Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheter till lagstiftning om förbud mot ensamarbete.

Motivering

Ensamarbete kan inverka på den anställdes hälsa på olika sätt. För de som arbetar ensamma innebär arbetet en utarmning av den sociala kontakten. Det samspel som sker mellan anställd och kund är inte som en naturlig kommunikation mellan kollegor.

Det finns arbetsplatser där akutteam åker ut om något händer och tydliga rutiner upprättas men genom att man inte har någon kollega att samtala med försvinner möjligheten till en omedelbar genomgång om man utsatts för något på sin arbetsplats. Jag känner att det är viktigt att denna möjlighet erbjuds.

Hot och våld är ett erkänt arbetsmiljöproblem både nationellt och även internationellt och genom senare öppettider och andra förändringar har våld och hot blivit vanligare i arbetslivet.

Enligt svensk arbetslagstiftning (arbetstidslag 1982:673,15–17 §§) har arbetstagare rätt till raster så att de ej behöver utföra arbete längre än 5 timmar i sträck, vilket i vissa fall i ensamarbete blir svårt att efterfölja.

I arbetsmiljöundersökningen 2001 uppgav 17,3 % av de sysselsatta kvinnorna och 9,5 % av männen att de utsatts för våld eller hot någon gång under de senaste 12 månaderna.

De yrkeskategorier som var mest utsatta var skötare, vårdare, akutsjuksköterskor, socialsekreterare, kuratorer, behandlingsassistenter, undersköterskor och sjukvårdsbiträden bland kvinnor.

Bland män var det poliser, skötare, vårdare, väktare och ordningsvakter, behandlingsassistenter, fritidsledare, buss- och spårvagnsförare.

De delar av detaljhandeln som har högst frekvens arbetsskador av våld och hot är också de som ofta har öppet nätter och sena kvällar, som sagt.

Under 1997–2000 dödades nio personer av våld som de utsattes för i arbetet. Fyra av de omkomna var verksamma i detaljhandeln.

I undersökningen butiksrån 1999 (hedenmo 1999) konstaterades att två tredjedelar av rånen skedde vid ensamarbete. Butiksrånen skedde företrädesvis under den senare delen av dygnet, två tredjedelar av butiksrånen begicks mellan 18.00 och 22.00; 8 % skedde nattetid 24.00–06.00.

Stockholm den 4 oktober 2005

Anneli Särnblad (s)

Barbro Hietala Nordlund (s)