1 Sammanfattning 3
2 Förslag till riksdagsbeslut 10
3 Utanförskapet 10
4 Gör det mer lönsamt att arbeta 11
4.1 Sänkta inkomstskatter 12
4.2 Effekter av alliansens inkomstskattereform 14
5 Sjukförsäkringen 15
5.1 Ökad kontroll för att motverka fusk och överutnyttjande 17
5.2 Ny beräkningsgrund för sjukpenninggrundande inkomst (SGI) 18
5.3 Förändringar i förtidspensionen 19
5.4 Utvidgat ansvar för trafikförsäkringen 19
6 En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring 21
6.1 Alla ska vara försäkrade 21
6.2 Ökad egenfinansiering i försäkringen 23
6.3 Ersättning vid omställning 23
6.4 Jobbgaranti 23
6.5 Bättre kontroll av reglerna 24
7 En ny arbetsmarknadspolitik 24
7.1 Sänkta arbetsgivaravgifter för tjänstejobb 26
7.2 Nystartsjobb 28
7.3 En ny struktur för arbetsmarknadspolitiken 30
7.3.1 Större roll för alternativa förmedlingar 30
7.3.2 Individuellt stöd 31
7.4 Arbete är vägen till integration 31
8 En politik för äldre och äldres arbete 32
9 Gör det mer lönsamt att starta och att driva företag 36
9.1 Avskaffa förmögenhetsskatten 36
9.2 Rättvis beskattning av fåmansbolag 37
9.3 Jobbavdrag för näringsinkomster 38
9.4 Uppskjuten reavinstbeskattning 38
9.5 Fribelopp för obeskattade reserver 38
9.6 Förbättrad förmånsrätt 39
9.7 Statligt kreditgarantisystem 40
9.8 Riskkapitalavdrag 41
9.9 Nya jobb i hushållssektorn 41
9.10 Minska regelkrånglet och byråkratin 42
9.11 Ökade resurser till forskning kring kvinnors företagande och affärsrådgivning för kvinnor 44
9.12 Öppna skyddade sektorer 45
9.13 Företagare och de offentliga socialförsäkringarna 45
9.14 Privatiseringar 46
9.15 Företag och attityder 48
9.16 Globaliseringsråd 49
9.17 Tillväxtens etik 49
10 Kunskap för framtiden 51
10.1 Forskning 53
11 Valfrihet och trygghet i vården och omsorgen 53
11.1 Hälso- och sjukvården 54
11.2 Äldreomsorgen 54
11.3 Den psykiatriska vården 55
11.4 En tandvårdsreform för dem som behöver det mest 57
12 Prioriteringar på det rättspolitiska området m.m. 58
12.1 Kraftfull polissatsning 58
12.2 Tidiga och tydliga åtgärder för unga lagöverträdare 59
12.3 Satsningar på kriminalvården 60
13 Utrikes- och säkerhetspolitiska frågor 61
14 Värna de offentliga finanserna 61
14.1 Mål för de offentliga finanserna 61
15 Renodla statens roll 63
15.1 Minskad statlig byråkrati 63
16 Reformera det kommunala utjämningssystemet 64
16.1 Det kommunala självstyret 65
Sverige står inför stora utmaningar. Trots en internationell högkonjunktur och god tillväxt i Sverige skapas få nya jobb i den privata sektorn. En vanlig dag går över en miljon vuxna inte till jobbet. För få arbetstimmar blir på så sätt utförda. Dessutom väljer inte tillräckligt många att starta och driva företag. Det blir inte mindre allvarligt av att vi samtidigt närmar oss den tidpunkt från vilken allt färre måste försörja alltfler.
Vi har all anledning att känna glädje över att människor lever längre och ofta hälsosammare än förr. Men för att klara de utmaningar som Sverige står inför måste sysselsättningsutvecklingen vändas och företagandet stimuleras. Det måste därför bli mer lönsamt att arbeta, enklare att anställa och mer attraktivt att starta och driva företag.
Utmaningarna kommer inifrån och utifrån. En successivt äldre befolkning ställer allt större krav på välfärdssystemen. Detta i en tid då den internationella konkurrensen blir allt hårdare för svenska företag och jobb. Utmaningarna är stora men Sverige har ändå goda förutsättningar att klara dem. Den ekonomiska politiken är inriktad på prisstabilitet och överskott i de offentliga finanserna. Arbetskraften är kompetent. Det tekniska kunnandet är högt. Exportindustrin kan utnyttja den draghjälp som den goda internationella konjunkturen ger. Konkurrensen ökar men globaliseringen ger oss samtidigt stora möjligheter att vinna nya marknader i snabbt växande ekonomier.
Förutsättningarna är alltså i grunden goda, men potentialen utnyttjas inte när över en miljon människor står utan jobb. En viktig förklaring till detta är att vår ekonomi inte är tillräckligt flexibel för att lösa de anpassningsproblem vi står inför. Socialdemokraternas och stödpartiernas svar på frågan hur de utanförstående ska komma in på arbetsmarknaden är att skapa tillfälliga jobb via arbetsmarknadspolitiken. Det ger inte någon bestående förbättring.
De fyra partierna i Allians för Sverige har lagt grunden för en politik som kan bidra till att lösa de problem som landet nu står inför. Vår politik syftar till att föra människor ut ur utanförskap och in på arbetsmarknaden genom att göra det mer lönsamt att arbeta och genom att skapa förutsättningar för att nya företag kan bildas och redan verksamma kan expandera. Vi känner ett ansvar för att skapa ett skattesystem och ett företagsklimat som gynnar sysselsättning och entreprenörskap. Vi vill också driva en politik för sunda offentliga finanser och för att skapa förutsättningar för självbärande och livskraftiga regioner med ett stort mått av självbestämmande. En grund för våra förslag för arbete och trygghet är ett nationellt och internationellt ansvarstagande för natur och miljö. En god folkhälsa bidrar till att flera kan delta i arbetslivet.
Allians för Sverige har ett program för arbete och en politik som på allvar tacklar de utmaningar Sverige står inför:
För det första föreslår vi en stor inkomstskattereform för alla som arbetar. Tyngdpunkten ligger på att minska tröskel- och marginaleffekterna för låg- och medelinkomsttagare. Ett särskilt jobbavdrag införs. Jobbavdraget innebär skattesänkningar på minst 45 miljarder kronor per år. Första året sänks inkomstskatterna med 37 miljarder kronor.
För det andra föreslår vi reformer av arbetsmarknadspolitiken, arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen. Det innebär att arbetsmarknadspolitiken effektiviseras och att matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb förbättras.
För det tredje föreslår vi en rad åtgärder i syfte att förbättra Sveriges företagsklimat och göra det mer lönsamt att driva företag och anställa. Exempelvis vill vi ytterligare reformera beskattningen av fåmansbolag, de s.k. 3:12-reglerna. Förmögenhetsskatten avskaffas under mandatperioden 2007–2010. Arbetsgivaravgifterna slopas för tjänstejobb. Nystartsjobb införs för att ge dem en ny chans som under lång tid varit arbetslösa, sjukskrivna, förtidspensionerade eller socialbidragsberoende. Skattereduktion för hushållstjänster införs. Företagspaketet innehåller skattesänkningar m.m. på sammanlagt ca 15 miljarder kronor. Arbetsgivaravgifterna slopas för delar av tjänstesektorn.
För det fjärde föreslår vi reformer för att säkra en hög kvalitet i skolan, sjukvården, äldreomsorgen och för att återupprätta rättstryggheten.
Att utbildning och forskning håller hög kvalitet är avgörande för ett lands välfärd. Varje samhälle har en skyldighet att ge alla barn och ungdomar en utbildning som förbereder dem för vuxenlivet.
Skolan skapar unika möjligheter för varje barn att tillägna sig de kunskaper och utveckla de färdigheter som hon eller han behöver i vuxen ålder. Många av dem som är mest beroende av en bra skola slås numera ut från skolan. Det är inte sällan barn och ungdomar som av olika skäl saknar stöd hemifrån.
Sverige borde ha nått längre. En av fyra elever tar sig inte igenom grundskolan med de kunskaper som alla ska nå. En av fyra klarar inte gymnasieskolan inom fyra år, trots att den utbildningen är avsedd att ta tre år.
Vi vill att varje svensk skola ska utvecklas till en skola som lärare och elever kan känna sig stolta över. Vi vill ha en skola där alla känner sig trygga och respekterade och där varje elev får möjlighet att full ut utveckla sin förmåga. Vi har ett brett program, med tydligare kunskapsmål, tidigare betyg, fler nationella prov, bättre utbildade lärare och en kvalitetshöjning i forskning och högre utbildning.
Allians för Sverige har en gemensam syn på hur bristerna inom vården och omsorgen bör avhjälpas. Vänsterkartellens drygt elvaåriga maktinnehav har lett till längre vårdköer, färre äldreboenden, en stagnerande handikappolitik och en nedbantad psykvård. Alltfler revor blir till gapande hål i välfärden.
Välfärden behöver därför förstärkas genom en nysatsning på vård och omsorg. Mycket mänskligt och ekonomiskt kan vinnas genom en ökad mångfald och valfrihet inom vårdsektorn. Men det behövs också ett ekonomiskt resurstillskott – i första hand till äldreomsorgen och psykiatrin.
Den solidariskt finansierade välfärden måste öppnas för nytänkande. Det krävs större mångfald, initiativkraft och omvandling, så att patienten och omsorgstagaren kan få bästa möjliga vård och omsorg. Nya starka drivkrafter kan bidra till en välfärd som verkligen möter patientens och omsorgstagarens individuella behov. Inte minst måste den enskilde ges rätten att välja och framför allt att kunna välja bort det som inte fungerar.
Vi anser att patientens ställning måste stärkas. Vi föreslår en nationell vårdgaranti och resurser för att en sådan garanti ska bli trovärdig. Vi föreslår att s.k. Fritt val införs inom äldreomsorgen. Vi föreslår därmed en omfattande översyn av den psykiatriska vårdens organisation och en förstärkning av den psykiatriska vården med minst 5 miljarder kronor de närmaste tio åren. Vi föreslår ett utökat rehabiliteringsansvar vid Försäkringskassan samt finansiell samordning av rehabiliteringsresurser mellan olika huvudmän. Vi föreslår också en tandvårdsreform som förstärker resurserna till tandvården så att de största behoven ges högsta prioritet.
Allians för Sverige ser med stor oro på hur brottsligheten breder ut sig. Våldsbrotten ökar stadigt. Antalet anmälda våldtäkter och misshandelsfall ökar ständigt och tyder på att samhället blir allt råare. Brott lönar sig. Tre av fyra brott förblir ouppklarade. Knappa 5 procent av de s.k. mängdbrotten, som drabbar människor i deras vardag, blir uppklarande. Många struntar numera i att anmäla brott, eftersom sannolikheten att brottet ska lösas är så försvinnande liten.
Samtidigt utgör den grova organiserade brottsligheten ett allvarligt hot mot såväl enskilda människor som vårt öppna samhälle.
Allians för Sverige förordar kraftfulla reformer inom polisen som en förutsättning för upprätthållandet av lag och ordning.
Barn har rätt till en trygg uppväxtmiljö där deras grundläggande behov tillgodoses. Vuxna måste våga vara föräldrar, våga lägga sig i, våga sätta gränser och framför allt tro på sin egen betydelse för barnets fostran. Genom tidiga och tydliga åtgärder mot ungdomsbrottsligheten i dag motverkas grov brottslighet i morgon. Svensk kriminalvård präglas i dag av djupa problem. Kriminalvården har kommit att handla allt mindre om vård och alltmer om förvaring.
Sverige måste öka sitt internationella engagemang. I dag pågår ett stort antal konflikter runtom i världen. Många av konflikterna utspelar sig på den afrikanska kontinenten där miljoner civila under de senaste åren dödats i olika inbördeskrig och regionala konflikter. Sverige deltar med truppförband i militära kris- och konflikthanteringsinsatser i Afghanistan, Bosnien, Kosovo och Liberia. Målsättningen är att Sverige år 2008 ska påta sig ledningsansvaret för en nordisk-baltisk stridsgrupp inom EU. För att Sveriges bidrag ska komma upp på en anständig nivå föreslår Allians för Sverige en ökning från 800 till 2 000 man under nästa mandatperiod.
Allians för Sverige föreslår:
|
En omfattande inkomstskattereform som gör det märkbart mer lönsamt att arbeta. Vi vill införa ett särskilt skatteavdrag för dem som jobbar. I ett första steg sänks inkomstskatten med 37 miljarder kronor för löntagarna och i ett andra steg med 45 miljarder kronor. Därtill kommer ett motsvarande avdrag för näringsinkomster. En vanlig löntagare tjänar ca 1 000 kr per månad på våra förslag. En reformering av arbetsmarknadspolitiken, arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen i syfte att förbättra matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb samt stimulera fler att återgå till arbete. AMS struktur stramas upp och verksamhetens inriktning tydliggörs. Därtill stimuleras mångfald i förmedlingsverksamheten. A‑kassan utvidgas för att täcka alla. Ersättningen i a-kassan trappas stegvis ned och egenfinansieringen ökas. Kontrollen skärps i socialförsäkringarna. En rad olika åtgärder som gör det enklare och lönsammare att anställa. Företagsklimatet förbättras. Exempelvis slopas förmögenhetsskatten, och arbetsgivaravgifterna sänks eller slopas. Därtill presenteras bl.a. en rad förslag för att stärka riskkapitalförsörjningen och minska regelkrånglet. En tydlig satsning på att uppmuntra äldre som på sina villkor vill och kan stanna kvar på arbetsmarknaden. Detta innebär bl.a. att vi föreslår kraftigt sänkt skatt och arbetsgivaravgift för dem som väljer att jobba respektive anställa äldre än 65 år. Förslagen innebär också extra omfattande arbetsgivaravgiftssänkningar vid anställning av långtidsfrånvarande äldre än 55 år samt ändrat anställningsskydd i syfte att stärka anställningsbarheten. Varje svensk skola ska utvecklas till en skola som lärare och elever kan känna sig stolta över. Vi vill ha en skola där alla känner sig trygga och respekterade och där varje elev får möjlighet att utvecklas till toppen av sin förmåga. Vi har ett brett program, med tydligare kunskapsmål, betyg tidigare, fler nationella prov, bättre utbildade lärare och en kvalitetshöjning i forskning och högre utbildning. Patientens ställning måste stärkas. Vi föreslår utökade resurser till en nationell vårdgaranti. Vi föreslår att ett s.k. Fritt val införs inom äldreomsorgen. Vi föreslår därför en omfattande översyn av den psykiatriska vårdens organisation och en förstärkning av den psykiatriska vården. Vi föreslår ett utökat rehabiliteringsansvar vid Försäkringskassan samt finansiell samordning av rehabiliteringsresurser mellan olika huvudmän. Allians för Sverige ser ett tydligt behov av en reformering av polisen för upprätthållandet av lag och ordning. Genom tidiga och tydliga åtgärder mot ungdomsbrottsligheten i dag motverkas grov brottslighet i morgon. |
Tabell 1.1 Skattesänkningar
Tabell 1.2 Satsningar
Tabell 1.3 Finansiering
Riksdagen godkänner motionens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Det finns många människor som vill och kan arbeta men som inte bereds arbete i dagens Sverige. I delar av landet står bortåt en tredjedel av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder utanför den reguljära arbetsmarknaden. Det är en lika stor andel som under den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Sammantaget rör det sig om drygt 1,5 miljoner människor.
Den totala arbetslösheten uppgick i mars 2006 till 390 000 personer eller 8,7 procent av arbetskraften. Därtill fanns det ca 90 000 personer som kunnat och velat arbeta men som inte sökt jobb. Gruppen heltidsstuderande som samtidigt sökt arbete uppgick till 110 000 personer. Många av dem studerar i huvudsak därför att de inte kan hitta ett arbete. I internationell statistik räknas de som arbetslösa. De som ingår i dessa två grupper lever i långa stycken under otrygga förhållanden men utgör samtidigt ur samhällets synvinkel en betydande och outnyttjad reserv som lägligt nog står nära arbetsmarknaden. En annan grupp som de facto tillhör arbetsmarknaden är de som har jobb men som skulle vilja jobba mer.
Samtidigt fick 260 000 sjuk- och rehabiliteringspenning och 555 000 var förtidspensionerade. Bland de sjukskrivna och förtidspensionerade finns stora grupper som anger att de skulle kunna arbeta om vissa villkor vore uppfyllda.
Medelåldern ökar i Sverige. Det är glädjande och beror till stor del på att vi håller oss friskare längre upp i åldrarna. Samtidigt medför växande årskullar bland äldre pensionärer att alltfler kommer att efterfråga kvalificerad och dyrbar vård och omsorg. Detta medan en minskande del av befolkningen arbetar och betalar skatt på sina arbetsinkomster. Allt färre kommer att behöva ta hand om alltfler och finansiera alltmer. Vår slutsats är att fler i arbetsför ålder måste arbeta, och i genomsnitt också arbeta mer. Fler måste slussas in tidigare på arbetsmarknaden och färre lämna den i förtid. Att stimulera till en sådan utveckling är kärnan i vår ekonomiska politik.
Om Sverige ska kunna garantera och stärka tryggheten krävs fler som arbetar och färre som inte arbetar. Den höga frånvaron och låga sysselsättningen i kombination med en gradvis allt äldre befolkning utgör en av de största utmaningar som Sverige står inför. En viktig orsak till dagens höga frånvaro är att det för många knappt lönar sig att arbeta i stället för att leva på ekonomiska ersättningar. Svenska och internationella erfarenheter visar att en politik som gör det mer lönsamt att arbeta är avgörande för att skapa fler jobb och minska frånvaron.
De ekonomiska drivkrafterna till arbete är särskilt svaga för dem med lägst inkomster. Ökade skatter och minskade bidrag äter tillsammans upp merparten av den inkomstökning som en extra arbetsinsats ger. Under 1970- och 1980‑talen var det höginkomsttagarna som hade marginalskatter på 70–80 procent. Nu är det ofta människor med de lägsta inkomsterna som drabbas av de största samlade marginaleffekterna.
När det knappast lönar sig att arbeta eller att anstränga sig mer minskar arbetsutbudet medan frånvaron stiger och företagens efterfrågan på arbetskraft sjunker. Skatte- och bidragssystemen har med andra ord skapat fattigdomsfällor som är svåra att ta sig ur. Den som har hamnat där känner naturligtvis ofrihet men drabbas också ofta av minskat självförtroende och otrygghet.
I Sverige har Socialdemokraterna infört en ekonomisk politik byggd på en kombination av höga skatter och bidrag som tillsammans har starkt negativa effekter på arbetsutbudet. Höga kommunalskatter och arbetsgivaravgifter i kombination med inkomstprövade bidrag och avdrag innebär, som framgått, höga marginaleffekter för låginkomsttagare. Det är begripligt att den som genom höga skatter och minskade avdrag och bidrag inte får mer än en bråkdel kvar av extraförtjänsten lika gärna väljer bort den. Att de svenska låginkomsttagarna är hårdare beskattade än låginkomsttagare i snart sagt något annat land gör inte saken bättre.
Den höga skattebelastningen för låg- och medelinkomsttagare är en viktig orsak till att många i Sverige inte befinner sig i arbete. Men skattesystemets utformning har också stor betydelse för hur väl ekonomin fungerar i stort.
Allians för Sverige föreslår att inkomstskatten ska sänkas. Detta sker genom att det, i ett första steg, införs ett jobbavdrag i den kommunala beskattningen. Jobbavdraget motsvarar hela arbetsinkomsten upp till en inkomst av 31 500 kr. Därefter trappas avdraget upp med 20 procent av inkomsten mellan 31 500 och 107 800 kr. Från 107 900 kr uppgår avdraget till 46 800 kr.
Den statsfinansiella kostnaden för detta första steg uppgår till drygt 37 miljarder kronor. Därtill kommer ett motsvarande avdrag vad gäller näringsinkomster. Den omständigheten att avdraget görs mot den kommunala skatten påverkar inte den kommunala ekonomin i vare sig ett statiskt eller dynamiskt perspektiv. Skälet till detta är att avdraget utformas som en angelägenhet direkt mellan staten och medborgarna.
I ett andra steg höjs avdraget och uppgår då till 45 miljarder kronor exklusive skattebortfall för avdrag för näringsinkomster.
Jobbavdrag för arbetsinkomster
Allians för Sveriges skattereform stimulerar till och gör det lättare att leva på eget arbete. För att få största möjliga effekt på arbetsutbudet och sysselsättningen är reformen inriktad mot att göra det lönsamt att gå från fulltidsfrånvaro till deltidsarbete.
Det är därför vi valt att utforma reformen så att merparten av skattesänkningarna tillfaller låg- och medelinkomststagare. Inom dessa inkomstgrupper återfinns många frånvarande, deltidsarbetande, kvinnor, ungdomar och invandrare. Det är bland dessa grupper som de största möjligheterna till förändringar av arbetskraftsdeltagande finns. Utöver effekter på arbetsutbudet är en skattesänkning för låg- och medelinkomsttagaren också rimlig eftersom finansieringen i vissa delar kommer att belasta breda löntagargrupper.
Diagram 4.1 visar hur genomsnittsskatten förändras i olika inkomstlägen. Den största sänkningen får de med lägst arbetsinkomster. Även marginalskattesänkningen är som störst för dem med de absolut lägsta arbetsinkomsterna, vilket sammanhänger med att dessa skattebefrias helt och hållet. Sammantaget kommer detta att ge en kraftig sysselsättningsstimulans.
Diagram 4.1 Genomsnittlig skatt år 2007 med nuvarande grundavdrag och med jobbavdrag vid olika arbetsinkomster
Det är viktigt att inkomstskattereformen också gör det mer lönsamt för dem som har ett arbete att utöka sin arbetstid. Detta gäller inte minst många deltidsarbetande akademiker, vilket är en grupp som domineras av kvinnor, och personer som får övertidsersättning. I dessa grupper är det rimligt att anta att sänkta marginalskatter stimulerar till ett ökat arbetsutbud. På sikt är det därför angeläget att sänka marginalskatten ytterligare i dessa inkomstlägen.
I en alltmer konkurrensutsatt värld kommer länder som Sverige att tvingas till en allt snabbare strukturomvandling. För att på sikt kunna bevara vårt relativa löneläge mot omvärlden krävs att kunskapsinnehållet i vår produktion fortsätter att stiga. Detta kräver välutbildad arbetskraft. Därför är det viktigt att stärka avkastningen på extra ansträngningar, utbildning och förkovran. Den s.k. värnskatten kan ses som en straffskatt på utbildning och är därför skadlig för tillväxten. Vår ambition är därför att på sikt avveckla värnskatten.
|
Allians för Sverige föreslår att rätten till avdrag för övriga utgifter begränsas till att endast omfatta styrkta kostnadsersättningar. Rätten till avdrag för resor och dubbelt boende begränsas till att gälla bara den kommunala beskattningen. Samtidigt höjs reseavdraget till 20 kr per mil. Avdraget för förmån av personaldator avskaffas. Skatten på rulltobak höjs till 1 339 kr per kilo. Skattereduktionerna för a-kasseavgift och avgift till fackförening slopas. Sammantaget bedöms dessa skatteförändringar stärka den offentliga sektorns finanser med 6,8 miljarder kronor 2007. |
Uttaget av skatter ska ske på ett rättssäkert sätt. Därför vill alliansen strama upp reglerna och tillämpningen kring detta.
|
Allians för Sverige föreslår att vid utdömning av skattetillägg ska anstånd med betalningen vid en begäran om omprövning eller överklagande alltid medges tills domen vunnit laga kraft. Det bör också visas att oaktsamhet eller uppsåt föreligger för att skattetillägg ska kunna utdömas. Till detta kommer att de långa handläggningstiderna måste kortas. |
Jobbavdraget innebär att alla som arbetar får en kraftig skattesänkning. För det första slopas skatten helt på låga inkomster. Därutöver sänks skatten påtagligt i övriga inkomstlägen. Låg- och medelinkomsttagare som arbetar deltid, oftast kvinnor, får betydande skattesänkningar. Ungefär tre fjärdedelar av skattesänkningarna tillfaller personer med låga eller normala inkomster.
Det fördelningsmässiga utfallet för olika familjetyper är också en viktig aspekt. Exempelvis vinner barnfamiljer mer i förhållande till familjer utan barn med alliansens politik, vilket bl.a. sammanhänger med att deras förvärvsfrekvens oftast är högre.
Allra störst betydelse får skattereformen emellertid för dem som stegvis kan lämna försörjning via olika ersättningssystem till förmån för arbete. I tabell 4.1 illustreras hur inkomsten efter skatt ändras när en person som i dag är sjukskriven återgår till lågbetalt arbete på halvtid. Exemplet visar att alliansens politik gör det betydligt mer lönsamt att återgå till arbetet. Våra förslag leder till att personen i fråga får en inkomstökning efter skatt på över 18 000 kr per år. Detta är ca 7 000 kr, eller 6 procent, mer än med regeringens politik. Noterbart är att löneökningen före skatt är 18 000 kr. Jobbavdraget gör att löneökningen efter skatt är större. Detta betyder att man får en ”i arbete-subvention”, vilket naturligtvis kommer att stimulera sysselsättningen märkbart.
Tabell 4.1 Effekt av att återgå från sjukskrivning på heltid till arbete på halvtid med en månadslön på 15 000 kr
Anm.: Personen i fråga antas ha en årslön vid arbete på 180 000 kr och återgå till arbete på halvtid från att tidigare ha varit sjukskriven på halvtid.
Källa: Egna beräkningar
Inom Allians för Sverige är vi övertygade om att de åtgärder vi föreslår kommer att stimulera till ökad sysselsättning och tillväxt och därmed förstärka också de offentliga finanserna. Det är vår uppfattning att ytterligare åtgärder för att förbättra förutsättningarna för sysselsättning och tillväxt måste genomföras. Därför är ytterligare sänkningar av inkomstskatterna, förändringar av företagsbeskattningen och andra åtgärder för att stärka företagsklimatet angelägna.
Sjukförsäkringen ska ha som mål att bevara tryggheten för den som drabbas av sjukdom eller gör sig illa. Samtidigt ska den ge motiv och möjlighet att återgå till arbete. Sjukförsäkringen måste reformeras så att det blir mer förmånligt att gå tillbaka till att arbeta. I dag anger ca 60 procent av de sjukskrivna att de kan arbeta. Alliansens partier föreslår en rad förändringar i sjukförsäkringen för att hjälpa människor att komma tillbaka i arbete och minska kostnaderna för staten. Kostnaderna för sjukdom och ohälsa har varit en gökunge i statens finanser ända sedan slutet av 1990-talet.
Sedan 2002 har sjukförsäkringen börjat stramas åt något med en dämpad kostnadsutveckling som följd. Men den samhällsekonomiska kostnaden fortsätter att stiga bl.a. genom att allt yngre blir förtidspensionärer. Ju tidigare någon mister arbetsförmågan, desto större är det samlade intäktsbortfallet och kostnadsökningen för det inkomstbortfall som skattebetalarna måste svara för. Ju snabbare en förtidspensionär kan beredas möjligheten att återgå i arbete, desto större är vinsten för såväl den enskilde som samhället.
Dessvärre räknar regeringen med att statens kostnader för sjukpenning och sjukersättning åter ska börja stiga 2007. Det tyder på att den förbättring som skett under det senaste året är konjunkturell snarare än strukturell. Görs ingenting åt problemen kommer kostnaderna att stiga igen den dag konjunkturen viker.
Oförändrat tak i sjukförsäkringen
|
Allians för Sverige motsätter sig regeringens förslag att höja taket i sjukförsäkringen till 10 basbelopp. Förslaget förbättrar det finansiella sparandet med 1,1 miljard kronor 2007. |
Allians för Sverige nöjer sig inte med att bara dämpa en i längden ohållbar kostnadsutveckling. Ohälsan är nämligen hämmande för alla de människor som hamnat i långvarig sjukskrivning och som inte ges möjlighet till vård och rehabilitering. Vårdköerna vid landets sjukhus har långa tider fyllts på av alltfler sjukskrivna som väntar på behandling. Men landstingen har uppenbarligen haft dålig kontroll över det egentliga vårdbehovet. Enligt undersökningar kan så lite som en sjättedel av vårdköerna bestå av patienter med verkligt vårdbehov. Många patienter går sjukskrivna onödigt länge i väntan på en behandling som skulle ha kunnat komma till stånd tidigare om inte landstingen premierats för att uppvisa långa vårdköer. Det är en ovärdig och omänsklig hantering av de verkligt sjuka och ett slöseri med såväl människors inneboende skaparkraft som skattebetalarnas pengar.
När stora grupper i arbetsför ålder är frånvarande från arbetsmarknaden hålls arbetsutbudet tillbaka. Det driver på kostnadsutvecklingen för landets arbetsgivare. Vid en konjunkturuppgång riskerar brist på arbetskraft att uppstå tidigare om många människor står utanför arbetsmarknaden till följd av långvariga sjukskrivningar eller förtidspensionering. Arbetsgivarna är numera också skyldiga att betala 15 procent av ersättningen till långtidssjukskrivna. Det har lett till en ökad kostnad för företag med många sjukskrivna. Vi menar att det största problemet med denna s.k. medfinansiering är att den ökar svårigheterna för många att komma in på arbetsmarknaden. Riskerna för en hårdare granskning av de arbetssökandes hälsotillstånd ökar, vilket lätt leder till ett snävare urval vid anställning.
Sjukskrivningarna har även betydelse för dem som är friska. De kostnader som sjukskrivningar medför för företagen gör att de drar sig för att nyanställa eller ta in vikarier. Därmed belastas personalen med de sjukskrivna kamraternas arbetsuppgifter. Det kan leda till en ond cirkel, där höga sjukskrivningstal på en arbetsplats leder till fler och fler sjukskrivningar bland den kvarvarande personalen. Inte minst inom den offentliga sektorn finns tecken på den typen av spiraler. Regeringen har brustit i sitt ansvar att bryta denna utveckling.
För människor som av arbetsmarknadsskäl hamnat i sjukskrivning finns ett särskilt dilemma. Vägarna tillbaka till arbetsmarknaden är ofta få, långa och fulla av hinder. Det handlar delvis om reglerna för hur sjukskrivningar och förtidspensioner kan kombineras med deltidsarbete. Särskilt hindrande är att höga marginalskatter gör det olönsamt för många sjukskrivna att komma tillbaka till arbetsmarknaden. En studie från Karolinska Institutet 2005 visade att nettobehållningen av att börja arbeta var negativ för 9 av 10 sjukskrivna kvinnor när kostnader förenade med arbetet togs med i kalkylen. Därför är det av vikt att även inkomstskatterna reformeras så att arbete tydligt premieras framför bidragsförsörjning. Människor måste få bättre möjligheter än i dag att komma till sin rätt.
Sjukförsäkringen är en viktig trygghet för den som drabbas av sjukdom, oavsett om det leder till kortare eller längre frånvaro från jobbet. Samtidigt är sjukförsäkringen inte tänkt att ersätta arbetsinkomst för den som blir varaktigt arbetsoförmögen. Sjukskrivningarna har ökat kraftigt sedan mitten av 1990-talet. Samtidigt finns inga andra tecken på att svenskarna i allmänhet blivit sjukare. Tvärtom räknas vi till de friskaste folken i världen. Vår förväntade livslängd är hög. Därför är det uppenbart att sjukförsäkringen också utnyttjas av sådana som hör hemma i ett annat ersättningssystem eller som inte borde få någon ersättning alls från sjukförsäkringen.
Kontrollåtgärder i sjukförsäkringen
|
Allians för Sverige föreslår att arbetsgivare ges en lagreglerad rätt att kräva sjukintyg av sina anställda från första sjukdagen. Vidare ska beslut om aktivitets- och sjukersättning fattas av tjänstemän på Försäkringskassan med hjälp av underlag från försäkringsläkare. Försäkringskassan och Skatteverket ges ett ökat ansvar för bedrägeriundersökningar. Allians för Sverige kommer därtill att föreslå ytterligare åtgärder för att förbättra förutsättningarna att minska kostnaderna för sjukfrånvaron. Det gäller dels att förbättra möjligheterna till vård och rehabilitering, dels att motverka överutnyttjande av försäkringen. Sammantaget ska förslagen minska kostnaderna för sjukskrivningarna med åtminstone 2,3 miljarder kronor 2007. |
En generös försäkring kräver att enbart de berättigade utnyttjar den. Så är inte fallet i dag. Det finns mycket som talar för att olika socialförsäkringar överutnyttjas samt att det förekommer rent bedrägeri. För att minska detta krävs bl.a. ökad kontroll. Det handlar exempelvis om att öka arbetsgivarnas möjligheter att kontrollera de korta sjukskrivningarna genom att ge dem lagstadgad rätt att kräva sjukintyg från första sjukskrivningsdagen. I dag finns en sådan rätt bara om den förhandlats fram mellan fack och arbetsgivare i kollektivavtal.
Vi vill strama upp rutinerna för bedömning av sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension) genom att låta dessa beslut fattas av tjänstemän på Försäkringskassan efter samråd med försäkringsläkare. På så sätt påskyndas bedömning och beslut om en person ska omskolas till ett annat yrke eller förtidspensioneras. Det senare fallet gäller förstås enbart när arbetsförmågan bedöms vara permanent nedsatt.
Om och när bedrägerier i socialförsäkringarna sätts i system riskerar de offentliga finanserna att utsättas för stora förluster. Dokumenterade exempel finns på personer som arbetat svart samtidigt som de haft både sjukpenning och andra förmåner. Därmed har det allmänna belastats med socialförsäkringskostnader samtidigt som skatteintäkter undanhållits från det arbete som den fuskande faktiskt utfört. Det har då kunnat handla om arbetslöshetsunderstöd, bostadsbidrag och socialbidrag.
Allians för Sverige föreslår också att Försäkringskassan och Skatteverket får ett ökat ansvar för att genomföra kompletta bedrägeriundersökningar som sedan kan lämnas direkt till åklagare utan att först passera polisen. Åklagaren får sedan vända sig direkt till Försäkringskassan och Skatteverket om det behövs kompletterande undersökningar. Om personer behöver kallas till förhör eller andra tvångsåtgärder måste vidtas ska polisen – liksom hittills – kopplas in. Denna modell tillämpas nu på försök i Västmanland.
Vi föreslår även att ansvariga myndigheter får möjlighet att rutinmässigt samköra sina register.
Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, bör ändras. En SGI som grundar sig på den historiska i stället för, som i dag, den förväntade inkomsten är mer rättvisande.
Vi föreslår att den inkomst som ska ligga till grund för sjuklön och sjukpenning (SGI) ska utgöras av de senaste 12 månadernas inkomst. Samma regel ska gälla även i föräldraförsäkringen och den tillfälliga föräldraförsäkringen. För den som har gått upp eller ned i arbetstid ska SGI i stället beräknas som aktuell inkomst multiplicerad med 0,95.
Ändrad inkomstgrund i sjukförsäkringen
|
Allians för Sverige föreslår att den sjukpenninggrundande årsinkomsten (SGI) ska utgöras av de senaste 12 månadernas inkomst. För den som har gått upp eller ned i arbetstid beräknas SGI i stället efter aktuell inkomst multiplicerad med 0,95. Den sammantagna effekten på offentlig sektor, exklusive ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till 0,4 miljarder kronor 2007. |
Föräldraförsäkringen
|
Allians för Sverige föreslår att inkomstgrunden för föräldraförsäkringen (SGI) ska beräknas på samma sätt som föreslagits för sjukförsäkringen. Effekten av förslaget för den offentliga sektorns finanser, exklusive ålderspensionssystemet, beräknas till 0,3 miljarder kronor 2007. |
Det är mycket angeläget att minska kostnaderna för sjukfrånvaron och stimulera människor att gå tillbaka till arbete. Mot den bakgrunden anser vi att det är betydligt mer angeläget att exempelvis sänka skatterna för människor med låga och genomsnittliga inkomster än att höja bidragen för dem som tjänar mest. Därför motsätter vi oss regeringens förslag att höja taket i sjukförsäkringen till 10 basbelopp.
Avsättningar till ålderspensionssystemet utgår med 80 procent av den försäkrade inkomsten i såväl sjukförsäkringen som a‑kassan. Vi anser att denna pensionsförmån bör gälla även för förtidspensionerades sjuk- och aktivitetsersättning. Därför föreslår vi att 80 procent av antagandeinkomsten (den inkomst som förtidspensionen beräknas på) ska vara pensionsgrundande och inte som i dag 100 procent.
|
Allians för Sverige föreslår att 80 % av antagandeinkomsten (den inkomst som förtidspensionen beräknas på) ska vara pensionsgrundande. Detta innebär att pensionsförmånen blir densamma som i sjukförsäkringen. Förslaget medför en besparing för offentlig sektor, exklusive ålderspensionssystemet, på 2,6 miljarder kronor 2007. |
Samhällets kostnader för trafikskadades sjukpenning och sjukersättning har ökat dramatiskt de senaste tio åren. Det har lett till ökade kostnader för skattebetalarna, men också för den privata trafikförsäkringen. Så sent som 2002 tvingades försäkringsbolagen göra en större premiejustering för att täcka ökade kostnader. Precis som i socialförsäkringarna är det framför allt kostnaderna för sjuk- och aktivitetsersättning till skadedrabbade som har ökat.
Trafikförsäkringen
|
Allians för Sverige föreslår att statens kostnader för trafikskadades sjukpenning och sjukersättning överförs till trafikförsäkringen. En sådan reform bedöms på sikt ge stora samhällsekonomiska vinster i form av ökad trafiksäkerhet, förbättrad rehabilitering och minskade skadekostnader. Erfarenheterna från bl.a. Finland visar att både skadefrekvensen och de totala kostnaderna kan minskas betydligt. För 2005 uppskattas statens sjukpenning- och sjukersättningskostnader till följd av trafikskador till knappt 8 miljarder kronor. Därav utgör kostnader för sjukskrivningar ca 1 miljard kronor och förtidspensioner knappt 7 miljarder kronor. Den sammanlagda skulden för framtida utbetalningar för att täcka historiska kostnader beräknas till ca 70 miljarder kronor. Samtliga tillkommande kostnader för skador som inträffar efter den 31 december 2006 ska bäras av trafikförsäkringen. Därtill införs en särskild trafikförsäkringsavgift för att täcka avvecklingskostnaderna för de befintliga trafikskadorna. Avgiften tas ut som ett procentuellt påslag på trafikförsäkringspremien. Förslaget innebär att statens kostnader för befintliga trafikskador minskar med 0,8 miljarder kronor 2007, samt att en premieintäkt på 2 miljarder kronor tillkommer på statens inkomstsida. Sammantaget förbättras statens finansiella sparande med 2,8 miljarder kronor 2007. |
Denna starkt negativa trend måste brytas. Vi föreslår därför att statens kostnader för trafikskadades sjukpenning och sjukersättning överförs till trafikförsäkringen. En sådan reform bedöms på sikt ge stora samhällsekonomiska vinster i form av ökad trafiksäkerhet, förbättrad rehabilitering och minskade skadekostnader. Erfarenheterna från bl.a. Finland visar att en trafikförsäkring som har det fulla ansvaret för skadekostnaderna också blir samhällsekonomiskt mer lönsam. Finska bilister har ända sedan 1959 fått betala för de skadekostnader som uppstår i trafiken (sedan 2005 även för sjukvårdskostnaderna). Försäkringstagare med lågt riskbeteende har premierats, vilket har dämpat skadefrekvensen samtidigt som premierna hållits nere och t.o.m. är lägre för många finska normalbilister än vad motsvarande svenska premier är i dag. På sikt kan således både statskassan och bilisterna tjäna på att trafikförsäkringen tar över ansvaret för skadekostnaderna.
För 2005 uppskattas statens sjukpenning- och sjukersättningskostnader till följd av trafikskador till knappt 8 miljarder kronor. Därav utgör kostnader för sjukskrivningar ca 1 miljard kronor och förtidspensioner knappt 7 miljarder kronor. Den sammanlagda skulden för framtida utbetalningar för att täcka redan inträffade skador beräknas till ca 70 miljarder kronor.
Samtliga tillkommande kostnader för skador som inträffar efter den 31 december 2006 ska enligt vårt förslag bäras av trafikförsäkringen. Därtill införs en särskild trafikförsäkringsavgift för att täcka avvecklingskostnaderna för de befintliga trafikskadorna. Avgiften tas ut som ett procentuellt påslag på trafikförsäkringspremien.
Skilda fordonstyper kommer att drabbas olika av förslaget. Baserat på Trafikförsäkringsföreningens avgifter för oförsäkrade fordon kan följande höjningar bli aktuella inom respektive fordonsklass:
Tabell 5.1 Typiska premiehöjningar som följd av trafikförsäkringens övertagande av kostnader för trafikskadades sjukpenning och sjukersättning
Tabellen visar att en privatbilist i genomsnitt väntas få en premiehöjning på 98 kr i månaden. Störst höjningar kommer att ske på bussar, lastbilar och tunga motorcyklar. Mopeder och skotrar får en premiehöjning på mindre än 20 kr i månaden.
En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring är en frihetsfråga. Om det finns en ersättning vid tillfälliga perioder av arbetslöshet blir människor tryggare och vågar pröva nya arbeten. Utformningen av försäkringen påverkar hur arbetsmarknaden fungerar. En generös försäkring för kortvarig arbetslöshet kan enligt vår mening verka som ett smörjmedel för ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Blir ersättningsperioden långvarig riskerar däremot en alltför generös försäkring att hindra människors möjligheter att hitta ett nytt jobb.
Arbetslöshetsförsäkringen bör reformeras så att arbete alltid lönar sig mer än arbetslöshet och att flaskhalsar på arbetsmarknaden undanröjs. Det är flera faktorer i arbetslöshetsförsäkringen som måste balanseras mot varandra för att ge så positiva effekter som möjligt på sysselsättningen. Dit hör t.ex. ersättningsperiodens längd, ersättningsnivåerna och beräkningsgrunden för ersättningen men också kvalifikationskrav, sanktioner och finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen.
Arbetslöshetsförsäkringen
|
Allians för Sverige föreslår att arbetslöshetsförsäkringen ska vara obligatorisk och omfatta alla som förvärvsarbetar. Egenfinansieringen föreslås öka med 10 miljarder kronor. Arbetsvillkoret skärps till 80 timmars arbete i månaden under 6 månader. Studerandevillkoret tas bort och den överhoppningsbara tiden begränsas till högst fem år. Arbetslöshetsersättningen baseras på de senaste 12 månadernas inkomster. Arbetslöshetsersättning ska maximalt kunna utgå under 300 ersättningsdagar (motsvarar knappt 14 månader). Arbetslösa med försörjningsansvar för barn kan dock få ersättning under 450 dagar (motsvarar knappt 21 månader). Ersättningen ska vara 80 procent av förlorad inkomst under de första 200 dagarna och 70 procent därefter. Den högsta dagpenningen blir 680 kr per dag. När ersättningsperioden är slut övergår den arbetslöse i en jobbgaranti där ersättningen ska vara 65 procent. Om den arbetslöse inte deltar i jobbgarantin utgår ingen ersättning. Förslagen innebär sammantaget budgetbesparingar på 3,5 miljarder kronor 2007. |
Arbetslöshetsförsäkringen ska ersätta en varaktig inkomst som någon har förlorat och inte grundas på tillfälliga inkomster. Alliansen föreslår därför att möjligheten att kvalificera till arbetslöshetsersättning enbart genom studier, det s.k. studerandevillkoret, slopas. Alliansen vill också begränsa möjligheten att ha rätten till arbetslöshetsersättning vilande – den s.k. överhoppningsbara tiden – till högst fem år. Sex månaders arbete ska precis som i dag räcka för att kvalificera till arbetslöshetsersättning, men vi höjer kravet till minst halvtidsarbete under 80 timmar i månaden. Den ersättning som betalas ut ska grundas på de senaste tolv månadernas inkomster i stället för de senaste sex månadernas.
Allians för Sverige föreslår att det skyddsnät som arbetslöshetsförsäkringen utgör ska vara heltäckande och gälla alla arbetstagare. I dag står uppåt 700 000 personer utanför a-kassan, trots att de har jobb och bidrar via skattsedeln till 90 procent av a-kassans finansiering. Vi menar att alla som uppfyller arbetsvillkoret ska få samma ersättning som de som i dag är med i en a-kassa samtidigt som de också ska vara med och betala för försäkringen. År 2005 fick ca 90 000 arbetslösa personer inte någon inkomstrelaterad ersättning i a-kassan utan enbart grundbeloppet på 320 kr per dag. Med vårt förslag kommer dessa människor att omfattas av a-kassan, och därmed garanteras en inkomstrelaterad ersättning om de uppfyller villkoren i övrigt.
Allians för Sverige föreslår att arbetslöshetsförsäkringen ska vara obligatorisk och inkludera alla som arbetat tillräckligt länge för att kvalificera sig till försäkringen. En arbetslöshetsförsäkring som omfattar alla är för oss en viktig del av den generella välfärden.
När arbetslöshetsförsäkringen infördes betalade arbetslöshetskassornas medlemmar eller de fackförbund som drev kassorna merparten av försäkringens kostnader. Nu betalar staten i genomsnitt drygt 90 procent av utgifterna. På marginalen subventioneras arbetslösheten fullt ut, vilket innebär att ytterligare en arbetslös inte kostar a-kassorna någonting. Detta innebär att varken arbetsgivare eller löntagarkollektivet behöver bära den direkta kostnaden om arbetslösheten ökar. Detta är inte rimligt. Vi menar att arbetslöshetsförsäkringen måste vara mer försäkringsmässig och att den statliga subventionsgraden måste minskas.
Det är viktigt att kostnaderna för arbetslösheten blir tydligare och synligare. Alliansen vill därför öka egenfinansieringen av utgifterna i arbetslöshetsförsäkringen. Förslaget innebär att egenfinansieringen ökar med 10 miljarder kronor. Avgifterna till varje arbetslöshetskassa kommer därmed mer tydligt att variera med arbetslösheten. Därmed skapas motiv för kassorna att skärpa kontrollen så att ersättning inte felaktigt betalas ut. De fackförbund som är ytterst ansvariga för arbetslöshetskassorna får också incitament att medverka till att arbetslösheten hålls tillbaka och minskar.
Alliansen föreslår att ingen kassa ska behöva höja avgiften med mer än 300 kr i månaden. För det stora flertalet blir avgiftshöjningen betydligt lägre. Dessutom ska höjningen bara belasta dem som har jobb, inte de arbetslösa.
Den sänkning av inkomstskatterna för förvärvsarbetande som vi föreslår blir således betydligt större än höjningen av egenavgiften.
Vi vill stärka arbetslöshetsförsäkringens roll som en omställningsförsäkring som underlättar övergången från ett arbete till ett annat. Detta innebär bl.a. att ersättningsnivån ska trappas ned med tiden.
Allians för Sverige föreslår att ersättning från arbetslöshetsförsäkringen bara ska kunna utgå under en ersättningsperiod på 300 ersättningsdagar (14 månader). För att ge den arbetssökande incitament att komma tillbaka i arbete och arbetsförmedlingen motiv att snabbt hjälpa till med samma sak trappas ersättningen ned från 80 till 70 procent efter 200 ersättningsdagar (9 månader). Arbetssökande som har försörjningsansvar för barn ska få längre tid på sig att söka arbete. För dem ska ersättningen utgå under 450 dagar (nästan 21 månader). Ett enhetligt tak införs. Lägsta dagpenning är 320 kr per dag och högsta dagpenning är 680 kr per dag.
Personer som inte fått ett arbete trots att de sökt under lång tid kan behöva mer aktiv hjälp från arbetsförmedlingen. Alla långtidsarbetslösa föreslås därför få rätt till en s.k. jobb- och utvecklingsgaranti. Syftet med garantin är att med hjälp av individuellt utformade åtgärder så snabbt som möjligt hjälpa deltagarna in på den reguljära arbetsmarknaden.
Tyngdpunkten i jobbgarantin är att förbereda deltagarna för arbetslivet genom olika jobbsökande aktiviteter. Korta kompletterande utbildningar kan ingå liksom praktik och vissa samhällsnyttiga arbetsinsatser. Aktiviteterna ska ordnas av en mångfald auktoriserade anordnare.
Alla som deltar i jobbgarantin får en ersättning som uppgår till högst 65 procent av den förlorade arbetsförtjänsten, dock lägst grundbelopp och högst takersättningen. Den som inte vill delta förlorar rätten till ersättning.
Ett villkor för att arbetslöshetsförsäkringen ska fungera är att ersättning enbart ges till dem som aktivt söker arbete och som inte tackar nej till erbjudna arbeten. Dagens regler är mycket strikta på den punkten. Granskningar som gjorts av Riksrevisionen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) visar dock att de inte tillämpas konsekvent. Sedan 2005 har arbetsförmedlingarna emellertid blivit mer ifrågasättande när det gäller rätten till ersättning för personer som inte uppfyller villkoren. Fler steg i den riktningen måste tas.
Trovärdigheten för en generös arbetslöshetsförsäkring bygger på att regelverket respekteras.
Ett sunt och vitalt arbetsliv samt trygghet för arbetstagarna är avgörande ingredienser för tillväxt, men ett samhälle i ständig förvandling ställer stora krav på arbetskraften. Det går inte att stoppa den pågående strukturomvandlingen, men det behövs en politik som bäddar för så mjuka övergångar som möjligt till det nya. I en sådan värld är arbetsmarknadspolitik ännu viktigare än tidigare.
Allians för Sverige menar att det inte är arbetsmarknadspolitiken som är problemet, utan hur den utformas. Det finns inom socialdemokratin en övertro på AMS-maskinen och dess förmåga att skapa förutsättningar för jobbtillväxt. Vad arbetsmarknadspolitiken kan och ska göra är att fungera som ett smörjmedel på arbetsmarknaden. Den ska bidra till att människor så snabbt som möjligt kan gå från ett jobb till ett annat, eller från arbetslöshet till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Grunden för en väl fungerande arbetsmarknadspolitik måste därför vara att verksamheten styrs av klara och entydiga mål och utformas oberoende av dagspolitiska hänsyn. Allians för Sverige vill därför reformera AMS från grunden.
Ett av flera inslag i detta är att det är naturligt att verksledningen får större möjligheter än i dag att bedöma hur resurserna ska fördelas mellan förmedlingsverksamhet, utbildning och andra åtgärder. Vilka åtgärder som är ändamålsenliga ska avgöras av verksledningen inom ramen för målen för verksamheten. Arbetsmarknadspolitiken bör inriktas på att arbetsförmedlingarna bidrar till att göra det lättare för arbetslösa att söka arbete. Förmedlarna bör ha ett tydligt uppdrag att säkerställa att de som är arbetslösa söker arbete. Arbetsmarknadsutbildningarna bör inriktas på att förstärka kompetensen och därmed göra arbetslösa mer anställningsbara.
Möjliggör tidsbegränsad anställning
|
Allians för Sverige vill förbättra möjligheterna till tidsbegränsade anställningar och säger nej till regeringens förslag om fri visstidsanställning i 14 månader. Alliansen föreslår att en och samma person får anställas på korttidskontrakt i maximalt 24 månader under en femårsperiod. Företrädesrätt föreslås gälla efter 12 månaders anställning och utökas till att gälla en period om 12 månader efter avslutad anställning. Säsongsanställningar, provanställningar och vikariatsanställningar ska gälla enligt dagens regelverk. |
Rekryteringsbidraget
|
Allians för Sverige föreslår att det s.k. rekryteringsbidraget avvecklas. Besparingen i den offentliga sektorn uppgår till 1,7 miljarder kronor 2007. |
En politik för att matcha och aktivera arbetslösa är en naturlig komponent i Allians för Sveriges program för att göra det enklare att anställa. Vi prioriterar resurser för matchning mellan arbetssökande och lediga jobb, ökad konkurrens och förbättrad kontroll. Arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppgift är att matcha arbetssökande med lediga arbeten och hjälpa människor att byta ”spår”, dvs. att flytta mellan yrken eller arbetsplatser. En förutsättning är emellertid att det i botten finns en dynamisk arbetsmarknad med jobb att söka, något som Allians för Sveriges ekonomiska politik lägger grunden för.
I statsbudgeten för 2006 föreslog regeringen satsningar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I vårpropositionen fortsätter regeringen på samma linje. Förslagen är behäftade med betydande undanträngningseffekter. De jobb som skapas med hjälp av olika åtgärder innebär med andra ord att jobb som skulle ha kommit till även utan åtgärden trängs undan. Blir undanträngningen exempelvis 70 procent slutar regeringens sysselsättningspaket på en ökning med måttliga 15 000–20 000 platser för 2006, där varje plats i utbildning, praktik eller arbete kommer att kosta skattebetalarna drygt 600 000 kr.
Alliansens partier säger nej till regeringens satsningar på 20 000 plusjobb och 1 000 plusjobb för ungdomar då förslagen är nästan helt inriktade på offentlig sektor. Vi säger också nej till regeringens fortsatta utbyggnad av åtgärder. Det är avgörande för svensk ekonomi och för långsiktig sysselsättning att sysselsättningen i första hand ökar i det privata näringslivet. Alliansens förslag om nystartsjobb och om nedsatta arbetsgivaravgifter för anställningar i tjänstesektorn är, till skillnad från regeringens förslag, effektivare och mer träffsäkra åtgärder.
Antalet personer utanför arbetskraften har i stort varit oförändrat under det socialdemokratiska regeringsinnehavet. Under en konjunkturförbättring brukar människor gå tillbaka till arbetskraften och aktivt söka arbeten. Detta har inte skett; i stället har alltfler lämnat arbetsmarknaden så att var femte vuxen nu står utanför arbetsmarknaden. Detta tyder på allvarliga strukturproblem på arbetsmarknaden.
Våra åtgärder inom sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen, liksom sänkningen av inkomstskatten för förvärvsarbetande, ökar utbudet av arbetskraft och förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt. Detta kommer i sig att leda till fler jobb. Samtidigt är det viktigt att också efterfrågan ökar, att det finns nya jobb att gå till. Att sänka kostnaderna för att anställa ökar benägenheten att anställa. Allians för Sverige vill sänka trösklarna för att anställa. Sänkta arbetsgivaravgifter sänker kostnaderna. Men generella arbetsgivaravgiftssänkningar kan vara kostsamt genom att arbetsgivarna får skattelättnader också för anställningar som skulle skett ändå. Dessutom riskerar generella sänkningar att slå igenom på löneökningarna snarare än sysselsättningen.
Höga skatter slår hårdast mot branscher där den enskilde själv kan välja mellan att utföra tjänsten eller att köpa tjänsten. I den s.k. Tjänstebeskattningsutredningen av Dan Andersson föreslogs därför att arbetsgivaravgifterna skulle avskaffas i tjänstebranscher som kan ersättas av hemarbete och svartarbete. Exempel på sådana branscher är hotell och restauranger, bilserviceverkstäder, reparationer av hushållsmaskiner, personalmatsalar, catering, städföretag som städar hos privatpersoner, frisörer och skönhetssalonger. Sänkta kostnader i dessa branscher leder till högre sysselsättning, snarare än högre vinstmarginaler eller större löneökningar.
Tabell 7.1 Branscher som berörs av förslaget om tjänstejobb, år 2004, miljoner kronor1
Vår politik är inriktad på att sysselsättningen ska öka. Det är därför logiskt att satsa på arbetsgivaravgiftssänkningar i branscher med hård konkurrens där lägre skatter också betyder lägre konsumentpriser och stigande efterfrågan. Det finns också gott om arbetskraft som skulle kunna ta dessa jobb om marknaden växer. Det är dessutom arbetstillfällen som i många fall fungerar som ingångsjobb på arbetsmarknaden. Därmed finns en efterfrågan och en möjlighet för den som stått utanför arbetsmarknaden att ta sig tillbaka. Sänkningar av arbetsgivaravgifterna ska då gå att kombinera med nystartsjobb.
Alliansen föreslår därför att arbetsgivaravgifterna, exklusive pensionsavgiften, tas bort för dessa tjänster (se tabell 5). Vi avser att regelbundet utvärdera konsekvenserna av detta förslag. Det kan finnas skäl att utöka att på annat sätt modifiera vilka företag som kan komma i fråga.
Alliansens förslag till arbetsgivaravgiftssänkningar är således betydligt mer omfattande än regeringens och samarbetspartiernas. Deras förslag gäller soloföretag som anställer en person i ett år. Vi räknar med att efterfrågan på arbetskraft kommer att öka betydligt med alliansens förslag.
Alliansens förslag måste ses i kombination med det övriga programmet. Sannolikheten för att sänkta arbetsgivaravgifter ska leda till högre sysselsättning ökar väsentligt när åtgärden dels är riktad, dels vidtas i kombination med ökat arbetsutbud.
|
Allians för Sverige föreslår att arbetsgivaravgiften exklusive pensionsavgiften slopas för följande servicetjänster: bilverkstäder, motorcykelhandel inklusive reparationsverkstäder, reparationsverkstäder för hushållsartiklar och personliga artiklar, restauranger, barer och pubar, personalmatsalar, cateringföretag och centralkök, städföretag till den del det inte utgör kostnad i näringsverksamhet, trafikskolor och serviceföretag. Alliansen avser att löpande pröva denna avgränsning i syfte att se om listan bör utökas. Kostnaden beräknas uppgå till ca 3,5 miljarder kronor 2007. Därtill föreslår alliansen att arbetsgivaravgiften exklusive pensionsavgiften slopas 2007 för personer som fyllt 65 år. Kostnaden beräknas uppgå till 0,3 miljarder kronor 2007. |
Sänkt moms på skidliftar
|
Allians för Sverige föreslår att momsen på skidliftar likställs med övrig idrottsverksamhet och följaktligen sänks från 12 procent till 6 procent. Skatteintäkterna för offentlig sektor beräknas minska med 60 miljoner kronor till följd av förslaget. |
Sänkt elpris i norra Sverige
|
Allians för Sverige förslår att den befintliga nedsättningen på energiskatt för hushåll och företag inom tjänstesektorn i norra Sverige utökas med 3 öre per kilowattimme. Skatteintäkterna bedöms minska med 300 miljoner kronor. |
Ett sätt att förbättra sysselsättningsläget för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden är att sänka arbetsgivaravgifterna för dessa. I bl.a. Nederländerna, Belgien, Frankrike, Tyskland och Storbritannien har riktade skattelättnader införts med gott resultat.
Allians för Sverige vill på liknande sätt underlätta för dem som har en svag förankring i arbetslivet att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Det är också viktigt att vidta åtgärder för ungdomar, så att de inte fastnar i arbetslöshet. Ungdomar löper större risk att bli utslagna om inte arbetslösheten snabbt upphör. Invandrare behöver också särskilt stöd eftersom de har stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden.
Nystartsjobb
|
Allians för Sverige föreslår att arbetsgivaravgifterna tas bort helt för personer som uppburit arbetslöshetsersättning, sjukpenning, förtidspension eller socialbidrag i mer än ett år. Nedsättningen gäller under lika lång tid som vederbörande varit frånvarande från arbetslivet, dock högst fem år. Skatterabatten kan förlängas i särskilda fall men först efter individuell prövning. Ungdomar (20–24 år) som varit arbetslösa i sex månader ska omfattas av nystartsjobben. För dem gäller dock skatterabatten i högst 1 år. Nystartsjobben ska även omfatta nyanlända flyktingar och anhöriginvandrare under de tre första åren efter det att uppehållstillstånd har beviljats. För personer äldre än 55 år ska skattelättnad ges under dubbelt så lång tid som personen varit frånvarande från arbetslivet, dock max. 10 år. Skatterabatten ges till nystartsjobb i näringslivet. LAS ska gälla för nystartsjobben. I budgeten avsätts 1,2 miljarder kronor 2007. |
Problemet med riktade skattelättnader är s.k. undanträngningseffekter. De innebär att skattelättnaden tränger undan den person som kanske skulle ha fått jobbet om ”subventionen” uteblivit men som nu får träda tillbaka till förmån för en i detta hänseende gynnad person. Risken för undanträngningseffekter talar dels för att rikta skattelättnader endast till väl avgränsade grupper som befinner sig långt från arbetsmarknaden, dels för att lättnaderna bara ges under en avgränsad tidsperiod och inriktas mot den privata sektorn. De bör inte vara inkomstrelaterade eller ge upphov till marginaleffekter. De ska gälla löner enligt gängse avtal och kontrolleras och följas upp noggrant.
I dagens system undantas personer med särskilt anställningsstöd från LAS. Nystartsjobben ska emellertid omfattas av skyddsreglerna i lagen om anställningsskydd. Till skillnad från regeringens förslag om plusjobb, som är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd hanterad av arbetsförmedlingen, är alliansens skatterabatt i nystartsjobben en rättighet som gäller alla, oavsett hur anställningen förmedlas. Anställda och arbetsgivare som kommer överens om en anställning och uppfyller kraven föreslås kunna ansöka hos Skattemyndigheten om att arbetsgivaravgiften tas bort.
Alliansens förslag om nystartsjobb är riktade till särskilt utsatta grupper och gäller näringslivet. Skatterabatten är inte begränsad till någon högsta inkomstnivå. Detta betyder bl.a. att en löneutveckling är möjlig med nystartsjobb.
Vi menar, till skillnad från regeringen, att det är viktigt att budgetlagen följs. Därför bör utgiftstaken anpassas till satsningar på nystartsjobben, eftersom nedsättningen av arbetsgivaravgifterna minskar statens inkomster i stället för att belasta statens utgifter. Regeringen satsar på både plusjobb och utbildningsvikariat i form av skattekrediteringar, utan att någon motsvarande justering görs av utgiftstaket. Det är ett sätt att kringgå lagen och undergräva förtroendet för sunda statsfinanser i Sverige.
Arbetsmarknadspolitiken bedrivs i dag inom ramen för en komplicerad organisatorisk struktur. Arbetsmarknadsverket (AMV) svarar för huvuddelen av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och består av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och en länsarbetsnämnd i varje län. I länsarbetsnämnderna ingår bl.a. de offentliga arbetsförmedlingarna. Såväl AMS som länsarbetsnämndernas arbete leds av styrelser som består av politiker och representanter för arbetsmarknadens parter.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
|
Allians för Sverige föreslår att arbetsmarknadspolitiken effektiviseras. Därvid prioriteras ökade resurser för matchning mellan arbetssökande och lediga jobb, ökad konkurrens och förbättrad kontroll. En enhetlig myndighetsorganisation införs, myndigheten ges en självständig professionell ledning och det politiska inflytandet minskas. Friåret avskaffas, åtgärdsprogrammen reduceras och dagens riktade anställningsstöd ersätts med nystartsjobb. Förslagen innebär sammantaget besparingar på 10,9 miljarder kronor 2007. |
En reformerad myndighets mål blir att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt: Myndigheten måste därför befrias från en politisk styrning som snarare hindrar än främjar effektivt arbete. En politik för att matcha och aktivera arbetslösa är en naturlig komponent i alliansens program för att göra det enklare att anställa. Vi prioriterar resurser för matchning mellan arbetssökande och lediga jobb, ökad konkurrens och förbättrad kontroll.
Alliansen vill reformera AMS från grunden. En enhetlig myndighetsorganisation ska införas, myndigheten ska ges en självständig professionell ledning och det politiska inflytandet ska minskas. Alliansens förslag innebär att länsarbetsnämnderna läggs ned. Flexibiliteten på arbetsmarknaden förbättras om arbetsmarknadspolitiken byggs upp kring de lokala arbetsmarknaderna som växt fram naturligt i stället för att begränsas till länsindelning.
Större roll för alternativa förmedlingar
|
Allians för Sverige menar att privata arbetsförmedlingar, branschvisa förmedlingar, bemanningsföretag, trygghetsråd m.fl. ska få en viktigare roll i arbetsmarknadspolitiken. Förutsättningar för detta ges med ett mer öppet mandat i regleringsbrev till AMS. |
Många arbetssökande upplever att de inte får något stöd av arbetsförmedlingen i sitt sökande efter jobb. Allians för Sverige vill se en aktiv arbetsförmedling som effektivt kan matcha arbetssökande med arbetsgivare.
Forskningen har belagt att en väl fungerande förmedlingsverksamhet – där det ställs tydliga krav på sökaktivitet – bidrar till att arbetslösheten minskar. Det är viktigt att arbetsmarknadsmyndigheten ges möjlighet att prioritera förmedlingsverksamheten och att arbetsförmedlingarna förbättras och blir mer individinriktade. En förutsättning för goda resultat är emellertid att det finns en dynamisk arbetsmarknad i botten med jobb att söka, något som alliansens jobb- och företagsprogram lägger grunden för.
Privata arbetsförmedlingar, branschvisa förmedlingar och bemanningsföretag bör kunna komplettera den offentliga arbetsförmedlingen. Konkurrensen i förmedlingsverksamheten kommer att gynna de arbetssökande genom att diversifieringen blir större. De sökande får ett större utbud som inriktar sig på individens kompetens eller yrkesgrupp. På så sätt kan man snabbare få matchningshjälp. Dagens arbetsförmedlingar skulle avlastas.
Det är en orimlig arbetssituation på arbetsförmedlingarna när varje arbetsförmedlare har 100–700 arbetssökande som de ska hjälpa och stödja. Regeringen har förvärrat situationen genom att inrätta friåret. Uppgiften att administrera deltagare i friåret tar så mycket av arbetsförmedlarnas tid att regeringen t.o.m. har tvingats flytta friårsplatser från ett år till ett annat. Det blir därför mindre tid över till arbetsförmedlarnas egentliga jobb, att förmedla arbeten till arbetssökande. Alliansen vill avskaffa friåret.
Individuellt stöd
|
Allians för Sverige föreslår att arbetssökande ska få en personlig coach och att åtgärdsinriktade och individuella handlingsplaner upprättas inom 30 dagar. |
Ett problem som invandrare möter vid introduktionen på arbetsmarknaden är att det tar tid att skaffa sig de kunskaper som krävs för att fungera väl på en ny arbetsmarknad. Till det kommer att många arbetsgivare säger sig ha svårare att bedöma arbetsförmågan hos en invandrare än hos en infödd svensk. Det förekommer tyvärr också inslag av diskriminering. Alla dessa faktorer gör att det kan vara svårt för invandrare att finna arbete.
För att övervinna dessa svårigheter föreslår alliansen att nystartsjobb ska gälla under de tre första åren i Sverige för alla som beviljats uppehållstillstånd. Det är viktigt att invandrare erbjuds en god språkutbildning under perioden med nystartsjobb. Vi vill öka valfriheten och ersätta dagens svenska för invandrare (sfi) med en utbildningspeng där var och en själv fritt kan välja utbildare. Erfarenheterna visar att integrationen ökar avsevärt när introduktionen på arbetsmarknaden inleds omgående. Träningen i svenska kombineras då med förvärvsarbete redan under det första året i Sverige.
Snabbare validering
|
Allians för Sverige föreslår snabbare och enklare validering av invandrares utbildning och yrkeserfarenhet. Förslaget kan inrättas som ett försök och en mindre summa avsättas för detta. |
|
Allians för Sverige föreslår att diskrimineringslagstiftningen ska vara enhetlig och en gemensam diskrimineringsombudsman inrättas. Skadestånden vid diskriminering ska höjas. |
Bedömningen av praktiska yrkeskunskaper måste förbättras. En modell som genomförts i Finland där alla har rätt att visa upp sina kunskaper i ett fristående yrkesprov är värd att pröva. Provet bör vara oberoende av hur individen skaffat sig yrkeskunskaperna och färdigheterna.
Ett problem i dagens system för mottagandet av nyanlända invandrare är att inkomststödet under introduktionsperioden normalt utgår i form av socialbidrag. Socialbidraget avräknas med 100 procent mot ökade inkomster. Så länge hushållets disponibla inkomst vid arbete inte överstiger socialbidraget och eventuella andra bidrag och kostnader förknippade med arbete är det ekonomiska utbytet av att arbeta obefintligt. Vi vill därför pröva att ta bort inkomstavräkningen under introduktionsfasen i Sverige.
Vi vill också pröva möjligheterna att den jobb- och utvecklingsgaranti vi föreslår ska garanteras alla som annars skulle hänvisas till socialbidrag. Därmed kan människor som annars riskerar att hamna i passivt bidragsberoende och utanförskap ges en möjlighet till arbetsträning och anpassning till arbetsmarknaden.
Äldre är en i många stycken underskattad och förbisedd kraft i arbetslivet. Viljan och möjligheten hos många äldre att arbeta utgör dessutom en välbehövlig arbetskraftsreserv. Behovet av fler äldre i arbetslivet finns överallt, inte minst inom vården. Där finns alltför få äldre, ty skötare och sköterskor slutar i förtid. Slitet lönar sig inte. Inom näringslivet finns förvisso stora behov av unga, välutbildade människor som kan tillföra det senaste inom IT och vetenskap. Erfarenhet och bredd kommer emellertid med ålder. Kombinationen av erfarenhet och nya kunskaper kan utnyttjas bättre. Mot denna bakgrund vill vi underlätta för äldre att arbeta längre och att underlätta för företag att anpassa arbetsmiljön så att den bättre passar äldre.
Alliansen menar att det finns en potentiell efterfrågan och ett potentiellt utbud av äldre arbetskraft som det svenska samhället inte nyttiggör sig. För de enskilda människornas skull men också för samhällsekonomins skull vill vi skapa incitament för fler äldre att – om de så önskar – fortsätta att göra en arbetsinsats i eller utanför sin gamla arbetsplats.
Vi lever allt längre men arbetar allt färre år mellan en längre och längre studietid och en tidigare och tidigare (effektiv) pensionsålder. Det håller inte i tider då allt färre ser ut att få försörja alltfler. Vi förmenar ingen att njuta sitt otium på äldre dagar. Men för dem som trivs bättre med att i någon form fortsätta i arbetslivet – där lön bara är en del av utbytet – är det hög tid att förbättra möjligheterna och villkoren. Det är vad alliansen vill göra som en viktig del i sin politik för äldre – en politik som också omfattar bättre vård och omsorg för alla gamla som behöver det.
De av oss som får förmånen att leva ett långt liv kommer nästan alla att vara i behov av stöd och hjälp på ålderns höst. I dag upplever många tyvärr hur en bristfällig vård på äldre dagar urartar till ren vanvård. Allians för Sverige presenterar i andra sammanhang förslag till tydliga förbättringar inom detta område. Här handlar det alltså om förslag för att göra det möjligt och attraktivt för alla dem som vill och kan förlänga arbetslivet att också göra det. Till glädje för sig själva och för andra.
Allians för Sverige har presenterat en rad förslag som också underlättar för äldre. Det gäller bl.a. ökad valfrihet och trygghet i äldreomsorgen (se kapitel 11).
Allians för Sverige har också presenterat en rad förslag för att underlätta för äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden på sina villkor.
1) Förstärkt jobbavdrag för äldre som väljer att jobba. Ett sätt att stimulera äldre att stanna längre på arbetsmarknaden är att göra det mer lönsamt att jobba än att gå i pension. Det jobbavdrag som alliansens partier vill genomföra ska självfallet också omfatta personer som arbetar efter pensionsåldern. Av flera skäl anser vi det motiverat med en ytterligare skattesänkning för personer som fyllt 65 år. I den gruppen medborgare är sysselsättningsgraden i dag mycket låg. Potentialen är emellertid väsentlig. Vi vill öka den enskildes valfrihet inom arbetslivet också på äldre dar och ser samtidigt en möjlighet för samhället att ta till vara de äldres kunskaper och färdigheter under längre tid. Mot den bakgrunden föreslår vi att arbetsinkomster upp till 63 000 kr/år det första året och 72 000 kr/år det andra året befrias från skatt. Därefter trappas det förstärkta jobbavdraget för äldre upp med samma procentsatser och inkomstgränser som för andra löntagare. Sammantaget innebär det förstärkta jobbavdraget att en person som fyllt 65 år och som väljer att fortsätta arbeta får en skattelättnad kring 20 000 kr/år redan vid låga inkomstnivåer. Effekten för statskassan beräknas till ca 400 miljoner kronor per år.
2) Slopa arbetsgivaravgifterna för personer 65 år och äldre. Det räcker inte att fler äldre vill jobba mer. Ett ökat utbud måste möta ökad efterfrågan. Fler företag måste våga och vilja satsa på fler seniora personer. Fler företag måste kanske också lära sig att bättre ta vara på de äldres erfarenheter och uppskatta kvaliteter som yngre medarbetare inte hunnit utveckla. Men för arbetsgivaren handlar det självfallet också om lönsamhet. Ett sätt att göra det mer attraktivt för företag att behålla och nyanställa äldre arbetskraft är att sänka arbetsgivaravgiften för dessa. Ytterligare skäl till att sänka arbetsgivaravgiften är att skapa ekonomiskt utrymme för företagen att anpassa arbetsplatsen efter äldres önskemål och behov. Något som ofta nog också övrig arbetskraft har nytta och glädje av. Mot denna bakgrund föreslår vi att arbetsgivaravgiften utom pensionsavgiften slopas för personer som fyllt 65 år. Effekten för statskassan väntas bli av storleksordningen 250 miljoner kronor per år.
3) Inrätta ett nationellt äldreråd. Vi vill inrätta och tillsätta ett råd, bestående av arbetsmarknadens parter, regeringsföreträdare och representanter för Sveriges pensionärer. Rådet ska analysera och presentera förslag till anpassning och organisering av arbetsplatserna så att äldre lättare kan jobba kvar längre än i dag.
För att underlätta för dem som vill arbeta vidare efter pensionsåldern vill vi se flexiblare arbetstider och mer anpassbara arbetsplatser. Ett stort ansvar vilar här på arbetsmarknadens parter. Ett viktigt drag hos en flexibel arbetsplats är möjligheten att variera arbetstiden. Betoning bör därför läggas på analys av förutsättningarna att anpassa arbetsbelastningen efter individen. Det kan exempelvis leda till bättre möjligheter för äldre arbetstagare att gå ned i arbetstid. Rådet bör särskilt analysera möjligheterna till och konsekvenserna av att äldre arbetar deltid.
En anpassning av den enskilda arbetsplatsen, exempelvis med ökade möjligheter till rotation mellan arbetsuppgifter, kan vara ett annat bidrag i sammanhanget – inte minst inom vårdsektorn.
4) Möjliggör att i eget företag jobba åt sin tidigare arbetsgivare. Att öppna eget kan vara ett sätt att förhindra ett förtida utträde ur arbetslivet. Enligt gällande lag är det dock omöjligt för någon person att starta ett företag med sin tidigare arbetsgivare som enda kund. Det vill vi ändra på. Alliansen föreslår att alla personer som inte har näringsförbud eller skatteskulder ska kunna få F-skattsedel. Detta innebär bl.a. en möjlighet för äldre personer, som vill trappa ned eller arbeta i friare former, att starta ett eget företag med den tidigare arbetsgivaren som enda uppdragstagare.
|
Allians för Sverige föreslår att kravet på flera uppdragsgivare för att få använda F-skattsedel avskaffas omedelbart. |
5) En flexiblare arbetsmarknadspolitik och förmedling. Äldre personer som blivit arbetslösa har betydligt svårare att komma tillbaka till arbetslivet än yngre personer i samma situation. Äldres byte av arbetsuppgifter och/eller arbetsplats kräver som regel annat stöd och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder än för yngre.
Alliansens förslag till en arbetsmarknadspolitik med en mångfald utbildningsgivare och arrangörer av förmedlingsverksamhet är ägnat att ändra kraven på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Med en ökad frihet förväntar vi oss att arrangörer av utbildning och förmedling kan specialisera sig mer än i dag. En specialisering bl.a. med inriktning på de äldres behov av särskild utbildning, förmedlingsinsatser eller andra åtgärder kommer naturligen att utvecklas.
Alliansen anser att arbetsmarknadspolitiken bör utvecklas för att stimulera sysselsättningen bland äldre.
6) Förändrat anställningsskydd för ökad anställbarhet. Personers rörlighet på arbetsmarknaden avtar med åldern. Individen specialiserar sig i sitt arbete och rotar sig i sin miljö. Kanske blir man mindre benägen att ta den risk det ändå är att byta jobb när – allt annat lika – jobbtryggheten tilltar med antalet anställningsår. Allt detta är naturliga och rationella beteenden, men sammantaget minskar de som regel anställningsbarheten.
Enligt LAS gäller dubbel turordningstid för arbetstagare över 45 år. Avsikten är att detta ska vara ett extra skydd för äldre arbetstagare i arbetsbristsituationer. Den effekten förtas av att nämnda regel i stället bidrar till att arbetsgivare blir mer tveksamma till att anställa äldre. Alliansen föreslår därför att denna regel slopas.
7) Motverka diskriminering. Staten bör vara en föregångare när det gäller att ta bra hand om äldre arbetskraft. Om detta vore fallet skulle staten sätta normer och aktivt medverka till en mer positiv attityd till äldre. Alliansen vill verka för att staten inte enbart bör vara utan också blir ett föredöme i detta hänseende. Diskriminering till följd av ålder ska förbjudas och implementeringen av EU:s arbetslivsdirektiv genomföras.
8) Förstärk nystartsjobben för äldre. Många av dem som står utanför arbetsmarknaden, men som vill och kan jobba åtminstone på deltid, är äldre. Ett problem är att en längre tids frånvaro ökar osäkerheten både hos individen och hos arbetsgivarna om personens möjligheter att komma tillbaka. För att underlätta för äldre att komma tillbaka efter en tids frånvaro och ge dessa människor en ny start föreslår Alliansen att tidsbegränsningen i arbetsgivaravgiftssänkningen för långtidsfrånvarande fördubblas för äldre än 55 år. Detta innebär att en arbetsgivare som anställer en långtidsfrånvarande som är äldre än 55 år slipper arbetsgivaravgifter under dubbelt så lång tid, dock längst 10 år, som den nyanställde varit frånvarande från arbetslivet.
9) Trygghetsavdrag – skattereduktion även för anhörigas hushållstjänster. Många äldre önskar och är i behov av mer hjälp i sin hemmiljö. Ökade möjligheter till hjälp skulle exempelvis underlätta för äldre att bo kvar tillsammans och ha innehållsrika och varierande liv även om den ena parten blir svårt sjuk. Mot denna bakgrund vill vi bredda och utöka vårt förslag om skattereduktion för hushållstjänster, bl.a. för att underlätta för äldre att bo kvar i sin hemmiljö och tillsammans med varandra. Den utökade skattereduktionen bedöms leda till att en ny sektor i samhällsekonomin växer fram och därmed skapas fler meningsfulla och viktiga jobb.
Skattereduktionen ska, utöver tidigare förslag, omfatta ersättning för arbete som har utförts i en bostad som används av nära anhörig. Skattereduktionen bör således omfatta skötsel av hem och trädgård, t.ex. matlagning, städning, tvätt, strykning, annat underhåll av kläder, butiksbesök, trädgårdsskötsel såsom gräs- och häckklippning. Därtill vill vi att avdraget ska omfatta köp av omsorgsarbete i hemmet. Arbetet kan exempelvis bestå av hårvård, tvätt och hjälp med att vara ute eller att utföra andra personliga sysslor. Den exakta utformningen och kostnaden för förslaget redovisas nedan i avsnittet ”Skattereduktion för hushållstjänster”.
Det privata företagandet är centralt för samhällets utveckling. Vårt välstånd och möjligheterna att få fler människor tillbaka i arbete bygger på att fler entreprenörer kan och vill driva företag och engagera sig som arbetsgivare. Den höga arbetslösheten och det sjunkande antalet företagare är uttryck för att Sverige är inne på fel väg.
Allians för Sverige tror inte att en regering kan ”skapa jobb”, bara goda förutsättningar för jobb. Till skillnad från nuvarande regering vill vi sätta företagaren och företagen i fokus för tillväxtpolitiken. Den socialdemokratiska politiken, med ständigt nya pålagor och krav på företagarna, kväver företagandet och håller tillbaka företagarnas vilja att anställa. Allians för Sverige vill skapa stabila tillväxtförutsättningar genom ett skattesystem och ett företagsklimat som gynnar sysselsättning och entreprenörskap. Vi föreslår därför en rad åtgärder som gör det mer lönsamt att anställa, som förbättrar företagens kapitalförsörjning och som minskar företagens administrativa kostnader genom att komma till rätta med regelkrångel och byråkrati.
Allians för Sverige föreslår att medfinansieringen för sjukskrivningar avskaffas.
Medfinansiering
|
Allians för Sverige föreslår att arbetsgivarnas medfinansiering efter andra sjukveckan med 15 procent av sjukpenningkostnaden för anställda slopas fr.o.m. 2007. Det innebär att arbetsgivarna avlastas kostnader på 1,5 miljarder kronor 2007. Förslaget finansieras genom en motsvarande höjning av arbetsgivaravgifterna. |
Precis som när det gäller arbetsinkomster har Sverige en internationellt sett hög beskattning av kapital. Numera är vi också ett av få länder som fortfarande tar ut en löpande skatt på det kapital som enskilda privatpersoner lyckats arbeta ihop. Till skillnad från det arbete som inkomstskatterna tas ut på är kapital en mycket rörlig skattebas.
För att en skatt ska vara allmänt accepterad bör den inte vara möjlig att planera bort. Den ska heller inte skada ekonomins funktionssätt. Förmögenhetsskatten är genom sina många undantag helt godtycklig. Dessutom har skatten medfört att mångmiljardbelopp lämnat landet. Svenska småföretagare har drabbats hårt av den riskkapitalflykt som det också är fråga om. Kapitalmarknadernas internationalisering har gjort det enkelt för förmögna personer att flytta kapitalet till länder med lägre beskattning. I dag bedöms svenskar ha ca 900 miljarder kronor i obeskattat utlandssparande, pengar som skulle kunna göra stor nytta om de investerats i svenska företag och affärsidéer på hemmaplan.
Partierna inom Allians för Sverige är överens om att förmögenhetsskatten ska avskaffas.
Förmögenhetsskatt
|
Allians för Sverige föreslår att förmögenhetsskatten avskaffas under nästa mandatperiod. Redan 2007 halveras skattesatsen från 1,5 procent till 0,75 procent. Skattebortfallet beräknas uppgå till 3,4 miljarder kronor 2007. |
Allians för Sverige anser att nuvarande beskattningsregler för fåmansbolag diskriminerar det egna ägandet. En person som äger ett aktiebolag och som har en viss summa pengar att placera bör kunna fatta detta beslut beroende på var han/hon tror att pengarna kommer att göra störst nytta. Den som tror på den egna affärsidén vill sannolikt investera pengarna i sin egen verksamhet.
Problemet för många ägare till fåmansbolag är att en investering i det egna företaget leder till att en större del av vinstutrymmet måste beskattas som inkomst av tjänst. Företagaren tvingas alltså att betala mer i skatt för att han eller hon satsar pengar i sitt eget företag jämfört med om kapitalet hade placerats i ett annat företag. Skattereglerna bör inte styra i vilket företag han/hon väljer att placera sitt kapital.
Allians för Sverige anser att ägare till kapitalstarka och vinstgivande företag riskerar att tvingas betala en för stor andel av vinsten i form av skatt, vilket är direkt tillväxthämmande. Det regelverk som i dag omger fåmansbolagen är dessutom krångligt och innebär att det egna ägandet diskrimineras. Därmed hämmas tillväxten och entreprenörskapet.
För att reformera fåmansbolagsreglerna krävs en mer företagarvänlig grundsyn. Reformeringen av fåmansbolagsreglerna är ett viktigt led för att garantera ett företagarvänligt klimat och för att få företagare att anställa.
De senaste förändringarna av fåmansbolagsreglerna underlättar för en del företag, men lämnar många andra åt sitt öde. Kapitalintensiva och medarbetarägda företag är två kategorier företag som drabbas hårt av regeringens politik. Många andra företagare drabbas av kraftigt höjd beskattning när företaget säljs. Allians för Sverige vill därför genomföra ytterligare förändringar.
Rättvis beskattning av fåmansbolagen
|
Alliansen föreslår att det krångliga regelverket (3:12) för fåmansbolagen ändras så att det inte missgynnar eget företagande. Löneuttagskravet sänks till 10 inkomstbasbelopp per år (430 000 kr). Kapitalskattesatsen på kapitalvinst vad avser kvalificerade andelar över sparat utdelningsutrymme återställs. Schablonbeloppet för skattesatsen 20 procent på utdelning höjs till 2 inkomstbasbelopp. Klyvningsräntan för enskilda näringsidkare höjs till samma nivå som för fåmansbolag. Alliansen anslår för detta 0,9 miljarder kronor 2007. |
Den inkomstskattereform som Allians för Sverige föreslår sänker skatten för inkomster på arbete. För att göra det mer attraktivt att starta företag om man är arbetslös eller deltidsanställd samt att vara företagare ska detta avdrag också gälla mot näringsinkomster. Avdraget utformas på samma sätt som jobbavdraget för arbetsinkomster.
Jobbavdrag för näringsinkomster
|
Allians för Sverige föreslår att det vid den kommunala beskattningen införs ett förvärvsavdrag för näringsinkomster. Avdraget utformas på samma sätt som jobbavdraget för arbetsinkomster. Kostnaden för näringsinkomstreformen beräknas uppgå till 1,3 miljarder kronor 2007 och till 1,5 miljarder kronor för det andra steget. |
En småföretagare som säljer sitt företag kan i dag tvingas betala mellan 30 och 55 procent i effektiv reavinstskatt. En entreprenör som vill sälja ett företag, antingen för att det skulle ha större möjligheter att växa med annan ägare eller för att investera pengarna i ett nytt företag, får således betala en hög andel av vinsten i skatt, vilket avhåller många från att sälja sitt företag. Detta håller tillbaka framväxten av nya företag och förhindrar företag att växa och utvecklas.
Uppskjuten reavinstbeskattning
|
Allians för Sverige föreslår att kapitalförsörjningen förbättras genom införande av en möjlighet till uppskjuten reavinstbeskattning för delägare i fåmansaktiebolag som säljer ett företag. Uppskov ges för reavinster upp till ett belopp av 5 miljoner kronor om vinsten investeras i ett nytt onoterat företag. Den statsfinansiella kostnaden är bara tillfällig och beräknas till 0,5 miljarder kronor 2007. |
Allians för Sverige vill därför förbättra kapitalförsörjningen genom att införa en möjlighet till uppskjuten reavinstbeskattning för delägare i fåmansaktiebolag som säljer ett företag. Vårt förslag innebär att uppskov ges för reavinster upp till ett belopp av 5 miljoner kronor om vinsten investeras i ett nytt onoterat företag.
Vänsterkartellen har beslutat att räntebelägga företagens avsättningar till periodiseringsfonder. Medan större företag kan hantera detta genom att ta upp reserverna till beskattning innebär detta att de mindre företagens möjligheter att finansiera en utveckling av verksamheten begränsas. Allians för Sverige föreslår därför att ett fribelopp om 10 miljoner kronor per företag införs. Samtidigt utsträcks räntebeläggningen att gälla alla obeskattade reserver. Därigenom minskar skattebelastningen för de mindre företagen, medan skatteintäkterna från de större företagen ökar. Sammanlagt leder förslaget till en förstärkning av statens budget.
Obeskattade reserver
|
Allians för Sverige föreslår att den räntebeläggning som införts för periodiseringsfonder utsträcks till att omfatta även andra obeskattade reserver. Ett fribelopp på 10 miljoner kronor införs. Detta fribelopp ska omfatta alla obeskattade reserver inklusive periodiseringsfonder, vilket kommer att medföra en lättnad jämfört med gällande regler på ca 400 miljoner kronor. För större företag leder förslaget till ökade statliga skatteintäkter på 1,9 miljarder kronor. Sammantaget leder förslaget till en förstärkning av det finansiella sparandet på ca 1,5 miljarder kronor 2007. |
Förmånsrätten, som är den juridiska benämningen på den företrädesrätt som borgenärer har vid utmätning eller konkurs, ändrades vid årsskiftet 2004/05. Syftet var att underlätta för företagsrekonstruktioner och se till att andra borgenärer än banker och staten fick förtur till tillgångar i konkursbon.
Den nya lagen om företagsinteckning ger banker allmän förmånsrätt och gäller 55 procent av värdet av all gäldenärens egendom som återstår sedan borgenärer med bättre förmånsrätt fått betalt. Vidare har statens förmånsrätt för skatter och avgifter avskaffats och lönegarantin utökades samtidigt. Den nya lagen innebär alltså att bankens status som prioriterad fordringsägare har beskurits. Syftet med regeringens förslag var att minska antalet företagskonkurser och säkerställa att småföretagare fick en större del av tillgångar från konkursbon.
Förmånsrätt
|
Den nya lagen om förmånsrätt begränsar bankernas och andra finansinstituts förmånsrätt vid konkurser från 100 procent till 55 procent av fordringarna. Tanken med förändringen var bl.a. att det skulle bli enklare att rekonstruera företag efter konkurser. Banker agerar rationellt och tar hänsyn till den försämrade förmånsrätten genom att bli mer restriktiva vid utlåning och kräver i allt större utsträckning vidgade säkerheter för utlåning. Detta har inskränkt framför allt mindre företags möjligheter till kapitalförsörjning och expansionsmöjligheter. Allians för Sverige föreslår att den allmänna förmånsrätten för företagsinteckningar höjs från nuvarande 55 procent till 100 procent. Förslaget beräknas som mest öka kostnaderna för statens lönegarantiersättning med 0,5 miljarder kronor 2007. |
Vad regeringen inte förutsåg var att banker skulle agera rationellt och kompensera sig för den ökade kreditrisken. De farhågor som många varnade för har besannats. Bankerna har blivit mer restriktiva vid utlåning och kräver i allt större utsträckning vidgade säkerheter för utlåning.
Allians för Sverige föreslår att den allmänna förmånsrätten för företagsinteckningar höjs från nuvarande 55 procent till 100 procent av företagsinteckningens värde. Detta kommer att göra att bankerna inte längre kommer att behöva ställa högre krav på kredittagaren. De övriga förändringar som gjordes av förmånsrätten, exempelvis att staten ej längre kommer att ha ställning som prioriterad fordringsägare, ska kvarstå. Denna partiella återställning innebär att konkurser kommer att belasta statens finanser i större utsträckning än i dag, eftersom utbetalning av löner får lägre prioritet och därmed kommer lönegarantiutbetalningarna att öka.
En väl fungerande privat kapitalbildning och väl fungerande kapitalmarknader är det viktigaste för kapitalförsörjningen till näringslivet, men det kan även finnas en roll att spela för staten när det handlar om investeringar i tidiga skeden. Det finns argument för att t.ex. en statlig lånegaranti för lån till vissa, framför allt mindre företag med begränsad tillgång till säkerheter och utan en lång kredithistoria, kan förbättra effektiviteten i ekonomin även då kreditmarknaden i övrigt fungerar väl.
Allians för Sverige vill införa ett statligt kreditgarantisystem för små och medelstora företag. Dessa garantier kan ges direkt av staten, via en lämplig myndighet. En annan modell som kan prövas är att ge garantier genom lokala kreditgarantiföreningar med statlig uppbackning. Dessa garantier kan då fungera som säkerhet när föreningarnas medlemsföretag beviljas lån i banker. Detta kan t.ex. ske på ett likartat sätt som de europeiska och nordiska investeringsbankerna i dag bedriver verksamhet, där företag beviljas banklån med lokala kreditgarantiföreningar och eget kapital som säkerhet, men där investeringsbankerna ger en garanti till den lokala kreditgarantiföreningen. Staten ska alltså inte själv låna ut pengar. På detta sätt underlättas kapitalbildningen för de mindre företagen. Samtidigt tas den lokala kompetensen till vara när lokala banker, kreditgarantiföreningar och småföretag möts och själva kan diskutera hur investeringsprojekt bäst kan genomföras.
Erfarenheten visar också att kreditgarantier har stor betydelse för att öka kvinnors företagande. Detta beror på att kvinnor i större utsträckning än män tenderar att starta företag främst i tjänstebranscher, där ett typiskt företag inte har tillgångar i form av maskiner eller lager som kan fungera som säkerhet för lån.
Statlig kreditgaranti
|
Allians för Sverige föreslår att ett statligt kreditgarantisystem införs för små och medelstora företag. Kreditprövningen ska utföras av den kreditgivande banken. Systemet ska förenas med villkor på den kreditgivande bankens prövning. För ändamålet avsätts en ram om 0,1 miljard kronor per år. |
Allians för Sverige föreslår att ett riskkapitalavdrag införs för att ytterligare stimulera framväxten av privat investeringskapital. Förslaget ger privatpersoner möjligheten att skattefritt investera upp till ett visst belopp i eget eller närståendes företagande genom att kostnaden för köp av onoterade aktier i dessa företag får dras av mot förvärvsinkomst. På grund av bristande underlag kan förslaget inte beräknas, men Alliansen bedömer att en ram på 100 miljoner kronor per år räcker till att utforma ett riskkapitalavdrag på upp till 100 000 kr.
Riskkapitalavdrag
|
Allians för Sverige föreslår att ett riskkapitalavdrag införs för att ytterligare stimulera framväxten av privat investeringskapital. Utformningen av riskkapitalavdraget kommer att redovisas senare. För ändamålet avsätts en ram om 0,1 miljard kronor per år. |
De höga skatterna på arbete gör framför allt tjänster dyra. Skattekilen, dvs. av skatter orsakad differens mellan vad köparen betalar och säljaren får, leder till att många tjänster inte utförs, alternativt utförs på en svart marknad. Detta är skälet till Alliansens förslag om slopade arbetsgivaravgifter för vissa tjänstesektorer. Argumenten gäller framför allt för s.k. hushållsnära tjänster.
Skattereduktion för hushållstjänster
|
Allians för Sverige föreslår att det införs en skattereduktion för hushållstjänster. Företag som säljer hushållstjänster får rätt att vid den månatliga inbetalningen av moms och arbetsgivaravgifter dra av 50 procent av arbetskostnaden för alla hushållstjänster som man utfört. Fysisk person får under ett år köpa hushållstjänster enligt dessa regler till ett värde av maximalt 100 000 kr. Den maximala skattereduktionen kan således uppgå till 50 000 kr. Förslaget omfattar hushållstjänster som utförs i hemmet, hushållens köp av externa tvätteritjänster samt hämtning och lämning av barn från och till dagis eller motsvarande. Därtill vill vi att skattereduktionen ska omfatta omsorg i hemmet. Det kan exempelvis vara äldres hårvård, tvätt och hjälp till att vara ute eller att utföra andra personliga sysslor. Materialkostnader omfattas inte. Vad gäller utförare av tjänsterna omfattar förslaget företag och personer med F-skattsedel. Vad som ovan sagts ska också omfatta ersättningar för arbete som utförts i anhörigs bostad. Detta innebär exempelvis att ett barn kan utnyttja sina föräldrars ”skattereduktionsutrymme” vid köp av tjänster åt föräldrarna. Den sammantagna effekten på det finansiella sparandet bedöms uppgå till ca 1,3 miljarder kronor 2007. |
Allians för Sverige menar att det finns en stor potential att åstadkomma nya varaktiga arbeten i företag som erbjuder de tjänster som hushållen normalt utför själva, men som de till följd av höga skatter antingen låter bli att konsumera eller köper svart. Detta skulle snabbt leda till en växande reguljär arbetsmarknad på områden där många i dag tvingas in i osäkra svartjobb för att över huvud taget kunna försörja sig genom arbete. En skattereduktion skulle också underlätta för många arbetande barnfamiljer, öka arbetsutbudet bland ensamstående samt bidra till en jämnare arbetsfördelning mellan kvinnor och män i hemmet.
Allians för Sverige vill införa en skattereduktion för hushållstjänster. Företag som säljer hushållstjänster får rätt att vid den månatliga inbetalningen av moms och arbetsgivaravgifter dra av 50 procent av arbetskostnaden för alla hushållstjänster som man utfört. Fysisk person får under ett år köpa hushållstjänster enligt dessa regler till ett värde av maximalt 100 000 kr. Den maximala skattereduktionen kan således uppgå till 50 000 kr. Förslaget omfattar hushållstjänster som utförs i hemmet, hushållens köp av externa tvätteritjänster samt hämtning och lämning av barn från och till dagis eller motsvarande. Materialkostnader omfattas inte.
Det är krångligt att vara företagare. Regelverket är både omfattande och invecklat och för varje år som går läggs nya regler till de gamla. Svenska företag ska rätta sig efter 20 000 sidor företagsregler, och Statskontorets senaste undersökning visar att 75 olika myndigheter begär in uppgifter från företagarna på 1 150 olika blanketter. Det innebär att ett vanligt företag med upp till 20 anställda har kostnader för att administrera skatte-, arbetsmarknads- och miljöregler på 30 000 kr per anställd varje år. Sammantaget beräknas företagens administrativa kostnader till följd av regelverket uppgå till mellan 60 och 70 miljarder kronor per år.
Allians för Sverige har enats om en rad åtgärder för att öka tempot i regelförenklingen och substantiellt minska den administrativa pålagan på företagen. Allians för Sverige vill också förenkla både miljöbalken och plan- och bygglagen.
Allians för Sverige avser att på fyra år minska de svenska företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk med 25 procent. Det arbete som pågår i Nederländerna och Storbritannien är utmärkta förebilder. År 2003 bestämde sig den borgerliga nederländska regeringen för att minska regelbördan för företagen med 25 procent. Den nederländska regeringen räknar med att ha uppnått två tredjedelar av sitt mål hittills. Återstoden räknar man med att uppnå under 2006.
Stora befintliga regelverk ska göras enklare. Bland de många åtgärder som vi kommer att föreslå finns följande:
Allians för Sverige vill därför se över lagstiftningen i syfte att kunna möjliggöra för bolagsbildning med aktiebolagens begränsade ansvar för delägarna och relativt gynnsammare skattevillkor, men utan krav på insatt aktiekapital. Dessa bolag bör kunna åtnjuta ett enklare regelverk liknande det som i dag gäller för handelsbolag och enskilda firmor.
Den nya miljöbalk som införde 1999 tillhör det mest kostsamma regelverket som finns i bruk. Allians för Sverige vill därför att miljöbalken, och de författningar och föreskrifter som utfärdats om tillämpningen av den, arbetas om för att bl.a. förkorta handläggningstiderna och begränsa antalet anmälnings- och tillståndspliktiga objekt.
Plan- och bygglagen är också ett av de stora regelverk som på många olika sätt lägger onödiga administrativa bördor på företagssektorn. Att reformera den är ytterst angeläget för att bl.a. göra det lättare att söka bygglov och avsevärt förkorta handläggningstiderna i planärenden.
Det är minst lika viktigt att se till att inte nya dyra regler ersätter dem som försvinner. Det visar sig tyvärr ofta i efterhand att kostnaden för en regel inte är rimlig i förhållande till syftet. En stående kritik mot regeringen från Näringslivets regelnämnd (NNR) har varit att den sällan genomfört ordentliga analyser i förväg av konsekvensen för de företag som berörs av nya eller förändrade regler. Allians för Sverige vill att alla nya lagar och regler som berör företagen ska granskas av ett offentligt organ med samma oberoende ställning som Lagrådet innan de får träda i kraft. Granskningen ska se till att inga nya regler får införas utan att de utformats så att de uppnår sitt syfte på enklast möjliga sätt för företagen. Detta offentliga organ ska arbeta under en begränsad tid för att skynda på regelförenklingsarbetet. Vår avsikt är att alla propositioner ska ha granskats och godkänts av detta organ innan de läggs på riksdagens bord.
|
Allians för Sverige föreslår ett moratorium för alla nya förslag som ökar regelbördan för företagen. Det gäller bl.a. förslaget om heltidslagen. Den första åtgärden blir att omedelbart stoppa dessa lagar innan de träder i kraft. Upprätta en fullständig plan Allians för Sverige föreslår att en fullständig plan om regelförenklingar genomförs. Ännu finns bara planer och mål för vissa regelområden. En alliansregering ska inom 100 dagar upprätta en fullständig plan för att minska den administrativa regelbördan för företag med minst 25 procent fram till 2010. Planen ska innehålla årliga mål och avstämningsdatum. Undantag för mindre företag Genomförandet av EU-direktiv innebär i många fall en ökad regelbörda. EU ger dock möjlighet för medlemsländer att undanta små och medelstora företag från vissa regler. En alliansregering bör upprätta en praxis att så ofta som möjligt utnyttja denna möjlighet till undantag. Inrätta ett regelråd Inrätta en oberoende instans utanför Regeringskansliet som under tiden fram till 2010 har i uppdrag att se till att nya lagar och regler så lite som möjligt ökar regelbördan för företagen. Denna instans ska ha samma ställning som Lagrådet. Avsikten är att alla propositioner, som berör företagen, ska ha granskats och godkänts av denna instans innan de läggs på riksdagens bord. |
I Sverige driver färre kvinnor än män företag. Kvinnor äger mindre än en femtedel av landets företagskapital och kvinnor är i klar minoritet på ledande poster i alla branscher och i alla storlekar på företag. Kvinnor som företagare rymmer en stor potential. Fler kvinnor som startar och driver företag skulle ge Sverige en starkare ekonomisk utveckling. Det skulle även få andra positiva effekter. En sådan effekt är att fler kvinnor skapar och deltar i de informella nätverk från vilka styrelseledamöter, vd:ar och ordföranden rekryteras. Fler kvinnor i näringslivet bidrar till att de könsroller och normer som exkluderar kvinnor från inflytande och delaktighet i samhället bryts. Ökad jämställdhet är viktig för ökad konkurrenskraft och en starkare svensk ekonomi.
|
Allians för Sverige föreslår att stödet till affärsrådgivning för kvinnor ökas med 50 miljoner kronor. |
Under 1990-talet satsade den borgerliga regeringen på ett stort program för kvinnors företagande. Det innehöll bl.a. särskilda kvinnolån, forskning kring kvinnors företagande, affärsrådgivning riktad till kvinnor och kvinnligt resurscentrer. Programmet har haft stor betydelse för framväxten av fler kvinnliga företagare. Ett liknande program bör initieras.
|
Allians för Sverige föreslår att forskningen kring kvinnors företagande ökas med 50 miljoner kronor. |
Det är också nödvändigt att alla vägar till effektivitetsvinster tas till vara. Inslagen av konkurrens mellan olika producenter måste öka och de ekonomiska styrsystemen måste förbättras. Vi har inte råd att avstå från den välfärd som ökad konkurrens och förbättrade styrsystem kan ge i framtiden. En ökad etableringsfrihet inom verksamheter som i dag sköts av den offentliga sektorn skulle också medföra att fler kvinnor får möjligheter att bli företagare. Därmed skulle ett viktigt hinder för att jämna ut inkomster och förmögenheter mellan män och kvinnor tas bort.
De offentliga socialförsäkringarna är utformade för anställning och ger därför mycket liten trygghet till företagare. Detta trots att den som driver eget företag betalar in lika mycket skatt som anställda.
Men även om reglerna ändras så att företagaren skulle få ett liknande skydd som anställda skulle otryggheten fortfarande vara stor, eftersom skattemedel inte kan finansiera försämrade kundrelationer eller företagets fasta kostnader. Dessa riskeras ju också om en företagare inte har möjlighet att arbeta under en längre tid.
|
Allians för Sverige föreslår att föräldrapenningen görs mer rättvis genom att beräkningen för tillfällig föräldrapenning beräknas på samma sätt som för en anställd. Kostnaden bedöms uppgå till 30 miljoner kronor. Allians för Sverige föreslår att övergångsregler i sjukförsäkringen för alla företagare införs. Allians för Sverige föreslår en återgång till den tidigare beräkningen av arbetslöshetsersättningen för företagare, vilket innebär att företagare får välja den bästa inkomsten under de tre senaste åren och basera ersättningen på denna. |
I och med att nuvarande system utgår ifrån de anställdas perspektiv blir det ett hinder att övervinna när människor med goda idéer funderar på att starta ett företag. Speciellt unga och kvinnor ser ofta till sin egen, och i förlängningen familjens, trygghet innan de överger en säker anställning för att ge sig in i ett ovisst eget företagande. Allians för Sverige vill i stället skapa system som bidrar till att människor vågar förverkliga sina idéer.
En viktig komponent i förnyelsepolitiken är att vitalisera de företag som i dag ägs och styrs av staten. En stark och framtidsinriktad ägare är central för att företag ska utvecklas och växa. En svag ägare riskerar att undergräva utvecklingskraften. Vi anser att staten i de allra flesta fall inte är en ägare som ger företag bästa tänkbara möjligheter.
Det kan finnas företag som det är nödvändigt att staten har ett inflytande över också i fortsättningen. Det finns inte skäl att sälja företag som utvecklas bättre med staten som ägare eller där marknadsförhållandena är sådana att en utförsäljning skulle försämra konkurrensen eller motverka en god sysselsättningsutveckling. Ett fortsatt statligt ägande kan vara motiverat om det föreligger särskilda nationella intressen eller samhällsuppdrag som svårligen kan hanteras utan ett statligt inflytande.
Erfarenheten från Sverige och andra länder är att sysselsättningen stiger snabbast inom branscher som genomgår en förändringsprocess. När en ny produkt lanseras, nya marknader uppstår eller när nya produktionsmetoder introduceras sker det också ofta en snabb sysselsättningstillväxt. På ett liknande sätt kan en avreglering av en bransch eller en privatisering av statliga företag frigöra kreativitet och konkurrens som kan bidra till en snabb sysselsättningstillväxt. Under senare år har avregleringar och privatiseringar av telekommunikationsbranschen, medieföretag och den finansiella sektorn bidragit till ett bättre företagsklimat.
Regeringen har valt att låsa fast nyckelföretag i en hämmande byråkratisk struktur som hotar utvecklingspotentialen och därmed sysselsättningen på nyckelområden. Det är viktigt att öppna en offensiv framtidsmöjlighet för dessa företag. Företag som verkar på fullt kommersiella marknader fungerar i de flesta fall bättre med privata ägare. De kanske tydligaste exemplen på företag som skulle fungera bättre med ett mer professionellt ägande är Telia Sonera, Nordea, OMX, SAS, SBAB, Vasakronan och Vin & Sprit. Privatiseringar har varit gynnsamma för de företag som har sålts.
Effektiviteten har ökat, lönsamheten förbättrats och investeringarna har ökat. Vår bedömning är att privatiseringar också bidrar till en starkare sysselsättningsutveckling i de bolag och branscher som berörs.
Alliansens bedömning är att det nu inte är aktuellt att sälja LKAB eller Vattenfall. En försäljning av LKAB bör inte genomföras, bl.a. mot bakgrund av att framtida malmbrytning kan komma att påverka delar av Kiruna stad och föranleda omfattande samhällsinvesteringar som kan komma att kräva ett ansvarstagande från ägaren. Malmen utgör en central naturtillgång som ska utnyttjas för nationella svenska intressen av att skapa välfärd och jobb i hela Sverige.
Det är vår bedömning att det inte finns anledning att sälja ut Vattenfall AB till en utländsk ägare, bl.a. mot bakgrund av att företaget är en dominerande aktör på en marknad som i vissa avseenden inte fungerar väl. Vattenfall AB bör också i framtiden ha förutsättningar att spela en viktig roll på energimarknaden och kan också komma att spela en roll i den framtida energipolitiken. Allians för Sverige anser således att staten bör kvarstå som huvudägare till Vattenfall och att Vattenfall således förblir ett statligt företag också under nästa mandatperiod.
Det privata skogsägandet spelar en avgörande roll för att säkra tillgången på skogsråvara och sysselsättning och välstånd i hela Sverige. Sveaskog AB kan, inte minst genom strategiska försäljningar av skogsmark till aktiva skogsbrukare, bidra till att stärka skogsbruket som framtidsbransch.
Staten måste också bli en bättre ägare. Allians för Sverige vill att staten ska ha en tydlig ägarstyrning. Den s.k. formlösa styrningen bör upphöra. Vi vill också öka öppenheten och ha tydliga regler för ersättningar, bonusar och pensioner till ledande befattningshavare.
Allians för Sverige vill därför minska det statliga ägandet. Statens främsta näringspolitiska uppgift är att ange ramar och regelsystem för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. Om staten samtidigt uppträder som ägare och som utformare av de regler som gäller för näringslivets verksamhet uppstår en rad problem, bland vilka följande kan nämnas: risk för konkurrenssnedvridning, risk för inoptimala investeringsbeslut samt svårigheter att tillföra kapital till företag som behöver kapital för expansion.
Privatiseringar
|
Allians för Sverige anser att det statliga ägandet bör minskas. På sikt bör staten kvarstå som ägare endast då tungt vägande skäl talar för detta. Allians för Sverige föreslår att en genomgång genomförs över alla företag med statligt ägande, där argumenten för och emot ett fortsatt statligt ägarengagemang vägs mot varandra. Det statliga ägandet ska kvarstå om viktiga samhällsintressen talar för detta. Företag som Nordea, Telia Sonera, OMX, Vasakronan samt Vin & Sprit verkar fullt ut på kommersiella marknader med fungerande konkurrens. Försäljning av statliga företag måste ske med stor omsorg om skattebetalarnas pengar. Vår bedömning är att en försäljningsvolym motsvarande 35 miljarder kronor utöver regeringens förslag 2007 kan vara en rimlig målsättning. Intäkterna ska användas till att minska statsskulden. Budgeteffekten av detta består dels av en minskning av statens räntekostnader till följd av en minskning av statsskulden, dels av minskade utdelningsintäkter från de statliga företagen. Förslagen innebär sammantaget en förbättring av det finansiella sparandet med 0,7 miljarder kronor 2007. |
Privatiseringsintäkterna kan användas för att amortera på statsskulden. Därigenom minskar statens räntekostnader, vilket skapar utrymme för mer angelägna ändamål. Samtidigt är det viktigt att en försäljning av statliga företag sker på ett ansvarsfullt sätt. Hänsyn måste tas till rådande marknadsläge, så att försäljningen inte sker till underpris, och till rådande konkurrensförhållanden, så att försäljning av ett statligt företag inte sker så att det leder till väsentligt ökad marknadskoncentration. I vissa fall kan det bli aktuellt att dela upp ett företag innan det kan bli aktuellt för försäljning, för att säkerställa en god konkurrenssituation eller för att möjliggöra en breddning av ägandet.
Det går inte går att ställa upp ”mål” för hur stora försäljningsintäkterna ska bli. Däremot går det att göra en rimlig prognos för försäljningsintäkterna, som kan användas som underlag i budgetsammanhang. Allianspartierna har bedömt att en försäljningsvolym motsvarande minst 50 miljarder kronor per år, dvs. minst 35 miljarder mer än vad regeringen föreslår, är en rimlig prognos för de kommande tre åren. En försäljning av statliga företag leder till en minskning av såväl ränteutgifter som inkomster från utdelningar från de statliga företagen.
En ansvarsfull ekonomisk politik förutsätter att intäkter från försäljning av tillgångar inte används för att finansiera löpande utgifter. Huvudregeln måste därför vara att intäkterna från försäljning av statliga företag används för att amortera statsskulden.
Sverige behöver fler nya företag och fler växande företag. Nyföretagandet skulle behöva öka med minst 10 000 företag per år bara för att ersätta de stora företagens förväntade minskning av antalet medarbetare. För att detta ska bli verklighet krävs förbättrade attityder till företagande och företagare. Det måste skapas en vilja och ett mod hos människor att gå från att vara anställda till att anställa.
Internationell forskning visar ett starkt samband mellan entreprenörskapsutbildning och antalet nya och växande företag. Därför vill Allians för Sverige att entreprenörsperspektivet blir en viktig del av utbildningen på alla nivåer inom det svenska utbildningssystemet. Att skapa företagsamma och kreativa individer ska vara ett av skolans mål.
Olika insatser för att sprida kunskaper om entreprenörskap och företagande bland unga visar att det är möjligt att väcka intresset för företagande. Tio år efter att projektet ”Ung företagsamhet” startades för att intressera gymnasieelever för företagande hade var femte deltagare ett eget företag med i genomsnitt sex anställda. Föreningen Snilleblixtarna, som arbetar med grundskoleelever, är ett annat bra exempel. Allians för Sverige anser att denna typ av initiativ är nödvändiga för att fler ungdomar ska se sig själva som företagare – och våga ta steget att starta ett företag.
Som en del i arbetet med att förändra attityder ingår skolan inte bara som ett instrument för att lära och fostra elever i entreprenörskap och företagande, den har också en viktig roll att spela som en samhällsaktör som i nära samarbete med politik/myndigheter och näringsliv utvecklar innovationer, affärsidéer och företag. Genom samverkan mellan dessa tre ser vi möjligheter både genom att det de facto skapas nya företag och att attityderna till och kunskap om företagande förbättras. Allians för Sverige kommer därför att på alla politiska nivåer verka för att sådana samarbeten utvecklas.
Företag och attityder
|
Allians för Sverige föreslår att entreprenörsperspektiv förs in på alla nivåer inom det svenska utbildningssystemet. Det ska också vara ett av skolans mål att skapa företagsamma och kreativa individer. I samband med att en ny läroplan beslutas bör denna förändring ske. |
Globaliseringen påverkar alla samhällsnivåer. Dess konsekvenser har dock inte till fullo accepterats av alla politiska beslutsfattare. Därför behövs en grundläggande utredning om globaliseringseffekterna så att vi också ser vad som ska göras politiskt för att främja det svenska näringslivets konkurrenskraft. Positiva erfarenheter kring detta finns i våra grannländer. I Finland har ett speciellt globaliseringsprogram tagits fram, och i Danmark leder statsministern ett globaliseringsråd. Vi menar att liknande, goda erfarenheter skulle kunna komma Sverige till del om en kommission inrättas som har till uppgift att analysera vilka krav som ställs på Sverige i en krympande värld. Allians för Sverige föreslår därför att denna kommission inrättas och knyts till regeringen efter förebild från Danmark och Finland, i syfte att bättre kunna möta de nya krav globaliseringen medför.
Globaliseringsråd
|
Allians för Sverige föreslår att en borgerlig regering inrättar ett globaliseringsråd direkt underställt regeringen med Finlands och Danmarks goda exempel som förebilder. |
Ekonomisk tillväxtteori försöker bl.a. svara på frågan varför länder eller regioner inte är lika rika eller fattiga. Länder har olika förutsättningar i geografiskt läge och naturtillgångar, men när ett lands bruttonationalprodukt bryts ned på regional, lokal och till och med individuell nivå blir bilden också klarare att ett lands välstånd även handlar om summan av enskilda människors bidrag. Eftersom etik rör människors handlingar, och våra handlingar avgörs av våra bedömningar i varje valsituation om vad som är bra eller dåligt och rätt eller fel, finns ett direkt samband mellan etik, ekonomi och politik. En marknad är i grunden ett samspel mellan människor och kan därför ses som ett etiskt projekt. Detta samspel förutsätter ömsesidigt förtroende för att kunna fungera väl.
En ekonomi som vilar på stabila och väl fungerande institutioner utmärks av låg osäkerhet. Det kan innebära att såväl staten som enskilda respekterar äganderätten, avtal, muntliga överenskommelser samt att rättsväsendet är effektivt. Dessutom fordrar förtroende mellan marknadens aktörer att lagar efterlevs och avtal fullföljs. Osäkerhet kostar merarbete, tid och pengar att kompensera och reducera. Andra har lyft fram betydelsen av särskilda kulturella drag och etos för ekonomisk tillväxt med betoning på arbetsetik, driftighet, hederlighet, tålamod och ihärdighet. En väl fungerande marknadsekonomi förutsätter således ordning och regler, vilket innefattar en specifik människosyn och en gemensam värdegrund. FN:s människosyn innebär att alla människor har en inre värdighet och har rätt att förverkliga sina allmänt giltiga fri- och rättigheter. Människan är enligt denna gemensamma uppfattning en ansvarig person. Hon är ett mål i sig och inte ett medel, och hon är ansvarig för sina handlingar.
En ”god moral” på marknaden innebär en ömsesidig respekt för alla människors inre värdighet. Den gemensamma värdegrunden, som den uttrycks i internationella deklarationer och svensk rätt, kan i detta sammanhang sammanfattas i begrepp som sanning, frihet, hälsa och kunskap. Dessa grundläggande värden ska vara tillgängliga och möjliga att förverkliga för alla aktörer inom näringslivet på ett rättvist sätt. Med en etisk analys kombinerad med psykologiska och sociologiska redogörelser för hur näringslivet och den finansiella marknadens aktörer beter sig i sin verksamhet, när den förstärker respektive undergräver förtroendet, finns en god grund för att tillsammans med näringslivet föra en diskussion och lägga fast en handlingsplan för såväl rättslig reglering som icke-rättsliga åtgärder. Ett starkt och långsiktigt hållbart näringsliv med en väl fungerande finansiell sektor ligger i hela samhällets intresse.
En god moral på marknaden måste även innefatta hänsyn och respekt för miljö och natur. De globala miljöhoten växer. I en internationaliserad värld med begränsade naturresurser är det därför avgörande att även företag agerar på ett sätt som leder till en hållbar utveckling.
I ett internationellt perspektiv är tilliten mellan människor och gentemot institutioner, företag, myndigheter och organisationer hög i Sverige. Detta är en tillgång för vårt land. Vi har en tradition av att ett handslag gäller, vilket sannolikt bidrar till att sänka kostnaderna för affärsverksamhet i Sverige. Det finns hot mot detta sociala kapital. När företagare i vissa branscher upplever att det är svårt att följa alla lagar och regler, och betala alla skatter, på grund av konkurrens från mindre nogräknade företag, undergrävs förtroendet för rättsstaten. När rättsvårdande myndigheter inte lyckas förhindra, utreda och beivra brott skapas grogrund för kriminella strukturer. Därigenom är de förslag som Allians för Sverige presenterar inom andra områden av central betydelse även för att skapa grund för ett sunt näringslivsklimat.
Rättstrygghet skapar förutsättningarna för att laglydiga företagare inte ska konkurreras ut av ekonomiska brottslingar. Lägre skatter och enklare lagar och regler förbättrar möjligheterna för dem som lever lagligt. Även på en annan viktig punkt bidrar Allians för Sveriges politik till bättre förutsättningar för en sund moral inom näringslivet. Huvuddelen av de skandaler som under senare år förekommit i näringslivet har inträffat i företag som saknat tydliga och starka ägare, något som har drabbat såväl privata som statligt ägda bolag. Allians för Sveriges politik bidrar bl.a. genom de skatteförändringar som föreslås – jobbavdrag som underlättar för löntagare att bygga upp ett kapital, avskaffande av förmögenhetsskatten som främjar kapitalbildningen m.m. – och genom de försäljningar av statliga företag som föreslås, till att skapa bättre förutsättningar för ett personligt ägaransvar i näringslivet. Tydligare ägande ökar förutsättningarna för ansvarstagande och därigenom för en högre moral i näringslivet. Utöver dessa åtgärder vill Allians för Sverige uppmuntra ett ökat användande av etiska analyser av börsbolag och andra företag som komplement till de vanliga finansiella analyserna. En delegation bör också tillsättas för att bidra till att den etiska diskussionen om människosyn och värdegrund inom näringsliv och finansmarknad fortlever och utvecklas.
Tillväxt och etik
|
Allians för Sverige föreslår att en delegation tillsätts för att bidra till att den etiska diskussionen om människosyn och värdegrund inom näringsliv och finansmarknad fortlever och utvecklas. En ”god moral” på marknaden innebär också hänsyn och respekt för miljö och natur. |
Att utbildning och forskning håller hög kvalitet är avgörande för ett lands välfärd.
Varje samhälle har skyldighet att ge alla barn och ungdomar en utbildning som förbereder dem för ett liv som vuxna. I Sverige har vi en lång tradition av bred folklig utbildning. Det har länge varit självklart att en persons utbildning inte ska vara beroende av social bakgrund eller ekonomiska resurser. Alla ska ha samma rätt till en god utbildning.
Skolan är en unik möjlighet för varje barn att tillägna sig de kunskaper och utveckla de färdigheter som hon eller han behöver som en god grund för att klara livet. De som är allra mest beroende av en bra skola är de som i stor utsträckning slås ut från skolan i dag – barn och ungdomar som av olika skäl inte kan räkna med stöd hemifrån.
Vi måste vara ärliga och slå fast att Sverige borde ha nått längre. En av fyra elever tar sig inte genom grundskolan med de kunskaper som alla ska nå. En av fyra klarar inte gymnasieskolan inom fyra år, trots att all utbildning är avsedd att ta tre år. Många lärare, föräldrar och elever upplever mobbning som ett stort problem i skolan. Så är det varje år. Det är uppenbart att den socialdemokratiska utbildningspolitiken inte fungerar.
Varje svensk skola ska utvecklas till en skola som lärare och elever kan känna sig stolta över. Vi vill ha en skola där alla känner sig trygga och respekterade och där varje elev får möjlighet att utvecklas till toppen av sin förmåga.
Den stora utslagningen av elever från gymnasieskolan är naturligtvis mycket allvarlig. Framtidens arbetsmarknad kräver hög kompetens.
Dagens gymnasieskola lyckas vare sig förbereda för yrkeslivet eller för vidare studier. Olika intressen och olika fallenhet ska tas till vara i teoretisk gymnasieutbildning, yrkesutbildning eller lärlingsutbildning.
Sverige behöver välutbildad arbetskraft för att klara den internationella konkurrensen och skapa ekonomisk tillväxt och ökat välstånd. En högre utbildning med internationellt konkurrenskraftig kvalitet är en förutsättning för att åstadkomma detta. Det utgör också grunden för framtida forskning och utveckling. Klarar Sverige inte av detta, dras de långsiktiga förutsättningarna för tillväxt och ökat välstånd undan.
Lärare och rektorer
|
Allians för Sverige föreslår att satsningar genomförs för att förbättra lärarnas möjligheter till akademisk fortbildning och avsätter för detta syfte 600 miljoner kronor 2007. Skolans kunskapsbas ska stärkas. För att ge lärarna utökade möjligheter att forska inom tjänsten avsätts 50 miljoner kronor 2007. Alliansen vill underlätta validering och kompletterande utbildning för obehöriga lärare. För detta ändamål anslås 60 miljoner kronor. Vi avsätter vidare knappt 0,1 miljarder kronor för införande av en statligt sanktionerad lärarauktorisation och till ökade resurser till rektorsutbildningen. Sammantaget uppgår satsningarna 2007 till knappt 1 miljard kronor. |
Nya mål och betyg, kontrollstationer och kvalitetsgranskningar av skolor
|
Allians för Sverige föreslår att nationella mål i svenska införs år tre. En översyn ska göras av samtliga mål i grundskolan. Betyg ska sättas tidigare och i fler steg och betygskriterierna behöver därför ses över. Allians för Sverige föreslår att kontrollstationer införs år tre, fem och åtta med obligatoriska nationella prov och skärpta krav på individanpassat stöd till eleverna. För att säkra likvärdigheten i betygssättningen år nio ska den nationella provbanken byggas ut. Skolverket ges utökade analysresurser. Allians för Sverige föreslår att varje skola ska kvalitetsgranskas vart tredje år. Sammantaget avsätts drygt 200 miljoner kronor redan 2007. |
Gymnasieskolan
|
Allians för Sverige vill stoppa den stora utslagningen av elever från gymnasieskolan och höja kvaliteten på såväl de teoretiska som de yrkesinriktade utbildningarna. Vi föreslår därför att tre inriktningar införs: en studieförberedande, en yrkesförberedande och en lärlingsutbildning. Vi anslår 10 miljoner kronor 2007 till Skolverket i utredningsresurser. Vi föreslår en ny, modern lärlingsutbildning som vi räknar med kan startas 2009. |
Specialskolan: Hällsboskolan, Ekeskolan och ett nytt riksgymnasium
|
Allians för Sverige föreslår att Hällsboskolan och Ekeskolan åter blir specialskolor. Staten övertar ansvaret för finansiering av elever med behov av specialskola. Ett riksgymnasium skapas för elever med synskador och ytterligare funktionshinder. Vi avsätter för detta syfte 80 miljoner kronor 2007. |
Trygghet och studiero
|
Alliansen vill sprida kunskap till landets alla skolor om forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning och annan kränkande behandling. För denna utbildningssatsning anslås 10 miljoner kronor per år. |
Forskningen bidrar till ekonomisk tillväxt, genom att både stimulera sysselsättningen och bidra till högre produktivitet. Det är viktigt att väsentligt öka resurserna för forskning för att skapa ledande forskningsmiljöer, förbättra kvaliteten och därmed öka Sveriges vetenskapliga attraktivitet och möjligheter till forskarutbyte på hög vetenskaplig nivå. Allianspartierna vill under den närmaste femårsperioden satsa 2 miljarder kronor mer än regeringen på forskning.
Ökade resurser till forskningen
|
Allians för Sverige föreslår att anslagen till forskning stegvis trappas upp. År 2007 avsätts 200 miljoner kronor. Under en femårsperiod ska anslagen totalt öka med 2 miljarder kronor utöver vad regeringen föreslagit. |
Allians för Sverige har en gemensam syn på bristerna inom vården och omsorgen. Socialdemokraternas tolvåriga maktinnehav har i praktiken gett längre vårdköer, färre äldreboenden, en stagnerande handikappolitik och en nedbantad psykvård. Alltfler revor blottas och välfärdens viktigaste områden urholkas. Flera av dagens problem inom välfärden är akuta och om ingenting görs kommer morgondagens brister att vara kroniska och strukturella.
Välfärden behöver förstärkas genom en nysatsning på vård och omsorg. Mycket mänskligt och ekonomiskt kan vinnas genom en ökad mångfald och valfrihet inom vårdsektorn. Men det behövs också ett ekonomiskt resurstillskott – i första hand till äldreomsorgen och psykiatrin.
Den solidariskt finansierade välfärden måste vara öppen för nytänkande. Det krävs en större mångfald, initiativkraft och omvandling, så att patienten och omsorgstagaren kan få bästa möjliga vård och omsorg. Nya starka drivkrafter kan bidra till en välfärd som verkligen möter patientens och omsorgstagarens individuella behov. Inte minst måste den enskilde ges rätten att välja och framför allt att kunna välja bort det som inte fungerar.
Allians för Sverige anser att patientens ställning måste stärkas. Tillgängligheten till vård och omsorg ska förbättras. Samtidigt krävs en mer uttalad helhetssyn på patientens behov. Hälso- och sjukvården måste jämföra sina prestationer och systematiskt dra lärdom av misstag och framgångar. Vi föreslår därtill utökade resurser till en nationell vårdgaranti.
En förstärkt nationell vårdgaranti
|
Allians för Sverige avsätter som tidigare 250 miljoner kronor mer än regeringen för 2007 till den nationella vårdgarantin. |
Kvalitetshöjande åtgärder i vården
|
Allians för Sverige föreslår en rad åtgärder som syftar till att höja sjukvårdens kvalitet. Satsningen uppgår till 150 miljoner kronor som fördelar sig enligt följande: Oberoende granskningsmyndighet: 30 miljoner kronor. Institut för att utveckla vårdens ekonomistyrning: 30 miljoner kronor. Utveckling av en nationell IT-standard för svensk sjukvård (projekt): 50 miljoner kronor. Avknoppningsstöd 40 miljoner kronor. |
Äldreomsorgen ska vara trygg och värdig, samtidigt som brukarna ges inflytande och självbestämmande. Med större valmöjligheter får medborgarna en mer lyhörd offentligt finansierad äldreomsorg, vars fokus är den enskildes behov och önskemål. Valfriheten gagnar också personalen som ges större möjligheter till utveckling, fler karriärvägar och kompetensutveckling. Vi föreslår att ett ”Fritt val” införs inom äldreomsorgen.
Fritt val-reform och ökade resurser till äldreomsorgen
|
Ett riktat statsbidrag om 300 miljoner kronor utgår för att förbereda en Fritt val-reform i kommunerna. Anslaget tilldelas efter ett ansökningsförfarande. Allians för Sverige anser vidare att regeringens förslag till resurstillskott till äldreomsorgen och äldrevården inte är tillräckligt. Ytterligare 1 miljard kronor tillförs kommunerna för att förbättra det medicinska omhändertagandet och det sociala innehållet i äldreomsorgen. |
Den svenska psykiatriska vården är i kris. Den förmår inte att tillgodose kraven på en väl fungerande vård för psykiskt sjuka och stöd till deras anhöriga. Vi föreslår därför en omfattande översyn av den psykiatriska vårdens organisation och en förstärkning av den psykiatriska vården med minst 5 miljarder kronor de närmaste tio åren.
Resurstillskott till den psykiatriska vården och omsorgen
|
Den psykiatriska vården och omsorgen behöver en upprustning. Ett flertal åtgärder behövs, men dessa kräver förberedelser under 2007. På kort sikt behöver dock psykiatrin tillföras resurser med 250 miljoner kronor för 2007. Medlen går till boende, sysselsättning, vård och barn- och ungdomspsykiatri. Vidare används medlen för verksamhetsutveckling, verksamhetsuppföljning, kvalitetsregister och information. Alliansen avser att under den närmaste tioårsperioden tillföra psykiatrin åtminstone 5 miljarder kronor. |
Ohälsan har nått svindlande höjder och vänsterkartellen har varit passiv. Aktiva, snabba och sammansatta rehabiliteringsinsatser vid sjukskrivningar ger positiva effekter för individen. Vi vill förbättra möjligheterna till samarbete mellan olika huvudmän så att långtidssjuka och förtidspensionerade får möjlighet att återgå i arbete. Vi föreslår ett utökat rehabiliteringsansvar vid Försäkringskassan samt finansiell samordning av rehabiliteringsresurser mellan olika huvudmän.
Principen för finansiell samordning är att medel reserverade för sjukpenning omvandlas till aktiva åtgärder i ett samarbete mellan Försäkringskassan och andra myndigheter såsom landstinget/regionen, arbetsförmedlingen och kommunernas socialtjänst. Samarbetspartierna införde 2004 ett regelverk för finansiell samordning, men dess nuvarande utformning försvårar de flesta former av finansiell samordning som tidigare visat sig framgångsrika. Vi anser att det krävs en möjlighetslagstiftning som utgår från lokala behov.
Aktiva och sammansatta rehabiliteringsinsatser
|
Allians för Sverige föreslår att Försäkringskassan ges i uppdrag att erbjuda alla sjukskrivna en personlig koordinator. Alliansen föreslår att 300 tjänster tillsätts inom Försäkringskassan i ett första steg. Försäkringskassan ges vidare skyldighet att genomföra en rehabiliteringsutredning inom fyra veckor. Arbetsgivarnas ansvar för att genomföra en rehabiliteringsutredning tas bort. Allians för Sverige anslår 200 miljoner kronor till Försäkringskassan för dessa ändamål. Alliansens förslag till finansiell samordning genomförs. Förslaget beräknas kunna genomföras under 2007. |
Ett prioriterat område för Alliansen är utvecklingen av en nationell standard för informationsteknologin i vård och omsorg. Målet bör på sikt vara full interoperabilitet i vården, dvs. att alla IT-system bör kunna ”prata med varandra”. Detta gäller såväl medicinsk informationsöverföring, exempelvis röntgenbilder, patientjournaler, diagnoser m.m., som ekonomiadministrativa data, exempelvis utförda åtgärder.
Alliansens förslag: samordning av vårdens IT-infrastruktur och andra kvalitetshöjande åtgärder
|
En åtgärdsplan för mätning av kvalitet och rankning inom hälso- och sjukvården behöver utformas av stat och landsting i samarbete. Allians för Sverige satsar därför i ett första steg 50 miljoner kronor på ett projekt för att förbättra vårdens IT-infrastruktur. Anslaget syftar till att utveckla en nationell standard för informationsöverföring inom vård och omsorg. Denna standard ska vara obligatorisk för samtliga vårdgivare och omfatta regler exempelvis för överföring av information i elektroniska patientjournaler och uppgifter om utförda åtgärder. Anslaget ska även avse utveckling av standarder för överföring av medicinsk information. Socialstyrelsen tilldelas vidare 30 miljoner kronor för att i samverkan med landstingen utveckla vårdens ersättningssystem och förbättra metoderna för klassifikation av utförda åtgärder. Sådana uppgifter utförs i dag i mindre skala inom Centrum för patientklassificering (CPK). Syftet är att skapa administrativa förutsättningar för patientbaserade ersättningssystem inom vården. Allians för Sverige anser att jämförelser av hälso- och sjukvårdens prestationer och en därmed förknippad kvalitetsutveckling förutsätter att en oberoende granskningsenhet inrättas. Alliansen avsätter därför 30 miljoner kronor till detta ändamål. Granskningsenheten, med organisatorisk hemvist vid Socialstyrelsen, ska vara fullt verksam fr.o.m. 2008. Vidare inrättas ett avknoppningsstöd till vårdpersonal som vill ta över driften av en klinik eller motsvarande. 40 miljoner kronor per år avsätts för detta ändamål. |
Den samlade kostnaden för full interoperabilitet har inte beräknats för svenska förhållanden. En amerikansk studie beräknar de totala kostnaderna för att åstadkomma detta till 80 miljarder kronor, omräknat till svensk folkmängd. Varje år satsas mellan 6 och 9 miljarder på informationsteknik i svensk sjukvård. Det staten kan bidra med är att utveckla en nationell standard för vårdens IT-system. Vi räknar med att ett projekt som syftar till att ta fram en nationell standard för IT kommer att kosta ungefär 50 miljoner kronor årligen under mandatperioden. Därefter krävs ett visst årligt anslag för att anpassa den nationella standarden till tekniska och politiska förändringar.
En nationell standard för informationsöverföring förutsätter inte att datasystemen ser likadana ut i alla landsting, utan är enbart en specifikation på vilka krav som måste uppfyllas av alla IT-system. Arbetet med att ta fram en sådan specifikation bör inledas omedelbart efter ett maktskifte.
Den oberoende granskningsenhet som Allians för Sverige föreslår har brittiska Health Care Commission som förebild. Denna myndighet kostar totalt 67,1 miljoner brittiska pund årligen (RUT pm dnr 2005:211). Myndigheten har till uppgift att samla och offentliggöra information om prestationer och kvalitetsindikatorer i brittisk sjukvård.
Omräknat till svensk befolkning och svensk valuta är kostnaden för Health Care Commission ungefär 100 miljoner kronor. I ett inledningsskede anslår vi 30 miljoner kronor för att successivt bygga upp verksamheten.
Allians för Sverige vill öka insatserna för att utveckla sjukvårdens ersättningssystem. I dag är de nationella satsningarna på utveckling av ersättningssystemen mycket begränsade. 5,2 miljoner kronor satsas årligen på Centrum för patientklassificering (CPK), som är en underavdelning till Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen. Sveriges kommuner och landsting tillskjuter 2,79 av dessa miljoner. Alliansen avsätter 30 miljoner kronor för att utveckla bättre ersättningssystem inom hälso- och sjukvården.
Vårdpersonalen är en resurs för förnyelse av vården. Många av dem som är anställda i vården har en egen verksamhetsidé. Det måste vara möjligt att främja personaldrift genom s.k. avknoppning. En personalgrupp bör kunna ta över driften av en verksamhet i ett första skede utan föregående upphandling. Stödet syftar till att göra det möjligt för anställda att förbereda ett övertagande av landstingsdriven verksamhet. Allians för Sverige anslår 40 miljoner kronor årligen för detta ändamål.
Allians för Sverige vill förstärka resurserna till tandvården så att de största behoven ges den högsta prioriteten. Vi ställer oss kritiska till att regeringen lägger fokus på att sänka de vardagliga kostnaderna för tandvård medan man inte i första steget gör något för att förbättra högkostnadsskyddet och minska utsattheten för de personer som drabbas av de högsta kostnaderna.
En tandvårdsreform för dem som behöver det mest
Under följande mandatperiod vill Allians för Sverige genomföra en större tandvårdsreform som både stärker högkostnadsskyddet och skapar rimliga villkor för den förebyggande tandvården på ett sätt som både främjar kontinuitet, valfrihet och konkurrens. Reformen omfattar fullt utbyggd minst 2 700 miljoner kronor per år. Försäkringen ska utformas enligt följande principer:
70 procent av resurstillskottet ska gå till att skapa ett rimligt högkostnadsskydd. Under mandatperioden harmoniseras högkostnadsskyddet för personer i åldrarna 65 år och uppåt med det nya högkostnadsskyddet för personer i åldrarna 20–64 år.
30 procent av resurserna ska i det inledande steget satsas på tandvårdscheckar. Alla medborgare i åldrarna 20–65 år ska få en tandvårdscheck med jämna intervall. Tandvårdschecken används som delbetalning för abonnemangstandvård eller tandvårdsundersökning hos valfri tandläkare. Tandvårdschecken ska vara i storleksordningen 300 kr och komma medborgarna till del ungefär vartannat år.
År 1975 fick en person i behov av tandvård betala hälften av kostnaderna upp till en nivå på 1 000 kr och en fjärdedel på kostnader därutöver. År 2005 får den enskilde betala minst 70 procent av tandvårdskostnaden – oavsett hur hög den är – om han eller hon inte är äldre än 65 år eller under 29 år.
Priserna i tandvården har ökat kraftigt under senare år. Samtidigt har den offentliga subventionen urholkats, både på grund av prisuppgången och medvetna politiska beslut. I många fall har enskilda personers kostnader blivit orimligt höga. Partierna inom Allians för Sverige anser att dagens situation är socialt och hälsopolitiskt oacceptabel. Under 2005 drabbades 50 000 personer av tandvårdskostnader på mer än 15 000 kr och enbart 10 000 av dessa omfattas av högkostnadsskyddet för personer äldre än 65 år.
Samtidigt behövs kraftfulla åtgärder för att öka konkurrensen och konsumentmakten inom tandvården och på så vis främja en rimlig prisbildning.
Allians för Sverige ser med stor oro på hur brottsligheten breder ut sig. Våldsbrotten ökar stadigt. Antalet anmälda våldtäkter och misshandelsfall har blivit fler och bidrar till bilden av ett allt råare samhälle. Brott lönar sig. Tre av fyra brott förblir ouppklarade. Mängdbrotten, som drabbar människor i deras vardag, ligger alla under 5 procents uppklarande. Många människor struntar i att anmäla, eftersom sannolikheten att brottet ska lösas är så försvinnande liten.
Samtidigt utgör den grova organiserade brottsligheten ett allvarligt hot mot såväl enskilda människor som mot vårt öppna samhälle.
Allians för Sverige ser en reformering av polisen som en förutsättning för upprätthållandet av lag och ordning. Vi vill forma en organisation med poliser som förebygger, utreder och klarar upp brott och som står till medborgarnas tjänst.
Satsning på polisen
|
För att öka den polisiära närvaron, öka utredningskapaciteten och förebygga brott behöver Sverige fler poliser i yttre tjänst. Allians för Sveriges mål är att det år 2010 ska finnas 20 000 poliser i landet. Kostnaden beräknas uppgå till 750 miljoner kronor 2007. |
Brottsbekämpning förutsätter att det finns poliser där brott begås och på de tider de begås. Brottsförebyggande arbete förutsätter polisnärvaro. Medborgarna behöver se fler poliser i aktiv, yttre tjänst för att ha förtroende för verksamheten. Det är naturligt att satsningarna till en början fokuseras på de mest brottsutsatta områdena. Men polisfrågorna är en fråga för hela Sverige. För få poliser, långa avstånd och begränsad bemanning under kvällar och helger gör att tryggheten sätts på undantag på många håll i vårt land.
Allians för Sverige vill att polisväsendets mål ska vara tydliga och kunna utvärderas.
Barn har rätt till en trygg uppväxtmiljö där deras grundläggande behov tillgodoses. Vuxna måste våga vara föräldrar, våga lägga sig i, våga sätta gränser och framför allt tro på sin egen betydelse för barnets fostran. Det är i första hand föräldrarnas ansvar att förmedla normer och värderingar till sina barn och ungdomar. Kampen mot ungdomsbrottsligheten är inte allas ansvar, som Socialdemokraterna låter påskina.
En trygg uppväxt är också den mest effektiva brottsförebyggande insatsen. Föräldrar är inte perfekta, men även i familjer som har problem älskar föräldrar sina barn. Mammor och pappor som inte klarar av att ta hand om och fostra sina barn helt på egen hand måste tidigt få kvalificerat stöd så att de kan fungera som de föräldrar de allra flesta vill vara. Många föräldrar känner någon gång dåligt samvete och osäkerhet i föräldrarollen. Stöd från mödra- och barnavårdscentraler, skolhälsovård samt barn- och ungdomspsykiatri måste finnas till hands i den omfattning som behövs. Förskolan och skolan ska fostra, men inte ta över föräldrarnas ansvar. Förskolor och skolor med elever med särskilda behov måste ha tillräckliga resurser för att barngrupper ska fungera och eleven få det extra stöd han eller hon behöver.
Genom tidiga och tydliga åtgärder mot ungdomsbrottsligheten i dag motverkas grov brottslighet i morgon. Om reaktionerna från föräldrar, skola, socialtjänst och polis uteblir när en ung människa begår sina första brott är risken stor att hon eller han fastnar i en livslång kriminell karriär.
Skärp föräldrarnas skadeståndsansvar
|
Enligt föräldrabalken har vårdnadshavaren ett ansvar för att hålla uppsikt och agera på ett sådant sätt att barnet inte orsakar skada för andra. Den förra borgerliga regeringen skärpte föräldrarnas ekonomiska ansvar för skador som orsakats av barn. Föräldrar är sedan dess skadeståndsskyldiga om de avsiktligt eller av oaktsamhet brustit i sin uppsikt över barnet, eller brustit i sin skyldighet att agera för att hindra skador. Det finns starka skäl för att skärpa föräldrarnas skadeståndsansvar. Ett sätt skulle kunna vara att vårdnadshavare görs ekonomiskt strikt ansvariga, upp till ett maxbelopp, för de skador barnen orsakar. Motivet till en sådan förändring skulle vara att tydligt peka på att föräldrarna har ett ansvar för vad barnen gör och var de befinner sig. Om barnen orsakar skador ska kostnaderna inte enbart lastas på brottsoffer, näringsidkare och försäkringsbolag. |
Svensk kriminalvård präglas i dag av djupa strukturella problem. Kriminalvården har kommit att handla allt mindre om vård och alltmer om förvaring. Orsakerna till dagens situation är många, men bristande politiskt ledarskap har stor del i kriminalvårdens misslyckande. För att få verksamheten på rätt köl krävs ett starkt ledarskap, med förmåga att styra och utvärdera verksamheten på ett vetenskapligt och kvalitativt sätt.
Såväl verkställighet av påföljder i frivård som i fängelse måste hålla hög kvalitet. Frihetsberövandet ger tid och möjlighet att avbryta en kriminell livsstil och drogmissbruk och måste användas väl. Kvaliteten på kriminalvårdens innehåll har försämrats och den outnyttjade tiden i anstalt har ökat markant. Olika behandlingsprogram prövas, ofta ryckta ur sitt sammanhang, och uppföljning saknas.
Satsa på behandling och rehabilitering för sexbrottslingar
|
Män som misshandlar kvinnor behöver få hjälp med att bryta sina destruktiva beteenden, genom adekvat vård och behandling på anstalt respektive inom frivården. Intagna som är psykiskt sjuka, har gjort sig skyldiga till sexualbrott eller som missbrukar droger och/eller alkohol är andra exempel på kategorier av dömda som ska ha förbättrad behandling och rehabilitering. Allians för Sverige vill därför göra en tydlig satsning på behandling och rehabilitering. |
Kvinnojourer
|
I dag saknar nästan hälften av landets kommuner en kvinnojour. Ungefär 10 procent av kommunerna ger inget stöd åt verksamhet för kvinnor och barn som utsatts för hot och våld i nära relationer och i det egna hemmet. Allians för Sverige vill ändra på detta och tillför 20 miljoner kronor till kvinnojourer. |
Sverige måste öka sitt internationella engagemang. I dag pågår ett stort antal konflikter runtom i världen. Många av konflikterna utspelar sig på den afrikanska kontinenten där miljoner civila under de senaste åren dödats i olika inbördeskrig och regionala konflikter.
I början av 1990-talet deltog Sverige med två bataljoner på Balkan, vilket motsvarade ca 1 250 man. I dag uppgår det svenska deltagandet i internationella operationer till knappt 800 man. Sverige är sämst i Norden i förhållande till befolkningsmängd när det gäller att bistå med internationell trupp.
Sverige deltar med truppförband i militära kris- och konflikthanteringsinsatser i Afghanistan, Bosnien, Kosovo och Liberia. Målsättningen är att Sverige år 2008 ska påta sig ledningsansvaret för en nordisk-baltisk stridsgrupp inom EU. För att Sveriges bidrag ska komma upp på en anständig nivå föreslår Allians för Sverige en ökning från 800 till 2 000 man under nästa mandatperiod.
När det gäller övriga förslag med budgetimplikationer under mandatperioden som redovisats i arbetsgruppen Allians för Sverige i världen på 2000-talets rapport är bedömningen att dessa kommer att kunna hanteras genom omfördelning av befintliga anslag.
Utrikes- och säkerhetspolitiska frågor
|
Allians för Sverige föreslår att antalet svenskar i internationella operationer ska öka från 800 till 2 000 man. Förslaget kommer att kunna finansieras inom ramen för Allians för Sveriges försvarsöverenskommelse som uppgår till 400, 500 respektive 1 150 miljoner kronor under de tre kommande åren. Övriga förslag som redovisats i rapporten ”Sveriges nordiska, europeiska och globala engagemang i en föränderlig värld” bedöms rymmas inom Alliansens försvarsöverenskommelse. |
Statsfinanserna måste stärkas och budgetprocessen stramas upp. En utgångspunkt för Allians för Sverige är att skapa ett starkare finansiellt sparande i staten än vad vänsterkartellen föreslagit. Skattesänkningarna och andra åtaganden som alliansen gjorde eller kommer att göra finansieras fullt ut.
Ett viktigt mål för finanspolitiken är att säkerställa att utvecklingen av de offentliga finanserna är uthållig. Endast på detta sätt kan den långsiktiga välfärdsutvecklingen säkras. Vi anser att den offentliga skuldsättningen måste reduceras framöver. Varje generation har ett moraliskt ansvar att inte skjuta en nettoskuld på kommande generationer. Dagens medborgare bör inte bevilja sig förmåner som framtida generationer får betala. En mindre statsskuld leder också till mindre sårbarhet för yttre förändringar och därmed ett ökat förtroende för den svenska ekonomin.
Vårt mål är att den offentliga sektorns bruttoskuld ska sänkas, vilket möjliggör stabila skattesatser på en lägre nivå än i dag. En lämplig skuldnivå medger en tillräcklig säkerhetsmarginal för att klara en betydande konjunkturell försvagning av de offentliga finanserna. Vidare bör skuldsättningen vara förenlig med hur de offentliga inkomsterna och utgifterna påverkas av befolkningsstrukturen. Den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuldsättning bör därför reduceras ytterligare. Mot denna bakgrund anser vi att det strukturella överskottet i den offentliga sektorn i genomsnitt bör motsvara 2 procent av BNP.
Överskotten i den offentliga sektorn ligger under åren framöver i huvudsak i ålderspensionssystemet. En av fördelarna med det nya pensionssystemet är att det är självständigt. Därmed är det omöjligt att föra över pengar till statsbudgeten. Premiepensionerna är dessutom grundlagsskyddad privat egendom. Pensionssystemets tillgångar kan därmed inte användas för andra ändamål. För kommunerna gäller ett balanskrav. Förutsättningarna för kommunsektorn ska vara stabila, och man bör därför utgå från att kommunsektorn som helhet ska vara i balans. Givet detta regelverk är det naturligt att det finansiella sparandet i statsfinanserna utgör instrumentet för att upprätthålla ett strukturellt sparande i den offentliga sektorn som helhet.
För att uppnå våra mål måste statsfinanserna stärkas och budgetprocessen stramas upp. Vänsterkartellen har under den gångna mandatperioden lånat 122 miljarder kronor till statsutgifterna. Vi vill skapa ett starkare finansiellt sparande i staten än vad vänsterkartellen föreslagit. Våra gemensamma förslag stärker statsfinanserna med 3,2 miljarder kronor på ett års sikt. Allianspartierna har därtill i vart och ett av sina budgetalternativ finansierat ett större offentligt sparande, lägre offentliga utgifter, större budgeteringsmarginaler och ett minskat skattetryck jämfört med regeringens budgetförslag.
Sverige har de mest konjunkturkänsliga offentliga finanserna bland OECD-länderna. Detta framgår nu i konjunkturuppgången när statsfinanserna kortsiktigt blir bättre än väntat. På samma sätt leder en konjunkturförsvagning till snabb försämring av statsfinanserna. Våra förslag innebär att konjunkturkänsligheten minskar. Därmed blir också de offentliga finanserna långsiktigt stabilare och mera förutsägbara.
Skattesänkningarna och andra åtaganden som Alliansen gjort eller kommer att göra ska finansieras fullt ut.
Socialdemokraterna har i regeringsställning i praktiken luckrat upp det förhållandevis strikta budgetsystem som infördes vid mitten av 1990‑talet. Det är nödvändigt med en ny översyn som också syftar till ökad öppenhet. Väl definierade mål, ökad öppenhet och tydlighet, ett stramare regelverk för beslutsfattandet och förstärkt utvärdering kan bidra till att stävja kortsiktighet och godtycklighet. En sådan översyn bör leda till ökad tydlighet i fråga om skuldsättning och saldomål och hur dessa ska uppnås genom skärpta regler för utgiftstak och budgetmarginaler. Erfarenheten visar att även strikta regler kan urholkas. Det är därför inte tillräckligt med reformer av budgetprocessen. Det måste dessutom till förändringar som ger ökad öppenhet och tydligare ansvarsutkrävande. Vi avser att göra en sådan genomgripande översyn.
Den offentliga sektorns omsättning motsvarar omkring hälften av värdet på allt som produceras i Sverige under ett år. Det vilar därför ett stort ansvar på den ekonomiska politiken att ta vara på varje skattekrona på ett effektivt sätt. Vi tror att det inom ramen för den verksamhet som den offentliga sektorn bedriver finns betydande potential för förbättring, men också behov av ytterligare resurser.
Genom att effektivisera politiken kan ökade satsningar inom prioriterade offentliga verksamheter möjliggöras, samtidigt som utrymme ges att sänka skatterna för att stimulera till fler jobb och ökad tillväxt i det privata näringslivet, som i slutänden också finansierar all verksamhet inom den offentliga sektorn.
|
Allians för Sverige föreslår att räntebidraget avvecklas till 2012. Förslaget innebär att inga nya räntebidrag beviljas. För de fastigheter som i dag har räntebidrag och som är befriade från fastighetsskatt sänks schablonen för beräkning av räntekostnaden till 20 procent 2007 från dagens 30 procent. Därefter trappas schablonen ned successivt under en femårsperiod. För övriga fastigheter trappas schablonen för beräkning av räntekostnaden ned från 14 procent 2007 till 0 procent 2012. Förslaget beräknas medföra en sammantagen besparing för den offentliga sektorn på 1 miljard kronor 2007. |
Andra skattelättnader för byggande och boende
|
Skattelättnaden för vissa byggtjänster och investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder avskaffas. Beviljandet av nya stöd i dessa system upphör omedelbart. Förslagen beräknas medföra en sammantagen besparing för den offentliga sektorn på 1,7 miljarder kronor 2007. |
Allians för Sverige föreslår kraftfulla åtgärder för att minska den statliga byråkratin. Antalet myndigheter har ökat i snabb takt under de senaste åren. Chefspositioner på dessa nya myndigheter besätts inte sällan av regeringens eller stödpartiernas egna trotjänare.
Samtidigt visar Ekonomistyrningsverkets undersökningar att bara omkring hälften av myndigheternas anslag går till kärnverksamheten. Resten går bl.a. till att täcka kostnader för lokaler, IT‑stöd och administration.
Myndighetsbesparingar
|
Allians för Sverige föreslår ett besparingsprogram inom den statliga byråkratin. Antalet myndigheter har ökat i snabb takt under de senaste åren. Samtidigt visar Ekonomistyrningsverkets undersökningar att bara omkring hälften av myndigheternas anslag går till kärnverksamheten. Resten går bl.a. till att täcka kostnader för lokaler, IT-stöd och administration. Vi föreslår att anslagssparandet på Regeringskansliet minskas, att de statliga kompetensöverföringsjobben dras in och att anslaget till Arbetsmiljöverket minskas. Under 2007 inleds också avvecklingen av Integrationsverket, Arbetslivsinstitutet och Myndigheten för skolutveckling. Tillsammans med effektiviseringar på ett antal myndigheter förstärker vår satsning på minskad byråkrati statens finanser med 1,5 miljarder kronor. |
Partierna i Allians för Sverige är eniga om att det kommunala utjämningssystemet måste reformeras. Ett steg i rätt riktning togs i och med att det nya systemet för kommunal utjämning infördes 2005, då statens finansiering ökade. Bristerna ligger framför allt i de negativa marginaleffekterna inom inkomstutjämningssystemet och komplexiteten inom kostnadsutjämningen. Det kommunala utjämningssystemet är alltför omfattande och oöverblickbart.
Allians för Sverige vill se ett reformerat, hållbart och långsiktigt utjämningssystem. Vi vill att en reform av utjämningssystemet utreds snarast. Reformarbetet ska vägledas av vissa principer för ett framtida utjämningssystem. Grunden i ett reformerat system bör vara att alla kommuninvånare ges möjligheten till en likvärdig och god grundservice. En högre servicenivå ska kommunens invånare själva kunna påverka och finansiera. Ett kommunalt utjämningssystem ska inte få hindra ekonomisk tillväxt. De negativa marginaleffekter som finns i dagens system bör ersättas av incitament för kommunerna att växa och utvecklas, samtidigt som det kompenserar de kommuner och landsting som saknar tillräcklig skattekraft för att klara en god grundservice. Vidare måste ett utjämningssystem respektera det kommunala självbestämmandet. Utgifter som beslutas av staten bör finansieras av staten. Om ett utjämningssystem ska vara hållbart och demokratiskt förankrat hos medborgarna måste det vara överskådligt och transparent.
Några stora förändringar i nuvarande utjämningssystem är inte realistiska att genomföra utan en omfattande beredning. Ansvarskommitténs arbete bör därtill slutföras.
Allians för Sverige vill återupprätta det kommunala självstyret. Under snart ett decennium har Sveriges regering letts av ett f.d. kommunalråd. Det är därför en paradox när vi nu tvingas konstatera att det kommunala självstyret i modern tid aldrig varit mer trängt. Även i den meningen har utvecklingen gått åt helt fel håll.
Generella statsbidrag har i tilltagande utsträckning ersatts med öronmärkta pengar uppkallade efter ministrar. Olika stopplagar har införts i syfte att kringskära landstings och kommuners möjligheter att förfoga över sina sjukhus respektive bostadsföretag. Den s.k. finansieringsprincipen har urholkats genom fortsatt övervältring av kostnader från staten till den kommunala sektorn.
För partierna i Allians för Sverige är den kommunala självstyrelsen viktig. Den måste värnas och utvecklas. De uppgifter som kommunen har ansvar för ska i första hand beslutas och finansieras av kommunen och dess invånare. Subsidiaritetsprincipen måste omsättas i praktisk handling.
Kommuner måste bli fria att själva styra kvalitet och nivå på den service man vill erbjuda sina invånare. Därmed ska en kommun inte heller vara bunden till en viss utförandeform utan kunna anpassa sin verksamhet till de lokala förutsättningarna. En kommunmedborgare ska kunna påverka sin situation själv; detta genom att medverka i den politiska processen på lokal nivå, men även genom att ha valmöjligheter inom t.ex. vård och skola.
Kommunernas verksamhet måste vara konkurrensneutral och kommunala resurser ska inte kunna användas på ett sätt som konkurrerar ut jobb eller hindrar tillväxt i den privata sektorn.
Alliansen avser att
upprätthålla finansieringsprincipen: statliga reformbeslut som påverkar den kommunala ekonomin ska medföra en förändring av nivån på det generella statsbidraget till kommunsektorn,
prioritera generella statsbidrag framför specialdestinerade statsbidrag,
underlätta för lokala lösningar,
årligen överlägga med företrädare för kommunsektorn som ett led i beredningen av regeringens budgetproposition,
överta finansieringsansvaret för lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) från kommunerna,
reformera strandskyddslagstiftningen så att lokala intressen får större inflytande,
avskaffa den s.k. stopplagen som innebär inskränkningar i landstingens rätt att överlämna driften av akutsjukhus till någon som avser att driva verksamheten i vinstsyfte.
Regeringens politik har lett till att kommunerna i hög grad drabbats av nya uppgifter och pålagor från statens sida. Finansieringsprincipen innebär att ett statligt reformbeslut som direkt eller indirekt påverkar den kommunala ekonomin ska medföra en förändring av nivån på det generella statsbidraget. Detta har inte följts konsekvent av regeringen. Kommuner och landsting har inte alltid fått full kompensation för att täcka kostnader för nya uppgifter som har påförts. Vi vill att finansieringsprincipen ska gälla. Den som beslutar om kostnadskrävande reformer ska också stå för dess finansiering.
Allians för Sverige vill se en tydligare ansvarsfördelning mellan stat och kommun. För att kommunalt självstyre ska råda krävs en tydlig avgränsning mellan statlig och kommunal beslutskompetens.
| [1] | |
| [2] |