Socialutskottets betänkande 2005/06:SoU15 | |
Ändringar i läkemedelslagstiftningen m.m. | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 2005/06:70 Ändringar i läkemedelslagstiftningen m.m. Vidare behandlas 2 motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen samt 30 motionsyrkanden från allmänna motionstiderna 2004 och 2005.
Utskottet ställer sig bakom föreslagna lagändringar för att genomföra EG-direktiv på läkemedelsområdet. Syftet med ändringarna är dels att förenkla och förtydliga kraven för godkännande av läkemedel för försäljning, dels att utveckla den inre marknaden för läkemedel i EU. Definitionen av begreppet läkemedel ändras. Ändringen innebär bl.a. att homeopatika kommer att omfattas av begreppet. Förbud mot marknadsföring av receptbelagda läkemedel till allmänheten införs liksom förbud mot marknadsföring av humanläkemedel som inte godkänts för försäljning. Beträffande tillsyn föreslås att Läkemedelsverket skall ha tillsyn över marknadsföringen av läkemedel. Detta gäller även marknadsföring som förekommer i tv och som i dag övervakas av Konsumentombudsmannen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2006.
I betänkandet finns 10 reservationer och 1 särskilt yttrande.
Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Ändringar i läkemedelslagen m.m. |
| Riksdagen antar regeringens förslag till a) lag om ändring i läkemedelslagen (1992:859), b) lag om ändring i patentlagen (1967:837), c) lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844), d) lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:70 i denna del och avslår motionerna 2004/05:So289 och 2005/06:So23 yrkande 1. |
Reservation 1 (m, fp, c)
2. | Kosttillskott |
| Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So450 yrkande 2 och 2004/05:So462. |
Reservation 2 (m, c)
3. | Producentoberoende information |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:So358 yrkandena 1 och 8. |
Reservation 3 (v, mp)
4. | Statligt företag för generiska läkemedel |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:So358 yrkande 9. |
Reservation 4 (v)
5. | Antroposofiska läkemedel |
| Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So444 yrkandena 1 och 2, 2004/05:So450 yrkande 1, 2004/05:So486 och 2004/05:So651. |
Reservation 5 (m, fp, kd, c)
6. | Apoteksmonopolet |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:70 i denna del och avslår motion 2005/06:So23 yrkande 2. |
Reservation 6 (m, fp, kd, c)
7. | Apoteket AB:s verksamhet |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:So205 och 2005/06:So240. |
Reservation 7 (m, c)
8. | Läkemedelsförskrivning |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:So206, 2005/06:So263, 2005/06:So333, 2005/06:So480 yrkandena 1 och 2, 2005/06:So484, 2005/06:So619, 2005/06:So634 yrkande 1, 2005/06:So646 yrkande 16, 2005/06:So673 och 2005/06:So691 yrkande 12. |
Reservation 8 (m)
Reservation 9 (fp, c)
Reservation 10 (kd)
9. | Läkemedelsförmåner |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:So362 yrkandena 1 och 2, 2005/06:So457 yrkandena 1 och 2, 2005/06:So481 och 2005/06:So536. |
Stockholm den 28 mars 2006
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Kristina Zakrisson (s), Margareta Israelsson (s), Kerstin Heinemann (fp), Conny Öhman (s), Lars U Granberg (s), Marina Pettersson (s), Erik Ullenhag (fp), Kenneth Johansson (c), Magdalena Andersson (m), Jan Lindholm (mp), Martin Nilsson (s), Jan Emanuel Johansson (s), Maud Ekendahl (m) och Gunilla Wahlén (v).
Redogörelse för ärendet
Utskottet har gjort ett studiebesök hos Apoteket AB den 7 mars 2006.
Inför beredningen av ärendet har Handikappförbundens samarbetsorgan inkommit med en skrivelse.
Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår i proposition 2005/06:70 lagändringar för att genomföra EG-direktiv på läkemedelsområdet. Syftet med ändringarna är dels att förenkla och förtydliga kraven för godkännande av läkemedel för försäljning, dels att utveckla den inre marknaden för läkemedel i EU. De tre direktiv som skall genomföras är:
- Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/24/EG av den 31 mars 2004 om ändring, avseende traditionella växtbaserade läkemedel, av direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel,
- Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/27/EG av den 31 mars 2004 om ändring av direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel och
- Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/28/EG av den 31 mars 2004 om ändring av direktiv 2001/82/EG om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel.
Genom det förstnämnda direktivet, direktiv 2004/24/EG, införs ett särskilt förenklat registreringsförfarande för traditionella växtbaserade läkemedel som inte uppfyller kriterierna för att godkännas som läkemedel eller för att registreras som homeopatika, men som har en lång tradition av användning som gör att det går att fastställa att de inte är skadliga när de används på angivet sätt. Flertalet av bestämmelserna i läkemedelslagen föreslås gälla för sådana läkemedel. De båda andra direktiven, dvs. direktiv 2004/27/EG (humanläkemedel) respektive direktiv 2004/28/EG (veterinärmedicinska läkemedel), syftar till att undanröja hinder för handeln med läkemedel och öka rörligheten inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet för sådana produkter. Genomförande av dessa direktiv avser bl.a. ändringar av förfarandena för godkännande för försäljning av läkemedel inom EES-området. Ett annat syfte med förslagen är att underlätta tillträdet till gemenskapsmarknaden för s.k. generiska läkemedel. De lagändringar som föreslås i propositionen gäller huvudsakligen läkemedelslagen (1992:859).
En ändring som föreslås i lagen är att definitionen av begreppet läkemedel ändras. Ändringen innebär bl.a. att homeopatika kommer att omfattas av begreppet. Förutom ovanstående direktiv föreslår regeringen genomförande av vissa regler om marknadsföring av läkemedel i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel genom att förbud mot marknadsföring av receptbelagda läkemedel till allmänheten införs liksom förbud mot marknadsföring av humanläkemedel som inte godkänts för försäljning.
Beträffande tillsyn föreslås att Läkemedelsverket skall ha tillsyn över marknadsföringen av läkemedel. Detta gäller även marknadsföring som förekommer i tv och som i dag övervakas av Konsumentombudsmannen.
Utöver förslagen om ändring av läkemedelslagen föreslås ändringar i patentlagen (1967:837), radio- och TV-lagen (1996:844), lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. och lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2006.
Slutligen redovisar regeringen sin bedömning att resande till Sverige från övriga Schengenområdet för resenärer som är i behov av narkotiska läkemedel bör underlättas.
Utskottets överväganden
Ändringar i läkemedelslagen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till lagändringar i läkemedelslagen, patentlagen, radio- och TV-lagen samt lagen om läkemedelsförmåner m.m. En motion med begäran om ytterligare ändringar i läkemedelslagen när det gäller definitionen av läkemedel bör avslås. Riksdagen bör vidare avslå en motion om ökad kompetens i alternativmedicin inom vården med hänvisning till att utredningen om detaljhandelsmonopolet givits i uppdrag att se över bl.a. detta. Riksdagen bör även avslå motioner om producentoberoende information och ett statligt läkemedelsföretag. Utskottet avstyrker även motioner om reglering inom EU av kosttillskott eftersom ett EG-direktiv på området genomförts.
Jämför reservationerna 1 (m, fp, c), 2 (m, c), 3 (v, mp) och 4 (v).
Propositionen
Allmänt
Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel trädde båda i kraft i november 2001. I dessa direktiv har ett stort antal tidigare gällande direktiv inom läkemedelsområdet inarbetats så att de kommit att omfatta i princip hela den s.k. regulatoriska processen, dvs. regler för godkännande eller registrering av läkemedel för försäljning, kontroll av tillverkning av läkemedel, marknadsföring, tillsyn, säkerhetsövervakning m.m. Läkemedelslagstiftningen i Sverige är i stor utsträckning utformad utifrån dessa direktiv. Efter en omfattande process har de båda direktiven efter beslut i Europaparlamentet och rådet reviderats genom tre ändringsdirektiv. Den lagstiftning som hittills antagits inom EU på läkemedelsområdet har haft som mål att skapa fri och säker rörlighet för läkemedel och att undanröja hindren för handeln med dessa. Det har dock framgått att det behövs nya åtgärder för att undanröja de återstående hindren mot den fria rörligheten. Det krävs en anpassning av nationella lagar och andra författningar i de fall där det förekommer skillnader i fråga om grundläggande principer för att den inre marknaden skall fungera väl samtidigt som en hög hälsoskyddsnivå för människor säkerställs.
Ny definition av begreppet läkemedel
För att åstadkomma en överensstämmelse mellan EG-direktiven och läkemedelslagen föreslår regeringen att definitionen av begreppet läkemedel i 1 § läkemedelslagen (1992:859) ändras. I stället för "vara" skall med läkemedel avses varje "substans eller kombination av substanser" som tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor eller djur, eller kan användas på eller tillföras människor eller djur i syfte att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan eller för att ställa diagnos. Som följd av den nya definitionen av läkemedel skall homeopatika fortsättningsvis betecknas som läkemedel i läkemedelslagen. Avsikten är emellertid inte att införandet av den nya definitionen skall medföra några egentliga förskjutningar i praxis när det gäller avgränsningen mot andra produkter såsom foder eller livsmedel. En annan nyhet är att även generiska läkemedel definieras i lagen: Läkemedel som har samma kvalitativa och kvantitativa sammansättning i fråga om aktiva substanser och samma läkemedelsform som ett annat läkemedel, dvs. en kopia. För den här kategorin läkemedel föreslås att sökanden vid ansökan om godkännande får åberopa dokumentation i form av prekliniska studier och kliniska prövningar som avser referensläkemedlet. Förutsättningarna för detta bör dock preciseras närmare i föreskrifter meddelade av regeringen. Syftet är att underlätta tillträdet för generiska läkemedel till gemenskapsmarknaden.
Ömsesidigt erkännande och decentraliserat förfarande
Regeringen föreslår i enlighet med gällande EG-bestämmelser att möjligheterna till ömsesidigt erkännande av godkända eller registrerade läkemedel utökas och att nya regler om en samordnad decentraliserad procedur införs i svensk lagstiftning. Godkännande eller registrering av ett humanläkemedel som har meddelats i en annan stat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall på ansökan erkännas här i landet, om det saknas anledning att anta att läkemedlet skulle kunna innebära en allvarlig folkhälsorisk. När ett erkännande har beslutats betraktas läkemedlet som godkänt i Sverige. Om ett läkemedel däremot inte är godkänt i någon stat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och ansökan om godkännande med begäran om tillämpning av det decentraliserade förfarandet lämnats in i fler än en av staterna skall det land som sökande begär skall fungera som referensmedlemsstat hantera den fortsatta beredningen av ansökan genom att utarbeta underlag för övriga staters ställningstagande till läkemedlet. I Sverige ankommer detta på Läkemedelsverket. Syftet med att införa dessa förfaranden är att uppnå en harmonisering av läkemedelsgodkännandena inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet genom en samordning av handläggningen av ärendena om godkännande mellan de nationella myndigheterna i de berörda staterna. På europeisk nivå inrättas en samordningsgrupp med anknytning till Europeiska läkemedelsmyndigheten för att granska alla frågor som rör godkännande för försäljning av ett läkemedel i fler än en medlemsstat.
Traditionella växtbaserade läkemedel
Regeringen föreslår vidare ett system för registrering av "traditionella växtbaserade läkemedel" för humant bruk. I läkemedelslagen införs en bestämmelse om att ett växtbaserat humanläkemedel, som inte uppfyller kraven för att godkännas som läkemedel eller för att registreras som homeopatika efter ansökan skall registreras som traditionellt växtbaserat läkemedel, ett nytt begrepp i svensk rätt. Förutsättning för registrering är att
- läkemedlet endast har indikationer som är lämpliga för traditionella växtbaserade läkemedel, vars sammansättning och ändamål är avsedda och utformade för att användas utan läkares diagnos, ordination eller övervakning av behandlingen,
- läkemedlet endast får tillföras i viss styrka och viss dosering,
- läkemedlet är avsett att intas genom munnen eller för utvärtes bruk eller inhalation,
- läkemedlet eller en produkt som i huvudsak motsvarar läkemedlet har haft medicinsk användning under en period av minst 30 år varav minst 15 år inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
- det finns tillräckliga uppgifter om läkemedlets traditionella användning och det är styrkt att medlet inte är skadligt när det används på angivet sätt och dess farmakologiska verkningar eller effekt förefaller rimlig på grundval av långvarig användning och erfarenhet.
Om en gemenskapsmonografi har utarbetats över det växtbaserade läkemedlet eller om det består av material eller beredningar som finns upptagna i en av kommissionen upprättad förteckning, skall en registrering som gjorts i en annan medlemsstat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet erkännas här i landet om det saknas anledning att anta att läkemedlet kan innebära en potentiell allvarlig folkhälsorisk (ömsesidigt erkännande). Under samma förutsättningar skall ett växtbaserat läkemedel, som inte är registrerat i någon medlemsstat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och för vilket ansökan om registrering har lämnats in i fler än en medlemsstat, registreras (decentraliserat förfarande). De nya reglerna kommer enligt regeringens bedömning att gälla en relativt stor andel av i dag godkända naturläkemedel, dvs. läkemedel vars verksamma beståndsdelar har ett naturligt ursprung, dvs. utgörs av en växt- eller djurdel, bakteriekultur, mineral, salt eller saltlösning. Systemet med godkända naturläkemedel kommer att finnas kvar för de naturläkemedel som inte faller inom ramen för traditionella växtbaserade läkemedel.
Införandet av de nya reglerna förenas med övergångsbestämmelser. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2006. Därefter löper en övergångsperiod som innebär följande:
- Växtbaserade läkemedel som den 30 april 2006 är godkända som naturläkemedel och som enligt läkemedelslagen (1992:859) kan godkännas som läkemedel eller registreras som traditionellt växtbaserat läkemedel skall få säljas och marknadsföras som naturläkemedel till dess att Läkemedelsverket meddelat slutligt beslut i ärende om godkännande eller registrering, om ansökan om sådant godkännande eller sådan registrering görs senast den 30 april 2008.
- Växtbaserade läkemedel som den 30 april 2006 är godkända som naturläkemedel och som efter ansökan godkänts som läkemedel enligt läkemedelslagen skall under vissa förutsättningar få säljas i öppna handeln fram t.o.m. den 30 april 2009.
- Naturmedel, fria läkemedel och homeopatiska läkemedel som tillhandahålls på den svenska marknaden vid ikraftträdandet och som omfattas av ett tillfälligt försäljningstillstånd i avvaktan på beslut om godkännande som naturläkemedel, godkännande som vissa utvärtes läkemedel respektive registrering som homeopatika får försäljas fram t.o.m. den 30 april 2011.
Försäljning och marknadsföring
Gränserna för vilka läkemedel som är tillåtna att sälja anpassas i läkemedelslagen till de nya reglerna om registrering av homeopatika och traditionella växtbaserade läkemedel. Däremot föreslås inte någon ändring när det gäller möjligheten att lämna tillstånd till försäljning av antroposofiska läkemedel enligt 5 § läkemedelslagen. Propositionen innehåller också förslag till mer detaljerade regler om marknadsföring av läkemedel. Det föreslås att det i läkemedelslagen tas in uttryckliga förbud mot marknadsföring av receptbelagda läkemedel till allmänheten, mot humanläkemedel som inte godkänts för försäljning samt förbud mot marknadsföring som är riktad till barn. När det gäller generella bestämmelser för marknadsföring föreslår regeringen att det i läkemedelslagen tas in en bestämmelse enligt vilken marknadsföringen av ett läkemedel skall främja en ändamålsenlig användning av produkten genom en presentation som är aktuell, saklig och balanserad. När registrerade traditionella växtbaserade läkemedel marknadsförs skall det anges att produkten är registrerat traditionellt växtbaserat läkemedel för användning vid viss indikation eller vissa indikationer samt att indikationerna som omfattas av registreringen uteslutande grundar sig på erfarenhet av långvarig användning.
Motionerna
I motion 2005/06:So23 med anledning av proposition 2005/06:70 Ändringar i läkemedelslagstiftningen m.m. av Erik Ullenhag m.fl. (fp) anförs att det finns ett behov av ökad kompetens inom hälso- och sjukvården om alternativ medicinsk behandling (yrkande 1). En stor andel av befolkningen i Sverige använder sig av olika alternativmedicinska behandlingar. Motionärerna menar därför att sjukvårdspersonal behöver ha ökad kunskap om det alternativmedicinska området för att kunna ge sina patienter adekvata råd, t.ex. interagerar vissa läkemedel inom skolmedicinen med naturläkemedel, vilket kan ge allvarliga biverkningar om de kombineras. Om användningen av traditionella växtbaserade läkemedel kommer att öka som en följd av implementeringen av det nya EG-direktivet förstärker det ytterligare behovet av ökad kompetens inom hälso- och sjukvården om alternativmedicinsk behandling.
I motion 2004/05:So289 av Jan Lindholm och Ingegerd Saarinen (båda mp) begärs en ändring i läkemedelslagen. Motionärerna vänder sig emot att i Sverige skall allt som har medicinsk effekt registreras som läkemedel, även om effekten enbart är positiv. De tar fallen med glukosamin och nyponpulver som exempel. Motionärerna menar att Läkemedelsverkets tolkning av läkemedelslagen får oerhört negativa konsekvenser för människors hälsa. Dessutom innebär tolkningen ökade samhällskostnader i form av dyra läkemedel och ökat behov av vård och behandling av patienter.
I motion 2004/05:So450 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att Sverige inom ramen för EU-samarbetet skall verka för att beslut om kosttillskott, naturläkemedel och motsvarande skall betraktas som nationella angelägenheter (yrkande 2). Motionärerna menar att detta är en nationell angelägenhet som när den tas upp på EU-nivå tenderar att endast bli en näringspolitisk fråga. Motion 2004/05:So462 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (båda c) handlar också om hälsopreparat och kosttillskott. Motionärerna kritiserar EU:s nya kosttillskottsdirektiv och begär ett tillkännagivande om att regeringen förkastar förslaget.
Motionärerna bakom motion 2005/06:So358 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) (yrkande 1) anser att det bör utredas hur den producentoberoende forskningen, tillsynen och informationen till befolkningen kan stärkas. En sådan utredning bör enligt motionärerna särskilt beakta hur organisationer som t.ex. Kilen, Konsumentverket och Apoteket AB kan utvecklas och stärkas liksom organisationen Nätverk för läkemedelsepidemiologi (Nepi). I samma motion (yrkande 8) begärs ett tillkännagivande om uppföljning av riktlinjer och lagstiftning avseende marknadsföring av läkemedel. Motionärerna menar att producentoberoende läkemedelsinformation är mycket väsentlig och att det är tveksamt om marknadsföring av läkemedel från producenten över huvud taget skall vara tillåten. Därför är det av största vikt att genomförandet av EG-direktiven om läkemedel följs upp, enligt motionärerna.
I motion 2005/06:So358 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) (yrkande 9) begärs att regeringen utreder möjligheterna att etablera ett statligt företag för tillverkning av generiska läkemedel.
Tidigare behandling och pågående arbete
Regeringen beslutade den 16 februari 2006 om tilläggsdirektiv (dir. 2006:25) till Utredningen om detaljhandel med läkemedel. I utredarens uppdrag ingår bl.a. att analysera och lämna förslag om vilka gränser som bör finnas för detaljhandelsmonopolet när det gäller växtbaserade läkemedel. Utredaren skall därvid beakta de bestämmelser i läkemedelslagen (1992:859) som föreslås träda i kraft den 1 maj 2006, enligt den proposition som nu är föremål för utskottets behandling (prop. 2005/06:70). Utredarens arbete här bör enligt direktiven i första hand inriktas på de växtbaserade läkemedel som enligt nuvarande regler i läkemedelslagen är eller skulle kunna bli godkända som naturläkemedel. Vid utformningen av förslaget skall utredaren bedöma och beakta huruvida användningen av de aktuella läkemedlen kan medföra sådana medicinska säkerhetsrisker att de bör omfattas av detaljhandelsmonopolet. Om utredaren finner att vissa eller alla av de nu aktuella läkemedlen även fortsättningsvis bör säljas inom den öppna handeln skall författningsförslag lämnas som möjliggör detta.
Utredaren skall vid utarbetandet av dessa förslag även överväga om det bör ställas nya krav, när det gäller t.ex. lokaler, utrustning, personalens kompetens, förvaring, tillsyn och tillståndsgivning, som inte gäller enligt dagens försäljningssystem i den öppna handeln. Utredaren skall beakta vilka förutsättningar EG-rätten ger när det gäller denna fråga.
När det gäller marknadsföring och information om läkemedel uppställs i verksamhetsavtalet mellan staten och Apoteket AB krav på att marknadsföring och produktinformation som vidtas skall vara opartisk och oberoende av produkters ursprung. Utredningen om detaljhandelsmonopolet skall analysera om Apoteket AB:s information och marknadsföring av läkemedel är utformad i enlighet med EG-rätten och definiera innebörden av det krav som ställs i EG-domstolens dom. Uppdraget skall i den del som rör växtbaserade läkemedel redovisas senast den 31 december 2006 och i övrigt senast den 31 december 2007.
Utskottet har tidigare behandlat motioner om producentoberoende utbildning och information om läkemedel i det av riksdagen godkända betänkandet 2003/04:SoU7 (s. 35; res. v+mp). Utskottet betonade vikten av producentoberoende utbildning om läkemedel och att också allmänheten lätt kan få tillgång till producentoberoende information. Med hänvisning till pågående satsningar på detta område ansåg utskottet yrkandena i huvudsak tillgodosedda.
I samma betänkande behandlade utskottet förslag om att låta regeringen utreda möjligheten att bilda ett statligt företag med syfte att tillverka generika. Utskottet kunde inte ställa sig bakom förslaget utan avstyrkte yrkandet (bet. 2003/04:SoU7 s. 44; res. v).
Inom EU har ett direktiv om kosttillskott antagits. Kosttillskottsdirektivet, direktiv 2002/46/EG, syftar till att harmonisera kosttillskottsutbudet inom EU. För att få säljas som kosttillskott måste ett preparat finnas upptaget på en särskild lista. Preparat med högre doser än de i direktivet stipulerade värdena räknas numera som läkemedel i stället för livsmedel. Direktivet trädde i kraft den 12 juli 2002. Medlemsstaterna var skyldiga att anpassa sina egna nationella bestämmelser till direktivet senast den 31 juli 2003. Sverige har gjort det genom Livsmedelsverkets föreskrifter om kosttillskott (LIVFF 2003:9). Från den 1 augusti 2005 råder handelsförbud för produkter som inte uppfyller kraven i direktivet.
Regeringen har nyligen överlämnat en skrivelse om Nationell IT-strategi för vård och omsorg (skr. 2005/06:139) till riksdagen. Strategin innehåller även förslag som rör tillgången till information på vård- och omsorgsområdet, inklusive läkemedelsinformation.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i läkemedelslagen (1992:859), liksom de följdändringar som föreslås i patentlagen (1967:837), radio- och TV-lagen (1996:844) samt i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.
Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion 2005/06:So23 (fp) att genomförandet av det nya EG-direktivet kan komma att öka behovet av kompetens i alternativmedicinsk behandling i vården. I tilläggsdirektiven till Utredningen om detaljhandelsmonopolet (dir. 2006:25) ges den särskilda utredaren i uppdrag att analysera och lämna förslag om vilka gränser som bör finnas för detaljhandelsmonopolet när det gäller traditionella växtbaserade läkemedel. Utskottet noterar att utredaren i sitt uppdrag skall överväga bl.a. om det bör ställas nya krav när det gäller personalens kompetens. Motion 2005/06:So23 (fp) yrkande 1 får därmed anses åtminstone delvis tillgodosedd.
Genom de föreslagna ändringarna i läkemedelslagen ändras definitionen av begreppet läkemedel. Som framgår av propositionen är avsikten dock inte att den nya definitionen skall medföra några egentliga förskjutningar i praxis när det gäller gränsdragningen mellan olika kategorier av produkter, vilka som är att hänföra till läkemedel och vilka som skall räknas som livsmedel etc. Något behov av ytterligare ändring i läkemedelslagen föreligger inte enligt utskottet. Motion 2004/05:So289 (mp) avstyrks.
Direktiv 2002/46/EG, kosttillskottsdirektivet, är färdigförhandlat och antaget av EU:s medlemsstater. Det trädde i kraft den 12 juli 2002. Medlemsstaterna var skyldiga att införliva direktivet i sin nationella reglering senast den 31 juli 2003. Livsmedelsverket har antagit föreskrifter om kosttillskott. Med hänvisning till redan gjorda överenskommelser och bestämmelser som trätt i kraft kan utskottet inte ställa sig bakom yrkandena i motionerna 2004/05:So450 (v) yrkande 2 och 2004/05:So462 (c). Yrkandena avstyrks.
I det nu gällande verksamhetsavtalet mellan staten och Apoteket AB ställs krav på att marknadsföring och produktinformation skall vara opartiska och oberoende av produkters ursprung. Vidare har Utredningen om detaljhandelsmonopolet fått i uppdrag att analysera om Apoteket AB:s information och marknadsföring av läkemedel är utformad i enlighet med EG-rätten. I sammanhanget vill utskottet också peka på det arbete som inletts genom Nationella IT-strategin för vård och omsorg (skr. 2005/06:139). Motion 2005/06:So358 (v) yrkandena 1 och 8 avstyrks i den mån den inte är tillgodosedd med det anförda.
Beträffande begäran i motion 2005/06:So358 (v) yrkande 9 om att regeringen utreder möjligheten att etablera ett statligt företag för tillverkning av generiska läkemedel vidhåller utskottet sitt ställningstagande i betänkande 2003/04:SoU7 (s. 44). Yrkandet avstyrks.
Antroposofiska läkemedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om antroposofiska läkemedel. Utskottet hänvisar till att i den mån sådana läkemedel inte omfattas av föreslagna regler om homeopatika eller traditionella växtbaserade läkemedel i läkemedelslagen så kvarstår möjligheten att meddela dispenser.
Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c).
Propositionen
EG-direktiven som ligger till grund för föreslagna lagändringar som utskottet nu behandlar innehåller inte någon reglering av antroposofiska läkemedel. I propositionen föreslås inte heller någon ändring beträffande den här kategorin preparat. Möjligheten att lämna tillstånd till försäljning av antroposofiska läkemedel enligt 5 § och 7 § läkemedelslagen kvarstår. Som beskrivits ovan föreslås att de nya reglerna förenas med övergångsbestämmelser. Dessa innebär bl.a. att naturläkemedel, fria läkemedel och homeopatiska läkemedel som tillhandahålls på den svenska marknaden vid ikraftträdandet och som omfattas av ett tillfälligt försäljningstillstånd i avvaktan på beslut om godkännande som naturläkemedel, godkännande som vissa utvärtes läkemedel respektive registrering som homeopatika får säljas fram t.o.m. den 30 april 2011.
Motionerna
Antroposofiska läkemedel tas upp i flera motioner från allmänna motionstiderna 2004 och 2005.
I motion 2004/05:So444 av Jan Lindholm m.fl. (mp) begärs att antroposofiska läkemedel skall behandlas som en egen grupp läkemedel (yrkande 1) och att regeringen finner en långsiktig lösning som reglerar och säkrar tillgängligheten av de antroposofiska läkemedlen (yrkande 2). Motionärerna anför att de antroposofiska medlen ännu inte finns reglerade i en tillfredsställande lagstiftning i Sverige eller inom EU, även om ett stort antal medlemsstater genom lag, förordning eller välvillighet från myndigheterna har skapat olika lösningar. Det EG-direktiv som nu skall genomföras innehåller inte någon reglering för antroposofiska läkemedel. Däremot omfattas homeopatika som utgör en del av de antroposofiska läkemedlen. Motionärerna anser dock att en sådan uppdelning inte är möjlig att göra. Det motverkar hela tanken om antroposofiska läkemedel som en helhet. En särskild reglering är nödvändig. Den bör omfatta de antroposofiska medel som används vid behandling av de antroposofiska läkarna. Regeringen bör enligt motionärerna reglera detta i särskild förordning för att bruk och utskrivning av antroposofiska läkemedel skall kunna ske fortsättningsvis i Sverige. Motion 2004/05:So450 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) innehåller också den ett yrkande om att regeringen skyndsamt bereder frågan om en svensk förordning som omfattar antroposofiska läkemedel (yrkande 1). Även i motion 2004/05:So486 av Kerstin Engle (s) och i motion 2004/05:So651 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd, m, fp, c) tas frågan om en förordning och behovet av en långsiktig lösning för antroposofiska läkemedel upp.
Bakgrund
Läkemedelslagens bestämmelser har inte varit tillämpliga på antroposofiska läkemedel som sådana. I stället har regeringen vid upprepade tillfällen utfärdat dispenser för dessa. Den nuvarande dispensen gäller till utgången av år 2006. Regeringen har tidigare gett Läkemedelsverket i uppdrag att hitta en lösning för att göra antroposofiska läkemedel tillgängliga. Läkemedelsverket har då funnit att det inte varit möjligt att inordna antroposofiska läkemedel i befintlig lagstiftning. Några förslag till lagändringar för att göra detta möjligt har verket inte lämnat.
Utskottets ställningstagande
Antroposofiska läkemedel som sådana regleras inte i nuvarande läkemedelslag (1992:859). Inte heller de ändringar som nu föreslås kommer att medföra några ändringar i detta hänseende. Den föreslagna regleringen i läkemedelslagen följer en annan systematik. I den mån antroposofiska läkemedel är homeopatika eller s.k. traditionella växtbaserade läkemedel omfattas de dock av regleringen för dessa grupper av preparat. I dag erbjuds tillfälliga lösningar genom att dispenser meddelas. Den möjligheten finns kvar genom förslaget till 5 § och 7 § i sagda lag. Motionerna 2004/05:So444 (mp) yrkandena 1 och 2, 2004/05:So450 (v) yrkande 1, 2004/05:So486 (s) och 2004/05:So651 (kd, m, fp, c) avstyrks i den mån de inte anses tillgodosedda med det anförda.
Handel med läkemedel och Apoteket AB:s verksamhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till ändringar i lagen om handel med läkemedel m.m. En motion om att avskaffa apoteksmonopolet bör avslås. Med hänvisning till det utrednings- och förändringsarbete som pågår bör riksdagen avslå motioner om hantering av kasserade läkemedel och avskildhet på apoteket.
Jämför reservationerna 6 (m, fp, kd, c) och 7 (m, c).
Propositionen
Regeringen föreslår till följd av föreslagna ändringar i läkemedelslagen (1992:859) en ny utformning av bestämmelser i lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. Apoteksmonopolet behålls med hänvisning till att frågan om monopolets fortbestånd bör beredas vidare i särskild ordning. Däremot föreslås en tydligare gränsdragning för detaljhandelsmonopolet. Detta skulle avse godkända läkemedel, läkemedel som omfattas av ett erkännande av ett godkännande som meddelats i annan stat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och licens i läkemedelslagen, samt reglerna om godkända läkemedel i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av den 31 mars 2004 om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet. Den nya utformningen medför att läkemedel som endast skall registreras enligt bestämmelserna i läkemedelslagen, dvs. homeopatika och sådana traditionella växtbaserade läkemedel som inte skall godkännas för försäljning, inte omfattas av detaljhandelsmonopolet. Liksom i dag skulle inte heller godkända naturläkemedel som är godkända som s.k. vissa utvärtes läkemedel omfattas.
Motionerna
Detaljhandelsmonopolet tas upp i en motion.
I motion 2005/06:23 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om att avskaffa apoteksmonopolet(yrkande 2). Motionärerna föreslår att det under förutsättning av tillstånd från Läkemedelsverket görs möjligt för var och en att bedriva detaljhandel med receptfria respektive receptbelagda läkemedel.
Apoteket AB:s verksamhet i övrigt behandlas i två motioner.
I motion 2005/06:So205 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) föreslås att verksamhetsavtalet med Apoteket AB ändras så att även apoteksombud kan ta emot kasserade läkemedel. Motionären konstaterar att läkemedel under de senaste åren alltmer har uppmärksammats som ett betydande miljöproblem.
I motion 2005/06:So240 av Johan Andersson (s) begärs ett tillkännagivande om att staten som ägare bör se till att Apoteket AB tar större hänsyn till kundernas integritet genom att erbjuda viss avskildhet på apotek när medicin hämtas ut.
Tidigare behandling och pågående arbete
Som nämnts ovan beslutade regeringen den 16 februari 2006 om tilläggsdirektiv till Utredningen om detaljhandel med läkemedel (dir. 2006:25). Mot bakgrund av EG-domstolens dom i mål C-438/02, Allmänna åklagaren mot Krister Hanner, skall den särskilda utredaren göra en översyn av det svenska apoteksmonopolet. Om utredaren finner att förändringar är nödvändiga för att EG-rättens allmänna krav på statliga handelsmonopol skall anses uppfyllda skall förslag till sådana förändringar lämnas. Utredaren skall ur ett EG-rättsligt perspektiv särskilt analysera om Apoteket AB:s försäljningsnät är utformat så att konsumenternas tillgång till såväl human- som veterinärläkemedel säkras. I utredarens uppdrag ingår också att bl.a. analysera om apoteksombuden bör ta emot kasserade läkemedel. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2007.
Utskottet behandlade yrkanden om att avskaffa apoteksmonopolet senast i betänkande 2005/06:SoU1 (s. 145; res. m+fp+kd+c). Utskottet vidhöll då sin tidigare bedömning i betänkande 2005/06:SoU2 där man ansett att det utredningsarbete som bedrivs för att se över detaljhandeln med läkemedel inte skulle föregripas.
Läkemedelsverket har haft i uppdrag att se över läkemedels miljöpåverkan. Översynen är avslutad och resultatet bereds för närvarande. Likaså har Socialstyrelsen haft i uppdrag att se över hur kassationen av läkemedel kan minska. Regeringen har även i proposition 2004/05:150 Svenska miljömål - Ett gemensamt uppdrag anfört att den har för avsikt att inom EU verka för att krav på information om miljöaspekter även omfattar bl.a. läkemedelsprodukter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom förslaget till lag om ändringar i lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. Utskottet har nyligen behandlat yrkanden om att avskaffa apoteksmonopolet (bet. 2005/06:SoU1 s. 145). Utskottet ser inte någon anledning att nu ompröva sitt ställningstagande. Motion 2005/06:So23 (fp) yrkande 2 avstyrks.
Utskottet noterar att i tilläggsdirektiven till Utredningen om detaljhandel med läkemedel uppdras åt utredaren att bl.a. analysera om apoteksombuden bör ta emot kasserade läkemedel. Riksdagen bör inte föregripa utredningens resultat. Motion 2005/06:So205 (m) avstyrks.
I samband med studiebesök hos Apoteket AB har inhämtats att bolaget i det utvecklingsarbete som pågår för att öka tillgängligheten hos apoteken också beaktar möjligheterna till avskildhet när nya apotek etableras. Ambitionen är att bl.a. verksamheten med s.k. läkemedelsprofiler skall bedrivas i separata rum eller avskilda hörnor. Motion 2005/06:So240 (s) bedöms i huvudsak tillgodosedd.
Läkemedelsförskrivning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion om en läkemedelsjournal placerad hos sjukvårdshuvudmannen samt motioner om samordning av medicinering och annan hantering av läkemedelsförskrivning. Utskottet hänvisar till det arbete som pågår på området, bl.a. den nationella IT-strategin för vård och omsorg.
Jämför reservationerna 8 (m), 9 (fp, c) och 10 (kd).
Motionerna
I motion 2005/06:So673 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om en samlad läkemedelsjournal placerad hos sjukvårdshuvudmannen samt att diagnos anges i samband med förskrivning och att detta beaktas i Patientdatautredningen. Motionärerna menar att hanteringen av information om varje patients förskrivna läkemedel blir onödigt krånglig i dag. Det bästa vore enligt motionärerna ett nytt system som inriktas på att sjukvårdspersonalen själv kan hantera informationen genom ett system som byggs upp inom landstingen, där uppgifterna kan föras in i patientjournalerna.
Samordning av medicinering är föremål för flera motionsyrkanden.
Torsten Lindström (kd) anser i motion 2005/06:So484 att en översyn behövs för att utröna hur en samordnad medicinering kan gå till. En patient kan samtidigt vara patient hos flera olika läkare utan att det upptäcks. De olika läkarna kan därmed ovetande om varandras bedömningar förskriva samma medicin eller olika mediciner som t.o.m. kan motverka varandra. Samordning av medicinuttag till en och samma person tas även upp i motion 2005/06:So619 av Marianne Carlström m.fl. (s). Både av hänsyn till samhällets läkemedelskostnader och för att kunna motverka att mediciner av olika slag, framför allt mediciner som har drogliknande effekter, hamnar på gatorna bland ungdomar behövs en samordning enligt motionärerna. I motion 2005/06:So646 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) föreslås att s.k. smartkort införs som ett sätt att minska problemet med okontrollerad läkemedelsanvändning (yrkande 16).
Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (båda s) anför i motion 2005/06:So480 (yrkande 1) att ett centralt obligatoriskt läkemedelsregister bör upprättas där uppgifter om utskrivna läkemedel samkörs för varje patient och som kan användas av läkare i samband med utskrivning av nya mediciner. En allvarlig följd av den bristande utskrivningskontrollen är att ett läkemedelsmissbruk med lätthet kan uppkomma, fortsätta och hemlighållas. Motionärerna begär vidare att former för rehabilitering av de missbrukare som går miste om sin drog och därmed kommer att behöva behandling under en övergångsperiod, som en väg tillbaka till ett fullvärdigt drogfritt liv, övervägs (yrkande 2).
Situationen för människor med psykiska problem och/eller psykisk sjukdom uppmärksammas i motion 2005/06:So691 av Jan Lindholm m.fl. (mp). Motionärerna menar att kunskaper om individuell känslighet för mediciner och kombinationer av mediciner och övrigt näringsintag behöver öka och begär ett tillkännagivande om detta (yrkande 12).
Karin Granbom (fp) förordar i motion 2005/06:So333 att ett förenklat förfarande för att hämta ut insulin på apoteket vid akut behov införs. Vid enstaka tillfällen bör det finnas möjlighet att hämta ut insulin utan recept. Motionären föreslår att en person som har diabetes och är van vid insulintillförsel t.ex. skulle kunna ansöka om att få ett ID-kort eller annan typ av intyg som medger ett fåtal uttag av insulin utan recept.
I motion 2005/06:So206 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) begärs ett tillkännagivande om att även utländska recept skall kunna expedieras av det svenska statliga apoteksmonopolet. Endast recept utfärdade av svenska läkare expedieras på svenska apotek. Motionären menar att detta ställer till problem för turister och andra utlänningar som är beroende av medicin men inte tagit med sig tillräckligt inför resan till Sverige eller rent av glömt den.
Hans Hoff (s) anför i motion 2005/06:So263 att missbruk av förskrivningsrätten är så allvarligt att en översyn av nuvarande regelverk bör göras.
Mikael Oscarsson (kd) menar i motion 2005/06:So634 (yrkande 1) att läkemedlens del i missbruksproblematiken är förbisedd och begär att en nationell kampanj mot det ökande läkemedelsmissbruket upprättas.
Tidigare behandling och pågående arbete
Utskottet har tidigare under detta riksmöte behandlat motioner om att på olika sätt åstadkomma en säkrare och mer rationell förskrivning och användning av läkemedel, senast i betänkande 2005/06:SoU2 (s. 20):
Utskottet ser mycket positivt på den utveckling som pågår när det gäller att åstadkomma en säkrare och mer rationell användning och förskrivning av läkemedel. Förbättrade möjligheter att följa upp läkemedelsförskrivning och läkemedelsanvändning är enligt utskottet av stor betydelse, främst för att garantera patientsäkerhet och kvalitet i hälso- och sjukvården men även för att de samlade resurserna på området skall kunna användas så effektivt som möjligt. Den lag om läkemedelsförteckning som trätt i kraft den 1 juli 2005 är mycket värdefull då den kan förhindra att problem uppstår till följd av bristande information om en patients aktuella läkemedelssituation. (res. m+fp+kd+c)
Genom lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning inrättades ett nytt personregister i form av en läkemedelsförteckning med uppgifter om de förskrivna läkemedel som hämtas ut på apotek. Läkemedelsförteckningen förs av Apoteket AB. Syftet med det nya registret är att avhjälpa problem som kan följa av bristande information om en patients aktuella läkemedelssituation (prop. 2004/05:70, bet. 2004/05:SoU13, rskr. 2004/05:217).
I anslutning till att utskottet behandlade regeringens proposition med förslag till lag om läkemedelsförteckning togs även frågan om vem som skulle vara registerförare upp. Yrkanden om att avslå regeringens förslag att registret skulle föras av Apoteket AB avstyrktes då med följande motivering (bet. 2004/05:SoU13 s. 12 f.):
Utskottet delar regeringens uppfattning att det faller sig naturligt att tilldela Apoteket AB rollen som registerförare och personuppgiftsansvarig. Redan i dag registrerar Apoteket AB uthämtade förskrivna läkemedel med stöd av lagen (1996:1156) om receptregister. Företaget är i dagsläget den enda källan från vilken fullständig sådan information kan hämtas. Utskottet konstaterar vidare att regeringen har för avsikt att återkomma med nödvändiga förslag för det fall eventuella kommande förändringar i detaljhandelsmonopolet inverkar på förutsättningarna för registret.
Den 1 juli 2005 infördes i lagen (1996:1156) om receptregister en möjlighet för Apoteket AB att spara recept för flera uttag av läkemedel inom förmånssystemet under hela receptets giltighetstid. Lösningen innebär att kunden vid ett senare uttag på ett recept kan vända sig till vilket apotek som helst och inte behöver gå till det apotek där det första uttaget ägde rum.
Sedan de nya lagarna trätt i kraft har Apoteket AB samlat in receptinformation från alla apotek. I mars 2006 inleds ett pilotprojekt med elektronisk lagring av recept som kan hämtas ut med hjälp av "e-legitimation". Avsikten är att receptregister och läkemedelsförteckning skall kunna användas för ett gemensamt register, ett slags läkemedelskonto där en kunds receptuttag noteras. Tjänsten bygger på samtycke från patienten. Lansering av tjänsten "Mina läkemedel" är planerad till augusti 2006. Det kommer att vara möjligt att hämta ut medicin även om man glömt sitt recept. På sikt är det tänkt att det gula pappersreceptet skall försvinna och ersättas av e-recept.
Vidare pågår för närvarande en översyn av lagstiftning som reglerar informationshanteringen inom hälso- och sjukvårdsområdet, Patientdatautredningen. Utredningen skall se över hur behandlingen av personuppgifter inom hälso- och sjukvården regleras samt lämna förslag till en väl fungerande och sammanhängande reglering av området som innebär både ökad patientsäkerhet och starkt integritetsskydd. Inom ramen för uppdraget övervägs frågor som rör
- elektroniska patientjournaler,
- för vilka ändamål personuppgifter skall få behandlas,
- överföring av uppgifter både mellan olika organisatoriska vårdenheter inom den offentliga hälso- och sjukvården, samt mellan den offentliga hälso- och sjukvården och verksamhet som bedrivs av andra än landsting.
Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2006 (se dir. 2003:42 och tilläggsdirektiv 2004:95).
Socialstyrelsen har i regleringsbrevet för budgetåret 2005 fått i uppdrag att i samråd med Läkemedelsverket utreda möjligheterna att införa ett kodsystem som anger läkemedels förskrivningsorsak på recept. Om analysen utmynnar i att det är möjligt att införa ett sådant system skall de förslag inklusive författningsförslag som krävs för att införa ett sådant system lämnas. Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2006.
Utskottet behandlade i betänkande 2003/04:SoU7 en motion om missbruk av förskrivningsrätten med begäran om översyn av nuvarande regelverk. Motionen avstyrktes med hänvisning till pågående arbete (ej res.).
Även yrkanden om att införa s.k. smartkort har behandlats tidigare. Ett smartkort är ett kort försett med ett datachip som man kan ladda med uppgifter om läkemedelsanvändning, läkares namn, särskilt boende, personligt ombud m.m. I betänkande 2004/05:SoU13 s. 12 avstyrkte utskottet ett sådant yrkande med hänvisning till att man delade den uppfattning som Utredningen om uppföljning inom läkemedelsområdet uttryckt i sitt betänkande (SOU 2003:52 s. 89), nämligen att smartkort inte var ett realistiskt alternativ för att dokumentera patientens läkemedelsförskrivningar eller uthämtning av receptbelagda läkemedel på apotek (ej res.).
Den 10 mars 2006 presenterade regeringen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting en nationell IT-strategi för vård och omsorg. Strategin skall fungera som ett stöd för det lokala och regionala arbetet och lägga grunden till fördjupad samverkan på nationell nivå. Avsikten är att strategin skall godkännas och tillämpas av staten, landstingen, kommunerna samt övriga vårdgivare och intressenter inom vård- och omsorgssektorn. Arbetet fortsätter under 2006 med att förankra förslagen och diskutera beslut som behöver fattas för att strategin skall kunna realiseras. Arbetet skall avrapporteras senast i mars 2007.
Regeringen har nyligen överlämnat en skrivelse om den nationella IT-strategin för vård och omsorg (skr. 2005/06:139) till riksdagen. En utgångspunkt för strategin är att information behöver följa patienten. Information om patienten skall finnas tillgänglig för vårdgivare oavsett var och när den behövs. Det kan t.ex. gälla möjligheten att få tillgång till samlad information om patientens läkemedelsanvändning. Vidare skall information vara lättillgänglig för patienterna. Här menar strategins upphovsmän att mer behöver göras. Mycket information finns tillgänglig på olika webbplatser i dag, men den är inte lättillgänglig och inte heller heltäckande. Visionen är en nationellt samordnad hälsoportal där man både kan få information om vård och vårdrelaterade produkter och även komma i kontakt med vården för att boka besökstid, förnya recept etc.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner att ett brett upplagt arbete pågår för att hitta lösningar på bl.a. de problem som motionärerna uppmärksammat. Den nyligen presenterade Nationella IT-strategin för vård och omsorg kan förväntas innebära en förbättrad vårdkvalitet och tillgänglighet efter genomförandet. När det gäller frågan om vem som skall vara registerförare för läkemedelsförteckningen vidhåller utskottet sin uppfattning att (bet. 2004/05:SoU13 s. 12 f.) "det faller sig naturligt att tilldela Apoteket AB rollen som registerförare och personuppgiftsansvarig". I avvaktan på resultatet från pågående arbete får yrkandena i motionerna 2005/06:So206 (m), 2005/06:So263 (s), 2005/06:So333 (fp), 2005/06:So480 (s) yrkandena 1 och 2, 2005/06:So484 (kd), 2005/06:So619 (s), 2005/06:So634 (kd) yrkande 1, 2005/06:So646 (m) yrkande 16, 2005/06:So673 (fp) och 2005/06:So691 (mp) yrkande 12 anses vara åtminstone delvis tillgodosedda.
Läkemedelsförmåner
Motionerna
I motion 2005/06:So457 av Marie Wahlgren m.fl. (fp) begärs att regeringen verkar för en utredning av läkemedelsförmånerna (yrkande 1). I samma motion begärs även att regeringen ändrar regelverket på ett sådant sätt att läkemedel mot erektil dysfunktion ingår i läkemedelsförmånssystemet (yrkande 2). Motionärerna vänder sig emot att behandling av svårare varianter av impotens, s.k. erektil dysfunktion (ED), med patientvänliga läkemedel för närvarande inte subventioneras medan produkter som skall injiceras accepteras.
I motion 2005/06:So481 av Hillevi Larsson (s) begärs ett tillkännagivande om vikten av tillgång till medicin för reumatiker. Det finns enligt motionären skäl att nyansera problembilden av läkemedel i vårdbudgeten. Förskrivning av nya och dyrare läkemedel kan leda till stora ekonomiska vinster för samhällsekonomin, liksom livskvalitetsvinster för den enskilde. En ökad förskrivning av de nya dyra reumatikermedicinerna skulle sannolikt leda till färre sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Därför anser motionären att en översyn behövs av hur förskrivningen går till och på vilka sätt landstingen tar hänsyn till övergripande hälsoekonomiska aspekter.
I motion 2005/06:So362 av Mona Jönsson m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att låta utreda hur man på ett bättre sätt kan komma till rätta med förskrivning och användning av läkemedel (yrkande 1). I motionen (yrkande 2) begärs även ett tillkännagivande om att låta utreda hur alla patienter kan få tillgång till nödvändiga mediciner. Motionärerna menar att det finns brister i system, exempelvis när patienter på grund av sin ekonomi inte kan hämta ut sina eller sina barns mediciner. Samma tema tas upp i motion 2005/06:So536 av Mona Berglund Nilsson (s).
Tidigare behandling och pågående arbete
Sedan den 1 oktober 2002 gäller lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. En ny självständig nämndmyndighet - Läkemedelsförmånsnämnden - har inrättats med uppgift att ansvara för beslut rörande subventionering och prisreglering i fråga om läkemedel och andra varor som ingår i läkemedelsförmånerna. Läkemedel kan ingå i läkemedelsförmånerna endast om de uppfyller vissa kriterier som anges i lagen. Grundläggande utgångspunkter är i detta sammanhang de mål för hälso- och sjukvården som anges i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), nämligen människovärdesprincipen och behovs- och solidaritetsprincipen. I ljuset av dessa utgångspunkter skall Läkemedelsförmånsnämnden pröva om läkemedel uppfyller det kriterium avseende kostnadseffektivitet som anges i lagen om läkemedelsförmåner m.m. Vidare uppställs ett kriterium avseende marginalnytta, dvs. det får inte finnas andra tillgängliga läkemedel eller behandlingsmetoder som enligt en avvägning mellan avsedd effekt och skadeverkningar som avses i 4 § läkemedelslagen är att bedöma som väsentligt mer ändamålsenliga. En ytterligare förutsättning för att ett läkemedel skall ingå i förmånerna är att receptet är försett med uppgift som identifierar den arbetsplats som receptutfärdaren tjänstgör vid (arbetsplatskod). I proposition 2001/02:63 med förslag till läkemedelsförmånslag aviserade regeringen att en utvärdering av förmånssystemet skulle göras framöver.
Om läkemedel mot erektil dysfunktion skall ingå i läkemedelsförmånssystemet eller ej har prövats av Läkemedelsförmånsnämnden. När det gällde Viagra och Cialis, om tillhandahålls i tablettform, avslogs ansökningarna. Beträffande läkemedlen Bondil och Caverject beslutade nämnden att bifalla ansökningarna om subvention och fastställande av pris. Nämnden ansåg att subventionering av läkemedel vid ED kan motiveras i de fall läkemedlet främst kommer till användning vid svårare former av ED. Med hänsyn till att målgruppen för läkemedlen Bondil och Caverject i huvudsak är män med de svåraste formerna av ED fann nämnden det motiverat att låta läkemedlen ingå i läkemedelsförmånerna (generell subventionering). Besluten rörande Viagra och Cialis har överklagats till länsrätten och sedermera även till Regeringsrätten. Regeringsrätten beviljade prövningstillstånd den 17 november 2005.
Yrkanden om att tillsätta en utredning för att se över läkemedelsförmånerna och att ompröva rätten att erhålla läkemedel mot svår erektil dysfunktion via läkemedelsförmånssystemet har prövats av utskottet tidigare i betänkande 2003/04:SoU7 s. 23. Utskottet avstyrkte då yrkandena (res. m+kd).
Utskottets ställningstagande
I samband med tillkomsten av lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner utgick regeringen i propositionen ifrån att en utvärdering av förmånssystemet skulle göras framöver. Utskottet utgår ifrån att regeringen vid lämplig tidpunkt tar initiativ till en allmän översyn såsom förutskickats. Huruvida ett enskilt preparat skall omfattas av läkemedelsförmånssystemet är en fråga för Läkemedelsförmånsnämnden och högre instanser på området. Motionerna 2005/06:So457 (fp) (yrkandena 1 och 2) och 2005/06:So481 (s) avstyrks.
Enligt utskottets mening är det inte tillfredsställande att människor på grund av sin ekonomi inte kan hämta ut förskrivna läkemedel. Från Apoteket AB har inhämtats att bolaget har för avsikt att under 2006 följa upp delbetalningssystemet och granska kreditgivningen. Åtgärder som planeras är att inventera relationer mellan apotek och socialtjänsten lokalt samt att ge Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) i uppdrag att närmare undersöka orsaker till uteblivna betalningar. Med hänvisning till de åtgärder som Apoteket AB planerar anser utskottet motionerna 2005/06:So362 (mp) (yrkandena 1 och 2) samt 2005/06:So536 (s) i huvudsak tillgodosedda.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Ändringar i läkemedelslagen m.m., punkt 1 (m, fp, c) |
| av Kerstin Heinemann (fp), Erik Ullenhag (fp), Kenneth Johansson (c), Magdalena Andersson (m) och Maud Ekendahl (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till:
1. lag om ändring i läkemedelslagen (1992:859),
2. lag om ändring i patentlagen (1967:837),
3. lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844),
4. lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:70 i denna del och motion 2005/06:So23 yrkande 1 och avslår motion 2004/05:So289.
Ställningstagande
En stor andel av befolkningen i Sverige använder sig av olika alternativmedicinska behandlingar. Sjukvårdspersonal behöver därför ha ökad kunskap om det alternativmedicinska området för att kunna ge sina patienter adekvata råd, t.ex. så interagerar vissa läkemedel inom skolmedicinen med naturläkemedel, vilket kan ge allvarliga biverkningar om de kombineras. Om användningen av traditionella växtbaserade läkemedel kommer att öka som en följd av implementeringen av det nya EG-direktivet så förstärker det ytterligare behovet av ökad kompetens inom hälso- och sjukvården om alternativmedicinsk behandling.
Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.
2. | Kosttillskott, punkt 2 (m, c) |
| av Kenneth Johansson (c), Magdalena Andersson (m) och Maud Ekendahl (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:So450 yrkande 2 och 2004/05:So462.
Ställningstagande
Frågor om naturläkemedel och kosttillskott och liknande frågor skall inte regleras på EU-nivå. Det är en nationell angelägenhet som när den tas upp på EU-nivå tenderar att endast bli en näringspolitisk fråga. Sverige skall därför inom ramen för EU-samarbetet verka för att beslut om kosttillskott, naturläkemedel och motsvarande skall betraktas som nationella angelägenheter.
Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.
3. | Producentoberoende information, punkt 3 (v, mp) |
| av Ingrid Burman (v), Jan Lindholm (mp) och Gunilla Wahlén (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:So358 yrkande 1 och avslår motion 2005/06:So358 yrkande 8.
Ställningstagande
Läkemedel är en stor tillgång för bot, lindring och ökat välbefinnande hos många människor, men om de inte används rätt kan det innebära stora risker. Därför anser vi att det är av största vikt att marknadskrafterna inte tillåts råda oreglerat utan att den producentoberoende forskningen, tillsynen och informationen till befolkningen kan stärkas. Därvid bör särskilt beaktas hur organisationer som t.ex. Kilen, Konsumentverket och Apoteket AB kan utvecklas och stärkas, liksom organisationen Nätverk för läkemedelsepidemiologi (Nepi). Vi välkomnar de marknadsföringsbestämmelser som finns i nu aktuellt direktiv.
Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.
4. | Statligt företag för generiska läkemedel, punkt 4 (v) |
| av Ingrid Burman (v) och Gunilla Wahlén (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:So358 yrkande 9.
Ställningstagande
Generisk substitution är nu obligatoriskt om inte medicinska skäl som talar mot ett utbyte av läkemedel föreligger. Vi anser därför att det finns goda möjligheter att utveckla ett statligt läkemedelsföretag med syfte att tillverka generika. Sverige har en hög kompetens inom läkemedelsforskning och biokemi. Läkemedel är dessutom en starkt expansiv bransch. Enligt vår mening bör regeringen ta initiativ till att utreda möjligheten att bilda ett sådant läkemedelsföretag.
Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.
5. | Antroposofiska läkemedel, punkt 5 (m, fp, kd, c) |
| av Chatrine Pålsson (kd), Kerstin Heinemann (fp), Erik Ullenhag (fp), Kenneth Johansson (c), Magdalena Andersson (m) och Maud Ekendahl (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:So444 yrkandena 1 och 2, 2004/05:So450 yrkande 1, 2004/05:So486 och 2004/05:So651.
Ställningstagande
Antroposofiska läkemedel framställs huvudsakligen av växter och mineraler.
Det finns olika framställningsmetoder, en del av medlen framställs enligt homeopatiska metoder. Medlen finns som orala, utvärtes, injektioner, ögondroppar och suppositorier. Sortimentet är mycket stort. Antroposofiska läkemedel förskrivs av legitimerade läkare som har ansvar för deras effekt. Dessa läkemedel regleras inte i nuvarande läkemedelslagstiftning. Den hittillsvarande lösningen, att meddela dispenser, är otillfredsställande. Regleringen av de antroposofiska läkemedlen måste få en långsiktig lösning. Det är viktigt att de patienter som nyttjar läkemedlen och utövarna av antroposofisk medicin får besked om villkoren för sina läkemedel.
Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.
6. | Apoteksmonopolet, punkt 6 (m, fp, kd, c) |
| av Chatrine Pålsson (kd), Kerstin Heinemann (fp), Erik Ullenhag (fp), Kenneth Johansson (c), Magdalena Andersson (m) och Maud Ekendahl (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. med den ändring såvitt avser 4 § som föranleds av bifall till motion 2005/06:So23 yrkande 2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:So23 yrkande 2 och bifaller delvis proposition 2005/06:70 i denna del.
Ställningstagande
Lydelsen i 4 § lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. bör snarast ändras på så sätt att det dels blir möjligt för alla som får tillstånd av Läkemedelsverket härtill att sälja receptbelagda läkemedel, dels blir möjligt för alla som får tillstånd av Läkemedelsverket härtill att sälja receptfria läkemedel. Vi anser att i stället för dagens ordning med ett statligt monopol, licensierade butiker och apotek bör möjlighet ges att sälja receptfria respektive receptbelagda läkemedel. Erfarenheter från andra länder visar att ökad mångfald har lett till fler apotek, bättre tillgänglighet och service såväl i glesbygd som i storstad samt lägre läkemedelskostnader för den enskilde. Vidare skall detaljhandel med receptbelagda läkemedel vara förbehållet de butiker och apotek som har en farmaceutiskt utbildad personal tillgänglig under hela öppethållandet och som får tillstånd för sådan handel av Läkemedelsverket. Det skall inte vara tillåtet för tillståndsinnehavarna att sälja receptbelagda läkemedel på annat sätt än genom personlig expediering av farmaceutiskt utbildad personal. Vad gäller detaljhandel med receptfria läkemedel behöver kraven inte vara lika högt ställda. Detta gäller speciellt för receptfria läkemedel för rökavvänjning och mot åkommor som förkylning, huvudvärk m.m. Läkemedelsverket bör kunna ge tillstånd till alla de butiker som kan visa på att de kan ordna försäljningen så att man dels kan följa de råd som finns gällande olika läkemedel, dels kan placera läkemedlen på ett sådant sätt att de finns i ett bemannat område av butiken, t.ex. i direkt anslutning till utgångskassorna.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
7. | Apoteket AB:s verksamhet, punkt 7 (m, c) |
| av Kenneth Johansson (c), Magdalena Andersson (m) och Maud Ekendahl (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:So205 och avslår motion 2005/06:So240.
Ställningstagande
Läkemedel har under de senaste åren alltmer uppmärksammats som ett betydande miljöproblem. I sjöar och vattendrag hittas rester från läkemedel. För att människor skall återlämna gamla och oförbrukade läkemedel måste det finnas lättanvända system för läkemedelskassation. Apoteken tar emot överblivna läkemedel, men det är i dag inte möjligt att lämna in sådana till apoteksombud. För att ändra på det bör det skrivas in i verksamhetsavtalet mellan staten och Apoteket AB att även apoteksombud skall ta emot kasserade läkemedel.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
8. | Läkemedelsförskrivning, punkt 8 (m) |
| av Magdalena Andersson (m) och Maud Ekendahl (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 8. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:So484, 2005/06:So619 och 2005/06:So673 samt avslår motionerna 2005/06:So206, 2005/06:So263, 2005/06:So333, 2005/06:So480 yrkandena 1 och 2, 2005/06:So634 yrkande 1, 2005/06:So646 yrkande 16 och 2005/06:So691 yrkande 12.
Ställningstagande
En patient kan samtidigt vara patient hos flera olika läkare utan att det upptäcks. De olika läkarna kan därmed ovetande om varandras bedömningar förskriva samma medicin eller olika mediciner som till och med kan motverka varandra. Systemet kan också verka kostnadsdrivande då någon samlad samordning inte görs. Okontrollerad läkemedelsanvändning är ett problem för såväl samhälle som individ. En översyn behövs för att utröna hur en samordnad medicinering kan gå till. Vi ställer oss positiva till den läkemedelsförteckning som införts, vari de läkemedel som enskilda patienter hämtar ut på apotek registreras. Av olika skäl är det emellertid olämpligt att låta Apoteket AB vara registerförare.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
9. | Läkemedelsförskrivning, punkt 8 (fp, c) |
| av Kerstin Heinemann (fp), Erik Ullenhag (fp) och Kenneth Johansson (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:So673 och avslår motionerna 2005/06:So206, 2005/06:So263, 2005/06:So333, 2005/06:So480 yrkandena 1 och 2, 2005/06:So484, 2005/06:So619, 2005/06:So634 yrkande 1, 2005/06:So646 yrkande 16 och 2005/06:So691 yrkande 12.
Ställningstagande
Vi ställer oss positiva till den läkemedelsförteckning som införts, vari de läkemedel som enskilda patienter hämtar ut på apotek registreras. Av olika skäl är det emellertid olämpligt att låta Apoteket AB vara registerförare.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
10. | Läkemedelsförskrivning, punkt 8 (kd) |
| av Chatrine Pålsson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 10. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:So484, 2005/06:So619 och 2005/06:So673 samt avslår motionerna 2005/06:So206, 2005/06:So263, 2005/06:So333, 2005/06:So480 yrkandena 1 och 2, 2005/06:So634 yrkande 1, 2005/06:So646 yrkande 16 och 2005/06:So691 yrkande 12.
Ställningstagande
En patient kan samtidigt vara patient hos flera olika läkare utan att det upptäcks. De olika läkarna kan därmed ovetande om varandras bedömningar förskriva samma medicin eller olika mediciner som till och med kan motverka varandra. Systemet kan också verka kostnadsdrivande då någon samlad samordning inte görs. Okontrollerad läkemedelsanvändning är ett problem för såväl samhälle som individ. En översyn behövs för att utröna hur en samordnad medicinering kan gå till. Jag ställer mig vidare positiv till den läkemedelsförteckning som införts vari de läkemedel som enskilda patienter hämtar ut på apotek registreras. Av olika skäl är det emellertid olämpligt att låta Apoteket AB vara registerförare.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Särskilt yttrande
Ändringar i läkemedelslagen m.m., punkt 1 (mp)
Jan Lindholm (mp) anför:
Enligt Läkemedelsverket skall allt som har en medicinsk effekt, även om den enbart är positiv, registreras som läkemedel. Detta innebär att även t.ex. glukosamin och nyponpulver skall registreras som läkemedel. Jag anser att denna tolkning av läkemedelslagen får negativa konsekvenser för människors hälsa. Tolkningen medför även ökade kostnader för konsumenten, men också ökade samhällskostnader i form av dyra läkemedel samt ökat behov av vård och behandling av patienter. I stället skulle den tolkning som FDA (Food and Drug Administration) i USA använder kunna tillämpas också i Sverige, dvs. preparat som har medicinsk effekt men som också har negativa biverkningar skall registreras som läkemedel. Preparat som däremot enbart har positiva effekter för hälsan skall kunna säljas obehindrat. Jag menar att lagstiftning på hälsoområdet alltid måste prioritera hälsoeffekter. Jag har för avsikt att följa utvecklingen på området och förbehåller mig rätten att återkomma i frågan.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2005/06:70 Ändringar i läkemedelslagstiftningen m.m.:
1. lag om ändring i läkemedelslagen (1992:859),
2. lag om ändring i patentlagen (1967:837),
3. lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844),
4. lag om ändring i lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m.,
5. lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.
Följdmotion
2005/06:So23 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om kompetensuppbyggnad gällande alternativmedicin och traditionella växtbaserade läkemedel inom hälso- och sjukvården. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om avskaffande av detaljhandelsmonopolet för receptbelagda och receptfria läkemedel. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:So289 av Jan Lindholm och Ingegerd Saarinen (båda mp):
2004/05:So444 av Jan Lindholm m.fl. (mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att antroposofiska läkemedel skall behandlas som en egen grupp läkemedel. |
2. | Riksdagen begär att regeringen snarast finner en långsiktig lösning som reglerar och säkrar tillgängligheten av de antroposofiska läkemedlen. |
2004/05:So450 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skyndsamt bereder frågan om en svensk förordning avseende antroposofiska läkemedel. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige inom ramen för EU-samarbetet skall verka för att beslut om kosttillskott, naturläkemedel och motsvarande skall betraktas som nationella angelägenheter. |
2004/05:So462 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (båda c):
2004/05:So486 av Kerstin Engle (s):
2004/05:So651 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd, m, fp, c):
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005
2005/06:So205 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):
2005/06:So206 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):
2005/06:So240 av Johan Andersson (s):
2005/06:So263 av Hans Hoff (s):
2005/06:So333 av Karin Granbom (fp):
2005/06:So358 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stärkandet av den producentoberoende läkemedelsinformationen. |
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om uppföljning av riktlinjer och lagstiftning avseende marknadsföring av läkemedel. |
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna till ett statligt läkemedelsföretag för generika. |
2005/06:So362 av Mona Jönsson m.fl. (mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta utreda hur man på ett bättre sätt kan komma till rätta med förskrivning och användning av läkemedel. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta utreda hur alla patienter kan få tillgång till nödvändiga mediciner. |
2005/06:So457 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppmana regeringen att verka för en utredning av läkemedelsförmånerna. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppmana regeringen att ändra regelverket på ett sådant sätt att läkemedel mot erektil dysfunktion skall ingå i läkemedelsförmånssystemet. |
2005/06:So480 av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (båda s):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett centralt obligatoriskt läkemedelsregister bör upprättas där uppgifter om utskrivna läkemedel samkörs för varje patient och kan användas av läkare i samband med utskrivning av nya mediciner. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att överväga former för rehabilitering av de missbrukare som går miste om sin drog och därmed kommer att behöva behandling under en övergångsperiod, som en väg tillbaka till ett fullvärdigt drogfritt liv. |
2005/06:So481 av Hillevi Larsson (s):
2005/06:So484 av Torsten Lindström (kd):
2005/06:So536 av Mona Berglund Nilsson (s):
2005/06:So619 av Marianne Carlström m.fl. (s):
2005/06:So634 av Mikael Oscarsson (kd):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att upprätta en nationell kampanj mot det ökande läkemedelsmissbruket. |
2005/06:So646 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av "smart cards". |
2005/06:So673 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):
2005/06:So691 av Jan Lindholm m.fl. (mp):
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om allergiska reaktioner, biverkningar och överkänslighetsreaktioner. |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Konventionstexter