Skatteutskottets betänkande 2005/06:SkU35 | |
En kronofogdemyndighet i tiden (prop. 2005/06:200 och prop. 2005/06:124 delvis) | |
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 2005/06:200 om att de nuvarande tio regionala kronofogdemyndigheterna avvecklas och att en ny myndighet med rikstäckande verksamhet, benämnd Kronofogdemyndigheten, inrättas. Den nya Kronofogdemyndigheten avses vara knuten till Skatteverket i strategiska frågor och för utnyttjande av gemensamt stöd när det gäller IT-verksamheten och administrativa stödfunktioner. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2006.
Viss samordning har skett när det gäller paragrafer som föreslås ändrade i såväl proposition 2005/06:200 som i proposition 2005/06:124 Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande som remitterats till lagutskottet. Dessa paragrafer återfinns i lagförslag 3, 4 och 8 i den sistnämnda propositionen, vilka lagutskottet lämnat över till skatteutskottet för samordning. Därutöver lägger utskottet på eget initiativ fram vissa ändringsförslag som gäller andra lagar och som ansetts behövas i sammanhanget.
Till betänkandet har lämnats en reservation (m, fp, kd, c).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
En kronofogdemyndighet i tiden |
Riksdagen antar dels de i proposition 2005/06:200 framlagda förslagen till 1. lag med anledning av inrättande av Kronofogdemyndigheten, 2. lag om ändring i utsökningsbalken, 3. lag om ändring i miljöbalken, 4. lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva, 5. lag om ändring i växellagen (1932:130), 6. lag om ändring i checklagen (1932:131), 7. lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred, 8. lag om ändring i lagen (1936:320) om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter, 9. lag om ändring i varumärkeslagen (1960:644), 10. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, 11. lag om ändring i lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge, 12. lag om ändring i patentlagen (1967:837), 13. lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt, 14. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428) med den ändringen att 24 § utgår ur förslaget, 15. lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485), 16. lag om ändring i rennäringslagen (1971:437), 17. lag om ändring i lagen (1972:180) om avrundning av vissa fordringar till helt krontal, m.m., 18. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173), 19. lag om ändring i firmalagen (1974:156), 20. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157), 21. lag om ändring i inkassolagen (1974:182), 22. lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område, 23. lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., 24. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, 25. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189), 26. lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429), 27. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 28. lag om ändring i preskriptionslagen (1981:130), 29. lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer, 30. lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken, 31. lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. med det tillägget att det i ingressen förs in en ny första delssats med lydelsen "dels att 14 § skall upphöra att gälla", 32. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, 33. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223), 34. lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud med det tillägget att 8 a § erhåller den av utskottet i lagförslag 1 i bilaga 4 till detta betänkande föreslagna lydelsen, 35. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 36. lag om ändring i konkurslagen (1987:672), 37. lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., 38. lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden, 39. lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, 40. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614), 41. lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497), 42. lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830), 43. lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter, 44. lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20), 45. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. med det tillägget att det i ingressen förs in en ny första delssats med lydelsen "dels att 17 § skall upphöra att gälla", 46. lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m., 47. lag om ändring i postlagen (1993:1684), 48. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334), 49. lag om ändring i lagen (1994:448) om pantbrevsregister, 50. lag om ändring i alkohollagen (1994:1738), 51. lag om ändring i lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler, 52. lag om ändring i lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m., 53. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, 54. lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619), 55. lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306), 56. lag om ändring i lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister, 57. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 58. lag om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, 59. lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, 60. lag om ändring i lagen (1999:116) om skiljeförfarande, 61. lag om ändring i tullagen (2000:1281), 62. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, 63. lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet, 64. lag om ändring i lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet, 65. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453), 66. lag om ändring i lagen (2001:845) om upplösning av stiftelser i vissa fall, 67. lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, 68. lag om ändring i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd, 69. lag om ändring i järnvägslagen (2004:519), 70. lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag, 71. lag om ändring i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd, 72. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551), 73. lag om ändring i lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av vissa utländska avgöranden, 74. lag om ändring i lagen (2004:671) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, 75. lag om ändring i skuldsaneringslagen (2006:000), dels de i proposition 2005/06:124 framlagda förslagen till 3. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173) med den ändringen att i 8 § nämnda lag ordet "exekutionsväsendet" skall bytas mot "Kronofogdemyndigheten", 4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med den ändringen att i 7 kap. 35 § nämnda lag ordet "kronofogdemyndighet" skall bytas mot "Kronofogdemyndigheten", 8. lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m. med den ändringen att 4 § nämnda lag erhåller den av utskottet i lagförslag 2 i bilaga 4 till detta betänkande föreslagna lydelsen, dels utskottets i bilaga 4 till detta betänkande framlagda förslagen till 3. lag om ändring i lagen (2006:000) om ändring i socialtjänstlagen (2001:453), 4. lag om ändring i lagen (2006:000) om ändring i delgivningslagen (1970:428), och avslår de i proposition 2005/06:200 framlagda förslagen till 76. lag om ändring i lagen (2006:000) om ändring i sekretesslagen (1980:100), 77. lag om ändring i lagen (2006:000) om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m. Därmed bifaller riksdagen delvis propositionerna 2005/06:124 i denna del och 2005/06:200 samt avslår motionerna 2005/06:Sk29 och 2005/06:Sk30 yrkandena 1 och 2. |
Reservation (m, fp, kd, c)
Stockholm den 16 maj 2006
På skatteutskottets vägnar
Susanne Eberstein
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s), Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Catharina Bråkenhielm (s), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Fredrik Olovsson (s), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd), Staffan Danielsson (c), Anne-Marie Pålsson (m) och Peter Rådberg (mp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I proposition 2005/06:200 föreslår regeringen inrättandet av en ny rikstäckande kronofogdemyndighet fr.o.m. den 1 juli 2006. Två motioner har väckts med anledning av propositionen.
Propositionen innebär ändringar i ett drygt sjuttiotal författningar. Tre av lagförslagen föranleder lagteknisk samordning med tre lagförslag i regeringens proposition 2005/06:124 Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande. De senare lagförslagen har lagutskottet överlämnat till skatteutskottet för samordning. Vidare finns det i proposition 2005/06:161 Sekretessfrågor - Skyddade adresser m.m., som bereds av konstitutionsutskottet, ett lagförslag som föranleder en följdändring i förevarande sammanhang. Utskottet har slutligen vid sin granskning av lagförslagen funnit att lagstiftningen bör kompletteras med några mindre tillägg. Skatteutskottets förslag till samordning och justeringar framgår ovan av utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Följande bilagor har fogats till betänkandet.
·. Regeringens och motionärens förslag till riksdagsbeslut (bilaga 1),
·. Regeringens förslag till lagtext (bilagorna 2 och 3),
·. Vissa av utskottets lagförslag (bilaga 4).
Bakgrund
Kronofogdarnas verksamhet består i huvudsak av de fem verksamhetsgrenarna verkställighet av betalningsförpliktelser och andra förpliktelser (utsökning), summarisk process (betalningsföreläggande och handräckning), skuldsanering, tillsyn i konkurser och förebyggande kommunikation. I riksdagen ansvarar lagutskottet för samtliga dessa rättsområden utom summarisk process, som justitieutskottet ansvarar för. Kronofogdemyndigheterna hade sammanlagt omkring 2 500 fast anställda under år 2005. För budgetåret 2006 uppgår anslaget till kronofogdemyndigheterna till ca 1,55 miljarder kronor.
Exekutionsväsendet förstatligades år 1965, och i samband härmed beslutades att utmätningsmannen skulle benämnas kronofogde och att landet skulle delas in i 81 kronofogdedistrikt som sammanföll med polis- och åklagardistrikten. I juli 1973 blev dåvarande Riksskatteverket centralmyndighet för administrationen av exekutionsväsendet. Som central myndighet hade Riksskatteverket direktivrätt i organisatoriska och administrativa frågor. Regionalt var dock kronofogdemyndigheterna i vissa avseenden, t.ex. i fråga om budget och medelstilldelning, fortfarande underställda länsstyrelserna som också svarade för viss tillsyn över indrivning och redovisning av skatter och avgifter i länet. Länsstyrelsen var också överexekutor fram till utsökningsbalkens ikraftträdande den 1 januari 1982.
Den 1 juli 1988 ändrades kronofogdemyndigheternas organisation på så sätt att en kronofogdemyndighet bildades i varje län. De nybildade kronofogdemyndigheterna underställdes Riksskatteverket som chefsmyndighet med bl.a. direktivrätt för kronofogdemyndigheternas hela verksamhet. Som chefsmyndighet fick verket nu ansvar för att leda, styra och samordna hela skatteväsendet och hela exekutionsväsendets respektive verksamheter, inklusive resurs- och personalfrågor.
Relativt kort tid därefter ansågs det emellertid föreligga ett behov av ännu färre och större myndigheter. Den 1 januari 1997 genomfördes en ny indelning av kronofogdemyndigheternas organisation. Tio regionmyndigheter bildades som ersatte de tidigare 24 kronofogdemyndigherna.
I november 2002 tillkallade regeringen en särskild utredare för att ännu en gång se över kronofogdemyndigheternas organisation och arbetsuppgifter (dir. 2002:142). Utredaren föreslog i betänkandet (SOU 2003:97) En kronofogdemyndighet i tiden att de tio regionala myndigheterna skulle bli en sammanhållen myndighet, att borgenärsuppgifter skulle skiljas från kronofogdemyndigheterna och flyttas till de debiterande myndigheterna samt att vissa offensiva borgenärsuppgifter skulle överföras till Skatteverket (tidigare Riksskatteverket).
Med utgångspunkt i utredningens förslag och mot bakgrund av de remissvar som inkommit uttalade regeringen i budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1 vol. 2 utg.omr. 3) att exekutionsväsendets indelning i regioner skulle upphöra den 1 januari 2006 och verksamheten överföras till en rikstäckande myndighet. Regeringen avsåg att återkomma till frågan om den rikstäckande verksamhetens organisatoriska hemvist, dvs. om denna skulle vara knuten till Skatteverket eller bedrivas inom ramen för en helt fristående myndighet. Kronofogdemyndigheterna och Skatteverket skulle i avvaktan härpå fortsätta det arbete som inletts med att utveckla samverkan mellan myndigheterna när det gäller gemensamt stöd, dvs. drift och utveckling av IT-stöd samt övrigt administrativt stöd.
I budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1 vol. 2 utg.omr. 3) uttalade regeringen att den tidigare redovisade bedömningen om en rikstäckande myndighet, benämnd Kronofogdemyndigheten, kvarstod. Eftersom diskussionen om den närmare utformningen av den nya organisationen dragit ut på tiden saknades det förutsättningar för att genomföra den rikstäckande myndighet som tidigare aviserats redan till årsskiftet 2005/06. Vidare redovisade regeringen bedömningen att ansvaret för administrativ ledning och styrning av verksamheten liksom hittills borde ligga på Skatteverket.
Regeringen lägger i föreliggande proposition fram förslag till inrättande av den nya Kronofogdemyndigheten och de övriga lagändringar som behövs i den nya organisationen i linje med vad som uttalats i budgetpropositionen. I ett andra steg avser regeringen att komplettera det nu framlagda förslaget genom att lägga fram förslag om att de borgenärsuppgifter som är av offensiv natur skall flyttas över från Kronofogdemyndigheten till Skatteverket.
Ett utkast till lagrådsremiss har beretts med Skatteverket. Lagrådet har yttrat sig över några av lagförslagen. Övriga lagförslag, varav flertalet redovisades redan i lagrådsremissen, är av samma slag som dem som granskats av Lagrådet eller av sådan enkel teknisk beskaffenhet att Lagrådets yttrande ansetts obehövligt.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att de nuvarande tio regionala kronofogdemyndigheterna avvecklas och att en ny myndighet med rikstäckande verksamhet, benämnd Kronofogdemyndigheten, inrättas. Kronofogdemyndigheten bör enligt vad regeringen avser att närmare föreskriva vara knuten till Skatteverket i strategiska frågor och för utnyttjande av gemensamt stöd när det gäller IT-verksamheten och administrativa stödfunktioner.
I propositionen läggs också fram förslag till ändrade forumregler vid överklagande. Svarandens hemvist föreslås bli avgörande för vilken tingsrätt som är rätt forum vid överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Har svaranden inte hemvist i Sverige skall Kronofogdemyndighetens beslut överklagas hos Stockholms tingsrätt.
Vidare föreslås att personuppgiftsansvaret för behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet odelat skall ligga på Kronofogdemyndigheten. Endast Kronofogdemyndigheten skall få ta ut avgifter för att lämna ut uppgifter ur en databas.
De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006. De tillkommande kostnaderna i samband med bildandet av den nya Kronofogdemyndigheten som uppkommer i ett inledningsskede har bedömts kunna täckas inom ramen för den ordinarie medelstilldelningen. Även i övriga avseenden har omorganisationen bedömts över huvud taget inte få några kostnadskonsekvenser.
Utskottets överväganden
En kronofogdemyndighet i tiden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag i proposition 2005/06:200 om att de nuvarande tio regionala kronofogdemyndigheterna avvecklas och att en ny myndighet med rikstäckande verksamhet, benämnd Kronofogdemyndigheten, inrättas den 1 juli 2006. Riksdagen antar de förslag till lagändringar som föranleds härav och vidtar samtidigt vissa samordningsåtgärder med avseende på proposition 2005/06:124 samt ytterligare några lagtekniska justeringar. Den nya Kronofogdemyndigheten avses vara knuten till Skatteverket i strategiska frågor och för utnyttjande av gemensamt stöd när det gäller IT-verksamheten och administrativa stödfunktioner. Två följdmotioner avslås.
Jämför reservation (m, fp, kd, c).
Propositionen
De nuvarande tio regionala kronofogdemyndigheterna avvecklas och en ny myndighet med rikstäckande verksamhet, benämnd Kronofogdemyndigheten, inrättas den 1 juli 2006. Avsikten är att den nya myndigheten skall vara knuten till Skatteverket i strategiska frågor och för utnyttjande av gemensamt stöd när det gäller IT-verksamheten och administrativa stödfunktioner.
Regeringen föreslår i detta sammanhang inte någon ändring beträffande placeringen av kronofogdemyndigheternas borgenärsuppgifter. Regeringen avser att i ett andra kompletterande steg föreslå att de offensiva borgenärsuppgifterna skall överföras till Skatteverket. De lagändringar som krävs beräknas kunna träda i kraft den 1 juli 2007.
Motionerna
I motion Sk30 yrkandena 1 och 2 av Anna Grönlund Krantz m.fl. (fp, m, kd, c) begärs ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör återkomma med ett förslag som innebär en helt fristående och oberoende kronofogdemyndighet och att regeringens förslag avslås i den delen. I motionen begärs vidare ett tillkännagivande om att regeringen bör vidta omedelbara åtgärder för att föra över statens offensiva borgenärsuppgifter till Skatteverket. Enligt motionärerna har frågan penetrerats tillräckligt noggrant av utredningen och vid remissbehandlingen.
I motion Sk28 av Johan Andersson (s) begärs ett tillkännagivande om vikten av att man i den nya organisationen arbetar fram nya "arenor" i stället för de tidigare tio styrelserna för en bra kommunikation på den regionala och lokala nivån så att man snabbt kan fånga upp problem som finns nära medborgarna. Samarbetet mellan polis, Skatteverket och politiker från närområdet har kunnat förebygga och mildra effekterna för både gäldenärer och borgenärer. Det gäller t.ex. lägenhetsavhysningar av barnfamiljer, framhåller motionären.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att den övervägande delen av remissinstanserna sluter upp bakom det förslag som läggs fram i propositionen och som går ut på att de nuvarande tio regionala kronofogdemyndigheterna avvecklas och att en ny rikstäckande myndighet, benämnd Kronofogdemyndigheten, inrättas. Även utskottet anser att det är riktigt att göra denna reform som bör skapa förutsättningar för rationaliseringar på en rad områden, bl.a. när det gäller ledning och lokalisering av verksamheter, och som kommer att göra verksamheten mer flexibel än den är i dag. Förutsättningar skapas också för en kvalitativ och enhetlig ärendehantering som även bör kunna ge större utrymme för personalens utvecklingsmöjligheter.
När det gäller frågan om den nya Kronofogdemyndighetens eventuella knytning till Skatteverket vill utskottet betona att detta är en fråga som, förutom då det gäller vissa bestämmelser om processföring, regleras i instruktioner som beslutas av regeringen. Regeringens överväganden och ställningstagande redovisas i propositionen. Härav framgår att regeringen ingående prövat tanken att göra den nya myndigheten helt fristående från verket, inte minst mot bakgrund av att både utredningen och flertalet remissinstanser ansett att kravet på opartiskhet och obundenhet tillgodoses bäst med en sådan ordning. Regeringens slutliga bedömning är den att den nya myndigheten i operativt hänseende skall arbeta helt självständigt från Skatteverket men att myndigheten bör vara knuten till verket i strategiska frågor och för utnyttjande av gemensamt stöd när det gäller IT-verksamhet och administrativa stödfunktioner. På så sätt kan resurserna för administrativt arbete minskas till förmån för operativ verksamhet. Eftersom den nya Kronofogdemyndigheten sålunda bör ha en knytning till Skatteverket bör dess chef inte benämnas generaldirektör utan lämpligen rikskronofogde och ha ett centralt kansli till sitt förfogande för främst frågor om operativ ledning, styrning, uppföljning och utveckling av verksamheten.
Utskottet har beträffande denna fråga samma uppfattning som regeringen. Det anförda innebär att utskottet anser att det är väsentligt att den nya Kronofogdemyndigheten i sin operativa verksamhet kan arbeta helt självständigt och upprätthålla partsneutraliteten i det exekutiva arbetet och i annan verksamhet av judiciell natur. Det är också viktigt att myndigheten i sitt beslutsfattande av utomstående bedömare uppfattas som opartisk och självständig i förhållande till Skatteverket. Utskottet delar regeringens bedömning att det med den nya ordningen bör kunna skapas goda förutsättningar för den nya Kronofogdemyndigheten att bedriva de judiciella verksamheterna på detta sätt. Det gäller också för konkurstillsynsverksamheten. Utskottet anser att dessa krav på den nya Kronofogdemyndighetens verksamhet låter sig väl förenas med en knytning till Skatteverket i strategiska frågor och för utnyttjande av gemensamt stöd när det gäller IT-verksamheten och administrativa stödfunktioner. Utskottet finner således ingen bärande invändning mot en sådan ordning som regeringen vill genomföra och som är motiverad av både kostnadsskäl och effektivitetsskäl. Utskottet avstyrker därför de borgerliga oppositionspartiernas förslag i motion Sk30 om ett tillkännagivande om att den nya myndigheten även i dessa delar bör vara helt fristående från Skatteverket.
När det gäller frågan om borgenärsuppgifternas placering kan man - som regeringen också framhåller - inte bortse från den förhållandevis omfattande kritik som under remissbehandlingen riktats mot förslaget att lägga dessa uppgifter på andra myndigheter än Kronofogdemyndigheten. Detta till trots delar utskottet regeringens och motionärernas uppfattning om vikten av att sådana borgenärsuppgifter som är av offensiv natur förs över till Skatteverket så snart som möjligt för att säkerställa att kravet på opartiskhet i det verkställande och i övrigt borgenärsneutrala arbetet inte skall kunna ifrågasättas. Regeringen framhåller att det finns ett antal frågor som behöver utredas ytterligare innan det kan bli aktuellt att lägga fram förslag som skulle på ett mer genomgripande sätt förändra de debiterande myndigheternas roll i indrivningsarbetet. De offensiva borgenärsuppgifterna, till vilka främst får räknas ansökan om och bevakning av fordringar i konkurs och vid likvidation samt prövning av frågor om ackord och borgenärsfrågor vid frivillig skuldsanering, bör således föras över till Skatteverket som både regeringen och motionärerna vill, men först i ett andra reformsteg. Enligt propositionen räknar regeringen med att kunna lägga fram förslag i denna del så att de lagändringar som krävs kan träda i kraft den 1 juli 2007. Utskottet anser att denna uppläggning är helt rimlig och att motion Sk30 i denna del härigenom får anses skäligen tillgodosedd.
Vad gäller de farhågor som framförs i motion Sk28 om att risken för att omorganisationen skulle innebära att besluten fjärmas från den lokala eller regionala nivån anser utskottet att det även inom en rikstäckande myndighet finns stora möjligheter att delegera ansvar och befogenheter till lokal nivå. Det finns dock inte skäl att närmare reglera hur detta skall ske utan myndigheten bör själv ha rätt att bestämma sin inre organisation. Utgångspunkten är emellertid att reformen i sig inte skall leda till någon större förändring av antalet kontor eller andra enheter eller deras belägenhet. Med det anförda avstyrker utskottet även motion Sk28.
Utskottet tillstyrker slutligen propositionen i övriga delar, dvs. förslaget om ändrade forumregler vid överklaganden av Kronofogdemyndighetens beslut och förslaget rörande personuppgiftsansvaret.
Utskottet föreslår av samordningsskäl några justeringar i de av regeringen föreslagna lagtexterna.
Lagförslag 18 i proposition 2005/06:200 avser en ändring i 8 § kreditupplysningslagen (1973:1173) och innebär att med ikraftträdande den 1 juli 2006 ordet "exekutionsväsendet" byts mot ordet "Kronofogdemyndigheten". I lagförslag 3 i proposition 2005/06:124 föreslås smärre justeringar i 7 och 8 §§ kreditupplysningslagen med ikraftträdande den 1 januari 2007. Beträffande just 8 § har dock det förstnämnda ändringsförslaget inte beaktats i det sistnämnda. Utskottet föreslår att riksdagen antar båda lagförslagen men att i 8 § kreditupplysningslagen i lagförslag 3 i proposition 2005/06:124 ordet "exekutionsväsendet" byts mot ordet "Kronofogdemyndigheten".
Lagförslag 27 i proposition 2005/06:200 avser bl.a. en ändring i 7 kap. 35 § sekretesslagen (1980:100) och innebär att med ikraftträdande den 1 juli 2006 ordet "kronofogdemyndighet" byts mot ordet "Kronofogdemyndigheten". I lagförslag 4 i proposition 2005/06:124 föreslås med ikraftträdande den 1 januari 2007 en annan justering i samma paragraf. Det förstnämnda ändringsförslaget har dock inte beaktats i det sistnämnda. Utskottet föreslår att riksdagen antar båda lagförslagen men att i 7 kap. 35 § sekretesslagen i lagförslag 4 i proposition 2005/06:124 ordet "kronofogdemyndighet" byts mot ordet "Kronofogdemyndigheten". Samordningen medför att lagförslag 76 i proposition 2005/06:200 inte behövs och därför av utskottet föreslås utgå.
Lagförslag 46 i proposition 2005/06:200 avser en ändring i 4 § lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m. och innebär att med ikraftträdande den 1 juli 2006 anvisningen om vilken kronofogdemyndighet som är behörig att fatta beslut om nedsättning av fordran och godta förslag om frivillig skuldsanering utgår och ersätts med ordet "Kronofogdemyndigheten". I lagförslag 8 i proposition 2005/06:124 föreslås med ikraftträdande den 1 januari 2007 likaledes en ändring bl.a. i 4 § nämnda lag. I ett tillägg till lagrummet föreskrivs att "Kronofogdemyndigheten företräder det allmänna som borgenär vid skuldsanering". Utskottet lägger fram ett eget lagförslag där ändringarna sammanförts i bilaga 4 till detta betänkande. Samordningen medför att lagförslag 77 i proposition 2005/06:200 inte behövs och därför av utskottet föreslås utgå.
Lagförslag 65 i proposition 2005/06:200 avser en ändring i 12 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453) och innebär att med ikraftträdande den 1 juli 2006 ordet "kronofogdemyndigheten" byts mot "Kronofogdemyndigheten". I lagförslag 4 i proposition 2005/06:161, som remitterats till konstitutionsutskottet, föreslås en ändring i samma paragraf med ikraftträdande den 1 oktober 2006 utan att ändringsförslaget i proposition 2005/06:200 beaktats. Utskottet föreslår ett initiativ som korrigerar lagstiftningen på denna punkt. Utskottets lagförslag framgår av bilaga 4 till detta betänkande.
Utskottet har uppmärksammat att den självständiga ställning som Kronofogdemyndigheten avses få genom att myndigheten får behörighet att föra processer även i överinstanserna av förbiseende inte har kommit till uttryck i lagförslagen 31, 34 och 45 i proposition 2005/06:200. Utskottet föreslår som eget initiativ de justeringar i lagförslagen som behövs. Lydelsen framgår av utskottets förslag till riksdagsbeslut och såvitt gäller lagförslag 34 av utskottets lagförslag 1 i bilaga 4 till detta betänkande.
Utskottet föreslår vidare i ett eget lagförslag 4 i bilaga 4 en ändring i 24 § delgivningslagen (1970:428) som föreslås ändrad i lagförslag 14 i propositionen. En annan ändring i denna paragraf med samma ikraftträdandetidpunkt föreslås i proposition 2005/06:195 Elektroniska kommunikationstjänster m.m. inom psykiatrisk tvångsvård som behandlas av socialutskottet i betänkandet 2005/06:SoU28 och som förväntas bli föremål för beslut av riksdagen innan förevarande betänkande tas upp till beslut. Kronofogdemyndighetsreformen beaktas dock inte i den föreslagna ändringen i proposition 2005/06:195. Utskottet föreslår därför en korrigering i den ändrade lydelsen av 24 § enligt proposition 2005/06:195 men att lagförslag 14 i proposition 2005/06:200 i övrigt antas.
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation.
En kronofogdemyndighet i tiden (m, fp, kd, c) |
av Anna Grönlund Krantz (fp), Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd), Staffan Danielsson (c) och Anne-Marie Pålsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar
dels de i proposition 2005/06:200 framlagda förslagen till
1. lag med anledning av inrättande av Kronofogdemyndigheten,
2. lag om ändring i utsökningsbalken,
3. lag om ändring i miljöbalken,
4. lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva,
5. lag om ändring i växellagen (1932:130),
6. lag om ändring i checklagen (1932:131),
7. lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred,
8. lag om ändring i lagen (1936:320) om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter,
9. lag om ändring i varumärkeslagen (1960:644),
10. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
11. lag om ändring i lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge,
12. lag om ändring i patentlagen (1967:837),
13. lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt,
14. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428) med den ändringen att 24 § utgår ur förslaget,
15. lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485),
16. lag om ändring i rennäringslagen (1971:437),
17. lag om ändring i lagen (1972:180) om avrundning av vissa fordringar till helt krontal, m.m.,
18. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),
19. lag om ändring i firmalagen (1974:156),
20. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157),
21. lag om ändring i inkassolagen (1974:182),
22. lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område,
23. lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.,
24. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,
25. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189),
26. lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429),
27. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
28. lag om ändring i preskriptionslagen (1981:130),
29. lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,
30. lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken,
31. lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. med det tillägget att det i ingressen förs in en ny första delssats med lydelsen "dels att 14 § skall upphöra att gälla",
32. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,
33. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223),
34. lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud med det tillägget att 8 a § erhåller den av utskottet i lagförslag 1 i bilaga 4 till detta betänkande föreslagna lydelsen,
35. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
36. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
37. lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,
38. lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden,
39. lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning,
40. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
41. lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497),
42. lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830),
43. lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter,
44. lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20),
45. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. med det tillägget att det i ingressen förs in en ny första delssats med lydelsen "dels att 17 § skall upphöra att gälla",
46. lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m.,
47. lag om ändring i postlagen (1993:1684),
48. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334),
49. lag om ändring i lagen (1994:448) om pantbrevsregister,
50. lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),
51. lag om ändring i lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler,
52. lag om ändring i lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.,
53. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,
54. lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619),
55. lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306),
56. lag om ändring i lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister,
57. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
58. lag om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område,
59. lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,
60. lag om ändring i lagen (1999:116) om skiljeförfarande,
61. lag om ändring i tullagen (2000:1281),
62. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,
63. lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet,
64. lag om ändring i lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet,
65. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),
66. lag om ändring i lagen (2001:845) om upplösning av stiftelser i vissa fall,
67. lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation,
68. lag om ändring i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd,
69. lag om ändring i järnvägslagen (2004:519),
70. lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag,
71. lag om ändring i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd,
72. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),
73. lag om ändring i lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av vissa utländska avgöranden,
74. lag om ändring i lagen (2004:671) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning,
75. lag om ändring i skuldsaneringslagen (2006:000),
dels de i proposition 2005/06:124 framlagda förslagen till
3. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173) med den ändringen att i 8 § nämnda lag ordet "exekutionsväsendet" skall bytas mot "Kronofogdemyndigheten",
4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med den ändringen att i 7 kap. 35 § nämnda lag ordet "kronofogdemyndighet" skall bytas mot "Kronofogdemyndigheten",
8. lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m. med den ändringen att 4 § nämnda lag erhåller den av utskottet i lagförslag 2 i bilaga 4 till detta betänkande föreslagna lydelsen,
dels utskottets i bilaga 4 till detta betänkande framlagda förslagen till
3. lag om ändring i lagen (2006:000) om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),
4. lag om ändring i lagen (2006:000) om ändring i delgivningslagen (1970:428),
och avslår de i proposition 2005/06:200 framlagda förslagen till
76. lag om ändring i lagen (2006:000) om ändring i sekretesslagen (1980:100),
77. lag om ändring i lagen (2006:000) om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m.,
dels tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en helt självständig kronofogdemyndighet.
Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sk30 yrkandena 1 och 2, bifaller delvis propositionerna 2005/06:124 i denna del och 2005/06:200 samt avslår motion 2005/06:Sk29.
Ställningstagande
Vi anser att det innebär många fördelar att exekutionsväsendet organiseras i en rikstäckande myndighet på samma sätt som Skatteverket och Åklagarmyndigheten. Enligt vår uppfattning bör Kronofogdemyndigheten skiljas från Skatteverket även vad gäller övergripande ledning, budgetering och verksamhetsuppföljning. Den nuvarande ordningen vad gäller handläggning av den summariska processen, skuldsaneringen och tillsynen i konkurs innebär dubbla roller som hårt kritiserats från många håll. Regeringens uppfattning att kronofogdeverksamheten även i fortsättningen skall vara knuten till Skatteverket utgör ett principiellt och viktigt avsteg från utredningens klara och välmotiverade förslag om en helt fristående och borgenärsneutral kronofogdemyndighet. Skatteverkets styrelse får beslutandefunktioner över Kronofogdemyndigheten, och Skatteverkets generaldirektör blir högste tjänsteman. Vid skatteutskottets besök hos Skatteverket den 25 april 2006 framgick tydligt att konstruktionen att låta Skatteverket ha det övergripande ansvaret för kronofogdeverksamheten gentemot bl.a. regering och riksdag är en märklig och icke prövad ledningsmodell. Vi anser att rikskronofogden skall ha det fulla ansvaret och vara chef för en helt självständig myndighet. Viktiga principiella aspekter talar för detta, och detta krav framfördes redan när frågan senast behandlades av riksdagen. Regeringen delar visserligen utredningens uppfattning att samtliga statens offensiva borgenärsuppgifter skall placeras hos Skatteverket men väljer att skjuta frågan på framtiden. Det är för oss obegripligt mot bakgrund av den kraftiga kritik som riktats mot kronofogdemyndighetens dubbla roller. Frågorna har noga penetrerats av utredningen och i samband med remissbehandlingen. Vi anser att en successiv organisationsförändring bara leder till ökade kostnader när väl nästa steg skall tas.
Sammanfattningsvis anser vi att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen bör uttala att regeringen skall återkomma med ett förslag som innebär en helt fristående kronofogdemyndighet. Föreliggande förslag avslås därför i berörda delar.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2005/06:124
Proposition 2005/06:124 Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande:
3. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),
4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
8. lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m.
Proposition 2005/06:200
Proposition 2005/06:200 En kronofogdemyndighet i tiden:
1. lag med anledning av inrättande av Kronofogdemyndigheten,
2. lag om ändring i utsökningsbalken,
3. lag om ändring i miljöbalken,
4. lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva,
5. lag om ändring i växellagen (1932:130),
6. lag om ändring i checklagen (1932:131),
7. lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred,
8. lag om ändring i lagen (1936:320) om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter,
9. lag om ändring i varumärkeslagen (1960:644),
10. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
11. lag om ändring i lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge,
12. lag om ändring i patentlagen (1967:837),
13. lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt,
14. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),
15. lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485),
16. lag om ändring i rennäringslagen (1971:437),
17. lag om ändring i lagen (1972:180) om avrundning av vissa fordringar till helt krontal, m.m.,
18. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),
19. lag om ändring i firmalagen (1974:156),
20. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157),
21. lag om ändring i inkassolagen (1974:182),
22. lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område,
23. lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.,
24. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,
25. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189),
26. lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429),
27. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
28. lag om ändring i preskriptionslagen (1981:130),
29. lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,
30. lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken,
31. lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.,
32. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,
33. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223),
34. lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud,
35. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
36. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
37. lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,
38. lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden,
39. lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning,
40. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
41. lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497),
42. lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830),
43. lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter,
44. lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20),
45. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,
46. lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m.,
47. lag om ändring i postlagen (1993:1684),
48. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334),
49. lag om ändring i lagen (1994:448) om pantbrevsregister,
50. lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),
51. lag om ändring i lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler,
52. lag om ändring i lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.,
53. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,
54. lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619),
55. lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306),
56. lag om ändring i lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister,
57. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
58. lag om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område,
59. lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,
60. lag om ändring i lagen (1999:116) om skiljeförfarande,
61. lag om ändring i tullagen (2000:1281),
62. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,
63. lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet,
64. lag om ändring i lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet,
65. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),
66. lag om ändring i lagen (2001:845) om upplösning av stiftelser i vissa fall,
67. lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation,
68. lag om ändring i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd,
69. lag om ändring i järnvägslagen (2004:519),
70. lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag,
71. lag om ändring i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd,
72. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),
73. lag om ändring i lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av vissa utländska avgöranden,
74. lag om ändring i lagen (2004:671) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning,
75. lag om ändring i skuldsaneringslagen (2006:000),
76. lag om ändring i lagen (2006:000) om ändring i sekretesslagen,
77. lag om ändring i lagen (2006:000) om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m.
Följdmotioner med anledning av prop. 2005/06:200
2005/06:Sk29 av Johan Andersson (s):
2005/06:Sk30 av Anna Grönlund Krantz m.fl. (fp, m, kd, c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en helt fristående och oberoende kronofogdemyndighet och avslår därmed regeringens proposition 2005/06:200 i denna del. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om överflyttning av statens borgenärsuppgifter till Skatteverket och andra debiterande myndigheter. |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag i proposition 2005/06:200
Bilaga 3
Regeringens lagförslag i proposition 2005/06:124
Bilaga 4
Utskottets lagförslag
Nuvarande lydelse | Av utskottet föreslagen lydelse |
8 a §1 | |
Allmän åklagare får ansöka om näringsförbud i de fall som avses i 1 a och 2 §§, om han inte för talan om det enligt 8 §. Om åklagaren i de fall som avses i 1 a och 2 §§ förklarat sig avstå från att ansöka om näringsförbud, får ansökan i stället göras av kronofogdemyndigheten. Om inte annat föreskrivs i denna lag, handläggs ett ärende om näringsförbud enligt 1 a och 2 §§ enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden. Om kronofogdemyndigheten ansökt om näringsförbud i tingsrätten företräder Skatteverket staten i högre domstol. | Allmän åklagare får ansöka om näringsförbud i de fall som avses i 1 a och 2 §§, om han inte för talan om det enligt 8 §. Om åklagaren i de fall som avses i 1 a och 2 §§ förklarat sig avstå från att ansöka om näringsförbud, får ansökan i stället göras av Kronofogdemyndigheten. Om inte annat föreskrivs i denna lag, handläggs ett ärende om näringsförbud enligt 1 a och 2 §§ enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden. |
1 Senaste lydelse 2003:691
Lydelse enligt lagförslag 46 i proposition 2005/06:200 | Av utskottet föreslagen lydelse |
4 § | |
Beslut om nedsättning av fordran och beslut om att godta förslag om frivillig skuldsanering fattas av Kronofogdemyndigheten. | Beslut om nedsättning av fordran fattas av Kronofogdemyndigheten. |
| Kronofogdemyndigheten företräder det allmänna som borgenär vid skuldsanering. |
Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453) i dess lydelse enligt lagen (2006:000) om ändring i nämnda lag ordet "kronofogdemyndighet" skall bytas ut mot "Kronofogdemyndigheten".
Härigenom föreskrivs att i 24 § delgivningslagen (1970:428) i dess lydelse enligt lagen (2006:000) om ändring i nämnda lag ordet "kronofogdemyndighet" skall bytas ut mot "Kronofogdemyndigheten".