Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hjälpmedel i arbetslivet.
Många människor lever med någon form av funktionshinder, ett eller flera. För en del fungerar vardagen och arbetslivet utan behov av olika hjälpmedel. Andra kan behöva en mängd olika läkemedel och hjälpmedel för att tillvaron ska bli så god som möjligt.
En lägre andel personer med funktionsnedsättning i arbetsför ålder arbetar jämfört med befolkningen i övrigt. En del arbetar inte beroende på att funktionsnedsättningen är omfattande och att arbeta inte skulle vara möjligt. Det stora flertalet personer med funktionshinder har dock precis som personer utan funktionshinder möjlighet och önskan att arbeta heltid eller deltid. Orsakerna till varför färre personer med funktionshinder har ett arbete än befolkningen i övrigt torde vara flera. Känt är dock att fler personer med funktionsnedsättning skulle kunna arbeta om de fick möjlighet till hjälpmedel på arbetsplatsen.
Arbetsgivarna, Försäkringskassan och Arbetsmarknadsverket ansvarar för att en arbetsökande eller anställd får tillgång till de arbetshjälpmedel han eller hon behöver. Ansvaret och tillämpningsanvisningar regleras i bl.a. i arbetsmiljölagen, förordningar och allmänna råd.
Kännedom om möjligheten att erhålla bidrag för den enskilde och arbetsgivaren för hjälpmedel i arbetslivet är begränsad och informationsinsatser från försäkringskassorna och arbetsförmedlingarna behöver intensifieras. Om fler får tillgång till hjälpmedel på arbetsplatsen kan fler behålla sitt arbete eller få en anställning även om det föreligger nedsatt arbetsförmåga.
Då arbetsgivare anställer en person med nedsatt arbetsförmåga finns möjlighet för arbetsgivaren att få ekonomiskt stöd till den enskildes lönekostnad – lönebidrag. Lönebidrag får lämnas om en person med nedsatt arbetsförmåga inte bedöms kunna få eller behålla ett arbete utan detta stöd. Nivån på bidraget bestäms med hänsyn till arbetsförmågan. Det finns ett högsta bidragstak. Ett lönebidrag får lämnas under längst fyra år men får förlängas efter särskild prövning. Arbetsförmedlingen ska verka för att arbetstagaren övergår till en anställning utan lönebidrag. Bidraget följs upp och omprövas regelbundet. Vid uppföljningarna sänks ofta bidragsnivån.
Erfarenheter visar att i samband med ställningstagande till nytt lönebidrag eller vid omprövning av tidigare bidrag aktualiseras alltför sällan möjligheten att anpassa arbetsplatsen med hjälpmedel. Således bör ansvariga myndigheter införa som regel att i samband med ställningstagande till lönebidrag bör möjligheterna till arbetshjälpmedel aktualiseras.
Regeringen bör överväga att i regleringsbrev till ansvariga myndigheter påtala vad som ovan anförts.