Utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU14 | |
Grundskolan | |
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande 360 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2005.
Motionsyrkandena avser frågor gällande grundskolan, däribland frågor om skolans mål, skolans finansiering, ansvarsfördelningen i skolan, skolans arbetsmiljö, elevens utveckling mot målen, information om elevens utveckling och bedömning av studieresultat, skolplikt och rätt till utbildning, timplanen, särskilda ämnen och tillsyn.
Utskottet föreslår avslag på samtliga motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till det förslag till ny skollag som är under beredning inom Regeringskansliet.
I betänkandet finns gemensamma reservationer från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om flexibel skolstart samt införande av vite. Därtill finns reservationer från ett eller flera av dessa partier och från Vänsterpartiet. Vidare finns särskilda yttranden från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Mål för skolan |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub238 yrkandena 2, 7 och 18, 2005/06:Ub344 yrkande 1, 2005/06:Ub516 yrkandena 1 och 11 samt 2005/06:Ub587 yrkande 21. |
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2. | Skolans kunskapsförmedlande uppgift |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr8 yrkande 3, 2005/06:Kr376 yrkande 23, 2005/06:Ub206, 2005/06:Ub238 yrkande 1, 2005/06:Ub344 yrkande 22, 2005/06:Ub426 yrkandena 12-14 och 18 samt 2005/06:Ub587 yrkande 4. |
Reservation 2 (m, fp, kd, c)
3. | Skolans värdegrund |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub344 yrkandena 26 och 27, 2005/06:Ub354 yrkande 11, 2005/06:Ub369, 2005/06:Ub393, 2005/06:Ub535 yrkande 1 och 2005/06:Ub587 yrkande 1. |
Reservation 3 (m, fp, kd, c)
Reservation 4 (v)
4. | Förstärkning av skolans arbete med värdegrundsfrågor |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub318 yrkande 1. |
Reservation 5 (v, mp)
5. | Skolans värdegrund bör inkluderas i skolornas kvalitetsredovisning |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub587 yrkande 2. |
6. | Myndigheten för skolutvecklings arbete med värdegrundsfrågor |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub318 yrkande 2. |
Reservation 6 (mp)
7. | Jämställdhetsarbete i skolan |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub261 yrkande 1, 2005/06:Ub344 yrkande 72, 2005/06:Ub345 yrkande 28, 2005/06:Ub396 och 2005/06:Ub587 yrkande 3. |
Reservation 7 (m, fp, kd, c)
8. | Skolverkets kvalitetsgranskning av skolans jämställdhetssatsningar |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub354 yrkande 4. |
Reservation 8 (v)
9. | Skolans roll för förbättrad integration |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sf331 yrkande 6, 2005/06:Sf383 yrkande 23, 2005/06:Kr255 yrkande 12, 2005/06:Ub344 yrkandena 57 och 58, 2005/06:Ub354 yrkande 15 och 2005/06:Ub492. |
Reservation 9 (m, fp, kd, c)
Reservation 10 (v)
10. | Rätt att välja skola |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub238 yrkande 25, 2005/06:Ub344 yrkandena 49 och 50 samt 2005/06:Ub426 yrkande 48. |
Reservation 11 (m, fp, kd, c)
11. | Närhetsprincipen |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sf336 yrkande 31 och 2005/06:Ub398 yrkande 4. |
Reservation 12 (v)
12. | Skolans finansiering |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub238 yrkandena 29 och 30, 2005/06:Ub343 yrkande 56 och 2005/06:Ub344 yrkande 68. |
Reservation 13 (m)
13. | Nordisk utbildningsöverenskommelse |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub285. |
14. | Utredning om skolans styrning och finansiering |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub354 yrkande 17. |
Reservation 14 (v)
15. | Avgiftsfrihet i skolan |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub243, 2005/06:Ub478 och 2005/06:Ub584 yrkandena 1-3. |
Reservation 15 (mp)
16. | Skolan som reklamfri zon |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub301 yrkandena 1 och 2. |
Reservation 16 (v, mp)
17. | Skolskjuts |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub344 yrkande 51 och 2005/06:Ub587 yrkande 47. |
Reservation 17 (m, fp, kd, c)
18. | Skolskjuts vid växelvis boende |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub249 och 2005/06:Ub428 yrkande 20. |
Reservation 18 (mp)
19. | Skolans styrning |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sf336 yrkande 28, 2005/06:Ub344 yrkandena 33, 56 och 59, 2005/06:Ub345 yrkande 19, 2005/06:Ub398 yrkande 1, 2005/06:Ub426 yrkande 21, 2005/06:Ub516 yrkande 13 och 2005/06:Ub587 yrkandena 19, 20 och 27. |
Reservation 19 (m, fp, kd, c)
Reservation 20 (v)
20. | Professionens roll i skolan |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub339 yrkande 17, 2005/06:Ub345 yrkandena 20, 21, 30 och 31, 2005/06:Ub426 yrkande 24, 2005/06:Ub516 yrkande 3, 2005/06:Ub534 yrkande 20, 2005/06:Ub587 yrkandena 29 och 30 samt 2005/06:Ub593 yrkande 5. |
Reservation 21 (m, fp, kd, c)
21. | Studie- och yrkesvägledare |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub344 yrkande 73, 2005/06:Ub587 yrkande 32 och 2005/06:A416 yrkande 2. |
Reservation 22 (m, fp, kd, c)
22. | Elevinflytande |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr412 yrkande 15, 2005/06:Ub344 yrkande 34, 2005/06:Ub428 yrkandena 11 och 13, 2005/06:Ub447, 2005/06:Ub467 och 2005/06:Ub587 yrkande 26. |
Reservation 23 (m, fp, c)
Reservation 24 (v, mp)
Reservation 25 (kd)
23. | Barns rätt att utvärdera sin skolsituation |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub562. |
24. | Läromedel |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr3 yrkande 6, 2005/06:Ub301 yrkande 3 och 2005/06:Ub587 yrkande 37. |
Reservation 26 (kd)
Reservation 27 (mp)
25. | Skolverkets tillsyn av läromedel |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:L341 yrkande 11 och 2005/06:Ub426 yrkande 44. |
Reservation 28 (c)
26. | Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling avseende läromedel |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub354 yrkande 13. |
Reservation 29 (v)
27. | Datoranvändning i skolan |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub279 yrkande 1 och 2005/06:Ub587 yrkande 38. |
28. | Skolbibliotek |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr3 yrkande 7, 2005/06:Kr306 yrkandena 1, 4 och 5, 2005/06:Kr416 yrkande 5, 2005/06:Ub344 yrkandena 7 och 61 samt 2005/06:Ub514 yrkande 2. |
Reservation 30 (m, fp, kd, c)
Reservation 31 (v)
29. | Inkludera skolbibliotek i Skolverkets inspektioner och kvalitetsredovisningar |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub354 yrkande 12. |
Reservation 32 (v)
30. | Arbetsro i skolan |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub335, 2005/06:Ub344 yrkande 32, 2005/06:Ub535 yrkande 7 och 2005/06:Ub587 yrkande 9. |
Reservation 33 (m, fp, kd, c)
31. | Ordningsregler i skolan |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub344 yrkande 28, 2005/06:Ub345 yrkande 22 och 2005/06:Ub535 yrkandena 2 och 3. |
Reservation 34 (m, fp, kd, c)
32. | Lärares och rektorers ansvar och befogenheter |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub344 yrkandena 29-31, 2005/06:Ub345 yrkandena 24-26 och 2005/06:Ub535 yrkande 4. |
Reservation 35 (m, fp, kd, c)
33. | Skriftliga omdömen i ordning och uppförande |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub260 yrkande 10, 2005/06:Ub444 yrkande 2, 2005/06:Ub535 yrkande 5 och 2005/06:Ub587 yrkande 11. |
Reservation 36 (fp, kd)
34. | Redovisning av elevs närvaro i skriftliga omdömen eller i betyg |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub202, 2005/06:Ub260 yrkande 11, 2005/06:Ub344 yrkande 36, 2005/06:Ub535 yrkande 6 och 2005/06:Ub587 yrkande 10. |
Reservation 37 (m, fp, kd, c)
35. | Rätt att avhysa obehöriga från skolan |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub344 yrkande 48. |
Reservation 38 (fp)
36. | Skolans roll i det brottsförebyggande arbetet |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk496 yrkande 12 och 2005/06:Ub345 yrkande 27. |
Reservation 39 (m, fp, kd, c)
37. | Frivilliga drogtest i skolan |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ju40 yrkande 8. |
Reservation 40 (fp)
38. | Nationella prov och kontrollstationer |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr376 yrkande 18, 2005/06:Ub238 yrkandena 12 och 14, 2005/06:Ub261 yrkande 5, 2005/06:Ub344 yrkande 12, 2005/06:Ub503 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:Ub587 yrkande 17. |
Reservation 41 (m, fp, kd, c)
39. | Individuella utvecklingsplaner |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sf389 yrkande 9, 2005/06:Ub238 yrkande 13, 2005/06:Ub261 yrkande 6, 2005/06:Ub344 yrkande 13, 2005/06:Ub426 yrkande 30 och 2005/06:Ub587 yrkande 16. |
Reservation 42 (m, fp, kd, c)
40. | Vissa studieorganisatoriska frågor |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub286 och 2005/06:Ub529. |
41. | Nivågruppering |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub344 yrkande 19. |
Reservation 43 (fp, kd, c)
42. | Profilklasser m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub428 yrkandena 3 och 5 samt 2005/06:Ub508. |
Reservation 44 (mp)
43. | Pojkars och flickors resultat i skolan |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub261 yrkande 4, 2005/06:Ub315 yrkande 2, 2005/06:Ub428 yrkande 30, 2005/06:Ub484 och 2005/06:Ub500 yrkandena 1-3. |
Reservation 45 (m, fp, kd, c)
44. | Elevers rätt till stöd |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr376 yrkandena 4 och 17, 2005/06:Ub238 yrkande 11, 2005/06:Ub428 yrkande 12, 2005/06:Ub587 yrkandena 8 och 34 samt 2005/06:Ub593 yrkande 1. |
Reservation 46 (m, fp, kd, c)
45. | Ökad samverkan mellan grund- och gymnasieskolan |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub587 yrkande 33. |
Reservation 47 (m, fp, kd, c)
46. | Grunderna för språkpolitiken |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr2 yrkande 5. |
Reservation 48 (m, fp)
47. | Läs- och skrivsvårigheter |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub466. |
48. | Möjlighet att använda IT vid undervisning av barn som lider av dyslexi |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub279 yrkande 6. |
Reservation 49 (m)
49. | Funktionshindrade elever |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:So552 yrkande 11, 2005/06:So556 yrkande 19, 2005/06:Ub242, 2005/06:Ub258 yrkandena 2 och 3, 2005/06:Ub310, 2005/06:Ub426 yrkande 19 och 2005/06:Ub593 yrkande 3. |
Reservation 50 (m, fp, kd, c)
50. | Barn med svårigheter i det sociala samspelet |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub264, 2005/06:Ub277, 2005/06:Ub587 yrkande 35 och 2005/06:Ub593 yrkande 13. |
Reservation 51 (kd)
51. | Rätt att överklaga åtgärdsprogram |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub428 yrkande 14 och 2005/06:Ub593 yrkande 2. |
Reservation 52 (fp, kd, c, mp)
52. | Utvecklingssamtal |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub344 yrkande 15. |
Reservation 53 (fp)
53. | IT som effektivt dokumentationsredskap för elever, lärare och föräldrar |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub279 yrkandena 2 och 7. |
54. | Skriftliga omdömen |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub344 yrkande 14 och 2005/06:Ub444 yrkande 1. |
Reservation 54 (fp)
55. | Betyg |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub238 yrkande 15, 2005/06:Ub344 yrkandena 16-18, 2005/06:Ub354 yrkande 14, 2005/06:Ub397, 2005/06:Ub426 yrkande 17, 2005/06:Ub428 yrkandena 4, 23 och 24 samt 2005/06:Ub587 yrkande 18. |
Reservation 55 (m, fp, kd, c)
Reservation 56 (v)
Reservation 57 (mp)
56. | Rätt att få betyg omprövade |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub428 yrkande 25. |
Reservation 58 (m, kd, c, mp)
57. | Förskoleklass |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub590 yrkande 23. |
Reservation 59 (kd)
58. | Skolplikt från sex år |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub233 yrkande 8, 2005/06:Ub238 yrkandena 5 och 6 samt 2005/06:Ub255 yrkande 16. |
Reservation 60 (m, fp)
59. | Flexibel skolstart |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub209, 2005/06:Ub233 yrkande 9, 2005/06:Ub238 yrkande 4, 2005/06:Ub426 yrkande 15, 2005/06:Ub428 yrkandena 7 och 8 samt 2005/06:Ub587 yrkande 5. |
Reservation 61 (m, fp, kd, c, mp)
60. | Flexibel skolgång |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub344 yrkandena 21, 23 och 25, 2005/06:Ub426 yrkandena 11 och 16, 2005/06:Ub516 yrkande 5 och 2005/06:Ub587 yrkande 6. |
Reservation 62 (m, fp, kd, c)
61. | Möjlighet till studieuppehåll före åttonde eller nionde skolåret |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub587 yrkande 7. |
Reservation 63 (kd)
62. | Skolpliktens efterlevnad |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub344 yrkande 35. |
Reservation 64 (fp)
63. | Timplanen |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub238 yrkandena 16 och 17, 2005/06:Ub344 yrkandena 3, 4 och 24, 2005/06:Ub411, 2005/06:Ub428 yrkande 6, 2005/06:Ub516 yrkande 4 och 2005/06:Ub587 yrkande 22. |
Reservation 65 (m, fp, kd, c) - motiveringen
Reservation 66 (mp)
64. | Skolans organisation |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub344 yrkande 2, 2005/06:Ub354 yrkande 1, 2005/06:Ub358 och 2005/06:Ub499. |
Reservation 67 (v)
65. | Översyn av läroplanen och kursplanerna |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub516 yrkande 2. |
Reservation 68 (m, fp, kd, c)
66. | Alternativa läroplaner och kursplaner |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub428 yrkandena 1 och 2. |
Reservation 69 (mp)
67. | Främja den pedagogiska mångfalden i skolan |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub299 och 2005/06:Ub428 yrkande 9. |
Reservation 70 (mp)
68. | Fördelningen mellan praktisk-estetiska och teoretiska ämnen |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub587 yrkande 12. |
Reservation 71 (kd)
69. | Kvalitetsgranskning av ämnen som läses i block |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub587 yrkande 25. |
Reservation 72 (fp, kd)
70. | Matematik och NO-ämnen |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub238 yrkande 19. |
Reservation 73 (m)
71. | Svenska |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr8 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:Ub344 yrkandena 5, 6 och 8. |
Reservation 74 (m) - motiveringen
Reservation 75 (fp)
72. | Nationell strategi för läsning |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub351. |
Reservation 76 (fp)
73. | Retorik |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub404 och 2005/06:Ub587 yrkande 39. |
Reservation 77 (kd)
74. | Modersmålsundervisning |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sf389 yrkande 7, 2005/06:Kr4 yrkande 3, 2005/06:Ub428 yrkande 26, 2005/06:Ub489 och 2005/06:Ub587 yrkande 36. |
Reservation 78 (kd)
Reservation 79 (v)
Reservation 80 (c)
Reservation 81 (mp)
75. | Språkmentor |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub344 yrkande 62. |
Reservation 82 (fp)
76. | Svenskundervisning i invandrartäta skolor |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sf282 yrkande 4, 2005/06:Ub344 yrkande 60 och 2005/06:Ub426 yrkande 31. |
Reservation 83 (fp, kd, c)
Reservation 84 (m) - motiveringen
77. | Ämnesundervisning på annat språk än svenska på distans |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub426 yrkande 32. |
Reservation 85 (c)
78. | Övriga språk |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr7 yrkande 6, 2005/06:Ub324 yrkandena 1, 3 och 4 samt 2005/06:Ub485 yrkande 2. |
79. | Historia, samhällskunskap m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:K473 yrkande 1, 2005/06:Sf336 yrkande 37, 2005/06:Sf389 yrkande 33, 2005/06:Kr253 yrkande 2, 2005/06:Ub240, 2005/06:Ub288, 2005/06:Ub497 yrkande 1, 2005/06:Ub511, 2005/06:Ub570 och 2005/06:Ub587 yrkandena 40 och 42. |
Reservation 86 (m, fp, kd)
Reservation 87 (v)
Reservation 88 (mp)
80. | EU-kunskap |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub245 yrkande 1. |
81. | FN:s konvention om barnets rättigheter |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub420. |
Reservation 89 (kd, mp)
82. | Kunskap om kvinnokonventionen |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub446. |
83. | Religionskunskap |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub587 yrkandena 41 och 43. |
Reservation 90 (kd)
84. | Konfirmationsundervisning inom ramen för skolans val |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub371. |
Reservation 91 (kd)
85. | Hem- och konsumentkunskap |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub326 yrkandena 1 och 3, 2005/06:Ub543 och 2005/06:Ub577. |
Reservation 92 (v)
86. | Sex och samlevnad m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:L291 yrkande 15, 2005/06:L375 yrkande 33, 2005/06:Ub291 yrkandena 3 och 4 samt 2005/06:Ub428 yrkande 32. |
Reservation 93 (fp)
Reservation 94 (v)
Reservation 95 (mp)
87. | Jämställdhet m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub354 yrkandena 2 och 3 samt 2005/06:Ub473 yrkandena 1 och 2. |
Reservation 96 (v)
88. | Feministiskt självförsvar |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:K341 yrkande 5, 2005/06:Ub315 yrkande 5 och 2005/06:Ub398 yrkande 5. |
Reservation 97 (v)
89. | Trafikundervisning |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub275 och 2005/06:Ub504. |
90. | Simundervisning |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub387 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Ub458 och 2005/06:Ub541. |
91. | Entreprenörskap |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:N215 yrkande 2, 2005/06:N384 yrkande 2 och 2005/06:A309 yrkande 29. |
Reservation 98 (m, fp, kd, c)
92. | Hållbar utveckling |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub436 och 2005/06:Ub509 yrkandena 1, 2 och 4. |
Reservation 99 (mp)
93. | Naturskolor |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub368 yrkandena 1, 2 och 5. |
Reservation 100 (mp)
94. | Stärkt ställning för utomhuspedagogiken i läroplanen |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub368 yrkande 4. |
Reservation 101 (mp)
95. | Musik- och kulturskolor |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr336 yrkande 2, 2005/06:Kr381 yrkande 32, 2005/06:Kr417 yrkande 2, 2005/06:Ub514 yrkande 1, 2005/06:Ub583 och 2005/06:Ub587 yrkande 14. |
Reservation 102 (fp)
Reservation 103 (kd)
96. | Det gemensamma ansvaret för utbildningen av unga musiker |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr417 yrkande 13. |
97. | Arbete inom ideell sektor |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub587 yrkande 15. |
Reservation 104 (kd)
98. | Medieutbildning |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub591 yrkande 2. |
Reservation 105 (kd)
99. | Övriga ämnen eller inslag i undervisningen |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:L307 yrkande 3, 2005/06:Ub287, 2005/06:Ub423, 2005/06:Ub544, 2005/06:Ub545 och 2005/06:Ub547. |
100. | Skolverkets roll |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub343 yrkande 57 och 2005/06:Ub344 yrkande 69. |
Reservation 106 (fp)
101. | Fristående skolinspektion |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub343 yrkande 58. |
Reservation 107 (fp)
102. | Skolverkets utbildningsinspektion |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub238 yrkande 27 och 2005/06:Ub516 yrkandena 6-10. |
Reservation 108 (m)
103. | Skolkvalitetsdata |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Fi220 yrkande 2. |
Reservation 109 (mp)
104. | Utökade sanktionsmöjligheter för Statens skolverk |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub238 yrkande 28, 2005/06:Ub428 yrkande 10 och 2005/06:Ub516 yrkande 12. |
Reservation 110 (m, fp, kd, c, mp)
105. | Myndigheten för skolutveckling |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub343 yrkande 59, 2005/06:Ub344 yrkande 71, 2005/06:Ub354 yrkande 16 och 2005/06:Ub587 yrkande 23. |
Reservation 111 (fp, kd)
Reservation 112 (m) - motiveringen
Reservation 113 (v)
106. | Regionala frågor |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ub549, 2005/06:N443 yrkande 53 och 2005/06:N481 yrkande 9. |
107. | Öppna IT-system |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub279 yrkande 3. |
Stockholm den 20 april 2006
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Agneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist (s), Inger Davidson (kd), Louise Malmström (s), Margareta Pålsson (m), Sören Wibe (s), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c), Mikael Damberg (s), Peter Danielsson (m), Christer Adelsbo (s), Mikaela Valtersson (mp) och Ameer Sachet (s).
Utskottets överväganden
Övergripande mål
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande mål och målstyrning, kunskaper och färdigheter, värdegrunden i skolan samt frågor om jämställdhet och integration.
Utskottet hänvisar till det arbete som pågår inom Regeringskansliet, pågående utredningar samt tidigare uttalanden.
Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c), 2 (m, fp, kd, c), 3 (m, fp, kd, c), 4 (v), 6 (mp), 7 (m, fp, kd, c), 8 (v), 9 (m, fp, kd, c) och 10 (v).
Mål och målstyrning
Motioner
Moderaterna anför i motion 2005/06:Ub238 yrkande 7 behovet av en tydligare målstyrning av skolan. I motionen begärs att skolan skall ges ett tydligare kunskapsuppdrag och styras mot kunskapsmålen. Moderaterna begär också i motion 2005/06:Ub516 yrkande 1 en tydligare målstyrning av skolan. Målstyrning kräver löpande uppföljningar och systematiska granskningar av hur väl skolor klarar att ge eleverna förutsättningar att nå målen. Det behövs alltså inte, enligt motionärerna, statliga detaljregleringar, utan en effektiv målstyrning med täta granskningar av skolors kvalitet. I motion 2005/06:Ub238 yrkande 18 begär Moderaterna att dagens tidsstyrning i skolan skall ersättas med målstyrning och utvärderingar. Målstyrningen skall inriktas på att eleverna uppnår kunskapsmålen.
Folkpartiet kräver i motion 2005/06:Ub344 yrkande 1 färre och tydligare mål för grundskolan. Det finns mål att uppnå, mål att sträva mot, perspektiv som skall styra undervisningen och många mål som inte har någon relevans för elevernas kunskapsutveckling. Målen måste därför, skriver motionärerna, bli färre, tydligare och fokusera på elevernas kunskaper.
Moderaterna skriver i motion 2005/06:Ub238 yrkande 2 angående målen i kursplaner, programmål och andra styrdokument att det råder målträngsel i skolan. Läro- och kursplanernas mål är för många och inom vissa ämnen för otydligt preciserade. Därutöver tillkommer de lokala målen i kommunernas skolplaner. Enligt motionärernas mening har det blivit en obalans i många skolors prioritering mellan kunskapsmål och processmål, där ämneskunskaperna blivit nedprioriterade.
Kristdemokraterna anför i motion 2005/06:Ub587 yrkande 21 behovet av en översyn av målen för grundskolan. I motionen skrivs att de statliga målen bör vara tydliga och lätta att tolka, och att detta inte är fallet i dag. Framför allt finns det ingen prioritering mellan olika mål för skolan, skriver motionärerna.
Moderaterna begär i motion 2005/06:Ub516 yrkande 11 att Skolverkets utbildningsinspektion skall fokusera på utvärdering av hur väl kunskapsmålen uppfylls.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
Genom skollagen (1985:1100) och läroplanerna anger regeringen och riksdagen de grundläggande värden som skall prägla skolans verksamhet samt de mål och riktlinjer som skall gälla.
I 1 kap. 2 § skollagen finns de övergripande målen för skolan formulerade. Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Det anges också att hänsyn skall tas till elever i behov av särskilt stöd. Verksamheten i skolan skall, vidare, utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Den som verkar i skolan skall också särskilt främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden. Dessa mål är förhållandevis allmänt formulerade och tjänar som grundval för tolkning av mer konkret formulerade bestämmelser. De övergripande målen och grundläggande värderingarna kompletteras av bestämmelser om respektive skolform samt av målformuleringar i läroplaner och kursplaner.
Genom bl.a. propositionerna Skolans utveckling och styrning (prop. 1988/89:4) och Ansvaret för skolans styrning (prop. 1990/91:18) formulerades den målstyrning av skolan samt den ansvarsfördelning mellan stat och kommun som nu råder. Enligt denna lägger riksdag och regering fast mål och ramar och har ansvar för uppföljning och utvärdering av utbildningens resultat. Kommunerna ansvarar för driften av verksamheten, anställning av personal, fördelning av resurser samt uppföljning och utvärdering av resultat. Kommunerna ansvarar också för att åtgärda eventuella brister. Lärare och rektorer ansvarar för den pedagogiska och organisatoriska planeringen på skolnivå samt för genomförande och utvärdering av undervisningen.
I detta sammanhang kan också nämnas Timplanedelegationens slutbetänkande Utan timplan - För målinriktat lärande (SOU 2005:101). Timplanedelegationen föreslår att timplanen avskaffas. En avveckling av timplanen kan, enligt Timplanedelegationens förslag, på sikt bidra till en ökad måluppfyllelse genom att stimulera utvecklingen av skolan. I en mål- och resultatstyrd och decentraliserad skola vilar ansvaret för det dagliga arbetet i första hand på lärarna och skolledningen. Timplanedelegationen skriver att i en skola med ambitionen att låta varje elev utvecklas optimalt är det rimligt att lärarna och arbetslaget har bästa möjliga förutsättningar att utforma arbetet. I betänkandet skrivs också att det generellt finns ett stort behov av att skapa ökad tydlighet om målen och målstrukturen i skolan.
Skolverket gör i sin lägesbedömning 2005 (Rapport 264, 2005) bedömningen att kunskapsuppföljningen på både nationell och lokal nivå behöver förstärkas. Skolverket skriver vidare att ett mål- och resultatinriktat utbildningssystem förutsätter kontinuerlig uppföljning på alla nivåer i systemet: nationell och kommunal nivå och skol-, grupp- och individnivå. Uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen i verksamheten behövs såväl över tid som i olika ämnen. Skolverket konstaterar vidare i sin lägesbedömning att en viktig förutsättning för måluppfyllelse är att de nationella styrdokument som finns för skolväsendet uppfattas som funktionella och styrande för kommuners och skolors verksamhet. Studier visar att kursplanernas struktur och innehåll uppfattas som otydliga av lärare. Tydligare kursplaner med ökad konkretisering av målen och ett mer lättillgängligt språk skulle underlätta för lärare att kommunicera målen med elever och föräldrar. Tydligare kursplaner skulle också, enligt Skolverkets bedömning, främja en likvärdig bedömning och rättvis betygssättning samt ge ett ökat stöd för skolors uppföljning och bedömning av grundläggande kunskaper och färdigheter.
En översyn av skollagen (1985:1100) har genomförts av 1999 års skollagskommitté som i december 2002 avlämnade betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121). Förslaget har remissbehandlats. Ett nytt utkast till lagrådsremiss upprättades inom Utbildnings- och kulturdepartementet i juni 2005 (U2005/5584/S). I såväl detta utkast som Skollagskommitténs förslag finns förslag och skrivningar som syftar till att bättre anpassa lagen till ett målstyrt skolväsen samt att förstärka målstyrningen i skolan. Regeringen beslutade den 9 februari 2006 om direktiv till en översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem (dir. 2006:19). Utredarens skall pröva hur målsystemet kan förtydligas och utvecklas. Förslag skall också lämnas om ett system med mål- och avstämningstillfällen vid fler tidpunkter under skoltiden än i dag, bl.a. för de yngre åldrarna.
Kunskaper och färdigheter
Motioner
Flera motioner tar upp skolans kunskapsförmedlande uppgift och vikten av att eleverna når målen i basämnena. Moderaterna kräver i motion 2005/06:238 yrkande 1 ett tydligare kunskapsuppdrag för skolan. I motionen framhålls att skolpolitiken bör sätta kunskapen i centrum. I motionen skrivs att de elever som har förlorat mest på skolpolitikens bristande kunskapsfokus är de som har störst behov av en bra skola, dvs. de elever som är i behov av särskilt stöd och de som inte kan räkna med hjälp hemifrån. Kristdemokraterna anför i motion 2005/06:Ub587 yrkande 4 att skolans grundläggande uppgift är att förmedla kunskap. I motionen utvecklas att skolans viktigaste uppgift är att ge varje elev de kunskaper han eller hon behöver och som är nödvändiga för att leva och verka i ett modernt samhälle. Detta måste, enligt motionärerna, vara den självklara och främsta målsättningen för skolan och skolpolitiken. Centerpartiet skriver i motion 2005/06:Ub426 yrkande 13 att utbildningen skall resultera i höjda kunskaper hos eleverna i grundskolorna.
Centerpartiet anför i motion 2005/06:Ub426 yrkande 12 att det för att skolan skall kunna utföra sitt uppdrag framför allt krävs tre stora reformer, nämligen rätt till kunskap, lokal makt och fler lärare.
Centerpartiet begär i samma motions yrkande 14 införande av en individuell kunskapsrätt. Elevens rätt till kunskap handlar inte om rätten att gå nio år i grundskolan, skriver motionärerna. I stället handlar det om att alla skall ha rätt till kunskap. Grundskolan måste därför ha ett åtagande att följa eleven till dess att eleven uppnått målen för grundskolan. Ingen elev skall vara tvungen att lämna grundskolan utan fullständiga baskunskaper.
I flera motioner understryks vikten av att stärka baskunskaperna i skolan. Folkpartiet skriver i motion 2005/06:Kr376 yrkande 23 att grundskolan skall ha ansvaret för att eleverna når målen i de viktiga basämnena svenska, engelska och matematik. Centerpartiet föreslår i motion 2005/06:Ub426 yrkande 18 att baskunskaperna i skolan stärks genom en satsning på matematik samt läs- och skrivutveckling.
Folkpartiet skriver i motion 2005/06:Ub344 yrkande 22 att en läsa-skriva-räkna-garanti bör införas i lågstadiet. Med denna garanti vill Folkpartiet åstadkomma en stark fokusering i hela lågstadiet på skolans huvuduppgift. Samma förslag framförs av Folkpartiet även i motion 2005/06:Kr8 yrkande 3.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
Genom skollagen (1985:1100) och läroplanerna anger regeringen och riksdagen de grundläggande värden som skall prägla skolans verksamhet samt de mål och riktlinjer som skall gälla. Utskottet har i det föregående redogjort härför.
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) anges att skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem och att utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör en grund för undervisningen. I läroplanen anges också tydliga mål för eleven att uppnå i grundskolan.
Vid sidan om dessa föreskrifter för skolans verksamhet finns kursplaner. I kursplanerna för grundskolan anges vilka kunskaper som alla elever skall ha uppnått efter sitt femte respektive nionde skolår. Dessa bindande föreskrifter uttrycker tillsammans de krav staten ställer på utbildningen i olika ämnen. Nationella kunskapsmål finns alltså redan i dag.
Två uppmärksammade internationella studier som bl.a. visar svenska elevers kunskaper i matematik publicerades under 2005. TIMSS 2003 (Trends in International Mathematics and Science Study) är en internationell undersökning av elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap. Totalt har 50 länder och regioner deltagit i studien, som genomförs av International Association for the Evaluation of Educational Achivement (IEA). I Sverige deltog drygt 4 000 elever i skolår 8, som förutom att göra ett prov även fick besvara enkäter. Motsvarande undersökning genomfördes även 1995, vilket innebär att förändringar i resultat kan studeras över tid.
När svenska elever i år 8 jämfördes med elever i andra länder 1995 klarade de sig mycket bra. År 2003 har dock de svenska elevernas medelprestationer i matematik försämrats. De svenska åttornas prestationer i matematik och naturorienterande ämnen 2003 ligger på samma eller lägre nivå än sjuornas prestationer 1995.
PISA (Programme for International Student Assessment) är en OECD-undersökning av 15-åringars läsförståelse och kunnande i matematik, naturvetenskap och problemlösning. Totalt deltog 41 länder i undersökningen 2003. Från Sverige deltog 4 600 elever, de flesta från år 9.
Enligt PISA ligger 15-åringarnas läsförståelse och kunnande i matematik, problemlösning och naturvetenskap över genomsnittet i OECD-länderna. Svenska elever uppnår mycket höga resultat i läsförståelse. Resultaten i matematik och naturvetenskap visar en liten nedgång från förra mättillfället år 2000. Skillnader i prestationer mellan skolor och mellan enskilda elever tycks ha ökat något. Undersökningen visar bl.a. också att eleverna i Sverige trivs med skolan.
Regeringen pekar i sin utvecklingsplan Utbildning för kunskap och jämlikhet (skr. 2001/02:188) bl.a. på vikten av goda kunskaper i matematik och framför ambitionen att svenska elevers resultat vid internationella jämförelser bör vara ledande. Regeringen har därefter tillsatt en matematikdelegation med uppgift att stärka matematikämnet och matematikundervisningen i hela utbildningssystemet, från förskola till högskola (dir. 2003:8). I september 2004 avlämnades betänkandet Att lyfta matematiken - Intresse, lärande, kompetens (SOU 2004:97). Delegationen presenterade fyra huvudförslag för att främja matematikundervisningen i skolan, bl.a. att stödja och utveckla aktiviteter som ökar intresset för och insikterna om matematikens värde, roll och betydelse i vardag, yrkesliv, vetenskap och samhälle, att utbilda kvalificerade lärare i matematik samt att tydliggöra och utveckla syfte, mål, innehåll och bedömning i matematik för hela utbildningssystemet. Den 5 april 2006 gav regeringen direktiv för kommittén Arbetslivet som lärmiljö (dir. 2006:34). Kommitténs uppgift är att ta initiativ till bättre samverkan mellan näringsliv och skola och utveckla samverkansformer. Kommittén skall särskilt verka för att förändra flickors och pojkars attityder till ämnet matematik.
Skolverket gör i sin lägesbedömning 2005 av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (Rapport 264, 2005) bedömningen att kunskapsuppföljningen på både nationell och lokal nivå behöver förstärkas. Skolverket skriver att en tidig och tydlig uppföljning och bedömning av elevernas kunskapsutveckling är en nödvändig väg till bättre resultat för grundskolan.
Skolverket har den 31 oktober 2005 redovisat de kortsiktiga prioriteringar verket avser att göra inom ramen för sin egen verksamhet och inom ramen för givna uppdrag med anledning av resultatet av utvärderingen av grundskolan (NU03) samt de internationella studierna PISA och TIMSS. Prioriteringarna gäller bl.a. utveckling av det nationella provsystemet och det nationella uppföljningssystemet samt utvecklingsarbetet inom inspektionen. Skolverket skall också senast den 30 april 2006 redovisa förslag till justeringar i kursplanerna för de ämnen där de ovan nämnda studierna visat på brister i elevernas kunskaper.
Skolan skall i sitt arbete värna elevernas rätt till kunskap. Utskottet anser att gällande regelverk samt det utvecklingsarbete som pågår i syfte att förstärka kunskapsmålen väl tillgodoser motionsyrkandenas intentioner och föreslår därför att yrkandena avslås.
Värdegrunden i skolan
Gällande bestämmelser
I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) anges inledningsvis skolans värdegrund och uppdrag. I det första avsnittet Grundläggande värden anges bl.a. följande:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humansim sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.
Motsvarande föreskrift finns i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).
Motioner
Folkpartiet anför i motion 2005/06:Ub344 yrkande 26 att demokrati, förståelse och respekt för andra skall prägla skolans arbete och vardag. I motionen understryks att skolans ansvar för demokrati gäller både innehållet i undervisningen och att eleverna uppträder på ett respektfullt sätt mot varandra. I motionen framhålls vidare att skolan inte skall vara värdeneutral utan tydligt ta ställning för grundläggande humanistiska och demokratiska värderingar. I samma motions yrkande 2 begär Folkpartiet att den nationella skolinspektionen skall granska om skolans undervisning förmedlar demokratiska värderingar och är allsidig. Samma krav skall härvid ställas på såväl kommunala som fristående skolor och på konfessionella och icke-konfessionella skolor.
Flera motioner tar upp frågan om skolans värdegrund. Kristdemokraterna skriver i motion 2005/06:Ub535 yrkande 1 att en förutsättning för att det skall gå att skapa trygghet och arbetsro i skolan är att värdegrundsarbetet får genomsyra hela skolans verksamhet. Det är i värdegrunden som basen skall finnas i allt arbete för trygghet, ordning och arbetsro, skriver motionärerna. I motionen anförs att det för att ett samhälle skall fungera krävs att det finns vissa grundläggande etiska värden som delas av alla och som utgör spelregler för vår samvaro med varandra. I motionen hänvisas till de värden som definierats i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, och det understryks att etiken måste ha en kulturell förankring för att inte kunna förvanskas eller missbrukas. Vänsterpartiet anför i motion 2005/06:Ub354 yrkande 11 att Skolverket bör få i uppdrag att stryka formuleringen "i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism" ur läroplanerna. Samma krav framförs i motion 2005/06:Ub396 (fp). I motion 2005/06:Ub318 (mp) yrkande 1 anförs att skolans uppdrag att arbeta med värdegrundsfrågor bör förstärkas. I motionen framförs ett allt större behov av att i skolan arbeta mer intensivt med värderingar och livsstilsfrågor och att ge eleverna utrymme att reflektera, diskutera och förstå sina känslor.
I motion 2005/06:Ub393 (c) erinras om att många av landets skolor har skolavslutningar i en kyrka i den församling som skolan är belägen i och att det i många skolor även är tradition att sjunga psalmer vid skolavslutningar. Motionärerna menar att det även i framtiden bör vara möjligt att hålla skolavslutningar i den svenska kyrkan, med medverkan av präst, och att vid dessa tillfällen även sjunga psalmer.
Kristdemokraterna skriver i motion 2005/06:Ub587 yrkande 2 att skolorna skall redovisa hur de arbetar med värdegrunden i sina kvalitetsredovisningar. I motion 2005/06:Ub318 (mp) yrkande 2 framförs att Myndigheten för skolutveckling bör få i uppdrag att följa skolornas arbete med värdegrunden samt sprida goda exempel på hur man kan arbeta med värdegrundsfrågor, exempelvis genom livskunskap som ämne eller arbete med EQ, emotionell intelligens.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
Skolans värdegrund formuleras i läroplanerna och anger de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på - människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta - och som skolan skall förmedla och förankra hos eleverna. Enligt läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) respektive för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) görs detta i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism samt genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Läroplanerna visar tydligt att de grundläggande principerna om alla människors lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder skall genomsyra verksamheten i samtliga skolformer.
Yrkanden om att stryka den aktuella hänvisningen i Lpo 94 respektive Lpf 94 har tidigare behandlats och avstyrkts av utskottet (jfr bet. 2002/03: UbU11) med hänvisning till vad utskottet anförde vid behandlingen av regeringens förslag till läroplan för det obligatoriska skolväsendet, nämligen att kristendomen har en särställning som grund för förståelse för svensk och västerländsk kultur och samhällsutveckling (bet. 1993/94:UbU1 s. 25). Enligt utskottet förelåg det ingen motsättning mellan att vara öppen för och se möjligheterna i ett mångkulturellt samhälle och att samtidigt värna om och få en fast förankring i det egna kulturarvet. Utskottet har inte ändrat mening i denna fråga.
Ett omfattande arbete med att föra ut värdegrundsfrågorna i förskolans och skolans verksamhet har pågått under senare tid och pågår fortfarande. Det kan noteras att regeringen under perioden 2001-2003 stöttat två värdegrundscentrum vid Göteborgs respektive Umeå universitet med uppgift att förmedla, förankra och gestalta värdegrunden.
Enligt studien PISA 2003 - svenska femtonåringars kunskaper och attityder i ett internationellt perspektiv (Skolverket, rapport 254) visar Sverige ett förhållandevis gott resultat för indikatorer som disciplin, lärares och elevers arbetsmoral samt elevers attityder till skolan. Klassrumsklimatet hade förbättrats något jämfört med andra länder. Studien visar inte att det finns något samband mellan ett lands disciplinnivå och totalresultat.
I november 2005 överlämnade regeringen till riksdagen propositionen Trygghet, respekt och ansvar - Om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (prop. 2005/06:38). Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft den 1 april i år (bet. 2005/06:UbU4, rskr. 2005/06:149). Lagen har som ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter i de verksamheter som omfattas av skollagen samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Därutöver har lagen till ändamål att motverka annan kränkande behandling, med vilket avses ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Med detta avses mobbning och liknande beteenden. Den 10 mars 2006 utsågs ett barn- och elevombud för likabehandling. Elevombudsmannens uppgift är att med självständigt kansli inom Skolverket ha tillsyn över att lagen Trygghet, respekt och ansvar efterlevs så att enskilda barns och elevers rätt kan tas till vara, att ge information om lagen samt att ge råd beträffande lagens tillämpning. Elevombudsmannen har tillsammans med Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) och Handikappombudsmannen (HO) tillsyn över lagens efterlevnad. Dessa har rätt att föra talan för ett enskilt barn eller en enskild elev i skadeståndsmål.
Inom Regeringskansliet pågår arbete med en andra nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna, där även mänskliga rättigheter inom utbildningsväsendet behandlas.
En grundläggande princip för den svenska skolan är att undervisningen skall vara icke-konfessionell. Detta regleras i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Vidare står att utbildningen skall vara allsidig och saklig. I Lpo 94 betonas att alla föräldrar skall kunna skicka sina barn till skolan förvissade om att de inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller den andra åskådningen. Utskottet utgår från att skolorna utformar sin verksamhet i enlighet med dessa riktlinjer.
Jämställdhet
Motioner
Moderaterna framför i motion 2005/06:Ub261 yrkande 1 att alla elever i skolan skall ges möjlighet att lära, oavsett familjebakgrund och skola. I motionen framförs att den enskilt viktigaste åtgärden för att skapa jämställdhet inom svenskt utbildningsväsende är att värna människors rätt att bli bedömda som individer och att få sina prestationer granskade i ett individuellt perspektiv. Folkpartiet anför i motion 2005/06:Ub344 yrkande 72 att varje skola skall bedriva ett långsiktigt och målmedvetet arbete för att öka jämställdheten. I motionen skrivs att ett jämställdhetsperspektiv måste genomsyra allt arbete i skolan, relationen mellan elever och lärare, skolans ledning, styrdokument samt lärarutbildningen om skolan skall leva upp till sina jämställdhetsmål. Folkpartiet understryker också i motion 2005/06:Ub345 yrkande 28 vikten av ett aktivt jämställdhetsarbete i skolan. I motionen framhålls att skolan spelar en viktig roll för att betona flickors och pojkars rätt att bli jämställt behandlade. Ett jämställdhetsperspektiv måste därför, enligt motionärerna, bedrivas på många fronter och med olika innehåll och metoder. Kristdemokraterna skriver i motion 2005/06:Ub587 yrkande 3 att jämställdhetsfrågor är en del av värdegrundsarbetet i skolan. I motion 2005/06:Ub396 (c) anförs att jämställdhetsplaner bör upprättas i alla skolor och att jämställdhetslagen bör bli tillämplig även i skolan.
I motion 2005/06:Ub354 yrkande 4 begär Vänsterpartiet att Skolverket får i uppdrag att följa upp verksamhet med jämställdhetssatsningar i skolan, exempelvis i kvalitetsredovisningar och inspektioner.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare vid behandling av motsvarande motionsyrkanden angående jämställdhetsarbetet, senast i betänkande 2004/05:UbU9, konstaterat att frågan om jämställdhet inom skolan har uppmärksammats och tydliggjorts under senare år. Jämställdhet är ett prioriterat område för skolan och ingår i de nationella målen för skolan.
Skolans arbete för ökad jämställdhet behandlas i skollagen, läroplanerna, jämställdhetslagen och i FN:s barnkonvention. Målen för jämställdhetsarbetet finns tydligt formulerade i de nationella styrdokumenten. I grundskolans kursplaner eftersträvas också att skolans värdegrund, däribland jämställdhet som en fråga om demokrati, skall genomsyra undervisningen i alla ämnen. Kommunerna ansvarar för att lärare och annan personal i skolan har kunskap om de föreskrifter som gäller för skolväsendet samt får kompetensutbildning i dessa frågor. I läroplanen tilldelas dessutom rektor särskilt ansvar för jämställdhet som ämnesövergripande kunskapsområde.
Därtill har en rad åtgärder vidtagits på nationell nivå för att stödja och stimulera det lokala jämställdhetsarbetet. Jämställdhet är ett av tre prioriterade områden för Myndigheten för skolutvecklings generella uppdrag. Regeringen har avsatt medel för att utbilda resurspedagoger i jämställdhet och genuskunskap. I regeringens budgetproposition (prop. 2005/06:1 utg.omr. 16 s. 91) anges att 255 genuspedagoger i sammanlagt 145 kommuner hittills har utbildats. För att ytterligare stödja utvecklingen av jämställdhetsarbete i skolan planerar Myndigheten för skolutveckling bl.a. att under läsåret 2004/05 anordna regionala mötesplatser för genuspedagoger, mediepedagoger samt lärare och annan skolpersonal.
Som exempel på ytterligare insatser kan nämnas att Myndigheten för skolutveckling har givit ut ett stödmaterial för lärare och skolpersonal, Jag är starkare än du tror - Hur skolor stöttar flickor och möter familjer, angående situationen för flickor och pojkar i miljöer starkt präglade av patriarkala värderingar och om skolans roll för dessa barn.
Enligt den nya lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (prop. 2005/06:38, bet. 2005/06:UbU4, rskr. 2005/06:149) blir kommuner och andra som driver skolverksamhet skadeståndsskyldiga mot elev som skolan diskriminerar på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. I detta sammanhang erinras också om det arbete som pågår inom Regeringskansliet med anledning av förslag till ny skollag.
Skolverket har tillsammans med Myndigheten för skolutveckling utarbetat allmänna råd och kommentarerför arbetet mot kränkande behandling i skolan. Råden omfattar det förebyggande arbetet, arbetet med att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling samt skolors handlingsprogram mot kränkande behandling.
I vårpropositionen (prop. 2005/06:100) som nyligen överlämnades till riksdagen, presenterades åtgärder för att öka fokus på pojkars resultat i skolan. För att fördjupa kunskaperna om de olikheter som finns mellan flickors och pojkars resultat i skolan satsas 10 miljoner kronor per år på ett fyraårigt projekt.
Utskottet kan inte nog understryka vikten av att skolan till eleverna förmedlar de demokratiska värdena, inbegripet jämställdhet mellan kvinnor och män. Arbetet för jämställdhet i skolan handlar om att motverka traditionella könsmönster och ge eleverna likvärdiga möjligheter och villkor att utvecklas oberoende av kön. Jämställdhet ingår i skolornas värdegrund och skall genomsyra all verksamhet i skolan. När det gäller jämställdhetslagenpåminner utskottet om att Diskrimineringskommittén nyligen överlämnat sitt slutbetänkande En sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22). Kommittén har gjort en översyn av den svenska diskrimineringslagstiftningen och föreslår en sammanhållen diskrimineringslagstiftning samt en ny, sammanslagen, ombudsmannamyndighet.
Integrationsfrågor
Motioner
Moderaterna understryker i motion 2005/06:Sf331 yrkande 6 skolans viktiga roll för en förbättrad integration. Ett av de viktigaste sätten att åstadkomma verklig integration, skriver Moderaterna, är en bra skola för alla barn och ungdomar oavsett bakgrund. Därför behövs en skola där kunskapsuppdraget är centralt och där förväntningarna är höga på alla elever. Samma mening framförs av Moderaterna i motion 2005/06:Kr255 yrkande 12. Folkpartiet skriver i motion 2005/06:Sf383 yrkande 23 att skolan bör vara en murbräcka mot utanförskapet. Skolan utgör det viktigaste sättet att överföra resurser till utsatta grupper och öka de nya generationernas livschanser och sociala rörlighet. Skolan skall ge redskap för framtiden. Förorternas skolor är, hävdar motionärerna, oftast misslyckandets skolor. I motion 2005/06:Ub344 yrkande 57 anför Folkpartiet att skolor i utsatta områden borde vara de bästa skolorna. Skolor i utsatta områden bör därför utvecklas till magnetskolor som lockar elever från andra områden. Dessa magnetskolor kan också locka människor att bosätta sig eller bo kvar i området. I samma motions yrkande 58 anför Folkpartiet att skolan bör finansieras med hjälp av en nationell skolpeng. En del av skolpengen skall vara lika för alla elever, men en del skall riktas till skolor i utsatta områden. Vänsterpartiet skriver i motion 2005/06:Ub354 yrkande 15 om att initiera och skapa förutsättningar så att skolan blir en mötesplats för alla barn och elever och en central knutpunkt i lokalsamhället. I motionen anförs att skolan bör vara en integrerad del av det närliggande samhället. I motion 2005/06:Ub492 (s) anförs att segregation och klasskillnader bör motverkas i skolan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
En rad satsningar har gjorts för att förbättra förskole- och skolsituationen i segregerade områden. I december redovisades Myndigheten för skolutvecklings tvååriga arbete med att förbättra förskole- och skolsituationen i segregerade områden (uppdrag U203/1157/S). Myndighetens insatser har syftat till att stödja och utveckla kommuners och skolors förutsättningar att arbeta för en högre måluppfyllelse för eleverna.
Myndigheten för skolutveckling har i februari 2006 fått ett nytt uppdrag, att genomföra satsningar på skolor i utsatta områden. Satsningarna innebär bl.a. kompetensutveckling för lärare och rektorer och riktar sig mot läsutveckling, undervisning i och på modersmål, svenska och svenska som andraspråk samt utveckling av gymnasieskolan. Myndigheten för skolutveckling har identifierat 32 kommuner där behoven av insatser är störst. Stödet kommer att riktas mot totalt ett hundratal skolor. Malmö kommer att få ett särskilt utvecklingsstöd, satsningen på idéskolor förstärks och grund- och gymnasieskolor får möjlighet att ansöka om medel för lokala initiativ till utvecklingsarbete. Kommunerna kommer också att få medel för personalförstärkningar för ämnesundervisning på modersmål. Inledningsvis kommer fokus att ligga på undervisning i ämnet matematik på de tre största modersmålen. Myndigheten för skolutveckling får för att genomföra uppdraget disponera 70 miljoner kronor i år och 155 miljoner kronor nästa år.
Inom ramen för regeringens generella satsningar för stöd till kommuner och skolor i segregerade områden under 2006-2007 ges genom Myndigheten för skolutveckling stimulansbidrag för utveckling av tvåspråkig undervisning på modersmål. Myndigheten för skolutveckling kommer under åren 2006 och 2007 att stödja kommuner och skolor som vill utveckla undervisningen i matematik för flerspråkiga elever. En ökad medvetenhet om språkets betydelse för elevers lärande i matematik är nödvändig.
Skolverket har i rapporten Vad händer med likvärdigheten i svenska skolan? En kvantitativ analys av variation och likvärdighet över tid (rapport 275, 2006) bl.a. visat att spridningen mellan skolors resultat ökar och att detta troligtvis har att göra med en ökad skolsegregation.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för år 2005 en förstärkt satsning på skolor i segregerade områden. Under år 2006 avsätts 70 miljoner kronor för detta, och budgetåret 2007 avsätts ytterligare 155 miljoner kronor. Regeringen har nyligen aviserat att kommunerna skall beredas möjlighet att anställa 1 000 resurspersoner med språkkompetens på skolor i segregerade områden för att förbättra elevernas resultat i de skolor som har lägst måluppfyllelse. Myndigheten för skolutveckling skall dessutom få i uppdrag att ta fram en särskild strategi för en likvärdig utbildning för nyanlända barn och ungdomar. Dessutom skall ca 2 000 lärare i svenska för invandrare och modersmålslärare kompetensutvecklas. Regeringen föreslår i vårpropositionen 2006 att en nationell strategi tas fram för hur nyligen anlända elever skall tas emot i grund- och gymnasieskola.
Utskottet anser att det är synnerligen angeläget att förbättra skolsituationen i segregerade områden och i skolor med låg måluppfyllelse och för barn vars modersmål inte är svenska. Utskottet menar dock att ett omfattande arbete i detta syfte redan pågår och avstyrker därför motionsyrkanden om ytterligare satsningar.
Val av skola
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande val av skola samt ett motionsyrkande om att elever skall erbjudas plats i grundskolan enligt närhetsprincipen.
Jämför reservationerna 11 (m, fp, kd, c) och 12 (v).
Motioner
Moderaterna framför i motion 2005/06:Ub238 yrkande 25 att elevernas rätt att välja skola bör stärkas. I motionen begärs att skollagens bestämmelser om möjlighet att välja skola stärks. Samtidigt erinras om att ökade möjligheter att välja mellan olika skolor kräver att det råder lika villkor för alla skolor oavsett huvudman. Folkpartiet begär i motion 2005/06:Ub344 yrkande 49 att föräldrar skall ha rätt att välja att låta sina barn gå i vilken grundskola som helst som har tillstånd från Skolverket att bedriva undervisning. Alla skolor med sådant tillstånd skall vara öppna för alla elever som söker. I motionen föreslås att om urval måste ske skall detta kunna göras genom närhetsprincipen eller genom antagningsprov. I motion 2005/06:344 yrkande 50 understryker Folkpartiet att kommunens skolresurs skall följa eleven till den skola som hans eller hennes föräldrar väljer.
Centerpartiet begär i motion 2005/06:Ub426 yrkande 48 att de elever som lever med funktionshinder själva skall kunna välja skola. Detta bör det, enligt Centerpartiet, lagstadgas om. Det måste finnas en frihet för elever och föräldrar att välja en skola där det finns en specialistkompetens när det gäller funktionshindrade elever. Urvalet av skolor skall, enligt motionärernas uppfattning, inte bara innefatta de kommunala skolorna utan även fristående skolor och specialskolor.
Vänsterpartiet skriver i motion 2005/06:Ub398 yrkande 4 och motion 2005/06:Sf336 yrkande 31 att elever skall erbjudas plats i grundskolan enligt närhetsprincipen. I motionen hävdas att det är viktigt att värna närhetsprincipen bl.a. för att motverka segregation på grund av etnicitet och klass.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
Det finns, enligt utskottets mening, en omfattande valfrihet inom skolväsendet. I 4 kap. 6 § skollagen (1985:1100) föreskrivs att kommunen vid fördelning av elever på olika skolor så långt möjligt skall beakta föräldrarnas önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola. Detta gäller under förutsättning att inte andra elevers berättigade krav på placering i en skola nära hemmet åsidosätts eller betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
En kommun skall i sin grundskola även ta emot en elev vars grundskoleutbildning kommunen inte är skyldig att svara för, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola (4 kap. 8 §). Efter önskemål från föräldrarna har en kommun dessutom rätt att ta emot en elev från en annan kommun (4 kap. 8 a §). Föräldrarna kan också som alternativ till den kommunala skolan välja en fristående skola. I samtliga dessa fall skall ersättning utgå från elevens hemkommun. Utskottet anser att elevers och föräldrars möjligheter att välja skola är väl tillgodosedda genom nuvarande regelverk.
Frågan om valfrihet för funktionshindrade elever har uppmärksammats i samband med arbetet med förslag till ny skollag inom Regeringskansliet. I det utkast till lagrådsremiss som utarbetats inom Utbildnings- och kulturdepartementet, Utkast till lagrådsremiss med förslag till en ny skollag m.m. (U2005/5584/S), föreslås att staten även fortsättningsvis skall vara huvudman för specialskolan och att specialskola inte skall få bedrivas med enskild huvudman.
Utskottet anser att regeringens beredning av ärendet bör avvaktas.
Skolans finansiering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande bl.a. resurser till skolan, nationell skolpeng, förslag om utredning om skolans styrning och finansiering, avgiftsfrihet i skolan, skolan som reklamfri zon samt skolskjuts.
Jämför reservationerna 13 (m), 14 (v), 15 (mp), 16 (v, mp), 17 (m, fp, kd, c) och 18 (mp) samt särskilda yttrandena 1 (m), 2 (fp) och 3 (v).
Skolans finansiering
Motioner
Flera motionsyrkanden tar upp frågan om skolans finansiering. Moderaterna redogör för sin uppfattning angående styrningen av skolans resurser i motion 2005/06:Ub238 yrkande 29. I motionen framförs att staten genom minskad detaljreglering av kommunerna kan medverka till att resurser frigörs till prioriterade områden. Motionärerna anser också att staten kan bidra till att resurser används effektivare genom att inte förse statliga anslag till kommunerna med kostnadsdrivande villkor.
Moderaterna föreslår i motion 2005/06:Ub238 yrkande 30 att en parlamentarisk utredning tillsätts med syfte att undersöka möjligheterna att införa nationell skolpeng. I motionen skriver Moderaterna att staten på sikt bör ta över ansvaret för finansieringen av skolan genom en sådan nationell skolpeng, men att en sådan förändring kräver omfattande förberedelsearbete och omsorgsfulla utredningar. Folkpartiet föreslår också införande av nationell skolpeng i motion 2005/06:Ub343 yrkande 56 och motion 2005/06:Ub344 yrkande 68. Folkpartiet skriver i motionerna att pengarna inte skall variera beroende på var eleverna bor, utan bara utifrån vilka behov de har.
I motion 2005/06:Ub285 (m) anförs att regler liknande dem om nordisk utbildningsgemenskap som finns på gymnasieskolans område skall införas för den svenska grundskolan. Varje kommun borde, enligt motionärerna, ha möjlighet att inom gällande kommunalrättsliga ramar träffa avtal med en kommun i annat land beträffande utbildning för elev.
Vänsterpartiet föreslår i motion 2005/06:Ub354 yrkande 17 att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att utreda skolans styrning och finansiering. I motionen framförs att det är dags att utifrån jämlikhetssträvan åter ta frågan om skolans styrning och finansiering på allvar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om nationell skolpeng vid ett flertal tillfällen (bl.a. i bet. 2003/04:UbU6 och 2004/05:UbU1). Utskottet har ingen annan uppfattning nu. En nationell skolpeng ger inte, enligt utskottets uppfattning, de grundläggande förutsättningarna för att kraven på en likvärdig skola av hög kvalitet för alla elever skall kunna uppfyllas.
Avgifter i skolan
Motioner
Flera motionsyrkanden tar upp frågan om avgiftsfrihet i skolan. I motion 2005/06:Ub243 (c) anförs att skollagen bör ändras så att det blir möjligt att i undervisningssyfte anordna studiereseverksamhet i grundskolan som innehåller inslag av självfinansiering från eleverna genom gemensamma aktiviteter. I motionen hävdas att den nu uppmärksammade snäva tolkningen av skollagen generellt leder till att det är omöjligt att arrangera studieresor lagligt i grundskolan i utbildningssyfte som inte helt finansieras av skolhuvudmannen. Det är, menar motionärerna, inte rimligt. I motion 2005/06:Ub584 (mp) yrkande 1 understryks behovet av en policy vad gäller avgifter i skolan. I samma motions yrkande 2 anförs behovet av sanktionsmöjligheter mot kommuner som bryter mot skollagen i detta hänseende. I motionens yrkande 3 begärs en översyn av i vilken utsträckning kommunerna följer skollagen gällande grundskolans avgiftsfrihet. I motion 2005/06:Ub478 (s) skriver motionären att skollagen bör utvärderas och förtydligas för att värna den avgiftsfria undervisningen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I 4 kap. 4 § skollagen stadgas följande:
Utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmaterial, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.
I förarbetena (prop. 1985/86:10 Ny skollag m.m.) finns exempel på inslag i undervisningen som kan medföra obetydliga kostnader för eleven, t.ex. en mindre kostnad för färd- och entrébiljetter vid studiebesök.
I övrigt stadgas enligt 1 kap. 2 § skollagen att alla barn och ungdomar, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, skall ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.
Frågan om skolans möjligheter att ta ut avgifter kommer att behandlas i en kommande proposition om ny skollag.
Skolan som reklamfri zon
Motion
Miljöpartiet skriver i motion 2005/06:Ub301 yrkande 1 att skolan skall vara en reklamfri zon. I samma motions yrkande 2 föreslås att kommunerna skapar utvecklingsfonder dit företagen kan betala in sina bidrag till kommunens skolor. Skolorna kan sedan, enligt förslaget, söka bidrag för olika ändamål från denna fond.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare behandlat frågan om sponsring och skolan som en reklamfri zon (bl.a. bet. 2004/05:UbU9 s. 64). Liksom tidigare hänvisar utskottet till läroplanernas krav på saklighet och allsidighet i skolans undervisning samt till skolhuvudmännens ansvar för att undervisningen bedrivs så att målen för skolan uppnås. Konsumentverket har i samråd med Skolverket och Svenska Kommunförbundet utarbetat ett underlag för skolhuvudmän och skolledare i deras arbete med att utarbeta en lokal policy för sponsring inom skol-, förskole- och fritidshemsverksamhet och ett hjälpmedel för bedömning av sponsringserbjudanden, Sponsring i skolan. Vägledning för utarbetande av lokal policy för sponsring (mars 2004).
Skolskjuts
Motioner
Folkpartiet skriver i motion 2005/06:Ub344 yrkande 51 att elevens vårdnadshavare skall ha rätt att disponera samma skolskjutsresurs som kommunen hade erbjudit om eleven gått på den skola som kommunen anvisat. Kristdemokraterna anför i motion 2005/06:Ub587 yrkande 47 att det vid val av annan skola än den närmast belägna kan vara rimligt att kommunen står för resekostnader motsvarande kostnaden till närmaste skola.
I motion 2005/06:Ub428 yrkande 20 skriver Miljöpartiet att skollagen i dag är otydligt formulerad vad gäller rätten till skolskjuts vid växelvis boende och att det därför är viktigt att lagen tydliggörs på denna punkt. Miljöpartiet anser att skolskjuts i skollagen skall föreskrivas som en rättighet för eleven som skall gälla från den adress där eleven är folkbokförd. Möjlighet till skolskjuts vid växelvis boende skall finnas om det inte innebär extra kostnader för kommunen. I motion 2005/06:Ub249 (kd) begärs att regeringen skyndsamt lägger fram ett förslag gällande skolskjuts för elever vid växelvis boende.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
4 kap. 7 § skollagen ålägger varje kommun att för eleverna i grundskolan kostnadsfritt anordna skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, funktionshinder hos elev eller någon annan särskild omständighet. Bestämmelsen bygger på huvudregeln att grundskoleutbildning skall vara kostnadsfri för eleven. I paragrafens tredje stycke anges att hemkommunen inte är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för elever som väljer att gå i en annan grundskola än den som kommunen annars skulle ha placerat dem i om något önskemål om en viss skola inte hade framställts. Hemkommunen är inte heller skyldig att anordna skolskjuts för elever som med stöd av 4 kap. 8 eller 8 a § skollagen går i en skola i en annan kommun. Begränsningarna i kommunens skyldigheter är föranledda av att föräldrars och elevers val av skola inte får leda till oacceptabelt höga kostnader för kommunerna (prop. 1992/93:14 s. 6).
Regeringsrätten har vid prövning av hemkommuns skyldighet att anordna kostnadsfri skolskjuts vid växelvis boende i samma kommun funnit att det skulle strida mot principen om kostnadsfri grundskoleutbildning om rätten till kostnadsfri skolskjuts enligt 4 kap. 7 § första stycket skollagen skulle vara begränsad till resor mellan den bostad där barnet är folkbokfört och skolan (Regeringsrättens årsbok 2002 ref. 91). Barnets rätt till skolskjuts vid växelvis boende inom samma kommun skall alltså bedömas var för sig från båda hemmen och ej endast från den förälders bostad där barnet är folkbokfört.
Vid prövning av rätt till skolskjuts vid växelvis boende i olika kommuner har inte skyldighet ansetts föreligga enligt gällande regelverk för hemkommunen att anordna kostnadsfri skolskjuts utanför kommunens geografiska område.
Utskottet har behandlat liknande yrkande angående rätt till skolskjuts till fristående skola tidigare (senast i bet. 2004/05:UbU8 s. 19). Utskottet framhöll då att ingenting hindrar en kommun från att erbjuda kostnadsfri skolskjuts till en elev om kommunen finner det skäligt och erbjudandet inte medför merkostnader för kommunen. Utskottet har ingen annan uppfattning nu.
Utskottet utgår från att frågan om skolskjuts kommer att behandlas i en kommande proposition om ny skollag.
Ansvarsfördelningen i skolan
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande ansvarsfördelningen i skolan, frågor om huvudmannen och rektor, skolstyrelser samt föräldra- och elevinflytande.
Jämför reservationerna 19 (m, fp, kd, c), 20 (v), 21 (m, fp, kd, c), 22 (m, fp, kd, c), 23 (m, fp, c), 24 (v, mp) och 25 (kd) samt särskilda yttrandena 4 (m) och 5 (v).
Rektor, lärare och annan skolpersonal
Motioner
I motion 2005/06:Ub344 yrkande 56 skriver Folkpartiet att de kommunala skolornas självständighet bör öka. I motionen framförs att även de kommunala skolorna bör ges ett ökat utrymme för självstyre. Rektorer och lärare skall kunna fatta pedagogiska och andra avgöranden självständigt i högre grad än i dag. Friskolorna har visat att det går att bedriva skolor med minimal inblandning från kommunala politiker och tjänstemän. Folkpartiet framför även i motion 2005/06:Ub345 yrkande 19 att kommunala skolor bör få en mer självständig roll.
Moderaterna understryker i motion 2005/06:Ub516 yrkande 13 behovet av att förtydliga huvudmannens, skolans respektive rektors ansvar för att varje elev ges förutsättningar att uppnå grundskolans kunskapsmål.
Kristdemokraterna anför i motion 2005/06:Ub587 yrkande 13 att rollfördelningen i den målstyrda skolan måste bli tydligare.
Moderaterna begär i motion 2005/06:Ub516 yrkande 3 att skolans pedagogiska uppdrag skall riktas till de skolprofessionella. De skolprofessionella - lärare och rektorer - skall ha befogenhet att avgöra hur skolan skall förverkliga de nationella målen. Folkpartiet anför i motion 2005/06:Ub345 yrkande 20 att de professionellas roll i skolan måste förtydligas. I motionen framförs att det är skolans pedagoger, lärare och skolledare som måste bestämma hur målen skall uppnås. Politiker skall inte lägga sig i det pedagogiska arbetet i skolan.
Folkpartiet skriver i motion 2005/06:Ub345 yrkande 30 att skolledare skall vara pedagogisk ledare i skolan. I samma motions yrkande 31 skriver Folkpartiet att skolledares möjlighet att vara pedagogisk ledare bör ingå som en del av en nationell skolinspektions fortlöpande granskning av skolorna. Kristdemokraterna anser i motion 2005/06:Ub587 yrkande 29 att rektors roll som pedagogisk ledare bör stärkas.
I flera motionsyrkanden framförs önskemål om en rektorsexamen. Moderaterna skriver i motion 2005/06:Ub339 yrkande 17 att det är nödvändigt att stärka såväl utbildningen som kraven på genomgången utbildning. Kristdemokraterna begär i motion 2005/06:Ub587 yrkande 30 att en rektor som anställs i grundskolan skall ha avlagt rektorsexamen. Kristdemokraterna anför också i motion 2005/06:Ub534 yrkande 20 behovet av att lägga befattningsutbildningen till rektor före tillträde till rektorstjänst. I motionen framförs också att regeringen bör se över hur dimensioneringen av rektorsutbildningen skall kunna ökas. Centerpartiet skriver i motion 2005/06:Ub426 yrkande 24 att skolledarutbildningen bör stärkas.
Folkpartiet skriver i motion 2005/06:Ub345 yrkande 21 att lärare måste få mer makt över sin egen arbetssituation.
Kristdemokraterna understryker i motion 2005/06:Ub593 yrkande 5 att elever i behov av särskilt stöd har behov av och rätt till en kvalificerad undervisning. Verksamheten måste därför genomföras av pedagogiskt utbildad personal, gärna speciallärare.
Folkpartiet skriver i motion 2005/06:Ub344 yrkande 73 att studie- och yrkesvägledningens roll i skolan bör stärkas. I motion 2005/06:Ub587 yrkande 32 understryker Kristdemokraterna studie- och yrkesvägledarnas betydelse. Kristdemokraterna framför också i motion 2005/06:A416 yrkande 2 att kravet i skollagen om att skolorna måste anställa utbildade studie- och yrkesvägledare måste vara kvar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Skolledarens ansvar regleras i 2 kap. 2 § skollagen. Här stadgas bl.a. att rektor skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Detta kan ske på flera sätt, t.ex. genom egen undervisning, lektionsbesök och genom olika former av samtal med personalen. Rektors ansvar regleras också i Lpo 94 avsnitt 2.8, som anger att rektor ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen samt till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen.
I förarbetena till regleringen av skolledarens ansvar i 2 kap. 2 § skollagen skrev departementschefen att det är upp till kommunerna att själva avgöra hur många rektorer de skall ha, dock med den begränsningen att en rektors ansvarsområde inte får göras större än att rektor kan hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan (prop. 1990/91:18 s. 34 f.).
I det utkast till lagrådsremiss med förslag till ny skollag m.m. som utarbetats inom Utbildnings- och kulturdepartementet (U2005/5584/S) tas principerna för ansvarsfördelningen mellan stat och kommun liksom mellan huvudman och rektor upp.
Efter att Skolverket i januari 1999 hade redovisat en granskning av rektorernas roll i en decentraliserad skolorganisation tillsatte Utbildningsdepartementet en expertgrupp för skolledarfrågor. Dess rapport Lärande ledare. Ledarskap för dagens och framtidens skola publicerades i augusti 2001 (utbildningsdep. skriftserie, Rapport 4). Expertgruppens bedömning var att rektor i större utsträckning borde arbeta med skolans resultat, kvalitetsfrågorna och kvalitetssäkringssystemet samt att det lokala stödet relaterat till rektorsuppdraget borde öka.Expertgruppenmenade att om detta skall kunna uppnås behövs en ökad gemensam förståelse för skolans nationella uppdrag samt ett mer lärande och kommunikativt ledarskap. Regeringen tillsatte därefter en särskild utredare med uppgift att kartlägga och utvärdera skolans ledningsstruktur (dir. 2003:36). I november 2004 överlämnades betänkandet Skolans ledningsstruktur - om styrning och ledning i skolan (SOU 2004:116).
En ny statlig befattningsutbildning för rektorer startade år 2002. Den anordnas på regeringens uppdrag av Myndigheten för skolutveckling. Nyutnämnda rektorer och andra befattningshavare med ledningsansvar i verksamheter som omfattas av läroplanerna (Lpfö 98, Lpo 94 och Lpf 94) utbildas i den förnyade rektorsutbildningen. Även rektorer och ledare i godkända fristående skolor omfattas. Grunden för rektorsutbildningen är statens ansvar för en likvärdig utbildning, där rektor står som garant för likvärdighet, rättssäkerhet och kvalitet i det decentraliserade skolsystemet. Utbildningstiden omfattar minst 30 utbildningsdagar och genomförs under minst två och högst tre år. I utkastet till lagrådsremiss med förslag till ny skollag m.m. som utarbetats inom Utbildnings- och kulturdepartementet (U2005/5584/S) föreslås att bara den som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt får anställas som rektor. Utskottet anser att regeringens beredning av förslag till ny skollag bör avvaktas.
I utkastet till lagrådsremiss föreslås vidare bl.a. att det tydliggörs att ansvaret för undervisningen åvilar lärarna i skolan. Dessa skall ha det övergripande ansvaret för undervisning. Huvudmannen skall i första hand sträva efter att anställa behörig lärare. I utkastet föreslås också skärpta krav för att få anställas som lärare ett år i taget samt att en lärare utan lärarutbildning som inte uppfyller kraven för tillsvidareanställning skall sätta betyg tillsammans med en behörig lärare. Huvudmannen skall också sträva efter att anställa lärare som har forskarutbildning.
Regeringen har den 23 mars 2006 tillsatt en utredning (dir. 2006:31) för att se över behovet av en lärarauktorisation samt redovisa olika förslag till hur en auktorisation skulle kunna utformas. Uppdraget omfattar lärare hos både offentliga och enskilda huvudmän och skall redovisas senast den 31 maj 2007.
Myndigheten för skolutveckling har haft uppdrag av regeringen att se över rektorsutbildningen. Den 1 mars 2006 kom myndigheten med ett förslag till ett nytt utbildningsprogram för rektorer där rektorsutbildningen föreslås bli obligatorisk samt att en certifiering av rektorer skall göras.
I 2 kap. 6 § skollagen återfinns krav på utbildning för studie- och yrkesorientering. Regeringen anslår i vårpropositionen 20 miljoner kronor över två år för att Myndigheten för skolutveckling tillsammans med ett antal kommuner skall kunna öka kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen. En särskild informationsinsats skall också göras till alla niondeklassare om hur många som har arbete tre år efter avslutad utbildning på de olika programmen. Syftet är att öka träffsäkerheten i elevernas val till gymnasiet i förhållande till arbetsmarknadens efterfrågan. Utskottet utgår från att frågan om studie- och yrkesvägledning kommer att behandlas i arbetet med en ny skollag.
Skolstyrelser
Motioner
Flera motionsyrkanden tar upp frågan om lokala skolstyrelser. Folkpartiet skriver i motion 2005/06:Ub344 yrkande 33 att elever inte skall utgöra majoritet i skolans styrelse. Kristdemokraterna anför i motion 2005/06:Ub587 yrkande 20 angående lokala styrelser för skolorna att varje skola bör ha en styrelse. I styrelsen, som skall ledas av rektor, skall finnas representanter för personal, elever och föräldrar. Även andra intressenter är tänkbara, t.ex. representanter för näringslivet från orten, elever som tidigare gått på skolan eller släktingar som mor- eller farföräldrar. Styrelsens uppgift skall vara att arbeta för skolans bästa. Föräldramajoritet kan vara en möjlig konstruktion. Rektor och styrelse skall utifrån den ekonomiska ram och de mål som är uppsatta vara fria att själva besluta om och utforma skolans verksamhet. Centerpartiet förespråkar i motion 2005/06:Ub426 yrkande 21 införandet av lokala skolstyrelser. I motionen anförs att då skolstyrelserna blir permanenta bör deras ansvar, befogenheter och resurser bestämmas så att skiljelinjen mellan lärarnas och skolledningarnas pedagogiska ledarskap och föräldrastyrelsernas uppgifter blir tydlig. Det kan finnas anledning att se över styrelsernas sammansättning i syfte att också bjuda in andra än föräldrar och elever att delta i styrelserna. Vänsterpartiet anför i motion 2005/06:Sf336 yrkande 28 att det är viktigt, när verksamheten med lokala skolstyrelser med elev- eller föräldramajoritet nu kommer att permanentas, att skolan verkar för att alla elever kommer att vara representerade. Därför bör regeringen uppdra åt Skolverket att verka för att barn och unga med utländsk bakgrund liksom deras föräldrar representeras i dessa lokala skolstyrelser. Detta kan exempelvis göras genom utbildning av de lokala skolstyrelserna eller informationsinsatser riktade till föräldrar som annars är underrepresenterade. Vänsterpartiet föreslår också detta i motion 2005/06:Ub398 yrkande 1.
Folkpartiet betonar vikten av föräldramedverkan i skolan i motion 2005/06:Ub344 yrkande 59. Kristdemokraterna anför som sin mening angående lokala styrelser för skolorna att det alltid bör finnas föräldrarepresentanter i dessa. I motionen understryks att föräldrarnas intressen, kunskap och kapacitet alltid skall tas till vara i beslut som rör skolans och därmed barnens vardag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Försöksverksamhet med lokala styrelser inom grundskolan och den obligatoriska särskolan pågår sedan år 1996. Bestämmelserna om försöksverksamheten i grundskolan finns i en särskild förordning (SFS 1996:605). Denna försöksverksamhet har förlängts till utgången av juni 2007.
En inom Utbildningsdepartementet tillsatt arbetsgrupp lämnade hösten 2003 förslag till en tydligare reglering av barns, elevers och föräldrars rättigheter till inflytande samt förskolans, skolans och vuxenutbildningens skyldighet att öka det reella inflytandet för dessa, Var-dags-inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning (Ds 2003:46). Betänkandet har remissbehandlats och kommer att beredas i anslutning till arbetet med en ny skollag.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av samarbete mellan föräldrar och skola. Föräldrars rätt och möjlighet till inflytande i skolan är fastslagen i läroplanen (Lpo 94). Där anges att skolans och vårdnadshavarens gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande. Alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet i skolan. Vidare skall läraren samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation.
Det är självfallet av vikt att föräldrar känner sig delaktiga i skolans verksamhet. Skolan har ett ansvar för att arbeta fram rutiner för att så långt det är möjligt, vid delad vårdnad, delge elevens båda föräldrar information.
Utskottet anser att beredningen av ny skollag bör avvaktas.
Elevinflytande
Motioner
Folkpartiet anför i motion 2005/06:Ub344 yrkande 34 att eleverna med stigande ålder bör ta ett allt större ansvar för skolans måluppfyllelse. I motionen anförs uppfattningen att eleverna inte skall vara delaktiga i beslut om skolans inriktning och utveckling. I motionen skrivs att man på många skolor har ansett att det bästa sättet att ge eleverna inflytande är att låta dem utgöra majoritet i skolans styrelse. Eleverna skall därmed fatta beslut om skolans inriktning och utveckling. Det är helt fel väg att gå, menar Folkpartiet. I stället borde skolan låta eleverna med stigande ålder få ta ett allt större ansvar för att kunskapsmålen nås och att ordningen fungerar på skolan. Kristdemokraterna begär i motion 2005/06:Kr412 yrkande 15 ett tillkännagivande om en lagstadgad miniminivå av elevinflytande i skolan. I motionen skrivs att det bästa sättet att utveckla elevernas känsla för demokratiska beslutsformer och skapa förmåga till ansvarstagande för gemensamma samhällsangelägenheter är att möjliggöra inflytande och ansvar för eleverna. Kristdemokraterna begär också i motion 2005/06:Ub587 yrkande 26 att en miniminivå för elevinflytande stadgas i lag. I motionen anförs att elever har lagfäst rätt till inflytande över hur deras utbildning utformas. Inflytandets omfattning och utformning skall anpassas efter elevernas ålder och mognad och utformningen av elevinflytandet skall bestämmas lokalt. Miljöpartiet framför i motion 2005/06:Ub428 yrkande 11 att skollagen bör föreskriva att varje skola skall ha ett fungerande representativt forum för elevinflytande. Skolan är till för eleverna och självklart skall de ha inflytande över den. I motion 2005/06:Ub467 (s) anförs om demokratisk skolning och elevinflytande i skolan att den praktiska demokratin måste få ett större utrymme i skolans läroplaner så att eleverna förbereds för ett inträde i det demokratiska styrelseskicket. I motion 2005/06:Ub447 (s) framförs uppfattningen att det är viktigt att eleverna blir mera delaktiga i hur skolmiljön utformas. Med hjälp av barns röster och åsikter i olika sakfrågor kan vi genomföra en bättre skolmiljö, menar motionären.
Miljöpartiet begär i motion 2005/06:Ub428 yrkande 13 förslag till ändring i skollagen så att den garanterar att det framgår av en elevs slutbetyg om denne varit engagerad i elevinflytande, skyddsombudsarbete, skoltidningsarbete e.d.
I motion 2005/06:Ub562 (s) begärs att barn skall ha rätt att utvärdera hela sin skolsituation. I motionen citeras barnkonventionens artikel 12: "Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad."
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Utskottet hänvisar här till barnkonventionen som skall genomsyra allt beslutsfattande som rör barn (prop. 1997/98:182). I anslutning till barnkonventionens artikel 12 om barns rätt att komma till tals anförde Barnkommittén i betänkandet Barnets bästa i främsta rummet (SOU 1997:116) bl.a. följande:
Skolan är basen i arbetet med att öka inflytandet för barn och ungdomar. FN-kommittén har också betonat skolans betydelse som en "demokratisk frizon" för barn. Det finns ingen valfrihet för svenska skolor vad gäller elevers inflytande. Det är inget "projekt" som kan sättas i gång och avbrytas och kan heller inte vara någon försöksverksamhet som skolan kan driva under någon period. Varje skola har, mot bakgrund av Barnkonventionen och det svenska regelsystemet för skolan, ett uppdrag att se till att alla elever, oavsett kön, social och kulturell bakgrund får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen - - -. För att åstadkomma ett verkligt inflytande för elever krävs att det i skolan finns en positiv anda, goda relationer mellan lärare och elever samt en gemensam värdegrund för lärare och elever att utgå ifrån.
Utskottet anser att elevers arbete med elevinflytandefrågor m.m. är angeläget och skall stödjas. Utskottet utgår från att den närmare utformningen av elevinflytande behandlas i arbetet med en ny skollag.
Skolans arbetsmiljö
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande läromedel och utrustning, skolbibliotek samt arbetsro i skolan.
Jämför reservationerna 26 (kd), 27 (mp), 28 (c), 29 (v), 30 (m, fp, kd, c), 31 (v), 32 (v), 33 (m, fp, kd, c), 34 (m, fp, kd, c), 35 (m, fp, kd, c), 36 (fp, kd), 37 (m, fp, kd, c), 38 (fp), 39 (m, fp, kd, c) och 40 (fp) samt särskilt yttrande 6 (m, c).
Läromedel och utrustning
Motioner
Kristdemokraterna kräver i motion 2005/06:Ub587 yrkande 37 en statlig satsning på läromedel. Det behövs en stor satsning på läromedel, såväl böcker som andra verktyg, för att eleverna skall nå målen. Kristdemokraterna föreslår därför ett statligt anslag för inköp av läromedel. Kristdemokraterna understryker också i motion 2005/06:Kr3 yrkande 6 läroböckernas betydelse för att främja läsande och språkutveckling. Miljöpartiet uttrycker i motion 2005/06:Ub301 yrkande 3 en oro för att sponsrade läromedel innehållande reklam från olika företag och organisationer ökar.
Centerpartiet anför i motion 2005/06:Ub426 yrkande 44 att den tillsyn av utbildningsverksamhet som bl.a. Skolverket utför också bör innefatta om det i skolan förekommer fördomsfulla läromedel. Centerpartiet skriver också i motion 2005/06:L341 yrkande 11 att Skolverkets och Högskoleverkets tillsyn av utbildningsverksamheten också bör innefatta förekomsten av fördomsfulla läromedel eller fördomsfull kurslitteratur.
Vänsterpartiet föreslår i motion 2005/06:Ub354 yrkande 13 att Myndigheten för skolutveckling ges i uppdrag att arbeta fram ett förslag om att stödja läromedelsutveckling.
Moderaterna betonar i motion 2005/06:Ub279 yrkande 1 vikten av IT som ett värdefullt verktyg för att nå skolans mål. I motion 2005/06:Ub587 yrkande 38 understryker Kristdemokraterna betydelsen av IT som pedagogiskt hjälpmedel. I motionen framförs bl.a. att god tillgång till tekniska hjälpmedel i skolan kan motverka framtida klasskillnader.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Regeringen har också den 12 maj 2005 gett Skolverket i uppdrag att utarbeta en studie av läroböcker i grund- och gymnasieskolans undervisning. Syftet är att analysera olika läroböckers behandling och förhållningssätt med avseende på kön, etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder och på vilket sätt de avviker från läroplanens värdegrund. Slutredovisningen skall göras till regeringen senast den 1 december 2006.
Motionsyrkanden angående läromedlens utformning behandlades även vid förra riksmötet och avslogs med hänvisning bl.a. till kommunernas ansvar och till den förstärkta kvalitetsgranskningen av skolan (bet. 2003/04:UbU16). Utskottet har ingen annan uppfattning i dag.
Skolbibliotek
Motioner
Skolbibliotekens betydelse har framhållits i en rad motionsyrkanden från flera partier. Folkpartiet anför i motion 2005/06:Ub344 yrkande 7 att det är mycket viktigt att alla elever har tillgång till ett bibliotek eller skolbibliotek där de kan få guidning in i läsningen. Skolan bör på alla sätt uppmuntra elevers eget läsande och intresse för litteratur, skriver motionärerna. Folkpartiet anför i samma motions yrkande 61 att tillgången till bibliotek måste garanteras i skolor i utsatta bostadsområden. Kristdemokraterna begär i motion 2005/06:Kr3 yrkande 7 en översyn av situationen för skolbiblioteken. I motionen framförs att inte mer än hälften av grundskoleeleverna i Sverige i sin skola har tillgång till ett bibliotek som är bemannat minst sex timmar per vecka och att det därför kan ifrågasättas om bibliotekslagen verkligen uppfylls. En begäran om översyn återfinns också i motion 2005/06:Kr416 yrkande 5. Vänsterpartiet vill i motion 2005/06:Kr306 yrkande 1 att regeringen skall uppdra åt Skolverket att i samråd med Kulturrådet ansvara för att främja, följa och utvärdera skolbiblioteksverksamheten.I samma motions yrkande 4 begärs att regeringen bör överväga att flytta paragrafen om skolbibliotek från bibliotekslagen till skollagen och samtidigt införa kriterier för vad som är ett skolbibliotek. I motionens yrkande 5 skriver Vänsterpartiet att Skolverket och Högskoleverket bör få i uppdrag att se till att skolledarnas utbildning kompletteras vad gäller skolbibliotekets funktion och ändamål. I motion 2005/06:Ub514 (c, m, fp, kd) yrkande 2 understryks vikten av skolbiblioteken. I motionen anförs betydelsen av att kommunerna har fungerande bibliotek inom skolväsendet. Skolbiblioteket har stora möjligheter att bli ett rum för lärande.
Vänsterpartiet begär i motion 2005/06:Ub354 yrkande 12 att Skolverket ges i uppdrag att inkludera skolbiblioteken i sina inspektioner och i det underlag för kvalitetsredovisningar som är under utarbetning. Vänsterpartiet anför i motionen att tillgången till bra och tillgängliga bibliotek är en fråga om kön, klass och etnicitet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Utskottet anser, liksom motionärerna, att skolbibliotekens roll i skolarbetet är betydelsefull. I bibliotekslagen (1996:1596) föreskrivs att det inom grundskola och gymnasieskola skall finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevers intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. Myndigheten för språkutveckling har haft i uppdrag att stödja och stimulera språkutvecklingen med inriktning på att förbättra läs- och skrivmiljöerna i skolan och att stärka och utveckla skolbibliotekens pedagogiska roll (Språkrum). Regeringen har också tillsatt en aktionsgrupp för barnkultur med uppdrag att kartlägga barnens situation när det gäller t.ex. tillgång till litteratur samt att lägga fram förslag till åtgärder. Kartläggningen har hittills visat på stora brister och regionala skillnader när det gäller barns tillgång till skolbibliotek och barnbibliotekarier. Aktionsgruppen skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 15 april 2006.
Den 8 december 2005 beslutade Regeringen att till Myndigheten för skolutveckling ge sammanlagt 5 miljoner kronor för att stärka skolbibliotekens roll och bidra till att klassisk litteratur sprids och lanseras i skolorna. I uppdraget ingår att stärka, stimulera och utveckla skolbiblioteken och det pedagogiska arbetet tillsammans med lärarutbildningarna. Arbetet utformas lokalt och innehåller perioder av kompetensutveckling som kombineras med lokala projektarbeten. Under 2006 kommer en nyutgivning av moderna klassiker att påbörjas. Kulturrådet kommer att inom sitt läsfrämjandeuppdrag ta initiativ till en utgivning av moderna klassiker från olika språkområden och världsdelar i svensk översättning. Genom denna nyutgivning kompletteras serien Alla Tiders Klassiker med 50 titlar modern litteratur anpassad till dagens ungas läsvanor och intresse. Myndigheten för skolutveckling får i uppdrag att lansera Alla Tiders Klassiker i skolans arbete med att skapa läslust och att främja elevernas språkutveckling.
Här erinras också om regeringens proposition Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik (prop. 2005/06:2) där regeringen lämnat förslag och bedömningar för det fortsatta arbetet på språkområdet.
Elevens uppträdande
Motioner
I flera motioner krävs tydligare ordningsregler för elevens uppträdande i skolan.
Kristdemokraterna anför i motion 2005/06:Ub587 yrkande 9 att ordning och arbetsro är en förutsättning för att skolans verksamhet skall fungera. I motionen framhålls att skolpersonal måste reagera omedelbart när elever skolkar, kommer sent till lektioner, skräpar ned eller stör under lektionstid. Lärares och skolledares rättigheter måste tydliggöras i skollagen, och det får inte råda någon tvekan om att lärare både har möjlighet och skyldighet att gå in och avbryta slagsmål eller att t.ex. ta ifrån en elev en mobiltelefon, mp3-spelare eller annat föremål som stör lektionen. I motion 2005/06:Ub535 yrkande 7 anger Kristdemokraterna den finska skollagen som förebild när det gäller arbetsro i skolan.
Folkpartiet understryker i motion 2005/06:Ub344 yrkande 32 vikten av att tydliggöra elevers rättigheter och skyldigheter. Eleven skall, å ena sidan, menar man, vara skyldig att delta på lektioner, bidra till undervisningen, göra sina läxor och följa grundläggande principer om uppförande. Eleverna skall å andra sidan ha rätt till bra undervisning, extra stöd om så krävs, visst inflytande samt vara trygga i visshet om att de slipper mobbning, utfrysning och brott.
I motion 2005/06:Ub344 yrkande 28 kräver Folkpartiet tydliga ordningsregler i skolan, väl förankrade hos elever, lärare och föräldrar. Lärarna måste, skriver motionärerna, få de verktyg som krävs för att skapa en trygg arbetsmiljö. Samma krav återfinns i Folkpartiets motion 2005/06:Ub345 yrkande 22. Även Kristdemokraterna begär i motion 2005/06:Ub535 yrkande 3 tydliga regler för ordning i skolan samt sanktioner för de elever som bryter mot ordningsreglerna. De sanktioner som föreslås är att städa upp efter sig, att laga en punktering man förorsakat eller att under en dag få lämna ifrån sig mobiltelefonen, eller annat föremål, som missbrukats under lektionstid.
Kristdemokraterna skriver i motion 2005/06:Ub535 yrkande 2 att skolpersonal omedelbart måste reagera mot dåligt uppförande. I motionen framförs att brist på tid och ork aldrig får vara en ursäkt för att inte ingripa. Det är viktigt att upprätthålla respekt för rättssamhället och dess grundläggande värderingar, och skolan har ett stort ansvar för detta.
I flera motionsyrkanden exemplifieras det ansvar och de befogenheter som rektorer, lärare eller annan skolpersonal föreslås få. Folkpartiet föreslår i motion 2005/06:Ub344 yrkande 29 att lärare skall få rätt att beslagta störande föremål. Detta krav framförs av Folkpartiet även i motion 2005/06:Ub345 yrkande 24. I motion 2005/06:Ub344 yrkande 30 anför Folkpartiet att lärare skall ha rätt att utvisa en störande elev från lektionen. Detta krav upprepar Folkpartiet i motion 2005/06:Ub345 yrkande 25. I motion 2005/06:Ub344 yrkande 31 anför Folkpartiet vidare att skolan skall kunna besluta om kvarsittning, skriftlig varning, föräldrasamtal och förflyttning av elev som bryter mot skolans regler. Samma yrkande återfinns i Folkpartiets motion 2005/06:Ub345 yrkande 26. Kristdemokraterna begär i motion 2005/06:Ub535 yrkande 4 att skollagen förtydligas för att ge lärare och skolledare befogenheter att ingripa när en elev bryter mot skolans regler. Lärare skall t.ex. ha rätt att gå emellan i ett slagsmål utan att riskera åtal för misshandel, skriver motionärerna.
I motion 2005/06:Ub335 (c) framförs att det i skolan är viktigt att de "stökiga" eleverna inte tas ur sitt sammanhang utan får känna att de är del av gruppen och känna tillhörighet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Tydligare regler för rektorers och lärares ansvar och befogenheter behandlas inom ramen för det skollagsarbete som pågår inom Utbildnings- och kulturdepartementet. Utskottet redogör i det följande i korthet för åtgärder som kan vidtas inom ramen för nuvarande lagstiftning.
Barn som är bosatta i landet har enligt 3 kap. 1 § skollagen skolplikt. Denna skolplikt motsvaras av en rätt för barn och ungdom att få utbildning inom det offentliga skolväsendet. Disciplinär åtgärd mot en skolpliktig elev får enligt 3 kap. 11 § andra stycket skollagen avse elevens närvaro i skolan, dock endast i ringa omfattning.
Vilka disciplinära åtgärder som får vidtas mot en elev som uppträder olämpligt regleras i 6 kap. 9-10 §§ grundskoleförordningen. Om en elev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en mindre förseelse, skall läraren uppmana eleven att ändra sitt beteende. Om detta inte hjälper skall läraren kontakta elevens vårdnadshavare. Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass eller låta eleven stanna i skolan högst en timme efter skoldagens slut.
Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller gör sig skyldig till upprepade förseelser eller en allvarlig förseelse, skall saken dels anmälas till rektorn, dels hänskjutas till elevvårdskonferensen. Konferensen skall efter kontakt med elevens vårdnadshavare försöka få eleven att bättra sig genom åtgärder som är avpassade efter elevens individuella förhållanden. Om detta inte hjälper skall elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till styrelsen för överväganden om lämplig åtgärd.
I 3 kap. 3 § grundskoleförordningen anges att det skall finnas en elevvårdskonferens för rektorns arbetsområde. I 3 kap. 4 § grundskoleförordningen stadgas bl.a. att i elevvårdskonferensen skall som ledamöter ingå rektorn, företrädare för elevvården samt berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal. Rektor har ansvaret för att de åtgärder som bestäms vid elevvårdskonferensen genomförs. Om syftet med åtgärderna inte uppnås, eller om det finns andra särskilda skäl, kan rektor efter hörande av elevvårdskonferensen anmäla förhållandena till skolstyrelsen för övervägande av lämplig åtgärd.
Skolplikten i 3 kap. 1 § skollagen motsvaras av en rätt för eleven att få undervisning. Enligt 3 kap. 13 § skollagen skall den kommunala skolstyrelsen se till att skolpliktiga barn bosatta i kommunen som inte går i dess grundskola på annat sätt får föreskriven utbildning.
Det finns således ingen på skolförfattningarna grundad möjlighet att avstänga en elev från grundskolan. Däremot finns vissa möjligheter att förlägga delar av undervisningen någon annanstans än på skolan och i en annan grupp eller klass än den som eleven normalt tillhör. Detta kan ske i form av särskilda stödinsatser enligt 5 kap. grundskoleförordningen.
Av 5 kap. 5 § grundskoleförordningen framgår att särskilt stöd i första hand skall ges inom den klass eller grupp eleven tillhör.
I 10 kap. 3 § skollagen finns föreskrifter om särskild undervisning. Enligt 5 kap. 9 § grundskoleförordningen får särskild undervisning anordnas i elevens hem om elevens vårdnadshavare medger det.
Dessa åtgärder får dock inte ske i disciplinärt syfte. I 5 kap. 1 § grundskoleförordningen föreskrivs att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.
Det finns, enligt utskottets mening, goda möjligheter inom nuvarande skolförfattningar för lärare att upprätthålla trygghet och arbetsro i klassrummet. Elever som uppträder störande kan utvisas ur klassrummet. Föräldrar kan och bör meddelas om en elev uppträder störande vid flera tillfällen. Utskottet förutsätter att skolan har så god kännedom om barnets utveckling att skolan i dialog med föräldrarna, på ett tidigt stadium, kan hitta individuella lösningar för just det barnet.
Regeringen har nyligen beslutat om förändringar i skolformsförordningarna för att förbättra ordningen i skolan. Om en elev under 18 år utan giltig anledning uteblir från skolarbetet skall rektorn se till att en kontakt upprättas mellan skolan och elevens vårdnadshavare. Dessutom skall alla skolor ha ordningsregler. Dessa skall tas fram i samråd mellan lärare, elever och föräldrar.
Att skolan uppvisar en trygg arbetsmiljö för alla barn är angeläget. Inget barn skall kunna kränkas i skolan. Därför, anser utskottet, är det en självklarhet att skolans vuxna noterar och följer upp förekommande mobbning. Att flytta ett barn löser enligt utskottets mening inte situationen. Åtgärder bör sättas in på plats. Rektor har enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) avsnitt 2.8 ansvar för att kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan. Rektor har också ett ansvar att fördela elever i klasser och i grupper enligt 4 kap. 4 § grundskoleförordningen.
Enligt 1 kap. 2 § skollagen (1985:1100) är den som verkar inom skolan skyldig att aktivt motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden. Skolhuvudmannen eller, efter delegation, rektorn har ansvar för att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att en tillfredsställande arbetsmiljö säkerställs. Däri ligger att kränkande behandling inte får förekomma.
Av 6 kap. 9-10 §§ grundskoleförordningen framgår det att lärare har ansvar för att agera om en elev uppträder olämpligt. Läraren skall bl.a. anmäla till rektor om en elev, efter en första tillsägelse, fortsätter att uppträda olämpligt eller gör sig skyldig till upprepade förseelser eller en allvarlig förseelse.
Vad gäller frågan om att omhänderta olagliga föremål såsom knivar och andra vapen hänvisar utskottet till de förbud som finns enligt gällande författningar.
Innehav av knivar och andra farliga föremål är förbjudet inom skolans område enligt 1 § första stycket lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra föremål. I bestämmelsen stadgas att knivar, andra stick- och skärvapen och andra föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa inte får innehas bl.a. inom skolområde där grundskole- eller gymnasieundervisning bedrivs. För skjutvapen och ammunition samt föremål som jämställs med skjutvapen gäller i stället bestämmelserna i vapenlagen (1996:67).
I dessa fall, där det rör föremål som är förbjudna enligt lag, kan skolpersonal vända sig till polisen som har rätt att ta föremål i beslag. Med stöd av brottsbalkens nödvärnsregler kan också föremål omhändertas för att avvärja omedelbar fara.
Vad gäller andra inom skolan förekommande föremål, t.ex. mobiltelefoner, saknas författningsbestämmelser som ger skolan rätt att omhänderta elevers egendom. Skolan kan, emellertid, anta egna ordningsregler som stadgar att vissa typer av föremål från ordnings- eller säkerhetssynpunkt inte är tillåtna att inneha eller använda inom skolans område. Ordningsreglerna får ej strida mot lag eller annan författning.
Tillåtna disciplinära åtgärder i de fall då elever ej respekterar de av skolan uppställda ordningsreglerna är såsom tidigare nämnts tillsägelse, utvisning, kvarsittning, anmälan till rektor och hänskjutande till elevvårdskonferens.
Möjligheten att omhänderta elevs egendom saknas. Det har inte ansetts möjligt med hänvisning till europeiska konventionen (4 nov. 1950) om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och dess tilläggsprotokoll som sedan den 1 januari 1995 är gällande svensk rätt. Enligt artikel 1 i första tilläggsprotokollet skulle omhändertagandet av elevs egendom kunna anses vara en sådan inskränkning i äganderätten som kräver lagstöd. I det inom Utbildnings- och kulturdepartementet utarbetade utkastet till lagrådsremiss med förslag till ny skollag m.m. (U2005/5584/S) anges att rektor eller lärare från elev bör få omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för skolverksamheten eller kan utgöra en fara för säkerheten i skolan. Utskottet utgår från att frågeställningen kommer att beaktas i den fortsatta beredningen av ny skollag.
Redovisning av ordning och uppförande eller närvaro i skriftliga omdömen eller betyg
Motioner
Moderaterna redogör för uppfattningen i motion 2005/06:Ub260 yrkande 10 att skriftliga omdömen måste kunna innehålla uppgifter om elevens uppförande. Moderaterna anser att de skolor som så önskar skall kunna ge separat betyg i uppförande. Kristdemokraterna begär i motion 2005/06:Ub535 yrkande 5 att det till betyget skall bifogas ett omdöme om elevens uppträdande och beaktande av ordning i skolan. Samma begäran finns också i Kristdemokraternas motion 2005/06:Ub587 yrkande 11. Omdömet föreslås skrivas av elevens klassföreståndare efter samråd med övriga lärare som undervisar eleven och innehålla en beskrivning av elevens styrkor och svagheter när det gäller samarbetsförmåga, initiativförmåga, omtänksamhet, punktlighet, ordningsamhet osv. Omdömen i ordning och uppförande föreslås också i motion 2005/06:Ub444 (kd) yrkande 2.
Moderaterna föreslår i motion 2005/06:Ub260 yrkande 11 att närvaron i skolan följs upp under hela skoltiden och finns med i det skriftliga omdömet eller på betyget. Folkpartiet skriver i motion 2005/06:Ub344 yrkande 36 att olovlig frånvaro skall noteras i terminsbetyg och skriftliga omdömen. I motionen anförs att skolk och olovlig frånvaro är ett stort problem i många skolor. För att motverka olovlig frånvaro bör sådan redovisas i terminsbetyg och skriftliga omdömen, dock ej i slutbetyg, skriver Moderaterna. Kristdemokraterna anför i motion 2005/06:Ub587 yrkande 10 och i motion 2005/06:Ub535 yrkande 6 att ogiltig frånvaro skall skrivas in i betyget. I motion 2005/06:Ub202 (m) begärs striktare regler vid skolk.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Regeringen har beslutat om förordningsändringar som innebär att all ogiltig frånvaro för elever under 18 år skall rapporteras till vårdnadshavaren. Förordningsändringarna träder i kraft fr.o.m. höstterminen 2006.
Skolan har, som tidigare framhållits, ett ansvar att följa upp elevens utveckling i t.ex. de individuella utvecklingsplanerna samt att skapa dialog med föräldrar.
En tidig signal om att allt inte står rätt till i den ungas liv kan vara skolmisslyckande eller skolk. Om dessa problem inte avhjälps, kan de få stor betydelse för ungdomarnas framtid. Skolan har ett ansvar att hantera dessa risksignaler, i samverkan med skolhälsovård och elevvård.
Rätt att avhysa obehöriga från skolan
Motion
Folkpartiet anför i motion 2005/06:Ub344 yrkande 48 att en skola måste ha rätt att förbjuda obehöriga att vistas på skolans område. I motionen framförs att skolorna måste, om de bedömer att det är nödvändigt, kunna utesluta alla från skolans område utom dem som studerar eller arbetar vid skolan och elevernas vårdnadshavare. Vårdnadshavare skall dock, enligt motionen, inte ha någon absolut rätt att närvara i undervisningssituationer, om inte läraren har gett sitt medgivande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet.
En myndighets lokaler, t.ex. en skola, utgör inte en plats där allmänheten har rätt att vistas. Myndigheten kan själv avgöra vad som skall gälla för tillträde till dess lokaler (med vissa undantag, t.ex. 5 § förvaltningslagen och 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen). En skolledning kan således själv avgöra om och på vilka villkor någon skall få tillträde till dess lokaler. Skolan har med hänvisning till ovanstående rättsliga befogenheter att inte släppa in t.ex. demonstranter.
En förälder som önskar besöka sitt barns skola för att t.ex. övervara en lektion i barnets klass eller som vill träffa barnets lärare eller rektor för att tala om barnet kan dock ej utestängas med hänvisning till ovanstående. Utskottet har tidigare uttalat (bet. 2004/05:UbU9) att ett sådant agerande vore oacceptabelt samt skulle stå i strid med en grundtanke i skolförfattningarna. Utskottet har ingen annan uppfattning i dag.
Skolans roll i det brottsförebyggande arbetet
Motioner
Moderaterna framhåller i motion 2005/06:Sk496 yrkande 12 att skolans roll i det brottsförebyggande arbetet måste stärkas. Skolan har, i samarbete med föräldrarna, ett stort ansvar för hur barn ser på och tilltalar varandra. Kränkningar av andra får aldrig accepteras. Därför förordar Moderaterna tidiga reaktioner mot barn som beter sig kränkande mot andra, genom tillmälen eller antastande. I motionen framhålls också att allvarliga brott som begås i skolan måste polisanmälas.
Också Folkpartiet anför i motion 2005/06:Ub345 yrkande 27 att allvarliga brott som begås i skolan måste polisanmälas.
Folkpartiet anför i motion 2005/06:Ju40 yrkande 8 att möjlighet att införa frivilliga drogtester bör införas i skolan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
Angående polisanmälan av elev erinrar utskottet om att en av grundtankarna i svensk rätt är att ansvaret för att lämpliga åtgärder vidtas mot barn och ungdomar som begår brott i första hand åvilar socialtjänsten. Förundersökning skall inte inledas mot barn under 15 år (23 kap. 2 § RB och 1 kap. 6 § BrB). I lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, LUL, finns bl.a. bestämmelser om att det, när det på grund av gärningsmannens ålder inte skall inledas en förundersökning, ändå kan göras en utredning om brottet. Enligt 31 § LUL får en utredning inledas om den unge inte fyllt 12 år endast om det finns synnerliga skäl. Om en elev är under 12 år kan således en utredning bara bli aktuell i undantagsfall. En polisanmälan mot ett yngre barn leder därför oftast till att polismyndigheten underrättar socialnämnden i kommunen om anmälan (3 § polislagen).
Utskottet understryker att skolan, bl.a. enligt den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:), har en omfattande skyldighet att se till att kränkningar i skolan begränsas. Skolan bör utreda vad som har inträffat och därefter vidta lämpliga åtgärder. Om skolledningen därefter anser att det finns skäl för socialnämnden att ingripa kan skolan, med stöd av 71 § socialtjänstlagen (1980:620), anmäla fallet till socialnämnden. Det kan här erinras om artikel 3 i FN-konventionen från år 1989 om barnets rättigheter (barnkonventionen) som föreskriver att barnets bästa skall vara utgångspunkten vid alla åtgärder som rör barnet.
Vad gäller frågan om drogtester kan först konstateras att ett åläggande att lämna urinprov kräver föreskrifter som meddelats genom lag (se t.ex. JO:s beslut den 28 maj 2004, JO:s dnr 3700-2002 och Skolverkets beslut den 27 juni 2003, dnr 51-2002:2579). Vad gäller frivilliga drogtester erinrar utskottet om den anmälningsskyldighet som regleras i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen. Utskottet anser att ingripande och åtgärder mot den unge, vid misstanke om missbruk, faller under socialnämndens ansvar.
Elevernas utveckling mot målen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande bl.a. kontrollstationer, nationella prov, individanpassad skola, individuella utvecklingsplaner, åtgärder för att förbättra pojkars resultat i skolan samt elevers rätt till stöd.
Jämför reservationerna 41 (m, fp, kd, c), 42 (m, fp, kd, c), 43 (fp, kd, c), 44 (mp), 45 (m, fp, kd, c), 46 (m, fp, kd, c), 47 (m, fp, kd, c), 48 (m, fp), 49 (m), 50 (m, fp, kd, c), 51 (kd) och 52 (fp, kd, c, mp).
Kontrollstationer och nationella prov
Motioner
Moderaterna föreslår i motion 2005/06:Ub238 yrkande 12 att kontrollstationer införs under år 2, år 5 och år 8. Kontrollstationerna skall etablera en ny miniminorm för uppföljning av elevernas kunskapsinnehåll. Dessa kontrollstationer skall, enligt motionen, signalera behov av extra insatser på ett så tydligt sätt att det inte kan förbises. I motion 2005/06:Ub261 yrkande 5 föreslår Moderaterna att kontrollstationer införs i årskurs 2.
Tidigare nationella prov föreslås av flera partier. Moderaterna föreslår i motion 2005/06:Ub238 yrkande 14 att obligatoriska nationella prov införs i samband med de föreslagna kontrollstationerna. Detta innebär att ett nationellt prov i läsförståelse föreslås införas för år 2. För år 8 föreslås nationella prov i samtliga ämnen utom de praktiska och estetiska ämnena. Därutöver föreslås de nationella proven för år 5 i svenska, engelska och matematik bli obligatoriska. Dessutom föreslås i motionen att nationella prov införs i samtliga teoretiska ämnen år 9. Folkpartiet föreslår i motion 2005/06:Ub344 yrkande 12 att nationella prov införs år 3, år 6 och år 9 samt ges i fler ämnen än i dag. Kristdemokraterna förespråkar obligatoriska nationella prov för år 2 som prövar läs- och skrivfärdigheter. I motionen framförs också att nationella prov bör genomföras i fler ämnen än i dag fr.o.m. år 5.
Folkpartiet anför i motion 2005/06:Kr376 yrkande 18 att betyg och nationella prov bör ges tidigare än i dag för att tidigt uppmärksamma stödbehov.
I motion 2005/06:Ub503 (s) yrkande 1 föreslås att nationella prov i t.ex. matematik bör genomföras på elevens modersmål. I samma motions yrkande 2 föreslås att nationella prov även ges i modersmål samt svenska som andra språk så att eleven kan bedömas enligt nationella bedömningsgrunder.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
I 7 kap. 10 § grundskoleförordningen finns bestämmelser om ämnesprov. Ämnesprov i svenska, engelska och matematik skall användas i slutet av årskurs 9 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för betygssättningen. Ämnesprov i samma ämnen kan användas i slutet av årskurs 5 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling. Skolverket fastställer ämnesproven och meddelar närmare föreskrifter om dem.
I december 2004 gav regeringen Skolverket i uppdrag att vidareutveckla det nationella provsystemet (U2004/5293/S). Enligt uppdraget skall det nationella provsystemet bestå av
- nationella ämnesprov för år 5 och år 9 i grundskolan och nationella kursprov för gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning,
- en provbank med prov inom olika ämnesområden och för olika åldrar i grundskolan respektive för gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen samt
- diagnostiskt material för grundskolan.
Skolverket har bl.a., enligt uppdraget, behandlat följande frågeställningar:
- utveckling av diagnostiska stödmaterial för de tidiga åldrarna i grundskolan, särskilt vad gäller läsutveckling och matematik,
- samverkan med Myndigheten för skolutveckling i syfte att öka skolornas kunskap om och användning av diagnostiska stödmaterial och
- översyn av de nationella ämnesproven och det diagnostiska materialet för grundskolan så att de inte missgynnar elever utifrån aspekter som kön, etnicitet och social bakgrund.
Skolverket har den 26 februari 2006 redovisat uppdraget (dnr 2005:03212).
Provresultaten på de nationella proven utgör en viktig del av det underlag som läraren har att ta hänsyn till då betyg skall sättas. Skolverket har nyligen undersökt samtliga elevers resultat på de nationella proven i matematik, svenska och engelska i nian och jämfört med vad eleverna fick i slutbetyg. Av de elever som får sänkt betyg i förhållande till sitt resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik är drygt 60 % pojkar. Av dem som får högre betyg i förhållande till sitt provresultat är en majoritet flickor.
Skolverket har den 31 oktober 2005 redovisat de kortsiktiga prioriteringar verket avser att göra inom ramen för sin egen verksamhet och inom ramen för givna uppdrag med anledning av resultatet av utvärderingen av grundskolan (NU03) samt de internationella studierna PISA och TIMSS. Prioriteringarna gäller bl.a. utveckling av det nationella provsystemet och det nationella uppföljningssystemet samt utvecklingsarbetet inom inspektionen. Skolverket skall också senaste den 30 april 2006 redovisa förslag till justeringar i kursplaner för de ämnen där de ovan nämnda studierna visat på brister i elevernas kunskaper.
Individanpassad skola
Motioner
Flera motionsyrkanden rör frågor om att anpassa skolans undervisning efter elevens förmåga och förutsättningar. Moderaterna begär i motion 2005/06:Ub261 yrkande 6 en ökad individualisering av undervisningen.
I motion 2005/06:Ub238 yrkande 13 begär Moderaterna att alla barn skall ha tillgång till en individuell skriftlig utvecklingsplan fr.o.m. första året i grundskolan. Denna skall följa eleven genom grundskolan och fungera som ett verktyg för individanpassad undervisning. Folkpartiet anför i motion 2005/06:Ub344 yrkande 13 att individuella utvecklingsplaner inte skall vara obligatoriska. I motionen framförs att skolan skall vara skyldig att upprätta dessa först när en elev riskerar att inte nå målen.
Centerpartiet förordar i motion 2005/06:Ub426 yrkande 30 kunskapskontrakt. Centerpartiet skriver i motionen att ett obligatoriskt kunskapskontrakt skall upprättas varje termin mellan skola eller lärare, elev och föräldrar. Detta kontrakt skall utvärderas och revideras successivt under arbetets gång och bestå av tre delar: vad skolan eller lärarna skall göra, vad föräldrarna skall göra och vad eleven skall göra.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2005/06:Ub587 yrkande 16 att den individuella utvecklingsplanen skall mynna ut i ett s.k. ansvarskontrakt för att tydliggöra elevens, lärarens och föräldrarnas gemensamma ansvar för barnets utveckling. I kontraktet skall konkretiseras skriftligt och årligen vilket ansvar som hem respektive skola har.
I motion 2005/06:Ub286 (m) föreslås att eleverna skall ges bättre verktyg för självstudier. I motionen framförs att det i grundskolans högre årskurser i högre grad än i dagsläget måste ställa högre krav på eleverna och framför allt ge eleverna redskapen att klara av självstudier, läxläsning och projektarbeten för att förbereda dem bättre för studier på högre nivå. I motion 2005/06:Ub529 (s) anförs att läxor bör avskaffas i skolan. I motionen framförs att läxorna i dag har blivit en klassfråga. Därför bör det ske en översyn, och målet bör vara att läxläsning är en del av skoldagen i skolan. I motionen understryks att det är lärarens ansvar att lära ut.
Införande av nivågruppering av elever föreslås i Folkpartiets motion 2005/06:Ub344 yrkande 19. I motionen hävdas att undervisningen i många ämnen bättre kan anpassas till elevernas behov om eleverna grupperas efter förkunskapsnivå, "nivågruppering". Gruppindelningen i undervisningen bör, enligt motionärerna, vara en fråga för lärarna att avgöra.
I motion 2005/06:Ub428 yrkande 3 begärs ändring i skollagen så att alla grundskolor får möjlighet att ha egna ämnen inom ramen för skolans val. I samma motionsyrkande 5 föreslås att framväxandet av profilklasser skall stödjas.
I motion 2005/06:Ub508 (s) framförs att intagningsprov och -tester i grundskolan skall begränsas till att omfatta musik och dans.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare betonat (bet. 2001/02:UbU10) vikten av att skolan, i enlighet med gällande föreskrifter, arbetar på ett sådant sätt att varje elevs resultat och skolsituation ständigt följs upp. Utskottet påpekade också att målstyrningen innebär att det skall finnas möjligheter till en flexibel lösning av pedagogiska insatser för enskilda elever och för grupper av elever. Enligt Lpo 94 är skapande arbete och lek väsentliga delar i det aktiva lärandet. Där sägs också att såväl de intellektuella som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna skall uppmärksammas.
Från och med den 1 januari 2006 skall individuella utvecklingsplaner upprättas för varje elev. Bestämmelsen om individuella utvecklingsplaner infördes för grundskolans del i 7 kap. 2 § grundskoleförordningen (SFS 1994:1194, 2005:179) och lyder enligt följande:
Läraren skall fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin skall läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas (utvecklingssamtal). Vid utvecklingssamtalet skall läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Utvecklingsplanen kan även innehålla överenskommelser mellan lärare, elev och vårdnadshavare. Informationen vid utvecklingssamtalet bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. På begäran av en elevs vårdnadshavare skall läraren som ett komplement till utvecklingssamtalet även lämna annan skriftlig information om elevens skolgång än som avses i första stycket. Uppgifter i utvecklingsplanen och sådan information som avses i andra stycket får inte ha karaktären av betyg. Utvecklingssamtal skall i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 5 kap. 1 §.
Motsvarande bestämmelser finns i 7 kap. 1 § särskoleförordningen, 8 kap. 1 § specialskoleförordningen samt 5 kap. 3 § sameskolförordningen. Bestämmelsen kompletteras av 5 kap. 1 § tredje stycket grundskoleförordningen om åtgärdsprogram för elev som behöver särskilt stöd. Motsvarande bestämmelser för de andra skolformerna finns i 5 kap. 1 § särskoleförordningen, 6 kap. 1 § specialskoleförordningen, 5 kap. 3 § sameskolförordningen samt 1 a kap. 5 a § förordningen om fristående skolor. Bestämmelsen i grundskoleförordningen lyder:
Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, dennes vårdnadshavare eller på annat sätt har framkommit att eleven behöver särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vid utarbetandet av programmet.
Individuella utvecklingsplaner skall, enligt intentionen, vara ett aktivt verktyg i elevens lärandeprocess genom skoltiden. Läraren har ansvar för att utvecklingsplanen upprättas, och det är läraren som tillsammans med eleven och vårdnadshavaren skall komma överens om mål och insatser så att eleven utvecklas i riktning mot de mål att sträva mot som formuleras i läroplan och kursplaner. Den individuella utvecklingsplanen är framåtsyftande. I Skolverkets allmänna råd och kommentarer (Den individuella utvecklingsplanen, Skolverkets allmänna råd 2005) anges att syftet med den individuella utvecklingsplanen bl.a. är att ge eleven ökad kunskap om och inflytande över det egna lärandet och den egna utvecklingen, ge eleven ökade möjligheter att ta ansvar för och påverka sina studier samt konkret beskriva vilka insatser som bör vidtas för att eleven skall utvecklas i riktning mot målen. Den individuella utvecklingsplanen skall också stärka elevens och vårdnadshavarens delaktighet i den individuella planeringen samt skapa kontinuitet vid byten av lärare, grupp och skola.
Utskottet har tidigare uttalat (bet. 2004/05:9) att det enligt utskottets uppfattning inte finns något som hindrar att skolor inom ramen för befintligt regelverk undervisar barn som halkat efter eller inte uppfyller målen under sommarlovet. Skolan har ett ansvar att tillse att eleverna uppfyller de uppställda målen.
Regeringen har föreslagit att 15 miljoner kronor skall avsättas i den kommande vårbudgeten för 2006 för sommarkurser för de elever som behöver extra stöd för att uppnå behörighet till gymnasiet. Totalt skall detta, enligt regeringens beräkningar, innebära att 3 000 elever kan beredas plats i sommarskola.
Pojkars och flickors resultat
Motioner
I två motioner anförs att det behövs mer kunskap om varför pojkar som grupp har mycket sämre resultat än flickor i skolan. Miljöpartiet skriver i motion 2005/06:Ub428 yrkande 30 att regeringen måste utreda varför flickor får genomgående betydligt högre betygssnitt än pojkar. Miljöpartiet anser att förhållandena bakom detta måste analyseras noga. Miljöpartiet skriver även i motion 2005/06:Ub500 yrkande 1 att regeringen bör ta initiativ till fördjupad kunskap om varför pojkar som grupp har så mycket sämre resultat än flickor som grupp.
Åtgärder för att förbättra pojkars resultat krävs i sammanlagt fyra motioner. Moderaterna anför i motion 2005/06:Ub261 yrkande 4 att det måste bli lättare för skolorna att utforma ett individanpassat, effektivt stöd till varje elev. Det minskar klyftorna mellan pojkarnas och flickornas resultat, genom att man höjer nivån på de svagare pojkarnas prestationer.
Miljöpartiet anför i motion 2005/06:Ub500 yrkande 2 behovet av åtgärder för att förbättra pojkars resultat och de olikheter som finns mellan könen i det svenska utbildningssystemet. I samma motions yrkande 3 krävs en översyn av de nationella styrdokumenten för att bättre anpassa skolan efter både pojkar och flickor. I motionen ställs frågan om det är så att vi har anpassat skolan efter flickor som grupp och i högre utsträckning ser pojkarna som ett problem. I motionen anförs att det krävs stora ansträngningar och kraftfulla åtgärder för att bryta utvecklingen och se till att skolan är en plats för alla individer, som stärker och ger kunskaper för livet.
I motion 2005/06:Ub484 (s) föreslås ett ökat genustänkande i undervisningen i syfte att bryta det stereotypa mönster som ger utslag i pojkars och flickors betyg.
Folkpartiet framför i motion 2005/06:Ub315 yrkande 2 möjligheten att arbeta med flick- och pojkgrupper. I motionen framförs att målet med könssegregerade grupper i förskola och skola är att erbjuda en miljö där pojkar och flickor kan bredda sina erfarenheter utan att hämmas av traditionella könsmönster och som bidrar till att ge pojkarna och flickorna individuell trygghet och utveckling.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Myndigheten för skolutveckling har i rapporten Kön och skolframgång: tolkningar och perspektiv, Myndigheten för skolutveckling 2005, belyst det faktum att flickor som grupp presterar bättre än pojkar i utbildningssammanhang. I rapporten konstateras att de skillnader mellan flickor och pojkar som uppmätts inte kan förklaras utifrån biologisk-genetiska utgångspunkter. De mönster som ses i form av förändringar av könsskillnader visar, enligt rapporten, tydligt att det här är fråga om socialt och kulturellt skapat kön. Pojkars senare mognad har tidigare varit en förklaring till att pojkarna resultatmässigt kom i kapp flickorna högre upp i skolsystemet. I dag kommer pojkarna inte i kapp ens högt upp i utbildningssystemet. Rapporten vederlägger också delvis bilden av de i klassrummet dominerande pojkarna som ofta får frökens uppmärksamhet.
I rapporten framförs att könsskillnaderna i utbildningsframgång är sådana att de bör beaktas ur jämställdhets- och likvärdighetsaspekter. Det anförs vidare att en del av lösningen kan vara att medvetandegöra frågan och involvera skolans personal i diskussion kring könsmönster och strävan att verka för uppsatta likvärdighetsmål. Utskottet delar denna uppfattning. Skolorna bör i sin egen uppföljning uppmärksamma hur könsmönstren kan uppfattas på den egna skolan genom att t.ex. utgå från elevens resultat på de nationella proven och jämföra med satta betyg samt därefter inleda diskussioner bland skolans personal.
Utskottet har också noterat att Skolverket i en preliminär rapport visar att fler pojkar än flickor får sänkt betyg i förhållande till sina resultat på de nationella proven. Av de elever som fick sänkt betyg i förhållande till sitt resultat i nationella proven i matematik var 62 % pojkar, i svenska 57 % pojkar och i engelska 65 % pojkar. En förklaring som lyfts fram kan vara att läroplanen fått mer kommunikativa inslag och att detta gynnat flickorna.
Regeringen redovisar i 2006 års ekonomiska vårproposition (prop. 2005/06:100) att arbetet med jämställdhet i skolan kommer att intensifieras, inte minst med fokus på skillnaderna mellan pojkars och flickors studieresultat. För att öka och fördjupa kunskaperna om de olikheter som finns i pojkars och flickors resultat i skolan, för att ta reda på mer om pojkars och flickors olika lärstilar och för att stödja lokala initiativ och ta fram goda exempel kommer en särskild fyraårig satsning att genomföras och 10 miljoner kronor satsas per år.
Stöd
Motioner
Moderaterna understryker i motion 2005/06:Ub238 yrkande 11 elevers rätt till stöd för att nå målen. I motionen skrivs att elevens rätt till stöd för att nå målen skall tydliggöras och att skolor skall erbjuda stöd eller den extra undervisning som behövs för att eleven skall nå målen. Kristdemokraterna slår i motion 2005/06:Ub587 yrkande 34 fast att elevers behov av särskilt stöd skall tillgodoses.
Miljöpartiet begär i motion 2005/06:Ub428 yrkande 12 att elever ges rätt att få extra stöd för att ta igen undervisning. Eleverna skall därför ha rätt att få extra stöd för att ta igen undervisning som de missat när de varit frånvarande för arbete med elevinflytande, skyddsombudsarbete, skoltidningsarbete eller liknande. Miljöpartiet vill därför att skollagen ändras i detta hänseende.
I motion 2005/06:Ub242 (s) anförs rätten till särskilt stöd för elever med funktionshinder. Motionären framför att regeringen bör göra en översyn av det rådande systemet kring behovet av särskilt stöd till bl.a. synskadade barn. Översynen bör ta upp om rådande statsbidragssystem och skolpengssystem tillgodoser behoven för att garantera likvärdiga utbildningsvillkor.
Vikten av tidiga stödinsatser framförs i flera motioner. Folkpartiet framhåller i motion 2005/06:Kr376 yrkande 4 att satsningar bör göras på grundskolan, för att tidigt fånga upp elever i behov av extra stöd och hjälp. I samma motions yrkande 17 skriver Folkpartiet att svaga elever bör ges mer kvalificerad hjälp av utbildade speciallärare. Elever med inlärningssvårigheter och annan problematik bör få extra stöd tidigt i grundskolan. Det bör satsas betydligt mer på speciallärare. Kristdemokraterna anför i motion 2005/06:Ub587 yrkande 8 vikten av tidiga stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd. Kristdemokraterna menar att det är viktigt att skolan tidigt uppmärksammar elevens behov av stöd och också ger eleven det extra stöd som han eller hon behöver. Vikten av tidiga stödinsatser för barn i behov av särskilt stöd framhålls också av Kristdemokraterna i motion 2005/06:Ub593 yrkande 1.
I motion 2005/06:Ub426 yrkande 19 begär Centerpartiet en översyn för att stärka det stöd som eleven har rätt till enligt grundskoleförordningen. Centerpartiet skriver också i motion 2005/06:So552 yrkande 11 att det inte finns några tydliga kriterier på vad som ingår i rätten till stöd och ingen faktisk möjlighet att utkräva denna rätt eller pröva den i domstol. Centerpartiet anser därför att de svenska bestämmelserna i högre grad borde ge den enskilda eleven laglig rätt att få sina behov utredda och tillgodosedda. Därför vill Centerpartiet i detta syfte ha en översyn av skollagen. Denna bör kompletteras med en förenkling av bestämmelserna vad avser kommunernas möjlighet att lokalt bestämma hur man skall uppnå dessa mål.
Kristdemokraterna begär i motion 2005/06:Ub593 yrkande 3 att samarbetet runt elever i behov av särskilt stöd stärks. Samarbete är av avgörande betydelse för alla barn med behov av särskilt stöd, skriver Kristdemokraterna.
Kristdemokraterna anför i motion 2005/06:Ub587 yrkande 33 att det behövs en ökad samverkan mellan grund- och gymnasieskolan. I motionen anförs att informationen om eleverna mellan skolorna måste bli bättre.
I motion 2005/06:Kr2 yrkande 5 anför Moderaterna att grunderna för språkpolitiken behöver förändras. Motionärerna anser bl.a att skolstarten skall tidigareläggas med ett år och kombineras med stort utrymme för flexibel skolstart för att lägga en bättre grund för barns språkutveckling och ta till vara barns tidiga lust och stora möjlighet att lära. Därtill behövs nationella kunskapsmål i svenska och ett obligatoriskt nationellt prov i läsförståelse, som bör införas redan i det andra skolåret.
I motion 2005/06:Ub466 (s) påpekas att det krävs kompetensutveckling med fokus på hur läs- och skrivsvårigheter kan avhjälpas.
Möjligheten att använda IT vid undervisning av barn som lider av dyslexi konstateras i motion 2005/06:Ub279 (m) yrkande 6.
Folkpartiet anför i motion 2005/06:So556 yrkande 19 att utbildningen måste förbättras för funktionshindrade. I motionen anförs att stödet till elever med funktionshinder i grundskolan och gymnasiet behöver öka. I motionen anförs också att speciallärarutbildningen måste återinföras och inriktas mot direkt arbete med elever i behov av särskilt stöd.
I motion 2005/06:Ub258 (fp) yrkande 2 anförs att fler hörselskadade elever måste tillförsäkras utbildning i särskilda undervisningsgrupper. I samma motions yrkande 3 begärs att hörselskadade elevers rätt till teckenspråksundervisning inom både habiliteringen, förskolan och skolan fastslås. I motion 2005/06:Ub310 (s) framhålls behovet av att överväga en satsning på en ny och bättre skola för hörselskadade barn.
Kristdemokraterna begär i motion 2005/06:Ub593 yrkande 13 en utredning rörande utbildningen för de s.k. bokstavsbarnen. Kristdemokraterna understryker också i motion 2005/06:Ub587 yrkande 35 vikten av att utveckla metoder för att möta de s.k. bokstavsbarnens behov. I motionerna framförs bl.a. att Sverige saknar alternativ för de barn som har brister i sin förmåga till kommunikation och samspel med andra. Vi måste därför utveckla metoder och former för att möta även dessa barns individuella behov. Det kan t.ex. behövas satsningar på små undervisningsgrupper inom grundskolans ram, skriver Kristdemokraterna.
I motion 2005/06:Ub264 (fp) föreslås en utredning om hur kunskapen om barn med Aspergers syndrom kan öka bland dem som kommer i kontakt med barnen och ungdomarna och att man eventuellt inrättar ett nationellt kunskapscentrum, som kan ha en samlande funktion.
Också i motion 2005/06:Ub277 (kd, m) understryks behovet av en utredning om skolgången för barn med svårigheter i det sociala samspelet.
Kristdemokraterna begär i motion 2005/06:Ub593 yrkande 2 rätt att överklaga beslut om särskilt stöd. Kristdemokraterna anser att rätten att överklaga även måste gälla innehållet i besluten eftersom det är där de stora problemen ligger i dag. Liksom Skollagskommittén anser Kristdemokraterna att beslut om åtgärdsprogram skall kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Även Miljöpartiet begär i motion 2005/06:Ub428 yrkande 14 ändring i skollagen så att elever ges rätt att överklaga åtgärdsprogram. Miljöpartiet anför i motionen att elevernas rättssäkerhet måste stärkas genom att en möjlighet till överklagande av åtgärdsprogram införs. Eleverna har enligt lag rätt att få kvalitativt extra stöd, men denna rätt berövas dem alltför ofta, menar motionärerna. Dessa elever, som utgör de som har givits sämst förutsättningar för att uppfylla målen för utbildningen, måste kunna få den hjälp de behöver. Det anförs också att den ständigt ökande skara elever som söker individuella programmet till gymnasiet är ett bevis för att åtgärdsprogrammen inte har fungerat.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Barns rätt till utbildning kommer till uttryck i olika internationella dokument som Sverige har förbundit sig att följa. Barnkonventionen föreskriver en rätt till utbildning, som skall ges på grundval av lika möjligheter för alla. Detta omfattar bl.a. en rätt till individuellt anpassad undervisning för barn med särskilda behov.
I Salamancadeklarationen om principer, inriktning och praxis vid undervisning av elever i behov av särskilt stöd, som antogs 1994 av den internationella konferensen om specialundervisning arrangerad av Unesco och Spaniens utbildnings- och vetenskapsministerium, betonas att skolorna skall ge plats för alla barn oavsett deras fysiska, intellektuella, sociala, emotionella, språkliga och andra förutsättningar.
Bestämmelser om att elever får det stöd och den hjälp de behöver i skolan finns bl.a. i skollagen. Enligt 1 kap. 2 § och 4 kap. 1 § skollagen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. För grundskolan finns bestämmelser om olika former av stödinsatser i 5 kap. grundskoleförordningen, bl.a. studiehandledning på modersmålet, stödundervisning, specialpedagogiska insatser inom elevens klass eller i särskild undervisningsgrupp samt anpassad studiegång. Enligt 5 kap. 4 § grundskoleförordningen skall en elev ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst skall ha uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Ytterligare bestämmelser finns i de övriga skolformsförordningarna samt i läroplanerna.
Det är huvudmannens ansvar att undervisningen i skolan anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och att tillgängliga resurser fördelas på ett rimligt sätt. I Lpo 94 fastslås följande:
En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla.
Många barn i skolan i dag har behov av särskilt stöd och kan behöva en individualiserad undervisning, särskilt tillrättalagda undervisningssituationer eller andra åtgärder. Det är också möjligt att inom grundskolans ramar skapa utrymme för särskilda kursplaner med alternativa kunskapsmål för de elever som så behöver.
Utskottet anser att gällande bestämmelser och de förslag som för närvarande är under beredning i arbetet med en ny skollag väl tillgodoser motionsyrkandenas intentioner. Det finns goda möjligheter att anpassa undervisningen till olika elevers behov, och utskottet förutsätter att så även sker.
Genom det särskilda statsbidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem har kommunerna fått ökat utrymme att välja den organisation som de anser är bäst.
Regeringen har beslutat om skärpta regler i skolformsförordningarna om att de elever som behöver extra hjälp i skolarbetet också skall få det. Ändringarna innebär att rektorerna blir skyldiga att utreda stödbehovet om en lärare eller förälder begär det. Ett åtgärdsprogram skall därefter upprättas. Av åtgärdsprogrammet skall framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna kan följas upp och utvärderas. Förordningsändringarna gäller fr.o.m. höstterminen 2006.
Information om elevens utveckling och bedömning av studieresultat
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande skriftliga omdömen, betygens utformning, alternativ till betyg samt rätt att få betyg omprövade.
Jämför reservationerna 53 (fp), 54 (fp), 55 (m, fp, kd, c), 56 (v), 57 (mp) och 58 (m, kd, c, mp).
Gällande bestämmelser
Om betygssystemet i grundskolan finns bestämmelser i 7 kap. grundskoleförordningen (1994:1194). Ämnesbetyg ges i slutet av varje termin fr.o.m. årskurs 8 i tre steg, nämligen Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). Om en elev inte nått upp till de mål som bestämts för ämnet eller ämnesblocket får eleven inget betyg. I stället skall på begäran av eleven eller elevens vårdnadshavare ett skriftligt omdöme ges om elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket.
Slutbetyget från årskurs 9 sätts med hjälp av kursplanernas mål samt nationella betygskriterier som utfärdats i anslutning till kursplanerna i varje ämne. Till stöd för en enhetlig bedömning i hela landet finns obligatoriska nationella ämnesprov i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Ämnesprov i samma ämnen kan också användas i slutet av årskurs 5 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling.
Minst en gång varje termin skall läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling samt sociala utveckling bäst kan stödjas. På begäran av elevens vårdnadshavare skall läraren som ett komplement till utvecklingssamtalet lämna skriftlig information om elevens skolgång. Sådan information får dock inte ha karaktären av betyg.
Utvecklingssamtal
Motioner
Folkpartiet anför i motion 2005/06:Ub344 yrkande 15 att alla föräldrar skall erbjudas regelbundna utvecklingssamtal. I motionen framförs att föräldrarna skall erbjudas utvecklingssamtal för att bl.a. följa upp och diskutera det skriftliga omdömet. Det är viktigt att kombinationen av tydlig skriftlig information och den dialog som utvecklingssamtalet ger utvecklas till en fungerande helhet. Folkpartiet understryker i detta sammanhang också betydelsen av överenskommelser mellan hem och skola.
I motion 2005/06:Ub279 (m) yrkande 2 anförs att IT är ett effektivt dokumentationsredskap för elever, lärare och föräldrar. I samma motions yrkande 7 föreslås att föräldrar skall garanteras rätten att få löpande och uppdaterad information om de egna barnens skolgång och kunskapsutveckling distribuerad elektroniskt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Av bl.a. regeringens utvecklingsplan Utbildning för kunskap och jämlikhet (skr. 2001/02:188) framgår tydligt utvecklingssamtalets framåtsyftande karaktär. I ett väl fungerande utvecklingssamtal får eleven och föräldrarna klara besked om elevens studieresultat och utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Läraren skall allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling och muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och föräldrarna.
Av 7 kap. 2 § grundskoleförordningen framgår att vårdnadshavaren har rätt att begära skriftlig information som ett komplement till utvecklingssamtalet. Denna får dock inte ha karaktären av betyg. Informationen får således ej vara formaliserad eller standardiserad, och den får inte heller lämnas utan att detta överenskommits i det enskilda fallet.
I utvecklingsplanen betonas att de överenskommelser som görs under ett utvecklingssamtal regelmässigt bör leda till en framåtsyftande och individuell utvecklingsplan som skall stödja elevens kunskapsutveckling men inte användas för att bedöma den. Regeringen anser att betyg ger en ofullständig information om elevens väg mot målen och riskerar att formalisera synen på elevernas utveckling. Dokumentationen av utvecklingssamtalen får av dessa skäl inte vara betygsliknande eller användas som omdöme om elevens resultat.
Utskottet delar regeringens syn på utvecklingssamtalets innebörd och syfte.
Betyg och skriftliga omdömen
Motioner
Folkpartiet anser i motion 2005/06:Ub344 yrkande 14 att skriftliga och betygsliknande omdömen skall vara obligatoriska från årskurs 1. I motion 2005/06:Ub444 (kd) yrkande 1 föreslås att det som ett komplement till utvecklingssamtalet vore värdefullt om lärarna fick tillåtelse att ge skriftliga omdömen utan att föräldrarna begärt det.
I flera motioner anförs behov av förändringar av betygssystemet, antingen betyg tidigare, betyg med flera betygssteg eller avskaffande av betyg.
Moderaterna begär i motion 2005/06:Ub238 yrkande 15 att beslut tas för att göra betyg obligatoriskt fr.o.m. år 5. Det ger, enligt motionärerna, en tydlig signal om vikten av att elever och föräldrar i ett tidigt skede ges tydlig information om var eleven befinner sig i förhållande till målen i alla ämnen. I motionen föreslås även fler betygssteg. Dagens tre betygssteg Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd upplevs av många elever som alltför få steg. Fler betygssteg kan bidra till att eleverna i högre grad upplever sig rättvist bedömda och också öka motivationen för många elever. Folkpartiet framhåller i motion 2005/06:Ub344 yrkande 16 att en sexgradig målrelaterad betygsskala skall införas i grundskolan. I samma motions yrkande 17 anförs att betyg obligatoriskt skall sättas från årskurs 6. I motionens yrkande 18 anför Folkpartiet att de skolor som vill skall kunna sätta betyg från årskurs 3. I motionen anförs att betygen är den sammanhållande strukturen för kunskapsskolan och utgör skolans signalspråk. I motionen anförs också att det först är med de högre betygsstegen som kvaliteten i kunskapen definieras och mäts. Ett målrelaterat betygssystem med flera steg är därför något som Folkpartiet vill värna om och utveckla. Kristdemokraterna anför i motion 2005/06:Ub587 yrkande 18 om betygssystemets utformning att en sexgradig skala bör införas fr.o.m. årskurs 6. Kristdemokraterna vill behålla det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Att betygen ges i en sexgradig skala fr.o.m. årskurs 6 gör betygen mer rättvisande, och eleverna hinner i god tid vänja sig vid att få betyg före slutbetyget i årskurs 9. Fler betygssteg förespråkas också i motion 2005/06:Ub397 (kd).
Miljöpartiet anför i motion 2005/06:Ub426 yrkande 4 att skolor med såväl offentlig som fristående huvudman efter prövning av Skolverket skall kunna tillämpa ett annat bedömningssystem än betyg. Miljöpartiet tycker att det är viktigt att även kommunala skolor kan profilera sig och arbeta efter olika pedagogiska metoder. Det skall t.ex. vara fullt möjligt att anordna en waldorfklass, med ett bedömningssystem som väsentligen skiljer sig från det nationella bedömningssystemet, i en kommunal skola. I samma motions yrkande 23 anförs att dagens betygssystem skall avskaffas. I motionens yrkande 24 anförs att regeringen bör låta utreda alternativ till dagens betygssystem. Miljöpartiet menar att vilket betyg en elev får är beroende av en mängd omständigheter som har alltför lite att göra med om eleven uppfyller kunskapsmålen eller ej. Vidare anförs att dagens betyg fungerar mycket dåligt som pedagogiskt instrument, eftersom de säger för lite om vad eleverna kan och vilka utvecklingsmöjligheter de har. Miljöpartiet föreslår därför ett nytt system i tre steg med stegvis ökad konkretionsgrad.
Vänsterpartiet begär i motion 2005/06:Ub354 yrkande 14 att regeringen skall initiera och genomföra en försöksverksamhet med en betygsfri skola samt forskning och utvärdering för att följa försöksverksamheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Motsvarande motionsyrkanden med förslag om flera betygssteg och betyg från tidigare årskurs än i dagens betygssystem har vid flera tillfällen under senare år avslagits av riksdagen på förslag av utbildningsutskottet (senast i bet. 2004/05:UbU7). Utskottet har ingen annan uppfattning nu. I syfte att stödja en rättvis och likvärdig betygssättning har Skolverket utarbetat Allmänna råd med kommentarer (2004).
Omprövning av betyg
Motion
Miljöpartiet begär i motion 2005/06:Ub428 yrkande 25 att regeringen lägger fram förslag till ändring i skollagen så att elever får rätt att få sina betyg omprövade. Miljöpartiet anför att betygssättning är myndighetsutövning och bör självklart liksom andra myndighetsbeslut kunna omprövas. I motionen anförs också att det är en grundläggande fråga om elevernas rättssäkerhet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet.
Enligt 7 kap. 16 § grundskoleförordningen (1994:1194) finns i dag möjlighet till prövning. Den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att gå igenom prövning. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera ämnen eller ämnesblock som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan.
I Skolverkets allmänna råd (2004) finns närmare anvisningar om prövning. Rätten att pröva gäller gentemot målen i årskurs 9. Kommunen har rätt att ta ut en avgift på högst 500 kr från den som vill genomgå prövning. Avgift får dock inte tas ut för den som gått ut grundskolan och inte uppnått kursplanens mål för det nionde skolåret i det ämne prövningen gäller. En elev som kompletterar sina grundskolebetyg har rätt att tillgodoräkna sig dessa vid intagningen till gymnasieskolan enligt 6 kap. 4 § gymnasieförordningen.
Skolplikt och rätt till utbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande skolplikt, flexibel skolstart, flexibel skolgång, förlängd skolgång, möjlighet till studieuppehåll samt skolpliktens efterlevnad.
Jämför reservationerna 59 (kd), 60 (m, fp), 61 (m, fp, kd, c, mp), 62 (m, fp, kd, c), 63 (kd) och 64 (fp).
Skolplikt och flexibel skolstart
Motioner
Kristdemokraterna understryker i motion 2005/06:Ub590 yrkande 23 att meningen med förskoleklassen var att skapa en smidigare övergång mellan förskola och skola. Förskolans pedagogik med mer lek, skapande och utforskande arbetssätt skulle följa med förskoleklassen in i skolan. I motionen anförs att det i stället för att skolan påverkats av förskolans pedagogik är förskolan som påverkats av skolan. Sexåringarna får i hög grad följa skolans riktlinjer med ämnesindelning, lektioner och raster.
Moderaterna begär i motion 2005/06:Ub238 yrkande 5 förändringar i skollagen angående skolplikten. I samma motions yrkande 6 anförs att förskoleklassen bör övergå till att bli ett obligatoriskt år i grundskolan. I motionen anförs att skollagen bör ändras så att skolplikten tidigareläggs och infaller fr.o.m. det år barnet fyller sex år, med rätt att påbörjas fr.o.m. det år barnet fyller fem år. Det skall vidare framgå att skolstart under såväl höst som vår är tillåtet. Förskoleklassen övergår därmed till att bli ett nytt obligatoriskt år i grundskolan, samtidigt som stort utrymme för flexibel skolstart ges. Genom denna förändring får det som i dag är förskoleklass ett tydligare kunskapsuppdrag, och skolans resurser kan utnyttjas mer effektivt. Grundskolan blir därmed, enligt motionens förslag, tioårig. Folkpartiet begär i motion 2005/06:Ub255 yrkande 16 att förskoleklassen organisatoriskt skall tillhöra grundskolan. En sådan förändring skulle tydliggöra sambandet mellan förskoleklassens och grundskolans verksamhet, skriver Folkpartiet.
Moderaterna förespråkar i motion 2005/06:Ub233 yrkande 8 flexibel start på förskoleklassen. Moderaterna vill att förskoleklassen blir ett nytt obligatoriskt första grundskoleår. Det nya skolåret påbörjas det år barnet fyller sex år, men med rätt att påbörjas fr.o.m. det år barnet fyller fem år. Stora möjligheter skall ges för flexibel övergång.
I flera motioner anförs att skolstarten skall vara flexibel, dels att skolstarten skall kunna ske tidigare, eller senare, än i dag, dels att skolstarten skall kunna ske kontinuerligt under året. Moderaterna anför i motion 2005/06:Ub238 yrkande 4 att det finns ett behov av flexibel skolstart. I motionen skriver Moderaterna att ett år, eller t.o.m. ett halvt år, är en mycket lång tid för en sex- eller sjuåring. Skillnaden i mognad mellan ett barn fött i januari respektive december samma år kan vara mycket stor. Skolstart vid fel tidpunkt kan föra med sig att elever får svårt att ta till sig undervisningen och kan gå hela skoltiden med en ständig känsla av att ligga efter. Moderaterna anför därför att det bör finnas möjlighet till flexibel skolstart, med såväl höst- som vårintagning. Moderaterna anför också i motion 2005/06:Ub233 yrkande 9 att skolstarten bör vara flexibel. Grundregeln skall vara att barnet börjar grundskolan när hon eller han är mogen och slutar när målen har uppnåtts. Kristdemokraterna begär i motion 2005/06:Ub587 yrkande 5 att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om hur möjligheten till flexibel skolstart skall utnyttjas i högre grad. I motionen anförs att ett sätt att öka flexibiliteten och bättre anpassa sig efter varje elevs förutsättningar är att ha skolstart varje termin. Kristdemokraterna anför också att även skolgången bör vara flexibel. Elever får inte, enligt Kristdemokraternas mening, slussas vidare genom grundskolan utan att de nått målen för varje årskurs. En förlängning av skolgången bör därför vara möjlig så snart det blir tydligt att eleven behöver ytterligare tid. Miljöpartiet kräver i motion 2005/06:Ub428 yrkande 7 införande av flexibel skolstart mellan sex och åtta års ålder. Miljöpartiet anser det vara självklart att det skall vara barnens utvecklingsnivå som är avgörande för när de skall börja skolan, inte den fysiska åldern. I motion 2005/06:Ub209 (m) föreslås att skolstarten för ett barn skall vara individuellt anpassad och styras av kunskaps- och mognadsgrad.
Centerpartiet begär i motion 2005/06:Ub426 yrkande 15 en översyn och ändring av terminssystemet. För att flexibel skolgång skall vara möjlig måste, anser Centerpartiet, elever ges möjlighet att börja förskoleklass, grundskola och gymnasieskola vid fler tidpunkter än bara på höstterminen. Miljöpartiet anser i motion 2005/06:Ub428 yrkande 8 att flexibel skolstart med möjlighet att börja skolan vid såväl höst- som vårterminens början bör införas.
Moderaterna begär i motion 2005/06:Ub516 yrkande 5 flexibel skolgång. Tidpunkten för skolstart, undervisningstidens omfattning och skoltidens längd kan därmed anpassas utifrån vad som ger eleven bäst förutsättningar att uppnå kunskapsmålen. Folkpartiet anför i motion 2005/06:Ub344 yrkande 23 att det skall finnas möjlighet att byta stadium när målen är uppnådda, oavsett vad timplanen anger. Centerpartiet anför i motion 2005/06:Ub426 yrkande 16 att elevernas skolgång bör vara flexibel. I motionen anförs att flexibel skolgång innebär att vi går från dagens skola, där elevernas ålder styr mer än den kunskaps- och mognadsnivå som de befinner sig på, till en individanpassad skola. Flexibel skolgång innebär att barnets egen utvecklingsnivå blir avgörande för skolstarten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen, senast i betänkande 2002/03:UbU11, behandlat och avstyrkt yrkanden om ändrad skolstartsålder med hänvisning till att ett betydande mått av flexibilitet redan finns i det nuvarande systemet. Förskoleklassen är en frivillig skolform inom det offentliga skolväsendet. Sedan den 1 januari 1998 är kommunerna skyldiga att erbjuda barn plats i förskoleklass fr.o.m. höstterminen det år då barnet fyller sex år till dess barnet skall börja fullgöra sin skolplikt. Förskoleklassen skall omfatta minst 525 timmar om året.
Enligt 3 kap. 8 § skollagen (1985:1100) skall barnet, om vårdnadshavaren så begär, redan höstterminen det kalenderår det fyller sex år jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja skolan. Om uppskjuten skolplikt till det år barnet fyller åtta år stadgas i 3 kap. 7 § skollagen. Den kommun där barnet är bosatt skall, enligt 2 b kap. 2 § första stycket, anvisa barnet plats i förskoleklass fr.o.m. höstterminen det år då barnet fyller sex år. Enligt andra stycket samma paragraf får barnet tas emot i förskoleklass före höstterminen det år då barnet fyller sex år.
Skolverket har på uppdrag av regeringen utrett konsekvenserna av flexibel skolstart i grundskolan. Uppdraget redovisades den 15 april 2004. Skolverket avrådde regeringen att starta en försöksverksamhet med flexibel skolstart. Det viktigaste skälet är att konsekvenserna för elevernas övergång till gymnasieskolan inte är tillräckligt utredda. Ett annat skäl är det låga intresset för en mer flexibel skolstart från föräldrar, elever och skolpersonal.
Skolverkets utredning konstaterar att det är få elever som börjar grundskolan det år de fyller sex år. Andelen som gör det har också minskat. Året innan förskoleklassen introducerades, dvs. 1996/97, var det över 8 % som började grundskolan vid sex års ålder, medan det läsåret 2002/03 bara var drygt 3 %. Det är också ytterst få elever som går om eller hoppar över årskurser.
Förlängd skolgång och skolpliktens upphörande
Motioner
I flera motioner anförs att det måste finnas möjlighet till förlängd skolgång om eleverna inte uppnår skolans mål. Folkpartiet anför i motion 2005/06:Ub344 yrkande 25 att skolplikten skall kunna förlängas till maximalt tio år eller till dess eleven fyller 18 år. Kristdemokraterna skriver i motion 2005/06:Ub587 yrkande 6 att en förlängning av skolgången bör sättas in så snart det blir tydligt att eleven behöver ytterligare tid. Även sommarläsning bör kunna övervägas som ett alternativ till förlängd skolgång. Centerpartiet understryker i motion 2005/06:Ub426 yrkande 11 vikten av en skola där elever uppnår kunskapsmålen efter den enskilde elevens förutsättningar.
Kristdemokraterna anser i motion 2005/06:Ub587 yrkande 7 att det skall vara möjligt att göra ett studieuppehåll under ett år eller en terminföre årskurs åtta eller nio. I stället för att gå i skolan eller varvat med skolundervisningen skall eleverna då ha möjlighet att gå en lärlingsutbildning inom ett område som de är intresserade av. Detta skulle, menar Kristdemokraterna, vara en möjlighet dels för skoltrötta elever, dels för elever som tidigt vill pröva en särskild yrkesinriktning.
I motion 2005/06:Ub344 yrkande 21 anför Folkpartiet att elever som behöver undervisning utanför ordinarie skoltid skall ha rätt till det. De elever som inte lyckas nå målen inom befintlig skoltid skall ha rätt till intensivundervisning utanför terminstid om det anses lämpligt, anför Folkpartiet.
Folkpartiet anser också i motion 2005/06:Ub344 yrkande 4 att undervisning utan lärare inte skall kunna räknas av från den garanterade undervisningstiden. I motion 2005/06:Ub411 (kd) föreslås att undervisningsplikt i stället för skolplikt införs i den svenska skolan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Skolplikten upphör enligt 3 kap. 10 § första stycket skollagen i regel vid utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller 16 år. Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning. Denna rätt upphör således enligt huvudregeln vid skolpliktens upphörande, dvs. vid utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller 16 år. Bestämmelserna i 4 kap. 10 § skollagen ger dock en elev möjlighet att beredas tillfälle att fullfölja sista årskursen i grundskolan högst två år efter det att skolplikten upphörde.
Enligt andra stycket samma paragraf upphör skolplikten om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i grundskolan eller motsvarande.
Utskottet har tidigare (bl.a. i bet. 2001/02:UbU10) framhållit vikten av att alla elever ges möjlighet att nå målen för grundskolan. Alla elever når dock inte målen samtidigt och på samma sätt. Undervisningen i skolan måste därför anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, vilket tydligt framgår av både skollagen (1 kap. 2 §) och läroplanen (Lpo 94). För de elever som behöver extra tid i grundskolan finns möjlighet till detta enligt gällande bestämmelser. En elev som inte tillfredsställande har slutfört det sista skolåret har rätt att få tillfälle att göra detta under högst två år efter det att skolplikten upphört (4 kap. 10 § skollagen). Vidare får rektor, efter medgivande från vårdnadshavaren, flytta en elev till en högre årskurs om eleven har goda förutsättningar att klara detta (6 kap. 5 § grundskoleförordningen, 1994:1194).
Utskottet vill framhålla att för de elever som når målen snabbare än andra är målen att sträva efter i läroplanen så utformade att det finns goda förutsättningar för dessa elever, liksom för andra, att utvecklas inom grundskolans ramar. Utskottet anser att det finns tillräckliga möjligheter att anpassa tiden i grundskolan till olika elevers behov, och förutsätter att så sker.
Tillsyn över skolplikten
Motion
Folkpartiet anför i motion 2005/06:Ub344 yrkande 35 att kommunerna bättre bör följa upp skolpliktens efterlevnad. Folkpartiet anser att något måste göras för att skärpa tillsynen av vart de barn tar vägen som plötsligt försvinner från skolan. I motionen påpekas att det förekommer att elever hålls från skolan av föräldrarna helt eller delvis, för att dessa vill att barnen i stället skall hjälpa till hemma eller inte anser att skolan är en lämplig miljö. Dessa barn behöver, enligt motionärernas mening, skyddas bättre. Kommunerna måste därför följa upp skolplikten bättre och bötfälla de föräldrar som hindrar sina barn att gå i skolan, skriver Folkpartiet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet.
Enligt 3 kap. 1 § skollagen (1985:1100) har alla barn som är bosatta i landet skolplikt. Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning inom det offentliga skolväsendet.
I 3 kap. 13 § skollagen regleras kommunens tillsyn över att skolplikten fullgörs. Kommunen skall se till att skolpliktiga elever i dess grundskola och särskola fullgör sin skolgång. Bestämmelser om elevens närvaroplikt i grundskolan finns i 3 kap. 11 § första stycket skollagen. Där anges att varje barn, som fullgör skolplikt inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom eller på något annat sätt, skall delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om barnet inte är sjukt eller har annat giltigt skäl att utebli. Vårdnadshavarens ansvar för att eleven fullgör sin skolplikt regleras i 3 kap. 15 och 16 §§ skollagen. Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte gjort vad på dem ankommer, får styrelsen för utbildningen vid vite förelägga elevens vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter.
Av bestämmelserna framgår att vårdnadshavaren, eleven och skolhuvudmannen har ett gemensamt ansvar för att skolplikten fullföljs. Skolförfattningarna förutsätter även ett fortgående samarbete med vårdnadshavaren angående elevens skolsituation (se t.ex. Lpo 94 avsnitt 2.4).
Timplanen, läroplaner och kursplaner
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande timplanen, översyn av läroplanen och kursplanerna, alternativa läroplaner och kursplaner, fördelningen mellan praktisk-estetiska och teoretiska ämnen m.m.
Jämför reservationerna 65 (m, fp, kd, c), 66 (mp), 67 (v), 68 (m, fp, kd, c), 69 (mp), 70 (mp), 71 (kd) och 72 (fp, kd).
Motioner
I flera motionsyrkanden begärs att timplanen avskaffas. Moderaterna skriver i motion 2005/06:Ub238 yrkande 16 att skolorna bör ges ökad frihet att utforma undervisningen. I samma motions yrkande 17 anförs att den nationella timplanen bör avskaffas. Moderaterna skriver också i motion 2005/06:Ub516 yrkande 4 att skollagens tidsstyrning bör avskaffas. Kristdemokraterna begär i motion 2005/06:Ub587 yrkande 22 att den nationella timplanen för skolan bör avskaffas. I motionen anförs att det är en självmotsägelse att en målstyrd skola även har en timplan med regler för hur många undervisningstimmar som skall ges i varje ämne. Kristdemokraterna påminner också i motionen om den försöksverksamhet som pågår i 79 kommuner där skolorna arbetar utan timplan och där kursplanerna i stället fungerar som styrdokument. Erfarenheterna av försöksverksamheten har hitintills varit övervägande positiva och den nationella timplanen bör därför tas bort i hela landet, menar motionärerna. Miljöpartiet anser i motion 2005/06:Ub428 yrkande 6 att avskaffande av timplanen är den kanske enskilt viktigaste åtgärden för verkligt ökad lokal frihet och minskad centralstyrning av skolan. Miljöpartiet anser att en centralt reglerad timplan passar mycket dåligt in i en individanpassad och målstyrd skola. Miljöpartiet menar också att timplanen kan utgöra ett hinder för elevernas möjlighet att nå goda studieresultat i alla ämnen.
Folkpartiet anför i motion 2005/06:Ub344 yrkande 3 att en stadieindelad timplan med ökad flexibilitet bör införas. I samma motions yrkande 24 anförs att undervisningstid skall kunna flyttas mellan ämnen om eleven behöver extra tid. Folkpartiet vill införa en stadieindelad timplan som garanterar eleverna en fastställd undervisningstid i varje ämne, men som gör det möjligt att flytta tid mellan ämnena när eleven riskerar att inte nå målen i något ämne.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Läsåret 2000/01 inleddes en femårig försöksverksamhet med undervisning utan timplan som omfattar knappt 900 kommunala grundskolor i 79 kommuner. Försöksverksamheten regleras av Förordningen om förskoleverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan (SFS 1999:903). Timplanedelegationen (dir. 1999:50) har haft som uppgift att leda, stödja och utvärdera försöket.
Timplanedelegationen lämnade sitt slutbetänkande Utan timplan - för målinriktat lärande (SOU 2005:101) till regeringen i november 2005. Delegationen föreslår att grundskolans timplan skall avskaffas. Enligt delegationen kan ett sådant beslut på sikt bidra till en ökad måluppfyllelse genom att stimulera utvecklingen i skolorna. Att i ett mål- och resultatstyrt system nationellt styra användningen av tiden är enligt delegationens uppfattning ologiskt och motsägelsefullt. Timplanen uppfattas också som ett hinder för skolutveckling av många verksamma i skolan. För att garantera eleverna rätten till en likvärdig utbildning och för att stärka utvecklingen i skolorna krävs dock enligt delegationen ytterligare ändringar i regelverket, bl.a. för att säkerställa den garanterade undervisningstiden samt insatser för att utveckla grundskolans målsystem, satsningar på kompetensutveckling för skolans personal samt för att implementera och följa upp en skola utan timplan.
Utskottet anser att beredningen av delegationens betänkande bör avvaktas.
Skolans organisation
Motioner
Folkpartiet anför i motion 2005/06:Ub344 yrkande 2 att grundskolan bör delas in i tre stadier med egna mål. Lågstadiet (årskurs 1-3) skall lägga fokus på att alla elever skall få grundläggande färdighet i att läsa, skriva och räkna. Mellanstadiet (årskurs 4-6) skall lägga fokus på hur världen fungerar och grundläggande färdigheter i engelska. Högstadiet (årskurs 7-9) skall lägga fokus på fördjupad kunskap och förberedelser inför gymnasiet.
Vänsterpartiet begär i motion 2005/06:Ub354 yrkande 1 att regeringen återkommer med förslag på hur en sammanhållen ungdomsskola kan genomföras. I motionen anförs att den obligatoriska skolan i realiteten blivit 13-årig om man räknar in förskoleklassen. Vänsterpartiet anser att man skall ta konsekvenserna av detta och att regeringen bör återkomma med förslag om att införa en 13-årig sammanhållen ungdomsskola. Det skulle, enligt motionärernas mening, ge förutsättningar för ökad flexibilitet och större möjligheter till anpassning utifrån den enskilde elevens förutsättningar och att övergången från grund- till gymnasieskolan blir mindre dramatisk. I motion 2005/06:Ub358 (c) föreslås en utredning om ändrad indelning och ändrat utbildningsinnehåll avseende nuvarande grundskola och gymnasieskola. En utredning bör, enligt motionären, belysa hur ett framtida modernt utbildningssystem som är anpassat till samhällets ständiga förändring bör utformas. I motion 2005/06:Ub499 (s) begärs en förskjutning av det svenska sommarlovet. Detta motiveras bl.a. av klimatförändringar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Förskoleklassen är en frivillig skolform inom det offentliga skolväsendet. Sedan den 1 januari 1998 är kommunerna skyldiga att erbjuda barn plats i förskoleklass fr.o.m. höstterminen det år då barnet fyller sex år till dess barnet skall börja fullgöra sin skolplikt. Förskoleklassen syftar till att skapa en smidigare övergång mellan förskola och skola. Förskolans pedagogik skall präglas av mer lek och ett skapande och utforskande arbetssätt.
Utskottet hänvisar till det arbete som för närvarande pågår med förslag till ny skollag.
Läroplan och kursplaner
Motioner
I motion 2005/06:Ub516 yrkande 2 begär Moderaterna en översyn av Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) respektive kursplanerna i grundskolans ämnen. I motionen anförs att eftersom dagens målträngsel och otydliga kunskapsmål lett till allvarliga brister i elevers kunskapsresultat, behövs en översyn av läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo 94) och av kursplanerna i varje ämne. Syftet skall vara att förtydliga skolans kunskapsuppdrag och att uppnå en balans mellan målen och de s.k. processmålen. Kunskapsmålen skall genom översynen förtydligas och vid behov göras mer relevanta eller skärpas. Moderaterna anser vidare att de kommunala skolplanerna skall avskaffas, eftersom de tillför ytterligare mål som ökar målträngseln för skolan.
Miljöpartiet begär i motion 2005/06:Ub428 yrkande 1 att regeringen lägger fram förslag till ändring i skollagen så att det blir möjligt för skolor med alternativ pedagogisk profil att, efter prövning av Skolverket, arbeta efter en alternativ läroplan. Alla skolor skall arbeta efter innehållet i värdegrundsdelen i den nationella läroplanen, men det är viktigt att utrymme ges för stor pedagogisk mångfald i övrigt. Miljöpartiet begär också i motionens yrkande 2 ändring i skollagen så att kommunala grundskolor får möjlighet att arbeta efter alternativa kursplaner. I dag är de fristående skolorna fria att arbeta efter andra kursplaner än de nationellt fastställda. Detta anser Miljöpartiet måste vara möjligt även för de kommunala skolorna. Skolor med offentlig huvudman skall, enligt Miljöpartiets mening, kunna ansöka hos Skolverket om att få arbeta efter egna kursplaner.
Miljöpartiet föreslår i motion 2005/06:Ub428 yrkande 9 att en utredning skall tillsättas för att utreda hur den pedagogiska mångfalden i skolan kan främjas. I motion 2005/06:Ub299 (s) föreslås att utvecklingen av ytterligare pedagogiska alternativ i den kommunala skolan skall främjas.
Kristdemokraterna understryker i motion 2005/06:Ub587 yrkande 12 vikten av en bra fördelning mellan praktisk-estetiska och teoretiska ämnen i skolan. Teori och praktik behöver varvas under skoldagen för att ge såväl stimulans för alla sinnen som omväxling i skolvardagen. Den motoriska, den musikaliska och den rumsliga intelligensen samt den sociala förmågan bör tränas i högre grad. De praktisk-estetiska ämnena som hemkunskap, slöjd, musik, bild och idrott är en viktig del av helheten i skolan.
I motion 2005/06:Ub587 yrkande 25 skriver Kristdemokraterna om behovet av kvalitetsgranskning av ämnen som läses i block samt fördelningen mellan praktiska och teoretiska ämnen. I motionen anförs att det är väl känt att vissa ämnen, t.ex. geografioch religionskunskap, lätt hamnar i strykklass när tiden mellan de olika ämnena i blocken fördelas. Orsakerna till detta bör utredas och åtgärder i form av t.ex. fortbildning sättas in. Det finns en risk, menar motionärerna, att vissa ämnen inom blocket blir osynliga.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Utskottet har vid behandling av liknande yrkanden tidigare betonat vikten av att skolan, i enlighet med gällande föreskrifter, arbetar på ett sådant sätt att varje elevs resultat och skolsituation ständigt följs upp. Utskottet har också påpekat att målstyrning innebär att det skall finnas möjligheter till en flexibel lösning av pedagogiska insatser för enskilda elever och för grupper av elever. Enligt Lpo 94 är skapande arbete och lek väsentliga delar i det aktiva lärandet. I läroplanen sägs också att de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna skall följas upp.
Utskottet utgår från att frågor om läroplaner, kursplaner, ämnen m.m. kommer att aktualiseras i samband med arbetet med en ny skollag.
Särskilda ämnen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden rörande bl.a. matematik och NO-ämnena, svenska, retorik, nationell strategi för läsning, modersmålsundervisning m.m. Riksdagen avslår också motionsyrkanden rörande historia och samhällskunskap, religionskunskap, hem- och konsumentkunskap, sex och samlevnad, jämställdhet, naturskolor och musik- och kulturskolor.
Jämför reservationerna 73 (m), 74 (m), 75 (fp), 76 (fp), 77 (kd), 78 (kd), 79 (v), 80 (c), 81 (mp), 82 (fp), 83 (fp, kd, c), 84 (m), 85 (c), 86 (m, fp, kd), 87 (v), 88 (mp), 89 (kd, mp), 90 (kd), 91 (kd), 92 (v), 93 (fp), 94 (v), 95 (mp), 96 (v), 97 (v), 98 (m, fp, kd, c), 99 (mp), 100 (mp), 101 (mp), 102 (fp), 103 (kd), 104 (kd) och 105 (kd) samt särskilt yttrande 9 (v).
Matematik och NO-ämnen
Motion
Moderaterna kräver i motion 2005/06:Ub238 yrkande 19 särskilda insatser för att stärka kunskaperna i matematik och naturorienterande ämnen. I motionen framförs att kunskaper i matematik och de naturorienterande ämnena är av central betydelse för att Sverige skall stå sig kunskapsmässigt väl i internationell jämförelse och inte förlora i konkurrenskraft. Det uttrycks vidare en oro för att Högskoleverkets utvärderingar av nybörjarstudenternas förkunskaper i matematik på universitet och högskolor visar att eleverna har påtagliga kunskapsbrister inom just dessa ämnen. Därför gör Moderaterna bedömningen att en särskild kraftsamling behövs för att öka måluppfyllelsen och stärka elevernas kunskaper och färdigheter i dessa ämnen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet.
Regeringen pekar i sin utvecklingsplan Utbildning för kunskap och jämlikhet (skr. 2001/02:188) bl.a. på vikten av goda kunskaper i matematik och framför ambitionen att svenska elevers resultat vid internationella jämförelser bör vara ledande. Regeringen har därefter tillsatt en matematikdelegation med uppgift att stärka matematikämnet och matematikundervisningen i hela utbildningssystemet, från förskola till högskola (dir. 2003:8). I september 2004 avlämnades betänkandet Att lyfta matematiken - intresse, lärande, kompetens (SOU 2004:97).
Flera utvecklingssatsningar när det gäller matematikundervisningen pågår. Regeringen har givit Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att genomföra en satsning av lokala matematikutvecklare. Dessa skall som huvuduppgift genomföra lokalt utvecklingsarbete och fungera som vägledare till forskningsmaterial och annat inspirationsmaterial. Kommuner med störst behov skall inledningsvis prioriteras. Nya stödmaterial skall också utvecklas för förskolan och för de första sju åren i grundskolan. Delar av de 225 miljoner kronor som avsätts för att förstärka insatserna i skolor i segregerade bostadsområden kommer dessutom att användas till att utveckla satsningen på tvåspråkig ämnesundervisning inom matematiken. Modersmålslärare i grundskolan kommer att ges kompetensutveckling i matematik och i tvåspråksdidaktik. Nätbaserad undervisning i ämnet matematik skall ges på de tre största modersmålen.
Svenska
Motioner
Folkpartiet understryker i motion 2005/06:Ub344 yrkande 5 att svenska är skolans viktigaste ämne. I samma motions yrkande 6 understryks vikten av stimulans av läsning i skolan. I motionens yrkande 8 anförs också att betyget i svenska bör delas i ett språkbetyg och ett litteraturbetyg. I motionen framhåller Folkpartiet att svenska är skolans viktigaste ämne. Att behärska svenska språket i tal och skrift är helt avgörande för att eleverna inte skall hamna utanför vår sociala gemenskap. I motionen slår Folkpartiet fast att det finns ett starkt samband mellan skönlitterär läsning, läsförmåga och elevens förmåga att klara andra skolämnen och att kursplanens mål i ämnet svenska därför är viktigare än de andra målen.
Folkpartiet förespråkar också i motion 2005/06:Kr8 yrkande 1 tydligare mål i ämnet svenska i grundskolan. I samma motions yrkande 2 understryks behovet av att uppmuntra och stimulera elevernas läsning i skolan. I motionen skriver Folkpartiet att målen i kursplanen i svenska bör förtydligas och göras mer konkreta. Alla barn skall i de tre första årskurserna (lågstadiet) lära sig läsa och skriva och räkna ordentligt. Läs- och skrivförmågan skall sedan stimuleras och utvecklas under hela grundskolan.
I motion 2005/06:Ub351 (fp) föreslås en nationell strategi för läsning. Motionären föreslår en rad satsningar som stärker boken, biblioteken och skolan.
Kristdemokraterna påpekar i motion 2005/06:Ub587 yrkande 39 vikten av retorikundervisning i ämnet svenska. Motionärerna anser att förmåga att uttrycka sig väl och att argumentera för sin sak blir allt viktigare, och därför måste undervisningen i retorik och argumentationsteknik stärkas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Läsning stärker såväl språkförståelse som fantasi, och boken är viktig i skolans arbete.
Som utskottet tidigare konstaterat finns det i den mål- och resultatstyrda skolan en stor frihet vad gäller hur undervisningen utformas så länge målen i kursplanerna för respektive ämne uppnås. I läroplanen anges också att skolan skall sträva efter att varje elev lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden.
Den 15 december 2005 gav regeringen Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att i samverkan med Specialpedagogiska institutet och berörda lärarutbildningar utforma ett utbud av utbildningar rörande läs- och skrivutvecklingsamt att stödja kommunerna så att de kan erbjuda kompetensutveckling i läs- och skrivutveckling för så många lärare som möjligt som undervisar i de lägre åldrarna i det offentliga skolväsendet. Specialpedagogiska institutet har ett särskilt ansvar när det gäller elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Myndigheten för skolutveckling får för 2006 disponera 10 miljoner kronor för att täcka utgifter som är förenade med uppdraget. Målet är att under fem år erbjuda sammanlagt 10 000 lärare kompetensutveckling. Myndigheten skall årligen i årsredovisningen rapportera uppnådda resultat.
Myndigheten för skolutveckling har dessutom fått regeringens uppdrag att inom myndigheten bygga upp ett nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling.
För barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi skall arbetet bedrivas i samverkan med Specialpedagogiska institutet.
Myndigheten skall i årsredovisningen för år 2008 redovisa uppnådda resultat samt en utvärdering av arbetet.
Regeringen har gett Specialpedagogiska institutet i uppdrag att erbjuda ekonomiskt stöd för att utveckla och producera läromedel, kurslitteratur och skönlitteratur i DAISY-format.
Enligt uppdraget skall institutet erbjuda läromedelsförlag på marknaden ekonomiskt stöd i syfte att utveckla och producera läromedel, kurs- och skönlitteratur i DAISY-format speciellt anpassade för barn, ungdomar och vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi eller synskada. Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober 2006.
Regeringen har under en rad år föreslagit åtgärder för att förstärka elevernas språk- läs- och skrivutveckling. Bland annat har lärarutbildningen fått mer preciserade examensmål inom detta område. Medel till kompetensutveckling för lärare har tillförts Myndigheten för skolutveckling.
Modersmålsundervisning
Motioner
I motion 2005/06:Ub587 yrkande 36 anför Kristdemokraterna att elever med invandrarbakgrund skall ha möjlighet att få ämnesundervisning på sitt modersmål. Kristdemokraterna föreslår även i motion 2005/06:Sf389 yrkande 7 rätt till modersmålsundervisning under hela skoltiden och en skyldighet för kommunen att erbjuda undervisning om det finns minst tre elever som är berättigade till sådan.
Centerpartiet skriver i motion 2005/06:Kr4 yrkande 3 att den förstärkta rätten till modersmålsundervisning i skolan bör gälla alla elever, inte bara dem som tillhör de nationella minoriteterna.
Miljöpartiet begär i motion 2005/06:Ub428 yrkande 26 att alla barn i svensk grundskola skall ha rätt till modersmålsundervisning. Detta bör gälla oavsett hur många som talar modersmålet i den kommun där man bor. Motionärerna föreslår att undervisningen skall kunna ske såväl på distans som på plats i hemorten.
I motion 2005/06:Ub489 (v) föreslås att modersmålsundervisningens ställning stärks.
Folkpartiet anför i motion 2005/06:Ub344 yrkande 62 att eleverna i skolor i utsatta bostadsområden bör få en "språkmentor". Skolorna bör kunna få stöd i att bygga upp ett nära samarbete med företag och organisationer, så att eleverna kan få språkmentorer som de regelbundet har kontakt med för att stärka sin svenska och få kontakter i yrkeslivet, skriver motionärerna.
I motion 2005/06:Ub344 yrkande 60 skriver Folkpartiet att undervisningen i svenska i skolor i utsatta bostadsområden bör stärkas. Det behövs ofta undervisning i mindre grupper, fler speciallärare och mer resurser för elevvård, skriver motionärerna. Resurserna måste också fördelas så att det verkligen blir ett rejält tillskott till de skolor som har många barn med stora behov av stöd.
Centerpartiet anser i motion 2005/06:Ub426 yrkande 31 att elever med utländsk bakgrund skall kunna prioritera svenska samt ha rätt till modersmålsundervisning.
I motion 2005/06:Sf282 (c) yrkande 4 anförs att en nivåanpassad svenskundervisning för barn skulle ge ökad möjlighet att ge tillräckligt stöd åt dem som har tidigare begränsad skolgång samt tillåta dem med längre studievana att snabbare komma in i den allmänna skolgången för barn i Sverige.
Centerpartiet föreslår också i motion 2005/06:Ub426 yrkande 32 att skolor med god erfarenhet av undervisning i ett främmande språk, eller ämnesundervisning på ett annat språk än svenska, skall kunna vara värdskola för elever i en annan skola och ge dem denna undervisning på distans.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Bestämmelserna om modersmålsundervisning finns i 2 kap. 9-14 §§. I 9 § grundskoleförordningen stadgas att om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, skall eleven få undervisning i detta språk som ett ämne, om eleven har grundläggande kunskaper i språket och eleven önskar få sådan undervisning. I andra stycket anges att en samisk, tornedalsfinsk eller romsk elev skall erbjudas modersmålsundervisning även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.
Enligt 2 kap. 13 § grundskoleförordningen är en kommun skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om det finns en lämplig lärare. En kommun är skyldig att anordna sådan undervisning om minst fem elever önskar undervisning i språket. När det gäller samiska, tornedalsfinska eller romska elever är kommunen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem. Undervisning i dessa språk, som är nationella minoritetsspråk, skall alltså anordnas även om de inte utgör elevens dagliga umgängesspråk. Förskolan skall, enligt Lpfö 98, bidra till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.
Skolverket lämnade i oktober 2005 en redovisning av språksituationen för de nationella minoriteterna. I maj 2006 skall verket redovisa en konsekvensanalys av förslaget till förstärkningar av minoritetsspråkens ställning i skolan.
Utskottet anser liksom tidigare (jfr bet. 2002/03:UbU11) att det inte finns anledning att föreslå några förändringar i regelverket vad avser modersmålsundervisning i grundskolan. Som utskottet tidigare påpekat är modersmålsundervisningen en viktig rättighet för elever som har ett annat modersmål än svenska. Även de nationella minoritetsspråkens särställning är väl motiverad. Det ligger ett värde i att modersmålsundervisningen integreras med den övriga verksamheten i skolan och ses som en del av skolans språkprogram. Utskottet vill också, liksom tidigare, stryka under att det är viktigt att modersmålslärarna är en del av skolans vardag.
Övriga språk
Motioner
Motion 2005/06:Kr7 (fp) yrkande 6 innebär att kunskap om olika europeiska språk bör utvecklas och att språken bör återvinna en stark position i utbildning och samhälle.
I motion 2005/06:Ub324 (mp) yrkande 1 anförs att esperanto på sikt skall kunna väljas som språkval i alla skolor på högstadiet och gymnasiet. I samma motions yrkande 3 framförs att det bör organiseras en nätkurs i esperanto för högstadiet och gymnasieskolan. I motionens yrkande 4 föreslår motionären en esperantoversion av den europeiska språkportföljen Hyperlink.
I motion 2005/06:Ub485 (s) yrkande 2 anförs att särskilda insatser bör göras för att stärka den nordiska språkförståelsen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Utskottet erinrar om de bestämmelser om elevens val som finns i 2 kap. 19 § grundskoleförordningen. Undervisningen i elevens val syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå språk.
Historia och samhällskunskap m.m.
Motioner
Flera motionsyrkanden behandlar frågor som kan tas upp inom ramen för historie- och samhällskunskapsämnena. Kristdemokraterna anför i motion 2005/06:Ub587 yrkande 40 att det är viktigt att historieämnet får tillräcklig tid och plats i undervisningen så att alla barn och ungdomar når de uppställda kunskapsmålen. I samma motions yrkande 42 förespråkas en kampanj liknande Om detta må ni berätta om kommunismens brott mot mänskligheten. Motionärerna framför att det som ett komplement till den ordinarie undervisningen i historia bör genomföras tillfälliga kampanjer.
Kristdemokraterna vill i motion 2005/06:Sf389 yrkande 33 förändra Sverigebilden genom att synliggöra minoriteternas roll i den svenska historien och det nutida samhället i historie-, litteratur- och samhällsundervisningen.
Vänsterpartiet begär i motion 2005/06:Sf336 yrkande 37 att Skolverket skall ges i uppdrag att göra en översyn av kursplanerna i grund- och gymnasieskolan i syfte att integrera kunskaper om rasism och diskriminering ur såväl ett historiskt som ett sociologiskt perspektiv.Motionärerna understryker att skolan skall förmedla kunskaper om mänskliga rättigheter och de förpliktelser dessa innebär och därför har en viktig roll i arbetet mot rasism och främlingsfientlighet.
Miljöpartiet understryker i motion 2005/06:K473 yrkande 1 behovet av utökad och förbättrad utbildning om mänskliga rättigheter inom utbildningsväsendet.I motionen framförs att utbildning om mänskliga rättigheter i Sverige är av största betydelse i strävan att åstadkomma verklig förändring.
I motion 2005/06:Ub245 (m) yrkande 1 anförs att kunskap om EU måste öka inom grund- och gymnasieskolan. I motion 2005/06:Ub497 (kd) yrkande 1 anförs att ursprungsfrågor är betingade av metafysik och därför borde höra hemma inom filosofiämnet. Där bör frihet och tolerans råda i de frågor som inte kan avgöras med vanlig vetenskaplig metodik. I motion 2005/06:Kr253 (fp) yrkande 2 framhålls behovet av en intensiv utbildningssatsning i svenska skolor i alla stadier för att höja kunskapen om Förintelsen och på så sätt motverka antisemitism. I motion 2005/06:Ub240 (c) pekas på behovet av samhällsinformation och politisk information till barn och ungdomar i skolan. I motion 2005/06:Ub511 (v) begärs ett tillkännagivande om att träning i civil olydnad och icke-våld borde vara en självklarhet i den demokratiska processen och även vara en del av utbildningen i ämnen, såsom samhällskunskap, rättskunskap och historia, på högstadiet, gymnasiet, folkhögskolan och högskolan. I motion 2005/06:Ub570 (s) begärs att konflikthantering införs som ett ämne i skolan.
Behovet av konkret medborgarerfarenhet i grundskole- och gymnasieutbildningarna uppmärksammas i motion 2005/06:Ub288 (mp).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Regeringen skriver i sin utvecklingsplan Utbildning för kunskap och jämlikhet (skr. 2001/02:188) att alla ungdomar behöver en gemensam kärna av kunskap och kompetens. Historiska kunskaper och perspektiv bör vara en del av denna gemensamma kärna.
Som utskottet tidigare har konstaterat gäller att det i den mål- och resultatstyrda skolan finns en stor frihet att utforma undervisningen så länge målen i läroplanen och kursplanerna för respektive ämne uppnås. Kursplanerna i de samhällsorienterande ämnena omfattar bl.a. de frågor som uppmärksammas i ovan nämnda motionsyrkanden. Utskottet förutsätter att adekvat undervisning ges.
Kunskap om FN:s konventioner
Motioner
I motion 2005/06:Ub420 (s, m, fp, kd, v, c, mp) föreslås en utbildning i FN:s konvention om barnets rättigheter i grundskolan, gymnasieskolan och förskolan. I motionen framförs att en viktig del av konventionens syfte är att barn och unga får kunskap om sina rättigheter. Skolan har här en uppgift att fylla. Att ge eleverna kunskap om sina rättigheter har betydelse för deras demokratiska utveckling - och i förlängningen för demokratiutvecklingen i samhället, skriver motionärerna. Det har också betydelse för barnets utveckling som individ.
I motion 2005/06:Ub446 (s) anförs att även kvinnokonventionen bör ingå som en del i elevers skolutbildning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Sverige ratificerade FN:s konvention (d. 20 nov. 1989) om barnets rättigheter efter beslut i riksdagen den 21 juni 1990 (prop. 1989/90:107, bet. 1989/90:SoU28, rskr. 1989/90:350). Barnkonventionen utgår från fyra grundläggande principer som skall vara styrande för tolkningen av övriga artiklar men som också har en självständig betydelse. Dessa är principen om icke-diskriminering (artikel 2), principen om barnets bästa (artikel 3), rätten till liv och utveckling (artikel 6) samt rätten att få komma till tals och bli respekterad (artikel 12). I mars 1999 godkände riksdagen en av regeringen föreslagen strategi för att förverkliga barnkonventionen i Sverige (prop. 1997/98:182, bet. 1998/99:SoU6, rskr. 1998/99:171). Vid införandet av strategin anförde regeringen bl.a. att barnkonventionen på olika sätt bör tas upp i utbildningar för de yrkesgrupper som skall arbeta med barn, att kommuner och landsting bör erbjuda sin personal fortbildning samt att kommuner och landsting bör inrätta system för att kunna följa hur barnets bästa förverkligas i det kommunala arbetet. Regeringen har genom skrivelser till riksdagen fortlöpande redovisat hur arbetet med att förverkliga barnkonventionen fortskrider (skr. 1999/2000:137, 2001/02:166, 2003/04:47).
Utskottet anser att skolor och kommuner i sin verksamhet bör höra barnen i frågor som berör dem. Att lyssna till barn och unga och väga in deras synpunkter är, enligt utskottets mening, en förutsättning för bra beslutskvalitet. Att vid trafikplanering av skolvägar höra de barn som dagligen skall förflytta sig mellan hemmet och skolan förefaller närmast självklart. Många kommuner bedriver också ett aktivt arbete med att införliva barnkonventionen i det praktiska arbetet. Barnkonventionen skall genomsyra de lagar och förordningar som styr skolan. Att informera barn och elever om barnkonventionen är en självklar uppgift för skolan.
Religionskunskap och kristendomskunskap
Motioner
Kristdemokraterna anför i motion 2005/06:Ub587 yrkande 41 att religionskunskapsämnet bör utvecklas. Ämnet skall vara en naturlig förankringsbas för värdegrundsarbetet. I samma motions yrkande 43 skriver Kristdemokraterna att kristendomen måste ha en särställning i religionsämnet. Att ha god kunskap om och känna trygghet i den egna kulturen är nödvändigt för att känna respekt för andra kulturer.
I motion 2005/06:Ub371 (kd) begärs en utredning om hur det skall vara möjligt att låta kyrkorna erbjuda konfirmationsundervisning i grundskolan som fördjupningsstudier utan att ge avkall på kravet om en icke-konfessionell skola.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om religionskunskap (jfr bet. 2002/03:UbU11). Utskottet anser nu, liksom tidigare, att yrkandena tillgodoses genom gällande kursplaner.
Vad gäller frågan om skolans möjlighet att erbjuda konfirmationsundervisning inom skolans ram hänvisar utskottet till den grundläggande principen för den svenska skolan att undervisningen skall vara icke-konfessionell, vilket regleras i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).
Hem- och konsumentkunskap
Motioner
Vänsterpartiet föreslår i motion 2005/06:Ub326 yrkande 1 att regeringen återkommer med förslag angående hem- och konsumentkunskapens ställning inom utbildning för hållbar utveckling, särskilt hållbar konsumtion. I samma motions yrkande 3 begärs att regeringen återkommer med förslag om hem- och konsumentkunskapens betydelse som jämställdhetsfrämjande ämne.
I motion 2005/06:Ub577 (c) framhålls behovet av att uppvärdera hem- och konsumentkunskapens betydelse i skolan. I motion 2005/06:Ub543 (s) förespråkas att betydelsen av ämnet hem- och konsumentkunskap bör uppvärderas och att undervisningen påbörjas redan i mellanstadiets lägre årskurser.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Utskottet anser nu liksom tidigare (bet. 2002/03:UbU11 s. 44) att undervisningen i hem- och konsumentkunskap har en viktig plats i grundskolan. I kursplanen för ämnet hem- och konsumentkunskap anges som ett mål att sträva efter att eleven skall utveckla förståelse och intresse för hur handlingar i hushållet samspelar med hälsa, ekonomi och miljö såväl lokalt som globalt. Ett mål som eleven skall ha uppnått i slutet av nionde skolåret är att kunna använda olika varor, metoder och redskap i hushållet och därvid ta hänsyn till hälsa, hushållsekonomi och miljö.
Skolhuvudmannen och skolorna har ansvaret för att en konkretisering av de nationella målen görs. Skolhuvudmannen har vidare ett stort ansvar när det gäller uppföljning och utvärdering av skolans resultat för att säkerställa att skolorna uppnår de nationella målen.
Sex och samlevnad
Motioner
Folkpartiet understryker i motion 2005/06:L291 yrkande 15 behovet av tydliga skrivningar om sexuell läggning och könsidentitetsuttryck i skolans kursplaner. Vänsterpartiet begär i motion 2005/06:L375 yrkande 33 att regeringen återkommer med förslag på hur frågor om sexuell läggning och könsidentitet skall beröras på ett integrerat sätt i undervisningen i grundskolan och gymnasieskolan. Miljöpartiet menar i motion 2005/06:Ub428 yrkande 32 att HBT-frågor uttryckligen skall nämnas i kursplanerna för grundskolan. I motion 2005/06:Ub291 (c) yrkande 3 understryks vikten av att ämnet sex och samlevnad är ämnesövergripande i läroplanen. I samma motions yrkande 4 begärs att tydligare målformuleringar för sex- och samlevnadsundervisningen utvecklas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Utskottet har behandlat liknande yrkanden flera gånger tidigare (senast i bet. 2003/04:UbU11). Utskottet vill peka på att kursplanerna för grundskolans alla ämnen har reviderats med tillämpning från höstterminen år 2000. I de samhällsorienterande ämnena markeras tydligt att tid skall avsättas för att diskutera och reflektera över begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet. Vikten av att tala om värdefrågor i samband med undervisningen om samlevnad och relationer, människosyn och språkbruk betonas. Även i kursplanen för de naturorienterande ämnena finns vissa inslag som gäller sex och samlevnad. Att kunna föra diskussioner i dessa frågor och visa respekt för andras ståndpunkter och för olika samlevnadsformer är ett av målen i biologi. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94) föreskrivs att skolan skall sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för kränkande behandling och kan leva sig in i och förstå andra människors situation. Bland ämnesövergripande kunskapsområden som rektor har ett särskilt ansvar för nämns i läroplanen sex och samlevnad.
Regeringen har nyligen uppmärksammat att det i år är 50 år sedan sex- och samlevnadsundervisningen blev obligatorisk i den svenska skolan. I samarbete med Myndigheten för skolutveckling genomförs därför konferenser m.m. i syfte att ytterligare stärka ämnet.
Skolverket har i uppdrag att göra en översyn av målen i de olika kursplanerna som rör kunskapsområdet sex och samlevnad för grund- och gymnasieskolan och undersöka hur kunskapsområdet kan lyftas fram tydligare. Därtill skall en studie av läroböcker i grund- och gymnasieskolans undervisning genomföras. Dessa skall analyseras när det gäller i vilken omfattning och på vilket sätt de avviker från läroplanens värdegrund.
Jämställdhet m.m.
Motioner
Vänsterpartiet begär i motion 2005/06:Ub354 yrkande 2 att Myndigheten för skolutveckling får i uppdrag att ge förslag på jämställdhetssatsningar som innebär att ämnen som har med hem och omsorg att göra stärks och utvecklas och därmed kan bredda synen på manlighet. I samma motions yrkande 3 föreslås att Myndigheten för skolutveckling bör få i uppdrag att som en jämställdhetssatsning utveckla speciella kill- respektive tjejkurser. I motion 2005/06:Ub473 (s) yrkande 1 föreslås att fokus på kvinnor i bl.a. historieundervisningen belyses samt att alla skolor bör utvärdera sina läroböcker från jämställdhetssynpunkt. I motionens yrkande 2 förespråkas betydelsen av att få ungdomar att mer diskutera och analysera samhällets syn på kön samt att jämställdhetsperspektiv måste komma in i all undervisning.
Vänsterpartiet föreslår i motion 2005/06:K341 yrkande 5 att Myndigheten för skolutveckling bör ges i uppdrag att hitta former som medger att alla tjejer på högstadiet och gymnasiet som så önskar ges möjlighet att träna feministiskt självförsvar i skolan. Samma begäran framställs i motion 2005/06:Ub398 (v) yrkande 5. I motion 2005/06:Ub315 (fp) yrkande 5 föreslås att det skall finnas möjlighet till självförsvarsutbildningar för tjejer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att stärka flickor och unga kvinnor i skolorna. Myndigheten för skolutveckling har haft i uppdrag att ta fram referensmaterial för att främja och intensifiera skolornas och kommunernas jämställdhetsarbete. I materialet Hur är det ställt? Tack, ojämt! Ges en bakgrund till köns- och maktskillnader i skolan och samhället och visar hur könsmaktsordningen skapas och upprätthålls. Regeringen avsatte också medel under perioden 2002-2004 för att utbilda pedagogiska resurspersoner för jämställdhet, s.k. genuspedagoger. Socialdepartementet har i projektet Flicka arbetat för att synliggöra hur medier och reklam påverkar unga flickor och pojkar. År 2002 avsattes 5 miljoner kronor för insatser för att stärka flickors självförtroende och ge möjlighet till självförsvarsträning. Sammanlagt har 49 projekt tilldelats medel. Utskottet erinrar här också om Myndigheten för skolutvecklings rapport Kön och skolframgång: tolkningar och perspektiv.
Trafikundervisning
Motioner
I motion 2005/06:Ub275 (s) anförs att trafikundervisning i grundskolan bör prioriteras. I motionen hänvisas till att Skolverket har funnit att arbete med trafik sker i mindre utsträckning i årskurs 7-9 än i tidigare årskurser, detta trots att de ungdomar som är intresserade av att skaffa och köra moped är i än större behov av trafikkunskaper. I motionen erinras också om att ungdomar är överrepresenterade i många typer av olyckor. I motion 2005/06:Ub502 (s) föreslås att det i läroplanen för både grund- och gymnasieskolan införs trafikkunskap. Som ett led i trafiksäkerhetsarbetet kunde skolan ha en utvecklande trafikantutbildning som framåt gymnasienivå kan innebära att eleven är mogen för att genomföra teoretiskt prov för färdbevis för moped/skoter och/eller körkort för bil.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Regeringen har nyligen beslutat att ge Vägverket i uppdrag att stärka stödet till skolorna i deras arbete med trafiksäkerhet. Detta arbete skall ske i samarbete med Myndigheten för skolutveckling. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 2007.
Simundervisning
Motioner
I motion 2005/06:Ub387 (s) yrkande 1 konstateras att det är skolans ansvar att alla barn lär sig simma. I samma motions yrkande 2 föreslås att specialundervisning i simning, vid behov, skall arrangeras inom ramen för skolgymnastiken. I motion 2005/06:Ub458 (s) begärs att det i kursplanen för grundskolans lågstadium skall införas krav på obligatorisk simundervisning från det barnet börjat första klass. I motionen framförs att simundervisningen ser olika ut i landets kommuner och är mycket otillräcklig för det enskilda barnets färdigheter att klara av en nödsituation i vattnet. Därför bör det, enligt motionärerna, åläggas kommunerna ansvar att anordna obligatorisk simundervisning. Också i motion 2005/06:Ub541 (s) begärs att regeringen förtydligar läroplanens mål. Samtidigt bör, enligt motionen, krav ställas på landets skolor att på ett tillfredsställande sätt organisera simundervisning för sina elever. Precis som nollvisioner formuleras inom exempelvis trafiken eller i kampen mot narkotikan borde man formulera en vision inom detta område. Inga barn i Sverige skall behöva drunkna på grund av undermåliga simkunskaper. Att kunna simma är en baskunskap som alla barn har rätt till.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Skolverket skriver i sin rapport Tillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer vid vatten (dnr 2003:3260) att drunkningsolyckor sker under alla årstider, såväl inomhus som utomhus och i både grunt och djupt vatten. Under de senaste två åren har det skett en viss ökning av antalet drunknade barn. Skolverket konstaterar att simkunnighet, ökad vattensäkerhet samt övervakning av små barn är de absolut viktigaste åtgärderna för att förhindra drunkningsolyckor.
Skolverket genomförde under våren 2004 tillsyn av samtliga kommuner och samtliga huvudmän för fristående grundskolor avseende simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer vid vatten. Tillsynen avsåg elever som avslutade det femte skolåret våren 2003 och syftade till att bedöma hur huvudmän och skolor arbetar i riktning mot målen i kursplanen samt kontrollera att de nationella kraven i kursplanen följs. Tillsynen visade att över 7 000 elever i årskurs fem inte kunde simma. Skolverket har riktat kritik mot 14 % av kommunerna och 3 % av de fristående skolorna för att de inte undervisat eleverna i simning på skoltid. Skolverket har också riktat kritik mot 26 % av kommunerna och 7 % av de fristående skolorna för att de inte gett eleverna förutsättningar att praktiskt lära sig hur man hanterar nödsituationer vid vatten.
Som utskottet tidigare konstaterat (senast i bet. 2004/05:UbU10) är simkunnighet en baskunskap i säkerhet som alla barn har rätt att få. I kursplanen för idrott och hälsa anges tydligt att eleverna i slutet av femte skolåret skall kunna hantera nödsituationer vid vattnet. I slutet av nionde skolåret skall eleverna dessutom ha kunskaper i livräddande första hjälp. Det framgår mycket tydligt av kursplanen för ämnet idrott och hälsa i grundskolan att skolan har ett ansvar för att eleverna skall få denna kunskap. Samma krav i fråga om individualisering av undervisningen gäller självfallet för simundervisning som för annan undervisning. Enligt 1 kap. 12 § skollagen är det huvudmannen för det offentliga skolväsendet eller huvudmannen för en fristående skola som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna. Utskottet menar att kommuner och skolor har ett självklart ansvar för simkunnigheten hos skolans elever och förutsätter att detta ansvar också tas.
Regeringen har nyligen givit Skolverket i uppdrag att förtydliga målen för skolans simundervisning. Statens skolverk skall, enligt uppdraget, föreslå ett förtydligande av målen "kunna simma och hantera nödsituationer på vattnet" i grundskolans kursplan för idrott och hälsa som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret. Förtydligandet skall bidra till att elevernas simkunnighet förbättras och att likvärdigheten mellan skolor och kommuner ökar. Uppdraget skall redovisas senast den 1 september 2006.
Entreprenörskap
Motioner
I flera motioner anförs behovet av att skolan lär ut entreprenörskap till eleverna. Centerpartiet anför i motion 2005/06:A309 yrkande 29 behovet av att ge entreprenörskap och kunskap om företagande en naturlig plats i skolundervisningen. I motion 2005/06:N215 (c) yrkande 2 anförs att svenskt utbildningssystem bör främja entreprenörskap och uthållig utveckling. I motion 2005/06:N384 (fp) yrkande 2 understryks skolans roll för entreprenörskap.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
I frågan om att i skolan stödja framtida entreprenörskap vill utskottet, liksom vid ett flertal tidigare tillfällen (senast i bet. 2002/03:UbU11 s. 45), understryka skolans betydelse för att lägga grunden till ett positivt förhållningssätt när det gäller entreprenörskap och företagsamhet. Vad gäller de globala hållbarhetsfrågorna påminner utskottet om att perspektivet hållbar utveckling skall genomsyra all utbildning.
Hållbar utveckling
Motioner
Miljöpartiet begär i motion 2005/06:Ub509 yrkande 1 att perspektivet hållbar utveckling inom utbildningsväsendet skall förstärkas. I samma motions yrkande 2 begär Miljöpartiet att regeringen lägger fram förslag till förändring av skollagen så att perspektivet hållbar utveckling förstärks. I motionens yrkande 4 anförs att regeringen bör ge Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att sprida goda exempel om pilotprojekt för utbildning för hållbar utveckling. I motion 2005/06:Ub436 (s) anförs att regeringen bör verka för en utbildning för hållbar utveckling.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Utskottet anser att det är angeläget med en utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö och hälsa och ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Hållbar utveckling anges i både läroplaner och kursplaner. Utredningen Att lära för hållbar utveckling (SOU 2004:104) föreslog att begreppet skulle införas och konkretiseras i skollagen. Detta förslag bereds i arbetet med en ny skollag.
Naturskolor
Motion
Miljöpartiet understryker i motion 2005/06:Ub368 yrkande 1 vikten av naturskolor. I samma motions yrkande 2 anförs att naturskolor bör definieras på samma sätt som teknikcentrum. I samma motions yrkande 4 anförs behovet av att stärka utomhuspedagogikens ställning i läroplanen. I motionens yrkande 5 betonas behovet av att sprida kunskap och information om naturskolor och utomhuspedagogik.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Utskottet anser liksom tidigare (bet. 2002/03:UbU11 s. 25) att alternativa och kompletterande utbildningsformer, t.ex. naturskolor eller teknikskolor, är intressanta och lovvärda initiativ.
Utskottet erinrar om att det finns ett stort utrymme för kommuner och skolor att ta initiativ till och stödja olika typer av verksamheter.
Musik- och kulturskolor
Motioner
Folkpartiet anför i motion 2005/06:Kr381 yrkande 32 behovet av kommunalt stöd till musik- och kulturskolornas verksamhet.
Kristdemokraterna understryker i motion 2005/06:Ub587 yrkande 14 kulturens roll i skolan och musik- och kulturskolornas betydelse för barns utveckling. Kristdemokraterna anser också i motion 2005/06:Kr417 yrkande 2 att det bör finnas en kultur- och musikskola i varje kommun och att alla barn skall ha möjlighet att få spela ett instrument under sin skoltid. Vänsterpartiet anför i motion 2005/06:Kr336 yrkande 2 att frågan om att införa en minimistandard, inklusive avgiftstak, för kulturskolor som är densamma för alla kommuner i landet bör utredas. I motion 2005/06:Ub583 (s) begärs att alla barns rättighet att få ta del av musik- och kulturskolans undervisning bör säkerställas, att ett nationellt måldokument för skolformen musik- och kulturskola bör tas fram och att behörighetsregler för lärare inom skolformen bör inrättas.
Kristdemokraterna anför i motion 2005/06:Kr417 yrkande 13 att det i dag inte finns något övergripande ansvar för musikutbildningen på grundnivå. Kristdemokraterna anser att staten bör initiera ett samarbete mellan bl.a. Kulturdepartementet, Kommunförbundet, Sveriges Kultur- och Musikskoleråd (SMoK), Sveriges Orkesterförbund, studieförbunden samt musikhögskolorna för att hitta kreativa lösningar för att garantera en bred svensk musikutbildning även i framtiden.
I motion 2005/06:Ub514 (c, m, fp, kd) yrkande 1 framhålls behovet av ett program för kultur i skolan. Programmet bör vara riktat till grundskoleelever, och syftet skall vara att skolbarn skall få ett professionellt möte med kultur i form av teater, dans, museipedagogik, konst etc. Detta bör ge alla grundskoleelever tillgång till ett professionellt kulturutbud och göra kulturen till en naturlig och viktig del i alla barns vardag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Utskottet delar uppfattningen att kultur och musik är viktiga för att utveckla elevernas personlighet och intressen. Av de kursplaner som gäller såväl för grundskola som för gymnasieskola framgår att olika kulturaspekter skall behandlas inom i princip samtliga ämnen. Hur målen uppnås är en angelägenhet för kommunerna och för dem som är verksamma i skolan. Skolans möjligheter att organisera undervisningen efter lokala behov och intressen är stora. Utskottet vill i sammanhanget också peka på försöksverksamheten där arbetet i grundskolan får organiseras utan en nationellt fastställd timplan.
I Orkesterutredningens betänkande Den professionella orkestermusiken i Sverige SOU 2006:34 konstateras att uppbyggnaden av den kommunala musikskolan haft en mycket stor betydelse för framväxten av alltfler - och allt bättre - musiker. Det konstateras också att det alldeles tydligt finns ett sviktande underlag för vissa traditionella ensembleformer inom musikskolan och att detta på sikt helt säkert kommer att få konsekvenser för de professionella orkestrarnas rekryteringsbas - men också för det framtida publikunderlaget.
Avgifterna för musik- och kulturskolorna varierar kraftigt. Den högsta terminsavgiften är, enligt utredningen, 1 400 kr. Endast fyra kommuner har i dag valt att ha helt avgiftsfria musik- och kulturskolor. I sex kommuner saknas musik- och kulturskola helt.
Som utskottet tidigare betonat, senast i betänkande 2004/05:UbU9, fyller musik- och kulturskolor en viktig uppgift både med avseende på den breda verksamheten och med avseende på att stimulera och ta till vara talanger. Utskottet är dock inte berett att ställa sig bakom ett införande av formella regler om bl.a. rätt till studier i musik- och kulturskolor.
Övriga ämnen eller inslag i undervisningen
Motioner
I motion 2005/06:Ub287 (c) anförs vikten av att alla landets elever i högstadiet eller gymnasieskolan vid något tillfälle under sin skoltid får besöka riksdagen och Stockholm. Även i motion 2005/06:Ub423 understryks behovet av att ungdomar får möjlighet att besöka Stockholm.
I motion 2005/06:Ub545 (s) understryks att kännedom om första hjälpen ibland kan vara avgörande mellan liv och död. Utbildning i första hjälpen bör ingå i grund- och gymnasieskolans läroplan och återkomma kontinuerligt varje termin.
Kristdemokraterna anför i motion 2005/06:587 yrkande 15 att det skall finnas möjlighet att arbeta inom ideell sektor samt vård och omsorg under elevens fria val.
I motion 2005/06:Ub591 (kd) yrkande 2 understryks behovet av medieutbildning för alla i skolan. I motion 2005/06:L307 (fp) yrkande 3 föreslås samarbete mellan skola och kronofogdemyndighet. I motion 2005/06:Ub544 (s) föreslås att kunskaper om dans och dansens betydelse bör förtydligas i kursplanen för ämnet idrott och hälsa. I motion 2005/06:Ub547 (s) föreslås att djuretik bör få en tydlig plats i undervisningen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Bestämmelser om elevens val finns i 2 kap. 19 § grundskoleförordningen. Undervisningen i elevens val syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i. Undervisningen i elevens val skall till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val.
Tillsyn
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande Skolverkets roll, frågan om fristående skolinspektion, Myndigheten för skolutveckling, Skolverkets utbildningsinspektion, skolkvalitetsdata, åtgärder mot skolor vid kvalitetsbrister samt möjlighet för Skolverket att införa vite.
Jämför reservationerna 106 (fp), 107 (fp), 108 (m), 109 (mp), 110 (m, fp, kd, c, mp), 111 (fp, kd), 112 (m) och 113 (v) samt särskilt yttrande 10 (v).
Skolverket
Motioner
Folkpartiet anser i motion 2005/06:Ub343 yrkande 57 att Skolverkets roll skall renodlas till att formulera målen för skolverksamheten. Samma yrkande återfinns i Folkpartiets motion 2005/06:Ub344 yrkande 69. I motionerna framförs att Skolverket bör få en annan roll än det har i dag och framför allt inrikta sig på att fastställa kursplanerna och betygskriterierna, godkänna fristående skolor och ge myndighetsservice till skolor.
Folkpartiet anför i motion 343 yrkande 58 att en ny myndighet, en nationell kvalitetsinspektion, skall stå för tillsynen samt säkerställa likvärdighet i bedömningen av nationella prov och det nationella betygssystemet.
Flera yrkanden behandlar Skolverkets utbildningsinspektion. Moderaterna anför i motion 2005/06:Ub238 yrkande 27 att utvärdering av skolor bör ske i större utsträckning än nu. Moderaterna anser att Skolverkets utbildningsinspektion bör ges i uppdrag att fokusera på utvärdering av skolor utifrån hur väl kunskapsmålen uppfylls. Både uppnående- och strävansmål skall ingå i bedömningen. Varje skola skall utvärderas minst vart tredje år och granskningen skall ske på lika villkor för alla skolor, oavsett huvudman. De skolor som inte möter kraven ges en viss tid för att förbättra resultaten, om så ej sker bör åtgärder kunna vidtas mot skolan. Moderaterna anför också i motion 2005/06:Ub516 yrkande 6 behovet av att kvalitetsgranska skolor. I samma motions yrkande 7 begär Moderaterna att Skolverkets utbildningsinspektion ges i uppdrag att låta granska kvaliteten på varje skola minst vart tredje år. I motionens yrkande 8 föreslås att utbildningsinspektionens kvalitetsgranskning av skolor skall vara huvudmannaneutral. Moderaterna skriver också i motionens yrkande 9 att resultaten av utbildningsinspektionens kvalitetsgranskning skall vara jämförbara och offentliga. I samma motions yrkande 10 anförs angående insatser för att förbättra kvaliteten i utbildningsinspektionens granskning av skolor att Skolverket bör ges i uppdrag att utveckla kvalitetsindikatorer som kan användas av utbildningsinspektionen.
I motion 2005/06:Fi220 (mp) yrkande 2 framhålls att de skolkvalitetsdata som finns tillgängliga bör publiceras för varje skola på ett användarvänligt sätt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Utskottet vill erinra om den tyngdpunkt som finns i Skolverkets nuvarande verksamhet på utbildningsinspektionerna med syfte att granska kommuner och skolor regelbundet. Skolverkets uppgifter är sedan den 1 mars 2003 koncentrerade främst på kvalitetskontroll genom uppföljning, utvärdering, kvalitetsgranskning och tillsyn.
Skolverkets utbildningsinspektion har som syfte dels att säkra att huvudmännen uppfyller statens krav som de uttrycks i skolförfattningarna, dels att bedöma hur verksamheterna utvecklas i riktning mot de nationella målen. Det handlar om en extern bedömning av både efterlevnaden av gällande bestämmelser och kvaliteten i verksamheten. Av Skolverkets instruktion (SFS 2002:1160) framgår de verksamheter och skolor, förutom det offentliga skolväsendet, som verket har tillsyn över. Skolverket har här att bedöma hur verksamheterna arbetar mot de nationella målen samt kontrollera att nationella krav i skolförfattningarna följs. Alla kommuner och skolor skall inspekteras vart sjätte år.
Regeringen har nyligen givit Skolverket i uppdrag att utarbeta nya allmänna råd om kvalitetsredovisning i skola och förskola. Kvalitetsarbetet i den svenska skolan skall stärkas så att brister uppmärksammas och åtgärdas snabbt. Myndigheten för skolutveckling har fått i uppdrag att stödja implementeringen av förordningen om kvalitetsredovisning.
Utskottet har konstaterat att såväl preliminära utvärderingar som Skolverkets egna bedömningar visar att kommunerna är positivt inställda till inspektionerna samt att dessa på ett värdefullt sätt bidrar till det lokala kvalitetsarbetet.
Åtgärder mot skolor vid kvalitetsbrister och möjlighet till vite
Motioner
Moderaterna anför i motion 2005/06:Ub238 yrkande 28 att det måste gå att utkräva ansvar när skolor inte uppnår kvalitetskraven. Skolor som inte möter kraven bör, enligt Moderaternas förslag, ges en viss tid för att förbättra resultaten. Skolverket bör ges befogenhet att om så inte sker vidta åtgärder mot skolan, t.ex. kräva att skolledningen byts ut eller att skolans verksamhet startas om. Moderaterna anför också i motion 2005/06:Ub516 yrkande 12 att Skolverket skall ges möjlighet att vidta åtgärder mot skolor som visar upprepade och varaktiga kvalitetsbrister.
Miljöpartiet anför i motion 2005/06:Ub428 yrkande 10 att en möjlighet för Skolverket att förelägga vite bör införas. I motionen anför Miljöpartiet att tillsynen bör skärpas. Vite skall kunna bli aktuellt om allvarliga brister upptäcks i verksamheten och dessa brister inte åtgärdats trots påpekande. Miljöpartiet pekar på att det i dag inte finns några reella sanktioner för Skolverket att tillgripa om en kommunal skola missköter sitt åtagande. Miljöpartiet understryker också att offentliga och fristående huvudmän bör verka under så lika villkor som möjligt och att sanktionerna bör vara så lika som möjligt för olika huvudmän.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Möjligheterna att tillgripa sanktioner mot offentliga skolhuvudmän som inte fullgör sitt ansvar har diskuterats under flera år. I Skollagskommitténs förslag till ny skollag (SOU 2002:121) föreslås att Skolverket ges rätt att meddela förelägganden som kan förenas med vite. Ett sådant beslut från Skolverket föreslogs också av rättssäkerhetsskäl kunna överklagas till förvaltningsdomstol. Skollagskommittén menar i likhet med vad Riksdagens revisorer framhöll i sin rapport (2001/02:13) att en ordning att överklaga Skolverkets beslut innebär att ansvarsförhållandena mellan staten och kommunerna blir tydligare.
I det utkast till lagrådsremiss som utarbetats inom Utbildnings- och kulturdepartementet (U2005/5584/S) anförs att man bl.a. bör avvakta beredningen av Tillsynsutredningens slutbetänkande Tillsyn - förslag om en tydligare och effektivare tillsyn (SOU 2004:100). Utskottet delar denna uppfattning.
Myndigheten för skolutveckling
Motioner
Folkpartiet anför i motion 2005/06:Ub343 yrkande 59 och i motion 2005/06:Ub344 yrkande 71 att Myndigheten för skolutveckling bör avvecklas eftersom staten inte skall lägga sig i den lokala verksamhetsutvecklingen. Folkpartiet anser att skolutvecklingen kan bedrivas mycket bättre i ett lokalt samarbete med högskolorna och lärarutbildningen. Det skulle bidra till att höja kvaliteten på utvecklingsarbetet och samtidigt öka lärarhögskolornas kontakt med den dagliga verksamheten. De delar av myndighetens verksamhet som är av nödvändig servicekaraktär, kunde läggas över på Skolverket. Även Kristdemokraterna begär i motion 2005/06:Ub587 yrkande 23 att Myndigheten för skolutveckling skall läggas ned. I motionen anförs att staten skall ansvara för tillsyn och kvalitetsgranskning men inte stå för skolutveckling. Utvecklingsarbetet bör ske på skolorna i varje kommun och på lärarhögskolorna, inte på en statlig myndighet. Vänsterpartiet anför i motion 2005/06:Ub354 yrkande 16 att Myndigheten för skolutveckling bör omorganiseras till en utökad och förstärkt regional verksamhetsform. Vänsterpartiet understryker i motionen vikten av att det stöd som utgörs av ständigt pågående samtal om skolans mål, undervisningens innehåll och andra pedagogiska frågor behöver finnas närmare verksamheten och föreslår därför att dagens verksamhet utvecklas genom att delas upp i regionala enheter där verksamheten kommer närmare den pedagogiska verksamheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Utskottet har flera gånger (senast i bet. 2005/06:UbU1 s. 26) uttalat att utskottet finner den år 2003 införda myndighetsstrukturen ändamålsenlig.
Utskottet vill framhålla att Myndigheten för skolutveckling har en betydelsefull roll när det gäller att stimulera den lokala utvecklingen inom förskoleverksamheten, skolan och vuxnas lärande. I regleringsbrevet för budgetåret 2005 gavs myndigheten i uppdrag att redovisa vilka områden och åtgärder som bör prioriteras i myndighetens arbete med utvecklingsstöd i syfte att öka måluppfyllelsen inom respektive verksamhetsområde. Myndigheten för skolutveckling har i rapporten Nationell skolutveckling - att prioritera och fokusera gjort en sådan prioritering. Myndigheten anser att utvecklingsområdet Kunskap och bedömning bör prioriteras särskilt. Framför allt behöver kunskapsinnehåll och bedömningsfrågor fokuseras i syfte att öka antalet elever som når målen i samtliga ämnen, främja varje barns/elevs lärande samt öka likvärdigheten i undervisning, bedömning och betygssättning, skriver man i rapporten.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om vissa regionala frågor samt om öppna IT-system.
Motioner
Folkpartiet anför i motion 2005/06:N443 yrkande 53 behovet av ett generellt bemyndigande för de kommuner i Stockholmsregionen som så önskar att bedriva förnyelseverksamhet på skolans område. I motionen föreslås att Stockholm skall gå före riket som helhet när det gäller att förnya skolan. Bland annat bör kommuner i Stockholmsregionen kunna tidigarelägga den allmänna skolstarten, införa betyg från grundskolans sjätte år och organisera en gymnasieskola med bibehållna kunskapskrav och med ett brett utbud av högskoleförberedande, yrkesförberedande och lärlingsinriktade studieformer. Kommuner som så önskar bör, enligt motionärerna, också medges rätt att ge skolpersonalen större möjligheter till disciplinära åtgärder för att motverka mobbning och upprätthålla lugn och arbetsro.
Centerpartiet begär i motion 2005/06:N481 yrkande 9 att Skolverket ges ett uppdrag om hur landsbygdsskolan kan utvecklas på 2000-talet.Ett sådant förslag bör innefatta användningen av IT, lärares kompetensutveckling och samverkan med det omgivande samhället. I motion 2005/06:Ub549 (kd) begärs en utredning om förutsättningarna för ett särskilt tidsbegränsat stöd till glesbygdsskolor. Ett införande av ett särskilt statligt stöd av temporär karaktär till hotade glesbygdsskolor skulle kunna innebära att skolan kan överleva även om elevantalet tillfälligt är lågt, skriver motionärerna.
I motion 2005/06:Ub279 (m) yrkande 3 anförs att samråd bör ske med kommuner och skolor kring öppna IT-system. Motionären anför att skolorna i dag använder en lång rad IT-lösningar som är tekniskt omöjliga att integrera med varandra, med kommunerna och med berörda myndigheters system. Även ambitiösa IT-satsningar på enskilda skolor blir i stora delar meningslösa om de inte fungerar ihop med andra system. För att möjliggöra en effektiv användning av IT bör skolorna därför börja använda öppna IT-system, anser motionären.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare behandlat liknande yrkanden, bl.a. i betänkande 2004/05:UbU9. Utskottet avvisar nu, liksom tidigare, förslag om avvikelser från skollagens bestämmelser för Stockholmsområdet. Utskottet avvisar också förslag om riktade statsbidrag till glesbygdsskolor. Utskottet har också i samma betänkande avvisat frågan om kommuners upphandling av IT-system. Liksom då anser utskottet att detta är en kommunal angelägenhet och omfattas av den kommunala självstyrelsen.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Mål för skolan, punkt 1 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om målstyrning av skolan. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub238 yrkandena 2, 7 och 18, 2005/06:Ub344 yrkande 1, 2005/06:Ub516 yrkandena 1 och 11 samt 2005/06:Ub587 yrkande 21.
Ställningstagande
Grundskolans huvuduppgift är kunskapsuppdraget - att ge alla elever möjlighet att nå målen i alla ämnen. Varje elev, oavsett kön, familjebakgrund, bostadsort eller något annat, har rätt att få tillgodogöra sig och utveckla den kunskap de behöver för att kunna fungera som aktiva medborgare i ett demokratiskt samhälle. Utbildningen skall också lägga den nödvändiga grunden för gymnasiestudier. Skolan kan därför inte ensamt få ansvar att lösa en mängd samhällsproblem.
I dag råder målträngsel, dvs. det finns så många mål för skolan att de tenderar att tränga ut varandra, och kunskapsuppdraget har hamnat i skymundan. Målen i grundskolan måste därför bli färre och tydligare. Tyvärr talas det allt oftare om att det viktigaste inte är att ha kunskaperna utan att veta var man skall leta efter information. Eleverna har också blivit bättre på att samarbeta, söka information och argumentera, enligt Skolverkets utvärderingar. Samtidigt finns stora brister i ämneskunskaperna. Men att hitta information på Internet eller att kunna argumentera, är till liten nytta för en elev som inte har kunskaper nog att värdera vad som är sant och relevant. Det ökade arbetet med processmålen - att exempelvis kunna söka information och argumentera - har skett på bekostnad av kunskapsinnehållet. Det var inte avsikten när målen formulerades i läro- och kursplanerna. Kunskapsmålen måste uppvärderas och förtydligas.
Att så många, främst pojkar, inte klarar grundläggande läsförståelse sista året i grundskolan är oacceptabelt. Många skolor gör ett bra jobb med tidig uppföljning och stödinsatser, men alla gör det inte. För att stödja elevernas rätt till en likvärdig skola och markera vikten av att eleverna tidigt har med sig grunderna - i form av läsförståelse och skrivkunnighet som behövs för att kunna ta till sig den fortsatta undervisningen - avser vi att införa kontrollstationer i svenska redan år tre. Elever som av olika anledningar inte når upp till dessa mål skall ha rätt till tidiga stödinsatser.
2. | Skolans kunskapsförmedlande uppgift, punkt 2 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skolans kunskapsförmedlande uppgift. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr8 yrkande 3, 2005/06:Kr376 yrkande 23, 2005/06:Ub206, 2005/06:Ub238 yrkande 1, 2005/06:Ub344 yrkande 22, 2005/06:Ub426 yrkandena 12, 14 och 18 samt 2005/06:Ub587 yrkande 4 och bifaller delvis motion 2005/06:Ub426 yrkande 13.
Ställningstagande
Grundskolan utgör basen i det svenska utbildningsväsendet. En grundskola av hög kvalitet för alla elever, oberoende av bakgrund, är en central välfärdsfråga för Sverige. De grundläggande kunskaper som eleverna utvecklar genom skolarbetet lägger grunden för varje ung människas framtida möjligheter. Därför har vi ett gemensamt ansvar för att alla elever når kunskapsmålen.
Framgångsrika skolor präglas av gott ledarskap och välutbildade lärare, av höga och positiva förväntningar på varje elev, av tydlig fokusering på kunskapsresultat och en trygg och lugn miljö. När grundskolan är av hög kvalitet blir inte kön och familjebakgrund längre avgörande för hur väl en elev lyckas nå kunskapsmålen. Grundskolan är därför det som kanske är av allra störst betydelse för att ge alla unga människor en likvärdig chans att skapa sig en framtid - som aktiv och delaktig medborgare, i fortsatta studier, som skicklig hantverkare, företagare eller anställd.
Det har skett flera positiva förändringar i svensk skola. Det gäller t.ex. framväxten av fristående skolor, som har skapat en mångfald av alternativ för eleverna och en drivkraft för förändring i de kommunala skolorna. På många skolor arbetar man engagerat med att få till stånd en bra lärandemiljö med utvärdering, uppföljning och stöd. Det finns många bra skolor - kommunala såväl som fristående - som lyckas väl, där elever och personal trivs, där eleverna bygger upp självförtroendet, där man når goda resultat.
Den generella bilden ger dock anledning till stor oro. I internationella studier som PISA och TIMSS, som möjliggör jämförelser av elevers resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskap, presterar svenska elever som bäst medelmåttigt. Flera länder, som vi tidigare haft ett försprång mot, knappar in, samtidigt som en rad andra länder drar ifrån. I TIMSS-studien utmärkte sig Sverige som det deltagande land med störst försämring i matematik- och naturvetenskapskunskaper mellan 1995 och 2003. Elever och lärare i Sverige uppger i högre grad än elever och lärare i andra länder att sena ankomster, skolk och störande klassrumsmiljöer är vanligt. Hur bra det går för en elev i den svenska skolan beror i allt högre utsträckning på kön och föräldrarnas bakgrund.
Det kan inte kallas annat än en tragedi att det varje år är omkring 20 000 ungdomar som lämnar grundskolan utan att ha uppnått de grundläggande kunskaperna i varje ämne - en av fyra i varje årskull. En av tio uppnår inte gymnasiebehörighet, trots att kraven för detta enbart är godkänt i svenska, matematik och engelska. Det är grunden för att det individuella programmet - som syftar till att låta eleverna hämta in grundskolans kunskaper, fast på gymnasiet - har växt till gymnasiets största utbildningsprogram för pojkar.
Läsförståelse brukar vara ett område där svenska elever presterar bra i internationell jämförelse, men även här har något hänt. Andelen svenskfödda pojkar som inte får godkänt i läsförståelse i det nationella delprovet i svenska sista året i grundskolan är 17 % - alltså nära en av fem pojkar. Detta kan inte tolkas på annat sätt än att tusentals elever går osedda genom grundskolan, utan den uppföljning och de stödinsatser de har rätt till.
Ett tungt ansvar vilar på den socialdemokratiska regeringen för att så många barn och ungdomar lämnas på efterkälken och får ta hand om sitt eget lärande. Staten har det yttersta ansvaret för skolans kvalitet och för att ge skolan förutsättningar att klara sitt viktiga uppdrag. Skolpolitiken sätter målen, kraven och ramarna i övrigt som skolan har att följa. Är målen otydliga, kvalitetskraven låga och uppföljningen av elevers och skolors resultat bristande får det konsekvenser.
Allians för Sverige vill lägga mer kraft på att förebygga att elever inte får problem senare under skolgången. Eleverna kommer till skolan med skilda bakgrunder och förutsättningar. Regeringen verkar tro att det går att skapa en likvärdig utbildning om alla elever får samma utbildning. Sanningen är ju att elever har olika behov och därför måste skolor tillåtas anpassa utbildningen efter de lokala förutsättningarna . Då ges också alla elever lika chanser.
Vi fokuserar på det faktum att skillnaderna i elevernas kunskapsresultat har ökat och att Sverige utmärks av att ha betydande skillnader i resultat inom skolor. Närmare 90 % av alla variation i kunskapsresultat förklaras av skillnader mellan elever inom skolor, medan 10 % förklaras av skillnader mellan skolor. Den slutsats vi drar av detta är att skolpolitiken i första hand skall fokusera på insatser som påverkar resursfördelning och arbetet med att kompensera för elevernas skilda förutsättningar inom skolor, eftersom det ger störst möjligheter att minska skillnaderna i elevers resultat och därmed få till stånd ökad likvärdighet i utbildningen. Vad det handlar om är att ge skolorna bättre möjligheter att lägga upp undervisning på det sätt man anser bäst lämpat för varje enskild elev, så att betydelsen av t.ex. elevens föräldrars utbildningsbakgrund minskar. Det handlar också om att styra skolorna mot att fördela resurser, uppföljnings- och stödinsatser till eleverna betydligt tidigare i skolan, så att risken minskar att elever i slutet av grundskoletiden har stora kunskapsluckor som är svåra att ta igen. Våra förslag fokuserar bl.a. på skolors tillgång till välutbildade lärare och studiero - faktorer som i hög grad påverkar varje skolas möjlighet att förbättra elevernas kunskapsinhämtning och att minska skillnaderna i resultat inom just den egna skolan.
3. | Skolans värdegrund, punkt 3 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skolans värdegrund. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub344 yrkandena 26 och 27, 2005/06:Ub535 yrkande 1 och 2005/06:Ub587 yrkande 1 och avslår motionerna 2005/06:Ub354 yrkande 11, 2005/06:Ub369 och 2005/06:Ub393.
Ställningstagande
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och alla människors lika värde är de fundament som vårt demokratiska samhälle vilar på. Dessa värden är universella, vilket innebär att de gäller överallt, alltid och för alla. I vårt land har denna värdegrund förvaltats av den kristna traditionen och den västerländska humanismen, vilket också fastslås i skolans läroplan.
Med denna värdegrund som utgångspunkt skall lärarna hjälpa eleverna att utveckla empati och respekt för andra människors lika värde. Skolan skall inte vara värdeneutral, utan tydligt ta ställning för dessa grundläggande humanistiska och demokratiska värderingar. Det innebär att skolan aktivt skall bekämpa mobbning, diskriminering och kränkande behandling i alla former. Lärare och skolledare måste ges verktyg och kunskap så att kvaliteten i skolornas arbete med värdegrunden kan stärkas och ge resultat i form av en god skolmiljö. Därför måste lärarna såväl i sin lärarutbildning som i kontinuerlig fortbildning ges kunskaper i frågor som rör mobbning, konflikthantering och de värderingar som skall komma till uttryck i skolan.
Samtidigt är det föräldrarna som har huvudansvaret för barnens fostran. Skolan uppgift är att stödja föräldrarna för att få eleverna att förstå och respektera de etiska och moraliska koder som gäller i samhället. Samarbetet mellan hem och skola är därför viktigt.
En god förankring i den egna kulturen gör det lättare för människor att med öppet sinne möta människor från andra kulturer. Kunskap om sitt eget kulturarv ger verktyg att förstå, ifrågasätta, påverka och se på samhället ur nya perspektiv.
Bildning och kritiskt tänkande är en förutsättning för att värdegrunden skall ha en långsiktig förankring i samhället. Att skolan är framgångsrik i att förmedla och utveckla gedigna kunskaper hos eleverna är en grundläggande förutsättning för att åstadkomma detta.
4. | Skolans värdegrund, punkt 3 (v) |
| av Britt-Marie Danestig (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skolans värdegrund. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub354 yrkande 11 och avslår motionerna 2005/06:Ub344 yrkandena 26 och 27, 2005/06:Ub369, 2005/06:Ub393, 2005/06:Ub535 yrkande 1 och 2005/06:Ub587 yrkande 1.
Ställningstagande
De grundläggande värden som det svenska samhället vilar på och som skolan skall förankra hos och förmedla till eleverna uttrycks i läroplanerna som "människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta" (Lpfö 98, Lpo 94, Lpf 94). Detta betyder, står det, fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Men det står också att detta är "i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism". Det är givetvis så att den kristna traditionen innehåller många etiska värden som vi och stora delar av samhället kan ställa oss bakom. Detsamma gäller västerländsk humanism. Båda talar för demokrati, jämlikhet, solidaritet etc. Just de värden som klart uttrycks i värdegrunden. Men dessa värden utgör också grunderna i andra inriktningar inom tro och synsätt på samhället. Vänsterpartiet ser det som problematiskt att i ett land som Sverige, dit många kommit från andra länder med helt andra religioner, traditioner och kulturer, sätta dessa värden endast i relation till kristendomen och den västerländska humanismen. Därför bör Skolverket få i uppdrag att stryka denna koppling ur läroplanstexterna.
5. | Förstärkning av skolans arbete med värdegrundsfrågor, punkt 4 (v, mp) |
| av Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om förstärkning av skolans arbete med värdegrundsfrågor. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub318 yrkande 1.
Ställningstagande
Vi ser allt större behov av att i skolan arbeta än mer intensivt med värderingar och livsstilsfrågor. Att ge elever utrymme att reflektera, diskutera och förstå sina känslor måste prioriteras högre i skolan. Vi människor måste lära oss att hantera en rad problem som har sin grund i vilka värderingar vi själva och våra medmänniskor ger uttryck för.
Unga människor måste uppmärksammas särskilt i detta sammanhang eftersom de kan vara särskilt utsatta i och med den osäkerhet som många upplever då de under ungdomsåren aktivt försöker forma sin identitet, men också för att klimatet unga människor emellan kan vara väldigt tufft. I skolorna är kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska eller sexistiska kommentarer tyvärr alltför vanligt.
Det är viktigt att man i skolan arbetar för att försöka motverka denna hårda kultur. Det gör man bäst genom att hjälpa individerna att hantera och förstå sina känslor. En person som är trygg i sig själv känner sig inte hotad av andra och känner därmed inte samma behov av att attackera andra människor. Starka och trygga individer vågar ge av sig själva, vilket möjliggör ett medmänskligt perspektiv på omvärlden. Mycket bra arbete bedrivs i denna riktning på skolorna i dag, men detta behöver förstärkas ytterligare.
6. | Myndigheten för skolutvecklings arbete med värdegrundsfrågor, punkt 6 (mp) |
| av Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om Myndigheten för skolutvecklings arbete med värdegrundsfrågor. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub318 yrkande 2.
Ställningstagande
Miljöpartiet anser att Myndigheten för skolutveckling skall få i uppdrag att följa skolornas arbete med syfte att skapa ett icke-fördömande förhållningssätt hos både barn och vuxna. Myndigheten skall också sprida goda exempel på hur man kan arbeta med dessa frågor, exempelvis genom livskunskap som ämne eller arbete med emotionell intelligens, EQ. Det finns ett behov av ytterligare forskning om möjligheten att arbeta med utveckling av barns och ungdomars värderingar samt kring olika metoder för att göra detta. Det är viktigt att arbete som bedrivs kontinuerligt följs upp och utvärderas.
7. | Jämställdhetsarbete i skolan, punkt 7 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om jämställdhetsarbete i skolan. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub261 yrkande 1, 2005/06:Ub344 yrkande 72, 2005/06:Ub345 yrkande 28 och 2005/06:Ub587 yrkande 3 och avslår motion 2005/06:Ub396.
Ställningstagande
I skolan skall alla elever ges möjlighet att lära, oavsett familjebakgrund eller skola. Skolan måste ta hänsyn till att elever är olika och lär på olika sätt. Skolans uppgift är att ge möjlighet för alla elever att klara kunskapsmålen och det förutsätter att varje elev har sund självtillit och respekt för andra människor.
Vi anser därför, att den enskilt viktigaste åtgärden för att skapa jämställdhet inom svenskt utbildningsväsende är, att värna människors rätt att bli bedömda som individer och att få sina prestationer granskade i ett individuellt perspektiv. Olika människor har olika förutsättningar. Dessa perspektiv skall naturligtvis speglas i skolans och den högre utbildningens verksamhet. All form av förtryck, diskriminering och negativ generalisering skall och måste motverkas. Människor har rätt att betraktas som individer och inte som delar av en viss kvotgrupp som godtyckligt tillskrivs vissa egenskaper uppifrån.
Skolans arbete skall präglas av demokrati och jämställdhet. Varje skola skall bedriva ett långsiktigt och målmedvetet arbete för att öka jämställdheten. Varje form av sexuella trakasserier skall bekämpas.
Ett jämställdhetsperspektiv måste genomsyra allt arbete i skolan, relationen mellan elever och lärare, skolans ledning, i styrdokument samt i lärarutbildningen om skolan skall leva upp till sina jämställdhetsmål.
Värdegrundsarbetet i skolan omfattar även jämställdhetsfrågor. Lärare måste vara medvetna om de könsstrukturer som finns både i samhället i stort och i skolans värld och aktivt verka för att dessa motarbetas. Flickors och pojkars olika sätt att uttrycka sig både verbalt och med kroppsspråk måste uppmärksammas. Det handlar om att ge flickorna mer utrymme i klassrummet men också om att uppmärksamma pojkarnas ofta sämre studieresultat. Skolverket har under senare tid påpekat att pojkars markant sämre studieresultat måste tas på allvar. Vi anser att Skolverket bör få i uppdrag att utreda vad dessa skillnader beror på. Skolan bör dessutom arbeta för ökad jämställdhet i samhället genom att uppmuntra såväl flickor som pojkar att söka sig till yrken/branscher som domineras av motsatt kön.
8. | Skolverkets kvalitetsgranskning av skolans jämställdhetssatsningar, punkt 8 (v) |
| av Britt-Marie Danestig (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om Skolverkets kvalitetsgranskning av skolans jämställdhetssatsningar. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub354 yrkande 4.
Ställningstagande
Skolverket bör få i uppdrag att följa upp verksamhet med jämställdhetssatsningar exempelvis i kvalitetsredovisningar och inspektioner.
9. | Skolans roll för förbättrad integration, punkt 9 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skolans roll för förbättrad integration. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Sf331 yrkande 6, 2005/06:Sf383 yrkande 23, 2005/06:Kr255 yrkande 12 och 2005/06:Ub344 yrkandena 57 och 58 samt avslår motionerna 2005/06:Ub354 yrkande 15 och 2005/06:Ub492.
Ställningstagande
Ett av de allra viktigaste sätten att åstadkomma verklig integration är en bra skola för alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund. Elevers kön eller familjebakgrund skall inte vara avgörande för hur de lyckas i skolan, men de senaste åren har den svenska skolan blivit sämre på att kompensera för elevernas förutsättningar. Lyckas man inte uppnå de grundläggande kunskaperna i grundskolan blir det svårt att ta igen detta senare. Risken för utanförskap ökar. Skolan måste därför få bättre möjligheter att individanpassa undervisningen. Det behövs en skola där kunskapsuppdraget är centralt och där förväntningarna är höga på alla elever. Till skillnad från regeringen tror vi inte på kollektiva lösningar, inte minst därför att invandrarbarn faktiskt inte har sämre resultat än svenskfödda barn. Det mest relevanta är hur länge de bott i Sverige och deras socioekonomiska bakgrund. Invandrarbarnen har i högre utsträckning föräldrar med låg utbildning, som är arbetslösa, uppbär socialbidrag och är ensamstående. Tar man hänsyn till de här faktorerna försvinner det mesta av skillnaderna i genomsnittligt meritvärde (betyg) mellan dem som har utländsk respektive svensk bakgrund. Flickor med invandrarbakgrund presterar i genomsnitt bättre än svenskfödda pojkar.
Det krävs en mer individanpassad undervisning, en skola där alla elever blir sedda och som ger stöd till alla elever med deras olika behov för att klara kunskapsmålen. Vi vill ge alla skolor fler verktyg och större möjligheter att kunna möta elever med olika behov, bl.a. genom att ta bort detaljregleringar för skolan, skärpa kraven på skolor och huvudmän att sätta in stöd i tid samt genom kontrollstationer och utvärderingar av varje skolas kvalitet. Vi satsar på att stärka lärares kompetens och på att sprida kunskap från forskning och erfarenhet om bl.a. effektiva undervisningsmetoder för barn med olika bakgrund. Vi vill stärka förskolans pedagogiska uppdrag och tidigarelägga skolstarten för att tidigt stimulera barn på ett sätt som ökar deras senare möjligheter att lära sig läsa, skriva och räkna. Det senare har visat sig vara särskilt betydelsefullt för just barn med utländsk bakgrund och andra barn i särskilt behov av stöd.
Möjligheten för elever och föräldrar att välja skola behöver stärkas. Det minskar risken för segregation i skolor som en följd av segregation i bostadsområden. Skolors konkurrens om elever bidrar också till pedagogisk förnyelse.
Skolan har en central roll i kampen mot utanförskapet. Utbildning är det viktigaste sättet att överföra resurser till utsatta grupper och öka de nya generationernas livschanser och sociala rörlighet. Det är så lika möjligheter skapas. Tyvärr befinner sig skolans verklighet långt ifrån dessa ideal. Det största sveket mot de mest utsatta är en skola som inte fungerar, som inte förmedlar kunskaper, som inte ger redskap för framtiden. Förorternas skolor är oftast misslyckandets skolor. Där reproduceras utanförskapet och nya generationer av förlorare skapas. Detta kan inte accepteras. Därför behövs en ny skola, en skola som kombinerar val- och etableringsfriheten med höga krav på kunskapsförmedling, ordning och reda och kvalitet.
Mångfald, frihet och framväxten av s.k. magnetskolor kan locka människor att bosätta sig och bo kvar i utsatta områden. Tydliga krav, mål och utvärderingar behövs också för att skapa en skola där alla kan lyckas. Också extra hjälp för att bearbeta svåra upplevelser skall finnas tillgänglig.
Genom högre lärarlöner, upprustade skollokaler, högre krav på eleverna, mer tid till svaga elever och satsningar på nya pedagogiska hjälpmedel kan de skolor som i dag har sociala problem omvandlas till motorer, som lyfter ett bostadsområde. Genom sådana s.k. magnetskolor kan människor lockas att bosätta sig i utsatta områden och segregationen därmed brytas.
10. | Skolans roll för förbättrad integration, punkt 9 (v) |
| av Britt-Marie Danestig (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skolans roll för förbättrad integration. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub354 yrkande 15 och avslår motionerna 2005/06:Sf331 yrkande 6, 2005/06:Sf383 yrkande 23, 2005/06:Kr255 yrkande 12, 2005/06:Ub344 yrkandena 57 och 58 samt 2005/06:Ub492.
Ställningstagande
Skolan är en del av samhället. Det finns många positiva exempel, både nationellt och internationellt, på hur skolan kan bli en samlingsplats för boende i närsamhället. I områden med många invandrade bör vuxnas studier i svenska kunna förläggas till den skola där deras barn går. Så fungerar det vid några skolor i Göteborg, men förekommer också i invandrartäta områden i London och Den Haag. I de sistnämnda sker också en del av undervisningen över generationsgränserna, vilket givit positiva resultat. För att öva sina språkfärdigheter och bli en del av ett socialt sammanhang fungerar föräldrarna även som resurspersoner i klassrummet, på fritidshemmet under skolmåltiderna etc. När det gäller det senare finns goda exempel från Stockholmsområdet och Linköpings kommun.
11. | Rätt att välja skola, punkt 10 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om val av skola. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub238 yrkande 25, 2005/06:Ub344 yrkandena 49 och 50 samt 2005/06:Ub426 yrkande 48.
Ställningstagande
Även om alla elever enligt skollagen skall ha rätt att välja mellan olika kommunala skolor kan den rätten i praktiken vara kraftigt inskränkt lokalt. Även möjligheten att välja en kommunal skola i en annan kommun är oftast liten. Ökade möjligheter att välja mellan olika skolor kräver i sin tur att det råder lika villkor för alla skolor oavsett huvudman. Våra förslag om ökad frihet för alla skolor leder till att de kommunala skolorna ges ökad möjlighet att konkurrera på lika villkor med de fristående skolorna. Vi vill ge kommunala skolor minst lika stor frihet som de fristående skolorna har i dag. Våra förslag undanröjer också onödiga hinder som i dag finns för fristående skolor och stärker deras rättssäkerhet.
För att öka möjligheten för elever att välja mellan olika kommunala skolor bör skollagens bestämmelser i detta avseende stärkas.
Föräldrar bör ha rätt att välja att låta sina barn gå i vilken grundskola som helst som har tillstånd från Skolverket att bedriva undervisning. Alla skolor med sådant tillstånd skall vara öppna för alla elever som söker. Om urval måste ske skall detta kunna göras genom närhetsprincipen eller genom antagningsprov. Kommunens skolresurs skall följa eleven till den skola som hans eller hennes föräldrar väljer.
Ofta är det praktiska saker som hindrar en familj att välja den skola de egentligen tycker skulle passa dem bäst. Vi anser att den elev som skulle haft rätt till skolskjuts till den skola kommunen anvisat, skall ha rätt att använda den resursen för att ta sig till en annan skola, om den också ligger långt från hemmet. Detta är en reform som inte innebär någon merkostnad för kommunen.
Vi anser att de fristående skolorna liksom de kommunala måste vara förpliktade att erbjuda utbildning på lika villkor för alla elever, även elever som kräver extra ekonomiska resurser, t.ex. funktionshindrade barn. Det behövs ett regelverk eller riktlinjer för bedömning av stödbehov så att frågan om särskilt bidrag lättare kan prövas och så att stöd kan ges på samma villkor som på en kommunal skola.
Hörselskadade elever måste också ha möjlighet att välja friskola. I dag finns det inte möjlighet för friskolor att få ekonomiskt stöd till utbildningstolkning för de hörselskadade utan skolorna måste betala detta själva. Detta skiljer sig mot folkhögskolorna, universitet och högskolor som kan få statligt stöd till utbildningstolk.
12. | Närhetsprincipen, punkt 11 (v) |
| av Britt-Marie Danestig (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om närhetsprincipen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Sf336 yrkande 31 och 2005/06:Ub398 yrkande 4.
Ställningstagande
Flera storstadskommuner har infört system med betygsintagning till gymnasiet, vilket innebär att eleverna med högst betyg har förtur till de mest populära skolorna. Det fria valet av skola förstärker segregationen eftersom det dränerar skolor i utsatta områden på studiemotiverade elever.
Det fria skolvalet är i stora stycken en chimär. I glesbygden finns i stort sett inga valmöjligheter alls, och i storstaden är valet av skola hårt knutet till klassbakgrund och föräldrarnas utbildning. För att motverka segregation på grund av etnicitet och klass är det viktigt att värna närhetsprincipen inom grundskolan.
13. | Skolans finansiering, punkt 12 (m) |
| av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om nationell skolpeng. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub238 yrkandena 29 och 30 samt avslår motionerna 2005/06:Ub343 yrkande 56 och 2005/06:Ub344 yrkande 68.
Ställningstagande
Statens huvudsakliga finansiella ansvar är dels att svara för att kommunerna har ekonomiska förutsättningar att utföra sitt uppdrag och att ytterligare statliga uppdrag till kommunerna finansieras, dels att ta ansvar för att säkerställa en rätt dimensionerad och högkvalitativ lärarutbildning och en väl fungerande utbildningsinspektion. Staten kan vidare genom minskad detaljreglering av kommunerna, både på skolans område och på andra områden, medverka till att resurser frigörs till prioriterade områden, t.ex. satsningar på bättre skola. Ökad fokus på uppnående av skolans kunskapsmål bidrar likaledes till detta. Vi avvisar den styrning av skolans resursanvändning som de s.k. Wärnerssonpengarna inneburit.
14. | Utredning om skolans styrning och finansiering, punkt 14 (v) |
| av Britt-Marie Danestig (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om utredning om skolans styrning och finansiering. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub354 yrkande 17.
Ställningstagande
Riksdagen har som företrädare för medborgarna rätt att ange skolans mål och uppgifter. Ett problem uppstår när man som nu, på punkt efter punkt, kan se hur kommunerna faktiskt har stora svårigheter att genomföra det som riksdagen i lagstiftning och styrdokument ålägger dem som ansvariga för förskola, grundskola och gymnasieskola. Man kan inte heller se att de s.k. fristående skolorna klarar av uppdraget bättre. Här kan också nämnas de stora skillnaderna mellan kommunerna när det gäller hur mycket pengar som satsas på en genomsnittlig elev, på skolmat och skolskjutsar. Enligt Skolverkets statistik varierar kommunens totalsatsning per elev år 2004 (exklusive kostnader för skolskjuts) från ca 54 000 kr till 90 000 kr. Därför menar Vänsterpartiet att det är dags att utifrån jämlikhetssträvan åter ta frågan om skolans styrning och finansiering på allvar. Regeringen bör därför tillsätta en utredning med uppdrag att utreda skolans styrning och finansiering.
15. | Avgiftsfrihet i skolan, punkt 15 (mp) |
| av Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om avgiftsfrihet i skolan. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub584 yrkandena 1-3 och avslår motionerna 2005/06:Ub243 och 2005/06:Ub478.
Ställningstagande
Grundskolan i Sverige skall vara avgiftsfri för alla elever. Det är en viktig grundläggande princip i ett demokratiskt samhälle som vill ge alla lika möjligheter till kunskap och utveckling.
Skollagen fastslår, i 4 kap. om grundskolan, att utbildningen skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.
Denna möjlighet att vid enstaka tillfällen ta ut en obetydlig kostnad har missbrukats. Skolverket har konstaterat ett flertal fall där elever och föräldrar har förväntats betala tusentals kronor för skolresor och studiebesök. Också Lärarförbundet konstaterar att "alltför många skolor har på ett oacceptabelt sätt överskridit den möjlighet som finns i dagens skollag att ta ut en obetydlig kostnad för enstaka inslag".
Grundskolan skall kunna erbjuda en socialt rik och lärande miljö i vid bemärkelse. I detta avseende är möjligheten till kontakter med världen utanför skolan viktig. Det gäller förutom studieresor och museibesök även olika typer av naturupplevelser. För barn som bor i stadsmiljö, inte minst i socialt utsatta områden, är detta mycket betydelsefullt. Utflykter av olika typer är också viktiga för att tidigt grundlägga en sund livsstil hos barnen, inte minst mot bakgrund av den senaste tidens upprepade larmrapporter gällande försämrad allmänkondition hos barn och ungdom.
Grundskolan måste förmås att leva upp till den redan nu rådande principen om avgiftsfrihet för utbildningen utan att möjligheterna att göra utflykter urholkas.
Skolverket bör ta fram tydliga riktlinjer för hur grundskolorna skall tolka skollagen med avseende på rätten att genomföra enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Skolverket bör också i ökad utsträckning granska grundskolorna utifrån i vad mån de efterlever dessa begränsningar. En sådan skärpt granskning bör kombineras med skarpare sanktionsinstrument för att effektivt kunna stävja missbruket av avgifter i skolan.
16. | Skolan som reklamfri zon, punkt 16 (v, mp) |
| av Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skolan som reklamfri zon. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub301 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Överallt runt oss matas vi från morgon till kväll med reklam. Det är en utveckling som kanske är svår att hejda, men vissa områden i samhället borde vara fredade från reklam.
Våra barn och ungdomar borde kunna vara i skolan utan att inom skolan utsättas för påverkan från kommersiell reklam. Skolan har en mycket viktig uppgift i vårt samhälle där vår gemensamma värdegrund som den uttrycks i läroplanen måste få vara det viktiga budskapet. Det får inte finnas tvivel om att skolan står fri från kommersiella företags påverkan.
Vi vill att skolor och förskolor skall vara en reklamfri zon. Skolor skall inte belamras av reklamskyltar från företag som sponsrar verksamheten.
17. | Skolskjuts, punkt 17 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skolskjuts. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub344 yrkande 51 och 2005/06:Ub587 yrkande 47.
Ställningstagande
Vi anser att den elev som skulle haft rätt till skolskjuts till den skola kommunen anvisat, skall ha rätt att använda den resursen för att ta sig till en annan skola. Detta är en reform som inte innebär någon merkostnad för kommunen.
Elever skall ha rätt att söka till valfri skola i Sverige. Kommunens skolresurs för eleven skall gå till den skola där eleven antas. Eleven skall ha rätt till samma skolskjutsresurs som kommunen skulle ha bistått med om eleven hade gått i den skola som kommunen anvisat.
I dag är elever fria att välja vilken skola de vill gå i, vilket skapat dynamik i det svenska skolväsendet. Men det finns vissa förhållanden som begränsar elevers reella möjlighet att välja. Ett exempel är skolskjutsen. En kommun är skyldig att ordna skolskjuts åt eleverna till den närmaste kommunala skolan, men den är inte skyldig att ordna skjuts om ett barn väljer att gå i en annan kommunal skola eller en fristående skola. Vi föreslår att kommunen skall vara skyldig att betala skolskjuts även till en fristående skola eller annan kommunal skola, så länge det inte innebär en merkostnad för kommunen. Vid val av annan skola än den närmast belägna anser vi det vara rimligt att kommunen står för resekostnader motsvarande kostnaden till närmaste skola. Resten av kostnaden får bekostas av elevens föräldrar.
18. | Skolskjuts vid växelvis boende, punkt 18 (mp) |
| av Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skolskjuts vid växelvis boende. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub428 yrkande 20 och avslår motion 2005/06:Ub249.
Ställningstagande
Skollagen är i dag otydligt formulerad vad gäller rätten till skolskjuts vid växelvis boende. Det är viktigt att lagen tydliggörs på denna punkt. Miljöpartiet anser att skolskjuts i skollagen skall föreskrivas som en rättighet för eleven som skall gälla från den adress där eleven är folkbokförd. Möjlighet till skolskjuts vid växelvis boende skall finnas om det inte innebär extra kostnader för kommunen. Det är inte rimligt att en elev skall nekas kliva på en skolbuss som ändå går förbi elevens bostad, enbart för att eleven inte är folkbokförd på den aktuella adressen.
19. | Skolans styrning, punkt 19 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om lokala skolstyrelser. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub344 yrkandena 33, 56 och 59, 2005/06:Ub345 yrkande 19, 2005/06:Ub516 yrkande 13 och 2005/06:Ub587 yrkandena 19 och 27 samt avslår motionerna 2005/06:Sf336 yrkande 28, 2005/06:Ub398 yrkande 1, 2005/06:Ub426 yrkande 21 och 2005/06:Ub587 yrkande 20.
Ställningstagande
Skolan skall styras mot kunskapsmålen. Målstyrningen fungerar inte i dag på grund av brister i den förda skolpolitiken. Alltför många och för otydliga mål har pålastats skolan. Lärares och rektorers befogenheter och ansvar är oklart. Rädslan för utvärderingar av elevers resultat har därutöver starkt bidragit till att skolan inte har styrts mot kunskapsmålen.
Ansvarsutkrävandet för skolors kvalitet är svagt. Det får t.ex. inga konsekvenser för en huvudman eller en skola om elever inte ges förutsättningar att nå målen, trots att detta borde vara skolans huvuduppdrag.
Konsekvensen av den bristande målstyrningen av skolan är en försämrad skolkvalitet och bristande likvärdighet i utbildningen. Den likvärdiga skolan finns i dag bara på papperet. Elevernas resultat beror i ökande grad på kön och familjebakgrund.
För att stärka skolans kvalitet och säkra en likvärdig skola måste skolpolitiken läggas om. Skolans kunskapsuppdrag skall betonas, samtidigt som antalet mål minskas och de nationella kunskapsmålen i varje ämne förtydligas. Skolors självbestämmande måste öka; lärare och rektorer skall ha största möjliga professionella frihet i att avgöra hur de nationella målen skall uppnås. Tätare och förbättrade statliga utvärderingar skall genomföras av varje skolas kvalitet, dvs. att alla elever ges förutsättningar att nå kunskapsmålen i alla ämnen. Ansvarsutkrävande skall införas för att garantera att alla skolor håller kvalitetskraven. I sista hand skall en skola kunna startas om med ny skolledning.
Skolornas självbestämmande skall öka. Beslut om hur undervisningen utformas och resurserna används skall fattas av skolans lärare och rektor, där den bästa informationen om elevernas och skolans förutsättningar finns.
Ansvarsfördelningen mellan huvudman och profession måste tydliggöras i skollagen. Beslutsbefogenheter och ansvar i skollagstiftningen bör i större utsträckning vara riktade mot lärare och rektorer.
Rektor skall ha det övergripande ansvaret för skolans resultat och för att leda och samordna den pedagogiska verksamheten i skolan. Till rektorns uppgifter hör även att ta beslut i sådana frågor som rör enskilda elever och som ofta har karaktär av myndighetsutövning. Behörighetskrav för rektorer skall införas i skollagen.
Skollagens behörighetskrav för lärare skall förtydligas. För behörighet skall det på sikt krävas adekvat utbildning i de ämnen och de skolår som undervisningen avser.
Statliga detaljregleringar om skolans verksamhet och organisation är ett annat problem. Sådana detaljregleringar skall ersättas med tätare och bättre utvärderingar som fokuserar på varje skolas kvalitet. Detta ger lärare och rektorer större utrymme att anpassa verksamheten för att uppnå de nationella målen, givet de lokala förhållandena.
20. | Skolans styrning, punkt 19 (v) |
| av Britt-Marie Danestig (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om lokala skolstyrelser. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Sf336 yrkande 28 och 2005/06:Ub398 yrkande 1 och avslår motionerna 2005/06:Ub344 yrkandena 33, 56 och 59, 2005/06:Ub345 yrkande 19, 2005/06:Ub426 yrkande 21, 2005/06:Ub516 yrkande 13 och 2005/06:Ub587 yrkandena 19, 20 och 27.
Ställningstagande
Vänsterpartiet motsätter sig tanken att valet av skola skall vara ett avgörande instrument för inflytande för elever och föräldrar över den egna skolsituationen. Det bästa och effektivaste sättet att stärka elevernas och föräldrarnas makt är att demokratisera alla skolor och låta skolorna bli samlingsplatser i lokalsamhället. Detta är också en viktig nyckel till kvalitetsförbättring i skolan, inte minst i skolor där många av föräldrarna är invandrade och kan bidra med sina perspektiv och erfarenheter för att utveckla skolan. Det är därför viktigt, när verksamheten med lokala skolstyrelser med elev- eller föräldramajoritet nu kommer att permanentas, att skolan verkar för att alla elever kommer att vara representerade. Därför bör regeringen uppdra åt Skolverket att verka för att barn och unga med utländsk bakgrund liksom deras föräldrar representeras i dessa lokala skolstyrelser. Detta kan exempelvis göras genom utbildning av de lokala skolstyrelserna eller informationsinsatser riktade till föräldrar som annars är underrepresenterade.
21. | Professionens roll i skolan, punkt 20 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om de professionellas roll i skolan. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub339 yrkande 17, 2005/06:Ub345 yrkandena 20, 21, 30 och 31, 2005/06:Ub426 yrkande 24, 2005/06:Ub516 yrkande 3, 2005/06:Ub534 yrkande 20, 2005/06:Ub587 yrkandena 29 och 30 samt 2005/06:Ub593 yrkande 5.
Ställningstagande
Många lärare och skolledare är engagerade, kunniga och framgångsrika. Men det skall inte vara trots skolpolitiken som skolor lyckas. Tvärtom skall skolpolitiken - genom att undvika detaljstyrning och fokusera på kvalitet och stabila spelregler - stärka de professionella i sitt arbete på alla skolor.
Forskningen visar att lärarnas kompetens är den viktigaste faktorn för goda kunskapsresultat. För att vi skall kunna öka kvalitetskraven på skolan krävs att de som verkar där ges bättre villkor än i dag. Det alldeles avgörande kommer att vara skolans förmåga att dra till sig välutbildade, kunniga lärare. Att stärka skolan kräver att kvaliteten i lärarnas utbildning och fortbildning förbättras, och att skolans signalsystem premierar professionella, välutbildade lärare och regelbunden fortbildning.
På bara tio år har andelen obehöriga lärare i grundskolan mer än fördubblats. I dag saknar en av fem lärare på grundskolan och en av fyra lärare på gymnasieskolan pedagogisk utbildning. I svenska, engelska och matematik har bara mellan 60 och 70 % av lärarna både en lärarutbildning och en utbildning i ämnet de undervisar i. I vissa ämnen har endast fyra av tio lärare det. Även om det på individnivå finns väldigt duktiga personer som undervisar utan rätt utbildning, är det som helhet så att kvaliteten riskeras av att alltfler lärare i grund- och gymnasieskolan saknar antingen pedagogisk utbildning eller utbildning i ämnet.
Många av de skolmisslyckanden vi ser i dag är resultatet av en skolpolitik som steg för steg har underminerat läraryrkets auktoritet och status. Om skolan skall kunna ge eleverna förutsättningar att klara kunskapsmålen måste läraryrkets attraktionskraft höjas.
Rektors huvuduppgift är att leda skolans verksamhet så att målen i läroplan och kursplaner nås. För att skolan skall hålla hög kvalitet är rektors ledarskap därför av stor betydelse. En ny akademisk rektorsutbildning bör skapas. Den som har en lärarexamen och bedöms ha läst kurser som motsvarar dem inom rektorsutbildningen, skall kunna tillgodoräkna sig dessa. Utbildningen skall ge kunskap och förtrogenhet i myndighetsutövning, skoljuridik, skolekonomi, pedagogisk utveckling och ledarskap.
När skolans huvuduppdrag är att alla elever skall nå kunskapsmålen behöver undervisningen ständigt utvecklas och förbättras, så att skolan på ett bättre sätt klarar den utmaning det innebär att undervisa elever med olika bakgrund och förutsättningar. Det är signifikativt att det i stort sett inte finns några lektorer kvar i den svenska skolan. När skolans kunskapsuppdrag nedvärderats under lång tid anses det till sist inte heller så viktigt med välutbildade lärare. Läraryrkets låga status bidrar också till att det inte är attraktivt för forskarutbildade att söka sig till skolan. Denna utveckling måste vändas.
Lärare ges sällan tillfälle att bidra aktivt till att bygga upp skolans kunskapsbas och till att utveckla skolans verksamhet. Ett konkret exempel på vad det kan få för konsekvenser är att effektiva metoder för att t.ex. prognostisera och hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter inte alltid utnyttjas, helt enkelt för att den kunskap som byggts upp genom forskning inom olika discipliner inte når ut till skolans lärare, rektorer och beslutsfattare.
Vi vill öka lärares möjligheter att bedriva forskning. Det ger fördjupning och nya karriärvägar för lärare och bidrar till att forskningen bedrivs kring frågeställningar som är relevanta för skolans verksamhet. Lärare skall inte längre vara bortkopplade från utvecklingen av yrkets kunskapsbas.
22. | Studie- och yrkesvägledare, punkt 21 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om studie- och yrkesvägledare. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub344 yrkande 73, 2005/06:Ub587 yrkande 32 och 2005/06:A416 yrkande 2.
Ställningstagande
I en tid då arbets- och studiemöjligheter blir alltmer omfattande och komplexa har studie- och yrkesvägledaren en betydelsefull uppgift att lotsa eleverna rätt. En studie- och yrkesvägledare måste ha aktuell kunskap och hålla sig à jour med förändringar inom utbildningsväsendet och därför är det nödvändigt att vägledaren har en god utbildning och får ständig kompetensutveckling. Vi anser därför att skollagen även fortsättningsvis skall kräva att skolorna anställer högskoleutbildade studie- och yrkesvägledare.
I övergången mellan grund- och gymnasieskolan spelar studie- och yrkesvägledaren en viktig roll för att hjälpa eleverna så att övergången blir smidig.
23. | Elevinflytande, punkt 22 (m, fp, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om föräldrainflytande. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub344 yrkande 34 och avslår motionerna 2005/06:Kr412 yrkande 15, 2005/06:Ub428 yrkandena 11 och 13, 2005/06:Ub447, 2005/06:Ub467 och 2005/06:Ub587 yrkande 26.
Ställningstagande
Elever har lagfäst rätt till inflytande över hur deras utbildning utformas. Undersökningar visar att elever upplever att deras inflytande avtar med stigande ålder trots att det borde vara tvärtom.
Inflytandets omfattning och utformning skall anpassas efter elevernas ålder och mognad och utformningen av elevinflytandet skall bestämmas lokalt. Elevråden och elevskyddsombuden bör här kunna spela en viktig roll.
Ytterst få elever strävar efter att få styra sin skola administrativt. Det skall vara de professionellt utbildade i skolan - rektorer och lärare - som till slut fattar de avgörande besluten.
24. | Elevinflytande, punkt 22 (v, mp) |
| av Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om elevinflytande. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub428 yrkandena 11 och 13 samt avslår motionerna 2005/06:Kr412 yrkande 15, 2005/06:Ub344 yrkande 34, 2005/06:Ub447, 2005/06:Ub467 och 2005/06:Ub587 yrkande 26.
Ställningstagande
Skolan har som uppgift att bidra till att fostra demokratiska individer med respekt för medmänniskor och deras olikheter. Ändå är det demokratiska inslaget i skolorna starkt begränsat. Skolan är till för eleverna och självklart skall de ha inflytande över den. För att förbättra förutsättningarna för ökad demokrati inom skolan anser Miljöpartiet att varje skola skall ha ett fungerande representativt forum för elevinflytande.
Det skall vara självklart att elever ges möjlighet till arbete med elevinflytande. Eleverna skall därför ha rätt att få extra stöd för att ta igen undervisning som de missat när de varit frånvarande för arbete med elevinflytande, skyddsombudsarbete, skoltidningsarbete eller liknande. Tyvärr är det inte så på alla skolor och vi vill därför se en ändring i skollagen som garanterar detta. Elevernas möjligheter att arbeta med elevinflytande skall motsvara vad som gäller på en arbetsplats.
Att arbeta med elevinflytande tar tid och kraft. Miljöpartiet anser att elever som tar ansvar för sin och sina medelevers situation utför ett enormt viktigt arbete och att de därför bör uppmuntras. Därför anser Miljöpartiet att skollagen bör ändras så att det framgår av en elevs slutbetyg om denne varit engagerad i sådan aktivitet.
25. | Elevinflytande, punkt 22 (kd) |
| av Inger Davidson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om elevinflytande. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr412 yrkande 15 och 2005/06:Ub587 yrkande 26 och avslår motionerna 2005/06:Ub344 yrkande 34, 2005/06:Ub428 yrkandena 11 och 13, 2005/06:Ub447 och 2005/06:Ub467.
Ställningstagande
Elever har lagfäst rätt till inflytande över hur deras utbildning utformas. Inflytandets omfattning och utformning skall anpassas efter elevernas ålder och mognad och utformningen av elevinflytandet skall bestämmas lokalt. Dessvärre visar undersökningar att elever upplever att deras inflytande avtar med stigande ålder, trots att det borde vara tvärtom. Att ge eleverna inflytande och ansvar är det bästa sättet att utveckla deras känsla för demokratiska beslutsformer och förmåga till ansvarstagande.
Elevrådsarbete och liknande skall kunna ske på skoltid och uppmuntras av de vuxna i skolan. Frånvaro på grund av elevrådsarbete skall ses som en merit, inte som en belastning. Eleverna måste känna att deras medinflytande är reellt och därmed meningsfullt. Inflytandet bör gälla såväl organisation som undervisning. Kristdemokraterna vill t.ex. uppmuntra skolor att låta äldre elever medverka vid tjänstetillsättningar.
En lagstadgad miniminivå av elevinflytande bör införas. Skollagen stadgar endast att elevinflytande skall finnas, inte i vilken omfattning eller på vilket sätt. Det är därför nödvändigt att skollagen blir med konkret. Goda förslag finns i det nya förslaget till skollag som presenterades av Skollagskommittén våren 2003.
Många unga är också engagerade i föreningar utanför skolan och får där lära sig demokrati och att ta ansvar. Kristdemokraterna anser att denna kunskap bättre skall tas till vara och t.ex. bör kunna tillgodoräknas vid olika ansökningar.
26. | Läromedel, punkt 24 (kd) |
| av Inger Davidson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om läromedel. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr3 yrkande 6 och 2005/06:Ub587 yrkande 37 och avslår motion 2005/06:Ub301 yrkande 3.
Ställningstagande
Bokens betydelse som informationsbärare kan inte överskattas. Bra och uppdaterade böcker är en förutsättning för att skolarbetet skall fungera. Av skolans totala kostnader är det mindre än 1 % som går till läromedelsinköp. I dag avsätts ca 500 kr/elev och år till läromedel. Anslagen för läromedelsinköp har minskat de senaste tio åren. På var tredje lågstadieskola får barnen inte behålla en enda bok.
Bra skolböcker är också en förutsättning för att föräldrar skall kunna följa skolarbetet och stötta sina barn. Fräscha och aktuella läroböcker har stor betydelse för undervisningen. Kristdemokraterna anser att en ambition bör vara att varje elev får behålla minst en lärobok per årskurs. För att betona vikten av goda läroböcker anser vi att läromedelsinventering skall vara en viktig punkt vid den statliga kvalitetsgranskningen av skolorna. Även i skolornas egna kvalitetsredovisningar bör situationen gällande läroböcker klargöras.
Det behövs en stor satsning på läromedel, såväl böcker som andra verktyg, för att eleverna skall nå målen. Kristdemokraterna har föreslagit ett statligt anslag för inköp av läromedel på 200 miljoner kronor, vilket räcker till ca 200 kr per elev i grundskolan per år. Det skulle alltså innebära en nästan 40-procentig ökning av anslagen för läromedel. Genom att inte låsa resurserna till antingen läroböcker eller andra läromedel ges skolorna stort utrymme att själva avgöra inköpen efter sina behov.
27. | Läromedel, punkt 24 (mp) |
| av Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om läromedel. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub301 yrkande 3 och avslår motionerna 2005/06:Kr3 yrkande 6 och 2005/06:Ub587 yrkande 37.
Ställningstagande
Miljöpartiet vill att skolan skall vara en reklamfri zon. Vi är däremot positiva till att företag och privatpersoner på olika sätt bidrar både ekonomiskt och materiellt till skolor. Vårt förslag är i första hand att kommunerna skapar utvecklingsfonder dit företagen kan betala in sina bidrag till kommunens skolor. Det är bidrag som sedan kan redovisas i t.ex. kommunens årsredovisning. Skolorna kan sedan söka bidrag för olika ändamål från denna fond.
28. | Skolverkets tillsyn av läromedel, punkt 25 (c) |
| av Sofia Larsen (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om Skolverkets tillsyn av läromedel. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:L341 yrkande 11 och 2005/06:Ub426 yrkande 44.
Ställningstagande
Sexuella trakasserier kan också vara ett resultat av hos eleverna inlärda fördomar om sexualitet. Läromedel skall inte bidra till att förstärka negativa attityder till homo-, bi- och transsexualitet. I dagens skola måste sexualundervisningen vara modern och fördomsfri. Därför måste de berörda lärarna ha de kunskaper och den grund som krävs för att undervisa inom ämnet. Centerpartiet anser att det är viktigt att tillsynen av utbildningsverksamhet från bl.a. Skolverket också innefattar om det i skolan förekommer fördomsfulla läromedel.
29. | Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling avseende läromedel, punkt 26 (v) |
| av Britt-Marie Danestig (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om uppdrag till Myndigheten för skolutveckling avseende läromedel. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub354 yrkande 13.
Ställningstagande
Läroboken och andra pedagogiska texter, t.ex. bilder och material som eleverna själva framställer, har en viktig roll i undervisningen. Men dagens läroböcker måste utvecklas. När man talar om att läromedel skall vara interaktiva kopplas detta ofta till användningen av datorer i undervisningen. Men även pedagogiska texter kan vara interaktiva genom att de inbjuder till reflexion och medskapande. Kommunerna har skurit ned på läroboksinköpen och därmed minskar förlagens vilja att satsa på utveckling av läromedel, framför allt gäller det andra ämnen än svenska, matematik och språk. Staten bör bidra till läromedelsutveckling, kvalitetssäkring av läromedel och att särskilda satsningar på läromedel görs som på grund av ämnenas omfattning eller det låga antalet som läser ämnet aldrig kan nå stora och för förlagen och författarna lönande upplagor. Myndigheten för skolutveckling bör få i uppdrag att ta fram ett förslag hur detta kan åstadkommas.
30. | Skolbibliotek, punkt 28 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skolbibliotek. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr3 yrkande 7, 2005/06:Kr416 yrkande 5, 2005/06:Ub344 yrkandena 7 och 61 samt 2005/06:Ub514 yrkande 2 och avslår motion 2005/06:Kr306 yrkandena 1, 4 och 5.
Ställningstagande
Alla elever behöver öva sin läsning. Det handlar inte bara om att lära sig läsa, utan också om att bli en läsare: att uppslukas av läsandets nöje och verkligen fångas av en bok. Det är därför mycket viktigt att alla elever har tillgång till ett bibliotek eller skolbibliotek där de kan få guidning in i läsningen. Skolan bör på alla sätt uppmuntra elevers eget läsande och intresse för litteratur.
Fungerande skolbibliotek har stor betydelse för att främja elevernas läsande. Vi ser därför med oro på den negativa utvecklingen som sker på detta område. Tillgången till bemannade skolbibliotek minskar. Skolbibliotekarier är sällsynta och urvalet av böcker är ofta föråldrat. Bristen på utbildade bibliotekarier innebär ofta att biblioteken inte utnyttjas på ett effektivt sätt.
Behovet av fungerande skolbibliotek inom skolväsendet är stort. Skolbiblioteken spelar en viktig roll för att ge eleverna olika typer av kulturupplevelser. I dag saknas skolbibliotek på var tredje skola. Många saknar skolbibliotekarie. I nya bibliotekslagen från 2004 kräver man att kommunerna skall utarbeta en biblioteksplan för biblioteken i kommunen. Även om vi är emot en bibliotekslag är det nödvändigt att kommunerna har fungerande bibliotek inom skolväsendet. Skolbiblioteket har stora möjligheter att bli ett rum för lärande. Den pedagogiska miljön från förskolan till gymnasieskolan är avgörande för elevens språkutveckling och därför är bibliotekarien en bra resurs.
Att organisera kulturella aktiviteter på skolan är en arbetsuppgift som kräver både tid och kunskaper. Att lägga hela det ansvaret på enstaka lärare kan innebära att alla elever inte nås av det utbud som finns. Där kan skolbibliotekarien vara en ovärderlig hjälp genom att hon/han inte är uppbunden av lektioner och dessutom har kontakt med alla elever och känner till deras intressen.
I områden och på skolor där svenska språket har en svag ställning måste den språkliga infrastrukturen vara extra väl utarbetad. Skolor i områden med utanförskap bör ha tillgång till ett bemannat bibliotek nära skolan, så att biblioteket kan bli en naturlig del av skolans verksamhet.
.
31. | Skolbibliotek, punkt 28 (v) |
| av Britt-Marie Danestig (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skolbibliotek. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr306 yrkandena 1 och 4, bifaller delvis motion 2005/06:Kr306 yrkande 5 och avslår motionerna 2005/06:Kr3 yrkande 7, 2005/06:Kr416 yrkande 5, 2005/06:Ub344 yrkandena 7 och 61 samt 2005/06:Ub514 yrkande 2.
Ställningstagande
Ingen myndighet har i uppdrag att som tillsynsmyndighet kontrollera att lagparagrafen om skolbibliotek följs. Det är också oklart vilka sanktioner som kan riktas mot en kommun som bryter mot lagen.
Vänsterpartiet anser att regeringen bör uppdra åt Skolverket att i samråd med Kulturrådet ansvara för att främja, följa och utvärdera skolbiblioteksverksamheten.
Vänsterpartiets utgångspunkt är att det är elevernas behov som skall stå i centrum vid utformningen av skolbiblioteket. Biblioteket är inte enbart ett verktyg för att förbättra elevernas läsförmåga och deras förmåga att ta till sig olika skolkunskaper. Det handlar lika mycket om att ge eleverna möjlighet att möta skönlitteraturen på sina egna villkor. Skolbibliotekens roll och uppgifter måste förtydligas och lyftas fram. Det krävs en tydlig definition på vad som får kallas ett skolbibliotek. Skolbiblioteken bör ha ett eget avsnitt i lagen där tillgänglighet, kvalitet, öppettider, personalkrav m.m. regleras, i likhet med den finländska kulturlagen och biblioteksförordningen.
32. | Inkludera skolbibliotek i Skolverkets inspektioner och kvalitetsredovisningar, punkt 29 (v) |
| av Britt-Marie Danestig (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att inkludera skolbibliotek i Skolverkets inspektioner och kvalitetsredovisningar. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub354 yrkande 12.
Ställningstagande
I dag har bara varannan svensk grundskola ett bibliotek som är bemannat minst sex timmar per vecka. Bland fristående grundskolor är siffran endast 10 %. Det finns kommuner som helt saknar bemannade skolbibliotek. Detta är långt ifrån tillfredsställande. Regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att inkludera skolbiblioteken i sina inspektioner och i det underlag för kvalitetsredovisningar som myndigheten inhämtar från kommunerna. Bra och tillgängliga skolbibliotek är en viktig förutsättning för att skolornas arbete med att minska skillnader mellan elever som har sin grund i kön, klass och etnicitet skall lyckas.
33. | Arbetsro i skolan, punkt 30 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om arbetsro i skolan. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub344 yrkande 32, 2005/06:Ub535 yrkande 7 och 2005/06:Ub587 yrkande 9 och avslår motion 2005/06:Ub335.
Ställningstagande
Skolan skall vara en plats där alla känner sig trygga och där elever och vuxna visar respekt för varandra. De flesta skolor har en sådan studiemiljö, men det finns alldeles för många tragiska exempel på motsatsen. Många elever vittnar om problem med mobbning, andra kränkningar och bristande studiero. Det är oacceptabelt. Skolan måste ges möjlighet att åstadkomma en bra skolmiljö för alla elever. En förutsättning för detta är att skolan vilar på en värdegrund som är väl förankrad hos både lärare och elever.
34. | Ordningsregler i skolan, punkt 31 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 31 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om ordningsregler i skolan. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub344 yrkande 28, 2005/06:Ub345 yrkande 22 och 2005/06:Ub535 yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
Varje skola bör upprätta lokalt anpassade ordningsregler och ange vilka konsekvenserna blir för den som bryter mot reglerna.
Flera undersökningar visar att det i Sverige finns stora brister i klassrumsklimatet. Dessa problem är vanligare än i andra jämförbara länder. Svenska elever kommer ofta för sent och stör på lektionerna. Ogiltig frånvaro och skadegörelse är också vanligt. Bristen på ordning och studiero är djupt oroande. Det är ofta eleverna med störst svårigheter som förlorar mest på att det är oroligt i klassrummet.
Naturligtvis vill alla lärare och rektorer komma till rätta med oordning och stök, men skolpolitikerna har under årtionden ryckt undan mattan för varje försök. Lärarnas disciplinära befogenheter har monterats ned och deras auktoritet i klassrummet har tillåtits sjunka.
För att garantera en trygg skolmiljö krävs ett levande värdegrundsarbete kombinerat med andra förebyggande insatser, t.ex. en välfungerande elevvård, detta för att eleven skall kunna uppnå kunskapsmålen och få hjälp att ta eget ansvar både för sitt arbete och för sitt uppförande i skolan. Det är också viktigt att den fysiska miljön i skolan är inbjudande. En sliten och nedklottrad skolbyggnad sänder ett budskap om att skolan inte är viktig.
35. | Lärares och rektorers ansvar och befogenheter, punkt 32 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 32 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om lärares och rektorers ansvar och befogenheter. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub344 yrkandena 29-31, 2005/06:Ub345 yrkandena 24-26 och 2005/06:Ub535 yrkande 4.
Ställningstagande
De förebyggande insatserna måste dock kombineras med tydligare befogenheter för lärare och skolledare. Skollagen skall inrymma bestämmelser som uttryckligen ställer krav på en lugn och trygg skolmiljö. Lärare och skolledningen skall ha rätt att vidta de åtgärder som krävs för att skapa trygghet. Skollagstiftningen måste tydligt ange vilka befogenheter som rektorer och lärare har för att komma till rätta med oro och disciplinära problem bland eleverna. Skriftlig varning, kvarsittning, föräldrasamtal och en kortare tids avstängning är några exempel på sådana befogenheter. En elev som stängs av skall få stöd från skolan för att bryta sitt destruktiva beteende. Lärarna skall självklart även ha rätt att omhänderta störande föremål och avvisa stökiga elever från klassrummet. Allvarliga brott i skolan skall alltid polisanmälas.
36. | Skriftliga omdömen i ordning och uppförande, punkt 33 (fp, kd) |
| av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana Maria Narti (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 33 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skriftliga omdömen i ordning och uppförande. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub444 yrkande 2, 2005/06:Ub535 yrkande 5 och 2005/06:Ub587 yrkande 11 och avslår motion 2005/06:Ub260 yrkande 10.
Ställningstagande
Vi anser att det behövs en tydligare uppföljning av elevernas uppträdande i skolan. En elev som beter sig illa mot andra måste få ett tydligt besked om att hans eller hennes uppförande inte accepteras. Lika viktigt är det att en elev som anstränger sig, är aktiv på lektionerna och omtänksam mot sina klasskamrater uppmuntras i sitt beteende. Vi anser därför att skolan skall utfärda ett omdöme om elevens uppträdande och ordning i skolan. Omdömet skall skrivas av elevens klassföreståndare efter samråd med övriga lärare som undervisar eleven och bifogas betyget.
37. | Redovisning av elevs närvaro i skriftliga omdömen eller i betyg, punkt 34 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 34 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om redovisning av elevs närvaro i skriftliga omdömen eller i betyg. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub260 yrkande 11, 2005/06:Ub344 yrkande 36, 2005/06:Ub535 yrkande 6 och 2005/06:Ub587 yrkande 10 och avslår motion 2005/06:Ub202.
Ställningstagande
Skolk och olovlig frånvaro är ett stort problem i många skolor. Närvaro på lektionerna är avgörande för att eleverna skall kunna nå kunskapsmålen. På lektionerna ger lärarna helheter och sammanhang mellan ämnen som inte kan prövas i prov och tester. Omfattande skolk leder till svårigheter för lärarna att bedriva meningsfull undervisning.
Många har en orealistisk uppfattning om varför ungdomarna skolkar. Skolkare är inte de elever som har lättast att tenta av betygen, utan tvärtom de som har störst behov av undervisningen. Skolorna skall utreda orsakerna till skolk och ge stödinsatser till de elever som är i behov av det.
Det finns många anledningar till att elever skolkar, men inga enkla lösningar på problemet. Ett steg på vägen är att skolan tydligt markerar att skolk och olovlig frånvaro inte är acceptabelt. Det är därför viktigt att närvaron följs upp under hela skoltiden. Skolan skall ges verktyg för att strama upp rutinerna vid omfattande olovlig frånvaro. Frånvaro och skolk skall redovisas i elevernas terminsbetyg. Information om frånvaro och skolk skall alltid anmälas direkt till föräldrarna.
38. | Rätt att avhysa obehöriga från skolan, punkt 35 (fp) |
| av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 35 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om rätt att avhysa obehöriga från skolan. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub344 yrkande 48.
Ställningstagande
Folkpartiet vill att skolan skall finnas till i ett samspel med det övriga samhället och vara så öppen som möjligt. Det är positivt när skolans lokaler kan användas även för andra ändamål och att det anordnas aktiviteter där även andra än dem som direkt berörs av undervisningen bjuds in. Men i vissa situationer kan en skola behöva stänga om sig. Det kan vara för att förhindra narkotikahandel eller andra uppgörelser på skolgårdarna. En skola måste därför ha rätt att förbjuda obehöriga att vistas på skolans område. Skolorna skall, om de bedömer att det är nödvändigt, kunna utesluta alla från skolans område utom dem som studerar eller arbetar vid skolan och elevernas vårdnadshavare.
Inte heller vårdnadshavare skall ha en absolut rätt att närvara i undervisningssituationer, om inte läraren har gett sitt medgivande. I de flesta fall är det naturligtvis ett stöd för läraren att föräldrar och andra närstående engagerar sig i barnens skolgång. Det motsatta problemet - att skolor ibland har svårt att locka föräldrar att komma på föräldramöten och utvecklingssamtal är nog vanligare. Men i sällsynta fall kan det också uppstå konflikter mellan föräldrar och lärare, eller föräldrar emellan, som blir störande för eleverna när de utspelar sig i klassrummet.
39. | Skolans roll i det brottsförebyggande arbetet, punkt 36 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 36 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att stärka skolans roll i det brottsförebyggande arbetet. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Sk496 yrkande 12 och 2005/06:Ub345 yrkande 27.
Ställningstagande
Skolan skall ha anmälningsplikt till polisen då våld förekommer på skolan.
Attityder grundläggs redan i ung ålder. Vi förordar tidiga reaktioner mot barn som beter sig kränkande mot andra, genom tillmälen eller antastande. Ett tätare samarbete mellan skola, polis och sociala myndigheter skulle underlätta arbetet att förhindra våldsbrott i skolan.
Skolans roll i det brottsförebyggande arbetet måste stärkas. Allvarliga brott som begås i skolan måste polisanmälas. Alla skolor bör ha en kontaktperson hos polisen.
40. | Frivilliga drogtest i skolan, punkt 37 (fp) |
| av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 37 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om frivilliga drogtest i skolan. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ju40 yrkande 8.
Ställningstagande
Skolan har en nyckelroll i att tidigt upptäcka ungdomars narkotikaanvändning. Skolans insatser mot droger kan vara avgörande för många unga människors framtid. En bra arbetsmiljö i skolan, för såväl elever som lärare, är en förutsättning för trygghet och goda skolresultat. Vi menar att skolan måste ha nolltolerans mot droger, den som använder droger riskerar inte bara sin egen hälsa utan påverkar även sin omgivning.
Insatser mot droger i skolan handlar om att använda flera redskap, ett av dem är drogtester. Det handlar inte om att straffa eleverna utan om att de skall veta att vi vuxna är rädda om dem, att vi finns här och inte släpper taget när de ger sig ut på hal is. Grunden är att drogtesterna skall vara frivilliga och att de skall baseras på samförstånd mellan skolan, barnen och föräldrarna.
I Sverige råder det stor osäkerhet om drogtester av elever får användas som en del i skolornas drogpolicy. Vi anser att rättsläget måste klargöras och att grundskolorna skall kunna erbjuda frivilliga misstankebaserade drogtester. Drogtesterna görs med antingen urinprov eller salivprov genom tops i munnen.
41. | Nationella prov och kontrollstationer, punkt 38 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 38 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kontrollstationer. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr376 yrkande 18, 2005/06:Ub238 yrkandena 12 och 14, 2005/06:Ub261 yrkande 5, 2005/06:Ub344 yrkande 12 och 2005/06:Ub587 yrkande 17 och avslår motion 2005/06:Ub503 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
För de allra flesta elever är det möjligt att nå skolans mål. En förutsättning är dock att skolan tidigt uppmärksammar elevernas behov.
För att stödja elevernas utveckling mot målen och sätta en lägsta garanterad nivå för lärarnas kontinuerliga utvärdering och uppföljning vill vi införa regelbundna obligatoriska kontrollstationer. Det skapar ökad nationell likvärdighet och ger förutsättningar att minska variationer i elevers resultat. I samband med dessa skall obligatoriska nationella prov ges, i år tre, fem och åtta, som ger en bild av hur eleven ligger till i förhållande till de nationella proven. Det kombineras med skärpt krav på skolorna att erbjuda individanpassat stöd till eleverna för att uppnå målen.
År tre skall fokus ligga på läsförståelse, eftersom detta är så avgörande för att man skall kunna tillgodogöra sig den fortsatta utbildningen. Därför vill vi införa mål i svenska år tre och ett nationellt prov som relaterar till detta mål. Därutöver vill vi skärpa kraven på skolan att tillgodose elevers rätt till individanpassat stöd för att nå målen i trean. I den individuella utvecklingsplanen skall skolan ange det stöd som erbjuds, de egna insatser eleven skall fokusera på och föräldrarnas ansvar. Ansvarsfördelningen mellan skola, elev och hem skall alltså klargöras genom ett ansvarskontrakt i utvecklingsplanen.
På motsvarande sätt föreslår vi att en kontrollstation införs år fem, då fokus skall vara på svenska, matematik och engelska. Vi föreslår att de nationella proven i svenska, matematik och engelska blir obligatoriska och att kraven på individanpassat stöd skärps, så att alla elever ges förutsättningar att klara målen år fem. Utvärdering av elevens utveckling i förhållande till målen samt behov av kommande insatser från elevens, skolans och föräldrarnas sida skall anges i den individuella utvecklingsplanen.
En kontrollstation behövs också år åtta för att man skall få en avstämning i flera av skolans teoretiska ämnen inför elevernas sista läsår. Skolverket ges i uppdrag att ta fram en nationell provbank för detta syfte. Skärpt krav på individanpassat stöd till eleven införs. Varje elevs utvecklingsplan skall revideras efter behov.
42. | Individuella utvecklingsplaner, punkt 39 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 39 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om individuella utvecklingsplaner. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Sf389 yrkande 9, 2005/06:Ub238 yrkande 13, 2005/06:Ub261 yrkande 6, 2005/06:Ub426 yrkande 30 och 2005/06:Ub587 yrkande 16 och avslår motion 2005/06:Ub344 yrkande 13.
Ställningstagande
Regeringen förbjuder i dag skolor att använda betygsliknande omdömen. De individuella utvecklingsplaner som man beslutat om är därför enbart framåtblickande, och saknar därmed en nyckelkomponent för att bli verkningsfulla. Ett annat problem med de utvecklingsplaner som regeringen har tagit fram är att de inte är belagda med sekretess.
Allians för Sverige vill införa individuella utvecklingsplaner som ett verktyg för individanpassning för att stärka varje elevs kunskapsutveckling, såväl för dem som riskerar att inte nå de grundläggande målen som för dem som har kommit längre och behöver utmaningar för att nå de högre målen. Vi har i avsnittet ovan redan beskrivit hur vi vill att de skall användas i samband med kontrollstationerna år tre, fem och åtta.
Den individuella utvecklingsplan vi vill införa skall ersätta de åtgärdsplaner och utvecklingsplaner som i dag finns. Skolan skall för varje elev bedöma vilket individanpassat stöd eleven behöver för att nå sina mål, vilka arbetsinsatser eleven bör fokusera på den kommande tiden, men även föräldrarnas ansvar för att stödja eleven. Detta skall specificeras och ingå som en framåtsyftande del i elevens utvecklingsplan. Planen skall även fungera som ett skriftligt omdöme, som beskriver hur långt eleven nått. Skriftliga omdömen skall vara tillåtna från år ett och få vara betygsliknande. De skall fungera också som en form av kontrakt om vilket ansvar som såväl skolan som eleven och föräldrarna har för att eleven skall nå målen. Innehållet i planen skall beläggas med sekretesskydd.
43. | Nivågruppering, punkt 41 (fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 41 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om nivågruppering. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub344 yrkande 19.
Ställningstagande
I många ämnen kan undervisningen anpassas bättre till elevernas behov om eleverna grupperas efter förkunskapsnivå, "nivågruppering". Detta är något som blev tabubelagt sedan den allmänna och särskilda kursen i engelska och matematik avskaffades i grundskolan. Gruppindelningen i undervisningen bör vara en fråga för lärarna att avgöra, och om de vill använda nivågruppering skall det vara fullt möjligt. Socialdemokratiska skolpolitiker försöker på olika sätt att motarbeta varje form av nivågruppering, men den frågan skall avgöras av de professionella i skolan.
Den skola som vill skall kunna dela in eleverna i tillfälliga undervisningsgrupper på grundval av elevernas förkunskaper.
44. | Profilklasser m.m., punkt 42 (mp) |
| av Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 42 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om profilklasser m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub428 yrkandena 3 och 5 samt avslår motion 2005/06:Ub508.
Ställningstagande
Miljöpartiet välkomnar den utveckling som vi har sett de senaste åren med fler profilklasser i skolor runtom i landet. Vi vill ha ett utbildningsväsende som ger de enskilda eleverna möjlighet att hitta inspiration för att utveckla sin kunskap och sina färdigheter. Möjligheten att få gå i en profilklass kan stärka motivationen både hos elever som generellt är studiemotiverade, och hos dem som kanske annars är på väg att tappa orken. Därför vill vi stödja framväxten av profilklasser i alla ämnen, alltifrån dans och musik till matematik och engelska, i såväl fristående som kommunala skolor.
45. | Pojkars och flickors resultat i skolan, punkt 43 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 43 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om fördjupade kunskaper om varför pojkar som grupp har mycket sämre resultat än flickor i skolan. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub261 yrkande 4, 2005/06:Ub428 yrkande 30, 2005/06:Ub484 och 2005/06:Ub500 yrkandena 1-3 och avslår motion 2005/06:Ub315 yrkande 2.
Ställningstagande
Utbildning betyder mycket i dagens samhälle. Kunskapsluckor och dåliga betyg riskerar att bli en negativ spiral för många med svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. I värsta fall leder detta till att man får en sämre självbild och slutar tro på sin egen förmåga och skapar en känsla av utanförskap. De som har låga betyg eller rent av saknar slutbetyg får en svagare ställning på arbetsmarknaden.
Inom grundskola och gymnasium ser vi i dag oroväckande tendenser på ökad ojämställdhet när det gäller studieresultat. Flickor får genomgående betydligt högre betygssnitt, och vi anser att förhållandena bakom detta måste analyseras noga och föreslår därför att regeringen låter utreda detta. Den traditionella mansrollen måste utmanas och arbete mot könssegregeringen är extremt viktigt i detta avseende.
Det krävs stora ansträngningar och kraftfulla åtgärder för att bryta utvecklingen och se till att skolan är en plats för alla individer som stärker och ger kunskaper för livet. Det måste till en analys om varför killar som grupp lyckas så mycket sämre än tjejer som grupp. Dessa skillnader måste man komma till rätta med. Det kan inte vara acceptabelt att en så stor grupp går genom hela skoltiden med så mycket sämre resultat.
Regeringen bör därför ta initiativ till fördjupad kunskap om varför pojkar som grupp har så mycket sämre resultat än flickor som grupp.
En nyligen utkommen rapport från Utbildnings- och kulturdepartementet visar att pojkar presterar allt sämre resultat i skolan. Resultaten verkar varken bero på socialgruppstillhörighet, utländsk härkomst eller föräldrars utbildning, utan sämre resultat återfinns bland alla pojkgrupper. Det förefaller som om skolans struktur och kultur passar flickor bättre, men mer forskning måste till för att klargöra vari problemet ligger. Pojkarna har det kanske allra svårast med läsförståelsen. De elever som inte klarar läsförståelsen tillräckligt skall ha rätt till stöd för att nå målen. Skolorna skall kunna utforma ett individanpassat, effektivt stöd till varje elev. Detta kommer att minska klyftorna mellan pojkarnas och flickornas resultat, genom att man höjer nivån på de svagare pojkarnas prestationer.
46. | Elevers rätt till stöd, punkt 44 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 44 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om elevers rätt till stöd. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr376 yrkandena 4 och 17, 2005/06:Ub238 yrkande 11, 2005/06:Ub587 yrkandena 8 och 34 samt 2005/06:Ub593 yrkande 1 och avslår motion 2005/06:Ub428 yrkande 12.
Ställningstagande
För att nå målen och utvecklas till sin fulla potential krävs uppmuntran, stöd och hjälp. Elever måste få stöd såväl i skolan som i hemmet för att trivas och nå kunskapsmålen. Grundskolan skall ansvara för att eleverna får de grundläggande kunskaper som var och en behöver. Skolan skall ge förutsättningar för alla elever, oavsett bakgrund eller bostadsort, att nå målen. Att, som i dag, skjuta över grundskolans ansvar till gymnasiet och det individuella programmet är oacceptabelt. Åtta av tio elever som påbörjar det individuella programmet hoppar av gymnasieskolan. Det bästa stödet för dem som inte når grundskolans mål kan ges inom grundskolan.
Det måste därför finnas ett batteri av stödinsatser, som sätts in så tidigt som möjligt, när en elev riskerar problem med att nå målen i grundskolan. Först och främst är det viktigt att skolan har en god bild av hur varje elev ligger till i relation till målen. Genom att förbättra informationen till föräldrarna tvingas skolan oftare precisera hur elevens utveckling ser ut. Genom detta förbättras både elevens, föräldrarnas och skolans uppfattning om elevens kunskaper och behov av stöd.
Kraven på skolan att vid behov erbjuda individanpassat stöd måste skärpas. Skolorna måste därmed också ges verktyg för detta, så att möjlighet finns att erbjuda en elev extra undervisningstid i ett eller flera ämnen, undervisning i mindre grupp eller enskild undervisning med speciallärare, för att nämna några exempel. Det är därför viktigt att speciallärare åter börjar utbildas och att specialpedagogerna, som primärt har en rådgivande roll, kompletteras med speciallärare.
Det statiska tänkandet att likvärdighet i utbildningens kvalitet skapas av regleringar av tiden - t.ex. att grundskolan skall vara exakt nio år - måste försvinna. Det är elevernas utveckling och behov av undervisning som skall avgöra skoltidens längd och undervisningens utformning. Skolor skall därför uppmuntras att vid behov lägga in ett extra skolår för elever som behöver mer tid. Detta bör ske tidigt i grundskolan men skall också kunna ske mot slutet.
47. | Ökad samverkan mellan grund- och gymnasieskolan, punkt 45 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 45 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om ökad samverkan mellan grund- och gymnasieskolan. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub587 yrkande 33.
Ställningstagande
I övergången mellan grund- och gymnasieskolan spelar studie- och yrkesvägledaren en viktig roll för att hjälpa eleverna så att övergången blir smidig. Övergången mellan grund- och gymnasieskolan har många brister. Bland annat måste informationen bli bättre så att gymnasieskolans lärare inte behöver börja om från början med att identifiera en elevs styrkor och svagheter.
48. | Grunderna för språkpolitiken, punkt 46 (m, fp) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 46 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om grunderna för språkpolitiken. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr2 yrkande 5.
Ställningstagande
För att lägga en bättre grund för barns språkutveckling och ta till vara barns tidiga lust och stora möjlighet att lära bör förskolans pedagogiska uppdrag stärkas. Den i Sverige sena skolstarten bör vidare tidigareläggas med ett år och kombineras med stort utrymme för flexibel skolstart.
Nationella kunskapsmål i svenska och ett obligatoriskt nationellt prov i läsförståelse bör införas redan i det tredje skolåret. Det nationella provet i bl.a. svenska och engelska bör vidare bli obligatoriskt i år fem. Nationella prov i svenska och övriga teoretiska ämnen bör införas i år åtta. Genom dessa "kunskapskontroller" skall alla elever garanteras regelbunden utvärdering och uppföljning av kunskapsresultaten. Vi föreslår samtidigt förändringar som ökar skolors möjligheter att individanpassa stödet till eleverna och skärper kraven på att sådant stöd erbjuds i samband med de nationella proven i år tre, fem och åtta.
För att ytterligare stärka stödet till elever som av olika skäl har svårigheter att uppnå målen i svenska behövs statliga insatser för att stärka lärares möjligheter till akademisk fortbildning. För lärare i de tidigare skolåren kan det t.ex. röra sig om vidareutbildning inom det svenska språket eller barns språkutveckling. Staten har vidare ett ansvar för att lärarutbildningen kvalitetssäkras. Därutöver bör skolor återigen få tillgång till speciallärare, med inriktning mot barns språkutveckling och tidiga läs- och skrivinlärning. En utbildning med denna inriktning, och som bygger vidare på lärarutbildningen, bör därför införas. Den särskilda kursen svenska som andraspråk bör utvärderas snarast.
Denna politik lägger grunden för en god kunskapsutveckling inom svenska språket och bör därför ligga till grund för språkpolitiken inom utbildningsområdet.
49. | Möjlighet att använda IT vid undervisning av barn som lider av dyslexi, punkt 48 (m) |
| av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 48 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om möjlighet att använda IT vid undervisningen av barn som lider av dyslexi. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub279 yrkande 6.
Ställningstagande
Det finns anledning att framhålla de stora positiva pedagogiska fördelar som ett IT-baserat lärande har för elever med dyslexi. Dessa elever kan på ett helt annat sätt hantera bokstäver och siffror när de förmedlas elektroniskt. Dessutom kan föräldrarna involveras i undervisningen på ett helt annorlunda sätt. Slutligen gör IT att skolan kan effektivisera sina arbetsmetoder och sin organisation, och på så sätt hushålla med såväl offentliga resurser som elevers, lärares och föräldrars tid.
50. | Funktionshindrade elever, punkt 49 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 49 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om funktionshindrade elever. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:So552 yrkande 11, 2005/06:So556 yrkande 19, 2005/06:Ub426 yrkande 19 och 2005/06:Ub593 yrkande 3 och avslår motionerna 2005/06:Ub242, 2005/06:Ub258 yrkandena 2 och 3 samt 2005/06:Ub310.
Ställningstagande
Barn med funktionshinder har ett större behov av stöd och individuell anpassning i skolan för att få en likvärdig utbildning än andra barn har.
Fortfarande finns det inga tydliga kriterier på vad som ingår i rätten till stöd och ingen faktisk möjlighet att utkräva denna rätt eller pröva den i domstol. Vi anser att de svenska bestämmelserna i högre grad borde ge den enskilde eleven laglig rätt att få sina behov utredda och tillgodosedda. Vi vill i detta syfte ha en översyn av skollagen. Denna bör kompletteras med en förenkling av bestämmelserna vad avser kommunernas möjlighet att lokalt bestämma hur man skall uppnå dessa mål.
Samarbetet är av avgörande betydelse för alla barn med behov av särskilt stöd. Föräldrar och personal i skolan, sjukvårdspersonal, talpedagoger, audiologer, socialtjänst och andra är på olika sätt engagerade i barnet. De har tillsammans god kunskap om eleven och kan utforma de bästa möjligheterna för barnets skolgång. Det är viktigt att eleven själv aktivt engageras i detta samarbete och får komma med önskemål och synpunkter om vilka insatser som skall göras. I detta sammanhang bör också speciallärarnas och specialpedagogernas kompetens betonas.
Stödet till elever med funktionshinder i grundskolan och gymnasiet behöver öka. Speciallärarutbildningen måste återinföras och inriktas mot direkt arbete med elever i behov av särskilt stöd. Alla elever måste utan dröjsmål få de hjälpmedel de behöver för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Det faktum att det i dag finns bra datorhjälpmedel för många funktionshindrade får inte innebära att eleverna lämnas ensamma vid datorn utan lärarstöd. Införande av handikappkunskap i lärarutbildningen skulle bidra till förbättringar i skolan.
51. | Barn med svårigheter i det sociala samspelet, punkt 50 (kd) |
| av Inger Davidson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 50 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om utredning rörande de s.k. bokstavsbarnen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub587 yrkande 35 och 2005/06:Ub593 yrkande 13 och avslår motionerna 2005/06:Ub264 och 2005/06:Ub277.
Ställningstagande
I Sverige har vi utvecklat goda vägar att möta barn som har låg intellektuell förmåga. Vi saknar dock alternativ för de barn som har brister i sin förmåga i kommunikationen och samspelet med andra. Vi måste därför utveckla metoder och former för att möta även dessa barns individuella behov. Det kan t.ex. behövas satsningar på små undervisningsgrupper inom grundskolans ram. I flera kommuner finns goda exempel på detta. Det kan innebära att barnen får undervisning i särskilda undervisningsgrupper på ett sätt som är särskilt anpassat efter deras behov. Det handlar ofta om små grupper och en lugnare miljö med färre störningsmoment. Det är viktigt att de goda erfarenheterna från denna undervisning tas till vara och sprids. Kommunerna måste också vara beredda att göra satsningar på detta område.
De s.k. bokstavsbarnen är en grupp som uppmärksammats mycket under de senaste åren. Frågor om adhd, damp och Aspergers syndrom har diskuterats bland politiker, forskare och i medierna. Kännetecknande för dessa barn är att deras handikapp i första hand är socialt och begränsar deras förmåga att hantera relationer till andra människor. Koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet är andra kännetecken. Antalet barn med denna typ av störning har ökat kraftigt under senare år. Vad det beror på råder det delade meningar om, men klart är att barnen finns och att skolan måste möta dessa barns särskilda behov.
Som Skolverkets utredning om särskolan visar står bokstavsbarnen för en stor del av ökningen i särskolan. Det är olyckligt. Särskolan är till för barn med en utvecklingsstörning, barn som saknar den intellektuella förmågan att klara grundskolan. Bokstavsbarnen tillhör oftast inte denna kategori. De har ofta hög intellektuell kapacitet men saknar förmåga till socialt samspel med andra, vilket får återverkningar på kunskapsinhämtningen. Självklart skall inte dessa barn placeras i särskolan.
Kristdemokraterna vill i detta sammanhang lyfta fram Institutet för handikappvetenskap vid Linköpings och Örebro universitet. Forskningsinstitutet, som har ett internationellt renommé, bör i större utsträckning tas till vara för att förbättra utvecklingen av utbildning för funktionshindrade och utvecklingsstörda i hela landet. Kristdemokraterna anser att en utredning bör tillsättas för att se över behoven på detta område.
52. | Rätt att överklaga åtgärdsprogram, punkt 51 (fp, kd, c, mp) |
| av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 51 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om rätt att överklaga åtgärdsprogram. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub428 yrkande 14 och 2005/06:Ub593 yrkande 2.
Ställningstagande
Elever som har svårigheter i skolarbetet har rätt att få extra stöd i skolan. Enligt 5 kap. 4 § skollagen skall en elev ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst skall ha uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde skolåret. Ibland behöver ett särskilt åtgärdsprogram utformas. Detta utformas av skolpersonalen i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare.
Åtgärdsprogrammen utgör viktiga verktyg för det pedagogiska arbetet i skolan. De fungerar som uppföljnings- och utvärderingsinstrument och skapar pedagogiska diskussioner. Åtgärdsprogrammen bidrar också till att tydliggöra ansvarsfördelningen i arbetet med barnen, både i relationen mellan hem och skola och mellan olika befattningshavare inom och utom skolan.
En undersökning som Skolverket genomförde 2003 indikerar att många som har rätt till åtgärdsprogram inte har fått något sådant. Uppskattningsvis 25 % av de elever som får särskilt stöd saknar åtgärdsprogram. I rapporten konstateras också att en femtedel av de elever som bedömts vara i behov av särskilt stöd inte får någon extra hjälp.
Elevernas rättssäkerhet måste stärkas genom att möjlighet till överklagan av åtgärdsprogram införs. Eleverna har enligt lag rätt att få kvalitativt extra stöd, men denna rätt berövas dem alltför ofta. Det är enormt viktigt att dessa elever, som utgör dem som har givits sämst förutsättningar att uppfylla målen för utbildningen, får den hjälp de behöver. Den ständigt ökande skara elever som söker individuella programmet till gymnasiet är ett bevis för att detta inte har fungerat.
53. | Utvecklingssamtal, punkt 52 (fp) |
| av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 52 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om utvecklingssamtal. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub344 yrkande 15.
Ställningstagande
Föräldrarna skall erbjudas utvecklingssamtal för att bl.a. följa upp och diskutera det skriftliga omdömet. Det är viktigt att kombinationen av tydlig skriftlig information och den dialog som utvecklingssamtalet ger utvecklas till en fungerande helhet. Utvecklingssamtalet skall skapa förutsättningar för maximal utveckling av eleven. Överenskommelser mellan hem och skola har i detta sammanhang stor betydelse. Alla föräldrar skall erbjudas regelbundna utvecklingssamtal.
54. | Skriftliga omdömen, punkt 54 (fp) |
| av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 54 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skriftliga omdömen. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub344 yrkande 14 och avslår motion 2005/06:Ub444 yrkande 1.
Ställningstagande
Föräldrar efterlyser ofta bättre information om hur deras barn "ligger till" i förhållande till målen. Ofta uppfattas skolans information som luddig och undermålig. De försök som har gjorts med tydliga skriftliga omdömen har stoppats av regeringen. Socialdemokraterna verkar anse att tydlig information om elevernas eventuella brister är kränkande, när det snarare är tvärtom. Att föräldrarna får information om elevernas utveckling kan vara avgörande för att nå målen.
Alla skolor skall därför vara skyldiga att erbjuda skriftliga omdömen för varje elev fr.o.m. årskurs 1. Omdömena skall omfatta elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. De skall kunna vara betygsliknande och vara tydligt och klart skrivna så att föräldrarna lätt kan ta till sig informationen om sitt barn. I övrigt skall det råda stor frihet för varje skola att utforma omdömena som den vill.
Skriftliga, också betygsliknande, omdömen till föräldrarna skall vara obligatoriska från årskurs 1.
55. | Betyg, punkt 55 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 55 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om betygens utformning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub238 yrkande 15, 2005/06:Ub344 yrkandena 16-18, 2005/06:Ub397, 2005/06:Ub426 yrkande 17 och 2005/06:Ub587 yrkande 18 och avslår motionerna 2005/06:Ub354 yrkande 14 och 2005/06:Ub428 yrkandena 4, 23 och 24.
Ställningstagande
Lärare har ofta mycket information om elevernas utveckling. Det är mycket viktigt att elever och föräldrar garanteras att denna information kommer dem till del på ett tydligt och konstruktivt sätt. Forskning visar att föräldrars intresse för sina barns skolgång är avgörande för hur barnen trivs och efter sina förutsättningar lyckas i skolan. Föräldrar skall ha möjlighet att vara insatta i sina barns skolvardag och har rätt att få fortlöpande information om hur barnen ligger till i skolan. De nationella proven, betygen och de betygsliknande omdömen vi föreslår ger bättre möjligheter att utvärdera kunskapsresultaten i förhållande till målen. De bidrar också till att utvecklingssamtalen blir mer strukturerade och mer givande för elever och föräldrar.
Allians för Sverige föreslår att betygen skall vara obligatoriska fr.o.m. år 6. De borgerliga partierna föreslog detta redan år 2002. Elever och lärare ger ofta uttryck för att den betygsskala som nu används har för få steg för att ge en korrekt bild av elevens kunskaper. Vi föreslår därför att fler betygssteg införs, så att betygen uppfattas som rättvisa och ger tydlig information om kunskapsläget. Särskilda bestämmelser om betyg skall gälla för fristående skolor och kommunala friskolor.
Alliansen menar att en översyn av skolans mål är nödvändig. Kunskapsmålen måste förtydligas och processmålen bli färre. Eftersom vi också vill tidigarelägga betygen och införa fler betygssteg måste nya betygskriterier tas fram. Vi kommer efter ett regeringsskifte att tillsätta en ny betygsutredning, som får till uppgift att arbeta fram ett förslag med denna inriktning.
Elevernas rättssäkerhet kräver att likvärdigheten i slutbetygen säkras. Vi föreslår därför följande åtgärder. För det första behövs år 9 nationella prov i alla teoretiska ämnen, för att kvalitetssäkra slutbetygen. För det andra skall det ingå i utbildningsinspektionens uppdrag att regelbundet granska varje skolas betygssättning. För det tredje skall lärarutbildningarna ges ett tydligt uppdrag att utbilda lärarstudenterna i att bedöma elevers kunskapsläge i förhållande till målen och att sätta betyg. Examensmål om detta skall finnas inte bara för de med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasiet, utan skall också införas som ett krav för lärarexamen med inriktning mot grundskolans tidiga år.
56. | Betyg, punkt 55 (v) |
| av Britt-Marie Danestig (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 55 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om betyg. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub354 yrkande 14 och avslår motionerna 2005/06:Ub238 yrkande 15, 2005/06:Ub344 yrkandena 16-18, 2005/06:Ub397, 2005/06:Ub426 yrkande 17, 2005/06:Ub428 yrkandena 4, 23 och 24 samt 2005/06:Ub587 yrkande 18.
Ställningstagande
Betygssystemet bygger på att elevers kunskap bedöms i relation till uppsatta mål och kriterier. Betygen skall vara likvärdiga, dvs. elever med kunskap av samma kvalitet skall ha samma betyg, oavsett var de går i skolan. Skolverket, Stockholms stads skolinspektörer och Riksrevisionsverket är eniga i bedömningen att det finns betydande brister i betygens likvärdighet. Ändå kan de i dag spela en avgörande roll för en elevs chanser vid skol- och programval eller val till högre studier.
Betyg utgör ingen tillförlitlig prognos när det gäller elevers lämplighet för fortsatta, högre studier; inte heller fungerar betygen tillfredsställande som urvalsinstrument.
Betygsförespråkarna säger att betygens viktigaste roll är att ge information till eleven och dennes vårdnadshavare. Därigenom sägs eleverna få incitament att vilja lära. Vänsterpartiet anser att den funktionen bättre kan ske med andra medel. En dialog mellan elev, vårdnadshavare och lärare kan aldrig ersättas av några bokstäver på ett papper. När det gäller utvecklingssamtal finns mycket att förbättra, men för oss får de gärna ersätta betygen. För urval till gymnasieskolan bör ett intyg om avklarad grundskola räcka, när det gäller eftergymnasiala utbildningar inklusive högskola bör centralt fastställda urvalssystem kunna utvecklas. Redan i dag pågår utvecklingen av alternativa urvalskriterier. Betygen får redan i dag i många fall endast en begränsad betydelse.
57. | Betyg, punkt 55 (mp) |
| av Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 55 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om betyg. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub428 yrkandena 4, 23 och 24 samt avslår motionerna 2005/06:Ub238 yrkande 15, 2005/06:Ub344 yrkandena 16-18, 2005/06:Ub354 yrkande 14, 2005/06:Ub397, 2005/06:Ub426 yrkande 17 och 2005/06:Ub587 yrkande 18.
Ställningstagande
Miljöpartiet har länge drivit frågan att dagens betygssystem avskaffas. Betygen fungerar mycket dåligt som mätare av kunskap och är dessutom djupt orättvisa. Riksrevisionen konstaterade senast 2004 att dagens betygssystem inte är likvärdigt och att fullständig likvärdighet inte heller är möjlig med nuvarande betygssystem. Vilket betyg en elev får är beroende av en mängd omständigheter som har alltför lite att göra med om eleven uppfyller kunskapsmålen eller ej. Dagens betyg fungerar även mycket dåligt som pedagogiskt instrument, eftersom de säger för lite om vad eleverna kan och vilka utvecklingsmöjligheter de har.
En stor del av målen för grundskolan är i dag relativa och svåra att mäta med traditionella metoder. Svenska grundskoleelever är i internationell jämförelse mycket duktiga på att tänka kritiskt, samarbeta och lösa problem. Trots detta är det de försämrade resultaten i matematik som får uppmärksamhet. Sveriges Kommuner och Landsting ställer i rapporten Aktuellt om skola och barnomsorg sig frågande om betygssystemet över huvud taget är möjligt att tillämpa enligt intentionerna under de förutsättningar som gäller. Lösningen är naturligtvis att dagens system för att bedöma elevers kompetens måste förändras radikalt.
Miljöpartiet anser att regeringen bör låta utreda alternativ till dagens betygssystem. Detta nya system skulle kunna vara uppbyggt i tre steg med stegvis ökad konkretionsgrad. I skolår ett till tre bör det vara enbart muntliga utvecklingssamtal. Från skolår fyra tillkommer en skriftlig rapport till eleven och föräldrarna. Under dessa skolår bör den skriftliga rapporten vara övergripande och ge en samlad bild av elevens kunskaper samt mycket tydligt betona utvecklingsmöjligheter. Rapporten bör sedan utvecklas ytterligare från skolår sju med tydligare och mer konkret information uppdelad på de olika ämnena. Rapporten bör vara i tre delar: en del som talar om vad man gjort, en del som talar om vilken kunskap man uppnått i de olika ämnena och en del som blickar framåt och talar om utvecklingsmöjligheter. Omdömena bör vara utformade av de enskilda lärarna efter en "mall", med relativt styrda frågor för ett rättvist system med lika behandling över landet.
Ett system enligt ovan skulle till skillnad från dagens betygssystem på ett bättre och mer seriöst sätt visa på uppnådda kunskaper. Det är ett system som också blickar framåt. Det kommer säkerligen att höja motivationen i minst lika stor grad som dagens betyg. En ytterligare fördel som kan bidra till en mindre stressig situation är att det ej bidrar till tävlan och stress i lika hög grad då det inte alls är så jämförbart mellan elever.
Det är dags att skolan skiftar fokus och får eleverna att vilja lära sig för sin egen skull, i stället för att fokusera på betygshets. Problemen med fusk blir allt större. I dag är det möjligt för eleverna att hämta färdiga uppsatser och annat direkt från nätet. Avskaffas betygen försvinner en stor del av motivet till detta beteende.
58. | Rätt att få betyg omprövade, punkt 56 (m, kd, c, mp) |
| av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Sofia Larsen (c), Peter Danielsson (m) och Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 56 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om rätt att få betyg omprövade. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub428 yrkande 25.
Ställningstagande
Elever skall ha rätt att få sina betyg omprövade. Betygssättning är myndighetsutövning, och bör självklart liksom andra myndighetsbeslut kunna omprövas. Lärarfacken, Elevorganisationen och sammanslutningen Sveriges Kommuner och Landsting står enade i kravet om att betyg bör kunna överprövas, vilket också föreslogs i Skollagskommitténs betänkande. Det är en grundläggande fråga om elevernas rättssäkerhet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som ger eleverna möjlighet att få sina betyg prövade.
59. | Förskoleklass, punkt 57 (kd) |
| av Inger Davidson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 57 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om förskoleklass. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub590 yrkande 23.
Ställningstagande
Sedan 1998 är kommunerna skyldiga att erbjuda alla sexåringar plats i förskoleklass, men det är frivilligt för barnet att delta. Intentionerna när förskoleklasserna infördes var goda. Tanken var att det skulle skapas en smidigare övergång mellan barnomsorg och skola. En större flexibilitet skulle göra det möjligt för barnen att i sitt eget tempo ta steget från förskolan till skolan. Förskolans pedagogik med mer lek, skapande och utforskande arbetssätt skulle följa med förskoleklassen in i skolan. I maj 2002 kom Skolverkets första granskning av resultatet i rapporten Integration förskoleklass, grundskola och fritidshem. Rapportens slutsats är att resultatet blivit ett annat än det som var tänkt. I stället för att skolan påverkats av förskolans pedagogik är det förskolan som påverkats av skolan. Sexåringarna får i hög grad följa skolans riktlinjer med ämnesindelning, lektioner och raster. Problem har dessutom uppstått eftersom skolans lokaler varken är anpassade efter sexåringarnas rörelsebehov eller förskolans arbetsmetoder. Det här är kritik som måste tas på stort allvar. För barn i den här åldern är pedagogisk verksamhet både stimulerande och utvecklande. Men den får inte ske helt på bekostnad av den fria leken och barnens behov av vuxnas närhet och omsorg.
60. | Skolplikt från sex år, punkt 58 (m, fp) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 58 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skolplikt från sex år. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub233 yrkande 8 och 2005/06:Ub238 yrkandena 5 och 6 samt bifaller delvis motion 2005/06:Ub255 yrkande 16.
Ställningstagande
Sedan 1998 finns en frivillig skolform för sexåringar som kallas för förskoleklass. Vi anser att förskoleklassen organisatoriskt bör tillhöra grundskolan för att tydliggöra sambandet mellan förskoleklassens och grundskolans verksamhet.
Skollagen bör ändras så att skolplikten tidigareläggs och infaller fr.o.m. det år barnet fyller sex år, med rätt att påbörjas fr.o.m. det år barnet fyller fem år. Det skall vidare framgå att skolstart under såväl höst som vår är tillåtet. Förskoleklassen övergår därmed till att bli ett nytt obligatoriskt år i grundskolan, samtidigt som stort utrymme för flexibel skolstart ges. Genom denna förändring får det som i dag är förskoleklass ett tydligare kunskapsuppdrag och skolans resurser kan utnyttjas mer effektivt.
Förskolan är utgångspunkt för barns livslånga lärande och borde vara en självklar väg till en flexibel, elevanpassad skolstart.
I dag går praktiskt taget alla barn i den frivilliga förskoleklassen och en stor majoritet går i förskola. Stora möjligheter skall ges för flexibel övergång.
61. | Flexibel skolstart, punkt 59 (m, fp, kd, c, mp) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c), Peter Danielsson (m) och Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 59 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om flexibel skolstart. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub209, 2005/06:Ub233 yrkande 9, 2005/06:Ub238 yrkande 4, 2005/06:Ub426 yrkande 15, 2005/06:Ub428 yrkandena 7 och 8 samt 2005/06:Ub587 yrkande 5.
Ställningstagande
Barn mognar i olika takt. Inte bara grundskolans längd måste därför kunna anpassas efter elevens behov. Också skolstarten skall kunna anpassas efter elevens mognad. Vi vill införa en möjlighet för skolor att införa flexibel skolstart, så att en elev skall kunna börja år ett i grundskolan på höstterminen eller vårterminen det år barnet fyller sex eller sju år, beroende på föräldrarnas beslut. Detta beslut kan vara svårt att fatta, även som förälder. Därför skall ett skolmognadsprov erbjudas föräldrarna som ett underlag till beslutet.
Det är mycket viktigt att barn får en bra start i grundskolan. Därför kan förskolans verksamhet och förskoleklassen fylla en viktig funktion som måste samordnas med grundskolan så att övergången sker på ett sätt som gagnar elevernas utveckling. På samma sätt måste grundskolan skapa en god start för de elever som inte deltagit i förskola eller förskoleklass.
62. | Flexibel skolgång, punkt 60 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 60 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om flexibel skolgång. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub344 yrkandena 21, 23 och 25, 2005/06:Ub426 yrkandena 11 och 16, 2005/06:Ub516 yrkande 5 och 2005/06:Ub587 yrkande 6.
Ställningstagande
Skolan har länge byggt på ett alltför kollektivistiskt synsätt som har gett för lite utrymme att anpassa undervisningen efter elevens behov. Tanken har varit att alla elever skall lära sig samma saker, på lika lång tid, i samma rum och helst samtidigt. Detta är naturligtvis helt orimligt eftersom det förutsätter att varje elev har exakt samma förutsättningar och behov. Möjligheten att anpassa skolstart och skolgång efter elevens behov måste därför öka.
Grundskolans undervisning skall uppfattas både som en rättighet och en skyldighet. Varje elev har rätt till en skola som ger förutsättningar för eleven att ta till sig den grundläggande kunskap som behövs för att kunna fungera som aktiv medborgare i ett demokratiskt samhälle. Grundskolan skall också lägga den nödvändiga grunden för gymnasiestudier. Dessa grundkunskaper är så viktiga att grundskolan är belagd med skolplikt. Eleven har därför rätt till sådan undervisning och sådant stöd som krävs för att nå grundskolans mål. Grundregeln är att kommunens skyldighet att tillhandahålla grundskoleutbildning upphör när eleven uppnått målen för grundskolan, men längst till 18 års ålder. Självklart krävs stora, egna insatser av varje elev. Ingen kan garanteras kunskaper och inte heller tvingas kvar i skolan efter skolpliktens upphörande. En elev som inte har uppnått målen när skolplikten upphör måste, tillsammans med föräldrarna, avgöra om kommunens erbjudande om fortsatt grundskoleutbildning skall accepteras.
Den som av olika skäl inte har tillgodogjort sig de grundläggande kunskaperna i alla ämnen när kommunens skyldighet att erbjuda grundskoleutbildning upphör, skall ha rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning. Det kan vara aktuellt bl.a. för många elever som har invandrat sent till Sverige och därför inte har hunnit med att klara grundskolans mål före 18 års ålder.
63. | Möjlighet till studieuppehåll före åttonde eller nionde skolåret, punkt 61 (kd) |
| av Inger Davidson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 61 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om möjlighet till studieuppehåll före åttonde eller nionde skolåret. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub587 yrkande 7.
Ställningstagande
Det skall vara möjligt att göra ett studieuppehåll under ett år eller en terminföre årskurs 8 eller 9. I stället för att gå i skolan eller varvat med skolundervisningen skall eleverna då ha möjlighet att gå en lärlingsutbildning inom ett område som de är intresserade av. Detta skulle vara en möjlighet dels för skoltrötta elever, dels för elever som tidigt vill pröva en särskild yrkesinriktning.
64. | Skolpliktens efterlevnad, punkt 62 (fp) |
| av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 62 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skolpliktens efterlevnad. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub344 yrkande 35.
Ställningstagande
Nyligen förekom ett rättsfall där en 17-årig flicka hållits inlåst av sina föräldrar i fyra år. Det innebär att en 13-årig flicka försvunnit från den skola där hon var skyldig att fullgöra sin skolplikt. Något måste göras för att skärpa tillsynen av vart de barn tar vägen som plötsligt försvinner från skolan. Det beskrivna fallet är naturligtvis ovanligt, men det förekommer att elever hålls borta från skolan av föräldrarna helt eller delvis, för att dessa vill att barnen i stället skall hjälpa till hemma eller inte anser att skolan är en lämplig miljö. Dessa barn behöver skyddas bättre. Kommunerna måste följa upp skolplikten bättre och bötfälla de föräldrar som hindrar sina barn från att gå i skolan.
65. | Timplanen, punkt 63 - motiveringen (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Ställningstagande
Allians för Sverige anser att den försöksverksamhet utan timplan som nu pågår i vissa skolor skall få fortsätta.
66. | Timplanen, punkt 63 (mp) |
| av Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 63 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om timplanen. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub428 yrkande 6, bifaller delvis motionerna 2005/06:Ub238 yrkandena 16 och 17, 2005/06:Ub411, 2005/06:Ub516 yrkande 4 och 2005/06:Ub587 yrkande 22 och avslår motion 2005/06:Ub344 yrkandena 3, 4 och 24.
Ställningstagande
Vi vill att regeringen snarast skall vidta åtgärder för att avskaffa den nationella timplanen. Det är den kanske enskilt viktigaste åtgärden för verkligt ökad lokal frihet och minskad centralstyrning av skolan. I en individanpassad och målstyrd skola passar en centralt reglerad timplan mycket dåligt in.
Det totala antalet garanterade undervisningstimmar anser vi skall finnas kvar. Det är upp till varje kommun eller annan huvudman att avgöra hur man vill arbeta, och man skall givetvis kunna arbeta efter egen timplan. En omfattande försöksverksamhet på området har pågått sedan år 2000 och Timplanedelegationens delbetänkande (SOU 2004:35) visade att erfarenheterna var mycket positiva. Regeringen framhåller i budgetpropositionen för 2006 att genomsnittsbetyget i skolor som ingår i timplaneförsöket har ökat något mer än i skolor som inte deltagit i försöket.
Miljöpartiet är övertygat om att timplanen kan utgöra ett hinder för elevernas möjlighet att nå goda studieresultat i alla ämnen. Det skall vara möjligt för en elev att lägga ned mer tid och få mer stöd i ett ämne där han eller hon ligger långt bort från målen, än i ett ämne där han eller hon har mycket goda förutsättningar att nå ett riktigt bra studieresultat. Detta övervägande bör göras av eleven tillsammans med läraren, inte av regeringen.
67. | Skolans organisation, punkt 64 (v) |
| av Britt-Marie Danestig (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 64 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skolans organisation. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub354 yrkande 1 och avslår motionerna 2005/06:Ub344 yrkande 2, 2005/06:Ub358 och 2005/06:Ub499.
Ställningstagande
I dag går nära 98 % av eleverna i grundskolan vidare till gymnasieskolan. Att ta sig ut i arbetslivet utan gymnasieskola är så gott som omöjligt. Det betyder att den obligatoriska skolan i realiteten blivit 12-årig, 13-årig om man räknar in förskoleklassen, i vilken drygt 95 % av alla sexåringar går. Vänsterpartiet anser att man skall ta konsekvenserna av detta och att regeringen bör återkomma med förslag om att införa en 13-årig sammanhållen ungdomsskola. Det skulle ge förutsättningar för ökad flexibilitet och större möjligheter till anpassning utifrån den enskilda elevens förutsättningar och att övergången från grund- till gymnasieskolan blir mindre dramatisk.
68. | Översyn av läroplanen och kursplanerna, punkt 65 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 65 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om översyn av läroplanen och kursplanerna. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub516 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi föreslår en översyn av läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo 94) och av kursplanerna i varje ämne. Syftet skall vara att förtydliga skolans kunskapsuppdrag och att uppnå en balans mellan målen och de s.k. processmålen. Kunskapsmålen skall genom översynen förtydligas och vid behov göras mer relevanta eller skärpas. Vi föreslår vidare att de kommunala skolplanerna görs frivilliga, eftersom de tillför ytterligare mål som ökar målträngseln för skolan.
69. | Alternativa läroplaner och kursplaner, punkt 66 (mp) |
| av Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 66 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om alternativa läroplaner och kursplaner. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub428 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Miljöpartiet anser att det skall vara möjligt för skolor med alternativ pedagogisk profil att få arbeta efter en alternativ läroplan. Alla skolor skall arbeta efter innehållet i värdegrundsdelen i den nationella läroplanen, men det är viktigt att utrymme ges för stor pedagogisk mångfald i övrigt. Att vara tvungen att följa de nationella styrdokumenten fullt ut kan göra detta mycket svårt. Därför anser vi att man efter prövning av Skolverket skall kunna få undantag från skyldigheten att fullt ut följa den nationella läroplanen, och i stället arbeta efter en annan läroplan. Det betyder inte att det släpps helt fritt att välja vilka styrdokument som helst. En kvalitetsgranskning av Skolverket bör ske för att pröva att den alternativa läroplanen i allt väsentligt motsvarar den nationella. På det sättet uppmuntras en mångfald inom svenskt skolväsende och en utveckling där nya metoder och alternativ pedagogik får frodas och utvecklas.
I dag är de fristående skolorna fria att arbeta efter andra kursplaner än de nationellt fastställda. Det vill vi även fortsättningsvis skall gälla. Vi vill även skapa en sådan möjlighet för de kommunala skolorna. Skolor med offentlig huvudman skall kunna ansöka hos Skolverket om att få arbeta efter egna kursplaner. Skolverket skall då pröva att dessa kursplaner till art och nivå väsentligen motsvarar de nationella.
70. | Främja den pedagogiska mångfalden i skolan, punkt 67 (mp) |
| av Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 67 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att främja den pedagogiska mångfalden i skolan. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub428 yrkande 9 och avslår motion 2005/06:Ub299.
Ställningstagande
Miljöpartiet anser att regeringen bör se över hur man kan främja den pedagogiska mångfalden i skolan, och om en möjlig väg kan vara att inrätta en utvecklingsfond till stöd för pedagogisk utveckling i skolan. Det bör vara en fond som är tillgänglig både för friskolor och kommunala skolor, med syfte att underlätta utveckling och prövning av nya pedagogiska vägar och undervisningsmetoder.
71. | Fördelningen mellan praktisk-estetiska och teoretiska ämnen, punkt 68 (kd) |
| av Inger Davidson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 68 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om fördelningen mellan praktisk-estetiska och teoretiska ämnen. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub587 yrkande 12.
Ställningstagande
Barn har olika talanger och intressen.Några är mer teoretiskt inriktade och andra mer praktiskt. För alla som arbetar med barn är detta en självklarhet. Även inom forskningen lyfts vikten av att utveckla olika typer av intelligens allt oftare fram som avgörande för att varje människa skall utvecklas. Tvärtemot detta har utvecklingen i skolan gått mot mer teoretisk inriktning. Kristdemokraterna anser att förståelse för elevers olikhet skall prägla skolans arbete. Praktisk och teoretisk förmåga måste därför värderas lika. Vi anser att minskningen av de praktiska ämnena i skolan är en bidragande orsak till att alltfler elever inte når kunskapsmålen och därmed känner sig otillräckliga.
Undervisningen i praktiska ämnen bör få en mer framskjuten plats.Teori och praktik behöver varvas under skoldagen för att ge såväl stimulans för alla sinnen som omväxling i skolvardagen. Den motoriska, den musikaliska och den rumsliga intelligensen samt den sociala förmågan bör tränas i högre grad. De praktisk-estetiska ämnena som hemkunskap, slöjd, musik, bild och idrott är en viktig del av helheten i skolan.
Idrottens positiva betydelse inte bara för fysiskt välbefinnande utan även för teoretisk inlärning finns klart påvisad i forskningen. Kristdemokraterna är därför mycket positiva till grundskoleförordningens krav på att alla elever skall ha möjlighet till fysisk aktivitet minst 30 minuter varje dag. Det anser vi är viktigt såväl för elevernas välbefinnande och fysiska hälsa som för den teoretiska inlärningen.
Kultur bör också genomsyra skolans verksamhet. Bild, ord, film, musik och rörelse kan fungera som självklara inslag i alla ämnen. Kultur får inte bara bli korta projekt eller enstaka besök på museer och teatrar. Musik- och kulturskolornas betydelse för barns och ungdomars utveckling bör understrykas och tas till vara i högre grad genom att skolorna uppmuntrar elever att delta i musik- och kulturskolornas undervisning och att verksamheten så långt som möjligt integreras i grundskolan.
Praktiskt kunnande kan även innebära ökade kontakter med arbetslivet. Kristdemokraterna anser att det är viktigt att elever redan i grundskolan får komma ut och göra besök i form av praktik på olika arbetsplatser och inom den ideella sektorn. Det bör också finnas möjlighet att t.ex. under elevens fria val hjälpa till inom en förening eller inom sjukvård och omsorg ett par timmar i veckan. Det skulle vara en nyttig erfarenhet för många elever samtidigt som det är en samhällsnyttig insats.
72. | Kvalitetsgranskning av ämnen som läses i block, punkt 69 (fp, kd) |
| av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana Maria Narti (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 69 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kvalitetsgranskning av ämnen som läses i block. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub587 yrkande 25.
Ställningstagande
Ett viktigt område för kvalitetsgranskning är situationen för de ämnen som är förlagda i block. Det är väl känt att vissa ämnen, som t.ex. geografioch religionskunskap, lätt hamnar i strykklass när tiden mellan de olika ämnena i blocken fördelas. Orsakerna till detta bör utredas och åtgärder i form av t.ex. fortbildning sättas in, om det anses nödvändigt. I dag är det dessutom möjligt att ge ett sammanfattande betyg i ämnen som är förlagda i block. Det ökar risken för att vissa ämnen inom blocket blir osynliga. Vi anser att varje ämne skall betygssättas för sig.
73. | Matematik och NO-ämnen, punkt 70 (m) |
| av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 70 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om matematik och NO-ämnen. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub238 yrkande 19.
Ställningstagande
Vi bedömer att en särskild kraftsamling behövs för att öka måluppfyllelsen och stärka elevernas kunskaper och färdigheter i matematik och NO-ämnen. Vi föreslår en nationell matematik- och NO-satsning som fokuserar på att stärka lärarnas kompetens och att ge skolorna utrymme för mer laborationer i undervisningen. Våra högre krav på undervisningen inom dessa ämnen gör att vi vill tillföra kommunerna statliga medel för detta. Satsningen skall göras i samarbete med lärare och skolledning, näringsliv, kommuner, universitet och högskolor.
74. | Svenska, punkt 71 - motiveringen (m) |
| av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m). |
Ställningstagande
Vi vill understryka betydelsen av svenskämnet som lägger grunden för övrig inlärning i skolan. Resultatet från det nationella delprov som testar läsförmågan sista året i grundskolan visar dock att närmare 17 % av pojkar med svensk bakgrund inte når upp till godkänd nivå.
Vi har därför föreslagit obligatoriska "kontrollstationer" i år 3, 5 och 8. Kontrollstationerna skall innebära att nationella prov i olika ämnen ges, att elevens rätt till stöd för att nå målen tydliggörs och att skolor skall erbjuda stöd eller den extra undervisning som behövs för att eleven skall nå målen. I år 3 skall kontrollstationen fokusera på läsförståelse, eftersom det lägger grunden för övrig inlärning. Nationella mål i svenska införs.
75. | Svenska, punkt 71 (fp) |
| av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 71 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om svenska. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr8 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:Ub344 yrkandena 5, 6 och 8.
Ställningstagande
Folkpartiet liberalerna anser att det nu är hög tid att göra något åt svenskämnet för alla elever både i grundskolan och i gymnasieskolan. Sedan början av 1990-talet har elevernas läsförmåga i den svenska skolan försämrats avsevärt. Nio- och tioåringar läser mindre i dag - i synnerhet pojkar - och lånar färre böcker. Skolverkets stora undersökning av svensk grundskola, NU 03, visar att andelen lässvaga elever har ökat kraftigt. Mer än var tredje elev i årskurs 9 anses behöva särskilt stöd. Det är en tredubbling sedan 1995.
Svenska är skolans viktigaste ämne. Att behärska svenska språket i tal och skrift är helt avgörande för att eleverna inte skall hamna utanför vår sociala gemenskap. Det finns ett starkt samband mellan skönlitterär läsning, läsförmåga och elevens förmåga att klara andra skolämnen. Läsning stärker såväl språkförståelse som fantasi, och boken är viktig i skolans arbete.
Folkpartiet föreslår därför att målen i kursplanen i svenska förtydligas och görs mer konkreta. Alla barn skall i de tre första årskurserna (lågstadiet) lära sig att läsa, skriva och räkna ordentligt. De som har svårigheter skall få hjälp och stöd av olika slag. Vi vill införa en läsa-skriva-räkna-garanti, som innebär en stark fokusering på huvuduppgiften under hela lågstadiet. Läs- och skrivförmågan skall sedan stimuleras och utvecklas under hela grundskolan.
76. | Nationell strategi för läsning, punkt 72 (fp) |
| av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 72 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om nationell strategi. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub351.
Ställningstagande
Även Sverige behöver en nationell strategi för att stärka boken och läsningen. En sådan strategi måste innehålla en lång rad satsningar som stärker boken, biblioteken och skolan. Några inslag i en nationell strategi för läsning bör vara:
·. En läsa-kriva-garanti i skolan. Samhället skall garantera att man gör sitt allra bästa för att elever skall lära sig läsa och skriva i de tidiga årskurserna.
·. Tydligare pedagogiska mål i förskolan. Barns inlärningskapacitet måste tas till vara tidigt. Förskolor bör ha mål att uppnå när det gäller språkutveckling.
·. Skolbiblioteken behöver stärkas. Alldeles för många skolor står utan ett fungerande bibliotek. Kommunernas uppdrag när det gäller skolbiblioteken måste förtydligas.
Goda förebilder bör engageras att berätta om hur det är att fastna i en bok och utvecklas med läsandet.
Lärobokens status måste stärkas. Finland är ett land som i internationella studier av skolan gång på gång hamnat i topp. Det är säkert ingen slump att kostnaden för skolböcker i Finland ligger på 675 kr per elev medan motsvarande siffra i Sverige är 520 kr per elev. Trots statsministerns löfte har satsning på skolböcker uteblivit. Bra skolböcker är viktiga inte bara i de olika ämnena utan också för att tydligt markera bokens viktiga ställning i samhället.
Läsning är avgörande för såväl den enskildes som Sveriges möjligheter att klara en föränderlig omvärld. Det bör vara en högt prioriterad fråga för regering och riksdag att stå upp för läsningen, stärka bokens ställning och stödja satsningar som uppmuntrar lusten att läsa. Sverige behöver en nationell strategi för att stärka läsningen.
77. | Retorik, punkt 73 (kd) |
| av Inger Davidson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 73 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om retorik. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub587 yrkande 39 och bifaller delvis motion 2005/06:Ub404.
Ställningstagande
Undervisningen i svenska är grunden för allt annat lärande i skolan. Att behärska språket är en förutsättning för att klara sig i samhället. Det handlar om läsning och skrivning men också om det muntliga talet. Undervisningen i att tala och argumentera är dock mycket begränsad i Sverige till skillnad från i flera andra länder som t.ex. USA där "Speach" är ett viktigt ämne i skolan. Kristdemokraterna anser att förmåga att uttrycka sig väl och att argumentera för sin sak blir allt viktigare, och därför måste undervisningen i retorik och argumentationsteknik stärkas. I dag är det först i kursplanen för årskurs 9 som det finns ett tydligt mål när det gäller talet: "Eleven skall aktivt kunna delta i samtal och diskussioner och sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt." Kristdemokraterna vill ge Skolverket i uppdrag att formulera tidigare och tydligare mål vad gäller tal och retorik i kursplanen för svenska i grundskolan och gymnasiet.
78. | Modersmålsundervisning, punkt 74 (kd) |
| av Inger Davidson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 74 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om modersmålsundervisning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Sf389 yrkande 7 och 2005/06:Ub587 yrkande 36 och avslår motionerna 2005/06:Kr4 yrkande 3, 2005/06:Ub428 yrkande 26 och 2005/06:Ub489.
Ställningstagande
Modersmålet är det första språk vi lär. Genom modersmålet får vi tillgång till det egna kulturarvet och därigenom utvecklar vi vår identitet och självkänsla. Forskningen visar också entydigt på att god kunskap i modersmålet är nödvändig vid inlärningen av ett nytt språk. Bäst resultat uppnås om barnet redan från mycket unga år aktivt får utveckla och träna både sitt modersmål och det nya språket. (Skolverkets rapport Fler språk - Fler möjligheter [2002]).
Trots en tydligt reglerad skyldighet att erbjuda eleverna modersmålsundervisning är det en verksamhet som är satt på undantag i de flesta kommuner. Detta har resulterat i att enbart hälften av de elever som är berättigade till det får modersmålsundervisning i dag. För att stärka kvaliteten i modersmålsundervisningen krävs att den i högre grad integreras med övrig skolverksamhet. Modersmålsläraren måste t.ex. ha en given plats i skolans arbetslag för att kunna dela med sig av sin kompetens om flerspråkiga elevers behov.
Elever med bristande kunskap i svenska behöver ofta stöd i andra skolämnen på sitt modersmål för att följa med i undervisningen. Det har lett till att modersmålsundervisningen på vissa håll förvandlats till en stödundervisning i andra ämnen. Det är inte rimligt. Undervisning på och i sitt modersmål är två olika saker som fyller helt olika syften. Kristdemokraterna anser att elever med invandrarbakgrund skall ha möjlighet att få ämnesundervisning på sitt modersmål.
79. | Modersmålsundervisning, punkt 74 (v) |
| av Britt-Marie Danestig (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 74 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om modersmålsundervisning. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub489 och avslår motionerna 2005/06:Sf389 yrkande 7, 2005/06:Kr4 yrkande 3, 2005/06:Ub428 yrkande 26 och 2005/06:Ub587 yrkande 36.
Ställningstagande
Deltagandet i modersmålsundervisning har minskat kontinuerligt. Endast hälften av elever med invandrarbakgrund får undervisning i sitt modersmål, trots att goda kunskaper i modersmålet är en viktig grund för all inlärning. Ett barn med utlandsfödda föräldrar som accepterar och värdesätter sitt modersmål och sin kulturella bakgrund har lättare att lära sig svenska och därmed underlättas integrationen i det svenska samhället.
Vänsterpartiet anser därför att avsaknaden av lagstiftning inom den kommunala förskoleverksamheten tillsammans med kraftiga nedskärningar inom skolans område är huvudsakliga skäl till den drastiska minskningen i modersmålsundervisningen. Vänsterpartiet anser att modersmålsundervisningens ställning i förskolan och skolan bör stärkas.
80. | Modersmålsundervisning, punkt 74 (c) |
| av Sofia Larsen (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 74 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om modersmålsundervisning. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr4 yrkande 3 och avslår motionerna 2005/06:Sf389 yrkande 7, 2005/06:Ub428 yrkande 26, 2005/06:Ub489 och 2005/06:Ub587 yrkande 36.
Ställningstagande
De nationella minoriteterna har enligt lag förstärkt rätt till modersmålsundervisning i skolan. För elever som i stället talar något annat språk än de nationella minoritetsspråken krävs det minst fem elever för att modersmålsundervisning enligt lag skall genomföras på en skola. En anledning till att många elever med invandrarbakgrund går i invandrartäta skolor kan vara att detta ökar chanserna att få modersmålsundervisning, medan det är näst intill omöjligt i mindre orter att ge enstaka invandrare rätt till modersmålsundervisning. Om vi strävar efter ett integrerat samhälle där elever med utländsk bakgrund går i integrerade skolor måste vi som politiker skapa förutsättningar för detta. En metod kan vara att då det finns brist på modersmålslärare låta anhöriga till eleverna med utländsk bakgrund ansvara för undervisningen. Självfallet skall man eftersträva behöriga lärare. Mycket sådan undervisning sker redan i dag i hemmet, men stod skolan som ansvarig underlättade man i många fall strukturen på undervisningen. Alla skall ha rätt till sitt modersmål, oavsett om det är svenska eller något annat språk. Centerpartiet anser att den förstärkta rätten till modersmålsundervisning i skolan bör gälla alla elever, inte bara de nationella minoriteterna.
81. | Modersmålsundervisning, punkt 74 (mp) |
| av Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 74 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om modersmålsundervisning. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub428 yrkande 26 och avslår motionerna 2005/06:Sf389 yrkande 7, 2005/06:Kr4 yrkande 3, 2005/06:Ub489 och 2005/06:Ub587 yrkande 36.
Ställningstagande
Modersmålsundervisning för barn med utländsk bakgrund är en fråga om rätt till egen identitet och möjligheten att med bibehållen självkänsla och trygghet kunna växa in i det svenska samhället. Undervisningen i modersmål möter flera speciella svårigheter. Eleverna i elevgruppen som har undervisning i ett visst modersmål kommer ofta från flera olika klasser och skolor, det är ofta svårt att finna kompetenta modersmålslärare och det kan vara svårt att samordna scheman på ett praktiskt sätt med undervisning i andra ämnen. Dessa svårigheter får inte leda till att man brister i verksamhetens kvalitet.
Alla barn i svensk grundskola skall ha rätt till modersmålsundervisning oavsett hur många som talar modersmålet i kommunen där man bor. Undervisningen skall kunna ske såväl på distans som på plats i hemorten. Internet och andra medier kan spela en viktig roll.
82. | Språkmentor, punkt 75 (fp) |
| av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 75 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om språkmentor. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub344 yrkande 62.
Ställningstagande
I en miljö där få har svenska som modersmål är det nödvändigt att eleverna får kontakt med personer som talar svenska. I områden med hög arbetslöshet, där många har föräldrar som saknar jobb, måste eleverna också dras in i arbetslivet tidigt för att skaffa kontakter och få positiva förebilder. Därför bör skolor kunna få stöd i att bygga upp ett nära samarbete med företag och organisationer, så att eleverna kan få språkmentorer som de regelbundet har kontakt med för att stärka sin svenska och få kontakter i yrkeslivet.
I utsatta områden måste undervisningen i svenska stärkas. Möjligheten att ge stödundervisning måste öka. Tillgången till bibliotek måste garanteras. Samarbete mellan skola, företag och organisationer där eleverna kan få språkmentorer och bra kontakter i arbetslivet måste underlättas.
83. | Svenskundervisning i invandrartäta skolor, punkt 76 (fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 76 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om svenskundervisning i invandrartäta skolor. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Sf282 yrkande 4, 2005/06:Ub344 yrkande 60 och 2005/06:Ub426 yrkande 31.
Ställningstagande
Endast hälften av de elever som kommit till Sverige efter tio års ålder lämnade grundskolan med fullständiga betyg. Elever med utländsk bakgrund måste ges bättre förutsättningar att nå goda studieresultat. Kunskaper i svenska skall prioriteras, och det måste göras tidiga satsningar på läsning av t.ex. skönlitteratur. Detta är ett led i att göra skolan mer elevanpassad. Elever med utländsk bakgrund skall kunna prioritera svenska, och undervisningen i andra ämnen skall därför kunna skjutas upp.
I ett mångkulturellt samhälle blir kittet som det svenska språket och litteraturen utgör allt viktigare. Att behärska svenska språket i tal och skrift är helt avgörande för att inte hamna utanför vår sociala gemenskap. Gedigna kunskaper i svenska är det bästa bidrag skolan kan ge för att hjälpa nya svenskar att integreras i samhället.
Skolor i olika bostadsområden har oerhört olika förutsättningar. Naturligtvis sätter det sina spår i en skola när 90 % av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Det behövs ofta undervisning i mindre grupper, fler speciallärare och mer resurser för elevvård. Resurserna måste fördelas så att det verkligen blir ett rejält tillskott till de skolor som har många barn med stora behov av stöd.
I områden och på skolor där svenska har en svag ställning måste den språkliga infrastrukturen vara extra väl utarbetad. Skolor i områden med utanförskap bör ha tillgång till ett bemannat bibliotek nära skolan, så att biblioteket kan bli en naturlig del av skolans verksamhet.
84. | Svenskundervisning i invandrartäta skolor, punkt 76 - motiveringen (m) |
| av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m). |
Ställningstagande
Endast hälften av de elever som kommit till Sverige efter tio års ålder lämnade grundskolan med fullständiga betyg. Elever med utländsk bakgrund måste ges bättre förutsättningar att nå goda studieresultat. Kunskaper i svenska skall prioriteras och tvåspråkig undervisning skall vara tillåten i andra ämnen. Att behärska svenska språket i tal och skrift är centralt för att klara sig väl på arbetsmarknaden. Skolor i olika bostadsområden har oerhört olika förutsättningar. När många elever har ett annat modersmål än svenska, påverkas undervisningens förutsättningar. Det behövs ofta undervisning i mindre grupper, fler speciallärare och mer resurser för elevvård.
85. | Ämnesundervisning på annat språk än svenska på distans, punkt 77 (c) |
| av Sofia Larsen (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 77 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om ämnesundervisning på annat språk än svenska på distans. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub426 yrkande 32.
Ställningstagande
Att snabbt komma in i det svenska språket är viktigt. All forskning visar dock att det tar många år att utveckla ett andraspråk till den nivå som behövs i skolan. Centerpartiet vill därför ha en översyn av reglerna för att ordna undervisning i flera ämnen på annat språk än svenska i grundskolan. I dag måste hälften av undervisningen anordnas på respektive språk, vilket är en matematisk, inte en pedagogisk, reglering. Utrymmet för alternativa modeller måste ökas. Erfarenheten visar att elever som ges en hel del ämnesundervisning på ett annat språk än svenska inte lär sig svenska sämre än andra. Skolor med god erfarenhet av undervisning i ett främmande språk, eller ämnesundervisning på ett annat språk än svenska, skall kunna vara värdskola för elever i en annan skola och ge dem denna undervisning på distans. Centerpartiet föreslår också att äldre nyanlända elever skall kunna erbjudas en personlig mentor i skolan. En mentor skall ha pedagogisk erfarenhet och kunna fungera som stöd för eleven och samordnare i skolan för att eleven skall ges bästa möjliga utbildning. Detta bör ges regeringen till känna.
86. | Historia, samhällskunskap m.m., punkt 79 (m, fp, kd) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 79 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om historia, samhällskunskap m.m. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Sf389 yrkande 33 och 2005/06:Ub587 yrkandena 40 och 42 samt avslår motionerna 2005/06:K473 yrkande 1, 2005/06:Sf336 yrkande 37, 2005/06:Kr253 yrkande 2, 2005/06:Ub240, 2005/06:Ub288, 2005/06:Ub497 yrkande 1, 2005/06:Ub511 och 2005/06:Ub570.
Ställningstagande
Utöver de grundläggande basfärdigheterna, att läsa, skriva och räkna, har skolan ansvar för att förmedla den värdegrund som ligger till grund för vårt samhälle. För att lyckas med detta krävs att barnen får en förståelse för vår historia och kultur. Däri ligger rötterna till de värden som reglerar vårt sätt att leva tillsammans.
Kunskapen om våra historiska rötter har i dag dokumenterade brister, vilket kan få förödande effekter i framtiden. Undervisningen om 1900-talets historia med fokus på de samhällsförändringar som rör idéhistoria, ideologier, kultur och migration är av särskild betydelse för unga människor. Genom ökade kunskaper i 1900-talets historia kan ungdomar få kännedom t.ex. om bakgrunden till många av de extrema politiska rörelser som finns i dag. På så sätt kan skolan bidra till att minska ungdomars lockelse till dessa rörelser och stärka arbetet mot t.ex. rasism, främlingsfientlighet och anarkism.
Det är viktigt att historieämnet får tillräcklig tid och plats i undervisningen så att alla barn och ungdomar når de uppställda kunskapsmålen. Eftersom det är väl känt att det finns brister i de historiska kunskaperna är det motiverat att som ett komplement till den ordinarie undervisningen genomföra tillfälliga kampanjer. Kunskapen om nazisternas brott under andra världskriget har stärkts i och med kampanjen Om detta må ni berätta som genomfördes för några år sedan. Betydligt färre ungdomar känner till de brott mot mänskligheten som genomförts av kommunistiska regimer över världen. Forum för levande historia bör få i uppdrag att genomföra en liknande kampanj om kommunismens illdåd.
87. | Historia, samhällskunskap m.m., punkt 79 (v) |
| av Britt-Marie Danestig (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 79 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om historia, samhällskunskap m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sf336 yrkande 37 och avslår motionerna 2005/06:K473 yrkande 1, 2005/06:Sf389 yrkande 33, 2005/06:Kr253 yrkande 2, 2005/06:Ub240, 2005/06:Ub288, 2005/06:Ub497 yrkande 1, 2005/06:Ub511, 2005/06:Ub570 och 2005/06:Ub587 yrkandena 40 och 42.
Ställningstagande
Skolan skall förmedla kunskaper om mänskliga rättigheter och de förpliktelser dessa innebär och har alltså en viktig roll i arbetet mot rasism och främlingsfientlighet. Men denna roll behöver både utvecklas och tydliggöras. Skolornas arbete kring rasism och främlingsfientlighet sker i dag främst i form av tillfälliga insatser och inte som ett naturligt inslag i undervisningen. Därför bör Skolverket ges i uppdrag att göra en översyn av kursplanerna i grund- och gymnasieskolan i syfte att integrera kunskaper om rasism och diskriminering ur såväl ett historiskt som sociologiskt perspektiv.
88. | Historia, samhällskunskap m.m., punkt 79 (mp) |
| av Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 79 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om historia, samhällskunskap m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:K473 yrkande 1 och avslår motionerna 2005/06:Sf336 yrkande 37, 2005/06:Sf389 yrkande 33, 2005/06:Kr253 yrkande 2, 2005/06:Ub240, 2005/06:Ub288, 2005/06:Ub497 yrkande 1, 2005/06:Ub511, 2005/06:Ub570 och 2005/06:Ub587 yrkandena 40 och 42.
Ställningstagande
Enligt Miljöpartiets mening har arbetet med att sprida kunskapen om de mänskliga rättigheterna i Sverige tagit alltför lång tid. Framför allt saknas kunskap om att de mänskliga rättigheterna även gäller för personer som lever här i Sverige.
Utbildning om mänskliga rättigheter i Sverige är av största betydelse i strävan att åstadkomma verklig förändring. Det gäller såväl rättigheternas plats i det ordinarie utbildningssystemet som fortbildning och vidareutveckling för personer som i sina yrken kommer i kontakt med människor, exempelvis i offentlig sektor. Vi anser därför att läroplaner, läromedel samt lärar- och rektorsutbildningar skall ingå i ett generellt utbildningsuppdrag inom skolområdet. Myndigheten för skolutveckling har sedan tidigare fått ett informationsuppdrag av regeringen som redovisats våren 2005. Men detta är enligt vår mening inte tillräckligt. Kraftigare åtgärder måste vidtas. Rädda Barnens analys om rättigheterna i skolsystemet kan tjäna som underlag i det fortsatta arbetet.
89. | FN:s konvention om barnets rättigheter, punkt 81 (kd, mp) |
| av Inger Davidson (kd) och Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 81 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om FN:s konvention om barnets rättigheter. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub420.
Ställningstagande
Grundprinciperna i FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, är att sätta barnets bästa i främsta rummet. Det handlar om barnets rätt till liv och utveckling, till skydd mot diskriminering, att höras och att barnets åsikter skall tillmätas betydelse i frågor som rör henne eller honom. Sverige har ratificerat barnkonventionen och är en av 191 konventionsstater. Det innebär ett åtagande att se till att barnets rättigheter förverkligas. En viktig del är att barn och unga får kunskap om sina rättigheter, och här har skolan en uppgift att fylla. Att ge eleverna kunskap om deras rättigheter har betydelse för deras demokratiska utveckling - och i förlängningen för demokratiutvecklingen i samhället. Det har också betydelse för barnets utveckling som individ.
Skolans och förskolans verksamhet regleras i ett antal styrdokument. Det är dels skollagen, dels läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) samt för förskolan (Lpfö 98). I förordet till Lpf 94 står att de internationella överenskommelser som Sverige undertecknat skall gälla. Rektorerna har ett särskilt ansvar för att personalen får kännedom om dessa överenskommelser. För övrigt finns inget explicit skrivet som förpliktigar skolor att arbeta med barnkonventionen. Många kommuner har kommit långt med att utbilda personal i skola och förskola m.fl. Frivilligorganisationer har också bedrivit upplysningskampanjer i ämnet. Bland annat Skollagskommitténs betänkande hämtar många argument från barnkonventionen, både principen om barnets bästa och barnets rätt till deltagande och inflytande. Man påpekar också att elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen, som finns inskrivna i läroplanerna, förutsätter att skolan klargör vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.
I Sveriges tredje rapport till FN-kommittén nämns att Högskoleverket fått regeringens uppdrag att definiera vilka utbildningsprogram som i första hand bör behandla barnkonventionen och finna former för hur barnkonventionen kan integreras i undervisningen. Barnombudsmannen har också tagit fram material för olika åldrar i grundskolan. Det är en framgång att blivande lärare får kunskaper om barnkonventionen och att det finns undervisningsmaterial.
90. | Religionskunskap, punkt 83 (kd) |
| av Inger Davidson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 83 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om religionskunskap. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub587 yrkandena 41 och 43.
Ställningstagande
Religionskunskapens roll bör utvecklas. Ämnet skall vara en naturlig förankringsbas för värdegrundsarbetet. Religionskunskapen är viktig för att lära känna det svenska kulturarvet men också andra länders religiösa och kulturella arv. Att ha god kunskap om och känna trygghet i den egna kulturen är nödvändigt för att känna respekt för andra kulturer. Därför måste kristendomen ha en särställning i religionsämnet. Genom att bli förtrogen med både sin egen och andras kulturella tradition kan en ömsesidig respekt och tolerans skapas där främlingsrädsla och främlingshat minskar.
91. | Konfirmationsundervisning inom ramen för skolans val, punkt 84 (kd) |
| av Inger Davidson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 84 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om konfirmationsundervisning inom ramen för skolans val. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub371.
Ställningstagande
Att låta skolorna samarbeta med Svenska kyrkan eller andra trossamfund för att ordna konfirmationsundervisning inom ramen för elevens val borde vara möjligt även utifrån de kriterier som statsrådet beskrev i debatten den 11 april, nämligen att alla föräldrar med samma förtroende skall kunna skicka sina barn till skolan förvissade om att de inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen, att undervisningen skall vara allsidig och att eleverna inte skall utsättas för otillbörlig påverkan.
Så länge som konfirmationsundervisningen sker inom ramen för elevens val är det upp till föräldrar och elev att besluta om deltagande i sådan undervisning som till viss del kan uppfattas som konfessionell. Detta rubbar inte förtroendet för skolans opartiskhet. Det skapar inte heller någon anledning till oro för att elever skulle utsättas för otillbörlig påverkan.
92. | Hem- och konsumentkunskap, punkt 85 (v) |
| av Britt-Marie Danestig (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 85 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om hem- och konsumentkunskap. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub326 yrkandena 1 och 3 samt avslår motionerna 2005/06:Ub543 och 2005/06:Ub577.
Ställningstagande
Hem- och konsumentkunskapens innehåll och arbetssätt svarar mot den viljeinriktning Stefan Edman för fram angående skolans roll för främjandet av hållbar konsumtion i slutbetänkandet från Utredningen om en handlingsplan för hållbar konsumtion för hushållen Bilen,Biffen, Bostaden. Hållbara laster - smartare konsumtion (SOU 2005:51). I utredningen betonar han ämnets unika karakteristika i termer av att eleverna får övning både i omsorg och i rationellt tänkande, effektivitet, sparsamhet etc.
Regeringen bör därför lämna förslag till hur hem- och konsumentkunskapens ställning kan stärkas inom utbildningen för hållbar utveckling, särskilt hållbar konsumtion.
Jämställdhet finns med i bedömningen av elevernas kunskapsutveckling i hem- och konsumentkunskap. Det är således ett innehåll i ämnet, men ämnet i sig kan också sägas handla om jämställdhet. Sedan 1960-talet har jämställdhet varit aktuellt i skoldebatten, men fokus har alltid legat på att flickorna skall förändras; de skall bli mer som pojkar. Forskare har talat om en "maskulinisering" och snarast en nedmontering av de områden som traditionellt (och än i dag?) ses som feminina: barnkunskap har strukits från timplanen, hem- och konsumentkunskap fått minskat utrymme och slöjd blivit estetiskt orienterat i stället för hemorienterat.
Vi vet från olika undersökningar att kvinnor fortfarande sköter det mesta hemarbetet. I hem- och konsumentkunskapen ges eleverna, såväl pojkar som flickor, tillfälle att reflektera över varför det är så. Att stärka, utveckla och bredda hem- och konsumentkunskapen kan således vara ett sätt att främja jämställdheten.
Regeringen bör således ge förslag på hur också skolornas arbete för jämställdhet kan förbättras genom att utveckla ämnet hem- och konsumentkunskap.
93. | Sex och samlevnad m.m., punkt 86 (fp) |
| av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 86 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om sex och samlevnad m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:L291 yrkande 15 och avslår motionerna 2005/06:L375 yrkande 33, 2005/06:Ub291 yrkandena 3 och 4 samt 2005/06:Ub428 yrkande 32.
Ställningstagande
Enligt kartläggningar av bl.a. Skolverket uppmärksammas frågor som rör homo- och bisexualitet mycket mer än för tio år sedan. Men det finns fortfarande brister, främst eftersom många skolor inte har en välutvecklad sex- och samlevnadsundervisning. Särskilt i gymnasieskolan, men också i grundskolan, finns det många klasser som inte får någon undervisning över huvud taget. Som visas av den läromedelsgranskning som utförts av RFSL Ungdom finns det också samtida läroböcker från ansedda läromedelsförlag där ungdomar t.ex. varnas för homosexuella kontakter. Lika allvarligt är det när läroböckerna utgår från att eleven själv är heterosexuell.
Alla elever har rätt till undervisning med en ordentlig belysning av frågor om sexualitet, samlevnad, relationer och respekt - inklusive kunskaper om homo-, bi- och heterosexualitet - samt frågor om könsidentitet och könsidentitetsuttryck. Det var ett stort felsteg av regeringen när den för några år sedan strök alla skrivningar om homosexualitet ur skolans kursplaner. Tydliga skrivningar om homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situation bör återinföras i kursplanerna, och skolans undervisning om sexualitet, identitet och relationer måste utgå från att alla sexuella läggningar och könsidentitetsuttryck finns också hos eleverna själva.
94. | Sex och samlevnad m.m., punkt 86 (v) |
| av Britt-Marie Danestig (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 86 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om sex och samlevnad m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:L375 yrkande 33 och avslår motionerna 2005/06:L291 yrkande 15, 2005/06:Ub291 yrkandena 3 och 4 samt 2005/06:Ub428 yrkande 32.
Ställningstagande
Skolan skall inte förhålla sig neutral i HBT-frågor. Tvärtom är det ett av skolans centrala uppdrag att aktivt motverka diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet. I dag är skolan en plats där barn och ungdomar får kunskaper om sexuell läggning. Det sker både i klassrummet och på skolgården. Men det är också något som sker i samspelet mellan eleverna och skolans personal. Skolverkets rapport om sex- och samlevnadsundervisningen från 1999 pekar på brister i skolans undervisning om sexuell läggning. Det framgår att undervisningen i HBT-frågor är avhängig av den enskilda läraren när det gäller såväl kvantitet som kvalitet. En del klasser får besök av en person från RFSU, RFSL eller RFSL Ungdom som berättar för eleverna om hur det är att vara ung och homosexuell. För många elever är det den mest konkreta information om homosexualitet och bisexualitet de får under sin skoltid. Skolverkets rapport visar att de flesta HBT-ungdomar inte har någon möjlighet att positivt spegla sig själva i skolmiljön. De får inte heller stöd och den hjälp som behövs för att bygga upp en trygg och säker identitet på samma villkor som heterosexuella elever. Många homosexuella, bisexuella och transpersoner växer upp i en miljö där de är ifrågasatta eller osynliggjorda som personer. Heterosexualiteten är norm, och homosexuella relationer nämns därför ofta inte.
Det är viktigt att HBT-ungdomar kan hitta förebilder i sin vardagliga omgivning. Framför allt är det viktigt att unga människor erbjuds öppna valmöjligheter där de vuxna inte oreflekterat förutsätter att man är, eller är på väg att bli, heterosexuell. En lärare med kunskaper om homosexualitet, bisexualitet och transpersoner samt en öppen och respektfull attityd till att det bland elever finns både homo-, bi- och heterosexuella ungdomar kan då fungera som ett stort stöd. Vi vill att HBT-perspektivet skall integreras i en rad olika ämnen, t.ex. social- och samhällskunskap, psykologi, historia, svenska samt religion och livsåskådningsfrågor. Att bara diskutera homosexualitet på biologilektionerna eller under sex- och samlevnadsundervisningen förstärker fördomarna om att homosexualitet enbart handlar om sex. Vi vill att HBT-frågor skall behandlas som ett självklart inslag i undervisningen. Frågorna bör kopplas till grundläggande värderingar om alla människors lika värde och rättigheter.
Regeringen bör därför ge Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att återkomma med förslag på hur frågor om sexuell läggning och könsidentitet skall beröras på ett integrerat sätt i undervisningen i grundskolan och gymnasieskolan.
95. | Sex och samlevnad m.m., punkt 86 (mp) |
| av Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 86 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om sex och samlevnad m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub428 yrkande 32 och avslår motionerna 2005/06:L291 yrkande 15, 2005/06:L375 yrkande 33 och 2005/06:Ub291 yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
Det är vanligt att frågor som rör HBT inte alls tas upp i undervisningen, inte ens i sex- och samlevnadsundervisningen. Ofta anlitar man frivilligorganisationer för att ta upp dessa frågor. Miljöpartiet anser att det är orimligt att elevens möjlighet att få saklig information om HBT-frågor skall vara beroende av om det finns frivilligorganisationer i närheten av skolan eller inte. Därför vill vi se att HBT-frågorna uttryckligen nämns i grundskolans kursplaner.
96. | Jämställdhet m.m., punkt 87 (v) |
| av Britt-Marie Danestig (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 87 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om jämställdhet m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub354 yrkandena 2 och 3 samt avslår motion 2005/06:Ub473 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
I dag är det självklart att flickor och pojkar går i samma skolor, och ingen ifrågasätter påståendet att alla har rätt till utbildning, oavsett kön. Jämförelser av betyg och provresultat visar att flickor som grupp nu presterar bättre än pojkar som grupp i utbildningssammanhang. Det är givetvis i sig inget problem att flickor har bra resultat, men det är ett problem att pojkarna halkar efter alltmer.
Ett annat skäl som talar för behovet av att aktivt arbeta med pojkar och manlighet är deras utsatthet och delaktighet i kränkande handlingar. Det styrker vårt krav på insatser riktade mot gruppen pojkar. Förutom att utöka möjligheterna till kunskap och färdigheter i omsorg och annat hemarbete, där flickor och pojkar undervisas gemensamt, skulle kurser riktade till pojkar med innehåll som berör manlighet, kvinnlighet, sexualitet inklusive hetero-, homo-, bi- och transsexualitet, samlevnad, medieanalyser etc. kunna fylla en viktig funktion. Med fördel skulle dessa kurser kunna parallelläggas med kurser riktade till flickor. Flickorna upplever sig mer utsatta än pojkar i skolmiljön, visar en kartläggning som Skolverket har gjort. Därför kan kurserna för flickor förutom nämnda innehåll innehålla psykiskt och fysiskt självförsvar för att stärka deras självkänsla. Skolutvecklingsmyndigheten bör få till uppgift att utveckla och initiera dessa kurser. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Skolverket bör dessutom få i uppdrag att följa upp denna verksamhet med jämställdhetssatsningar, exempelvis i kvalitetsredovisningar och inspektioner.
97. | Feministiskt självförsvar, punkt 88 (v) |
| av Britt-Marie Danestig (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 88 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om feministiskt självförsvar. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:K341 yrkande 5 och 2005/06:Ub398 yrkande 5 och avslår motion 2005/06:Ub315 yrkande 5.
Ställningstagande
Sexuella kränkningar ökar i svenska skolor, och var femte anmälning till Skolverket förra året handlade om kränkningar i vid mening - inbegripet fysiskt våld, sexuella trakasserier och verbala kränkningar.
Vänsterpartiet menar att feministiskt självförsvar bör kunna erbjudas på landets skolor. Feministiskt självförsvar handlar om att skaffa sig kunskap om det sexualiserade våldet, om samarbete mellan flickor och kvinnor samt att skaffa sig handlingsberedskap att försvara sig mentalt, verbalt och fysiskt i en värld där flickor och kvinnor är underordnade och utsatta. Feministiskt självförsvar är grundat av kvinnor, för kvinnor och bygger på att flickor och kvinnor delar erfarenheter och tillsammans utarbetar strategier för att bl.a. hantera rädsla. Vänsterpartiet menar att regeringen bör ge Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att hitta former som medger att alla tjejer på högstadiet och gymnasiet som så önskar ges möjlighet att träna feministiskt självförsvar i skolan.
98. | Entreprenörskap, punkt 91 (m, fp, kd, c) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 91 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om entreprenörskap. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:A309 yrkande 29 och avslår motionerna 2005/06:N215 yrkande 2 och 2005/06:N384 yrkande 2.
Ställningstagande
Det är viktigt att kunskapen om entreprenörskap, kreativitet och företagande ökar hos unga. Det måste finnas med genom hela skolan. Läroplaner behöver omarbetas och ge entreprenörskap och kunskap om företagande en naturlig plats i undervisningen.
99. | Hållbar utveckling, punkt 92 (mp) |
| av Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 92 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om hållbar utveckling. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub509 yrkandena 1, 2 och 4 samt avslår motion 2005/06:Ub436.
Ställningstagande
I den svenska läroplanen för grundskolan framgår att "undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan anpassas för att skapa hållbar utveckling".
Enligt Hagadeklarationen (Baltic 21E), en överenskommelse om utbildning för hållbar utveckling för länderna runt Östersjön, skall hållbar utveckling ingå i ordinarie skolarbete och utgöra grunden för det dagliga livet i skolan. Man poängterar också att de pedagogiska metoderna skall vara utformade på ett sådant sätt att de stöder arbetet för en hållbar utveckling. Många forskare menar att utbildningssektorn ligger långt efter andra fält i sitt tänkande och sin respons till utmaningen mot hållbar utveckling.
Det krävs att de globala hållbarhetsfrågorna ingår som en obligatorisk del i all utbildning i Sverige - från förskolan till den högre utbildningen.
Att skollagen anpassas efter dessas behov är en naturlig förändring. Detta håller på att ske bl.a. tack vare betänkandet "Att lära för hållbar utveckling" (2004:104). Denna förändring måste fortgå. Vi anser att följande områden bör bli föremål för särskild uppmärksamhet:
·. Fortbildning av lärare och skolledare. I denna fortbildning bör speciellt resurser inriktas på utveckling av didaktik för utbildning för hållbar utveckling för att utgöra ett stöd bl.a. för kommuner. De karaktärsdrag som präglar utbildning för hållbar utveckling vägleds av SOU 2004:104, s. 12.
·. Med anledning av FN:s årtionde (2005-2014) för utbildning för hållbar utveckling bör en satsning göras för att driva på arbetet mot en hållbar utveckling. Lämpligen kan ett organ som agerar pådrivande i frågan kunna inrättas t.ex. inom Myndigheten för skolutveckling.
·. Pilotprojekt för utbildning för hållbar utveckling på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå. Regeringen bör ge Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att sprida goda exempel om pilotprojekt för utbildning för hållbar utveckling.
·. Tvärvetenskaplig forskning som rör området hållbar utveckling förstärks liksom tvärvetenskaplig forskning om lärande/didaktik för hållbar utveckling.
För att förslagen skall bli långsiktigt verkningsfulla krävs att system för utvärdering utvecklas. Utvärderingen bör främst vara av kvalitativ karaktär.
100. | Naturskolor, punkt 93 (mp) |
| av Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 93 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om naturskolor. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub368 yrkandena 1, 2 och 5.
Ställningstagande
Det finns ca 70 naturskolor i Sverige. Det finns en mängd olika varianter av naturskolor, sådana som är centrerade till en byggnad, ambulerande naturskolor och uppsökande naturskolor. Gemensamt är tanken att hjälpa elever att utveckla en relation till naturen genom att vistas i naturen. Deras devis är "att lära in ute". Naturskolorna bedriver ett mycket värdefullt arbete som borde få komma alla barn i vårt land till del. Tyvärr lever många naturskolor i en ständigt hotad tillvaro då besparingsdiskussionerna förs i kommunerna.
Det är ju tyvärr ofta det viktiga långsiktiga arbetet med våra barn som prioriteras bort när kortsiktiga budgetbalanser skall uppnås. Det är oerhört viktigt att naturskolorna finns kvar och sprids till fler kommuner.
Minst lika viktigt är det att den utomhuspedagogik som naturskolorna utvecklat sprider sig till lärare i alla vanliga skolor. Alltfler skolor arbetar aktivt med utomhuspedagogik och förstår vikten av att inte låta skolans verksamhet och undervisningen begränsas av fyra väggar.
Man bör se över möjligheten att definiera naturskolor på samma sätt som teknikcenter, s.k. science centers, så att de därmed blir berättigade till statligt stöd på samma sätt. Högskoleverkets "verksamhetsstöd för teknik och naturvetenskapscentrum" borde enligt benämningen kunna gälla såväl teknikcenter som naturskolor. Det skulle hjälpa till att utveckla naturskolorna och höja deras status.
Det är viktigt att idéer och kunskap om utomhuspedagogik sprids till alla skolor och lärare. Genom att använda skolornas och förskolornas utemiljöer mer lär sig eleverna också att vara rädda om naturen och får insikt i ekologin, samtidigt som det leder till mer rörelse under skoldagen och ger en trygghet i närmiljön. Förskolebarn är ofta hänvisade till den egna gården, och dess utformning får då stor betydelse.
Myndigheten för skolutveckling bör hjälpa till att på olika sätt sprida information och kunskap om naturskolor och utomhuspedagogik till skolor och lärare i hela landet. Myndigheten bör vara en viktig inspiratör när det gäller utveckling av utemiljön i både skolor och förskolor.
101. | Stärkt ställning för utomhuspedagogiken i läroplanen, punkt 94 (mp) |
| av Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 94 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att stärka utomhuspedagogikens ställning i läroplanen. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub368 yrkande 4.
Ställningstagande
I läroplanen för den obligatoriska skolan, förskoleklassen och fritidshemmen (Lpo 94) sägs att leken och skapande arbete har stor betydelse för att elever skall tillägna sig kunskaper. Vidare betonas där vikten av trygghet och trivsel i skolmiljön och betydelsen av elevernas delaktighet i miljön. Skolan skall också enligt läroplanen sträva efter att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Skolans fysiska miljö nämns tyvärr inte så mycket, och där den nämns är det ett större fokus på inomhusmiljön. I läroplanen för förskolan sägs dock att barnen bör använda sin närmiljö för att träna och utveckla olika sinnen.
Det är en brist att dagens nationella styrdokument, främst i form av läroplaner, ej tar upp vikten av utomhuspedagogikens och den yttre miljöns betydelse för barns lärande. Detta bör förstärkas för att ge alla barn en möjlighet till ett mer utvecklat lärande både inom och utom klassrummets väggar.
102. | Musik- och kulturskolor, punkt 95 (fp) |
| av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 95 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om musik- och kulturskolor. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr381 yrkande 32 och avslår motionerna 2005/06:Kr336 yrkande 2, 2005/06:Kr417 yrkande 2, 2005/06:Ub514 yrkande 1, 2005/06:Ub583 och 2005/06:Ub587 yrkande 14.
Ställningstagande
Musik- och kulturskolornas verksamhet skall stödjas och stimuleras så långt som möjligt. Det gäller att delta i kulturen mer än att bara ta del av den. Det vore önskvärt med en översyn av hur den kommunala avgiftspolitiken påverkar barnens möjlighet till individuellt kulturutövande.
103. | Musik- och kulturskolor, punkt 95 (kd) |
| av Inger Davidson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 95 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om musik- och kulturskolor. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr417 yrkande 2 och 2005/06:Ub587 yrkande 14 och avslår motionerna 2005/06:Kr336 yrkande 2, 2005/06:Kr381 yrkande 32, 2005/06:Ub514 yrkande 1 och 2005/06:Ub583.
Ställningstagande
Kultur bör också genomsyra skolans verksamhet. Bild, ord, film, musik och rörelse kan fungera som självklara inslag i alla ämnen. Kultur får inte bara bli korta projekt eller enstaka besök på museer och teatrar. Musik- och kulturskolornas betydelse för barns och ungdomars utveckling bör understrykas och tas till vara i högre grad genom att skolorna uppmuntrar elever att delta i musik- och kulturskolornas undervisning och att verksamheten så långt som möjligt integreras i grundskolan. Kristdemokraterna föreslår inom kulturområdet en satsning på 170 miljoner kronor årligen på kultur för barn och unga. Syftet är att ge fler barn och ungdomar i skolan och förskolan tillgång till kulturella upplevelser.
Ett ökande problem för orkestrar i hela landet är rekryteringen av unga musiker. Även på musikhögskolorna har man under senare år uppmärksammat att antalet sökande har minskat för vissa instrument och att kunskapen hos de sökande har försämrats. En av anledningarna tros vara bristande utbildning i de kommunala kultur- och musikskolorna. Inte ens i de största musikskolorna i Sverige finns längre undervisning i alla orkesterinstrument. Särskilt kritisk är situationen för ett flertal blåsinstrument. Det finns i dag inget övergripande ansvar för musikutbildningen på grundnivå. Det är inte heller rimligt att tänkta sig att alla kultur- och musikskolor skall kunna erbjuda utbildning i alla instrument, men något måste göras. Kristdemokraterna anser att staten bör initiera ett samarbete mellan bl.a. Kulturdepartementet, Kommunförbundet, Sveriges Kultur- och Musikskoleråd (SMOK) Sveriges Orkesterförbund, studieförbunden samt musikhögskolorna för att hitta kreativa lösningar för att garantera en bred svensk musikutbildning även i framtiden. Ansvaret för enskilda instrument får inte falla mellan stolarna.
104. | Arbete inom ideell sektor, punkt 97 (kd) |
| av Inger Davidson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 97 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om arbete inom ideell sektor. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub587 yrkande 15.
Ställningstagande
Praktiskt kunnande kan även innebära ökade kontakter med arbetslivet. Kristdemokraterna anser att det är viktigt att elever redan i grundskolan får komma ut och göra besök i form av praktik på olika arbetsplatser och inom den ideella sektorn. Det bör också finnas möjlighet att t.ex. under elevens fria val hjälpa till inom en förening eller inom sjukvård och omsorg ett par timmar i veckan. Det skulle vara en nyttig erfarenhet för många elever samtidigt som det är en samhällsnyttig insats.
105. | Medieutbildning, punkt 98 (kd) |
| av Inger Davidson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 98 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om medieutbildning. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub591 yrkande 2.
Ställningstagande
Medieundervisning innebär att förmedla såväl ett teoretiskt vetande som ett praktiskt kunnande. Genom en kombination av analys och produktion ges de unga en möjlighet att lära sig att kritiskt värdera medierna. Skolan har ett ansvar att föra in mediekultur i undervisningen. Det är viktigt att vi inte ser barn och ungdomar som passiva mediekonsumenter. Barn och ungdomar är i många lägen väl utrustade för att möta medierna och har förmågan att skilja fiktion från verklighet. Genom att stärka deras kunskaper om medierna och lära dem att mer kritiskt förhålla sig till det de ser, kan vi göra dem än mer förberedda att möta medierna och därigenom minska risken för negativ påverkan. Att fortbilda lärare i film- och mediepedagogiskt arbete är därför av stor betydelse. Studier visar att jämfört med många andra länder ligger Sverige efter i utvecklingen avseende medieutbildning i skolan.
För att skydda barn och unga mot skadligt medieinnehåll krävs ett flertal insatser: självreglering från branschens sida, lagstiftningsåtgärder, informationsinriktade insatser, forskning om medievåldets påverkan men också utbildning. Medieutbildning behövs både i lärarutbildningen och i skolan.
106. | Skolverkets roll, punkt 100 (fp) |
| av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 100 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skolverkets roll. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub343 yrkande 57 och 2005/06:Ub344 yrkande 69.
Ställningstagande
Revisorer som granskat Skolverkets verksamhet har tidigare konstaterat att myndigheten inte satsat tillräckligt stor andel av sina resurser på tillsyn. Med dagens resurser är det ingen omöjlighet att låta varje skola få ett tillsynsbesök varje år.
Skolverkets roll skall renodlas till att ta fram nationella betygskriterier och kursplaner. Myndigheten för skolutveckling skall avvecklas. En fristående nationell skolinspektion skall skapas. Resultatet av olika kvalitetsutvärderingar skall sammanställas och redovisas offentligt.
107. | Fristående skolinspektion, punkt 101 (fp) |
| av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 101 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om fristående skolinspektion. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub343 yrkande 58.
Ställningstagande
Skolverket skall få en annan roll än det har i dag och framför allt inrikta sig på att fastställa kursplanerna och betygskriterierna, godkänna fristående skolor och ge myndighetsservice till skolor. I stället skall en ny myndighet, en nationell kvalitetsinspektion, stå för tillsynen samt säkerställa likvärdighet i bedömningen av nationella prov och det nationella betygssystemet. Denna reform behövs för att renodla rollerna. Den myndighet som fastslår mål och betygskriterier skall inte utvärdera om systemet fungerar.
108. | Skolverkets utbildningsinspektion, punkt 102 (m) |
| av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 102 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skolverkets utbildningsinspektion. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub238 yrkande 27 och 2005/06:Ub516 yrkandena 6-10.
Ställningstagande
En förutsättning för att mål- och resultatstyrningen av skolan skall leda till ökad kvalitet är att utvärdering och ansvarsutkrävande stärks. Ett formellt system för utvärdering måste också finnas för att säkerställa nationell likvärdighet och måluppfyllelse samt att de till skolan anslagna skattemedlen används på ett ansvarsfullt sätt.
Skolverkets utbildningsinspektion har inneburit en förbättring av möjligheterna att granska hur väl skolor och skolhuvudmän når upp till målen. Fortfarande finns dock betydande brister, särskilt avseende granskning av hur väl kunskapsmålen uppnås. Större inslag av nationella prov underlättar självfallet granskningen, men fortfarande brister både de resurser som anslås till granskningen och möjligheterna att vidta åtgärder mot skolor som brister.
Vi anser att Skolverkets utbildningsinspektion bör ges i uppdrag att fokusera på utvärdering av skolor utifrån hur väl kunskapsmålen uppfylls. Både uppnående- och strävansmål skall ingå i bedömningen. Varje skola skall utvärderas minst vart tredje år och granskningen skall ske på lika villkor för alla skolor, oavsett huvudman.
109. | Skolkvalitetsdata, punkt 103 (mp) |
| av Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 103 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skolkvalitetsdata. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Fi220 yrkande 2.
Ställningstagande
Inom grund- och gymnasieskola har det systematiska öppna jämförande arbetet med kvalitetsfrågor kommit längre än inom sjukvården. Enklare system för att jämföra resultat mellan skolor och kommuner finns i systemen Bruk, Siris och Salsa. Dessa system är dock primärt vända inåt mot skolan för skolans personal och för politiker och tjänstemän i förvaltningarna.
Med hjälp av analysverktyget Salsa kan kommuner och skolor bedöma skolors samlade betygsresultat i ett riksperspektiv. Genom att systemet tar hänsyn till skolors elevsammansättning kan kommuner och skolor se hur de ligger till betygsmässigt om man räknar bort vissa faktorer som har med social bakgrund att göra.
Bruk, Skolverkets nationella indikatorsystem för kvalitet i förskola och skola, är främst ett utvecklingsverktyg avsett att användas av förskolor och skolor för att bedöma kvaliteten i den egna verksamheten och som stöd för ett fortsatt utvecklingsarbete. Varje förskola, skola eller kommun avgör själv om man vill använda Bruk och vilka delar man i så fall vill arbeta med.
Siris är en databas som innehåller information om skolors resultat och kvalitet. Här finns olika dokument som beskriver kvalitetsutvecklingen i kommuner och skolor samlade samt statistiska uppgifter över skolors resultat och organisation. Information finns på nationell nivå, på kommunal nivå och på skolnivå. De tre verktygen finns tillgängliga på www.skolutveckling.se/kvalitetsarbete/.
Det arbete som redan sker inom ramen för Skolverkets arbete med de tre verktygen ovan behöver förstärkas och utvecklas. För att elever och lärare skall kunna göra genomtänkta val behövs statistik och indikatorer även för frågor som lärartäthet, mobbning, våld och trakasserier, upplevd trivsel, pedagogisk utveckling och elevernas delaktighet. Miljöpartiet föreslår att de skolkvalitetsdata som finns tillgängliga publiceras för varje skola på ett användarvänligt sätt.
110. | Utökade sanktionsmöjligheter för Statens skolverk, punkt 104 (m, fp, kd, c, mp) |
| av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c), Peter Danielsson (m) och Mikaela Valtersson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 104 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag som ger Statens skolverk ett i skollagen reglerat tillsynsansvar för såväl offentliga som fristående skolhuvudmän, rätt att förelägga dessa skolhuvudmän att fullgöra sina ålägganden samt rätt att kunna förena föreläggandet med vite. Regeringens lagförslag skall beakta vad som anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2005/06:Ub238 yrkande 28, 2005/06:Ub428 yrkande 10 och 2005/06:Ub516 yrkande 12.
Ställningstagande
Bakgrund
Statens tillsyn inom skolområdet sker i dag huvudsakligen genom Statens skolverk, vars tillsynsrätt är förordningsreglerad genom verkets instruktion såvitt avser det offentliga skolväsendet men följer av skollagen såvitt avser huvudmännen för de fristående skolorna. Att Statens skolverks tillsyn över det offentliga skolväsendet behöver lagregleras har såväl regeringen (skr. 2001/02:188) som Skollagskommittén anfört.
Frågan om sanktioner mot huvudmän som brister i uppfyllandet av sina författningsreglerade åtaganden har varit föremål för många utredningar. Inom skolområdet har särskilt frågan om behovet av att kunna vidta sanktioner mot offentliga huvudmän utretts. Efter att dagens bestämmelse i 15 kap. 15 § skollagen infördes har således bl.a. Statens skolverk hösten 1998 redovisat ett regeringsuppdrag att utreda behovet av att kunna vidta sanktioner. Skolverket fann att det fanns ett sådant behov och föreslog att verket skulle bemyndigas att utfärda vitesförelägganden mot offentliga skolhuvudmän. Frågan har därefter utretts och remissbehandlats inom ramen för Skollagskommittén, som lade fram ett fullständigt förslag kring hur detta skall gå till. Skollagskommittén behandlar, liksom vi gör i denna reservation, endast situationer av s.k. lagtrots och inte domstolstrots. En situation av lagtrots innebär att en huvudman, trots påpekanden från tillsynsmyndigheten, inte uppfyller kraven i skolförfatttningarna.
Statliga sanktioner mot huvudmän - även offentliga - förekommer inom flera samhällssektorer (jfr 7 kap. 7 § arbetsmiljölagen, 6 kap. 13 § lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område samt 13 kap. 6 § socialtjänstlagen).
Statens skolverks tillsynsansvar även för offentliga skolhuvudmän skall lagregleras
Statens skolverk har i dag ett tillsynsansvar för det offentliga skolväsendet som är reglerad genom förordning. För huvudmän för de fristående skolorna är tillsynen reglerad i skollagen (1985:1100).
Skollagskommittén redogör för behovet av att lagreglera även tillsynsansvaret för de offentliga skolhuvudmännen. Bland annat Riksrevisionsverket har framhållit att det förhållandet att tillsynsuppdraget saknar lagstöd är unikt jämfört med andra områden.
Förutom Skollagskommittén har även regeringen (skr. 2001/02:188) anfört att Skolverkets tillsyn över det offentliga skolväsendet behöver lagregleras. Ett förslag angående detta presenteras också i Skollagskommitténs slutbetänkande. Vi anser därför att tillsynsansvaret skall lagregleras i stället för, som i dag är fallet, regleras i förordning.
Statens skolverk skall ges rätt att förelägga en huvudman att åtgärda fel och brister samt att förena föreläggandet med vite
I dag finns inga reella sanktioner för Statens skolverk att tillgripa om en kommunal skolhuvudman missköter sitt åtagande. Bland annat Riksrevisionsverket har funnit att Statens skolverk i förhållande till kommunerna saknar sanktionsmöjlighet för att sätta tyngd bakom kritiken.
Enligt nuvarande regler har däremot regeringen möjlighet att, om en kommun grovt eller under längre tid åsidosatt sina skyldigheter, meddela de föreskrifter för kommunen som behövs för att avhjälpa bristen. Regeringen kan också besluta om åtgärder som skall vidtas på kommunens bekostnad. Ett sådant förfarande närmar sig vad som kallas för "tvångsförvaltning". Denna möjlighet har dock aldrig använts eftersom det innebär ett mycket stort ingrepp i det kommunala självstyret från statens sida.
För huvudmän för fristående skolor ser reglerna annorlunda ut. Om en fristående skola uppvisar allvarliga brister i verksamheten, och dessa brister inte åtgärdas efter påpekande av Skolverket, kan skolan få sitt tillstånd att bedriva verksamheten återkallat, och därmed tvingas att stänga. Detta har också skett i ett antal fall.
Staten måste ha verktyg för att kontrollera att lagar och förordningar följs. På skolans område är kontroll en nödvändig del av en mål- och resultatstyrd organisation, tillsammans med nationell uppföljning och utvärdering. Nationella krav måste hävdas aktivt och staten måste fordra att åtgärder vidtas när kraven inte är uppfyllda.
I Skolverkets tillsyn av den kommunala skolan påvisas dessutom ofta brister i förhållande till de nationella kraven. Det finns enligt Skolverket sedan ett par år tendenser till att kommuner inte alltid rättar till konstaterade brister så snabbt och målmedvetet som man har rätt att kräva. Staten måste kunna inskrida på ett effektivt sätt mot skolhuvudmän som allvarligt brister i sitt ansvarstagande.
Vi menar att det är viktigt att alla elever får en bra utbildning, oavsett om de går i kommunal eller fristående skola. Därför bör möjligheten till föreläggande, eventuellt vid vite, införas för huvudmän för såväl kommunala som fristående skolor. För kommunala huvudmän innebär detta att en reell sanktionsmöjlighet införs. För enskilda huvudmän innebär införandet av denna sanktionsmöjlighet en chans att åtgärda bristerna i verksamheten innan godkännandet återkallas och skolan tvingas stänga.
Närmare om vitet
När Skollagskommittén övervägde vilken sanktionsform de ansåg vara bäst lämpad för detta ändamål kom de fram till att vite var lämpligast. Det är den vanligast förekommande sanktionen i tillsynssammanhang. Kommittén hänvisade också till att vite var den åtgärd som Statens skolverk självt ansåg var lämpligast.
Genom detta förslag kompletteras Skolverkets och regeringens styrmedel och möjligheten för Statens skolverk att utifrån situationen i det enskilda fallet välja den lämpligaste åtgärden ökar. Proportionalitetsprincipen skall naturligtvis tillämpas, så att inte starkare åtgärder tillgrips än vad som är nödvändigt med hänsyn till frågans art och bristens omfattning. Problem som kommer till Statens skolverks kännedom kan ofta lösas genom att verket uppmärksammar kommunen på problemet, ställer frågor osv. Vissa ärenden blir föremål för tillsynsutredningar som kan utmynna i kritik. Ofta blir bristerna åtgärdade redan under utredningens gång, annars som en följd av kritiken.
Skolhuvudmannen är, oavsett vilka sanktionsmöjligheter staten har, alltid skyldig att följa gällande bestämmelser. Redan förekomsten av en sådan regel torde i de flesta fall vara ett tillräckligt påtryckningsmedel för att förmå den som omfattas av tillsynen att rätta till de missförhållanden som tillsynsmyndigheten funnit och begärt åtgärdade.
Rätt att förelägga vite förutsätter lagstöd. Närmare bestämmelser finns i lagen (1985:206) om viten. Föreläggandet bör riktas mot huvudmannen som varande ytterst ansvarig för utbildningen. Utgångspunkten bör vara en generell rätt till vitesföreläggande.
Ett föreläggande blir bindande för huvudmannen. Föreläggandet får förenas med vite, som utgör själva sanktionsmedlet. I vissa fall kan det vara aktuellt med föreläggande som inte är förenat med vite.
Möjligheten att tillgripa föreläggande som kan förenas med vite tar i första hand sikte på att säkerställa att huvudmannen fullgör sitt ansvar för utbildningen som helhet och eleverna som kollektiv. Avsikten är alltså inte att förelägganden skall tillämpas i elevärenden där lagstiftningen anvisat en särskild överklagandemöjlighet.
Denna bestämmelse är inte unik för att den innebär att en del av det offentliga böteslägger en annan del. Två andra myndigheter som också bedriver tillsyn inom skolans område - Arbetsmiljöverket, som utövar tillsyn över arbetsmiljölagens efterlevnad och Socialstyrelsen, som har tillsyn över skolhälsovården - kan meddela föreläggande och förbud och förena dessa med vite. Likt den här föreslagna lagregleringen görs inte heller någon åtskillnad när det gäller sanktionsinstrumenten mellan offentligt och enskilt bedriven verksamhet i de lagar som styr Arbetsmiljöverkets och Socialstyrelsens tillsynsverksamhet.
En regel om vite har i första hand till uppgift att vara förebyggande. Redan förekomsten av en sådan regel torde i de flesta fall vara ett tillräckligt påtryckningsmedel för att förmå den som omfattas av tillsynen att rätta till de missförhållanden som tillsynsmyndigheten funnit och begärt åtgärdade. Förelägganden med vitessanktioner torde därför behöva tillgripas endast i undantagsfall.
Av rättssäkerhetsskäl bör Skolverkets beslut om föreläggande kunna överklagas till förvaltningsdomstol. Ett föreläggande skall endast tillgripas om andra medel för att få huvudmannen att åtgärda bristerna har prövats eller bedöms som verkningslösa. Det är därför viktigt att ärendet inte fördröjs genom att föreläggandet överklagas. Ett föreläggande bör därför kunna gälla omedelbart även om det överklagas. Så är fallet även inom hälso- och sjukvården samt arbetsmiljöområdet.
I Skollagskommitténs slutbetänkande lämnas förslag angående rätt för Statens skolverk att förelägga huvudmän för såväl offentliga som fristående skolor med föreläggande om att fullgöra sina åligganden. Föreläggandet skall kunna förenas med vite, enligt förslaget. Skollagskommittén lämnar även förslag för att införa överklagandemöjligheter, så som beskrivits ovan.
111. | Myndigheten för skolutveckling, punkt 105 (fp, kd) |
| av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana Maria Narti (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 105 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om myndigheten för skolutveckling. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub343 yrkande 59, 2005/06:Ub344 yrkande 71 och 2005/06:Ub587 yrkande 23 och avslår motion 2005/06:Ub354 yrkande 16.
Ställningstagande
Myndigheten för skolutveckling bör läggas ned eftersom staten inte skall lägga sig i den lokala verksamhetsutvecklingen. Skolutvecklingen kan bedrivas mycket bättre i ett lokalt samarbete med högskolorna och lärarutbildningen. Det skulle bidra till att höja kvaliteten på utvecklingsarbetet och samtidigt öka lärarhögskolornas kontakt med den dagliga verksamheten. De delar av verksamheten som är av nödvändig servicekaraktär, skall läggas över på Skolverket.
112. | Myndigheten för skolutveckling, punkt 105 - motiveringen (m) |
| av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m). |
Ställningstagande
Myndigheten för skolutveckling bör avvecklas och ersättas av ett "institut för skolnära forskning".
113. | Myndigheten för skolutveckling, punkt 105 (v) |
| av Britt-Marie Danestig (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 105 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om myndigheten för skolutveckling. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub354 yrkande 16 och avslår motionerna 2005/06:Ub343 yrkande 59, 2005/06:Ub344 yrkande 71 och 2005/06:Ub587 yrkande 23.
Ställningstagande
Det är viktigt att finna en balans mellan demokrati- och kunskapsmål snarare än att de som i dag ofta ställs mot varandra. Detta kräver ett ständigt pågående samtal om skolans mål, undervisningens innehåll och andra pedagogiska frågor. Samtalet måste pågå vid varje skolenhet, men den enskilda skolan och läraren behöver också stöd, något som i dag staten erbjuder genom Myndigheten för skolutveckling. Vänsterpartiet anser att detta stöd behöver finnas närmare verksamheten och föreslår därför att dagens verksamhet utvecklas genom att delas upp i regionala enheter där verksamheten kommer närmare den pedagogiska verksamheten. Det är viktigt att lärarna där kan få stöd av personer med ämnesspecifik kunskap, inte enbart i utvecklingen av generella frågor. Regeringen bör därför omorganisera Myndigheten för skolutveckling och i stället utöka, utveckla och förstärka en regional verksamhetsform.
Särskilda yttranden
1. | Skolans finansiering, punkt 12 (m) |
| Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m) anför: |
Satsningarna på skolan skiljer sig mellan olika kommuner. Skillnaderna är så stora att det inte längre går att tala om en likvärdig skola eftersom detta får tydliga återverkningar på hur väl eleverna når målen. Vi anser därför att staten på sikt skall ta över ansvaret för skolans resurser. En nationell finansiering skulle öka likvärdigheten.
2. | Skolans finansiering, punkt 12 (fp) |
| Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp) anför: |
Satsningarna på skolan skiljer sig mellan olika kommuner. Skillnaderna är så stora att det inte längre går att tala om en likvärdig skola eftersom detta får tydliga återverkningar på hur väl eleverna når målen. Folkpartiet anser därför att staten tar över ansvaret för skolans resurser. En nationell finansiering av skolan skulle öka likvärdigheten, och vi anser därför att en nationell skolpeng bör införas på sikt. Den nationella skolpengen skall ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd genom att en fjärdedel av resurserna för undervisning skall öronmärkas till detta ändamål.
3. | Avgiftsfrihet i skolan, punkt 15 (v) |
| Britt-Marie Danestig (v) anför: |
Det svenska utbildningssystemet bygger på principen avgiftsfrihet. Detta fastslås för grundskolans del i skollagen. Syftet med lagen är att markera att offentlig och obligatorisk verksamhet skall finansieras med offentliga medel och att skolor varken skall känna sig tvungna eller ges möjlighet att överlåta en del av finansieringen av vardagliga skolaktiviteter till föräldrarna. Principen om avgiftsfrihet är bra genom att den både minskar skillnaderna i förutsättningar för barn och unga i skolor i olika delar av landet och minskar riskerna för att enskilda elever stigmatiseras om de ej kan medverka i skolaktivitet av ekonomiska skäl. Även en liten utgift som kaffe på föräldramöte eller en entrébiljett till ett museum kan vara betydande om man har svårt att få pengarna att räcka till boende och mat för dagen.
Rapporten Ekonomiskt utsatta barn (Ds 2004:41) presenterar siffror som visar att det finns omkring 155 000 fattiga barn i Sverige. Måttet på fattigdom är att familjen hör till de 20 % av samtliga hushåll som har lägst inkomst och inte har några marginaler för oförutsedda utgifter. Dessa barn drabbas hårt av de avgifter som förekommer i många skolor.Utflykter, studiebesök och skolresor är positiva inslag i skolans verksamhet. Men sker verksamheten inom skolans ram skall den också finansieras inom skolans ram.
4. | Professionens roll i skolan, punkt 20 (m) |
| Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m) anför: |
Moderaterna har i budgetmotion avsatt en årlig lärarmiljard för akademisk lärarfortbildning och 350 miljoner kronor under perioden för skolnära forskning.
5. | Studie- och yrkesvägledare, punkt 21 (v) |
| Britt-Marie Danestig (v) anför: |
Skolans elever har ett stort behov av stöd och vägledning inför fortsatta studier och framtida yrkesval. Skolans studie- och yrkesvägledare har ett särskilt ansvar för detta, vilket ställer krav på att de har lämplig kompetens. Det bör därför finnas ett fortsatt krav på att studie- och yrkesvägledare har utbildning för att tillsvidareanställas i skolan.
6. | Skriftliga omdömen i ordning och uppförande, punkt 33 (m, c) |
| Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Sofia Larsen (c) och Peter Danielsson (m) anför: |
Betygssystemet skall relatera till kunskapsmålen. Skolans huvuduppgift skall vara kunskap. Staten skall inte betygssätta barns personliga egenskaper eller sociala kompetens, utan kunskap och kunskapsutveckling.
7. | Intagningsprov, punkt 43 (v) |
| Britt-Marie Danestig (v) anför: |
På många håll startas klasser och skolor med speciella inriktningar, med t.ex. dans och fotboll på schemat. Det är bra att skolan utvecklas och att eleverna kan bejaka sina intressen. Däremot är det inte bra att man använder tester och prov för att välja ut elever till dessa klasser och skolor. Skolan måste vara öppen för alla elever och det gäller också skolor med specialinriktning. Elever och föräldrar kan själva bestämma vilken inriktning som passar bäst. Tanken med dessa skolor måste vara att eleverna skall kunna utveckla sina intressen och färdigheter, inte att de skall ingå i en elitsatsning.
8. | EU-kunskap, punkt 80 (m) |
| Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m) anför: |
Vid senaste valet till EU-parlamentet valde alltför många medborgare att inte utnyttja sin rösträtt. Valdeltagande i allmänna val och vid folkomröstningen om euro visade även på en vikande trend. Det är oroväckande ur flera aspekter, och åtgärder behöver vidtas. En av dessa är att öka kunskap och kompetens om vad Sveriges medlemskap i Europeiska unionen egentligen innebär. Många skolungdomar har, liksom många vuxna, mycket bristfälliga kunskaper i detta avseende.
I debatten kring EU:s nya grundlag framkom tydligt att mycket av kritiken bottnade i okunskap och oförståelse kring EU:s roll och mandat. Detta är mycket olyckligt, eftersom en förutsättning för att EU skall göra det vi förväntar oss, är just att systemet har legitimitet bland medborgarna och till det fordras kunskap.
Vad är Europeiska rådet, Europaparlamentet, Ministerrådet, EG-domstolen? Varför är Sverige med i EU? Hur fattas beslut? Vad är medbestämmande? Hur är förhållandet mellan vår svenska riksdag och Europaparlamentet? Hur påverkar den gemensamma marknaden och valutan oss i Sverige? Listan över frågor som de flesta ungdomar inte vet svaret på kan göras lång. Detta förhållande är inte ungdomarnas fel. Om vi inte ger redskap till lärare och skola kommer intresset att bli än lägre.
9. | Musik- och kulturskolor, punkt 95 (v) |
| Britt-Marie Danestig (v) anför: |
Trots att musik- och kulturskolorna har en mycket viktig uppgift lever de många gånger under knappa ekonomiska omständigheter. Vänsterpartiet menar att det borde finnas en minimistandard för musik- och kulturskolorna och att denna bör lagfästas. Ett avgiftstak bör också införas som gör musik- och kulturskolorna tillgängliga även för barn från hushåll med låga inkomster.
10. | Utökade sanktionsmöjligheter för Statens skolverk, punkt 104 (v) |
| Britt-Marie Danestig (v) anför: |
En likvärdig utbildning över hela landet förutsätter en kraftfull nationell uppföljning, utvärdering och granskning av skolans resultat, liksom en skarp tillsyn för att värna elevernas rätt. Dessutom krävs att staten följer upp och granskar verksamheten med utgångspunkt från författningar och nationella mål. Vänsterpartiet menar att om Skolverket med kraft skall kunna genomföra sitt uppdrag bör Skolverket ges sanktionsmöjligheter i någon form, exempelvis rätt att utfärda vite, gentemot de kommuner som inte uppfyller de uppställda kvalitetskraven. Vi väljer dock att i dagsläget avvakta kommande utredningar.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motion väckt med anledning av prop. 2005/06:165
2005/06:Ju40 av Johan Pehrson m.fl. (fp):
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa möjlighet till frivilliga drogtester i skolan. |
Motioner väckta med anledning av prop. 2005/06:2
2005/06:Kr2 av Kent Olsson m.fl. (m):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om grunderna för språkpolitiken. |
2005/06:Kr3 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om läroböckernas betydelse för att främja läsande och språkutveckling. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av situationen för skolbiblioteken. |
2005/06:Kr4 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den förstärkta rätten till modersmålsundervisning i skolan bör gälla alla elever. |
2005/06:Kr7 av Ana Maria Narti (fp):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvecklingen av kunskap om olika europeiska språk. |
2005/06:Kr8 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tydligare mål i ämnet svenska i grundskolan. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stimulans av läsning i skolan. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en "läsa-skriva-räkna-garanti" för de tre första årskurserna i grundskolan (lågstadiet). |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005
2005/06:K341 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör ge Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att hitta former som medger att alla tjejer på högstadiet och gymnasiet som så önskar ges möjlighet att träna feministiskt självförsvar i skolan. |
2005/06:K473 av Mona Jönsson m.fl. (mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av utökad och förbättrad utbildning om mänskliga rättigheter inom utbildningsväsendet. |
2005/06:Fi220 av Mikaela Valtersson (mp):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de skolkvalitetsdata som finns tillgängliga publiceras för varje skola på ett användarvänligt sätt. |
2005/06:Sk496 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka skolans roll i det brottsförebyggande arbetet. |
2005/06:L291 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tydliga skrivningar om sexuell läggning och könsidentitetsuttryck i skolans kursplaner. |
2005/06:L307 av Solveig Hellquist (fp):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samarbete mellan skola och kronofogdemyndighet. |
2005/06:L341 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Skolverkets och Högskoleverkets tillsyn av utbildningsverksamheten också bör innefatta förekomsten av fördomsfulla läromedel eller kurslitteratur. |
2005/06:L375 av Lars Ohly m.fl. (v):
33. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen vidtar åtgärder för att återkomma med förslag om hur frågor om sexuell läggning och könsidentitet skall beröras på ett integrerat sätt i undervisningen i grundskolan och gymnasieskolan. |
2005/06:Sf282 av Annika Qarlsson och Kerstin Lundgren (båda c):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av nivåanpassad svenskundervisning för nyanlända barn. |
2005/06:Sf331 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skolans viktiga roll för en förbättrad integration. |
2005/06:Sf336 av Lars Ohly m.fl. (v):
28. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att barn och unga med utländsk bakgrund liksom deras föräldrar representeras i lokala skolstyrelser. |
31. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om närhetsprincipen. |
37. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skolverket ges i uppdrag att göra en översyn av kursplanerna i grund- och gymnasieskolan i syfte att integrera kunskaper om rasism och diskriminering ur såväl ett historiskt som ett sociologiskt perspektiv. |
2005/06:Sf383 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
23. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolan som murbräcka mot utanförskapet. |
2005/06:Sf389 av Sven Brus m.fl. (kd):
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa rätten till modersmålsundervisning under hela skoltiden och en skyldighet för kommunen att erbjuda undervisning om det finns minst tre elever som är berättigade till sådan. |
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att upprätta ett slags "kontrakt" mellan skola och föräldrar. |
33. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förändra Sverigebilden genom att synliggöra minoriteternas roll i den svenska historien och det nutida samhället i historie-, litteratur- och samhällsundervisningen. |
2005/06:So552 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av skollagen. |
2005/06:So556 av Marita Aronson m.fl. (fp):
19. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbättrad utbildning för funktionshindrade. |
2005/06:Kr253 av Cecilia Wikström (fp):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en intensiv utbildningssatsning i svenska skolor i alla stadier för att höja kunskapen om Förintelsen och på så sätt motverka antisemitism. |
2005/06:Kr255 av Kent Olsson m.fl. (m):
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en bättre integration. |
2005/06:Kr306 av Peter Pedersen m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör uppdra åt Skolverket att i samråd med Kulturrådet ansvara för att främja, följa och utvärdera skolbiblioteksverksamheten. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör överväga att flytta paragrafen om skolbibliotek från bibliotekslagen till skollagen och samtidigt införa kriterier för vad som är ett skolbibliotek. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i andra hand, om yrkande 4 avslås, Skolverket och Högskoleverket bör få i uppdrag att se till att skolledarnas utbildning kompletteras vad gäller skolbibliotekets funktion och ändamål. |
2005/06:Kr336 av Lars Ohly m.fl. (v):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta utreda frågan om att införa en minimistandard, inklusive avgiftstak, för kulturskolor, som är densamma för alla kommuner i landet. |
2005/06:Kr376 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att satsningar bör göras på grundskolan, för att tidigt fånga upp elever i behov av extra stöd och hjälp. |
17. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge svaga elever mer kvalificerad hjälp av utbildade speciallärare. |
18. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge betyg och nationella prov tidigare för att uppmärksamma stödbehov vid ett tidigt stadium. |
23. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att grundskolan skall ha ansvaret för att elever når målen i de viktiga basämnena svenska, engelska och matematik. |
2005/06:Kr381 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
32. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av kommunalt stöd till musik- och kulturskolornas verksamhet. |
2005/06:Kr412 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en lagstadgad miniminivå av elevinflytande i skolan. |
2005/06:Kr416 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolbiblioteken. |
2005/06:Kr417 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om målsättningen en musik- och kulturskola i varje kommun. |
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det gemensamma ansvaret för utbildningen av unga musiker. |
2005/06:Ub202 av Rolf Gunnarsson (m):
2005/06:Ub206 av Rolf Gunnarsson (m):
2005/06:Ub209 av Rolf Gunnarsson (m):
2005/06:Ub233 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om flexibel start på förskolan. |
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om flexibel skolstart. |
2005/06:Ub238 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett tydligare kunskapsuppdrag för skolan. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om målen i kursplaner, programmål och andra styrdokument. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av flexibel skolstart. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändringar i skollagen angående skolplikten. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förskoleklassen bör övergå till att bli ett obligatoriskt år i grundskolan. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en tydligare målstyrning av skolan. |
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om elevers rätt till stöd för att nå målen. |
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kontrollstationer i år 2, 5 och 8. |
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om individuella utvecklingsplaner. |
14. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationella prov. |
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betyg och betygsliknande omdömen. |
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad frihet för skolor att utforma undervisningen. |
17. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa den nationella timplanen. |
18. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ersätta tidsstyrningen med målstyrning och utvärderingar. |
19. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om särskilda insatser för att stärka kunskaperna i matematik och naturorienterande ämnen. |
25. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka elevers rätt att välja skola. |
27. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvärdering av skolor. |
28. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ansvarsutkrävande när skolor inte uppnår kvalitetskraven. |
29. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om resurser till skolan. |
30. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en parlamentarisk utredning om en nationell skolpeng. |
2005/06:Ub240 av Rigmor Stenmark (c):
2005/06:Ub242 av Kaj Nordquist (s):
2005/06:Ub243 av Agne Hansson och Birgitta Carlsson (båda c):
2005/06:Ub245 av Hillevi Engström (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kunskap om EU måste öka inom grund- och gymnasieskolan. |
2005/06:Ub249 av Else-Marie Lindgren (kd):
2005/06:Ub255 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förskoleklassen organisatoriskt skall tillhöra grundskolan. |
2005/06:Ub258 av Eva Flyborg (fp):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fler hörselskadade elever måste tillförsäkras utbildning i särskilda undervisningsgrupper. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fastslå hörselskadade elevers rätt till teckenspråksundervisning inom både habiliteringen, förskolan och skolan. |
2005/06:Ub260 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skriftliga omdömen måste kunna innehålla uppgifter om elevens uppförande. |
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att närvaron i skolan måste följas upp under hela skoltiden och kunna finnas med i det skriftliga omdömet eller på betyget. |
2005/06:Ub261 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jämställdhet inom utbildningsväsendet. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om pojkars sämre resultat i skolan. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kontrollstationer i årskurs 2. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad individualisering av undervisningen. |
2005/06:Ub264 av Liselott Hagberg och Marita Aronson (båda fp):
2005/06:Ub275 av Christina Nenes och Peter Jonsson (båda s):
2005/06:Ub277 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren (kd, m):
2005/06:Ub279 av Tobias Billström (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om IT som ett värdefullt verktyg för att nå skolans mål. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om IT som ett effektivt dokumentationsredskap för elever, lärare och föräldrar. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samråd med kommuner och skolor kring öppna IT-system. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheterna att använda IT vid undervisning av barn som lider av dyslexi. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att garantera föräldrar rätten att få löpande och uppdaterad information om de egna barnens skolgång och kunskapsutveckling distribuerad elektroniskt. |
2005/06:Ub285 av Cristina Husmark Pehrsson och Ewa Thalén Finné (båda m):
2005/06:Ub286 av Ewa Thalén Finné (m):
2005/06:Ub287 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (båda c):
2005/06:Ub288 av Gustav Fridolin (mp):
2005/06:Ub291 av Annika Qarlsson och Kenneth Johansson (båda c):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ämnet sex och samlevnad skall vara ämnesövergripande i läroplanen. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utveckla tydligare målformuleringar för sex- och samlevnadsundervisningen. |
2005/06:Ub299 av Ann-Christin Ahlberg (s):
2005/06:Ub301 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skolor skall vara en reklamfri zon. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utvecklingsfonder. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om läromedel. |
2005/06:Ub310 av Billy Gustafsson (s):
2005/06:Ub315 av Tina Acketoft m.fl. (fp, m):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjlighet att arbeta med flick- och pojkgrupper. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheter till självförsvarsutbildningar för tjejer. |
2005/06:Ub318 av Mikaela Valtersson och Mona Jönsson (båda mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skolans uppdrag att arbeta med värdegrundsfrågor bör förstärkas. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Myndigheten för skolutveckling skall få i uppdrag att följa och sprida olika sätt att arbeta med värdegrundsfrågor. |
2005/06:Ub324 av Gustav Fridolin (mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att esperanto på sikt skall kunna väljas som språkval i alla skolor på högstadiet och gymnasiet. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det bör organiseras en nätkurs i esperanto för högstadiet och gymnasieskolan. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det bör tas fram en esperantoversion av den europeiska språkportföljen Hyperlink. |
2005/06:Ub326 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör återkomma med förslag angående hem- och konsumentkunskapens ställning inom utbildning för hållbar utveckling, särskilt hållbar konsumtion. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör återkomma med förslag om hem- och konsumentkunskapens betydelse som jämställdhetsfrämjande ämne. |
2005/06:Ub335 av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson (båda c):
2005/06:Ub339 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
17. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rektorsutbildningen. |
2005/06:Ub343 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
56. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en nationell finansiering av skolan, en nationell skolpeng, skall införas. |
57. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skolverkets roll skall renodlas till att formulera målen för skolverksamheten. |
58. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en fristående nationell skolinspektion skall skapas. |
59. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Myndigheten för skolutveckling skall avvecklas. |
2005/06:Ub344 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om färre och tydligare mål för grundskolan. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att dela in grundskolan i tre stadier med egna mål. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en stadieindelad timplan med ökad flexibilitet. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att undervisning utan lärare inte skall kunna räknas av från den garanterade undervisningstiden. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att svenska är skolans viktigaste ämne. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stimulans av läsning i skolan. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgången till bibliotek i skolan. |
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att svenskbetyget bör delas i ett språkbetyg och ett litteraturbetyg. |
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationella prov i årskurs 3, 6 och 9. |
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att individuella utvecklingsplaner inte skall vara obligatoriska. |
14. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skriftliga och betygsliknande omdömen skall vara obligatoriska från årskurs 1. |
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla föräldrar skall erbjudas regelbundna utvecklingssamtal. |
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en sexgradig målrelaterad betygsskala skall införas i grundskolan. |
17. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att betyg obligatoriskt skall sättas från årskurs 6. |
18. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skolor om de vill skall kunna sätta betyg från årskurs 3. |
19. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att nivågruppering, t.ex. genom allmän och särskild kurs, skall vara möjlig om skolan bedömer det lämpligt. |
21. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att elever som behöver undervisning utanför ordinarie skoltid skall ha rätt till det. |
22. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en "läsa-skriva-räkna-garanti" på lågstadiet. |
23. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten att byta stadium när målen är uppnådda, oavsett vad timplanen anger. |
24. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att undervisningstid skall kunna flyttas mellan ämnen om eleven behöver extra tid. |
25. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skolplikten skall kunna förlängas till maximalt tio år eller till dess eleven fyller 18 år. |
26. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att demokrati, förståelse och respekt för andra skall prägla skolans arbete och vardag. |
27. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den nationella skolinspektionen skall granska om skolans undervisning förmedlar demokratiska värderingar och är allsidig. |
28. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att varje skola skall ha tydliga ordningsregler. |
29. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lärares rätt att beslagta störande föremål. |
30. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lärares rätt att avvisa en störande elev från undervisningen. |
31. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolans möjlighet att besluta om kvarsittning, skriftlig varning, föräldrasamtal och förflyttning av en elev. |
32. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tydliggöra elevers rättigheter och skyldigheter. |
33. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att elever inte skall utgöra majoritet i skolans styrelse. |
34. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att eleverna med stigande ålder bör ta ett allt större ansvar för skolans måluppfyllelse. |
35. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skolpliktens efterlevnad bör följas upp bättre av kommunerna. |
36. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att olovlig frånvaro skall noteras i terminsbetyg och skriftliga omdömen. |
48. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolans rätt att avhysa obehöriga från skolan. |
49. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att elever skall ha rätt att söka till valfri skola i Sverige. |
50. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kommunens skolresurs skall gå till den skola som eleven antas till. |
51. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att elevens vårdnadshavare skall ha rätt att disponera samma skolskjutsresurs som kommunen hade haft om eleven gått på den skola som kommunen anvisat. |
56. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de kommunala skolornas självständighet bör öka. |
57. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skolor i utsatta bostadsområden bör utvecklas till "magnetskolor". |
58. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en del av den nationella skolpengen bör riktas till skolor i utsatta områden. |
59. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av föräldramedverkan i skolan. |
60. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka svenskundervisningen i skolor i utsatta bostadsområden. |
61. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillgången till bibliotek måste garanteras i skolor i utsatta bostadsområden. |
62. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att eleverna i skolor i utsatta bostadsområden bör få en "språkmentor". |
68. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en nationell finansiering av skolan, en nationell skolpeng, skall införas. |
69. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skolverkets roll skall renodlas till att formulera målen för skolverksamheten. |
71. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Myndigheten för skolutveckling skall avvecklas. |
72. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jämställdhetsarbetet i skolan. |
73. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att studie- och yrkesvägledningens roll i skolan skall stärkas. |
2005/06:Ub345 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
19. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kommunala skolor skall få en mer självständig roll. |
20. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de professionellas roll i skolan måste förtydligas. |
21. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lärare måste få mer makt över sin egen arbetssituation. |
22. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att varje skola skall ha tydliga ordningsregler. |
24. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lärare skall ha rätt att beslagta störande och farliga föremål. |
25. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lärare skall ha rätt att avvisa störande elever från undervisningen. |
26. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skolan skall ha rätt att besluta om kvarsittning, skriftlig varning, föräldrasamtal och förflyttning av grundskoleelever respektive avstängning av gymnasieelever. |
27. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att allvarliga brott i skolan alltid skall polisanmälas. |
28. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av ett aktivt jämställdhetsarbete i skolan. |
30. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skolledare skall vara pedagogisk ledare. |
31. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skolledares möjlighet att vara pedagogisk ledare skall ingå som en del av en nationell skolinspektions fortlöpande granskning av skolorna. |
2005/06:Ub351 av Christer Nylander m.fl. (fp):
2005/06:Ub354 av Lars Ohly m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen bör återkomma med förslag på hur en sammanhållen ungdomsskola kan genomföras. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att uppdra åt Myndigheten för skolutveckling att ge förslag på jämställdhetssatsningar som innebär att ämnen som har med hem och omsorg att göra stärks och utvecklas och därmed kan bredda synen på manlighet. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att uppdra åt Myndigheten för skolutveckling att som en jämställdhetssatsning utveckla speciella kill- respektive tjejkurser. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ge Skolverket i uppdrag att inkludera jämställdhetssatsningar i underlag för kvalitetsgranskning som är under utarbetande och i inspektion. |
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att uppdra åt Skolverket att stryka "i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism" ur läroplanerna. |
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ge Skolverket i uppdrag att inkludera skolbiblioteken i sina inspektioner och i det underlag för kvalitetsredovisningar som är under utarbetning. |
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att uppdra åt Myndigheten för skolutveckling att arbeta fram ett förslag om att stödja läromedelsutveckling. |
14. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen skall initiera och genomföra en försöksverksamhet med en betygsfri skola samt forskning och utvärdering för att följa försöksverksamheten. |
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att initiera och skapa förutsättningar för att skolan blir en mötesplats för alla barn och elever och en central knutpunkt i lokalsamhället. |
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att omorganisera Myndigheten för skolutveckling till en utökad och förstärkt regional verksamhetsform. |
17. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att tillsätta en utredning med uppdrag att analysera behov av förändringar i skolans styrning och finansiering. |
2005/06:Ub358 av Anders Larsson (c):
2005/06:Ub368 av Mikaela Valtersson och Helena Hillar Rosenqvist (båda mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av naturskolor. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att definiera naturskolor på samma sätt som teknikcentrum. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att stärka utomhuspedagogikens ställning i läroplanen. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att sprida kunskap och information om naturskolor och utomhuspedagogik. |
2005/06:Ub369 av Martin Andreasson (fp):
2005/06:Ub371 av Maria Larsson (kd):
2005/06:Ub387 av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (båda s):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det är skolans ansvar att alla barn lär sig simma. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att specialundervisning i simning vid behov skall arrangeras inom ramen för skolgymnastiken. |
2005/06:Ub393 av Rigmor Stenmark och Birgitta Carlsson (båda c):
2005/06:Ub396 av Rigmor Stenmark och Jörgen Johansson (båda c):
2005/06:Ub397 av Tuve Skånberg och Mikael Oscarsson (båda kd):
2005/06:Ub398 av Kalle Larsson m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppdra åt Skolverket att verka för att barn och unga med arbetarklassbakgrund och utländsk bakgrund liksom deras föräldrar representeras i dessa lokala skolstyrelser. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att eleverna erbjuds plats i grundskolan enligt närhetsprincipen. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör ge Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att hitta former som medger att alla tjejer på högstadiet och gymnasiet som så önskar ges möjlighet i skolan till feministiskt självförsvar. |
2005/06:Ub404 av Johan Pehrson (fp):
2005/06:Ub411 av Annelie Enochson (kd):
2005/06:Ub420 av Monica Green m.fl. (s, m, fp, kd, v, c, mp):
2005/06:Ub423 av Lars Wegendal (s):
2005/06:Ub426 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en skola där elever uppnår kunskapsmålen efter den enskilde elevens förutsättningar. |
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av reformer för rätt till kunskaper, lokal makt och fler lärare. |
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utbildningen skall resultera i höjd kunskapsnivå hos eleverna i grundskolan. |
14. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kunskapsmål och en individuell kunskapsrätt. |
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn och ändring av terminssystemet. |
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om flexibel skolgång. |
17. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att betyg skall ges tidigare och i fler steg. |
18. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka baskunskaperna i skolan genom en satsning på matematik samt läs- och skrivutveckling. |
19. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn för att stärka det stöd som eleven har rätt till enligt grundskoleförordningen. |
21. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa lokala skolstyrelser. |
24. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka skolledarutbildningen. |
30. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättandet av ett kunskapskontrakt. |
31. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att elever med utländsk bakgrund skall kunna prioritera svenska samt ha rätt till modersmålsundervisning. |
32. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skolor med goda erfarenheter av undervisning i ett främmande språk skall kunna vara värdskola för elever i annan skola och ge elever denna undervisning på distans. |
44. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsynen av utbildningsverksamhet från bl.a. Skolverket också bör innefatta om det i skolan förekommer fördomsfulla läromedel. |
48. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten för funktionshindrade elever att välja skola. |
2005/06:Ub428 av Peter Eriksson m.fl. (mp, -):
1. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i skollagen så att det blir möjligt för skolor med alternativ pedagogisk profil att, efter prövning av Skolverket, arbeta efter en alternativ läroplan. |
2. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i skollagen så att kommunala grundskolor får möjlighet att arbeta efter alternativa kursplaner. |
3. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i skollagen så att alla grundskolor får möjlighet att ha egna ämnen inom ramen för skolans val. |
4. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i skollagen så att skolor med såväl offentlig som fristående huvudman efter prövning av Skolverket skall kunna tillämpa ett annat bedömningssystem än betyg. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stödjande av framväxten av profilklasser. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den nationella timplanen skall avskaffas, i enlighet med vad som i motionen anförs. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att flexibel skolstart mellan sex och åtta års ålder införs. |
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att flexibel skolstart med möjlighet att börja skolan vid såväl höst- som vårterminens början införs. |
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om låta utreda hur den pedagogiska mångfalden i skolan kan främjas. |
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en möjlighet för Skolverket att förelägga vite bör införas. |
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skollagen skall föreskriva att varje skola skall ha ett fungerande representativt forum för elevinflytande. |
12. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i skollagen så att elever ges rätt att få extra stöd för att ta igen undervisning. |
13. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i skollagen så att den garanterar att det framgår av en elevs slutbetyg om denne varit engagerad i elevinflytande, skyddsombudsarbete, skoltidningsarbete eller dylikt. |
14. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i skollagen så att elever ges rätt att överklaga åtgärdsprogram. |
20. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätt till skolskjuts vid växelvis boende. |
23. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att dagens betygssystem skall avskaffas. |
24. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör låta utreda alternativ till dagens betygssystem. |
25. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i skollagen så att elever får rätt att få sina betyg omprövade. |
26. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla barn i svensk grundskola skall ha rätt till modersmålsundervisning. |
30. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör låta utreda vad som ligger bakom pojkars sämre studieresultat i grund- och gymnasieskolan samt kommer med förslag på åtgärder för att avhjälpa problemet. |
32. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att HBT-frågor uttryckligen skall nämnas i kursplanerna för grundskolan. |
2005/06:Ub436 av Rezene Tesfazion och Agneta Gille (båda s):
2005/06:Ub444 av Mikael Oscarsson (kd):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten för lärare att ge eleverna skriftliga omdömen. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten att ge omdömen i ordning och uppförande. |
2005/06:Ub446 av Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg (båda s):
2005/06:Ub447 av Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg (båda s):
2005/06:Ub458 av Marina Pettersson m.fl. (s):
2005/06:Ub466 av Johan Löfstrand och Luciano Astudillo (båda s):
2005/06:Ub467 av Pia Nilsson (s):
2005/06:Ub473 av Anneli Särnblad och Marita Ulvskog (båda s):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lyfta fram fokus på kvinnor i bland annat historieundervisningen, och se till att alla skolor faktiskt utvärderar sina läroböcker ur jämställdhetssynpunkt. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att få ungdomar att mer diskutera och analysera samhällets syn på kön, och jämställdheten måste komma in i all undervisning. |
2005/06:Ub478 av Luciano Astudillo (s):
2005/06:Ub484 av Veronica Palm och Johan Löfstrand (båda s):
2005/06:Ub485 av Anita Johansson och Berndt Sköldestig (båda s):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att särskilda insatser bör göras för att stärka den nordiska språkförståelsen. |
2005/06:Ub489 av Tasso Stafilidis (v):
2005/06:Ub492 av Anders Ygeman (s):
2005/06:Ub497 av Per Landgren (kd):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i läroplanen för grundskolan uppmärksamma ursprungsfrågornas filosofiska och metafysiska karaktär. |
2005/06:Ub499 av Christer Skoog och Kerstin Andersson (båda s):
2005/06:Ub500 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av fördjupad kunskap om varför pojkar som grupp har mycket sämre resultat än flickor i skolan. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av åtgärder för att förbättra pojkars resultat och de olikheter som finns mellan könen i det svenska utbildningssystemet. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behov av en översyn av de nationella styrdokumenten för att bättre anpassa skolan efter både pojkar och flickor. |
2005/06:Ub503 av Sinikka Bohlin m.fl. (s):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationella prov på modersmål. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationella prov i minoritetsspråk samt svenska som andraspråk. |
2005/06:Ub504 av Jarl Lander m.fl. (s):
2005/06:Ub508 av Lennart Axelsson (s):
2005/06:Ub509 av Åsa Domeij m.fl. (mp, s, fp, kd, c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att perspektivet hållbar utveckling inom utbildningsväsendet förstärks i enlighet med vad som anförs i motionen. |
2. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till förändring av skollagen så att perspektivet hållbar utveckling förstärks i enlighet med vad som anförs i motionen. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sprida information om intressanta pilotprojekt. |
2005/06:Ub511 av Tasso Stafilidis (v):
2005/06:Ub514 av Birgitta Sellén m.fl. (c, m, fp, kd):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett program för kultur i skolan. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av skolbiblioteken. |
2005/06:Ub516 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om målstyrningen av skolan. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) respektive kursplanerna i grundskolans ämnen. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skolans pedagogiska uppdrag skall riktas till de skolprofessionella. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av skollagens tidsstyrning. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om flexibel skolgång. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att kvalitetsgranska skolor. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skolverkets utbildningsinspektion bör ges i uppdrag att låta granska kvaliteten på varje skola minst vart tredje år. |
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utbildningsinspektionens kvalitetsgranskning av skolor skall vara huvudmannaneutral. |
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att resultaten av utbildningsinspektionens kvalitetsgranskning skall vara jämförbara och offentliga. |
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om insatser för att förbättra kvaliteten i utbildningsinspektionens granskning av skolor. |
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skolverkets utbildningsinspektion skall fokusera på utvärdering av hur väl kunskapsmålen uppfylls. |
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skolverket skall ges möjlighet att vidta åtgärder mot skolor som visar upprepade och varaktiga kvalitetsbrister. |
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att förtydliga huvudmannens, skolans respektive rektorns ansvar för att varje elev ges förutsättningar att uppnå grundskolans kunskapsmål. |
2005/06:Ub529 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s):
2005/06:Ub534 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
20. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lägga befattningsutbildningen till rektor före tillträde till rektorstjänst. |
2005/06:Ub535 av Inger Davidson m.fl. (kd):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om värdegrundens betydelse för arbetsro i skolan. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att all personal i skolan omedelbart måste reagera mot dåligt uppförande. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att varje skola skall ha tydliga regler för ordningen i skolan liksom sanktioner mot den som bryter mot reglerna. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge lärarna tydliga befogenheter i arbetet för arbetsro i skolan. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skriftliga omdömen i ordning och uppförande. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolk i betyget. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att använda den finska skollagen som förebild när det gäller arbetsro i skolan. |
2005/06:Ub541 av Kent Härstedt (s):
2005/06:Ub543 av Marie Nordén m.fl. (s):
2005/06:Ub544 av Gunnar Sandberg (s):
2005/06:Ub545 av Gunnar Sandberg (s):
2005/06:Ub547 av Jan Emanuel Johansson (s):
2005/06:Ub549 av Ulrik Lindgren och Erling Wälivaara (båda kd):
2005/06:Ub562 av Veronica Palm m.fl. (s):
2005/06:Ub570 av Siw Wittgren-Ahl och Monica Green (båda s):
2005/06:Ub577 av Marianne Carlström m.fl. (s):
2005/06:Ub583 av Birgitta Ahlqvist och Karin Åström (båda s):
2005/06:Ub584 av Lars Ångström (mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av en policy vad gäller avgifter i skolan. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om sanktionsmöjligheter mot kommuner som bryter mot skollagen. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en översyn av i vilken utsträckning kommunerna följer skollagen gällande grundskolans avgiftsfrihet. |
2005/06:Ub587 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolans värdegrund. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetet med skolans värdegrund skall ingå i skolornas kvalitetsredovisning. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jämställdhet i skolan. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skolans grundläggande uppgift är att förmedla kunskap. |
5. | Riksdagen begär att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om hur möjligheten till flexibel skolstart skall utnyttjas i högre grad. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjlighet till förlängd skolgång. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten till studieuppehåll före åttonde eller nionde skolåret i grundskolan. |
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tidiga stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd. |
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arbetsro i skolan. |
10. | Riksdagen beslutar att en elevs ogiltiga frånvaro skall skrivas in i betyget. |
11. | Riksdagen tillkännager som sin mening vad i motionen anförs om ett skriftligt omdöme rörande elevens uppträdande i skolan. |
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fördelningen mellan praktisk-estetiska och teoretiska ämnen i skolan. |
14. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kulturens roll i skolan och musik- och kulturskolornas betydelse för barns utveckling. |
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten att arbeta inom ideell sektor samt vård och omsorg under elevens fria val. |
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av ansvarskontrakt. |
17. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de nationella proven i årskurs två skall vara obligatoriska och att nationella prov skall genomföras i flera ämnen. |
18. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betygssystemets utformning med en sexgradig skala fr.o.m. årskurs sex. |
19. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rollfördelningen i den målstyrda skolan. |
20. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lokala styrelser för skolorna. |
21. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av målen för grundskolan. |
22. | Riksdagen beslutar att ta bort nationella timplanen för skolan. |
23. | Riksdagen beslutar att lägga ned Myndigheten för skolutveckling. |
25. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av kvalitetsgranskning av ämnen som läses i block samt fördelningen mellan praktiska och teoretiska ämnen. |
26. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en lagstadgad miniminivå för elevinflytande. |
27. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om föräldrars rätt till information och inflytande i skolan. |
29. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka rektorns roll som pedagogisk ledare. |
30. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en rektor som anställs i grundskolan skall ha erlagd rektorsexamen. |
32. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om studie- och yrkesvägledarnas betydelse. |
33. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad samverkan mellan grund- och gymnasieskolan. |
34. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att elevers behov av särskilt stöd skall tillgodoses. |
35. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utveckla metoder för att möta de s.k. bokstavsbarnens behov. |
36. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om elever med invandrarbakgrund och modersmålsundervisning. |
37. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en statlig satsning på läromedel. |
38. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om IT som pedagogiskt hjälpmedel. |
39. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av retorikundervisning i ämnet svenska. |
40. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om historieämnet. |
41. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utveckla religionskunskapsämnet. |
42. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en kampanj liknande Om detta må ni berätta om kommunismens brott mot mänskligheten. |
43. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kristendomens ställning i religionsämnet. |
47. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolskjuts. |
2005/06:Ub590 av Inger Davidson m.fl. (kd):
23. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om verksamhetens inriktning i förskoleklassen. |
2005/06:Ub591 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs angående behovet av medieutbildning för alla i skolan. |
2005/06:Ub593 av Inger Davidson m.fl. (kd):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av tidiga stödinsatser för barn i behov av särskilt stöd. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätten att överklaga beslut om särskilt stöd. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka samarbetet runt elever i behov av särskilt stöd. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om personalens kompetens. |
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning rörande utbildningen för de s.k. bokstavsbarnen. |
2005/06:N215 av Kenneth Johansson och Margareta Andersson (båda c):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att svenskt utbildningssystem bör främja entreprenörskap och uthållig utveckling. |
2005/06:N384 av Tina Acketoft och Marie Wahlgren (båda fp):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolans roll för entreprenörskap. |
2005/06:N443 av Martin Andreasson m.fl. (fp):
53. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett generellt bemyndigande för de kommuner i Stockholmsregionen som så önskar att bedriva förnyelseverksamhet på skolans område. |
2005/06:N481 av Maud Olofsson m.fl. (c):
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett uppdrag till Skolverket om hur landsbygdsskolan kan utvecklas på 2000-talet. |
2005/06:A309 av Maud Olofsson m.fl. (c):
29. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ge entreprenörskap och kunskap om företagande en naturlig plats i skolundervisningen. |
2005/06:A416 av Stefan Attefall m.fl. (kd):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kravet i skollagen om att skolorna måste anställa utbildade studie- och yrkesvägledare skall vara kvar. |