Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skjuta upp beskattningshöjningen av naturgrus i två år.
Globaliseringen påverkar aktivt vårt land. Samhällets uppgift är att skapa förutsättningar för att det svenska näringslivet blir konkurrenskraftigt på den internationella marknaden. Samtidigt ska samhället ge normer och stimulans för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. I det arbetet finns såväl piska som morötter. Ett positivt företagsklimat skapar det långsiktigt hållbara samhället genom fler morötter än piskor. Samhället och näringslivet har ett gemensamt ansvar för vår välfärd. Det kräver insikt från båda parter om hur man gemensamt kan uppnå önskvärda mål. Sådan insikt saknas alltför ofta i samhällsdebatten.
Svensk betongindustri är under stor omvandling. Bland annat gäller det övergång från det traditionella ballastmaterialet som används i betong där andelen naturgrus ska minimeras och bergkross användas i större utsträckning. För att klara detta tekniskt fordras forskning för att bibehållen kvalitet ska uppnås. Sådan forskning pågår aktivt men de rön som erfordras för att kunna övergå till bergmaterial finns ännu inte. Att i det skedet höja beskattningen på naturgrus måste därför ses som ett dråpslag gentemot näringen.
Dagens konkurrenter inom betongelementindustrin finns i Polen och Baltikum. Den produktionen är kvalitativt i klass med den svenska och tillåts använda naturgrus utan särskild beskattning. Risken med införande av högre skatter, i ett kortsiktigt perspektiv, är att svensk betongindustri konkurreras ut innan dess att forskningen kring användandet av bergkross i betong har slutförts. Den straffavgift som nu aviseras, under rubriken grön skatteväxling, i form av ökad skatt på naturgrus bör man därför avvakta med ytterligare två år för att ge näringen rimlig tid att lösa sina problem. Detta bör ges regeringen till känna.