Skatteutskottets betänkande 2005/06:SkU7 | |
Avräkning av utländsk skatt (prop. 2005/06:17) | |
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om förändrade regler för avräkning av utländsk skatt. Förslagen innebär att indirekta investeringar i utlandet genom delägarbeskattade juridiska personer vid avräkning av utländsk skatt likställs med direkta investeringar.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2006 och i huvudsak tillämpas retroaktivt fr.o.m. 2000 års taxering.
Propositionen medför inte någon förändring av de offentliga finanserna.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Avräkning av utländsk skatt |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:17. |
Stockholm den 8 november 2005
På skatteutskottets vägnar
Susanne Eberstein
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s), Gunnar Andrén (fp), Ulla Wester (s), Per Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Jörgen Johansson (c), Catharina Bråkenhielm (s), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd), Åke Bergbäck (fp) och Peter Rådberg (mp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Utskottet behandlar regeringens proposition 2005/06:17 Avräkning av utländsk skatt. Förslaget har inte föranlett några motioner. Regeringens förslag till riksdagsbeslut redovisas i bilaga 1 och regeringens lagförslag i bilaga 2.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa förändringar av reglerna för avräkning av utländsk skatt. Förslagen innebär att indirekta investeringar i utlandet genom delägarbeskattade juridiska personer vid avräkning av utländsk skatt likställs med direkta investeringar. För att avräkning skall kunna medges vid sådana indirekta investeringar föreslås att inkomst hos en delägarbeskattad juridisk person vid avräkning av utländsk skatt skall anses som delägarens egen inkomst. Vidare föreslås att delägare i en sådan juridisk person skall medges avräkning även för utländsk skatt som betalats av den juridiska personen.
I propositionen föreslås också att avräkning skall medges för utländsk skatt som betalats för avkastning av utländska tillgångar som ägs indirekt genom delägarbeskattade juridiska personer. Uttrycket "utländska tillgångar" i 14 § lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt föreslås därför även omfatta indirekt ägda utländska tillgångar som innehas av sådana delägarbeskattade juridiska personer som avses i 5 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).
Dessutom föreslås att delägare i en sådan juridisk person även från avkastningsskatten skall kunna medges avräkning av utländsk skatt som har betalats av den juridiska personen.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2006 och i huvudsak tillämpas retroaktivt fr.o.m. 2000 års taxering.
Utskottets överväganden
Avräkning av utländsk skatt
Bakgrund
Bestämmelserna om nedsättning av statlig och kommunal inkomstskatt finns i 1-13 §§ lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt och omfattar obegränsat skattskyldiga i Sverige och begränsat skattskyldiga som bedriver verksamhet från ett fast driftställe i Sverige. För att avräkning skall medges krävs att den skattskyldige haft intäkt som har medtagits vid den svenska taxeringen samt att han beskattats för intäkten i en utländsk stat på grund av att intäkten ansetts härröra därifrån. Den som begär avräkning skall alltså vara skattskyldig för både svensk och utländsk skatt på samma inkomst. Principen - att det skall vara identitet mellan skattesubjekten - har tillämpats alltsedan de ursprungliga reglerna för avräkning av utländsk skatt infördes år 1966.
Regeringsrätten (RÅ 2001 ref. 46) har slagit fast att det inte är tillräckligt att det råder identitet mellan skattesubjekten utan att det dessutom krävs att den som begär avräkning även är den som i civilrättslig mening är den som haft den utländska intäkten. Målet gällde en delägare i ett svenskt handelsbolag som i sin tur ägde andelar i en utländsk delägarbeskattad juridisk person. Delägaren skulle komma att betala skatt såväl i Sverige som i utlandet för den utländska juridiska personens intäkter. Frågan var om delägaren skulle medges avräkning för den utländska skatten på de utländska intäkterna från den svenska skatten på samma intäkter. Enligt domen skulle avräkning inte medges, eftersom det var den utländska juridiska personen och inte delägaren själv som hade haft de utländska intäkterna i fråga.
Reglerna om avräkning av utländsk skatt har tidigare aldrig tillämpats på det sätt som Regeringsrätten fann vara det riktiga. Delägare i svenskt handelsbolag och i delägarbeskattad utländsk juridisk person har i praktiken fått avräkning av utländsk skatt.
Den som är skattskyldig enlig lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel har enligt 14 § avräkningslagen rätt till avräkning av utländsk skatt som har utgått på avkastning på den skattskyldiges i kapitalunderlaget ingående utländska tillgångar från avkastningsskatten på samma tillgångar. Det krävs även i detta fall att det föreligger identitet mellan skattesubjekten, dvs. att den som begär avräkning är den som har betalat den utländska skatten. En delägare i en delägarbeskattad juridisk person kan inte få avräkning från avkastningsskatten av utländsk skatt som den juridiska personen betalar. Av Regeringsrättens avgörande (RÅ 2001 ref. 46) framgår att det för att avräkning skall kunna ske från avkastningsskatt även krävs att den i utlandet beskattade avkastningen härrör från utländska tillgångar som är direktägda.
Propositionen
Det är en grundläggande princip i det svenska skattesystemet att olika företagsformer skall vara föremål för en så likartad beskattning som möjligt. Principen om neutralitet bör även gälla reglerna om avräkning av utländsk skatt på så sätt att valet av etableringsform inte påverkar den skattskyldiges möjligheter att avräkna en skatt som har betalats i utlandet. Regeringen föreslår därför att reglerna om nedsättning av statlig och kommunal inkomstskatt genom avräkning av utländsk skatt ändras så att avräkning medges även i fall då investeringar görs via delägarbeskattade juridiska personer. Avräkning bör medges på motsvarande sätt som om delägaren hade gjort investeringen direkt. En delägare i en delägarbeskattad juridisk person skall medges nedsättning av statlig och kommunal inkomstskatt genom avräkning av utländsk skatt som delägaren betalar för inkomster hos den delägarbeskattade juridiska personen. Delägaren skall även medges avräkning av utländsk skatt som betalas av den delägarbeskattade juridiska personen och som hänför sig till delägarens andel.
Det saknas skäl att i avräkningssammanhang behandla avkastningsskatt på pensionsmedel annorlunda än statlig och kommunal inkomstskatt. Nedsättning av avkastningsskatt på pensionsmedel bör därför kunna ske på motsvarande sätt. En delägare i en delägarbeskattad juridisk person skall medges nedsättning av avkastningsskatt på pensionsmedel genom avräkning av utländsk skatt som delägaren har betalat för avkastning på utländska tillgångar som ägs genom den delägarbeskattade juridiska personen. Delägaren skall dessutom medges avräkning av utländsk skatt som betalas av den juridiska personen och som hänför sig till delägarens andel.
De nya bestämmelserna skall också gälla i fall då en delägare beskattas för inkomster hos eller innehav i ett företag som inte är en utländsk juridisk person men som omfattas av det s.k. moder- och dotterbolagsdirektivet.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006 och skall i huvudsak tillämpas retroaktivt fr.o.m. 2000 års taxering.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag utan tillstyrker propositionen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2005/06:17 Avräkning av utländsk skatt:
Bilaga 2
Regeringens lagförslag