Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att företagshälsovården skall få ge sjukvårdande behandling på samma villkor som läkarna inom landstinget.
Enligt Statistiska centralbyråns undersökning Arbetsmiljön 2001 uppgav nästan tre fjärdedelar av sysselsatta kvinnor respektive män som är 30 år eller äldre att de hade tillgång till företagshälsovård. I åldersgruppen 16–29 år var andelen betydligt lägre, drygt 60 procent bland männen och drygt 50 procent bland kvinnorna. Undersökningen visade att det är en större andel män (51,6 procent) än kvinnor (38,1 procent) som har tillgång till företagshälsovård.
En utbyggd företagshälsovård kan bli en viktig resurs i arbetet med att få ned sjukfrånvaron. Den omorganisation av företagshälsovården som genomfördes för ett decennium sedan har inte varit helt lyckad. Avståndet mellan företagsläkarna och företagen har alltför ofta blivit ”för långt”. Tidigare hade företagsläkarna också möjlighet att ge sjukvårdande behandling på samma villkor som läkarna inom landstingen. Företagsläkaren och övriga konsulter inom företagshälsovården som företagssköterskor, beteendevetare, ergonomer/sjukgymnaster och arbetsmiljöingenjörer kan upptäcka och ge råd för att tidigt rätta till eventuella missförhållanden inom både den fysiska och psykiska arbetsmiljön i företaget/förvaltningen. Beslutsvägarna var ofta kortare och på så sätt kunde dålig arbetsmiljö rättas till.
Företagshälsovården fick också sin rätt indragen till Laboratorieundersökningar inklusive klinisk fysiologi (arbets-EKG m.m.), röntgen/ultraljud m.m. som de tidigare hade med samma villkor som primärvården. Att remittera, ibland återremittera, patienten till primärvården för att få dessa undersökningar gjorda är knappast resurseffektivt och absolut inte positivt för patienten. Nu har det träffats vissa överenskommelser inom vissa landsting om att FHV fortfarande kan låta utföra dessa undersökningar helt eller delvis. De blir dock olika beroende på vilket landsting man tillhör, vilket är djupt olyckligt.
Företagshälsovårdsutredningen har lämnat sin utredning ”Utveckling av god företagshälsovård ny lagstiftning och andra åtgärder ” (SOU 2004:113) till arbetslivsminister Hans Karlsson. I utredningen föreslås en rad åtgärder för att göra företagshälsovården till ett bättre verktyg i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. I utredningen pekas på fördelarna med ett utvecklats samarbete mellan företagshälsovården och den allmänna hälso- och sjukvården. Samarbetet bör utgå från företagshälsovårdens huvuduppgifter, dvs. förebyggande arbetsmiljöarbete och arbetslivsinriktad rehabilitering. Utredningen föreslår ett samverkansprojekt som syftar till att godkända företagshälsovårdsenheter ska kunna teckna samarbetsavtal med landstingen.
Företagshälsovården har potential att bidra till förbättringar såväl i arbetsmiljöarbetet som i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Det är därför angeläget att det skapas förutsättningar för utveckling av en kvalitativ företagshälsovård som svarar mot de behov som finns på dessa områden och att den kommer till användning.
Med en utbyggnad av företagshälsovården kan dessutom följa en rad positiva effekter. I dagens stressade samhälle är det många som skulle uppskatta den närhet till medicinsk kunskap som företagshälsovården skulle kunna erbjuda om den gavs möjlighet. Företagshälsovården skulle då kunna avlasta vårdcentraler och andra läkarmottagningar samtidigt som konkurrensen om personal inte skulle bli störande. Genom att ge företagshälsovården befogenhet att ge sjukvårdande behandling på samma villkor som läkarna inom landstinget skulle närheten öka för dem som behöver vård. Det skulle vara ett led i arbetet för att minska de höga ohälsotalen som kostar skattebetalarna stora summor varje år.