Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vindkraft.
Idag är drygt en tredjedel av den totala energitillförseln i Sverige baserad på förnybar energi. Från 1970 till idag har utnyttjandet av förnybara energikällor fördubblats och ökningen fortsätter.
Under de senaste årtiondena har det blivit mer påtagligt och tydligt hur de negativa klimatförändringarna påverkar oss. Jordens medeltemperatur stiger, mest närmast oss kring polerna. Vi hotas gång efter gång av snabba och kraftiga väderleksomslag i form av stormar, skyfall, översvämningar, vattenbrist i våra brunnar och torka. Den oro som många känner för den påtagliga förstärkningen av växthuseffekten, oljebristen i världen m.m. har ju också på ett positivt sätt resulterat i att efterfrågan på alternativa energikällor har ökat.
Ny energi innebär ju också ny teknik, nya jobb, nya intäkter och därmed tillväxt. Det är alltså enligt vårt sätt att se det ingen motsättning mellan miljösatsningar och ekonomisk tillväxt. De är snarare så att de är varandras nödvändiga förutsättningar.
Vi behöver fortsätta att öka andelen av förnybar energi. Här utgör vindkraften en energikälla med stor potential. Vindkraftsutbyggnaden måste prioriteras, och vi måste verka för att bättre hantera de hinder som finns vid själva utbyggnaden.
Sverige har som mål att bygga ut minst 10 TWh vindkraft till 2015, men har ännu inte lyckats få till stånd regelverk och rutiner som möjliggör en effektiv handläggning av inlämnade vindkraftsansökningar. Bara i Norrbotten, som i dag har tolv vindkraftverk i drift och ytterligare ett antal på gång, finns det flera fall av projekt med handläggningstider på över fem år. Och då har det handlat om mindre aggregat med en effekt under 1 MW. Som tur är finns det också exempel där tiden från ansökan till färdig anläggning varit hälften så lång.
Exempel på saker som behöver ses över i syfte att effektivisera Sveriges utbyggnad av vindkraft är:
Handläggningstiderna som måste bli effektiva och förutsägbara.
Regelverket, bl.a. avseende den nuvarande dubbelprövningen i miljöbalken och plan- och bygglagen i syfte att styra prövningen till en enda instans.
Det kommunala engagemanget, bl.a. för att genom ett aktivt planarbete underlätta en miljöanpassad och säker utbyggnad av vindkraft. Avsaknaden av utpekade områden för vindkraft i den fysiska planeringen är ett hinder som kan förlänga prövningstiden.
Möjligheterna till regional och lokal hjälp och stöd, exempelvis i form av bidrag till förstudier och vindmätningar, till byaföreningar, lokala entreprenörer och liknande som vill engagera sig i lokal vindkraft.