Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta för egenföretagare att anställa de som har arbetshandikapp och stora kommunikationssvårigheter och/eller att underlätta för desamma att starta eget.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att se över ersättningsnivåerna för ”stöd till personligt biträde”.

Motivering

Den 1 januari 2005 genomfördes en ny reform som innebär att arbetsgivarna ska betala 15 % av sjuklönen från dag 15. Det finns visserligen ett högkostnadsskydd för arbetsgivarna på max 4 % av lönesumman, men även den summan kan naturligtvis innebära att hela vinstmarginalen försvinner. Resultatet blir att det, med största sannolikhet, blir svårare för framför allt sjuka och handikappade att komma in på arbetsmarknaden. Men det innebär även en ökad risk för att långtidssjukskrivna kommer att varslas. Det är en reform som Sveriges socialdemokratiska ”arbetarregering” drev igenom, trots ett nej från alla remissinstanser.

Vad händer då om, dessutom, de åtgärder som ska underlätta för företagen att anställa personer med arbetshandikapp inte uppgraderas eller utökas i samma takt. Jo, svårigheterna att få ”stöd till personligt biträde” ökar. Detta är inte rimligt mot bakgrund av att många unga människor befinner sig i en situation där de behöver detta stöd för att komma ut på arbetsmarknaden.

Enligt förordning 2000:630 om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp, kan stöd för personligt biträde utgå enligt bestämmelserna i
18–19 §§.

18 § stöd till personligt biträde innebär ekonomiskt stöd till en arbetsgivare eller annan som har kostnader för ett personligt biträde åt en person med arbetshandikapp som behöver ett biträde

19 § stöd till personligt biträde lämnas med högst 50 000 kr per år till arbetsgivaren eller den som har kostnaden för biträdet. Till företagare som har arbetshandikapp som medför stora kommunikationssvårigheter får stöd lämnas med högst 100 000 kr per år.

Syftet är att kompensera den nedsättning i arbetsförmågan som finns hos funktionshindrade personer med arbetshandikapp och att stärka dessa personers möjligheter att få eller behålla ett arbete.

Antalet personer som i dag har stödinsatsen personligt biträde är något osäker, men det kan röra sig om drygt 10 000 personer. Det nuvarande taket för bidraget har varit oförändrat i drygt tio år. Detta innebär att effekten av bidraget har urholkats med ökade lönekostnader etc.

Regeringen och riksdagen har nyligen beslutat om en höjning av ett annat stödinstrument enligt samma förordning: lönebidraget. Detta är ett positivt steg för att öka möjligheten för människor med funktionshinder att få ett arbete.

Emellertid är människor med arbetshandikapp på grund av funktionsnedsättningar en mycket utsatt grupp på arbetsmarknaden. Som exempel kan nämnas att knappt 50 % av gruppen synskadade i förvärvsålder har ett arbete och att endast 13 % av dessa har ett heltidsarbete. En hårdnande konkurrens på arbetsmarknaden och därmed om lediga jobb samt en rad olika stödinsatser för gruppen arbetslösa i stort, kräver en utveckling och förstärkning av de stöd som avser arbetshandikappade personer.

Det handlar om att skapa likvärdiga förutsättningar för dem som söker arbete eller som måste utvecklas på sin anställning för att kunna behålla jobbet.

Insatsen ”stöd till personligt biträde” har i dag en stor betydelse för bland annat synskadade för att kunna utföra arbetet enligt uppsatta krav i arbetslivet. Det kan handla om läs- och skrivhjälp, ledsagning samt andra moment där synnedsättningen är ett hinder.

För att lösa en del av arbetslöshetsproblemen görs nu olika satsningar för att stimulera småföretagande. Det är en nisch som även borde lämpa sig väl för entreprenörsintresserade personer med arbetshandikapp. Stöd till personligt biträde är i detta sammanhang ofta ett oundgängligt instrument.

Mot bakgrund av ovanstående anser jag att riksdagen som sin mening ska uttala att taket för ”stöd till personligt biträde” bör höjas. En lämplig höjning kunde vara 75 000 per år till anställda samt 125 000 per år till egenföretagare med arbetshandikapp och stora kommunikationssvårigheter.

Stockholm den 20 september 2005

Ragnwi Marcelind (kd)