Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av stöd till personligt biträde.
Insatsen ”stöd till personligt biträde” har i dag en stor betydelse för bl.a. synskadade, för att de ska kunna utföra arbetet enligt uppsatta krav i arbetslivet. Det kan handla om läs- och skrivhjälp, ledsagning samt andra moment där synnedsättningen är ett hinder. Syftet är att kompensera den nedsättning i arbetsförmågan som finns hos funktionshindrade personer med arbetshandikapp och att stärka dessa personers möjligheter att få eller behålla ett arbete. Det handlar om att skapa likvärdiga förutsättningar för dem som söker arbete eller som måste utvecklas på sin anställning för att kunna behålla jobbet. Antalet personer som i dag har stödinsatsen personligt biträde är något osäker, men det kan röra sig om drygt 10 000 personer.
Enligt förordningen innebär stöd till personligt biträde ekonomiskt stöd till en arbetsgivare eller annan som har kostnader för ett personligt biträde åt en person som behöver ett biträde som anställd, som företagare eller för att kunna ta del av arbetsmarknadspolitiskt program eller praktisk arbetslivsorientering.
För att lösa en del av arbetslöshetsproblemen, görs nu olika satsningar för att stimulera småföretagande. Det är en nisch som även borde lämpa sig väl för entreprenörintresserade personer med arbetshandikapp. Stöd till personligt biträde är i detta sammanhang ofta ett oundgängligt instrument. Stödet till personligt biträde lämnas i dag med högst 50 000 kr per år till arbetsgivaren eller till den som har kostnaden för biträdet. Till företagare som har arbetshandikapp som medför stora kommunikationssvårigheter får stöd lämnas med högst 100 000 kr per år. Det nuvarande taket för bidraget har varit oförändrat i drygt tio år. Detta innebär att effekten av bidraget har urholkats med ökade lönekostnader etc.
Regeringen och riksdagen har nyligen beslutat om en höjning av ett annat stödinstrument enligt samma förordning, lönebidraget. Detta är ett positivt steg för att öka möjligheten för människor med funktionshinder att få ett arbete.
Emellertid, är människor med arbetshandikapp på grund av funktionsnedsättningar en mycket utsatt grupp på arbetsmarknaden. Som exempel kan nämnas, att knappt 50 % av gruppen synskadade i förvärvsålder har ett arbete och att endast 13 % av dessa har ett heltidsarbete.
En hårdnande konkurrens på arbetsmarknaden och därmed om lediga jobb samt en rad olika stödinsatser för gruppen arbetslösa i stort, kräver en utveckling och förstärkning av de stöd som avser arbetshandikappade personer. Därför är det hög tid för en översyn av stödet i syfte att förbättra villkoren för denna utsatta grupp på arbetsmarknaden.