Skatteutskottets betänkande 2005/06:SkU21
Allmänna motioner om taxering och skattebetalning m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner från allmänna motionstiden 2005 med anknytning till taxerings- och skattebetalningsområdet. De frågor som tas upp gäller åtgärder för att komma till rätta med svartarbete, hanteringen av F-skattsedlar, redovisning av skatt i främmande valuta, uppgifter om socialavgifter på slutskattsedel och lönebesked, kontrolluppgift för mindre belopp, tidpunkten för inbetalning av moms, skriftliga besked från Skatteverket samt utformningen av reglerna om eftertaxering och skattetillägg.

I betänkandet behandlar utskottet vidare motioner från allmänna motionstiderna 2003, 2004 och 2005 med anknytning till folkbokföringen. De frågor som tas upp i motionerna rör bl.a. folkbokföringreglerna för utlandssvenskar, gifta, studerande och delårsboende samt skyddet av personuppgifter.

Utskottet avstyrker samtliga motioner.

I betänkandet finns 13 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Ansvar för underentreprenörers skatter och avgifter, bättre kontroll av kontanthandeln, insatser mot svartarbete m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk349, 2005/06:Sk359, 2005/06:Sk398, 2005/06:Sk401, 2005/06:Sk404, 2005/06:Sk417, 2005/06:Sk447, 2005/06:Sk485 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk486, 2005/06:Sk506, 2005/06:Ju420 yrkandena 2 och 5, 2005/06:N480 yrkande 22 och 2005/06:Bo298 yrkande 14.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

Reservation 2 (v)

2.	F-skattsedel
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Fi319 yrkande 8, 2005/06:Sk259 yrkande 1, 2005/06:Sk350, 2005/06:Sk396, 2005/06:Sk423, 2005/06:Sk458 yrkande 1, 2005/06:Sk459 yrkande 1, 2005/06:Sk462, 2005/06:Sk512, 2005/06:N244 yrkande 3, 2005/06:N443 yrkande 58 och 2005/06:A417 yrkande 7.

Reservation 3 (m, fp, kd, c)

Reservation 4 (v)

3.	Redovisning av skatter i främmande valuta
	Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk229.

4.	Uppgifter om arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk217 och 2005/06:Sk236.

Reservation 5 (m, fp, kd, c)

5.	Uppgifter om arbetsgivaravgifter m.m. på lönebesked
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk234, 2005/06:Sk262, 2005/06:Sk280, 2005/06:Sk370 och 2005/06:Sk473.

Reservation 6 (m, fp, kd, c)

6.	Kontrolluppgift m.m. för mindre belopp
	Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk263.

7.	Tidpunkten för inbetalning av moms
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Fi317 yrkande 9, 2005/06:Sk306, 2005/06:Sk391, 2005/06:Sk428 och 2005/06:N306 yrkande 6.

Reservation 7 (m, fp, kd, c)

8.	Eftertaxering
	Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk409.

9.	Skattetillägg m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk213, 2005/06:Sk255 och 2005/06:Sk347.

Reservation 8 (m, kd, c)

10.	Skriftliga svar från Skatteverket
	Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk318.

Reservation 9 (v)

11.	Folkbokföring av makar
	Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk383 och 2005/06:Sk296.

12.	Folkbokföring hos annan utan medgivande
	Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk482 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:Sk319 yrkandena 1 och 2.

13.	Folkbokföring och säsongsarbete
	Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk343 yrkande 1 och 2005/06:Sk471.

Reservation 10 (c)

14.	Folkbokföring av studerande
	Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk343 yrkande 2 och 2004/05:Sk486.

15.	Folkbokföringen för utlandsplacerade personer
	Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk377.

Reservation 11 (v)

16.	Skyddad identitet i folkbokföringen
	Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk356, 2004/05:Sk426, 2004/05:Sk473, 2004/05:Ju293 yrkandena 23 och 24, 2005/06:Sk211, 2005/06:Sk314 och 2005/06:Ju380 yrkande 21.

Reservation 12 (m, kd)

Reservation 13 (fp)

Stockholm den 21 februari 2006

På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s), Gunnar Andrén (fp), Ulla Wester (s), Per Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Jörgen Johansson (c), Catharina Bråkenhielm (s), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

De motioner som behandlas i detta betänkande berör frågor om F-skatt, redovisnings- och skattebetalningsfrågor, frågor om taxering och särskilda avgifter på skatteområdet samt folkbokföringsfrågor. Dessa frågor regleras i huvudsak i följande fyra lagar på det skatteadministrativa området.

Skattebetalningslagen (1997:483), SBL, (prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23) reglerar det s.k. skattekontosystemet. Lagen gäller således helt eller delvis vid bestämmande, debitering, redovisning och betalning av flertalet skatter och avgifter (däribland även socialavgifter och mervärdesskatt) som betalas av privatpersoner, företag och organisationer. Från och med den 1 januari 2003 omfattar skattekontosystemet även punktskatter (prop. 2001/02:127, bet. 2001/02:SkU27). SBL omfattar även materiella regler, bl.a. för utfärdande av F-skattsedel, beräkning av debiterad preliminär skatt, skyldighet att göra skatteavdrag och ränteberäkning samt regler inom skattekontosystemet för utredning i skatteärenden och påförande av skattetillägg och förseningsavgift.

Lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter (prop. 2001/02:25, bet. 2001/02:SkU10) innehåller bestämmelser om vem som skall lämna självdeklaration, vad självdeklarationen skall innehålla och hur den skall lämnas. Vidare innehåller lagen bestämmelser om kontrolluppgifter, dvs. om vad och för vem kontrolluppgifter skall lämnas samt vem som skall lämna kontrolluppgift.

I taxeringslagen (1990:324) (prop. 1989/90:74, bet. 1989/90:SkU32) finns bestämmelser om taxeringsorganisationen och förfarandena på skatteområdet såvitt avser inkomstskatt, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt och ytterligare några skatter. Bestämmelserna omfattar utredning i taxeringsärenden (hit hör bl.a. bestämmelserna om taxeringsrevision), taxeringsbeslut (hit hör bl.a. omprövnings- och eftertaxeringsbestämmelserna), särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) samt omprövning och överklagande.

Folkbokföringslagen (1991:481), FBL, (prop. 1990/91:153, bet. 1990/91: SkU28) innehåller grundläggande bestämmelser om folkbokföring, rätt folkbokföringsort, personnummer, beslut om folkbokföring m.m.

De flesta av de frågor som tas upp i motionerna har tidigare behandlats av utskottet i betänkandena 2003/04:SkU25 Allmänna motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring, 2004/05:SkU28 Val av ledamot i skattenämnd, m.m. och 2004/05:SkU35 Allmänna motioner om F-skatt, m.m. Utskottet har i dessa betänkanden föreslagit att samtliga motioner avslås, vilket riksdagen följt.

Motioner om införande av ett nytt sockenbegrepp i folkbokföringssammanhang från bl.a. allmänna motionstiden 2005 har behandlats av utskottet i betänkande 2005/06:SkU13 Folkbokföringens koppling till de kyrkliga församlingarna. Med anledning av motionerna gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om en ny översyn av frågan om folkbokföringen även i fortsättningen skall knytas till de kyrkliga församlingarna eller om någon annan lösning skall väljas.

De nu aktuella motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilaga.

Utskottets överväganden

Ansvar för underentreprenörers skatter och avgifter, bättre kontroll av kontanthandeln, insatser mot svartarbete m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår alla motioner om tillkännagivanden om kontroll, revision, svartarbete, kassaapparater, entreprenadavdrag m.m. främst med hänsyn till det arbete som redan pågår med inriktning på dessa frågor.

Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c) och 2 (v).

Motionerna

I ett flertal s-motioner framhåller motionärerna de problem som svartjobb och olika former av skattesmitning skapar för seriösa företagare och för samhället i stort och begär tillkännagivanden som bl.a. rör frågor om entreprenadavdrag och omvänd momsskyldighet i byggverksamhet, typgodkända kassaregister vid kontanthandel och en utökad kontroll med personalliggare och kontrollbesök inom vissa branscher, schablonbeskattning, informationsutbyte mellan myndigheter etc.

I motion Sk349 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Rolf Lindén (s) anförs att problemen med skattesmitning genom underentreprenörer breder ut sig i ett flertal branscher, och motionärerna föreslår att lagstiftningen ses över och att ett obligatoriskt entreprenadavdrag införs. Också i motion Sk398 av Jan-Olof Larsson (s) föreslås att ett entreprenadavdrag införs.

I motion Sk359 av Billy Gustafsson (s) begärs ett tillkännagivande om att det behövs en förändrad lagstiftning mot svartekonomin som mer effektivt kan stävja skattefusket och att nyckeln till en effektiv bekämpning av svartekonomin ligger i ett verkligt effektivt kontrollsystem kombinerat med kännbara sanktioner för dem som inte efterlever reglerna.

I motion Sk404 av Bo Bernhardsson och Anita Jönsson (s) anför motionärerna att det finns skäl att reagera starkt mot personer som missbrukar socialförsäkringarna genom att exempelvis uppbära a-kasse- eller sjukersättning samtidigt som man arbetar svart, eftersom detta undergräver viljan att betala skatt. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att Skatteverket bör få rätt att överlämna information till Försäkringskassan och a-kassorna så att missbruk av socialförsäkrings- och trygghetssystemen förhindras.

I motion Sk417 av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (s) framhålls att reglerna måste vara raka och enkla och att polisen och Skatteverket måste ha tillräckliga resurser. Vid prövning av alkoholtillstånd bör lämpliga remissinstanser användas, och den som vill ha alkoholtillstånd bör kunna presentera en lista över de anställda med personnummer. Skatteverket bör vidare ges utökade befogenheter och när som helst kunna besöka verksamheterna och kontrollera vilka som arbetar där. Är det andra än de som angetts på listan bör alkoholtillståndet dras in, såvida anställningsbevis inte kan presenteras. Ett annat sätt att komma åt svartjobb är samkörning av register i alla sammanhang där man söker bidrag.

I motion Sk447 av Anders Karlsson (s) anförs att Sverige bör införa ett generellt lagkrav på kassaapparater med kvittoredovisning i yrkesmässig näringsverksamhet där kontanter används som betalningsmedel. Vidare bör Skatteverket kunna göra oannonserade kontrollbesök hos alla nystartade eller för skattemyndigheten okända näringsverksamheter och på så sätt klargöra ägarförhållanden och avgöra om verksamheten är eller skall vara registrerad till mervärdesskatt och/eller som arbetsgivare.

Kurt Kvarnström och Barbro Hietala Nordlund (s) anför i motion Sk485 yrkandena 1 och 2 att det är avgörande för att motverka ekonomisk brottslighet att det finns system som förbättrar kontrollmöjligheterna. Inom kontanthandel bör det införas ett krav på typgodkända kassaapparater som kontrolleras årligen, och kunden skall alltid få ett kvitto. I motion Sk486 av samma motionärer framhålls vidare att det behövs en lagstiftning som innebär att huvudentreprenören skall vara ansvarig för att lagar och förordningar följs så att skatter och avgifter betalas.

I motion Sk506 av Luciano Astudillo och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) anförs att de förslag som läggs fram i SOU 2005:35, Krav på kassaregister och i Ds 2005:28, Skattefusk, effektivitet och rättvisa sedan länge är efterfrågade och måste ses som ett första och mycket viktigt steg mot effektivare verktyg i arbetet mot den ekonomiska brottsligheten. Frågan om en schablonbeskattning bör ses som ett andra steg om det visar sig att dessa åtgärder visar sig vara otillräckliga.

I motion Ju420 yrkandena 2 och 5 av Lars Ohly m.fl. (v) anförs att regeringen bör återkomma med ett lagförslag med utgångspunkt i utredningen "Krav på kassaregister - Effektivare utredning av ekobrott". Vidare bör möjligheterna till legitimationskontroller vid revisioner i bygg- och restaurangbranscherna införas med en möjlighet att dra in utskänkningstillståndet för restauranger. I motion Sk401 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att det behövs särskilda insatser på bred front mot branscher där arbetare utan arbetstillstånd utnyttjas av ekonomiska brottslingar, både vid anställningar och "förmedling" av svarta jobb.

I motion N480 yrkande 22 av Göran Hägglund m.fl. (kd) anförs att den ekonomiska brottsligheten och den svarta sektorns utbredning är ett mycket allvarligt strukturproblem i den svenska ekonomin och ger betydande problem för seriösa företag. Ett fungerande rättssamhälle måste enligt vad som anförs bygga på att lagstiftningen är förankrad i människors rättsuppfattning så att man av egen kraft och vilja lyder lagarna.

I motion Bo298 yrkande 14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs att insatserna för att sanera byggbranschen från företag som missköter sig måste öka och att det behövs en "Operation byggsanering" där branschens aktörer tar ett ansvar för att sanera denna industri i samarbete med länsstyrelserna, Polismyndigheten och Skatteverket.

Utskottets ställningstagande

I ett betänkande om bl.a. skattekontrollfrågor förra året (bet. 2004/05:SkU28) kunde utskottet konstatera att regeringen och myndigheterna givit arbetet med att få bukt med svartarbete och skatteundandraganden hög prioritet. Ett exempel var att sammanslagningen av skattemyndigheterna till Skatteverket den 1 januari 2004 frigjort resurser för att bekämpa skattefusk. I samband med 2004 års vårproposition (tilläggsbudget) tillfördes också Skatteverket engångsvis 20 miljoner kronor för att förbättra kontrollen av F-skatt. I budgetpropositionen för 2005 angavs att Skatteverket även fortsättningsvis skall prioritera skattekontrollen, som i första hand skall inriktas mot företag som hanterar stora skatteunderlag och mot internationella transaktioner samt ekonomisk brottslighet. Därutöver skall myndigheten arbeta förebyggande samt undersöka behovet av regelförändringar. I 2005 års ekonomiska vårproposition lanserade regeringen ett brett program med åtgärder som förbättrad skattekontroll, effektivare verksamhet i skattebrottsenheterna, förslag om entreprenadavdrag och omvänd momsskyldighet, typgodkända kassaregister inom kontanthandeln och en intensifiering av arbetet med att stävja fusk med förmåner och bidrag.

Utskottet kan nu konstatera att arbete med dessa frågor bedrivs med fortsatt hög prioritet.

Frågorna om entreprenadavdrag och omvänd momsskyldighet har utretts, och förslagen i Finansdepartementets promemoria Ds 2004:43 Byggentreprenadavdrag samt omvänd skattskyldighet (moms) har remissbehandlats. Förslaget om byggentreprenadavdrag har dock mött allvarlig kritik av remissinstanserna. Kritiken rör effektiviteten av förslaget och den ökade administrativa börda det medför. Regeringen avser att under 2006 lämna ett förslag om omvänd mervärdesskatteskyldighet, och beredningen av ytterligare åtgärder mot fusk inom byggbranschen fortsätter.

2004 års skattekontrollutredning har i betänkandet Krav på kassaregister - Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35) lagt fram förslag om krav på certifierade kassaregister i kontantbranscherna och möjligheter att göra kundräkning, kvittokontroll, provköp och kassainventering. När det gäller skattebrottsenheternas verksamhet föreslås att skattebrottsutredarna i viss utsträckning skall få verkställa beslag och husrannsakan. Vidare lämnas förslag till lösning när det gäller direktåtkomst till uppgifter i beskattningsdatabasen. Betänkandet har remissbehandlats under sommaren.

I Ds 2005:28 Skattefusk, effektivitet och rättvisa - utökad skattekontroll i vissa branscher och diskussioner rörande schabloniserade inslag i beskattningen lämnas förslag om förbättrade kontrollmöjligheter avseende restaurang-, frisör- och taxibranschen, vilket bl.a. innefattar en skyldighet att föra personalliggare och en möjlighet för Skatteverkets personal att vid kontrollbesök efterfråga identiteten hos de verksamma i företaget. Förslaget har remissbehandlats.

Regeringen har den 9 februari 2006 beslutat lagrådsremissen Effektivare skattekontroll som innehåller flera förslag som skall leda till effektivare skattekontroll.

- Företag som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning blir fr.o.m. den 1 juli 2009 skyldiga att registrera försäljningen i en typgodkänd kassaapparat.

- Regeringen ser över hur småföretagare skall kunna få ersättning för inköp av sådana kassaapparater.

- Företagare inom restaurang- och frisörbranschen skall fr.o.m. den 1 januari 2007 föra personalliggare.

- Skatteverket får rätt att göra oanmälda besök hos företagare för att undersöka kassaapparater och personalliggare.

- Skattebrottsenheterna ges fr.o.m. den 1 juli 2006 rätt att medverka vid husrannsakan samt möjlighet att verkställa beslut om beslag i vissa fall.

- En skyldighet föreslås för internationella företag att fr.o.m. den 1 januari 2007 skriftligen dokumentera transaktioner med företag i intressegemenskap.

Frågan om schabloniserade inslag i beskattningen övervägs för närvarande av regeringen.

Också arbetet med att komma till rätta med förmåns- och bidragsfusk är högt prioriterat. Regeringen har i maj 2005 tillkallat en delegation med uppdrag (dir. 2005:52) att utgöra ett samverkansorgan för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från de offentliga försäkrings- och bidragssystemen. Delegationen skall lämna förslag till enhetliga metoder för att på en övergripande nivå mäta omfattningen av oegentligheter över tid samt lämpliga mål och resultatindikatorer för arbetet med att minska sådana företeelser. Delegationen skall vidare främja samverkan mellan berörda aktörer för att förhindra olika former av oegentligheter, liksom verka för att regler som inbjuder eller kan ge upphov till sådana företeelser ändras. Delegationen skall löpande redovisa sin verksamhet och lämna en slutlig redovisning senast den 1 juli 2008.

Regeringen har vidare tillsatt en särskild utredare (dir. 2005:91) som skall pröva om det är lämpligt att vissa utökade möjligheter till elektroniska informationsutbyten mellan myndigheter införs. Bland annat har konstaterats att kommunerna, Försäkringskassan, CSN och Skatteverket har ytterligare behov av att elektroniskt få tillgång till uppgifter från andra myndigheter. I uppdraget ingår bl.a. att se över om det är lämpligt att Skatteverket i ökad utsträckning lämnar ut uppgifter till andra myndigheter och vilka uppgifter som i sådant fall skulle kunna komma i fråga eller om myndigheternas behov kan tillfredsställas på annat sätt samt om och under vilka förutsättningar myndigheter bör ha möjlighet eller vara skyldiga att på eget initiativ underrätta andra myndigheter vid misstanke om oegentligheter. Utredaren skall vidare undersöka om behovet av ett ökat informationsutbyte går att förena med kravet på skydd mot oacceptabla intrång i den personliga integriteten. Uppdraget skall redovisas före utgången av oktober 2006.

Det är viktigt att Skatteverkets arbete kan bedrivas effektivt, och då har utformningen av förfarandereglerna på skatteområdet stor betydelse. Regeringen har den 1 december 2005 (dir. 2005:129) tillkallat en särskild utredare med uppdrag att föreslå reformerade förfaranderegler på såväl det direkta som det indirekta beskattningsområdet. Utredningsuppdraget syftar bl.a. till att ge Skatteverket möjlighet att bedriva beskattningsverksamheten mer rationellt och kostnadseffektivt samt att ge både enskilda medborgare och företag bättre service. En utgångspunkt skall vara en fortsatt utveckling mot minskad administrativ börda för de skattskyldiga. Utredaren skall också beakta intresset av att begränsa möjligheterna till skatteundandragande. En viktig uppgift för utredaren är att överväga om tiden nu är mogen att slopa den allmänna deklarationsskyldigheten för sådana fysiska personer som beskattas endast efter förtryckta uppgifter i deklarationsblanketten. Utredaren skall dessutom utvärdera systemet med skattekonton samt ge förslag till hur handläggningstiderna för omprövningsbeslut i samband med ett överklagande skall kunna förkortas. Utredaren skall också ge förslag till en enklare och mer sammanhållen lagstiftning på området.

Med anledning av motionsyrkandena om att i ökad omfattning använda möjligheten att dra in tillstånd till servering av alkoholdrycker bör det erinras om att ett serveringstillstånd enligt 7 kap. 19 § alkohollagen (1994:1738) skall återkallas bl.a. om de förutsättningar som gäller för meddelande av tillstånd enligt 7 kap. 7 § samma lag inte längre föreligger. Enligt den sistnämnda paragrafen skall endast den som visar att han med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigt är lämplig att utöva servering av alkoholdrycker beviljas serveringstillstånd. Regeringsrätten har dock i ett uppmärksammat rättsfall underkänt en sådan indragning när det vid en överraskningsinspektion befunnits att delägarens son, en släkting och en kamrat till denne arbetat i köket utan formell anställning. Denna extrapersonal ansågs ändå av Regeringsrätten som anställd av tillståndshavaren i alkohollagens mening. Preliminärskatt och arbetsgivaravgifter hade visserligen inte redovisats men det ansågs inte belagt att sådant hade bort redovisas (RÅ 2000 ref. 12).

När det gäller frågan om taxerings- och skatterevisorer skall få avkräva legitimation har en sådan befogenhet tidigare betraktats som alltför långtgående, bl.a. därför att den skulle innebära att skattemyndigheten i detta avseende skulle få väsentligt mer långtgående befogenheter än polisen. Till saken hör att det enligt gällande rätt inte finns någon generell skyldighet att i vårt land bära med sig någon typ av legitimationshandling (prop. 1997/98:100 s. 163, bet. 1997/98:SkU28 s. 48-49; se även bet. 2001/02:JuU8 s. 17). Utskottet vidhåller att denna ståndpunkt är den rimliga i denna fråga.

Vad gäller frågan hur de materiella reglerna bör vara utformade för att minska skatteundandragande och skattefusk kan utskottet hålla med motionärerna om att ambitionen bör vara att göra skattereglerna hållbara mot skatteundandragande och skattefusk. Det innebär bl.a. att möjligheterna till skatteplanering om möjligt bör minskas, samtidigt som reglerna bör göras enkla att förstå och utformas så att de vinner allmän acceptans. Samtidigt finns det många andra viktiga krav som det svenska skattesystemet måste klara av. Tillväxtperspektivet, globaliseringen, EU-perspektivet samt behovet av att uppmuntra fler att arbeta mer och att ställa om Sverige till ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle utgör några av dessa krav. Mot bakgrund av att det gått 15 år sedan skattereformen 1990/91 och att det skett en rad stora förändringar under denna tid har regeringen aviserat en översyn av hela skattesystemet. Förberedelser genomförs för att under 2006 kunna påbörja en sådan översyn. Med hänsyn härtill behövs enligt utskottets uppfattning inte något uttalande av riksdagen med anledning av de aktuella motionerna.

Av det anförda framgår att utskottet delar motionärernas uppfattning att frågan hur svartarbete och skatteundandragande skall motarbetas är synnerligen viktig. De flesta av motionärernas förslag är emellertid redan uppmärksammade i olika utredningssammanhang, och arbete med andra projekt pågår för närvarande både inom Regeringskansliet och inom Skatteverket. Utskottet förutsätter att detta arbete även i fortsättningen bedrivs målmedvetet och med kraft och energi och anser inte att något formellt tillkännagivande av riksdagen i denna fråga är påkallat.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.

F-skattsedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår alla motioner om ändringar i reglerna om tilldelning och innehav av F-skattsedel.

Jämför reservationerna 3 (m, fp, kd, c) och 4 (v).

Gällande bestämmelser

Enligt 4 kap. 7 § SBL gäller sedan den 1 januari 1998 att en F-skattsedel efter ansökan skall utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet, såvida det inte finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas. Reglerna är desamma oavsett om sökanden bor i Sverige eller utomlands. Näringsverksamhet kan bedrivas av fysisk person (enskild firma) eller av juridisk person (aktiebolag, handelsbolag). För att det skall vara näringsverksamhet skall tre villkor vara uppfyllda, nämligen självständighet, vinstsyfte och varaktighet (13 kap. 1 § inkomstskattelagen). Om något av dessa villkor inte är uppfyllt är det såvitt gäller fysisk person i stället vanligen fråga om inkomst av tjänst i form av uppdragsinkomster eller hobby. Förutom kravet på näringsverksamhet får sökanden inte heller ha skatteskulder i Sverige eller i utlandet.

I 4 kap. 13 § SBL uppställs vidare krav på att sökanden skall ha lämnat inkomstdeklaration och att denne inte får ha näringsförbud.

Den som tilldelats F-skattsedel får varje år, utan ansökan, en ny F-skattsedel.

Motionerna

I flera motioner framställs yrkanden som syftar till att det skall bli lättare att få F-skattsedel. I motion Fi319 yrkande 8 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att det är ett problem att personer som endast tar uppdrag från tidigare arbetsgivare inte får F-skattsedel, och motionärerna föreslår att F-skattsedel skall delas ut till alla seriösa företagare som inte har fått näringsförbud eller har omfattande skatteskulder som inte betalas av regelbundet. I motion Sk259 yrkande 1 av Magdalena Andersson och Inger René (m) anförs att många kvinnor som jobbar inom vårdsektorn har svårt att få F-skattsedel eftersom de inte kan visa att de har några uppdragsgivare, och motionärerna begär ett tillkännagivande om att dessa kvinnor skall få en helt annan möjlighet att styra sin arbetssituation som företagare. I motion Sk423 av Viviann Gerdin och Roger Tiefensee (c) anförs att typiska kvinnojobb ofta möter motstånd när de skall omsättas i företagande och att det är könsdiskriminerande och utvecklingshämmande för samhällsekonomin att män, men inte kvinnor, kan erhålla F-skattsedel och mot faktura arbeta på spridda platser. I motion Sk458 yrkande 1 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c) begärs ett tillkännagivande om att alla som ansöker om F-skatt skall tilldelas sådan. I motion Sk459 yrkande 1 av Sverker Thorén (fp) anförs att den svårighet som vissa, t.ex. sjuksköterskor, har att få F-skattsedel bör undanröjas. I motion N244 yrkande 3 av Tobias Krantz (fp) begärs ett tillkännagivande om att näringsförbudet för kvinnor inom välfärdssektorn måste upphävas, exempelvis genom att det blir enklare att skaffa F-skattsedel. I motion A417 yrkande 7 av Annelie Enochson m.fl. (kd) anförs att eget företagande bör uppmuntras genom att lagen ändras så att en F-skattsedel kan erhållas utan annan restriktion än näringsförbud. Den som utför tjänster åt en tidigare arbetsgivare eller den som bara har en enda uppdragsgivare skall kunna få F-skattsedel. I motion N443 yrkande 58 av Martin Andreasson m.fl. (fp) föreslås en försöksverksamhet i Stockholms län för att underlätta eget företagande med bl.a. en möjlighet för alla att få F-skattsedel.

I andra motioner framhålls behovet av en fördjupad kontroll i syfte att förhindra att F-skattsedeln används i ekonomisk brottslighet. I motion Sk350 av Claes-Göran Brandin och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) anförs att F-skattsedlar används vid exempelvis handel med svart arbetskraft och att kontrollen vid beviljande av F-skattsedel bör fördjupas och fler faktorer beaktas, som t.ex. oegentligheter vid deklaration och bokföringsbrott. Den personkrets som kan granskas vid prövning av F-skatt bör utökas till att omfatta även andra personer i företaget än företagsledaren.

I motion Sk512 av Ronny Olander m.fl. (s) ifrågasätter motionärerna om F-skattsedel är rätt intyg för de företagare som avser att bedriva näringsverksamhet i Sverige men inte kommer att betala skatt här, och de begär ett tillkännagivande om att Skatteverket bör göra en tydlig kartläggning av var och när skatt skall betalas. Detta är viktigt för att de fackliga organisationerna skall kunna bedöma om kollektivavtalen följs eller inte. Det är också viktigt att det i varje fall avgörs var en "F-skattare" skall betala skatt och sociala avgifter så att efterkontroll kan göras.

I motion Sk462 av Göran Persson i Simrishamn och Christer Adelsbo (s) anförs att F-skattsystemets funktion är av vital betydelse för att motverka skattefusk. Skatteverket har fått i uppdrag att se på tillämpningen och kontrollen av F-skatt före och efter EU-utvidgningen och tilldelades i vårpropositionen 2004 medel för bl.a. förbättrad F-skattekontroll. Arbetet med F-skatt har organiserats om så att handläggningen sker mer koncentrerat, vilket lett till att en ökad kompetens kunnat upprätthållas i handläggningen. Motionärerna anför att en uppföljning av vidtagna åtgärder gällande villkoren för F-skattsedel bör genomföras.

I motion Sk396 av Marie Engström m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att tidsbegränsade skattsedlar bör införas för att öka möjligheten att upptäcka svartarbete. Skatteverket har i en rapport föreslagit att tidsbegränsade F-skattsedlar skall utfärdas om den debiterade skatten enligt ansökan inte överstiger 5 000 kr. Enligt motionärernas uppfattning bör denna gräns kunna höjas till 10 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Av statistik som inhämtats från Finansdepartementet framgår att 700 829 personer var registrerade för F-skatt i december 2005. Antalet ansökningar under år 2005 uppgick till 72 928 stycken, och därav ledde 71 259 till nyregistreringar och 1 669 till avslag. Av dessa avslagsfall berodde 693 på att näringsverksamhet ej bedrevs.

Antalet avslag beroende på att näringsverksamhet ej föreligger utgjorde under år 2005 liksom under tidigare år en ytterst ringa del av antalet ansökningar om F-skattsedel, ca 1 % (1,5 %). Motionärernas beskrivning av svårigheterna att erhålla F-skattsedel framstår därmed enligt utskottets mening som kraftigt överdrivna. Det skall också erinras om att det i den allmänna debatten om F-skattsedelssystemet ifrågasatts om det inte för vissa grupper är alltför enkelt att skaffa sig F-skattsedel. En sådan kritik har framförts av bl.a. fackföreningsrörelsen och tas också upp i flera motioner.

Skatteverket fick i regleringsbrevet för 2004 i uppdrag att redogöra för hanteringen av F-skatten, dvs. kontrollen av dem som ansöker om F-skattsedel och av dem som redan har tilldelats en sådan. Verket skulle särskilt belysa om det finns regionala skillnader vid tillämpningen av reglerna. I en delrapport den 30 mars 2004 har Skatteverket redovisat antalet F-skatteansökningar från utlänningar före EU:s utvidgning samt redogjort för kontrollsvårigheter vid handläggningen. I delrapporten föreslogs att tidsbegränsade F-skattsedlar skall tilldelas fysisk person som i sin ansökan lämnar sådana uppgifter att preliminär skatt inte skall debiteras eller att den preliminära skatten för inkomståret skall uppgå till högst 5 000 kr. I slutrapporten från den 29 november 2004 uppgav Skatteverket att kontrollen av ansökan om F-skattsedel respektive kontrollen av redan tilldelade F-skattsedlar inte har skett på ett enhetligt sätt. Skatteverket har därefter tagit fram en promemoria till stöd för enhetlig handläggning av skatte- och avgiftsanmälan/Nya företag, där ansökan om F-skatt ingår som en del. I slutrapporten föreslås vidare att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att utvärdera F-skattreformen. Skatteverket har i regleringsbrevet för 2006 fått i uppdrag dels att senast vid utgången av mars 2006 redovisa utvecklingen av ansökningar om F-skatt, dels redovisa i vilken utsträckning de åtgärder som aviserats i de tidigare rapporterna har lett till en förbättrad F-skatthantering.

Enligt utskottets mening har F-skattsystemets funktion stor betydelse för att motverka skattefusk, och det är viktigt att de åtgärder som genomförts för att få till stånd en enhetlig tillämpning följs upp av Skatteverket. Kontrollen av dem som fått F-skatt och ej redovisar några intäkter kan bli bättre, och Skatteverket har därför föreslagit att ett system med tidsbegränsad F-skatt införs. Regeringen ser nu över alternativa förslag till att förbättra kontrollen av F-skatten och där är tidsbegränsad F-skatt ett av de förslag som övervägs närmare.

Utskottet avstyrker med det anförda de nu aktuella motionerna.

Redovisning av skatter i främmande valuta

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att det skall vara tillåtet att redovisa skatter och avgifter i euro.

Motionen

I motion Sk229 av Tobias Billström (m) begärs ett tillkännagivande om att det bör vara tillåtet att redovisa skatter i främmande valuta. Motionären framhåller att det är tillåtet att använda en främmande valuta i bokföringen, men att redovisningen av skatter och övriga avgifter måste ske i svenska kronor. Med den ökade internationaliseringen har behovet av snabba och enkla jämförelser ökat för såväl arbetsgivare som arbetstagare, och för både företag och offentliga myndigheter. Reglerna bör därför ändras så att all redovisning kan ske i annan valuta än den svenska kronan, exempelvis i euro.

Utskottets ställningstagande

Samtliga beloppsmässiga uppgifter som skall lämnas enligt skattebetalningslagen - deklarationer och liknande - skall lämnas i svenska kronor. För räkenskapsår efter år 2000 kan dock svenska företag och svenska filialer till utländska företag i vissa fall välja att ha sin redovisning i euro i stället för svenska kronor. Deklarationsposter som hämtas från en sådan redovisning i euro skall räknas om genom ett schabloniserat omräkningsförfarande (SFS 2000:46). Reglerna härom omfattar inkomstskatten, mervärdesskatten och reklamskatten.

Motionsyrkanden liknande det nu aktuella om en möjlighet till redovisning i annan valuta än svensk, t.ex. euro, har avslagits flera gånger, senast i betänkande 2004/05:SkU35. Utskottet har ansett att en sådan ordning skulle kräva omfattande och kostsamma systemanpassningar och innebära för stora valutarisker för staten. Regeringen har ändå sagt att den följer utvecklingen. Utskottet gör samma bedömning i dag och avstyrker därför motionen.

Uppgifter om arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motioner om ett tillkännagivande angående uppgifterna på deklarationsblanketten och i slutskattebeskedet.

Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c).

Motionerna

I motion Sk217 av Inger René och Cristina Husmark Pehrsson (m) anförs att arbetsgivaravgiften bör redovisas på slutskattsedeln så att löntagarna på detta sätt får besked om hur stor del arbetsgivaravgiften är av den egna totala lönen.

I motion Sk236 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) anförs att behovet är stort av en öppen skatteinformation till medborgarna och väljarna, och motionären föreslår att slutskattsedeln och den förtryckta deklarationen utöver lön skall redovisa de socialavgifter och arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren betalat. Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram förslag om en sådan redovisning.

Utskottets ställningstagande

Skatteverket bestämmer självt vilka uppgifter som skall vara förtryckta på en förenklad självdeklaration (4 kap. 2 § andra stycket lagen [2001:1227] om självdeklarationer och kontrolluppgifter). Utskottet anser att riksdagen inte bör detaljreglera dessa förtryckningar.

När det gäller de uppgifter som slutskattebeskedet bör innehålla har utskottet tidigare motsatt sig att införa föreskrifter om att dessa skall innehålla andra uppgifter än som behövs för att ge den skattskyldige information om den slutliga skatten och Skatteverkets beräkning av denna skatt, senast i betänkande 2004/05:SkU28. De nuvarande lagbestämmelserna (11 kap. 14 § SBL) är utformade med utgångspunkt häri, och mer behövs enligt utskottets mening inte.

Utskottet avstyrker de aktuella motionerna.

Uppgifter om arbetsgivaravgifter m.m. på lönebesked

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår alla motioner om ett tillkännagivande angående uppgifter i lönebesked.

Jämför reservation 6 (m, fp, kd, c).

Motionerna

I motion Sk234 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) föreslås att statsanställda på sina lönebesked skall få uppgift om sina totala lönekostnader. I motion Sk262 av Stefan Hagfeldt och Ola Sundell (m) begärs ett tillkännagivande om behovet av att synliggöra skatter och arbetsgivaravgifter i lönebeskedet. I motion Sk370 av Yvonne Ångström (fp) föreslås att arbetsgivarna skall åläggas att utforma lönebeskeden till de anställda så att samtliga arbetsgivaravgifter visas. Också i motion Sk473 av Henrik S Järrel (m) föreslås en skyldighet för arbetsgivare att på lönebeskeden ange alla utgående skatter och avgifter som är förknippade med en löneutbetalning.

I syfte att göra den anställde medveten om hur mycket som betalas i skatt och avgifter föreslås i motion Sk280 av Hans Backman (fp) en förändrad skatteuppbörd så att hela lönen betalas ut och att den anställde därefter får ansvaret för skatte- och avgiftsinbetalningarna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare ställt sig avvisande till en sådan utökning av företagens obligatoriska uppgiftslämnande som motionärerna förespråkar, och utskottet vill inte heller nu medverka till denna utvidgande reglering, som skulle gå stick i stäv mot inriktningen att så mycket som möjligt minska företagens uppgiftslämnande. Risken är att sådana regler skulle kunna krångla till redovisningen för somliga företag när anställningsförhållandena för den anställde är en smula komplicerade, vilket de ibland är. Däremot vill utskottet gärna framhålla att utskottet ser positivt på att företagen på frivillig grund och som en serviceåtgärd lämnar sina anställda de uppgifter om arbetsgivaravgifter m.m. som motionärerna är inne på. Vad sedan gäller förslaget i motion Sk280 om förändrad skatteuppbörd finner utskottet att det knappast går att förena med gällande preliminärskattesystem. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.

Kontrolluppgift m.m. för mindre belopp

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avstyrker en motion om gränsen för näringsidkares kontrolluppgift för ersättning eller förmån för tillfälligt arbete.

Bakgrund

Den som bedriver näringsverksamhet skall lämna kontrolluppgift på ersättning eller förmån av tillfälligt arbete om ersättningen eller förmånen uppgår till 100 kr. För fysiska personer gäller i stället en beloppsgräns på 1 000 kr.

Motionen

I motion Sk263 av Ewa Thalén Finné (m) föreslår motionären att gränsen för näringsidkares kontrolluppgift höjs från dagens 100 kr till 1 000 kr. Motionären anför att det är helt orimligt att t.ex. Karolinska Institutet måste sända kontrolluppgifter till Skatteverket för varje försöksperson som ställer upp som referens i stora undersökningar när ersättningen är högst symboliska 500 kr. Lika orimligt är det när kontrolluppgift måste skrivas av små ekonomiska föreningar som ger ut en symbolisk summa till någon som lägger ned arbete i styrelsen.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening skulle en höjning av beloppsgränsen medföra att ersättningarna inte skulle komma med i de förtryckta uppgifterna på den förenklade deklarationen utan tvinga de skattskyldiga att föra egna anteckningar om ersättningar under tusenlappen. En sådan ordning skulle kräva stora resurser för skattemyndigheterna vid s.k. datafångst och granskning och innebära en stor mängd tilläggsuppgifter i deklarationerna. Utskottet är inte berett att tillstyrka detta förslag och avstyrker därför motionen.

Tidpunkten för inbetalning av moms

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår flera motioner om en förskjutning av tidpunkten för inbetalning av moms m.m.

Jämför reservation 7 (m, fp, kd, c).

Gällande regler

Redovisningen i skattekontosystemet omfattar normalt en kalendermånad. Om beskattningsunderlaget exklusive gemenskapsinterna förvärv och import beräknas uppgå till högst en miljon kronor skall redovisningen dock göras i självdeklaration. I sådant fall finns inga särskilda inbetalningsdagar för moms utan den moms som skall betalas skall ingå i beräkningen av den F-skatt eller särskilda A-skatt som den skattskyldige skall betala. Denna regel gäller sedan den 1 januari 1996 (tidigare gällde beloppet 200 000 kr och en annan deklarationsskyldighet). Syftet med införandet av enmiljonkronorsgränsen var att införa en lättnad för de berörda småföretagen i vad avser redovisningen av mervärdesskatt (prop. 1995/96:19 s. 18, bet. 1995/96:SkU11). För handelsbolag gäller dock andra regler.

Om beskattningsunderlaget överstiger en miljon kronor gäller följande bestämmelser i fråga om redovisning och skatteinbetalning (här bortses från förekomsten av eventuell skyldighet att redovisa punktskatter).

Företag som redovisar moms varje månad men vars mervärdesskattepliktiga omsättning inte överstiger 40 miljoner kronor skall redovisa och betala in skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på utbetalda löner senast den 12 i månaden efter utgången av redovisningsperioden och mervärdesskatt senast den 12 i den andra månaden efter redovisningsperioden. Skattedeklarationen för redovisningsperioden januari skall alltså ha kommit in till Skatteverket senast den 12 mars. I januari och augusti skall redovisningen och betalningen i stället ske den 17.

Om den mervärdesskattepliktiga omsättningen överstiger 40 miljoner kronor skall inbetalning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter fortfarande ske senast den 12 (resp. 17) i månaden efter redovisningsperioden, medan däremot redovisningen av dessa skatter och avgifter samt redovisning och inbetalning av moms skall ske senast den 26 (i december den 27) i månaden efter redovisningsperioden.

Tidigare var inbetalningsdagen normalt den 10 i uppbördsmånaden men då ansågs inbetalningen ha skett den dag då beloppet betalades per post eller bank eller en inbetalningshandling för girering lämnades till postkontor eller lämnades för postbefordran före sista tömningstillfället. Numera anses skatten inbetald när den har bokförts på Skatteverkets konto. De gällande inbetalningsdagarna och reglerna om när en inbetalning skall anses ha skett infördes i samband med skattekontoreformen (prop. 1996/97:100 del 1 s. 279 f., bet. 1996/87:SkU23).

Motionerna

I motion Fi317 yrkande 9 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om behovet av förenklingar för företagen, och motionärerna anför bl.a. att det har blivit allt vanligare med längre betalningstider än 30 dagar, särskilt hos större företag, och att detta innebär att många småföretag tvingas betala in moms innan de fått betalning av kunden. Motionärerna anför vidare att reglerna för skatteinbetalning bör ändras så att det räcker att en betalning har skickats i väg sista betalningsdagen.

I motion Sk306 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (c) anförs att alltfler storföretag betalar efter 60 dagar eller mer och att detta skapar problem för småföretagen när leverantörsfakturor och löner skall betalas ut, liksom vid inbetalning av moms. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att nuvarande uppbördsregler för inredovisning av moms, källskatt och arbetsgivaravgifter bör ses över. I motion Sk391 av Birgitta Carlsson och Jan Andersson (c) begärs ett tillkännagivande om att ingen skall behöva betala in moms förrän en faktura är betald.

I motion N306 yrkande 6 av Mia Franzén (fp) anförs att förutsättningarna för att införa en regel vid uttagande av skatter och avgifter som innebär att staten inte i förskott tar ut avgift eller skatt på en framtida intäkt bör utredas.

I motion Sk428 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, m, kd, c) begärs ett tillkännagivande om behovet av att förlänga fristen vid inbetalning av mervärdesskatt.

Utskottets ställningstagande

I betänkandet "Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv" (SOU 2002:74) analyserades bl.a. det regelsystem i mervärdesskattelagstiftningen som styr vid vilken tidpunkt skattskyldighet och redovisningsskyldighet inträder. Betänkandet lämnades i september 2002. I budgetpropositionen för 2006 anförs att Mervärdesskatteutredningen (Fi 1999:03) EG-rättsligt betingade förslag avseende grundläggande begrepp inom mervärdesskatteområdet har varit föremål för beredning inom Finansdepartementet och att regeringen, med hänsyn till vad som framkommit vid beredningen, gör bedömningen att förslagen bör ingå i den större översyn av hela skattesystemet som kommer att påbörjas under år 2006.

Frågan om en generell förändring av inbetalningstidpunkterna har vidare aktualiserats genom att Företagarna och FöretagarFörbundet i skrivelser till Finansdepartementet den 28 januari 2003 (dnr Fi2003/759) respektive den 18 februari 2003 (dnr Fi2003/1138) hemställt att tidpunkten för inbetalning av mervärdesskatt skall förskjutas med en månad respektive, för företag med omsättning upp till 40 miljoner, till den sista dagen i andra månaden efter redovisningsperioden. Som skäl åberopas att den genomsnittliga tiden innan kunden betalar sina fakturor är 32 dagar, att var tionde småföretag har en genomsnittlig inbetalningstid från kunderna på minst 42 dagar samt att var femte företag har drabbats av en ensidigt förlängd betalningstid, och för hälften av dessa företag har förlängningen medfört likviditetsproblem. Den ensidiga förlängningen uppges ha sin grund i att stora kundföretag krävt kredittid på exempelvis 60 dagar. Utskottet har under våren 2005 uppvaktats av företrädare för Svenskt Näringsliv i samma fråga.

Regeringen har i en lagrådsremiss den 9 februari 2006 om vissa skattefrågor med anledning av ny redovisningslagstiftning bl.a. föreslagit nya kompletterande regler i mervärdesskattelagen (1994:200) som innebär en utökad möjlighet att redovisa mervärdesskatt enligt en kontantmetod. Härigenom blir det möjligt för företag med en årlig omsättning inom landet som normalt understiger 3 miljoner kronor att vänta med momsinbetalningen tills betalning erhållits. I lagrådsremissen anför regeringen att frågan om en generell förskjutning av tidpunkten för inbetalning av moms, som bl.a. tas upp i en del remissvar, får behandlas i ett senare sammanhang.

Utskottet vill framhålla att reglerna om redovisning och betalning av skatter och avgifter utgör en stomme i skattekontosystemet och att redovisningsperiodens längd, redovisningstidpunkten och förfallodagen utgör viktiga beståndsdelar i detta system. Ändringar i dessa regler får återverkningar på hela skattekontosystemet, och en förlängning av perioden för mervärdesskatteredovisning skulle dessutom försvaga statens inkomster. Utskottet är inte berett att tillstyrka en förändring av dessa regler.

Vad gäller frågan om vid vilken tidpunkt en skattebetalning eller en skatteredovisning skall anses ha skett vidhåller utskottet att det är en fördel att ha en ordning på skatteområdet som stämmer överens med civilrättsliga principer om hur betalning och redovisning görs i andra sammanhang. En ordning i enlighet med motionärernas önskemål skulle enligt utskottets uppfattning riskera att leda till en förslappning av hela betalningssystemet på skatteområdet och vara till förfång för alla de företagare som nu anpassat sina betalningsrutiner efter de regler som gäller. Till saken hör att det numera finns möjligheter som inte fanns tidigare att betala skatten genom bankgiro. Härigenom har tidsåtgången minskat för dem som föredrar denna betalningsform. Den gamla ordningen innebar vidare bekymmer genom att bankerna ibland låg på pengarna under förhållandevis lång tid för att, som det uppfattades, göra räntevinster. Med tanke på att den allt övervägande delen av statens skatteinkomster kommer in genom företagens inbetalningar på skattekontot av preliminärskatter, arbetsgivaravgifter, bolagsskatter, mervärdesskatt m.m. skulle en återgång till den gamla ordningen under alla omständigheter innebära ett betydande bortfall av ränteinkomster för staten, som kanske skulle behöva neutraliseras genom att betalningsdagen tidigarelades ett par dagar (tidigare var den - som ovan nämnts - den 10 i uppbördsmånaden).

Utskottet avstyrker med det anförda de aktuella motionerna.

Eftertaxering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om en förlängning av den period då omprövningsbeslut till den skattskyldiges nackdel kan meddelas.

Bakgrund

Ett omprövningsbeslut till nackdel för den skattskyldige får meddelas efter utgången av året efter taxeringsåret (eftertaxering) om den skattskyldige

- i självdeklaration eller på annat sätt under förfarandet lämnat oriktig uppgift till ledning för taxeringen,

- lämnat oriktig uppgift i mål om taxering eller

- underlåtit att lämna självdeklaration, uppgift eller infordrad upplysning trots att han är uppgiftspliktig

och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett taxeringsbeslut avseende den skattskyldige eller hans make, eller, i fråga om förmögenhetsskatt, person som sambeskattas med honom blivit felaktigt eller inte fattats.

Eftertaxering får endast ske om den avser belopp av någon betydelse. Ytterligare grunder för eftertaxering är rättelser, saknad kontrolluppgift, följdändringar etc.

Motionen

I motion Sk409 av Hans Stenberg och Kerstin Kristiansson Karlstedt (s) anför motionärerna att eftertaxeringsinstitutet är krångligt och ofta leder till tidsödande rättsprocesser. Ett sätt att göra reglerna enklare och mer transparenta vore att avskaffa eftertaxeringsinstitutet och i stället förlänga den tid Skatteverket utan särskilda kriterier kan påföra oredovisade inkomster.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan i och för sig hålla med motionärerna om att en eftertaxering är kringgärdad av mer formalia och normalt kräver en mer ingående rättslig prövning än en enkel taxeringshöjning. Dessa procedurregler och kriterier i eftertaxeringsinstitutet är emellertid motiverade av rättssäkerhetsskäl och behovet för den skattskyldige av att kunna lita på att en beslutad taxering ligger fast om inte de särskilda eftertaxeringsgrunderna föreligger. Utskottet är inte berett att ändra på denna ordning. Utskottet avstyrker den aktuella motionen.

Skattetillägg m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår tre motioner om ett tillkännagivande om skattetillägg och skatteprocessen.

Jämför reservation 8 (m, kd, c).

Motionerna

I tre m-motioner framställs krav på förändringar som innebär att rättssäkerheten skall ges en ökad tyngd vid uttag av skattetillägg och i skatteprocessen.

I motion Sk213 av Ulf Sjösten (m) anförs att skattetillägget skapar frustration och irritation hos skattskyldiga och berörda skattetjänstemän och att de fällande domarna mot Sverige i Europadomstolen för brott mot de mänskliga rättigheterna visar att systemet inte varit rättssäkert. Handläggningstider på tio år har förekommit i skattemål, och till detta kommer långa handläggningstider i ekobrottmål. Motionären anser att de förändringar som har gjorts med anledning av de fällande domarna är bra, men inte tillräckliga. Anstånd med betalning skall ges automatiskt vid begäran om omprövning av ett beslut, och sanktionsavgift skall inte behöva betalas förrän skulden är prövad i samtliga rättsliga instanser. Oaktsamhets- och uppsåtsbegrepp bör införas när skatte- eller tulltillägg påförs. En parlamentarisk utredning bör se över den nuvarande ordningen med långsamma skatteprocesser, förvaltningsdomstolarnas kompetens på skatteområdet, organisation och metodfrågor samt utvärdera taxeringslagen från 1990.

I motion Sk255 av Tomas Högström och Jan-Evert Rådhström (m) anförs att det inte är rimligt med ett regelverk som innebär att skattemyndigheten fungerar som både utredande och dömande instans, och motionärerna begär ett tillkännagivande om att Skatteverkets rätt att besluta om skattetillägg avskaffas.

I motion Sk347 av Lars Lindblad (m) yrkas att reglerna förändras så att det skall krävas att Skatteverket visar att den skattskyldige förfarit oaktsamt eller haft uppsåt att lämna felaktiga uppgifter för att man skall kunna påföra skattetillägg och eftertaxera. Befrielsegrunderna skall utvidgas så att skattetillägg ej utgår vid rena misstag, skattetillägget skall stå i proportion till felaktigheten och hänsyn skall tas till att oskäligt lång tid förflutit till dess skattetillägget beslutas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att skattetilläggssystemet genomgick en genomgripande reform våren 2003 efter ett omfattande utredningsarbete och med beaktande av Europadomstolens domar angående dessa regler (prop. 2002/03:106, bet. 2002/03:16). De nya regler som riksdagen antog innebar ökade möjligheter till nyanserade bedömningar, tydligare och utvidgade befrielsegrunder och ökade möjligheter till anstånd då den taxering som föranlett skattetillägget överklagas. Motsvarande förändringar skedde beträffande tulltillägg. Kriterierna för att påföra skattetillägg gavs en tydligt objektiv karaktär, och att nu införa kriterierna uppsåt och oaktsamhet i stället för de objektiva kriterier som gäller skulle enligt utskottets mening ge sämre rättssäkerhet.

Vidare finner utskottet, nu liksom tidigare, att skattetillägg även fortsättningsvis bör prövas i första instans av skattemyndighet, och inte av domstol, men med en rätt för den enskilde att få till stånd en överprövning i domstol. Annars skulle den masshantering som det skulle bli fråga om för domstolarnas del riskera att leda till att tillräcklig uppmärksamhet inte kan ägnas de verkligt tvistiga och komplicerade fallen. Som utskottet tidigare funnit ligger förfarandet väl i linje med Europadomstolens domar och Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna.

När det gäller den tid det tar för skatteprocessen i domstolarna håller utskottet med motionärerna om att det är önskvärt att denna tid kortas ned, särskilt i sådana processer som kan komma att följas av brottmålsprocesser. Utskottet finner samtidigt att detta i allt väsentligt är en resurs- och organisationsfråga. Utskottet vill erinra om att ett motiv för inrättandet av det nya Skatteverket bl.a. har varit att få till stånd smidigare och bättre rutiner i hela organisationen, mer specialisering av arbetsuppgifter, förbättrat datorstöd och mer enhetlig rättstillämpning, vilket bör innebära att det - såvitt det ankommer på Skatteverket - bör finnas förutsättningar att bringa ned handläggnings- och processtiderna ytterligare.

Regeringen har den 1 december 2005 (dir. 2005:129) tillkallat en särskild utredare med uppdrag att föreslå reformerade förfaranderegler på såväl det direkta som det indirekta beskattningsområdet. Utredningsuppdraget syftar bl.a. till att ge Skatteverket möjlighet att bedriva beskattningsverksamheten mer rationellt och kostnadseffektivt samt att ge både enskilda medborgare och företag bättre service. En utgångspunkt skall vara en fortsatt utveckling mot minskad administrativ börda för de skattskyldiga. Utredaren skall också beakta intresset av att begränsa möjligheterna till skatteundandragande. Europadomstolen för mänskliga rättigheter har i några fall fällt Sverige för vissa brister i förfarandet för omprövning och överklagande av beslut om skattetillägg. Processerna har då kritiserats för att vara för långsamma, särskilt om målen överklagas till kammarrätt och Regeringsrätten. Utredaren skall ge förslag till hur handläggningstiderna i samband med omprövning och överklagande skall kunna förkortas.

Utskottet avstyrker med det anförda de aktuella motionerna.

Skriftliga svar från Skatteverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion med en begäran om ett förslag om att skriftliga svar från Skatteverket skall vara bindande.

Jämför reservation 9 (v).

Motionen

I motion Sk318 av Marie Engström m.fl. (v) yrkas att Skatteverket skall stå för de skriftliga svar som man ger skattskyldiga. Om de omständigheter som ligger till grund för det skriftliga svaret överensstämmer med de omständigheter som föreligger vid revisionstillfället bör bedömningen från det första bedömningstillfället gälla.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill betona att det i princip är lagar och förordningar som gäller, inte besked från tjänstemän. Den som vill ha ett auktoritativt besked i en skattefråga, som binder upp myndigheterna, är hänvisad till att ansöka om förhandsbesked. Utskottet vill också framhålla att den nya organisationen av skatteförvaltningen i det enhetliga Skatteverket bl.a. har som motiv att förbättra möjligheterna till ledning och styrning samt att förbättra datorstödet och att underlätta en enhetlig rättstillämpning. Utskottet förutsätter att sådana situationer som beskrivs i motionen skall kunna undvikas i framtiden och avstyrker motionen.

Folkbokföring av makar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om att folkbokföringsreglerna för gifta personer skall ändras.

Allmänt

Folkbokföringen är den grundläggande registreringen av befolkningen i Sverige. I folkbokföringen registreras vilka som bor i landet och var de bor. Uppgifter om namn, identitet och familjeförhållanden samt inträffade civilståndshändelser registreras också i folkbokföringen. Folkbokföring skall bedömas efter de faktiska förhållandena, och någon valfrihet i fråga om var man skall vara folkbokförd finns enligt gällande regler inte (med några få undantag).

Motionerna

I motionerna 2004/05:Sk383 och Sk296 av Johan Linander (c) begärs förslag respektive tillkännagivande om ändring i nuvarande folkbokföringsregler så att gifta personer som bor på skilda håll inte skall tvingas att skriva sig på samma adress.

Utskottets ställningstagande

Enligt 7 § första stycket FBL anses en person vara bosatt på den fastighet där han regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. Den som därigenom kan anses vara bosatt på fler än en fastighet anses vara bosatt på den fastighet där han sammanlever med sin familj eller med hänsyn till övriga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist. (Med familj menas make/maka/sambo/registrerad partner och hemmavarande barn.) Av andra stycket i nämnda paragraf framgår att en person anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila på en fastighet där han under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med annan förläggning i tiden.

Bestämmelsen innebär att en bedömning av bosättningsfrågan skall göras i varje enskilt fall. Även om det normalt uppfattas som naturligast även för de berörda parterna att familjemedlemmar folkbokförs tillsammans, lägger lagstiftningen inte hinder i vägen för att i ett enskilt fall folkbokföra familjemedlemmar på olika fastigheter. Något skäl att ändra lagstiftningen i den riktning som föreslås i motionerna Sk383 och Sk296 föreligger således inte. Motionerna avstyrks.

Folkbokföring hos annan utan medgivande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motioner om att folkbokföring hos en annan skall kräva medgivande.

Motionerna

I två motioner av Eva Flyborg (fp) yrkas att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som innebär ett förbud mot att skriva sig hos en annan person utan dennes medgivande samt ger regeringen till känna att det inte skall vara fastighetsägarens sak att bevisa att en för denne okänd person ej bor på fastigheten. Yrkanden framställs i motionerna 2004/05:Sk482 yrkandena 1 och 2 och Sk319 yrkandena 1 och 2.

Utskottets ställningstagande

Skatteverket kan självmant ta upp en persons folkbokföring till prövning. Ofta torde detta ske sedan någon annan myndighet upplyst skattemyndigheten exempelvis om att en person använder en annan adress än den som förekommer i folkbokföringen. Vid prövningen skall förvaltningslagens bestämmelser om bl.a. parters rätt att få del av uppgifter iakttas (prop. 1990/91:153 s. 139). Skatteverket har alltså en utredningsskyldighet i folkbokföringsärenden och ett allmänt ansvar för att register o.d. är så korrekta som möjligt. Antalet ärenden där Skatteverket får indikationer på att någon felaktigt folkbokfört sig på en annan fastighetsägares adress är tämligen omfattande. Fastighetsägaren har en skyldighet att svara på frågor från Skatteverket angående folkbokföringen, men inte någon egen utredningsskyldighet.

En ordning som skulle innebära en skyldighet för Skatteverket att införskaffa en fastighetsägares samtycke innan folkbokföring kan ske skulle medföra en ökad administrativ börda och en långsammare ärendehantering. Utskottet anser därför att något sådant krav inte skall införas i lagen. I detta sammanhang skall också nämnas att ett arbete pågår inom Skatteverket för att kartlägga fel i folkbokföringen. När det gäller bosättningskontroller är ett av myndigheten prioriterat område kontroll av s.k. skenskrivning.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2004/05:Sk482 yrkandena 1 och 2 och Sk319 yrkandena 1 och 2.

Folkbokföring och säsongsarbete

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att säsongsarbetande skall få folkbokföra sig i sina tidigare hemkommuner.

Jämför reservation 10 (c).

Gällande bestämmelser

Folkbokföring sker löpande under året. Som huvudregel vid flyttning gäller den nya folkbokföringen fr.o.m. flyttningsdagen. Om en person under en på förhand bestämd tid av högst sex månader regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet än den där han har sitt egentliga hemvist, anses detta inte leda till ändrad bosättning.

I vissa lagar finns bestämmelser som tar sikte på den enskildes folkbokföring den 1 november, t.ex. i skattebetalningslagen (beslutande myndighet), inkomstskattelagen (kommunal inkomstskatt) och socialförsäkringslagen (rätt kassa för inskrivning). Enligt inkomstskattelagen avses med hemortskommun den kommun där en fysisk person författningsenligt skall vara folkbokförd den 1 november året före inkomståret.

Motionerna

I motion 2004/05:Sk343 yrkande 1 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (c) anförs att många människor i Sverige arbetar inom turistnäringen och att det innebär att de ofta arbetar halva året på vintersportorter som exempelvis Åre, Sälen eller Riksgränsen. Sommartid arbetar de inom turismen på Öland, Gotland eller i Tylösand. Mantalsskrivningsorten är oftast inte någon av de orter där jobben finns utan kan vara Stockholm, Sundsvall, Malmö. Det innebär att dessa personer betalar skatt i sin mantalsskrivningskommun, men utnyttjar den kommunala servicen i de orter där arbetsplatsen/arbetsplatserna är belägna. För turistorterna, som har väldigt många säsongsarbetare, innebär detta stora utgifter som kommunen inte får in skattepengar till. Motionärerna begär en översyn av folkbokföringen för säsongsarbetande.

I motion Sk471 av Rune Berglund och Jan-Olof Larsson (s) begärs ett tillkännagivande om att det borde vara möjligt skapa rättvisa mellan kommunerna genom att öppna en möjlighet att mantalsskriva personer mer än en gång per år när en person vistas och arbetar längre tider i en annan kommun än sin hemkommun. Till att börja med borde mantalsskrivningen gälla från årsskiftet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att grundprincipen i folkbokföringslagen (1991:481) är att människor skall vara folkbokförda där de faktiskt är bosatta och att kortare vistelser på annan ort än den där man har sitt egentliga hemvist - högst sex månader - normalt inte bör leda till ändrad bosättning. De problem som motionärerna tar upp hänger samman med att beskattningen bygger på årliga taxeringar och att uttaget av kommunal inkomstskatt ett visst år är kopplat till hemortskommunen. Utskottet är inte berett att ändra dessa regler och anser att frågor om fördelning av skatteunderlaget mellan kommunerna bör lösas på annat sätt.

Utskottet avstyrker de aktuella motionerna.

Folkbokföring av studerande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om ändrade folkbokföringsregler för studerande.

Gällande bestämmelser

Folkbokföringen skall bedömas efter de faktiska förhållandena, och någon valfrihet i fråga om var man skall vara folkbokförd finns inte enligt gällande regler (med några få undantag). Vuxna studerande skall folkbokföras där de regelmässigt tillbringar sin dygnsvila enligt samma regler som gäller för vuxna i allmänhet. Elever under 18 år som bor tillsammans med föräldrar eller andra anhöriga anses i folkbokföringssammanhang bosatta där, även om de på grund av skolgång regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på annat håll. Detsamma gäller elever som fyllt 18 år så länge studierna avser grundskole- eller gymnasiestudier eller motsvarande.

Motionerna

I motion 2004/05:Sk486 av Lennart Kollmats (fp) anförs att bestämmelsen om att studenter skall folkbokföra sig på studieorten om de bosätter sig där kan få oanade konsekvenser under ferietid. Många studenter flyttar tillbaka till föräldrahemmet och sommararbetar på hemorten. Om studenten i det läget blir sjuk och behöver uppsöka sjukvården, får vederbörande givetvis akut behandling. Däremot kan landstinget eller regionen kräva att studenten vid behov av fortsatt behandling åker tillbaka till studieorten där studenten är folkbokförd. Inte nog med att studenten måste åka hemifrån, vilket kan vara nog så långt, utan ofta har också vederbörande sin bostad på studieorten uthyrd under sommaren, och då kan en ohållbar situation uppstå. Det måste vara möjligt att lösa denna problematik. Antingen genom dispens för studenter att kunna mantalsskriva sig på hemorten under sommaren eller genom att tillåta dubbel mantalsskrivning för studenter eller på något annat sätt.

I motion 2004/05:Sk343 yrkande 2 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (c) anförs att personer som studerar på en ort men har offentliga uppdrag på en annan måste avsäga sig sina uppdrag eftersom man måste vara folkbokförd på den ort där man bor. Det bör vara möjligt att behålla ett kommunalt eller landstingskommunalt uppdrag även om man studerar inom en annan kommun eller ett annat landsting. En utredning bör därför se över möjligheterna att införa ett system med dubbel mantalsskrivning.

Utskottets ställningstagande

Elever under 18 år och äldre elever som fortsätter grundskole- eller gymnasiestudier och som har egentligt hemvist tillsammans med föräldrar eller andra anhöriga kan folkbokföras där, trots att de tillbringar dygnsvilan på annat håll. Andra studerande följer huvudregeln som innebär att folkbokföringen skall bedömas efter de faktiska omständigheterna. Någon valfrihet i fråga om var en person skall vara folkbokförd finns, med några få undantag, inte. Utskottet, som vid ett flertal tidigare tillfällen har behandlat motionsyrkanden med liknande innehåll som de nu aktuella, vidhåller att det inte finns någon anledning att utöka de nämnda undantagen med högskolestuderande och avstyrker motionerna 2004/05:Sk343 yrkande 2 och 2004/05:Sk486.

Folkbokföringen för utlandsplacerade personer

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion om ändrade folkbokföringsregler för svenskar som bor i utlandet.

Jämför reservation 11 (v).

Gällande regler

Folkbokföring skall ske på den fastighet där en person regelmässigt tillbringar sin dygnsvila eller, när byte av bostad skett, där personen kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila (7 § FBL). Den som kan antas under sin normala livsföring komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst ett år skall avregistreras från folkbokföringen som utflyttad (20 § FBL). Från denna regel gäller dock två undantag, nämligen dels den som är utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst (20 § första stycket jämfört med 14 § FBL), dels den som vistas utom landet på grund av uppdrag som företrädare i Europaparlamentet (20 § första stycket jämfört med andra stycket). Ytterligare undantag finns inte enligt FBL.

Reglerna om folkbokföring kan se olika ut i olika länder, och inte alla länder har folkbokföringsregister. Överenskommelser om skattskyldighet och socialt skydd finns dock genom avtal och internationella konventioner. Fråga om ifall folkbokföring sker eller inte på den utländska orten har ingen betydelse för eventuell folkbokföring i Sverige. Det sker aldrig någon "samordning" med folkbokföringsreglerna på anställningsorten.

Motionen

I motion 2003/04:Sk377 av Per Rosengren (v) begärs att regeringen återkommer med förslag som undanröjer de problem som följer av att en utlandsvistelse varat så länge att det inte längre föreligger någon rätt att vara folkbokförd i Sverige, samtidigt som det inte heller föreligger någon rätt att vara folkbokförd i vederbörande utland. Av motionen framgår att motionären bl.a. avser problem med banklån samt hus- och trafikförsäkring.

Utskottets ställningstagande

Reglerna om folkbokföring kan se olika ut i olika länder, och inte alla länder har folkbokföringsregister. En samordnad, allomfattande och aktuell registrering av befolkningens bosättningsförhållanden och fullständiga civilståndsuppgifter förekommer endast i ett fåtal länder, främst i Norden. Överenskommelser om skattskyldighet och socialt skydd finns dock genom avtal och internationella konventioner. Fråga om ifall folkbokföring sker eller inte på den utländska orten har ingen betydelse för eventuell folkbokföring i Sverige. Det sker aldrig någon "samordning" med folkbokföringsreglerna på anställningsorten.

Skatteverket har i ett yttrande över den nu behandlade motionen anfört att ändringar av de grundläggande bosättningsreglerna i folkbokföringslagen inte bör ske utan att det föreligger vägande skäl för detta. Några sådana skäl har enligt verket inte framförts i motionen. I varje fall bör en eventuell lagändring i den riktning som motionären efterlyser föregås av en grundlig utredning som klarlägger konsekvenserna av ändringen på olika områden.

Vid en förfrågan hos Finansinspektionen har utskottet erfarit följande. Det finns inte något lagligt hinder för ett svenskt försäkringsbolag eller en svensk bank att meddela en försäkring eller ett lån till en person som avregistrerats från folkbokföringen. Tvärtom gäller en kontraheringsplikt för försäkringsbolaget vad gäller s.k. konsumentförsäkringar som innebär att ett försäkringsbolag inte får vägra en konsument att teckna en försäkring som bolaget normalt tillhandahåller. Plikten gäller dock inte om bolaget med hänsyn till risken till försäkringsfall eller annan omständighet har särskilda skäl att inte meddela försäkringen. En som vägrats teckna en försäkring kan också vända sig till domstol. Vidare har en person som inte är folkbokförd i Sverige samma möjligheter som en i Sverige folkbokförd person att ta ett banklån i en svensk bank.

I en promemoria från Regeringskansliet 2004-10-15 (N2002/11536/NL) har den s.k. Utlandsstationeringsgruppen gjort en kartläggning av faktorer som försvårar vid utlandsstationering av personal. Bakgrunden är att utstationerade inom näringslivet utför ett arbete som anses vara av stor betydelse för utvecklingen av svensk exportindustri och konkurrenskraft. De områden som bedömts som viktigast och som också åberopats av näringslivet är socialförsäkrings-, socialavgifts- (arbetsgivaravgifts-) och arbetslöshetsförsäkringssystemen samt möjligheten till svenskundervisning utomlands. Promemorian innehåller en genomgång av dessa olika regelsystem i relevanta delar och av möjligheten att förändra dem i en riktning som främjar utlandsstationering. Promemorian är för närvarande föremål för beredning i Regeringskansliet, och enligt vad utskottet erfarit övervägs det om man skall gå vidare och utreda frågan.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att ett ställningstagande till ett sådant förslag till ändringar i folkbokföringsreglerna för utlandssvenskar som väckts i motionen bör anstå i avvaktan på resultatet av beredningen i Regeringskansliet. Utskottet avstyrker motionen.

Skyddad identitet i folkbokföringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om förstärkt skydd för våldsutsatta kvinnor och hotade s.k. bevispersoner med hänvisning till bl.a. pågående arbete i Regeringskansliet. Riksdagen avslår även en motion om att inskränka rätten till skyddad identitet för personer som dömts för vissa våldsdåd.

Jämför reservationerna 12 (m, kd) och 13 (fp).

Gällande bestämmelser

Uppgifter som registreras i folkbokföringen är som regel offentliga (7 kap. 15 § sekretesslagen, SekrL). Sekretess gäller om det av särskild anledning kan antas att den enskilde, eller någon närstående, kan lida skada eller men om uppgifter om personen lämnas ut.

I de fall man på förhand kan misstänka att utlämnande av uppgifter om en person kan förorsaka personförföljelse eller annan skada kan sekretessmarkering i folkbokföringsregistren tillgripas som en första skyddsåtgärd. Markeringen anger att särskild försiktighet bör iakttas vid bedömningen av om uppgifter om personen i fråga bör lämnas ut, eftersom uppgifterna kan omfattas av sekretess. Sekretessmarkering är alltså avsedd att ge myndigheterna en varningssignal inför uppgifter som normalt lämnas ut utan särskild sekretessprövning. Förfarandet med sekretessmarkering är inte lagreglerat. Förfarandet har dock använts inom folkbokföringen under många år, och skatteförvaltningen har utarbetat särskilda rutiner för systemet. JO har också accepterat förfarandet. Omprövning av sekretessmarkeringen sker i regel varje år. Den skyddade personen skall därvid redogöra för de aktuella förhållandena varvid det prövas om skyddet skall vara kvar. I september 2004 uppgick antalet sekretessmarkeringar till 9 597 i hela landet.

Frågan om förfarandet med sekretessmarkering borde lagregleras har behandlats av Brottsofferutredningen som i betänkandet Brottsoffer - Vad har gjorts? Vad bör göras? (SOU 1998:40 s. 328 f.) uttalade bl.a. följande:

Enligt gällande ordning kan den förföljde som får avslag återkomma till skattemyndigheten med ytterligare utredning till stöd för sin begäran och på så sätt få en ny prövning. Enhetlighet i rättstillämpningen kan vara svår att uppnå även med en lagreglering i dessa fall med olika personliga omständigheter. Det är vidare svårt att se vad som skulle vinnas med en möjlighet att överklaga med hänsyn till att en sekretessmarkering är, och bör vara, en varningssignal. Även om en högre instans beslutar om sekretessmarkering, binder likväl detta beslut inte den som senare skall pröva om sekretessregeln i 7 kap. 15 § SekrL är tillämplig.

Ett annat sätt att skydda personuppgifter i folkbokföringen är att genom beslut om s.k. kvarskrivning (16 § FBL) medge en person vid flyttning att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsadressen om personen av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier på annat sätt. Kvarskrivning kan ske endast efter ansökan från den enskilde och får medges endast om den enskildes behov av skydd inte kan tillgodoses genom besöksförbud eller på annat sätt. Kvarskrivning får avse även den utsatte personens medflyttande familj. Kvarskrivning får medges för högst tre år i taget. Kvarskrivning kombineras ofta med sekretessmarkering. Antalet personer med kvarskrivning uppgick i september 2004 till 774 st. Anledning till att antalet inte är högre kan enligt Skatteverket bero på att det är besvärligt att ta del av viss samhällsservice (t.ex. förskoleplats, skolgång, bostadsbidrag) om man är folkbokförd någon annanstans än där man bor.

Bestämmelser om fingerade personuppgifter infördes den 1 juli 1991 och regleras i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter. Enligt lagen kan en folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar sig mot hans liv, hälsa eller frihet medges att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga (fingerade personuppgifter). Det krävs också att personen inte kan ges tillräckligt skydd genom kvarskrivning eller på annat sätt. Huvudregeln är att medgivandet gäller för obegränsad tid, men det får begränsas till viss tid. Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter får även ges åt en familjemedlem som varaktigt bor tillsammans med den person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet. Medgivande lämnas av Stockholms tingsrätt efter ansökan av Rikspolisstyrelsen (RPS).

Motionerna

I motionerna 2004/05:Sk426 och Sk314 av Hans Hoff (s) begärs ett tillkännagivande om vikten av att personer med skyddad identitet garanteras ett fullgott skydd. I motionerna nämns att utsatta kvinnor och vittnen i rättegångar fått personuppgifter röjda trots spärrmarkeringar och "hemliga" adresser.

I motion 2004/05:Sk473 av Åsa Lindestam (s) begärs att skyddad identitet skall tilldelas den person som så önskar utan särskilda krav på polisanmälan där förföljelse, hot eller våld skall finnas dokumenterat.

I motionerna 2004/05:Sk356 och Sk211 av Maud Ekendahl (m) begärs en utredning om regelverket kring skyddad identitet och identitetsbyte i syfte att begränsa möjligheten för mördare, kvinnomisshandlare, extremister och medlemmar i kriminella mc-gäng att skyddas på detta sätt.

I motion 2004/05:Ju293 yrkande 23 av Johan Pehrson m.fl. (fp) begärs dels att förfarandet med sekretessmarkering (spärrmarkering) lagregleras så att ett beslut om vägrad markering kan överklagas, dels att tiden för omprövning av spärrmarkeringen skall vara längre än ett år. Motionärerna efterlyser också en bättre praktisk hantering hos myndigheterna. I samma motion, yrkande 24, hemställs om att ett nytt institut "skyddad folkbokföring" (= folkbokföring i särskild ordning med ett högre sekretesskydd än vanlig folkbokföring) införs. Motionären framställer ett motsvarande yrkande i motion Ju380.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet riktade våren 2002 ett tillkännagivande till regeringen angående frågan om den praktiska hanteringen av skyddade uppgifter. Utskottet ansåg att frågan om hur man bör hantera skyddade personuppgifter för att förhindra att uppgifterna läcker ut borde belysas skyndsamt. Enligt utskottet skulle detta ske inom något av de utredningsarbeten som redan pågick. Häribland nämndes Offentlighets- och sekretesskommittén (Ju 1999:06) och Personsäkerhetsutredningen (Ju 2001:10).

Personsäkerhetsutredningen har i delbetänkandet Nationell handlingsplan - Mot våld i nära relationer (SOU 2002:71) föreslagit ett nytt institut inom folkbokföringen, nämligen skyddad folkbokföring, som skall kunna användas av personer som utsätts för hot och förföljelse eller allvarliga trakasserier på annat sätt. Bestämmelser härom föreslås föras in FBL. Beslutet om skyddad folkbokföring skall enligt förslaget fattas av Skatteverket och kunna överklagas av den enskilde. Utredningen föreslår också ett starkare sekretesskydd genom att en ny bestämmelse med ett omvänt skaderekvisit införs i SekrL.

Det nya institutet är tänkt att ge många av dem som i dag har en spärrmarkering ett bättre skydd samtidigt som det bör leda till en uppstramning av den praktiska hanteringen av uppgifterna hos myndigheterna. Utredningen föreslår vidare att en nationell handlingsplan mot våld i nära relationer antas. Förslaget innefattar ett antal åtgärder som syftar till att motverka våld inom familjen och till att erbjuda våldsutsatta kvinnor och andra närstående förstärkt skydd och stöd. Det handlar t.ex. om att ytterligare förbättra myndigheternas handläggningsrutiner rörande familjevåldsärendena och för att utveckla nya arbetsmetoder.

Offentlighets- och sekretesskommittén har sitt huvudbetänkande Ny sekretesslag (SOU 2003:99) tagit upp Personsäkerhetsutredningens förslag om skyddad folkbokföring och gör bedömningen att förslaget visserligen ökar sekretesskyddet inom folkbokföringen men att det är tveksamt om sekretesskyddet för de skyddade uppgifterna är tillräckligt i de fall uppgifterna hamnar utanför folkbokföringen. Kommittén föreslår att problemet i stället löses genom att sekretess skall gälla inom hela den offentliga förvaltningen för uppgift om enskilds adress eller hemtelefonnummer eller annan liknande uppgift om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Vidare föreslås en bestämmelse om att sekretess gäller, inom hela den offentliga förvaltningen, för uppgift om kopplingen mellan en enskilds verkliga och fingerade identitet som hänför sig till ärende om fingerade personuppgifter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men. Kommittén behandlar även frågan om en lagreglering av besluten om sekretessmarkering. Regeringen har den 9 februari beslutat lagrådsremissen Sekretessfrågor - skyddade adresser, m.m. med bl.a. de nu aktuella förslagen. En proposition har aviserats till den 22 mars 2006.

I Personsäkerhetsutredningens slutbetänkande, Ett nationellt program om personsäkerhet (SOU 2004:1), föreslås bl.a. att det skall införas ett nationellt program om personsäkerhet som regleras i en särskild lag. Polisen föreslås få huvudansvaret för programmet som i första hand är tänkt att tillämpas beträffande bevispersoner som medverkar i en förundersökning eller rättegång rörande grov eller organiserad brottslighet. Med bevispersoner avses målsägande och vittnen men även misstänkta och tilltalade. Om det finns särskilda skäl kan programmet även tillämpas beträffande politiker, journalister eller andra exponerade grupper, t.ex. informatörer. Den som beviljas inträde i programmet skall enligt förslaget få hjälp med de säkerhetsåtgärder som bedöms nödvändiga och möjliga att genomföra, t.ex. skyddat boende. Regeringen har den 9 februari beslutat lagrådsremissen Personsäkerhet, och en proposition om personsäkerhet har aviserats till den 22 mars 2006.

Utskottet kan således konstatera att arbete pågår för att förstärka skyddet för bl.a. våldsutsatta kvinnor och hotade s.k. bevispersoner. Det skall också nämnas att Skatteverket tillsammans med bl.a. Datainspektionen, Rikspolisstyrelsen och Riksförsäkringsverket har utformat en vägledning för säkrare hantering av sekretessmarkerade personuppgifter i den offentliga förvaltningen. Syftet är att skapa enhetliga rutiner för att underlätta hanteringen och minska risken för att sekretessmarkerade personuppgifter oavsiktligt lämnas ut.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att något tillkännagivande till regeringen inte behövs med anledning av vad som anförts i motionerna Sk426, Sk314, Ju293 och Ju280. Utskottet är heller inte berett att ställa sig bakom förslaget i motion Sk473 om att personer utan särskild prövning skall kunna tilldelas skyddad identitet.

När utskottet tidigare behandlat motioner om att inskränka skyddet för personuppgifter för personer som begått våldsbrott eller som av andra skäl bedöms utgöra hot mot annans säkerhet hänvisades till att Skatteverket (då RSV) motsatt sig en sådan ordning som skulle innebära att sekretesslagen inte skulle gälla lika för alla. Vidare ansåg verket att förslaget var kategoriserande och att det skulle innebära ytterligt svåra gränsdragningsproblem. Utskottet avslog då aktuella motioner med hänvisning till vad Skatteverket anfört och till det då pågående arbetet i bl.a. Personsäkerhetsutredningen (bet. 2001/02:SkU19, 2002/03:SkU12). Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och anser sig inte kunna tillstyrka förslaget i motionerna Sk356 och Sk211 om att vissa kategorier skall vara undantagna från möjligheten till skyddad identitet.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner och motionsyrkanden.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas.

1.	Ansvar för underentreprenörers skatter och avgifter, bättre kontroll av kontanthandeln, insatser mot svartarbete m.m., punkt 1 (m, fp, kd, c)
	av Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en sanering av byggbranschen. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Bo298 yrkande 14, bifaller delvis motion 2005/06:N480 yrkande 22 och avslår motionerna 2005/06:Sk349, 2005/06:Sk359, 2005/06:Sk398, 2005/06:Sk401, 2005/06:Sk404, 2005/06:Sk417, 2005/06:Sk447, 2005/06:Sk485 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk486, 2005/06:Sk506 och 2005/06:Ju420 yrkandena 2 och 5.

Ställningstagande

Byggbranschen har under decennier haft problem med svartarbete. Den svarta sektorns utbredning är ett mycket allvarligt strukturproblem och innebär betydande problem för de seriösa företagen.

Vi anser att insatserna för att sanera byggbranschen från företag som missköter sig måste öka. Företag som sköter sig måste få en rimlig chans. Branschens aktörer måste ta ett ansvar för saneringen, men även myndigheternas insatser behövs. Åtgärder som utformas av branschen själv har fördelen att de tar hänsyn till de seriösa företagens behov av enkelhet. Samtidigt behöver branschen myndigheternas stöd. Länsstyrelser, polismyndigheten, Skatteverket och branschföreträdare behöver samarbeta.

Under årens lopp har flertalet åtgärder diskuterats. "Operation krogsanering" var ett initiativ för att komma åt problemen inom restaurangbranschen - vi menar att det behövs även en "Operation byggsanering".

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2.	Ansvar för underentreprenörers skatter och avgifter, bättre kontroll av kontanthandeln, insatser mot svartarbete m.m., punkt 1 (v)
	av Marie Engström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs om särskilda insatser i branscher där "papperslösa" utnyttjas. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sk401 och avslår motionerna 2005/06:Sk349, 2005/06:Sk359, 2005/06:Sk398, 2005/06:Sk404, 2005/06:Sk417, 2005/06:Sk447, 2005/06:Sk485 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk486, 2005/06:Sk506, 2005/06:Ju420 yrkandena 2 och 5, 2005/06:N480 yrkande 22 och 2005/06:Bo298 yrkande 14.

Ställningstagande

Arbetare utan arbetstillstånd ("papperslösa") utnyttjas i dag av skrupelfria arbetsgivare som efterfrågar svart arbetskraft. Dessa arbetsgivare gör sig skyldiga till brott eftersom de inte betalar in skatt eller socialavgifter på lönesumman. Bakom denna hantering finns ytterligare former av ekonomisk brottslighet, en ekonomisk brottslighet som smyger sig in på olika delar av samhällslivet.

Det är viktigt att agera mot den ekonomiska brottsligheten på alla plan. Några viktiga punkter är att ha en speciell registrering med krav på t.ex. skatteinbetalningar. Likaså är tidsbegränsade F-skattbevis viktiga.

Särskilda insatser måste göras mot branscher där "papperslösa" utnyttjas av ekonomiska brottslingar både vid anställningar och "förmedling" av svarta jobb. Det är viktigt att det är den starkare parten, den som efterfrågar svart arbetskraft, som är målet för insatserna. Den som utnyttjar arbetskraft utan arbetstillstånd bör bli föremål för ett kraftfullt agerande. Fokus i arbetet med att stoppa utnyttjandet av "papperslösa" skall ligga på arbetsgivaren och dennes ansvar.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3.	F-skattsedel, punkt 2 (m, fp, kd, c)
	av Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att F-skattsedel skall delas ut till alla seriösa företagare. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Fi319 yrkande 8, bifaller delvis motionerna 2005/06:Sk259 yrkande 1, 2005/06:Sk423, 2005/06:Sk458 yrkande 1, 2005/06:Sk459 yrkande 1, 2005/06:N244 yrkande 3, 2005/06:N443 yrkande 58 och 2005/06:A417 yrkande 7 och avslår motionerna 2005/06:Sk350, 2005/06:Sk396, 2005/06:Sk462 och 2005/06:Sk512.

Ställningstagande

Utan F-skattsedel är det mycket svårt för en näringsidkare att effektivt konkurrera på sin marknad. Ett företag måste kunna visa kunder och uppdragsgivare att man tar ansvar för skatter och arbetsgivaravgifter.

Vi anser att enskilda människor enkelt skall kunna växla mellan att vara anställda och att bedriva egen näringsverksamhet. Företag som tvekar att anställa skulle kunna lägga ut uppdrag på intresserade personer utan att anställa dem.

Den 1 januari 1998 förenklades reglerna för tilldelning av F-skattsedel. Skattemyndigheterna delar trots det inte ut F-skattsedel till personer som avser att bedriva näringsverksamhet. Till de grupper som man inte ger F-skattsedel räknas t.ex. de som endast tar uppdrag från tidigare arbetsgivare.

Vi anser att F-skattsedel skall delas ut till alla seriösa företagare som inte har fått näringsförbud eller har omfattande skatteskulder som inte betalas av regelbundet.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4.	F-skattsedel, punkt 2 (v)
	av Marie Engström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om tidsbegränsade F-skattsedlar. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sk396 och avslår motionerna 2005/06:Fi319 yrkande 8, 2005/06:Sk259 yrkande 1, 2005/06:Sk350, 2005/06:Sk423, 2005/06:Sk458 yrkande 1, 2005/06:Sk459 yrkande 1, 2005/06:Sk462, 2005/06:Sk512, 2005/06:N244 yrkande 3, 2005/06:N443 yrkande 58 och 2005/06:A417 yrkande 7.

Ställningstagande

Skatteverket har i en rapport föreslagit att tidsbegränsade F-skattsedlar skall utfärdas om den debiterade skatten enligt ansökan inte överstiger 5 000 kr. Tidsbegränsningen skall avse såväl obegränsat som begränsat skattskyldiga. Vänsterpartiet menar att man skulle kunna utöka kretsen som omfattas av en tidsbegränsning att gälla F-skattsedlar där den debiterade skatten enligt ansökan inte överstiger 10 000 kr.

Den som anlitar en uppdragstagare med F-skatt behöver inte göra något skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Om en F-skattsedel kommer i händerna på oseriösa uppdragstagare, kan den utnyttjas i syfte att försvåra upptäckten av svart arbete. I och med att uppdragstagaren har en F-skattsedel i sin hand är det svårt, näst intill omöjligt, för uppdragsgivaren att upptäcka fusk. Genom att införa tidsbegränsade F-skattsedlar skulle möjligheten att upptäcka svart arbete öka.

Vad som anförts om tidsbegränsade F-skattsedlar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5.	Uppgifter om arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln, punkt 4 (m, fp, kd, c)
	av Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en utredning med uppgift att ta fram förslag som synliggör det totala uttaget av löne- och inkomstskatter. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2005/06:Sk217 och 2005/06:Sk236.

Ställningstagande

Undersökningar visar att en majoritet av svenskarna tror att de får behålla betydligt mer av sin egen lön än vad som faktiskt är fallet. De flesta tror att skatterna totalt är 35 % eller mindre av vad de tjänar ihop. De totala löne- och inkomstskatterna är dock i verkligheten omkring 60 %. Skälet till att så många tror att de betalar mindre i skatt än de gör är att många skatter är "osynliga". Behovet är stort av en öppen skatteinformation till medborgarna och väljarna.

På slutskattsedeln och i den förtryckta deklarationen finns det möjlighet att informera om hur stor den totala ersättningen för arbete är om man räknar med socialavgifter och arbetsgivaravgifter.

Vi anser att en utredning bör tillsättas med uppgift att ta fram förslag som synliggör de totala löne- och inkomstskatterna i slutskattsedel och deklaration.

6.	Uppgifter om arbetsgivaravgifter m.m. på lönebesked, punkt 5 (m, fp, kd, c)
	av Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs om en utredning i syfte att synliggöra den totala lönekostnaden i lönebesked. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2005/06:Sk234, 2005/06:Sk262, 2005/06:Sk280, 2005/06:Sk370 och 2005/06:Sk473.

Ställningstagande

Arbetstagarnas lönebesked innehåller uppgift om avdragen löneskatt. Däremot kan man inte se vilka avgifter arbetsgivaren erlägger direkt till staten. För många människor skulle det vara av intresse att veta vad de själva "kostar" totalt för sina arbetsgivare, inte enbart vad de får i bruttolön och betalar i löneskatt.

Vi föreslår att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att ta fram förslag som synliggör den totala lönekostnaden i lönebeskeden.

7.	Tidpunkten för inbetalning av moms, punkt 7 (m, fp, kd, c)
	av Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om längre perioder för inbetalning av moms. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2005/06:Fi317 yrkande 9, 2005/06:Sk306, 2005/06:Sk391, 2005/06:Sk428 och 2005/06:N306 yrkande 6.

Ställningstagande

I dag tvingas många småföretagare betala in moms för en transaktion innan de själva har fått betalt från sin kund. Detta är bl.a. en följd av att kredittiderna mellan många företag har Europaanpassats, dvs. förlängts, utan att reglerna om inbetalningstidpunkt ändrats i motsvarande mån. Tidpunkten för momsinbetalning är fortfarande anpassad till ett system med 30 dagars betalningstid. För att avhjälpa de likviditetsproblem som uppstår för de företagare som måste betala moms till staten utan att ha haft motsvarande inkomst anser vi att tidpunkten för redovisning och betalning av mervärdesskatt bör förlängas eller, alternativt, att möjligheterna till uppskov med inbetalningarna förbättras. Vi vill vidare ändra reglerna för inbetalning så att det räcker att redovisning och betalning har sänts in senast angivet datum.

Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande härom till regeringen.

8.	Skattetillägg m.m., punkt 9 (m, kd, c)
	av Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen begär en översyn av skatteprocessen i enlighet med vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2005/06:Sk213, 2005/06:Sk255 och 2005/06:Sk347.

Ställningstagande

Vi anser i likhet med motionärerna att det krävs kraftfulla och konkreta åtgärder när det gäller rättssäkerheten och att tiden nu är mogen för en grundlig översyn av skatteprocessen.

Först och främst krävs en ny översyn av skattetillägget som ofta slår hårt mot den enskilde skattebetalaren utan att denne kunnat förutse konsekvenserna. Vi anser inte att Europadomstolens kritik i fråga om reglernas bristande överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna beaktats fullt ut, och ett minimikrav från vår sida är att automatiskt anstånd med betalningen vid en begäran om omprövning eller överklagande alltid bör medges tills domen vunnit laga kraft eller målet avgjorts i sista instans. Det bör också visas att oaktsamhet eller uppsåt föreligger för att skattetillägg skall kunna utdömas. Till detta kommer att de långa handläggningstiderna måste kortas. En annan viktig fråga som bör prövas är att människor inte skall behöva utsättas för tvångsåtgärder utan en mycket omsorgsfull rättslig prövning. Det är enligt vår mening rimligt med ett regelverk som innebär att skattemyndigheten inte skall kunna fungera som både utredande och dömande instans. Skattemyndighetens rätt att på egen hand utfärda skattetillägg bör därför avskaffas.

Den s.k. generalklausulen är enligt vår mening utformad så att den står i strid mot fundamentala principer inom lagstiftningen, särskilt skattelagstiftningen, som syftar till att eliminera risken för godtycklig beskattning och annan maktutövning. Dess tillämpning är svårbegriplig och oförutsägbar för de skattskyldiga och strider därmed mot det grundläggande kravet i all skattelagstiftning att reglerna skall vara fasta och tydliga så att medborgarna kan förutse konsekvenserna av olika rättshandlingar. Rågången mellan vad som är tillåtet och vad som är förbjudet måste vara klar, och sanktionerna vid ett regelbrott bör också vara klart utformade. Generalklausulen har uppenbara brister i alla dessa hänseenden och bör snarast avskaffas.

Förseningsavgiften har numera givits en utformning som innebär att den kan komma att uppgå till fyra gånger det normala beloppet även vid mindre förseningar.

Vi ställer oss bakom motionärernas krav om en parlamentarisk utredning för att förstärka rättssäkerheten på de områden som nu nämnts. Dessutom bör en sådan utredning verkställa en översyn av skatteprocessen och se över vad som kan göras för att göra skatteprocessen mindre långsam än i dag, stärka förvaltningsdomstolarnas kompetens på skatteområdet och förändra deras organisation och metoder till det bättre. Vidare bör taxeringslagen från 1990 utvärderas.

9.	Skriftliga svar från Skatteverket, punkt 10 (v)
	av Marie Engström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skriftiga svar från Skatteverket. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sk318.

Ställningstagande

I vissa fall vill en näringsidkare förvissa sig om hur han/hon skall handla för att inte begå skatterättsliga fel. Ett vanligt sätt är att tillskriva skattemyndigheten för att få svar på hur man skall handla. Trots att näringsidkaren handlar i enlighet med det skriftliga svar han/hon fått kan detta överprövas vid ett senare tillfälle, t.ex. vid en revision. Trots att samma omständigheter föreligger vid de båda bedömningstillfällena kan revisionen komma fram till en annan bedömning än vad skattemyndigheten gjort och då blir skattemyndighetens svar ej giltigt utan revisionens beslut blir gällande. Det är lite märkligt att ett skriftligt svar från myndigheten inte gäller.

Om omständigheterna som ligger till grund för det skriftliga svaret överensstämmer med de omständigheter som föreligger vid revisionstillfället bör bedömningen från det första bedömningstillfället (det skriftliga svaret) gälla. Skattemyndigheten skall alltså stå för de svar (skriftliga) som man ger skattskyldiga.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att man skall återkomma till riksdagen med ett förslag i enlighet med vad som anförts.

10.	Folkbokföring och säsongsarbete, punkt 13 (c)
	av Jörgen Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om folkbokföring och säsongsarbete. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk343 yrkande 1 och 2005/06:Sk471.

Ställningstagande

Många människor i Sverige arbetar inom turistnäringen. Det innebär ofta att de arbetar halva året i vintersportorter som exempelvis Åre, Sälen eller Riksgränsen. Sommartid arbetar de inom turismen på Öland, Gotland eller i Tylösand.

Mantalsskrivningsorten är oftast inte någon av de orter där jobben finns utan kan vara Stockholm, Sundsvall, Malmö. Det innebär att dessa personer betalar skatt i sin mantalsskrivningskommun, men utnyttjar den kommunala servicen i de orter där arbetsplatsen/arbetsplatserna är belägna. Kollektivtrafik, sophantering etc. utnyttjas utan att kommunen får några skattepengar från dessa personer. För turistorterna, som har väldigt många säsongsarbetare, innebär detta stora utgifter som kommunen inte får in skattepengar till. Av den anledningen bör Ansvarsutredningen få i uppdrag att se över detta problem.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

11.	Folkbokföringen för utlandsplacerade personer, punkt 15 (v)
	av Marie Engström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett förslag som undanröjer de problem som följer av att en utlandsvistelse varat så länge att det inte längre föreligger någon rätt att vara folkbokförd i Sverige. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk377.

Ställningstagande

En svensk kvinna i 50-årsåldern får inte vara skriven i Sverige, konstaterar Kammarrätten i Stockholm i en dom. Kvinnan hade arbetat som politisk rådgivare vid Europaparlamentet under åtta år när skattemyndigheten beslutade att avregistrera henne från folkbokföringen eftersom kvinnan ansågs vara utflyttad. Kvinnan överklagade beslutet. Först till länsrätten, och när hon förlorade där överklagade hon även till kammarrätten. Länsrätten konstaterade att eftersom kvinnan varken är gift, sambo, har hemmavarande barn eller är ledamot av Europaparlamentet är hennes egentliga hemvist utomlands. Kammarrätten gjorde samma bedömning som länsrätten och avslog kvinnans överklagan.

I sitt överklagande underströk kvinnan de praktiska konsekvenser som uppkommer för en utlandsplacerad person som tappar sin folkbokföring i Sverige och inte har möjlighet att folkbokföra sig i vistelselandet. Av kammarrättens dom framgår att kvinnan fått uppgift om att hon varken får försäkra sitt hus i Stockholm eller sin bil och att hon inte kommer att få några lån.

Jag anser att det finns anledning att uppmärksamma de problem som uppkommer när utlandsplacerade personer inte längre kan vara folkbokförda i Sverige men ändå behöver ha möjlighet att vistas och sköta sina angelägenheter här i Sverige. Folkbokföringen utgör den självklara grunden i många olika sammanhang, och det framstår som klart att den som vill sköta ekonomiska angelägenheter i Sverige får olika praktiska problem om denne inte är folkbokförd här.

Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram ett förslag som undanröjer de problem som följer av att en utlandsvistelse varat så länge att det inte längre föreligger någon rätt att vara folkbokförd i Sverige, samtidigt som det inte heller föreligger någon rätt av vara folkbokförd i vederbörande land.

12.	Skyddad identitet i folkbokföringen, punkt 16 (m, kd)
	av Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs om skyddad identitet i folkbokföringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sk211 och bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk356, 2004/05:Sk426, 2004/05:Sk473, 2004/05:Ju293 yrkandena 23 och 24, 2005/06:Sk314 och 2005/06:Ju380 yrkande 21.

Ställningstagande

I Sverige finns nu ca 9 000 personer som har någon form av skyddad identitet. Det innebär en fördubbling sedan 1993. Varken vid sekretessmarkering eller kvarskrivning noteras orsaken till ändringen i folkbokföringsregistret. Inte heller vid identitetsbyte förs någon statistik över antalet personer eller skälen till åtgärden.

Självfallet skall misshandlade kvinnor, andra brottsoffer och flyktingar vid behov ges nödvändigt skydd. Däremot finns det all anledning att ifrågasätta förhållandet att alltfler grova brottslingar skyddas på detta sätt. Det kan inte vara lagens mening att mördare, kvinnomisshandlare, extremister och medlemmar i kriminella mc-gäng, som ofta eftersökt och använt andra människors personuppgifter i sin brottsliga verksamhet, skall hjälpas på detta sätt.

Vi anser att det behövs en översyn av regelverket kring skyddad identitet och identitetsbyte som syftar till att begränsa möjligheten för grova brottslingar att få denna typ av skydd.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

13.	Skyddad identitet i folkbokföringen, punkt 16 (fp)
	av Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skyddad identitet i folkbokföringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Ju293 yrkandena 23 och 24 samt 2005/06:Ju380 yrkande 21 och bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk356, 2004/05:Sk426, 2004/05:Sk473, 2005/06:Sk211 och 2005/06:Sk314.

Ställningstagande

Många kvinnor som utsätts för våld från en närstående man förföljs också av mannen och kan därför tvingas flytta och skaffa skyddade personuppgifter.

I dag finns det tre åtgärder som kan vidtas: markering för särskild sekretessprövning (s.k. spärrmarkering/sekretessmarkering), kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Förfarandet med sekretessmarkering är inte lagreglerat men används inom folkbokföringen av skattemyndigheten och skyddet löper ofta i ett år. Att det inte är lagreglerat innebär bl.a. att skattemyndighetens beslut om att inte göra en sekretessmarkering inte kan överklagas. Tidsperioden upplevs också som för kort och riskbedömningarna är svåra för Skatteverket att göra. Ett annat problem gäller myndigheternas praktiska hantering av personuppgifter som är spärrmarkerade - i praktiken är sekretessen inte särskilt säker.

Kvarskrivning är lagreglerat och innebär att en person vid byte av adress fortsätter att vara folkbokförd på den gamla adressen. Kvarskrivning medges om det finns särskilda skäl att anta att en person kan bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på andra sätt och endast om den enskildes behov av skydd inte kan tillgodoses genom besöksförbud eller på annat sätt. Det måste vidare bl.a. finnas en konkret risk för förföljelse. Kvarskrivning kombineras ofta med sekretessmarkering men skyddet är i praktiken inte tillräckligt.

Slutligen kan en folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa eller frihet få fingerade personuppgifter. Tillstånd lämnas av Stockholms tingsrätt och ansökan om medgivande görs av Rikspolisstyrelsen efter framställning från den som vill använda uppgifterna.

Vi tycker att det är hög tid att strama upp rutinerna kring reglerna som skall vara till hjälp för utsatta personer. Skatteverket och andra berörda myndigheter men även banker, skolor och andra som kommer i kontakt med kvinnor som behöver skydd måste se över sina handläggningsrutiner och bör begränsa antalet personer som har åtkomst till hemliga personuppgifter.

Personsäkerhetsutredningen har i delbetänkandet Nationell handlingsplan - Mot våld i nära relationer (SOU 2002:71) föreslagit ett nytt institut inom folkbokföringen, nämligen skyddad folkbokföring, som skall kunna användas av personer som utsätts för hot och förföljelse eller allvarliga trakasserier på annat sätt. Beslutet om skyddad folkbokföring skall enligt förslaget fattas av Skatteverket och kunna överklagas av den enskilde. Utredningen föreslår också ett starkare sekretesskydd genom att en ny bestämmelse med ett omvänt skaderekvisit införs i SekrL. Det nya institutet är tänkt att ge många av dem som i dag har en spärrmarkering ett bättre skydd samtidigt som det bör leda till en uppstramning av den praktiska hanteringen av uppgifterna hos myndigheterna. Vi vill att regeringen snarast återkommer till riksdagen med ett förslag om detta.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motion från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:Sk377 av Per Rosengren (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram lagförslag som undanröjer utlandsplacerade personers problem med folkbokföringen.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Sk343 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (båda c):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Ansvarsutredningen får i uppdrag att se över mantalsskrivningen för personer som säsongsarbetar.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten till dubbel mantalsskrivning.

2004/05:Sk356 av Maud Ekendahl (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utredande av regelverket kring skyddad identitet och identitetsbyte.

2004/05:Sk383 av Johan Linander (c):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av folkbokföringslagen så att människor faktiskt själva får bestämma var de skall bo.

2004/05:Sk426 av Hans Hoff (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att personer med skyddad identitet garanteras ett fullgott skydd.

2004/05:Sk473 av Åsa Lindestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skyddad identitet skall ges till den person som så önskar.

2004/05:Sk482 av Eva Flyborg (fp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten att skriva sig hos annan person utan dennes medgivande.
2.	Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändring av lagstiftningen så att det blir olagligt att skriva sig hos en annan person utan dennes medgivande.

2004/05:Sk486 av Lennart Kollmats (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om studenters mantalsskrivningsort.

2004/05:Ju293 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

23.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skärpta handläggningsrutiner hos berörda myndigheter gällande sekretessmarkering och kvarskrivning.
24.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett nytt institut - skyddad folkbokföring - införs inom Skatteverket.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005

2005/06:Fi317 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

9.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förenkla skattereglerna.

2005/06:Fi319 av Per Landgren m.fl. (kd):

8.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om F-skattsedel.

2005/06:Sk211 av Maud Ekendahl (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utredande av regelverket kring skyddad identitet och identitetsbyte.

2005/06:Sk213 av Ulf Sjösten (m):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning för en översyn av skatteprocessen i enlighet med vad som anförs i motionen.

2005/06:Sk217 av Inger René och Cristina Husmark Pehrsson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetsgivaravgiften skall redovisas på slutskattsedeln.

2005/06:Sk229 av Tobias Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att medge företag i Sverige rätten att få redovisa moms och övriga avgifter och skatter i annan valuta än den svenska kronan.

2005/06:Sk234 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att statsanställda på sina lönebesked skall få uppgift om sina totala lönekostnader.

2005/06:Sk236 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att debiterade sociala avgifter skall redovisas i enlighet med vad som anförs i motionen.

2005/06:Sk255 av Tomas Högström och Jan-Evert Rådhström (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa Skatteverkets rätt att utdöma skattetillägg.

2005/06:Sk259 av Magdalena Andersson och Inger René (båda m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvinnligt företagande inom den gemensamt finansierade sektorn.

2005/06:Sk262 av Stefan Hagfeldt och Ola Sundell (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att synliggöra skatter och arbetsgivaravgifter i lönebeskedet.

2005/06:Sk263 av Ewa Thalén Finné (m):

Riksdagen beslutar om ändring från 100 till 1 000 kr i 6 kap. 5 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter andra punkten attsatsen.

2005/06:Sk280 av Hans Backman (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skatteuppbörden skall förändras så att hela lönen först utbetalas till de anställda, vars ansvar det sedan är att sköta inbetalningarna av skatter och avgifter till staten och kommunerna, så att de därmed kan få en öppen redovisning av hur mycket av lönen som går till olika skatter och avgifter.

2005/06:Sk296 av Johan Linander (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att folkbokföringslagen måste ändras så att människor faktiskt själva får bestämma var de skall bo.

2005/06:Sk306 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av uppbördsreglerna.

2005/06:Sk314 av Hans Hoff (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att personer med skyddad identitet garanteras ett fullgott skydd.

2005/06:Sk318 av Marie Engström m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om giltigheten av skattehandläggares skriftliga svar till skattskyldiga.

2005/06:Sk319 av Eva Flyborg (fp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten att skriva sig hos annan person utan dennes medgivande.
2.	Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändring av lagstiftningen så att det blir olagligt att skriva sig hos en annan person utan dennes medgivande.

2005/06:Sk347 av Lars Lindblad (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändringar av lagstiftningen beträffande skattetillägg.

2005/06:Sk349 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Rolf Lindén (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagstiftningen gällande skatteundandraganden.

2005/06:Sk350 av Claes-Göran Brandin och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av skärpta regler vid utfärdande av F-skattsedel.

2005/06:Sk359 av Billy Gustafsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att överväga en förändrad lagstiftning mot svartekonomin som mer effektivt kan stävja skattefusket.

2005/06:Sk370 av Yvonne Ångström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetsgivarna skall åläggas att utforma lönebeskeden till de anställda så att samtliga arbetsgivaravgifter visas.

2005/06:Sk391 av Birgitta Carlsson och Jan Andersson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ingen skall behöva betala in moms förrän en faktura är betald.

2005/06:Sk396 av Marie Engström m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa tidsbegränsade F-skattsedlar.

2005/06:Sk398 av Jan-Olof Larsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av entreprenadkonton för underentreprenörer på en del av arbetsmarknaden.

2005/06:Sk401 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om särskilda insatser på bred front mot branscher där arbetare utan arbetstillstånd utnyttjas av ekonomiska brottslingar, både vid anställningar och "förmedling" av svarta jobb.

2005/06:Sk404 av Bo Bernhardsson och Anita Jönsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om Skatteverkets möjligheter att överlämna information om gratis arbetskraft till andra myndigheter.

2005/06:Sk409 av Hans Stenberg och Kerstin Kristiansson Karlstedt (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av eftertaxeringsinstitutet.

2005/06:Sk417 av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om svartarbete.

2005/06:Sk423 av Viviann Gerdin och Roger Tiefensee (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reglerna för användande av F-skattsedel görs könsneutrala.

2005/06:Sk428 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, m, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att förlänga fristen vid inbetalning av mervärdesskatt.

2005/06:Sk447 av Anders Karlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ekonomisk brottslighet inom kontantbranschen.

2005/06:Sk458 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tilldelning av F-skattsedel.

2005/06:Sk459 av Sverker Thorén (fp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att undanröja den svårighet som vissa yrkesgrupper i dag har att få F-skattsedel för att kunna starta företag.

2005/06:Sk462 av Göran Persson i Simrishamn och Christer Adelsbo (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en uppföljning av vidtagna åtgärder gällande villkoren för F-skattsedel.

2005/06:Sk471 av Rune Berglund och Jan-Olof Larsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om folkbokföringslagen.

2005/06:Sk473 av Henrik S Järrel (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skyldighet för arbetsgivare att på lönebeskeden ange alla utgående skatter och avgifter som är förknippade med en löneutbetalning.

2005/06:Sk485 av Kurt Kvarnström och Barbro Hietala Nordlund (båda s):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kontroll av kassaapparater.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en bättre kontroll av kontanthandeln.

2005/06:Sk486 av Kurt Kvarnström och Barbro Hietala Nordlund (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för att huvudentreprenörer inom byggbranschen får ett utvidgat ansvar för underentreprenörernas skatter och avgifter.

2005/06:Sk506 av Luciano Astudillo och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bekämpa ekonomisk brottslighet.

2005/06:Sk512 av Ronny Olander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att se över Skatteverkets regelverk för att ge bättre möjlighet att hantera arbetskraftens fria rörlighet.

2005/06:Ju380 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

21.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nytt institut - skyddad folkbokföring - inom Skatteverket.

2005/06:Ju420 av Lars Ohly m.fl. (v):

2.	Riksdagen begär att regeringen återkommer med lagförslag med utgångspunkt i utredningen "Krav på kassaregister - Effektivare utredning av ekobrott".
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att möjlighet till legitimationskontroller vid revisioner i bygg- och restaurangbranscherna skall införas, samt när det gäller restaurangbranschen en sanktionsmöjlighet via indraget utskänkningstillstånd.

2005/06:N244 av Tobias Krantz (fp):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att näringsförbudet för kvinnor inom välfärdssektorn måste upphävas, exempelvis genom att det blir enklare att skaffa F-skattsedel.

2005/06:N306 av Mia Franzén (fp):

6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att låta utreda förutsättningarna för att införa en regel vid uttagande av skatter och avgifter som innebär att staten inte i förskott tar ut avgift eller skatt på en framtida ponerad intäkt.

2005/06:N443 av Martin Andreasson m.fl. (fp):

58.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om försöksverksamhet i Stockholmsregionen med förenklade deklarationsregler för småföretag.

2005/06:N480 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

22.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av krafttag mot svartjobben.

2005/06:A417 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

7.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om förenklade regler för att erhålla F-skattsedel, inte minst för äldre arbetskraft.

2005/06:Bo298 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

14.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det behövs en "Operation byggsanering" för att komma till rätta med svartarbete inom byggbranschen.