Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att trygghetsfrågan tas med som en viktig del i planering och upprustning av bostadsområden.
I en rapport som Byggnads har gjort visar det sig att det är enorma skillnader i hur kvinnor och män upplever sina bostadsområden. Var tredje kvinna är rädd när hon vistas ute i bostadsområdet när det är mörkt, jämfört med bara var tjugonde man. När det gäller rädslan i bostadsområdet finns det enorma könsskillnader. Siffrorna visar så tydligt på att många kvinnor ofta är rädda och det påverkar ju naturligtvis kvinnors valmöjligheter. För att inte tala om de kvinnor som har oregelbundna arbetstider och jobbar sena kvällar och inte har något annat val än att gå gångbanan från bussen när det är mörkt och där gatlyktorna är trasiga.
Bland de som bor i villa/radhus är 13 procent rädda ofta/ibland för att gå ut i bostadsområdet när det är mörkt, jämfört med 19 procent av de boende i hyresrätt. 45 procent fler av de boende i hyresrätt är alltså rädda ofta/ibland på kvällen jämfört med de boende i villa/radhus.
Bland de med grundskoleutbildning är 22 procent ofta/ibland rädda för att gå ut i bostadsområdet jämfört med 13 procent bland dem som har universitets/högskoleutbildning. De med grundskoleutbildning bor i områden där de är ”hälften” så trygga jämfört med de med högskole-/universitetsutbildning.
Regeringen har vid ett flertal tillfällen pekat på de brister i underhåll som finns i de s.k. miljonprogramsområdena. Här finns stora brister när det gäller eftersatt underhåll, men också stora brister när det gäller trygghet. Detta är en fråga som verkligen måste prioriteras, det är ofta här i dessa områden som många startar sitt boende som ung, nyinflyttad till en stad, invandrare eller nyskild.
Vi tycker att detta är ett stort samhällsproblem. Skadegörelse i bostadsområdet är också en trygghetsfråga, det skapar rädsla när man ser någon eller några förstöra. Trasiga lampor på gångvägen eller i porten gör att vägen hem känns ännu mer otrygg. Även när det gäller skadegörelse i bostadsområdena finns stora skillnader mellan om man bor i villa/radhus eller i hyreshus visar undersökningar som SCB gjort.
Det är framförallt i bostadsområden med hyresrätter som skadegörelse förekommer. 22 procent av de som bor i hyresrätt och är arbetare anser att skadegörelse förekommer, jämfört med bara 6–7 procent i villa/radhusområden.
Vi anser att trygghetsfrågan är en oerhört viktig fråga för de boende som ofta glömts bort i den bostadspolitiska debatten. Det finns enorma skillnader mellan klass, kön och etnicitet när det gäller trygghetsfrågorna. Fortfarande mäter man hög standard med mått som trångboddhet, boende i villa eller lägenhet och om man bor modernt.
Nästan alla bor modernt idag, man har t.ex. rinnande varmt och kallt vatten och toalett inomhus. Hög standard idag, tycker vi, är om man känner sig trygg där man bor. Om man vågar gå ut på kvällar, om det inte är obehagligt att gå från parkeringen eller busshållplatsen eller om man vågar släppa ut barnen och leka. Därför bör man mäta ”tryggheten” när man beskriver och arbetar med bostäder och bostadsområdens standard.
Att vara rädd innebär att man inte vågar gå ut för att delta i sociala aktiviteter, men det innebär också att man inte vågar promenera eller cykla, vilket också är bra för hälsan. Vi är övertygade om att ”rädslan” leder till en sämre livskvalitet och fakta pekar på att det är framförallt kvinnor som drabbas.
Det är nu hög tid att vi lägger fram en plan för hur upprustningen av dessa områden skall gå till, där trygghetsfrågan är med som ett viktigt mått på standard. Att inte göra något åt dessa områden är att lämna de mest utsatta i samhället i sticket.