Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om förenklad administration av arbetslöshetsförsäkringen genom överföring av nuvarande a-kassors arbetsuppgifter till arbetsförmedlingen.
För närvarande finns nästan 30 olika administrativa a-kassor förvaltade av olika fackförbund. Dessa kassor har till uppgift att statistikföra, granska och utbetala statliga arbetslöshetsersättningar. Denna ordning med gemensam inläsningsenhet i Arjeplog som sedan sprider a-kasseansökningar och veckoredovisningar till de olika kassornas kontor runtom i landet för att efter viss tid återkomma till den arbetslöse på hemorten är en absurd byråkratisk och onödig karusell. Ofta hamnar den arbetslöse i en situation där arbetsförmedlingen ger en information och a-kassan en annan.
Handläggningen är inte sällan opersonlig, och förståelsen för detta system och dess organisation är hos brukaren, dvs. den arbetslöse, mycket låg. Systemet är så tungrott, otympligt och svårgenomträngligt att en ny myndighet med uppgift att analysera och kontrollera denna röra har fått tillsättas. Handläggningen avser dessutom statliga försäkringsmedel kompletterade med egeninbetalade medel i form av avgifter från medlemmar. Någon egentlig koppling till fackförbunden och motivation till den nu föreliggande hanteringen bedöms därför inte föreligga.
Nyttan i den nuvarande ordningen är svår att finna. Enbart facklig delaktighet kan knappast motivera de problem som den nuvarande hanteringen orsakar. Kunskap om den arbetslöses situation och därmed kopplingen till en riktig bedömning och ersättning ur arbetslöshetsförsäkringssystemet finns i dag lokalt på arbetsförmedlingarna. Handläggningen blir inte bättre av att administreras Sverige runt.
Med anledning av de stora brister som bland annat arbetssökande i a-kassesystemet upplever samt det uppenbart överadministrerande och byråkratiserande som byggts in i handläggningen av a-kasseersättningen bör en genomgång och förändring ske av gällande rutiner. Denna genomgång skall ha till syfte att förenkla och avbyråkratisera och där varje rutin och kostnadsinsats skall motiveras med en nytta som överstiger den insatta kostnaden. Rutinen skall vara transparent, enkel att förstå samt utgå ifrån service till den arbetslöse och en förståelse för dennes situation och upplevelse. Denna förenkling bör rimligen leda till att nuvarande arbetsuppgifter i a-kassehanteringen överförs till arbetsförmedlingen. Detta bör ges regeringen till känna.