Socialutskottets betänkande 2005/06:SoU3 | |
Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2004, m.m. | |
Sammanfattning
I betänkandetbehandlas regeringens skrivelse 2004/05:125 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2004 och en motion som väckts med anledning av skrivelsen samt en motion från allmänna motionstiden hösten 2004.
Utskottet föreslår att samtliga motioner avstyrks och att skrivelsen inte föranleder någon åtgärd från riksdagen.
I betänkandet finns tre reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Arvsfondsdelegationens organisation |
| Riksdagen avslår motion 2004/05:So39 yrkande 1. |
Reservation 1 (m, kd)
2. | Stöd ur Allmänna arvsfonden |
| Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So39 yrkande 3 och 2004/05:So482. |
Reservation 2 (m)
3. | Beslut om arvsavstående |
| Riksdagen avslår motion 2004/05:So39 yrkande 2. |
Reservation 3 (m)
4. | Skrivelsen |
| Riksdagen lägger skrivelse 2004/05:125 till handlingarna. |
Stockholm den 13 oktober 2005
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Kristina Zakrisson (s), Margareta Israelsson (s), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Conny Öhman (s), Lars U Granberg (s), Catherine Persson (s), Anne Marie Brodén (m), Marina Pettersson (s), Erik Ullenhag (fp), Kenneth Johansson (c), Magdalena Andersson (m), Elina Linna (v), Jan Lindholm (mp) och Jan Emanuel Johansson (s).
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur regeringen fördelat medel ur fonden fram t.o.m. första halvåret 2004 samt hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under hela år 2004. Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens utveckling och verksamhet samt analyserar fördelningen av stöd inom de olika verksamhetsområdena. Slutligen anger regeringen några områden som enligt regeringens mening bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.
Utskottets överväganden
Arvsfondsdelegationens organisation
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion om Arvsfondsdelegationens organisation.
Jämför reservation 1 (m, kd).
Skrivelsen
Regeringen anför i skrivelsen att Arvsfondsdelegationens ställning som fristående myndighet fr.o.m. den 1 juli 2004 har stärkts (prop. 2003/03:136). Arvsfondsdelegationens ansvar för fördelning av stöd har också ändrats - från att endast fördela stöd upp till 300 000 kr i ärenden som inte har principiell betydelse till att omfatta all stödgivning. Även Arvsfondsdelegationens sammansättning har ändrats. I Arvsfondsdelegationen ingår sju ledamöter. Tidigare var samtliga ledamöter anställda i Regeringskansliet men fr.o.m. den 1 juli 2004 är en majoritet av ledamöterna personer som inte arbetar i Regeringskansliet. Vidare framgår numera i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden att alla ledamöter i delegationen skall ha god kunskap om barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Regeringen anser att delegationens kompetens och omvärldskontakter därigenom har breddats.
Regeringen anför vidare att ändringarna av Arvsfondsdelegationens organisation innebär att den personal som handlägger stödärenden och är föredragande i Arvsfondsdelegationen nu är samlad i ett nytt kansli inom Regeringskansliet. Kansliet har enligt regeringen fått en mer fristående ställning. Den personal som tidigare fanns uppdelad i två kanslier, ett placerat i det dåvarande Utbildningsdepartementet och ett i Socialdepartementet, utgör numera det nya kansliet. Som ett resultat av den av regeringen beslutade särskilda satsningen på barn- och ungdomskultur samt satsningen på att motverka och förebygga ungdomars psykiska ohälsa rekryterades i början av år 2005 två projektledare. Under våren 2005 pågår nyrekrytering av en medarbetare med utvärderingskompetens. När denna rekrytering är avslutad kommer kansliet att bestå av totalt 14 personer, varav två projektanställda. Regeringens bedömning är att kansliet därmed har den personal och den kompetens som behövs.
I skrivelsen anförs att samtidigt som Arvsfondsdelegationen fått en tydligare roll när det gäller stödgivningen har regeringens roll renodlats. Sedan den 1 juli 2004 skall regeringens roll omfatta redovisning till riksdagen av förvaltning av fonden och fördelning av stöd ur fonden. Regeringen skall även ange inriktning och prioriteringar av verksamheten. Regeringen får, om det finns särskilda skäl, efter förslag från Arvsfondsdelegationen, besluta att annan myndighet skall fördela visst stöd enligt 8 § lagen om Allmänna arvsfonden. Beslutet skall då avse en bestämd tidsperiod.
Motionen
I motion 2004/05:So39 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) (yrkande 1) begärs ett tillkännagivande om Arvsfondsdelegationens nya organisation. Motionärerna anför bl.a. att uppgiften att fördela arvsfondsmedel bör flyttas från regeringen och Regeringskansliet. Den nuvarande placeringen av Arvsfondsdelegationens kansli riskerar att allvarligt minska förtroendet för fondens användning. Handläggningen bör enligt motionärerna till fullo ske utanför Regeringskansliet, och regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.
Tidigare behandling
I betänkande 2003/04:SoU3 Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationens organisation m.m. behandlade utskottet bl.a. förslaget till den nuvarande organisationen för Arvsfondsdelegationen (prop. 2002/03:136) samt därtill väckta motioner (s. 7). Utskottet anförde då att övervägande argument talar för att Arvsfondsdelegationen även framöver skall vara nämndmyndighet inom Regeringskansliet och att delegationen genom en sådan ordning får tillgång till allsidig verksamhetskunskap och god omvärldskunskap. Utskottet tillstyrkte därmed regeringens förslag och avstyrkte tre motionsyrkanden (res. m, kd). Riksdagen följde utskottet (rskr. 2003/04:68).
Utskottets ställningstagande
Arvsfondsdelegationens ställning som fristående myndighet i förhållande till regeringen och Regeringskansliet stärktes genom ändringar i lagen om Allmänna arvsfonden så sent som den 1 juli 2004. Vid samma tidpunkt ändrades Arvsfondsdelegationens ansvar för fördelningen av stöd, på så sätt att delegationen nu beslutar om fördelning av allt stöd. Utskottet anser att övervägande skäl alltjämt talar för att Arvsfondsdelegationen skall vara en nämndmyndighet inom Regeringskansliet. Utskottet avstyrker därför motion 2004/05:So39 (m) yrkande 1.
Stöd ur Allmänna arvsfonden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå två motionsyrkanden om fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden.
Jämför reservation 2 (m).
Skrivelsen
I skrivelsen erinras om att stöd ur Allmänna arvsfonden enligt 5 § lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden skall främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Verksamhet som beviljas stöd skall enligt 6 § samma lag vara nyskapande och utvecklande. Stöd kan enligt 7 § beviljas organisationer som bedriver ideell verksamhet. Vidare kan en offentlig huvudman beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Regeringen anför i skrivelsen som exempel att en kommun tillsammans med en ideell organisation kan beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I sådana fall ställs enligt regeringen särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och av ideell karaktär. Utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på annan ort beviljas inte stöd. Vidare anför regeringen att enligt praxis kan ett projekt beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under högst tre år. Stöd ges inte till reguljär föreningsverksamhet. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag.
Kammarkollegiets kapitalförvaltning sker enligt skrivelsen i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemål om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med direktavkastningen delas ut. Regeringen anför att Allmänna arvsfondens bokförda värde den 31 december 2004 uppgick till 999 miljoner kronor och marknadsvärdet till 2 997 miljoner kronor. Allmänna arvsfondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier.
I skrivelsen anförs att under 2004 har totalt ca 234 miljoner kronor fördelats till projekt efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Av dessa medel har ca 211 miljoner kronor fördelats genom löpande handläggning av organisationernas egna initiativ under året, och resterande medel, ca 23 miljoner kronor, har fördelats inom ramen för de särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för (dvs. medel regeringen avsätter ur Allmänna arvsfonden för särskilda ändamål under en viss tidsperiod). Därutöver har Ungdomsstyrelsen under år 2004 haft regeringens uppdrag att fördela stöd ur Allmänna arvsfonden inom en total ram av 26 miljoner kronor för ett antal särskilda satsningar.
Under år 2004 beslutade Arvsfondsdelegationen och regeringen om fördelning av nästan 58 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till verksamhet för barn under 12år genom sammanlagt 100 beslut. Under 2004 startades projekt om bl.a. modeller som kan förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos flickor och pojkar, förnyelse- och utvecklingsarbete för barn som lever i ekonomisk utsatthet och utvecklingsarbete för familjer med funktionshinder. Vidare beviljades år 2004 stöd ur Allmänna arvsfonden till ett tjugotal projekt som har inspirerats av det s.k. FLICKA-projektet. Sammanlagt har hittills 15,5 miljoner kronor fördelats till dessa projekt. Enligt regeringen har detta initiativ bidragit till många och lovvärda projekt för att stärka flickors självbild. Härutöver har till gruppen barn under 12 år fördelats 2,6 miljoner kronor som stöd till särskilda satsningar.
Till förmån för ungdomar 12-25år fördelades under år 2004 drygt 21 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden genom sammanlagt 47 beslut. Av de 47 projekt som har fått stöd under året är nästan hälften pågående projekt som har fått stöd för ett andra eller tredje år. Av nystartade projekt kan nämnas förebyggande av brott, mobbning och trakasserier av och mot unga och att stärka stödet till unga brottsoffer samt projekt som syftar till att finna metoder för att öka ungdomars tillträde på arbetsmarknaden. Till förmån för ungdomar har under år 2004 även fördelats 2,9 miljoner kronor till Arvsfondsdelegationens särskilda satsningar och 19,2 miljoner kronor till Ungdomstyrelsens fördelning av stöd genom särskilda satsningar.
Under år 2004 beslutade Arvsfondsdelegationen och regeringen om fördelning av nästan 132 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till verksamhet för personer med funktionshinder genom sammanlagt 147 beslut. Under 2004 startades projekt bl.a. om kunskap om funktionshindrade personers villkor samt om samordning av vård, stöd och omsorg. Dessutom har till denna grupp under 2004 fördelats 17,3 miljoner kronor som stöd till särskilda satsningar.
Om den kommande treårsperioden anför regeringen som prioriterade områden bl.a. stöd till barn och ungdomar med en förälder i häkte eller i fängelse. Det finns enligt regeringen ett behov av att utveckla modeller och former för stöd till barn och unga vars förälder vistas i häkte eller i fängelse. När det gäller prioriterade områden för ungdomar 12-25 år anför regeringen bl.a. att regeringens prioriteringar inom verksamhet till förmån för ungdomar tar sin utgångspunkt i de ungdomspolitiska målen att ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd och verklig tillgång till makt. Som exempel på prioriterade områden nämns projekt som syftar till att stärka ungdomars inflytande i samhället och projekt som syftar till att förebygga klotter och annan skadegörelse.
Motioner
I motion 2004/05:So39 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) (yrkande 3) begärs ett tillkännagivande om projekt som tilldelats stöd av Arvsfonden. Motionärerna anför bl.a. att flera av de projekt som beviljats stöd inom ramen för Allmänna arvsfonden är offentliga åtaganden som annars skulle finansieras via statsbudgeten. Det förefaller enligt motionärerna orimligt att Arvsfondsmedel används för att komplettera bristande offentlig resurstilldelning. Som exempel nämner motionärerna bl.a. stöd till projekt i anslutning till regeringens FLICKA-projekt och till barn och ungdomar med en förälder i häkte. Motionärerna är även kritiska till att arvsfondsmedel går till ungdomsråd och till graffitiverksamhet.
I motion 2004/05:So482 av Helena Frisk m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att Allmänna arvsfondens bidragsgivning även skall kunna omfatta projekt som bedrivs av organisationer som arbetar med att stärka och förbättra livssituationen för utsatta människor. Motionärerna anför att ett stöd till verksamhet som bedrivs av organisationer och folkrörelser på det sociala området skulle kunna bidra till att människor stärks och bättre kan ta till vara sina sociala rättigheter och därmed minska beroendet av ekonomiska bistånd och annat stöd genom socialtjänsten.
Bakgrund och tidigare behandling
Vid införandet av den nuvarande lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden anförde regeringen i proposition 1993/94:124Ny lag om Allmänna arvsfonden bl.a. följande om målgrupperna för stödet (s. 17f.):
Allmänna arvsfonden har hittills inte varit i en sådan situation att det för utdelning tillgängliga beloppet inte har kunnat delas ut. Fondmedlen anses tvärtom otillräckliga. Detta har lett till att kraven på den sökandes egeninsats undan för undan har skärpts och att en allt hårdare prioritering görs mellan ansökningarna. Det finns alltså i dag inte något utrymme för att utvidga arvsfondens ändamål till att omfatta nya målgrupper utan att minska utrymmet för stöd till barn, ungdomar och funktionshindrade personer.
Det finns enligt regeringens mening inte någon anledning anta att behovet av stöd från Allmänna arvsfonden skulle bli mindre i framtiden för de målgrupper som för närvarande omfattas av ändamålet med Allmänna arvsfonden. - - -
En utvidgning av arvsfondens ändamål till ytterligare målgrupper skulle, med oförändrad utdelningspraxis, vara ägnad att splittra den stödverksamhet som Allmänna arvsfonden bedriver. Möjligheterna att göra effektiva insatser på angelägna områden skulle därmed minska.
Med hänvisning till det sagda anser regeringen i likhet med utredaren att Allmänna arvsfondens ändamål också i fortsättningen bör omfatta endast målgrupperna barn, ungdomar och personer med funktionshinder.
Utskottet behandlade propositionen i betänkande 1993/94:SoU23Lag om Allmänna arvsfonden. Inga motioner väcktes med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrkte propositionen. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1993/94:250).
I betänkande2003/04:SoU3 Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationens organisation m.m behandlade utskottet två motionsyrkanden (m och s) liknande de nu aktuella (s. 10). Utskottet avstyrkte yrkandena (res. m) och erinrade om att i samband med införandet av 7 § lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden anförde regeringen att det inte under några förhållanden bör komma i fråga att stödet ur Arvsfonden har den karaktären att det medverkar till en kostnadsövervältring från offentlig verksamhet till fonden (prop. 1993/94:124 s. 38). Enligt utskottets uppfattning hade inget framkommit som tydde på att bestämmelserna i lagen om Allmänna arvsfonden inte iakttogs. Riksdagen följde utskottet (rskr. 2003/04:68).
Utskottets ställningstagande
Allmänna arvsfonden skall främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder i huvudsak genom stöd till organisationer som bedriver ideell verksamhet riktad till nämnda grupper. Utskottet vidhåller tidigare ställningstaganden beträffande dels fondens ändamål (5 §), dels att stödet inte skall medverka till en kostnadsövervältring från offentlig verksamhet till fonden. Motionerna 2004/05:So39 (m) yrkande 3 och 2004/05:482 (s) avstyrks därför.
Arvsavstående
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion om beloppsgränsen för när regeringen bör fatta beslut om arvsavstående.
Jämför reservation 3 (m).
Skrivelsen
I skrivelsen anförs att det under 2004 kom in 68 ansökningar om avstående av arv eller försäkringsbelopp till Kammarkollegiet. Under år 2004 fattades beslut i 67 ansökningar om avstående från arv och försäkringsbelopp till ett bouppteckningsvärde av totalt drygt 13 miljoner kronor.
Motionen
I motion 2004/05:So39 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) (yrkande 2) begärs ett tillkännagivande om avstående av arv. Motionärerna anför att gränsen för när regeringen skall fatta beslut om att Allmänna arvsfonden avstår från arv skall höjas från två miljoner kronor till 20 miljoner kronor. Det kan enligt motionärerna ha negativa konsekvenser för den offentliga förvaltningens effektivitet att regeringen behöver handlägga ärenden med belopp på en förhållandevis låg nivå.
Gällande rätt och bakgrund
Enligt 24 § lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden får arv eller försäkringsbelopp, som Allmänna arvsfonden fått, under vissa i lagen angivna förutsättningar helt eller delvis avstås till någon annan. Vidare får enligt 25 § samma lag arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Av 26 § lagen om Allmänna arvsfonden följer att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Kammarkollegiet beslutar om avstående av arv eller försäkringsbelopp. I 13 § förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden bemyndigas Kammarkollegiet att besluta om avstående av arv om värdet av den ifrågavarande egendomen enligt bouppteckningen inte överstiger 2 miljoner kronor.
Beloppsgränsen för när regeringen delegerarbeslut om avstående av arv till Kammarkollegiet har sedan införandet av den nuvarande lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden den 1 juli 1994 varit 2 miljoner kronor. Vid införandet av lagen anförde regeringen bl.a. att beloppsgränsen bör kunna höjas i framtiden om penningvärdets utveckling föranleder det (prop. 1993/94:124 s. 33).
Utskottet behandlade propositionen i betänkande 1993/94:SoU23 Lag om Allmänna arvsfonden. Inga motioner väcktes. Utskottet föreslog att propositionens förslag skulle antas, vilket riksdagen följde (rskr. 1993/94:250).
Utskottets ställningstagande
Det är regeringen som genom delegationsbestämmelsen i 26 § lagen om Allmänna arvsfonden har att besluta vid vilken beloppsgräns beslut om avstående av arv skall fattas av regeringen respektive Kammarkollegiet. Utskottet kan inte se att det behövs något initiativ från riksdagen. Motion 2004/05:So39 yrkande 2 avstyrks därmed.
Skrivelsen
Utskottet anser att skrivelse 2004/05:125 inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagen sida. Utskottet föreslår därför att skrivelsen läggs till handlingarna.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Arvsfondsdelegationens organisation, punkt 1 (m, kd) |
| av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena Andersson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:So39 yrkande 1.
Ställningstagande
Vi vidhåller att fördelningen av arvsfondsmedel skall flyttas från regeringen och Regeringskansliet. Placeringen av Arvsfondsdelegationens kansli hos Regeringskansliet - i kombination med Arvsfondsdelegationens tydliga koppling till ledande politiska tjänstemän i departementen - riskerar enligt vår uppfattning att allvarligt minska förtroendet för hur medlen i Allmänna arvsfonden används. I sitt remissvar till Arvsfondsutredningen avstyrkte Statskontoret, Ekonomistyrningsverket och Kammarkollegiet förslaget att Arvsfondsdelegationen skall vara en nämndmyndighet inom Regeringskansliet. Som främsta skäl för detta ställningstagande anfördes risken för sammanblandning av statens finanser och medel ur Allmänna arvsfonden. Vi delar uppfattningen att handläggningen bör ske utanför Regeringskansliet och anser därför att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
2. | Stöd ur Allmänna arvsfonden, punkt 2 (m) |
| av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena Andersson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:So39 yrkande 3 och avslår motion 2004/05:So482.
Ställningstagande
Enligt vår bedömning är en del av de projekt som har beviljats stöd inom ramen för Allmänna arvsfonden offentliga åtaganden som annars skulle finansieras via statsbudgeten. Det förefaller enligt vår uppfattning orimligt att Allmänna arvsfondens medel skall användas för att komplettera bristande offentlig resurstilldelning. Som exempel på saker som vi menar bör finansieras offentligt kan nämnas projekt i direkt anslutning till regeringens satsning FLICKA. I detta fall är det speciellt angeläget att det går att ställa myndigheter till svars för den verksamhet som bedrivits. FLICKA-projektet har fällts av ett enigt konstitutionsutskott för att ha utpekat vissa medier. FLICKA-projektets verksamhet har med andra ord stått i konflikt med den grundlagsfästa pressfriheten. Det förefaller oklart hur detta problem hade hanterats om den aktuella verksamheten i stället bedrivits med finansiering av Allmänna arvsfonden. Projekt i direkt anslutning till statliga åtaganden av den här typen bör rimligen bedrivas inom ramen för den offentliga finansieringen. När projekt utvärderas är det också till fördel om kostnader och fördelar enkelt kan ställas mot varandra. Att låta medel från Allmänna arvsfonden delfinansiera insatser är därför inte bra. Vi menar att arvsfondsmedel i största möjliga utsträckning bör gå till verksamheter som inte är ett direkt ansvar för offentliga myndigheter. I annat fall riskerar Allmänna arvsfonden att legitimera offentliga myndigheters oförmåga att leva upp till sitt ansvar. Ett annat exempel är stödet till barn och ungdomar med en förälder i häkte. Detta är enligt vår bedömning insatser som bör ingå i kriminalvårdens egen programverksamhet.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
3. | Beslut om arvsavstående, punkt 3 (m) |
| av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena Andersson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:So39 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att beloppsgränsen för när regeringen fattar beslut om avstående av arv bör höjas. Det förefaller onödigt att regeringen skall träda in och besluta på en så förhållandevis låg nivå som 2 miljoner kronor. Det kan innebära att andra viktiga uppgifter för regeringen trängs undan, vilket enligt oss riskerar att ha negativa konsekvenser för den offentliga förvaltningens effektivitet. Vi föreslår därför att regeringen överväger om inte gränsen för när regeringen bör fatta beslut om arvsavstående höjs från 2 till 20 miljoner kronor.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Följdmotion
2004/05:So39 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Arvsfondens nya organisation. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avstående av arv. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om projekt som tilldelats stöd av Arvsfonden. |
Motion från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:So482 av Helena Frisk m.fl. (s):