Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av en reformerad arbetsmarknadspolitik.

Öka brukarinflytandet och valfriheten i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

Stora förändringar har skett på arbetsmarknaden de senaste åren. Den livslånga anställningen är ett minne blott och allt fler anställningar organiseras idag som visstidsanställningar i projekt. Många arbetstagare byter arbetsgivare många gånger under sitt arbetsliv och alltfler byter också arbetsuppgifter. Hela 400 000 människor byter varje år arbetsplats. Samtidigt är det många framför allt äldre som slås ut på arbetsmarknaden. Många unga människor har stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Även unga akademiker har en stigande arbetslöshet idag.

För de allra flesta är det oproblematiskt att byta arbete, en anställning byts mot en annan utan att det förorsakar problem, varken för samhället eller för individen, samtidigt är det många människor som upplever att den nya arbetsmarknaden är skrämmande. Den nya situationen känns hotfull och otrygg. Många saknar förtroende för arbetsförmedlingarna och samhället. Att vara arbetslös är en utsatt position.

Arbetsförmedlingarna lider idag av effektivitetsproblem. Matchningen fungerar inte, många arbetstillfällen förmedlas inte via arbetsförmedlingen och arbetsförmedlingarna saknar också kompetens att hjälpa många grupper.

Av de här anledningarna behövs det reformer inom arbetsmarknadspolitiken. Brukaren och den arbetssökande måste ställas i centrum för de åtgärder som hon erbjuds. Brukaren måste få större möjlighet att vara med och påverka utformningen och vilken typ av stöd som hon erbjuds. Att byta arbete måste bli en positiv möjlighet för alla istället för det hot som det idag upplevs som av många. Arbetsmarknadspolitiken måste bli en politik för nya livschanser.

Vi föreslår en reform där mångfalden tillåts öka i arbetsmarknadspolitiken. Ett reformerat system där individen efter bedömt behov får möjlighet att själv styra över sina insatser skulle skapa större möjligheter för individen och en större mångfald bland de åtgärder som står till förfogande. Vi anser att arbetsmarknadspolitiken måste reformeras så att fler aktörer släpps in både i de arbetsmarknadspolitiska programmen och i förmedlingsverksamheten. Arbetsförmedlingarna måste bli mer specialiserade och privata förmedlingsverksamheter måste få större utrymme.

Inom ramarna för en reformerad arbetsmarknadspolitik anser vi att ett system med en arbetsmarknadspeng bör införas. Vid den första kontakten med arbetsförmedlingen diskuteras den enskildes behov och vilken insats som är lämplig. Samtidigt ansöker den arbetssökande om en omställningsersättning. Hur stor ersättningen ska vara bestäms efter bedömning av den enskildes behov och de åtgärder som krävs. Med hjälp av omställningsersättning bör sedan den arbetssökande ha möjlighet att kunna köpa den utbildning eller åtgärd han eller hon behöver. På det sättet skapas större frihet och större möjligheter för den arbetssökande att få den vidareutbildning och det stöd som han eller hon behöver samtidigt som fler aktörer kan erbjuda större mångfald bland den hjälp som erbjuds.

Stockholm den 5 oktober 2005

Mikaela Valtersson (mp)

Yvonne Ruwaida (mp)

Mona Jönsson (mp)