Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ökat stöd till forskning kring nya material, tekniker och metoder inom byggsektorn.
Byggsektorn är en viktig näring för Sverige. En betydande del av industrijobben finns i byggmaterialindustrin och hos byggentreprenörerna. Bara byggmaterialföretagen står för 60 000 industrijobb, varav många i glesbygd. Men det handlar inte bara om sysselsättning, utan även om möjligheterna att utveckla och förnya byggandet. I dag sker ett omfattande utvecklingsarbete inom sektorn som bör uppmärksammas.
Företagen utvecklar nya material som sparar tid och pengar samt förnyar tekniker, metoder och industriella processer. Svenska företag har internationellt sett mycket gott renommé på miljöområdet med produkter som ger såväl god inomhusmiljö i husen som bra arbetsmiljö vid byggnation och installation. Nya svenska innovationer på området skapar också möjligheter till ökad export av svenska byggvaror.
Trots byggsektorns stora betydelse för bostadsbyggandet, för sysselsättningen och för en hållbar utveckling tillhör den inte någon av de sex av regeringen utpekade strategiska områden för särskilda satsningar. Även när det gäller ordinarie anslag och stöd till forskning kommer näringen i skymundan.
Den andel av statens anslag för forskningsändamål som går till byggmaterial- och byggforskning är mycket blygsam. Branschens egna uppskattningar pekar på att det handlar om så lite som 75 miljoner kronor årligen som anslås till forskning om byggmaterial, inklusive miljöforskningen. Det är inte bättre ställt när det gäller stöd för forskning kring till exempel nya metoder för byggande. Anslagen har i flera fall till och med krympt samtidigt som anslagen till forskning totalt sett ökat.
Om ambitionen är att utveckla svenskt byggande, att slå vakt om vår kunskap när det gäller sunda boendemiljöer och främja ett hållbart byggande spelar byggsektorns företag en nyckelroll. Därför bör också anslagen för forskning till byggsektorn öka.