Riksdagen avslår förslag om ändring i lagen (2003:113) om elcertifikat (punkt 8).
Riksdagen avslår förslag om ändring i lagen (2006:000) om ändring i lagen (2003:113) om elcertifikat (punkt 11).
Riksdagen avslår förslag om att Boverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket får ge bidrag till vissa miljöorganisationer (punkterna 22, 28 och 31).
Riksdagen avslår förslag om att regeringen får bestämma storleken på och disponera vissa avgiftsmedel (punkterna 30, 32 och 36).
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rovdjurspolitiken.
Riksdagen beslutar att till anslag 31:13 Ungdomsbostadssamordnare anslå oförändrat 2,491 miljoner kronor.
Riksdagen beslutar att till anslag 34:13 Klimatinvesteringar anslå oförändrat 350 miljoner kronor.
Riksdagen beslutar att till anslag 42:5 Viltskador anslå oförändrat 86,975 miljoner kronor.
Riksdagen beslutar att till anslag 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur anslå oförändrat 2 815,662 miljoner kronor.
Riksdagsmajoriteten står bakom den budget som beslutats för 2006. De får då ta ansvaret också för tilläggsbudgeten. Vi avstår därför i huvudsak från att ha synpunkter på förslagen till tilläggsbudget utom när det gäller helt nya förslag eller ökade anslag till budgetposter som vi inte anser skall göras.
Regeringen föreslår att en del av vissa myndigheters anslag skall få användas för att ge bidrag till vissa miljöorganisationer.
För Boverkets del föreslås ett belopp om maximalt två miljoner kronor som skall tas från myndighetsanslaget. Detta motsvarar drygt en procent av verkets anslag. För såväl Skogsstyrelsen som Jordbruksverket föreslås att ett bidrag på två miljoner skall få ges till miljöorganisationer. Dessa myndigheter föreslås därmed avstå mer än 0,6 procent av sina myndighetsanslag. Den sammanlagda bidragsökningen till organisationerna föreslås således bli 6 miljoner kronor.
Enligt vår mening är det inte myndigheter eller andra offentliga institutioner som skall finansiera ideella organisationers verksamhet. Finansieringen av organisationers verksamhet bör vara en angelägenhet för dess medlemmar.
Vi motsätter oss därför förslagen till myndighetsfinansiering av vissa miljöorganisationer (förslag 22, 28 och 31 i tilläggsbudgeten).
Regeringen föreslår att de själva skall få besluta om och disponera avgiftsintäkter från djurhälsa, djurskydd, fjäderfäregister, foderföretagsregister och avgifter rörande livsmedelssäkerhet och redlighet.
Enligt vår mening är det riksdagen som skall bestämma avgifternas storlek. Detta är en viktig demokratisk princip som också bidrar till en viss kostnadskontroll. Därtill skall också riksdagen besluta hur avgifterna skall användas. Erfarenheterna talar för att en regering lockas använda avgiftsmedel till annat än avsett ändamål. Detta medför att avgifterna kommer att övergå till att vara skatter.
Riksdagen bör därför avslå förslag om att regeringen skall få bestämma storlek på och användning av avgiftsmedel (förslag 30, 32 och 36 i tilläggsbudgeten) för att på så sätt behålla inflytandet över det offentliga avgiftsuttaget.
Under detta utgiftsområde föreslås en ökning av anslaget till ungdomsbostadssamordnare (anslag 31:13) med 200 000 kronor. Vi motsatte oss anslaget när det infördes och anser inte att det bör ökas.
Under detta utgiftsområde föreslås bland annat en ökning av anslaget till klimatinvesteringar (34:13). Ökningen motiveras av den lagstadgade skyldigheten att tillhandahålla förnybara bränslen. Bidragen skall få användas till investeringar i tankställen.
Vi anser att bidragen till klimatinvesteringar (KLIMP) i huvudsak subventionerar investeringar som ändå skulle ha kommit till stånd. Detta anslag borde därför hellre minskas än ökas. När det gäller utbyggnaden av tankställen för alternativa drivmedel menar vi att takten bör vara styrd av efterfrågan. Det är enligt vår mening onödigt med en tvingande lagstiftning vilken får till följd att ett alternativ, etanol, gynnas på övriga alternativs bekostnad. Vådan av att inte följa marknadens efterfrågan visas tydligt genom detta förslag om statliga bidrag till utbyggnaden.
Bidragsgivningen kommer att ytterligare snedvrida konkurrensen mellan olika tankställen.
Anslaget bör inte ökas.
Under detta utgiftsområde föreslås förändringar i elcertifikatssystemet. Ändringen innebär att småskalig vattenkraft, verk med lägre effekt än 1 500 kW, inte längre skall tilldelas elcertifikat.
Systemet med elcertifikat syftar till att stimulera förnybar elproduktion. Sedan systemet infördes 2003 har handel med utsläppsrätter för koldioxid införts i EU. Genom att förnybar el är koldioxidneutralt är anläggningar för sådan elproduktion inte belagda med krav på att inneha utsläppsrätter. Vi menar att det är olyckligt att ovanpå utsläppsrätterna ha kvar tidigare införda styrsystem med samma syfte. Följden blir dels onödigt höga elpriser, dels en risk för översubvention av de energislag som ingår i elcertifikatssystemet.
Moderaterna motsatte sig införandet av systemet med elcertifikat. Vi menar bl.a. att det är ett administrativt krångligt system och att andra styrmedel är att föredra. Dock har marknadens aktörer nu anpassat sig efter det system som infördes 2003. Det vore därför orimligt att omedelbart avskaffa elcertifikaten. I stället bör systemet fasas ut. Denna utfasning bör ske parallellt för samtliga energislag som i dag har rätt till certifikaten.
Det är heller inte regeringens motiv. Det är i stället av miljöskäl som den vill begränsa utbyggnaden av vattenkraft i mindre vattendrag. Självfallet måste vattenkraftsprojekt noga prövas och vägas mot andra viktiga intressen, såsom naturskydd, rekreationsintressen, främjande av biologisk mångfald med mera. Denna prövning bör dock ske enligt gällande lagar och inte genom förändringar i elcertifikatssystemet.
Lagen om elcertifikat bör därför inte ändras som regeringen föreslår (punkterna 8 och 11 i tilläggsbudgeten).
Regeringen har i någon mån tagit intryck av den kritik som riktas mot rovdjurspolitiken från människor som bor i områden där framför allt vargstammen vuxit. Moderaterna har presenterat flera punkter som bl.a. för ner beslut om skyddsjakt till den regionala nivån och som innebär en förändring av 28 § jaktförordningen så att man skall få rätt att skydda sina husdjur mot pågående rovdjursangrepp oavsett var djuren befinner sig.
I stället för att bejaka våra förslag vill regeringen bl.a. se till att det går smidigare att söka ersättningar vid rovdjursskador.
För detta ändamål, inrättandet av s.k. rovdjursakutgrupper, vill regeringen anslå 4 miljoner kronor redan på tilläggsbudget. Medlen skall tas från landsbygdsprogrammet. Detta innebär att medel som skulle ha använts för utveckling av landsbygden går till vad som i bästa fall kan kallas för naturvård, i sämsta fall ökad byråkrati.
Vi anser att i första hand våra förslag bör genomföras och att några rovdjursakutgrupper inte bör inrättas.