Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1

Förslag till riksdagsbeslut 2

Motivering 3

Bryt utanförskapet 3

Validering 3

Jobb- och utvecklingsgaranti 4

Utländsk bakgrund resurs i internationalisering 4

Arbete från första dagen i Sverige 5

Vi behöver fler 5

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Invandrarakademien i Borås och dess ”filial” i Dalsland.1

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jobb- och utvecklingsgaranti.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utländsk bakgrund som resurs i en internationaliserad region.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utnyttja Migrationsverkets nedläggningshotade anläggningar.2

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om språkkunskaper och praktik i integrationsarbetet.2

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bevilja asylsökande som fått avslag men har arbete uppehållstillstånd.2

1 Yrkande 1 hänvisat till UbU.

2 Yrkandena 4–6 hänvisade till SfU.

Motivering

Vår värld blir större. Av de 1,6 miljoner invånarna i Västra Götaland har 21 % bakgrund i en annan kultur än den svenska. Omkring 130 nationaliteter finns representerade.

Bryt utanförskapet

Kulturell mångfald är för det mesta något positivt. Tyvärr kommer inte detta alltid fram. Det som oftast beskrivs är människor utan arbete och i utanförskap. Särskilt i större städer finns hela områden där mer än hälften av invånarna saknar arbete. Regeringens misslyckade integrationspolitik har i hög grad bidragit till detta, vilket har medfört att i stället för att se en invandrare som en resurs som behövs i samhället betraktas han eller hon ofta som en belastning.

Folkpartiet har gjort en kartläggning av hur utanförskapet ser ut i Sverige. Genom att sammanväga sysselsättning, skolresultat och valdeltagande framträder ett antal utanförskapsområden. De kriterier som använts är att sysselsättningen ska ligga under 60 %, att antingen andelen elever som lämnade grundskolan var mindre än 70 % eller att valdeltagandet vid kommunalvalet 2002 var under 70 % samt att ett sammanvägt index av dessa tre parametrar inte överstiger 70 %. Västra Götaland är det län som har näst flest sådana utanförskapsområden år 2003. Det är en ökning av antalet jämfört med år 2002. Utanförskapsområdena är i huvudsak, med något undantag, koncentrerade till Göteborg, Borås och Trollhättan.

Det är förödande för både samhället och de drabbade individerna om inte utanförskapet bryts och människor får möjlighet att arbeta så att de kan försörja sig och sin familj. Människor måste gå från bidrag till riktiga arbeten. Folkpartiet har framfört en rad konkreta förslag i sina parti- och kommittémotioner om hur detta kan gå till. Den allra viktigaste åtgärden för att lösa detta problem är en företagarvänlig näringspolitik så att fler vill starta företag och fler företag kan växa och framför allt stanna kvar i landet. Detta bidrar till fler riktiga jobb och minskad arbetslöshet bland både infödda och personer med utländsk bakgrund.

Validering

Ibland behöver utbildning och yrkeskunskap som en person har med sig från sitt hemland valideras och/eller kompletteras. Hittills har valideringen mest pågått i olika projekt med mer eller mindre framgång. Vid Högskolan i Borås har med framgång den så kallade Invandrarakademien bedrivits sedan 2002, då extra medel tillsattes från regeringen. Under år 2006 kommer projektet att upphöra om inte extra medel tillsätts.

Invandrarakademien utvärderar de sökandes kompetens, både formell och reell kompetens, för att utröna inom vilka områden kompletteringsutbildning bör ges för att öka anställningsbarheten och ge spetskompetens. Förutom kompetensvalidering och kompetensutveckling ger Invandrarakademien ett personligt stödjande och uppmuntrande mentorskap. Inom verksamheten utvecklas system för att värdera reell kompetens för att kunna ta till vara de möjligheter som nu finns till en friare bedömning av behörighet. Studenterna får också stöd i att utveckla en personlig meritportfölj enligt svensk standard. Invandrarakademien har uppnått bra resultat, och från och med 2004 finns också en filial i Dalsland.

Någon motsvarande verksamhet finns inte vid någon annan högskola eller något annat universitet i landet. För att genomföra de intentioner som Invandrarakademien har och bättre kunna ta till vara invandrade akademikers kompetens till gagn både för dem själva och för hela det svenska samhället behövs en långsiktig planering. Kortsiktiga nedskärningar i resurser till högskolan får inte medverka till att en så viktig utbildning tvingas upphöra. Därför är det angeläget att Invandrarakademien permanentas och blir en nationell resurs. Detta bör gälla även ”filialen” i Dalsland. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Jobb- och utvecklingsgaranti

För att de som är långtidsarbetslösa ska få en chans att komma i arbete igen har Folkpartiet föreslagit bland annat en jobb- och utvecklingsgaranti. Denna innebär att en långtidsarbetslös i stället för att leva på socialbidrag får en ersättning som motsvarar a-kassans grundnivå. I gengäld avkrävs denne en motprestation. Denna motprestation kan vara någon form av samhällsnyttig verksamhet och/eller kompletterande utbildning som krävs för att få ett riktigt arbete. Målet är att jobb- och utvecklingsgarantin ska leda till ett riktigt arbete.

Eftersom det inom länet finns många, enligt Folkpartiets definition, utanförskapsområden vore det lämpligt att låta något eller några av dessa bli försöksområden för jobb- och utvecklingsgaranti. Borås, till exempel, har kommit en bra bit på vägen. En del socialbidragstagare måste delta i organiserad verksamhet, bedriven av Studieförbundet Vuxenskolan. Verksamheten innefattar legoarbete samt utbildning och praktik. De som deltar har dock ingen extra ekonomisk ersättning utöver socialbidraget. Detta orsakar i en del fall problem då socialbidragstagare som tvingas delta i verksamhet känner sig missgynnade gentemot andra socialbidragstagare som kan vara hemma och titta på tv i stället. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Utländsk bakgrund resurs i internationalisering

Internationaliseringen berör alla sektorer och verksamheter, från näringslivet, universiteten och högskolorna till sjukvården. I denna internationalisering kan personer med utländsk bakgrund också utgöra en viktig resurs. I regionen arbetar 54 000 personer i 1 600 utlandsägda bolag. Många svenska företag har dotterbolag i utlandet. Med Skandinaviens största hamn, Landvetter flygplats samt vägförbindelser möjliggörs omfattande handel och utbyte med omvärlden. Låt mångfalden bli en tillgång i en internationell värld! Detta kan bidra till en positiv näringslivsutveckling och fler arbetstillfällen. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Arbete från första dagen i Sverige

Folkpartiet vill ha en human och medmänsklig flyktingpolitik. En human flyktingpolitik innebär bland annat korta väntetider och en rättssäker asylprocess, vilket inte har varit fallet som det har fungerat hittills. En human flyktingpolitik innebär också att de asylsökande under tiden de väntar har möjlighet till sysselsättning. Som det hittills har sett ut har alltför många människor tvingats leva i oviss och sysslolös väntan i flera år. Det har också inneburit att det har varit svårt att vid ett uppehållstillstånd komma in på arbetsmarknaden efter år av passivitet. Arbete från första dagen bör vara målet.

Det är svårare att hitta praktikplats eller ett riktigt arbete i Göteborgs förorter, där redan många människor är arbetslösa, än på mindre orter i länet. Därför bör asylsökande i så stor utsträckning som möjligt hänvisas till Migrationsverkets egna boenden utanför Göteborg. För närvarande planerar Migrationsverket att lägga ner ett antal anläggningar i länet. Det borde vara självklart att de som i dag bor hos släktingar och bekanta i stället hänvisas till dessa anläggningar i stället för att de läggs ned. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

För en person som nyss anlänt till Sverige är det också viktigt att språkkunskaper och praktik på en arbetsplats går hand i hand. Detta medför snabbare integration i samhället och också större möjlighet att få ett riktigt arbete. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Vi behöver fler

Folkpartiet välkomnar arbetskraftsinvandring. Sverige har en åldrande befolkning som kommer att bestå av alltfler pensionärer och vårdbehövande. I vissa sektorer i Västra Götaland råder redan nu arbetskraftsbrist. Det måste bli lättare att få uppehållstillstånd om man har ett arbete och vi anser att det måste vara arbetsgivaren som ska bestämma vem som ska anställas, inte Migrationsverket.

Också en asylsökande som fått ett arbete, och som fått ett avslag ska kunna få uppehållstillstånd så länge som han eller hon har ett arbete. Senast efter tre år ska dock permanent uppehållstillstånd beviljas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Stockholm den 30 september 2005

Anne-Marie Ekström (fp)

Marita Aronson (fp)

Erling Bager (fp)

Anita Brodén (fp)

Axel Darvik (fp)

Jan Ertsborn (fp)

Eva Flyborg (fp)

Lennart Kollmats (fp)

Lars Tysklind (fp)

Cecilia Wigström (fp)

Christer Winbäck (fp)