Skatteutskottets betänkande 2005/06:SkU19 | |
Allmänna motioner om mervärdesskatt | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2005 om mervärdesskattefrågor. Motionärerna tar upp frågor som rör mervärdesskatten på vissa särskilt angivna varor och tjänster där motionärerna begär att skatten skall sänkas eller slopas. Exempel på sådana tjänster är hushållsnära tjänster, serveringstjänster, unga entreprenörer, kulturella evenemang, friskvård, skidliftar, synhjälpmedel, körkortsutbildning och båtuppläggning. Andra särskilda frågor som tas upp är bl.a. de ideella föreningarnas framtida skattesituation, uttagsbeskattning vid fastighetsförvaltning, investeringsstöd, mervärdesskatt på bostadshyror, mervärdesskatteavdrag för förluster genom stöld och rån, distansförsäljning av varor inom EU och vad som enligt mervärdesskattelagens mening är att anse som personbil och vad som bör betraktas som lastbil.
Utskottet föreslår inte något uttalande eller annan åtgärd av riksdagen med anledning av motionerna utan samtliga avstyrks. I flera fall hänvisar utskottet till sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motsvarande frågor föregående år (bet. 2004/05:SkU22) och att läget enligt utskottets uppfattning inte på något avgörande sätt förändrats.
Till betänkandet har lämnats fyra reservationer och två särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Vissa varu- och tjänsteomsättningar |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Fi321 yrkande 19, 2005/06:Sk206, 2005/06:Sk208, 2005/06:Sk210, 2005/06:Sk228, 2005/06:Sk232, 2005/06:Sk240 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk242 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk258, 2005/06:Sk269, 2005/06:Sk289, 2005/06:Sk297 yrkande 1, 2005/06:Sk305, 2005/06:Sk311, 2005/06:Sk326, 2005/06:Sk357, 2005/06:Sk360, 2005/06:Sk361, 2005/06:Sk374, 2005/06:Sk375, 2005/06:Sk395, 2005/06:Sk406, 2005/06:Sk408, 2005/06:Sk424, 2005/06:Sk433, 2005/06:Sk441, 2005/06:Sk490, 2005/06:Kr252 yrkande 3, 2005/06:MJ448 yrkande 12 och 2005/06:N445 yrkande 9. |
Reservation 1 (m, kd, c)
2. | Allmännyttiga ideella föreningar |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk230, 2005/06:Sk293, 2005/06:Sk300, 2005/06:Sk377, 2005/06:Sk494, 2005/06:Kr281 yrkande 15, 2005/06:Kr382 yrkande 6, 2005/06:Kr414 yrkande 10, 2005/06:MJ528 yrkande 5 och 2005/06:N215 yrkande 6. |
Reservation 2 (m, fp, kd, c)
3. | Företagsbilar |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk204, 2005/06:Sk254, 2005/06:Sk299, 2005/06:Sk307, 2005/06:Sk348 och 2005/06:Sk504. |
Reservation 3 (m, fp, kd, c)
4. | Distansförsäljning av varor inom EU |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk285. |
5. | Befrielse för unga entreprenörer |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:N384 yrkande 3. |
6. | Mervärdesskatt på fastigheter och boende |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk460 yrkande 5, 2005/06:Sk464 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:Sk488. |
7. | Båtuppläggning |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk302. |
8. | Stöld och rån |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk331 och 2005/06:Ju379 yrkande 17. |
Reservation 4 (c)
9. | Komplementär- och alternativmedicin |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk457 yrkande 1. |
Stockholm den 21 februari 2006
På skatteutskottets vägnar
Susanne Eberstein
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s), Gunnar Andrén (fp), Ulla Wester (s), Per Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Jörgen Johansson (c), Catharina Bråkenhielm (s), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m).
Redogörelse för ärendet
I det följande behandlar skatteutskottet allmänna motionsyrkanden om olika mervärdesskattefrågor som väckts under hösten 2005. Motsvarande motioner som väckts året dessförinnan behandlades förra våren i betänkande 2004/05:SkU22.
Den viktigaste författningen på mervärdesskatteområdet är mervärdesskattelagen (1994:200) (prop. 1993/94:99, bet. 1993/94:SkU29). När det i det följande refereras till den lagen används genomgående förkortningen ML. På motsvarande sätt används när det refereras till inkomstskattelagen (1999:1229) (prop. 1999/2000:2, bet. 1999/2000:SkU2) förkortningen IL.
Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilaga.
Utskottets överväganden
Vissa varu- och tjänsteomsättningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om sänkt eller slopad mervärdesskatt för nya grupper av varor eller tjänster, liksom motionsyrkanden på ytterligare sänkt mervärdesskatt för sådana varor och tjänster som redan nu är föremål för viss reducering.
Jämför reservation 1 (m, kd, c) och särskilt yttrande 1 (fp).
Gällande bestämmelser m.m.
I Sverige tillämpas följande skattesatser för mervärdesskatten beräknad som pålägg på försäljningspriset till nästa led:
- 25 % | normalskattesats
|
- 12 % | livsmedel hotellrums- och campinguthyrning transport i skidlift konstnärs försäljning av egna konstverk import av konstverk, samlarföremål och antikviteter
|
- 6 % | dagstidningar, tidskrifter och böcker entré till konserter, biograf-, teater-, opera- och balettföreställningar djurparker persontransporter viss biblioteksverksamhet viss museiverksamhet upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk rätt till ljud- och bildupptagning idrottsområdet |
Europeiska kommissionen har sett över de reducerade skattesatserna och nollskattesatserna på mervärdesskatteområdet. Ett förslag till förändringar lämnades i juli 2003, KOM(2003) 397. Syftet med förändringarna är att åstadkomma förenkling, rationalisering och likformighet. I dag anges de möjliga områdena för reducerad mervärdesskatt i bilaga H till det sjätte direktivet men även på vissa andra ställen i direktivet. Därutöver finns vissa särordningar för en del av medlemsländerna, vilka har sin grund i respektive lands anslutningsakt. Förslaget innebär att alla varor och tjänster som får omfattas av reducerad skattesats samlas i den lista som finns i bilaga H. Det innebär att de särregler som vissa länder har rörande reducerad mervärdesskatt inom områden som inte finns på listan kommer att upphävas.
Varor och verksamheter som drivmedel, galleriverksamhet, servering, körkortsutbildning kan för närvarande varken enligt den nämnda förteckningen i bilaga H eller enligt någon annan ordning beskattas med en reducerad skattesats. Även om vissa handikapphjälpmedel - dvs. sådana som normalt är avsedda att lindra eller behandla invaliditet - omfattas av det tillåtna området för reducerad mervärdesskatt enligt bilaga H har glasögon hittills inte heller ansetts höra till de varukategorier för vilken reducerad skattesats skulle kunna tillämpas.
Frågan om reducerade skattesatser har varit uppe på flera Ekofinmöten under de senaste åren utan att någon enighet har kunnat uppnås. I december 2005 överlämnades frågan om låga mervärdesskattesatser för tjänster som husrenovering, hårklippning, fönsterputsning och även restaurangverksamhet till Europeiska rådet, men inte heller EU:s stats- och regeringschefer kunde enas om en uppgörelse. Frågan gick tillbaka till finansministrarna som därefter behandlade den vid sitt möte i Ekofinrådet den 24 januari 2006. Då kom 22 av 25 länder överens om en preliminär lösning. De resterande tre länderna - Tjeckien, Cypern och Polen - anslöt sig senare. Den preliminära lösningen innebär att försöket med reducerad mervärdesskatt på vissa arbetsintensiva tjänster, som genomförts i nio EU-länder men som skulle upphöra vid årsskiftet 2005/06, KOM(2003) 825, förlängs till den 31 december 2010. Alla EU:s medlemsländer kan välja att ta ut reducerad mervärdesskatt på dessa tjänster, som räknas upp i bilaga K till det sjätte mervärdesskattedirektivet. De medlemsländer som önskar använda sig av möjligheten att ta ut lägre mervärdesskatt på de tjänster som anges i nämnda bilaga skall underrätta kommissionen härom senast den 31 mars 2006. Vidare införs en möjlighet till lägre mervärdesskatt på fjärrvärme men inte på serveringstjänster. Kommissionen skall innan juli 2007 genomföra en studie av effekterna på sysselsättning, tillväxt och EU:s inre marknad vid tillämpning av reducerad mervärdesskatt. Sveriges ståndpunkt är att listan över varor och tjänster som får ha lägre mervärdesskatt bör vara begränsad.
Efter ett tillkännagivande från riksdagen våren 2002 (bet. 2001/02:SkU18, rskr. 199) har regeringen tillsatt en utredning med uppdrag att göra en översyn av tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och undantagen från beskattning inom mervärdesskatteområdet (dir. 2002:141) - Mervärdesskattesatsutredningen. Utredningen lämnade i juni 2005 delbetänkandet Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt? (SOU 2005:57) med en rekommendation om att de nuvarande tre olika mervärdesskattesatserna 25, 12 och 6 % ersätts med en enda enhetlig skattesats, som beräknas till 21,7 %. En slutredovisning av utredningens uppdrag skall ske senast den 1 oktober 2006 (tilläggsdir. 2004:154).
Motionerna
Motionärerna från Moderata samlingspartiet tar främst upp frågan om sänkt mervärdesskatt på restaurangverksamhet men också hushållsnära tjänster, kulturföreteelser och körkortsutsbildning. Sänkt mervärdesskatt på restaurang- och serveringstjänster till samma nivå som på livsmedel yrkas i motionerna Sk210 av Maud Ekendahl och Jeppe Johnsson (m), Sk228 av Peter Danielsson och Tobias Billström (m), Sk240 (yrkande 1) av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (m), Sk289 av Lena Adelsson Liljeroth (m), Sk311 av Inger René och Christina Husmark Pehrsson (m), Sk326 av Christina Husmark Pehrsson och Inger René (m), Sk361 av Patrik Norinder och Henrik Westman (m), Sk374 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Sk375 av Anne Marie Brodén (m). I motionerna Sk240 (yrkande 2) av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (m) och Sk360 av Patrik Norinder och Henrik Westman begärs att Sverige agerar i EU för att ändra det aktuella direktivet i frågan. I motion Sk208 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) är yrkandet mer omfattande, och motionärerna begär både sänkt mervärdesskatt och sänkt elskatt för restauranger samt sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag med färre än 19 anställda. I motionerna Sk232 av Tobias Billström och Peter Danielsson (m), Kr252 (yrkande 3) av Kent Olsson m.fl. (m), Sk206 av Rolf Gunnarsson (m) och Sk297 (yrkande 1) av Hillevi Enström (m) begärs sänkt mervärdesskatt på hushållsnära tjänster, galleriverksamhet, dans respektive körlektioner.
Från Folkpartiet föreligger en motion som avviker från de övriga. I motion Sk408 av Marie Wahlgren m.fl. (fp) yrkas påbörjande av arbete med en enhetlig mervärdesskattesats.
Från Kristdemokraterna föreligger följande motioner med krav på mervärdesskattesänkningar. I motion Fi321 (yrkande 19) av Per Landgren m.fl. (kd) begärs att Mervärdesskattesatsutredningen får i uppdrag att granska mervärdesskattereglerna för friskvård och motion i syfte att uppnå konkurrensneutralitet och för att utreda möjligheten att alla former av friskvård och motion skall omfattas av den lägsta mervärdesskattesatsen. I motion N445 (yrkande 9) av Lars Lindén m.fl. (kd) framhålls att mervärdesskatten inom turistsektorn bör vara likvärdig med den som finns i andra länder. Även i motion Sk490 av Ulrik Lindgren och Erling Wälivaara (kd) yrkas med hänvisning till turistnäringens behov att dagens differentierade skattesatser på olika verksamheter med anknytning till turismen skall behållas utom vad gäller skidliftar som enligt motionärerna bör sänkas till 6 %. I motionerna Sk406 av Torsten Lindström (kd) och Sk441 av Kenneth Lantz (kd) begärs sänkt mervärdesskatt på restaurangtjänster och att Sverige driver på frågan inom EU. I motionerna Sk242 (yrkandena 1 och 2) av Lars Gustafsson (kd) och Sk357 av Erling Wälivaara och Ulrik Lindgren (kd) begärs detsamma i fråga om drivmedel. Slutligen i motionerna Sk395 av Ingemar Vänerlöv (kd) och Sk433 av Lars Gustafsson (kd) yrkas avskaffad eller sänkt mervärdesskatt på körkortsutbildning.
Även inom Centerpartiet har motioner väckts med inriktning på dessa frågor. I motionerna Sk269 av Rigmor Stenmark (c) och Sk424 av Claes Wästerteg (c) yrkas sänkning av mervärdesskatten på restaurangverksamhet till livsmedelsnivå. I motion Sk305 av Håkan Larsson och Kenneth Johansson (c) begärs att mervärdesskatten på skidlift skall bestämmas till samma nivå som den som gäller för idrott i allmänhet, dvs. 6 %. I motion Sk258 av John Linander och Åsa Torstensson (c) begärs sänkt mervärdesskatt på glasögon och kontaktlinser.
I en motion som väckts av Miljöpartiet - MJ448 (yrkande 12) av Åsa Domeij m.fl. (mp) - yrkas sänkt mervärdesskatt på ekologiskt certifierad produktion av livsmedel för att undvika att små volymer och dyr separathanteringskostnad leder till ökade konsumentpriser.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets uppfattning har läget beträffande frågan om särskilda mervärdesskattesatser för olika grupper av varor och tjänster inte på något avgörande sätt förändrats sedan förra året då utskottet avstyrkte och riksdagen avslog en rad motionsyrkanden liknande de nu aktuella. Skälet för utskottets ställningstagande förra året var i huvudsak att det saknades anledning att föreslå ett nytt tillkännagivande till regeringen i denna fråga eller att föregripa Mervärdesskattesatsutredningens arbete genom uttalanden i den riktning som motionärerna önskade eller att just då gå fram med förslag om reducerade skattesatser för nya grupper av varor och tjänster. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.
Allmännyttiga ideella föreningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om ideella föreningars och trossamfunds framtida situation såvitt avser mervärdesbeskattningen med hänvisning till pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet. Även en motion om anpassning av visst offentligt investeringsstöd till de allmännyttiga ideella föreningarnas skatteförhållanden avstyrks.
Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).
Gällande bestämmelser m.m.
Allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund, som bedriver verksamhet som de inte behöver betala inkomstskatt för enligt IL, skall enligt 4 kap. 8 § ML inte heller betala någon mervärdesskatt för omsättningar som görs i denna verksamhet. Sådana allmännyttiga ideella föreningar som är befriade från inkomstskatt och mervärdesskatt, saknar - liksom privatpersoner - möjlighet att dra av mervärdesskatten på sina inköp.
Reglerna i sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) innebär att alla slag av subjekt kan bli föremål för beskattning. Någon generell regel som undantar vissa subjekt, exempelvis ideella föreningar och registrerade trossamfund eller andra organisationer utan vinstintresse, från skattens tillämpningsområde finns således inte.
Mervärdesskatteutredningen har i betänkandet Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv (SOU 2002:74) funnit att det generella undantag från mervärdesskatt för allmännyttiga ideella föreningar och trossamfund som finns i Sverige i dag inte är förenligt med EG-rätten. Utredningen har samtidigt lagt fram förslag inom ramen för EG-rätten som innebär att verksamhet som bedrivs av allmännyttiga ideella föreningar och trossamfund även fortsättningsvis får en skattemässigt positiv särbehandling. Betänkandet är omfattande och innehåller förslag avseende grundläggande begrepp inom mervärdesskatteområdet, och det har remissbehandlats av ett stort antal remissinstanser. Enligt en redovisning i budgetpropositionen för 2006 (finansplanen s. 149) är beredningen inom Finansdepartementet nu inriktad på att förslagen skall ingå i den större översyn av hela skattesystemet som nämnts i kapitel 1 i budgetpropositionen.
Motionerna
I några motioner tas frågor upp som rör den ideella sektorns situation såvitt avser mervärdesbeskattningen. I motion Kr281 (yrkande 15) av Kent Olsson m.fl. (m) efterlyses avdragsrätt för idrottsföreningar som äger och driver idrottsanläggningar. Enligt motion Sk230 av Anna Grönlund Krantz (fp) bör allmännyttiga ideella föreningar få behålla skattefriheten för rörelseinkomster även om mer än 30 % härrör från verksamhet som inte har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjas som finansieringsställe för ideellt arbete. I motion Sk300 av Linnéa Darell m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om att ingen mervärdesskatt skall utgå vid försäljning i second-hand-butiker som drivs av ideella föreningar. Även i motionerna Kr414 (yrkande 10) av Kenneth Lantz m.fl. (kd), MJ528 (yrkande 5) av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd), Sk494 av Mikael Oscarsson (kd), Sk377 av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (c), N215 (yrkande 6) av Kenneth Johansson och Margareta Andersson (c) begärs uttalanden om skattefrihet för ideella föreningar och trossamfund i olika hänseenden, second-hand-försäljning, försäljning av kyrkkaffe m.m. I motion Kr382 (yrkande 6) av Maria Wetterstrand (mp) begärs slutligen ett uttalande om mervärdesskattebefrielse för ideella föreningars kulturverksamhet.
I motion Sk293 av Solveig Hellquist (fp) berörs en mera speciell fråga. Motionären efterlyser en anpassning av investeringsstödet för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler i fastigheter som ägs av ideella föreningar till det förhållandet att dessa föreningar inte är skattskyldiga till mervärdesskatt och därför saknar avdragsrätt för den mervärdesskatt som belastar energiinvesteringarna. Motionärerna anser att stödet därför bör anpassas så att ideella föreningar får kompensation för avsaknaden av avdragsrätt.
Utskottets ställningstagande
Nu liksom vid fjolårets behandling av motsvarande yrkanden vidhåller utskottet sin uppfattning att det är viktigt att de allmännyttiga ideella föreningarna och trossamfunden även framdeles får en så positiv behandling som möjligt inom ramen för gällande regelverk. Alla möjligheter till lättnader i mervärdesbeskattningen - eller hel befrielse - som står till buds inom ramen för den gemenskapsrättsliga lagstiftningen på området måste enligt utskottets mening prövas. Eftersom regeringen i flera sammanhang visat att den är inställd på att finna lösningar med denna inriktning finns det dock inte skäl att rikta något särskilt tillkännagivande härom till regeringen. Resultatet av regeringens beredning bör således avvaktas, anser utskottet.
När det gäller den speciella frågan om investeringsstimulans för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler kan bara konstateras att någon skillnad inte görs på mervärdesskatteskyldiga och icke mervärdesskatteskyldiga mottagare när det gäller stödets utformning, vilket också är det normala när det gäller dylika stödformer. Stödet avser investeringar under perioden den 1 januari 2005 till den 31 december 2006. Det skulle enligt utskottets mening vara olämpligt att nu gå in och vidta ändringar i reglerna på det sätt motionären begär.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner och motionsyrkanden.
Företagsbilar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att vissa lastbilar, som från mervärdesskattesynpunkt betraktas som personbilar, i fortsättningen skall behandlas som lastbilar även i mervärdesskattesammanhang.
Jämför reservation 3 (m, fp, kd, c).
Gällande bestämmelser
För förvärv av personbilar råder avdragsförbud enligt ML, utom i några speciella verksamheter (t.ex. taxirörelse, trafikskolor). Som personbil räknas enligt ML även minibuss med en totalvikt om högst 3 500 kg och lastbil med skåpkarosseri utan separat förarhytt och med en totalvikt om högst 3 500 kg. Lastbilar med flak och skåpbilar som har en luftspalt mellan förarhytt och skåp behandlas som normala varor i mervärdesskattehänseende och är alltså inte utsatta för någon särskild begränsning i vad gäller avdragsrätten för näringsidkare.
Medlemsländerna inom EU ger avdragsrätt för mervärdesskatten på bilar i mycket skiftande utsträckning, alltifrån en full avdragsrätt för yrkesmässigt utnyttjande till ingen avdragsrätt alls. De flesta länder tillämpar dock en beskattning som ligger någonstans däremellan, ofta som i Sverige genom någon form av schablon.
EG-kommissionen har tidigare lagt ett förslag om harmonisering av avdragsrätten för kostnader för bl.a. lastbilar och andra tjänstefordon, KOM(1998) 377, men någon enighet bland medlemsländerna har inte kunnat uppnås kring detta förslag. I kommissionens förslag den 29 oktober 2004, KOM(2004) 728, om ändring av EG:s rättsakter inom mervärdesskatteområdet, vars huvudsakliga syfte är att förenkla de administrativa skyldigheterna i fråga om mervärdesskatt för företag som omsätter varor eller tjänster i annan medlemsstat än den i vilken de är etablerade, finns emellertid förslag om harmonisering av det område för vilket medlemsstaterna får tillämpa begränsningar i avdragsrätten.
Motionerna
I motion Sk204 av Rolf Gunnarsson (m) efterfrågas klarare regler mellan fordon som räknas som personbilar och fordon som räknas som lastbilar. Vägverkets kriterier för när ett fordon skall anses som lastbil bör gälla, och förekomsten av s.k. luftspalt mellan förarhytt och bakdel bör inte ha avgörande betydelse, anser motionären som också framhåller att hela mervärdesskatten på leasingavgiften i så fall skulle få dras av. Även i motionerna Sk254 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (m), Sk299 av Jan-Evert Rådhström och Krister Hammarbergh (m), Sk348 av Lars Lindblad (m), Sk307 av Jan Ertsborn (fp) och Sk504 av Kerstin Lundgren (c) begärs ett slopande av kravet på luftspalt för lätta lastbilar för att dra av mervärdesskatten vid inköpet.
Utskottets ställningstagande
Nu liksom tidigare vill utskottet betona att syftet med nuvarande schablonbeskattning är att förenkla skattekontrollen. Fordonets vikt och utseende används som kriterier för att på ett enkelt sätt kunna bedöma vilka bilar som bör omfattas av de mer förmånliga reglerna för lastbilar och vilka som bör hänföras till personbilskategorin. För närvarande pågår en beredning som berör hithörande frågor inom EU, vars resultat enligt utskottets mening bör avvaktas. Utskottet utgår dock fortfarande ifrån att regeringen, när väl beslut är fattat inom EU, kommer att göra en översyn av de svenska beskattningsreglerna för att undersöka om och i vilken utsträckning reglerna bör ändras. Med det anförda avstyrker utskottet de nu behandlade motionerna.
Distansförsäljning av varor inom EU
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om att Sverige med hänsyn till Internethandeln skall verka för en mer enhetlig mervärdesskatt på varor inom EU.
Jämför särskilt yttrande 2 (fp).
Gällande bestämmelser m.m.
Vid handel med varor (fysiskt gods) över Internet, som utgör den till omfånget största andelen av e-handeln och som till sin innebörd egentligen inte skiljer sig från postorderhandel, sker beskattningen normalt i köparens hemland (destinationslandet). Ett företag i ett annat EG-land kan dock sälja till konsumenter i Sverige för upp till 320 000 kr per år utan att ta ut svensk mervärdesskatt. Om det utländska företaget säljer för mer än 320 000 kr per år till Sverige skall företaget registrera sig för mervärdesskatt här och lägga svensk mervärdesskatt på sina fakturor. Tanken är att svenska företag inte skall hamna i ett sämre läge än sina utländska konkurrenter. Detta kallas omsättningströskel. I varje medlemsland inom EU fastställs omsättningströskel.
Enligt EU:s mervärdesskatteregler är huvudregeln att vid distansförsäljning till privatpersoner i annat medlemsland skall beskattning ske i köparens land om säljarens årliga försäljning i det landet överstiger ett belopp som motsvarar ungefär 1 miljon kronor. En lägre gräns kan väljas av ett medlemsland som anser att denna gräns skulle leda till allvarliga konkurrenssnedvridningar. Sverige har valt den i princip lägsta möjliga omsättningsgränsen, dvs. 320 000 kr.
Kommissionen lade i oktober 2004 fram ett förslag till ändring av EG-rättsakter inom mervärdesskatteområdet, KOM(2004) 728 slutlig. Vid sin behandling av ett liknande motionsyrkande förra året konstaterade utskottet att det svenska regelverket, inom de ramar som är möjliga med hänsyn till gällande EU-bestämmelser, är utformat på ett sådant sätt att svenska företag så lite som möjligt skall drabbas av konkurrensnackdelar. Samtidigt betonade utskottet att det är angeläget att kontrollen fungerar så att svenska företag inte drabbas av otillbörlig konkurrens till följd av att utländska företag inte följer gällande regler, dvs. underlåter att registrera sig för mervärdesskatt här i landet och betala svensk mervärdesskatt när den årliga försäljningen till svenska privatpersoner överstiger omsättningströskeln, 320 000 kronor. Utskottet konstaterade vidare att det inom EU pågick ett arbete som bl.a. syftar till att göra det enklare att tillämpa och kontrollera den särskilda ordningen för distansförsäljning av varor (bet. 2004/05:SkU22).
Motionen
I motion Sk285 av Christer Winbäck (fp) framhålls att skillnaderna på mervärdesskatten inom EU snedvrider konkurrensen på handeln via Internet. För att värna om svensk konkurrens vill motionären att regeringen verkar för en mer enhetlig mervärdesskatt på varor inom EU.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin uppfattning att det svenska regelverket, inom de ramar som är möjliga med hänsyn till gällande EU-bestämmelser, är utformat på ett sådant sätt att svenska företag så lite som möjligt skall drabbas av konkurrensnackdelar men att det är viktigt att kontrollen fungerar med avseende på utländska företags skyldighet att registrera sig för mervärdesskatt här i landet och betala svensk mervärdesskatt när den årliga försäljningen till svenska privatpersoner överstiger omsättningströskeln, 320 000 kr. Liksom tidigare vill utskottet dessutom peka på det förenklingsarbete rörande distansförsäljning av varor som pågår inom EU. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk285.
Befrielse för unga entreprenörer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om mervärdesskattebefrielse under viss tid för unga entreprenörer.
Gällande bestämmelser m.m.
Mervärdesbeskattningens omfattning framgår av 1 kap. 1 § ML. Bestämmelsen innebär att skyldighet att betala mervärdesskatt uppkommer vid omsättning av skattepliktig vara eller tjänst i en yrkesmässig verksamhet samt vid gemenskapsinterna förvärv och import. Av 4 kap. 1 § ML med dess hänvisning till 13 kap. IL framgår att yrkesmässig verksamhet kännetecknas av varaktighet, självständighet och vinstsyfte. En sådan verksamhet har också i regel en viss omfattning. Som yrkesmässig verksamhet räknas också omsättning av varor eller tjänster i former som är jämförliga med näringsverksamhet under förutsättning att omsättningen under beskattningsåret överstiger 30 000 kr.
Redovisningen av mervärdesskatten, som är infogad i skattekontosystemet, omfattar normalt en kalendermånad. Om beskattningsunderlaget exklusive gemenskapsinterna förvärv och import beräknas uppgå till högst en miljon kronor skall redovisningen dock inte göras månatligen utan i den årliga självdeklarationen (för handelsbolag gäller dock andra regler). Exakt vilken dag mervärdesskatt, preliminärskatteavdrag och arbetsgivaravgifter skall redovisas och betalas in beror också bl.a. på om den mervärdesskattepliktiga omsättningen överstiger 40 miljoner kronor eller ej. På Skatteverkets hemsida finns lättillgänglig information om vilka dagar som gäller som sista dag för redovisning och betalning av de berörda skatterna och avgifterna (www.skatteverket.se/skatter/kalender/main.html).
Sedan den 1 januari 2003 kan nystartade företag på begäran få uppskov i tre månader med betalningen av preliminär skatt. Som förutsättning gäller att den skattskyldige inte tar över en näringsverksamhet som redan bedrivs eller redan bedriver näringsverksamhet själv, eller att särskilda skäl inte talar emot det (prop. 2002/03:5, bet. 2002/03:2). En annan lättnad för just småföretag är införandet i höstas av en schablonregel för beräkning av gränsbelopp i 3:12-systemet av innebörd att ett och ett halvt inkomstbasbelopp fördelat på andelarna i företaget alltid skall kunna tas upp som kapitalbeskattad inkomst. Denna regel har bedömts kunna göra det enklare att deklarera för ett stort antal småföretag, särskilt för dem som har litet kapital eller är nystartade (prop. 2005/06:40, bet. 2005/06:SkU10).
I betänkandet (SOU 2002:74) Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv har Mervärdesskatteutredningen (Fi 1999:03) bl.a. föreslagit att beskattningsbara personer vars sammanlagda årliga intäkter avseende skattepliktiga omsättningar av varor och tjänster inom landet understiger 90 000 kr skall ges rätt att vara befriade från mervärdesbeskattning (s. 434 f.). Mervärdesskatteutredningens förslag kommer enligt budgetpropositionen för 2006 att ingå i den större översyn av hela skattesystemet som också aviseras i budgetpropositionen (s. 149).
I skrivelse 2005/06:23 Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning redovisar regeringen sitt handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning inom ramen för EU:s Lissabonstrategi för perioden 2005-2008. Av skrivelsen framgår att frågan om ungas entreprenörskap och sysselsättning uppmärksammats på olika sätt. Enligt skrivelsen (s. 37) har regeringen bl.a. förlängt ett pågående nationellt entreprenörsprogram med fokus på unga människor till 2007 för att skapa positiva attityder till företagande och stimulera till ökat entreprenörskap i samhället. Programmet syftar till att öka intresset för och kunskaperna om entreprenörskap i grund- och gymnasieskola samt i högskolan. Vidare (s. 46) redovisas ett antal insatser för att bekämpa arbetslösheten bland ungdomar (anställningsstöd, jobbsökaraktiviteter, yrkesvägledning, en nationell samordnare, lärlingsplatser, ökade möjligheter att studera vid folkhögskola, mer sommarjobb, ökat statligt stöd till lokala initiativ). Skrivelsen behandlas för närvarande av näringsutskottet.
Motionen
I motion N384 (yrkande 3) av Tina Acketoft och Marie Wahlgren (fp) föreslås befrielse från mervärdesskatt och egenavgifter upp till ett basbelopp för unga entreprenörer på högst 25 år under tre månader. Syftet är att förenkla för unga människor att driva företag under en begränsad tid, t.ex. under ferietid.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser liksom motionären att det i och för sig är önskvärt att öka unga människors intresse för entreprenörskap men finner samtidigt att det är nödvändigt att iaktta viss försiktighet med selektiva och tidsbegränsade skattefavörer som kan komma att medföra konkurrenssnedvridningar, undanträngningseffekter och besvärande tröskeleffekter när favören upphör. Just dessa nackdelar vidlåder enligt utskottets mening motionärens förslag och frågorna är dessutom på olika sätt - som framgår ovan - redan uppmärksammade av regeringen. Utskottet avstyrker därför motionen.
Mervärdesskatt på fastigheter och boende
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avslår tre motionsyrkanden om fribeloppet vid uttagsbeskattningen för fastighetsförvaltning, investeringsbidraget och mervärdesskatten vid nyproduktion samt påförande av mervärdesskatt på bostadshyror.
Gällande bestämmelser m.m.
Underhåll, lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighetsskötsel skall enligt 2 kap. 8 § ML uttagsbeskattas när fastighetsägaren utför arbetena i egen regi, dvs. med egna anställda, även om verksamheten i övrigt inte är mervärdesskattepliktig. Uttagsbeskattning sker dock endast om nedlagda lönekostnader, inräknat avgifter som grundas på lönekostnaderna för arbetena, överstiger 150 000 kr för beskattningsåret. Motionsyrkande liknande det nu aktuella har under senare år avstyrkts med hänsyn till kravet på konkurrensneutralitet i valet mellan upphandlade tjänster och tjänster i egen regi.
Riksdagen godkände under våren 2003 införandet av en ny investeringsstimulans till fastighetsägare för att tillfälligt minska produktionskostnaden för nya bostäder. Stimulansen utgår vid byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder och tillförs fastighetsägaren genom kreditering av dennes skattekonto. Den motsvarar i princip skillnaden mellan den icke avdragsgilla ingående mervärdesskatt som fastighetsägaren betalat vid byggandet, dvs. 25 % av beskattningsunderlaget, och den mervärdesskatt som fastighetsägaren skulle ha betalat om skattesatsen i stället varit 6 %. Investeringsstimulansen utgår till projekt som har påbörjats eller kommer att påbörjas under perioden den 1 januari 2003 till den 31 december 2006 (prop. 2002/03:98, bet. 2002/03:BoU9).
Överlåtelse och upplåtelse av fastighet undantas enligt 3 kap. 2 § ML från skatteplikt i mervärdesskattehänseende. Detta innebär att det inte skall tas ut någon mervärdesskatt vid uthyrning av fastighet eller vid försäljning av fastighet. Fastighetsägare som hyr ut lokaler till en skattskyldig som bedriver skattepliktig verksamhet i lokalerna har dock en möjlighet till s.k. frivilligt inträde. Tanken att beskatta bostadshyror med mervärdesskatt har tidigare av flera skäl avvisats. Redan Allmänna skatteberedningen diskuterade i betänkandet Nytt skattesystem (SOU 1964:25, s. 429) möjligheterna till generell skatteplikt vid uthyrning av fastigheter, bostäder och andra lokaler. Utredningen fann att en generell beskattning omfattande även uthyrning av bostäder skulle leda till svårigheter och bl.a. av neutralitetshänsyn krävde att även boendet i egnahem måste beskattas. Eftersom skatten på årshyran är betydligt mindre än skattebelastningen vid t.ex. uppförandet av en byggnad skulle denna belastning inte kunna avlyftas förrän efter en lång tid, ansåg utredningen. Förutom dessa tekniska svårigheter såg man också problem förknippade med att antalet skattskyldiga skulle utökas.
Motionerna
I motion Sk488 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (s) efterfrågas en översyn av fribeloppet som gäller vid uttagsbeskattningen för fastighetsskötsel som fastighetsägare eller bostadsrättsföreningar utför i egen regi med anställd personal. I motion Sk460 (yrkande 5) av Annelie Enochson (kd) föreslås en återföring av mervärdesskatten i form av ett generellt investeringsbidrag på 10 procentenheter av byggkostnaderna vid nyproduktion, samtidigt som det av regeringen införda investeringsbidraget avskaffas. Slutligen föreslås i motion Sk464 (yrkande 1) av Jörgen Johansson och Rigmor Stenmark (c) ett införande av mervärdesskatt på bostadshyra med 6 %, så att fastighetsägare får möjlighet att göra avdrag för den ingående mervärdesskatten. I yrkande 2 begär motionärerna att Sverige tar upp frågan inom EU.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att bestämmelserna om mervärdesskatt för uttag av fastighetsförvaltningstjänster är motiverade av konkurrensneutralitetsskäl, och utskottet anser att motionärerna bakom motion Sk488 inte har tillfört frågan något nytt som föranleder utskottet att ompröva sitt tidigare ställningstagande i frågan. Vad gäller bestämmelserna om investeringsstimulans vill utskottet framhålla att det handlar om en tillfällig stimulans som kommer att börja avvecklas i slutet av detta år, och det vore enligt utskottets mening inte lämpligt att nu börja ändra på den grundläggande konstruktionen av stödet. Tanken att mervärdesskattbelägga hyror generellt har, som framgår av den ovan lämnade redovisningen av gällande bestämmelser m.m., tidigare prövats och avvisats, och utskottet finner att motionärerna inte har visat att fördelarna med ett sådant system uppväger nackdelarna i form av konkurrenssnedvridningsproblem på bostadsmarknaden m.m. Mot bakgrund av vad som anförts avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.
Båtuppläggning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om avskaffande av mervärdesskatten för båtuppläggning.
Gällande bestämmelser
Mot bakgrund av ett avgörande av EG-domstolen (mål C-428/02) anser Skatteverket att upplåtelse av uppläggningsplatser för båtar på land utgör skattepliktig omsättning enligt 3 kap. 3 § första stycket 5 ML. I det aktuella lagrummet föreskrivs att undantagen från mervärdesskatt på fastighetsområdet inte gäller upplåtelse av parkeringsplatser i parkeringsverksamhet. De båtklubbar som upplåter uppläggningsplatser till medlemmar men inte bedriver verksamheten yrkesmässigt enligt ML behöver dock inte ta ut någon mervärdesskatt på upplåtelserna i den verksamheten. Enligt Skatteverket bör kontrollåtgärder som föranleds av nämnda styrsignal vara framåtsyftande. Beslut på initiativ av Skatteverket skall därför, i normalfallet, inte avse upplåtelser under redovisningsperioder före 2005-09-01 (ställningstagande 2005-06-17, dnr 130 357200-05/111).
Motionen
I motion Sk302 av Karin Enström (m) krävs att mervärdesskatten för båtuppläggning avskaffas. Motionären kritiserar Skatteverket för att i detta hänseende jämställa båtar med fordon.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att skatteplikten för båtuppläggning är motiverad av ett avgörande i EG-domstolen som är bindande för Sverige. Motionen avstyrks.
Stöld och rån
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om avdragsrätt för mervärdesskatt för förluster till följd av stöld eller rån.
Jämför reservation 4 (c).
Motionerna
I motion Ju379 (yrkande 17) av Anna Grönlund Krantz och Torkild Strandberg (fp) begärs ett tillkännagivande om att tillåta avdrag vid mervärdesskatteredovisningen för belopp som frånhänts den skattskyldige genom rån eller stöld. Även i motion Sk331 av Birgitta Carlsson och Jörgen Johansson (c) begärs ett uttalande om att regeringen bör lägga fram förslag om ett sådant avdrag.
Utskottets ställningstagande
Motsvarande yrkanden har tidigare avvisats med motiveringen att den förespråkade ordningen skulle strida mot såväl gällande EG-regler som grundläggande principer för mervärdesskatteredovisningen och dessutom ge upphov till problem, t.ex. då det gäller hanteringen av gjorda avdrag för mervärdesskatt, försäkringsfrågor m.m. Utskottet finner inte skäl att ändra uppfattning i frågan utan avstyrker motionerna.
Komplementär- och alternativmedicin
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om slopad mervärdesskatt på alternativa behandlingar för att förhindra sjukdomsförlopp.
Gällande bestämmelser
Sjukvård, dvs. åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt näraliggande tjänster är undantagna från skatteplikt. För skattefrihet krävs att sjukvården tillhandahålls vid sjukvårdsinrättningar eller av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården. Olika behandlingar som kan hänföras till s.k. alternativvård, skönhetsvård eller för att öka det allmänna välbefinnandet är inte att betrakta som sjukvård enligt ML. Sådan vård är därför skattepliktig och beskattas med normalskattesatsen 25 %. Detta gäller även om behandlingarna ges av någon som innehar behörighet att utöva yrke inom sjukvården.
Motionen
I motion Sk457 (yrkande 1) av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (c) efterlyses lika villkor vid alla olika behandlingar som ges för att lindra eller förhindra sjukdomsförlopp. Motionärerna anser att alternativa behandlingar som ges av t.ex. homeopater eller naprapater inte skall beläggas med mervärdesskatt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin uppfattning att en utvidgning av det skattefria området till att omfatta andra behandlingar än sjukvård enligt de ovan redovisade kriterierna skulle dels föra med sig kostnader för staten, dels leda till avgränsningsproblem gentemot andra typer av verksamheter vars ändamål också är att göra människor friskare och öka deras välbefinnande. Utskottet avstyrker därför motion Sk457 yrkande 1.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Vissa varu- och tjänsteomsättningar, punkt 1 (m, kd, c) |
| av Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om vissa varu- och tjänsteomsättningar. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2005/06:Fi321 yrkande 19, 2005/06:Sk206, 2005/06:Sk208, 2005/06:Sk210, 2005/06:Sk228, 2005/06:Sk232, 2005/06:Sk240 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk269, 2005/06:Sk289, 2005/06:Sk305, 2005/06:Sk311, 2005/06:Sk326, 2005/06:Sk360, 2005/06:Sk361, 2005/06:Sk374, 2005/06:Sk375, 2005/06:Sk406, 2005/06:Sk408, 2005/06:Sk424, 2005/06:Sk441, 2005/06:Sk490, 2005/06:Kr252 yrkande 3 och 2005/06:N445 yrkande 9 och avslår motionerna 2005/06:Sk242 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk258, 2005/06:Sk297 yrkande 1, 2005/06:Sk357, 2005/06:Sk395, 2005/06:Sk433 och 2005/06:MJ448 yrkande 12.
Ställningstagande
Vi delar den uppfattning som förs fram i motion Sk232 att en lägre mervärdesskatt på hushållsnära tjänster skulle innebära avsevärda positiva effekter i form av minskad omfattning av den svarta marknaden på detta område samt ökad sysselsättning för de grupper som vill arbeta inom denna sektor. Även från integrationspolitiska utgångspunkter kan en sänkning av mervärdesskatten förväntas medföra positiva effekter. Enligt EU:s regler finns det just nu - dvs. t.o.m. den 31 mars 2006 - en möjlighet att ansluta landet till försöket med reducerad skatt på s.k. arbetsintensiva tjänster. Till sådana tjänster hör vissa smärre reparationstjänster, renovering och reparation av privata bostäder, fönsterputsning och städning i privata hushåll samt frisörverksamhet, och området ligger således nära vad motionärerna kallar hushållsnära tjänster. Vi anser att regeringen bör göra en anmälan till EG-kommissionen före mars månads utgång om att fr.o.m. den 1 januari 2007 sänka mervärdesskatten på arbetsintensiva tjänster till den lägsta nivån som tillämpas i Sverige, dvs. 6 %. Genom att avvakta till årsskiftet med ikraftträdandet undviks inkomstminskningar för staten under innevarande budgetår, och man måste dessutom ta med i beräkningen att viss tid behövs för beredningsarbete med lagstiftningen. Härigenom kan den svenska anmälan ges den nödvändiga preciseringen och konkretionen, och vi förutsätter också att regeringen ser till att den åtföljs av erforderliga analyser beträffande de rättsliga frågorna och de ekonomiska konsekvenserna samt de marknads- och konkurrensanalyser som behövs för att tillgodose EG-kommissionens krav.
Beträffande serveringstjänster finns det enligt vår mening starka skäl att sänka skatten till samma nivå som för livsmedel. En sådan åtgärd skulle medföra bättre konkurrensförhållanden för landets turistindustri och även innebära administrativa fördelar genom att mervärdesskatten på alla livsmedel skulle bli lika hög, oavsett om livsmedlen tillhandahålls i en livsmedelsaffär eller i en restaurang eller annars på en servering. Vi är medvetna om att det senaste Ekofinrådet har avvisat förslaget om att medge reducerad mervärdesskatt på restaurangtjänster, men den studie som kommissionen nu skall påbörja om de differentierade skattesatsernas effekter i olika hänseenden bör erbjuda tillfälle för Sverige att på sikt agera till förmån för en sänkt restaurangmoms. Vi anser att regeringen bör bevaka frågan och - eventuellt i samverkan med andra länder som har samma uppfattning som vi i fråga om önskvärdheten av att kunna sänka mervärdesskatten på restaurangtjänster - verka för ett positivt ställningstagande av Ekofin i denna fråga.
Vidare anser vi att skattesatsen på transport i skidlift skall sänkas till samma nivå som skattesatsen på övrig idrottsverksamhet. Vi vill framhålla att före den 1 januari 2001 gjordes ingen skillnad på skattesatsen för transport i skidlift och annan personbefordran, som då erhöll samma skattenivå som idrottsverksamhet, dvs. 6 %. Det skattebortfall som teoretiskt skulle kunna uppstå vid en sänkning av skidliftsmomsen till samma nivå som skattesatsen på övrig idrottsverksamhet kommer med all sannolikhet att uppvägas av att antalet fjällturister ökar.
Gränsdragningarna för de olika mervärdesskattesatserna för olika verksamheter inom kulturområdet framstår som obegripliga och har ingen förståelse hos folk i allmänhet. Mervärdesskatten på entréavgiften till kommersiellt anordnad sällskapsdans bör därför sänkas till samma nivå som för tillträde till konserter och andra sceniska arrangemang. De olika skattesatserna på försäljning av konstverk beroende på om konstnären själv säljer sitt alster eller låter ett galleri göra det bör rättas till.
Slutligen håller vi med motionärerna bakom motion Fi321 yrkande 19 (kd) om att området för friskvård, motion, sjukgymnastik och annan behandling kommit att präglas av ett svåröverskådligt virrvarr av olika regler i fråga om såväl skattesatsens nivå som skatteplikten - och avdragsrätten - över huvud taget, beroende på om tjänsten utförs i kommunal regi eller föreningsregi eller på kommersiell basis. Regeringen bör se till att reglerna granskas i syfte att uppnå konkurrensneutralitet på detta viktiga område. Möjligheten att låta alla former av friskvård och motion omfattas av den lägsta skattesatsen bör utredas.
Vi anser att riksdagen med anledning av berörda motioner bör rikta ett tillkännagivande om vad vi nu anfört till regeringen.
2. | Allmännyttiga ideella föreningar, punkt 2 (m, fp, kd, c) |
| av Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om allmännyttiga ideella föreningar. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2005/06:Sk230, 2005/06:Sk293, 2005/06:Sk300, 2005/06:Sk377, 2005/06:Sk494, 2005/06:Kr281 yrkande 15, 2005/06:Kr382 yrkande 6, 2005/06:Kr414 yrkande 10, 2005/06:MJ528 yrkande 5 och 2005/06:N215 yrkande 6.
Ställningstagande
Föreningslivet och det ideella arbete som bedrivs i föreningar i syfte att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom sociala, välgörande, religiösa, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål, har en lång tradition i vårt land. Deras stora betydelse för det svenska samhället, och även internationellt, kan inte nog understrykas. Som anförs i motionerna är det därför angeläget att de allmännyttiga ideella föreningarna och trossamfunden även i fortsättningen inte hindras i sin verksamhet av en hämmande beskattning. En eventuell momsbeläggning kommer att innebära stora ekonomiska problem och ett stort administrativt merarbete. Allians för Sverige anser att alla möjligheter till lättnader i mervärdesbeskattningen - eller hel befrielse - som står till buds inom ramen för den gemenskapsrättsliga lagstiftningen på området måste tas till vara.
I budgetpropositionen för 2006 (finansplanen s. 149) uttalar regeringen att beredningen inom Finansdepartementet av Mervärdesskatteutredningens förslag nu är inriktat på att mervärdesskattefrågorna rörande de ideella föreningarna skall ingå i den större översyn av hela skattesystemet som förestår. Det är enligt Alliansens uppfattning angeläget att regeringen arbetar snabbt så att den oro och ovisshet som finns bland många ideellt arbetande människor kan skingras. Vi föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att den i den fortsatta beredningen av Mervärdesskatteutredningens förslag beaktar vad vi nu anfört.
3. | Företagsbilar, punkt 3 (m, fp, kd, c) |
| av Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om företagsbilar. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Sk204, 2005/06:Sk254, 2005/06:Sk299, 2005/06:Sk307, 2005/06:Sk348 och 2005/06:Sk504.
Ställningstagande
I likhet med vad som anförs i motionerna Sk204, Sk254, Sk299, Sk307, Sk348 och Sk504 anser Allians för Sverige att mervärdesskattelagens bestämmelser om avdragsrätt för förvärv av fordon är svårförståeliga och ger upphov till onödigt krångel för de berörda företagarna. Reglerna, och då särskilt gränsdragningen mellan vad som enligt mervärdesskattelagen är att anse som personbil och vad som bör betraktas som lastbil, måste ändras så att avdragsrätt kan medges för alla typer av lastbilar som används i näringsverksamhet, oavsett om bilen har luftspalt eller inte mellan förarutrymmet och lastutrymmet. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
4. | Stöld och rån, punkt 8 (c) |
| av Jörgen Johansson (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om stöld och rån. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sk331 och bifaller delvis motion 2005/06:Ju379 yrkande 17.
Ställningstagande
Det är orättvist och stötande för rättskänslan att näringsidkare till följd av mervärdesbeskattningens konstruktion tvingas redovisa mervärdesskatt på all sin omsättning, även om näringsidkaren förlorat vederlaget i form av kontanta medel till följd av rån, stöld eller annat tillgreppsbrott. Denna uppfattning är vitt spridd bland allmänheten som i detta sammanhang bortser från lagstiftningsteknikaliteter och EG-rätt. Enligt min uppfattning skulle det vara en fördel om det på något sätt kunde öppnas för en skattemässig kompensation i sådana lägen. Bland annat skulle regelsystemets legitimitet vinna på en sådan uppmjukning.
Jag är medveten om att regeringen tidigare har funnit att Sverige av bl.a. EG-rättsliga skäl inte kan införa regler för korrigering av beskattningsunderlaget i sådana fall då vederlaget för en omsatt vara eller tjänst har stulits. Jag anser att regeringen bör göra en förnyad analys av rättsläget och om det visar sig nödvändigt agera inom EU för att göra det möjligt att på något sätt reducera mervärdesskatten efter rån, stöld eller liknande tillgreppsbrott.
Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion Sk331 (c) som sin mening ger regeringen till känna vad jag nu har anfört. Motion Ju379 får härigenom anses tillgodosedd.
Särskilda yttranden
1. | Vissa varu- och tjänsteomsättningar, punkt 1 (fp) |
| Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp) anför: |
I stället för en enhetlig och enkel skatt har det svenska mervärdesskattesystemet kommit att bli ett lapptäcke av olika skattesatser som dessutom kompliceras ytterligare av om den som tillhandahåller varan eller tjänsten handlar i offentlig regi, i föreningsregi eller på kommersiell basis. Systemet drar höga administrativa kostnader, skapar gränsdragningsproblem och leder till irritation hos konsumenterna.
Mervärdesskattesystemet behöver ses över. Den utredning som pågår, tillkommen efter fp-motion, har tagit alldeles för lång tid och vi anser att det är önskvärt att resultat presenteras snarast.
2. | Distansförsäljning av varor inom EU, punkt 4 (fp) |
| Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp) anför: |
Alltfler privatpersoner köper varor via Internet vilket medför att det antal företag som bedriver sådan handel stadigt ökar. Var företagen är placerade och har sina lager rent fysiskt har ingen betydelse. Det kan vara i Sverige eller i något annat EU-land.
Det som kan orsaka problem är vilken mervärdesskatt en privatkund skall betala om försäljningen sker från ett annat land. Den privatperson som handlar en vara i ett annat EU-land och själv fraktar hem den betalar den moms som gäller i säljarens hemland. Huvudregeln vid distansförsäljning till privatpersoner är däremot att beskattning skall ske i köparens hemland till det landets momssats om säljarens årliga försäljning i det landet överstiger ett visst belopp. I Sverige är detta belopp, det s.k. tröskelvärdet, 320 000 kr. Överskrids tröskelvärdet skall säljaren öppna ett mervärdesskattekonto i Sverige och lägga svensk mervärdesskatt på sina fakturor. I dag är det mycket svårt att följa upp vilka företag från andra EU-länder som via Internet säljer varor till belopp som överskrider tröskelvärdet men inte har öppnat mervärdesskattekonto i Sverige. Det innebär också att svenska staten går miste om värdefulla skatteintäkter.
Skillnaden i moms inom EU snedvrider konkurrensen på handel via Internet. Skulle Sverige anpassa sin mervärdesskatt till övriga Europa skulle sannolikt e-handeln växa ytterligare. Av en utredning från Svensk Handel framgår att prisskillnaderna på nätet i vissa fall är enorma, vilket till stor del beror på den högre svenska mervärdesskatten. Vi förutsätter att regeringen har uppmärksammat de svenska företagens konkurrenssituation när det gäller handel via Internet och att den såväl inom Sverige som i det inom EU pågående arbetet är pådrivande för att hitta en lösning på problemen.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005
2005/06:Fi321 av Per Landgren m.fl. (kd):
19. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Utredningen om översyn av reglerna om reducerade mervärdesskatter m.m. (Fi 2002:11) särskilt bör granska momsreglerna för friskvård och motion. |
2005/06:Sk204 av Rolf Gunnarsson (m):
2005/06:Sk206 av Rolf Gunnarsson (m):
2005/06:Sk208 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):
2005/06:Sk210 av Maud Ekendahl och Jeppe Johnsson (båda m):
2005/06:Sk228 av Peter Danielsson och Tobias Billström (båda m):
2005/06:Sk230 av Anna Grönlund Krantz (fp):
2005/06:Sk232 av Tobias Billström och Peter Danielsson (båda m):
2005/06:Sk240 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (båda m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om olika moms på samma mat. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör arbeta för att EG-direktiven för moms ses över. |
2005/06:Sk242 av Lars Gustafsson (kd):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i EU verka för en begränsning i uttaget av mervärdesskatt på drivmedel. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att införa en begränsningsregel i mervärdesskatten vid skatteuttag på drivmedel. |
2005/06:Sk254 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (båda m):
2005/06:Sk258 av Johan Linander och Åsa Torstensson (båda c):
2005/06:Sk269 av Rigmor Stenmark (c):
2005/06:Sk285 av Christer Winbäck (fp):
2005/06:Sk289 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):
2005/06:Sk293 av Solveig Hellquist (fp):
2005/06:Sk297 av Hillevi Engström (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att momsen på körlektioner skall sänkas till 6 %. |
2005/06:Sk299 av Jan-Evert Rådhström och Krister Hammarbergh (båda m):
2005/06:Sk300 av Linnéa Darell m.fl. (fp):
2005/06:Sk302 av Karin Enström (m):
2005/06:Sk305 av Håkan Larsson och Kenneth Johansson (båda c):
2005/06:Sk307 av Jan Ertsborn (fp):
2005/06:Sk311 av Inger René och Cristina Husmark Pehrsson (båda m):
2005/06:Sk326 av Cristina Husmark Pehrsson och Inger René (båda m):
2005/06:Sk331 av Birgitta Carlsson och Jörgen Johansson (båda c):
2005/06:Sk348 av Lars Lindblad (m):
2005/06:Sk357 av Erling Wälivaara och Ulrik Lindgren (båda kd):
2005/06:Sk360 av Patrik Norinder och Henrik Westman (båda m):
2005/06:Sk361 av Patrik Norinder och Henrik Westman (båda m):
2005/06:Sk374 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
2005/06:Sk375 av Anne Marie Brodén (m):
2005/06:Sk377 av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (båda c):
2005/06:Sk395 av Ingemar Vänerlöv (kd):
2005/06:Sk406 av Torsten Lindström (kd):
2005/06:Sk408 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):
2005/06:Sk424 av Claes Västerteg (c):
2005/06:Sk433 av Lars Gustafsson (kd):
2005/06:Sk441 av Kenneth Lantz (kd):
2005/06:Sk457 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lika villkor skall gälla vid alla olika behandlingar som ges för att lindra eller förhindra sjukdomsförlopp. |
2005/06:Sk460 av Annelie Enochson (kd):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att sänka momsen på nyproduktion. |
2005/06:Sk464 av Jörgen Johansson och Rigmor Stenmark (båda c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att via momsbeläggning av bostadshyra sänka den enskildes bostadskostnader. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att aktualisera frågan om moms på bostadshyra i EU. |
2005/06:Sk488 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (båda s):
2005/06:Sk490 av Ulrik Lindgren och Erling Wälivaara (båda kd):
2005/06:Sk494 av Mikael Oscarsson (kd):
2005/06:Sk504 av Kerstin Lundgren (c):
2005/06:Ju379 av Anna Grönlund Krantz och Torkild Strandberg (båda fp):
17. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om momsavdrag för belopp som stulits vid rån eller stöld. |
2005/06:Kr252 av Kent Olsson m.fl. (m):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om momssatser på kulturområdet. |
2005/06:Kr281 av Kent Olsson m.fl. (m):
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om moms på idrottsanläggningar. |
2005/06:Kr382 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen låter utreda momsbefrielse för ideella föreningars kulturverksamheter i enlighet med vad som anförs i motionen. |
2005/06:Kr414 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Mervärdesskatteutredningen. |
2005/06:MJ448 av Åsa Domeij m.fl. (mp, -):
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om sänkt moms för livsmedel från ekologiskt certifierad produktion. |
2005/06:MJ528 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utredningen om och undantagen från beskattning inom mervärdesskatteområdet (dir. 2002:141) bör ges som tilläggsdirektiv att särskilt utreda frågan om momsbefrielse för ickevinstdrivande verksamhet och hur en sådan befrielse skulle överensstämma med EU:s regelverk. |
2005/06:N215 av Kenneth Johansson och Margareta Andersson (båda c):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte momsbelägga ideella föreningars verksamhet. |
2005/06:N384 av Tina Acketoft och Marie Wahlgren (båda fp):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ungdomars möjligheter att driva ferieföretag. |
2005/06:N445 av Lars Lindén m.fl. (kd):
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om villkor för turismen avseende skatter och avgifter likvärdiga med dem som finns i andra länder. |