Skatteutskottets betänkande 2005/06:SkU31 | |
Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning (prop. 2005/06:174) | |
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anpassningar i skattereglerna för att enskilda näringsidkare vid inkomst- och mervärdesbeskattningen skall kunna dra fördel av de förenklade redovisningsregler som riksdagen beslutar i ett annat ärende under våren. En av lagändringarna förutsätter ett beslut inom EU och föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. I övrigt skall lagändringarna träda i kraft den 1 januari 2007.
Två motioner som tar upp rutinerna vid inbetalningar av mervärdesskatt har väckts med anledning av propositionen. Utskottet avstyrker dessa motioner.
Förslagen föranleder ränteeffekter som när det gäller ändringarna i inkomstskattelagen (1999:1229, IL) anses försumbara och i fråga om ändringarna i mervärdesskattelagen (1994:200, ML) bedöms begränsa sig till 4,9 miljoner kronor.
Till betänkandet har lämnats 2 reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning |
| Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200), 2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:174 och avslår motion 2005/06:Sk11. |
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2. | Ej kontantredovisande företags inbetalning av mervärdesskatt |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk10. |
Reservation 2 (kd)
Stockholm den 18 maj 2006
På skatteutskottets vägnar
Susanne Eberstein
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Gunnar Andrén (fp), Jörgen Johansson (c), Catharina Bråkenhielm (s), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Fredrik Olovsson (s), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Peter Rådberg (mp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I proposition 2005/06:174 föreslår regeringen lagändringar i syfte att förenkla inkomstdeklarationen och momsredovisningen för enskilda näringsidkare. Två motioner har väckts med anledning av propositionen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och motionärernas yrkande redovisas i bilaga 1. De lagtexter som regeringen föreslår framgår av bilaga 2.
Proposition bygger på att riksdagen också antar de förslag om ändringar i reglerna om bokföringsskyldighet för mindre företag som regeringen har föreslagit i proposition 2005/06:116 Förenklade redovisningsregler, m.m. Den sistnämnda propositionen bereds i lagutskottet (bet. 2005/06:LU28).
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas förslag på lagstiftning som skall göra det möjligt för enskilda näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut att lägga ett sådant bokslut till grund för inkomstbeskattningen utan några ytterligare justeringar. Förslagen berör vissa grundläggande periodiseringsbestämmelser samt reglerna om lager, pågående arbeten och inventarier. I propositionen föreslås vidare ändringar i mervärdesskattelagen (1994:200) som anpassar mervärdesskattereglerna till reglerna om förenklat årsbokslut. Det föreslås också vissa ändringar i syfte att vidareanpassa mervärdesskattelagen till EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv 77/388/EEG. Med ett undantag föreslås att de nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 2007. Beträffande en av ändringarna måste nämligen ett beslut inom EU avvaktas. Denna lagändring föreslås få träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Utskottets överväganden
Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning och avslår motionerna.
Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c) och 2 (kd).
Propositionen
I proposition 2005/06:174 föreslås att enskilda näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt en ny regel i 6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078) skall kunna lägga ett sådant bokslut till grund för inkomstbeskattningen utan några ytterligare justeringar. Förslagen berör vissa grundläggande periodiseringsbestämmelser samt reglerna om lager, pågående arbeten och inventarier. I denna del skall förslagen i propositionen ses som ett provisorium i avvaktan på den heltäckande översyn som genomförs av utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning som skall redovisa sitt uppdrag före utgången av juni 2007 (dir. 2004:146).
Vidare föreslås nya regler för kontantredovisning av mervärdesskatt. Enligt dessa skall en enskild näringsidkare med en årsomsättning om högst 3 miljoner kronor få tillämpa en redovisningsmetod för mervärdesskatt som innebär att utgående skatt skall redovisas först under den redovisningsperiod då betalning tas emot. Den som tillämpar den nya kontantmetoden skall på motsvarande sätt dra av ingående skatt den redovisningsperiod som betalning sker. Redovisning av mervärdesskatt på obetalda fordringar och skulder som föreligger vid beskattningsårets utgång skall dock alltid göras senast för den redovisningsperiod under vilken beskattningsåret går ut.
Kontantmetoden skall även få tillämpas av skattskyldiga som är skyldiga att upprätta årsredovisning om det endast förekommer ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i verksamheten och fordringarna eller skulderna enligt dessa inte uppgår till avsevärda belopp.
Kontantmetoden får inte tillämpas vid redovisning av utgående skatt hänförlig till gemenskapsinterna förvärv. För sådan utgående skatt finns särskilda regler i det sjätte mervärdesskattedirektivet som nu införs i enlighet med den systematik som används i direktivet. Ingående skatt som är hänförlig till ett gemenskapsinternt förvärv skall dras av för den redovisningsperiod under vilken den utgående skatten på förvärvet skall redovisas.
Antalet företag som kommer att välja kontantmetoden förväntas med de nya reglerna komma att öka från ca 200 000 till ca 400 000 företag. Det motsvarar ungefär 60 % av alla 630 000 företag med en omsättning som inte överstiger 3 miljoner kronor.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2007 utom när det gäller en ny regel i 13 kap. 18 § ML om avdragsrätt för ingående mervärdesskatt för näringsidkare som tillämpar kontantmetoden för utgående mervärdesskatt. Detta innebär en avvikelse från gemenskapens system för mervärdesskatt som förutsätter ett bemyndigande av EU. Regeringen har ansökt om ett sådant bemyndigande och föreslår att lagändringen i 13 kap. 18 § ML skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Ett bemyndigande från EU, som skall fattas enhälligt i rådet, bör kunna föreligga senast någon gång under november-december 2006.
Effekterna på de offentliga finanserna för ändringarna i IL torde enligt propositionen vara försumbara. Den sammanlagda kassamässiga effekten för ändringarna i ML har beräknats till 1,7 miljarder kronor medan den varaktiga ränteeffekten har bedömts begränsa sig till 4,9 miljoner kronor. Förslagen förväntas inte medföra ökade kostnader för Skatteverket eller någon annan myndighet.
Motionerna
I motion Sk11 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd, c) yrkas att mervärdesskatten på fakturor som är obetalda vid årets utgång inte skall periodiseras i enlighet med vad regeringen har föreslagit. Enligt motionen urholkar denna begränsning av kontantredovisningen idén med det förenklade bokslutet för det lilla företaget. Särskilt besvärligt kan det enligt motionen bli för de företagare som momsdeklarerar månadsvis, då de ofta inte har gjort sitt förenklade bokslut när de första momsdeklarationerna lämnas. Detta leder till att administrationen ökar, och att det finns en risk för att moms av misstag deklareras två gånger.
Enligt motion Sk10 av Per Landgren m.fl. (kd) kommer kontantmetoden med den ändring som föreslås i motion Sk11 att hjälpa många små företag att slippa få likviditetsproblem på grund av mervärdesskatteinbetalningar. För de företag som inte omfattas av kontantmetoden kvarstår emellertid det likviditetsproblem som uppkommer i de många fall då företagens intäkter som ligger till grund för mervärdesskatten inte betalas av företagets kunder förrän efter det att mervärdesskatten skall vara inbetald. I motionen yrkas att regeringen bör återkomma med förslag om hur inbetalningsperioderna för mervärdesskatten skall kunna förlängas för de företag som inte omfattas av kontantmetoden.
Utskottets ställningstagande
De förslag som regeringen har lagt fram syftar till att åstadkomma förenklingar även vid inkomst- och mervärdesbeskattningen för de näringsidkare som kommer att kunna använda sig av förenklade årsbokslut fr.o.m. den 1 januari 2007. Utskottet konstaterar att lagförslagen i propositionen i stort godtas av motionärerna. På en punkt föreslår de dock ändringar. Det gäller förslaget att redovisning av mervärdesskatt på obetalda fordringar och skulder som föreligger vid beskattningsårets utgång alltid skall göras senast för den redovisningsperiod under vilken beskattningsåret går ut.
I ett tidigare skede under beredningen av dessa frågor förekom det, som påpekas i motion Sk11, tankar om att kontantredovisningen skulle ske även över årsskiften. Vid den fortsatta beredningen av lagstiftningsärendet har det emellertid kommit fram argument som enligt propositionen väger över till förmån för den lösning som nu presenterats för riksdagen. En klar fördel med den valda ordningen är att samma principer kommer att gälla för redovisning av fordringar och skulder vid årets slut för såväl den löpande bokföringen som vid beräkning av det skattemässiga resultatet för inkomstskatt och för redovisning av mervärdesskatt. Enligt 5 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078) gäller nämligen att vid räkenskapsårets utgång skall samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras. Det innebär att näringsidkarna oavsett utformningen av reglerna för redovisning av mervärdesskatt ändå måste göra vissa periodiseringar. Detta ger även kontrollmyndigheten en möjlighet till avstämning av redovisningen och kan förhindra eventuellt skatteundandragande genom att regelverket utnyttjas på ett otillbörligt sätt.
Även om övervägande skäl enligt utskottets uppfattning hittills talat emot att avstå från periodisering i samband med årskifte har utskottet viss förståelse för de farhågor som motionärerna för fram om att reglerna nu blir något krångligare än vad som till en början var tänkt. Det framgår emellertid av propositionen att regeringen är öppen för att överväga denna fråga vidare i samband med ett ställningstagande till de förslag som lämnats av Mervärdesskatteutredningen (SOU 2002:74). Utskottet anser med hänsyn härtill att regeringens fortsatta överväganden i frågan bör avvaktas. Därmed avstyrker utskottet yrkandet i motion Sk11 om att ge den föreslagna lagstiftningen en annan utformning på denna punkt.
När det gäller frågan om redovisning och inbetalning av mervärdesskatt för andra företag än dem som kan utnyttja den nya kontantmetoden anser regeringen att det behövs ytterligare överväganden. Enligt vad utskottet erfarit har Finansdepartementet ombesörjt att frågan kommer att behandlas i Skatteförfarandeutredningens (dir. 2005:129) arbete. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill även motion Sk10.
Regeringen har föreslagit att en av lagändringarna, 13 kap. 18 § ML, skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Av en lag skall det normalt framgå när den skall träda i kraft. I vissa fall när en tidpunkt för ikraftträdandet inte kan bestämmas vid riksdagens behandling överlåts åt regeringen att sätta lagen i kraft genom en förordning. Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen uppmanat till stor restriktivitet med denna typ av ikraftträdandebestämmelser och anfört att en utveckling mot att sådana ikraftträdanden blir vanligt förekommande måste undvikas (se t.ex. yttrande 2003/04:KU6y till skatteutskottets betänkande 2003/05:SkU35). När det gäller lagstiftning som för genomförandet kräver någon form av beslut inom EU kan naturligtvis en sådan ikraftträdandebestämmelse ge upphov till praktiska komplikationer i lagstiftningsarbetet om EU-beslutet innebär villkor som måste påverka lagens utformning eller att beslutet drar ut på tiden och att ett ikraftträdande alltså måste hållas svävande under en längre tid. I det förevarande fallet finns det skäl för antagandet att ändringen i den berörda paragrafen skall genomföras i enlighet med förslaget utan sådana komplikationer. Ett liknande undantag har medgivits Storbritannien. Utskottet anser med hänsyn härtill att förslaget att överlåta till regeringen att bestämma dag för ikraftträdandet bör godtas.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens lagförslag.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning, punkt 1 (m, fp, kd, c) |
| av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Lars Gustafsson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) med den ändringen att 13 kap. 8 och 18 §§ skall ha den lydelse som framgår av reservanternas förslag i bilaga 3,
2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sk11 och bifaller delvis proposition 2005/06:174.
Ställningstagande
I propositionen har regeringen backat på en viktig punkt i förhållande till tidigare utredningsförslag. I flertalet fall skall mervärdesskatten fortsatt periodiseras. Detta urholkar idén med det förenklade bokslutet för det lilla företaget.
Idén var att momsen bokförs vid betalning och den moms som skall inlevereras eller erhållas är den som avser under året betalda fakturor. Då blir det enkelt. Underlaget för momsdeklarationen blir helt enkelt vad som löpande bokförts som moms under året. Regeringes förslag innebär nu att utestående fakturor skall tas upp inklusive moms i det förenklade bokslutet. På det nya året kan alltså företagaren inte ta momsbeloppen direkt från sin kontantredovisning. Han måste hålla reda på den moms för obetalda fakturor som redovisats i bokslutet så att de inte tas upp en gång till i momsdeklarationen. Det blir speciellt besvärligt för de företagare som momsdeklarerar månadsvis, då de ofta inte har gjort sitt förenklade bokslut när de första momsdeklarationerna lämnas. Administrationen ökar, likaså risken för att moms av misstag deklareras två gånger. Reglerna blir betydligt mer komplicerade än tänkt och vad som är rimligt.
En orsak till att regeringen inte har fullföljt den ursprungliga idén är förmodligen att Finansdepartementet och Skatteverket bedömer att det finns risker för skattefusk vid kontantredovisad moms, t.ex. genom skentransaktioner mellan företag som deklarerar moms när kunden betalar och de företag som gör det vid fakturering. Enligt vår uppfattning är farhågorna om ett omfattande skattefusk överdrivna. Vi tillstyrker förslaget i motionen att kontantredovisande företag inte skall periodisera mervärdesskatt i samband med årsskiften. Vi förutsätter samtidigt att regeringen uppmärksammar om det skulle uppkomma problem med att reglerna missbrukas. I så fall får regeringen återkomma till riksdagen i frågan.
Vi föreslår sammanfattningsvis att riksdagen antar regeringens lagförslag med den ändringen att 13 kap. 8 och 18 §§ mervärdesskattelagen (1994:200) utformas i enlighet med reservanternas lagförslag i bilaga 3.
2. | Ej kontantredovisande företags inbetalning av mervärdesskatt, punkt 2 (kd) |
| av Lars Gustafsson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om förlängda inbetalningsperioder för mervärdesskatt. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sk10.
Ställningstagande
För de företag som inte omfattas av den nya föreslagna kontantmetoden är de löpande mervärdesskatteinbetalningarna ett svårlöst problem, då företagens intäkter som ligger till grund för mervärdesskatten ofta inte finns till handa förrän efter det att mervärdesskatten skall vara inbetald. Härmed uppstår ett skattebetingat likviditetsproblem, som skapar onödiga svårigheter för Sveriges företagare. Enligt en Temoundersökning som utförts på uppdrag av Svenskt Näringsliv uppger inte mindre än 45 % av de tillfrågade företagen att de tvingats betala in mervärdesskatt innan de fått betalt av sina kunder. Inbetalningsperioderna för mervärdesskatt behöver förlängas så att skattebetingade likviditetsproblem inte skall uppstå. Jag yrkar därför att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag i enlighet med motion Sk10.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2005/06:174 Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning:
1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Följdmotioner
2005/06:Sk10 av Per Landgren m.fl. (kd):
2005/06:Sk11 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd, c):
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Reservanternas lagförslag
Av reservanterna till reservation 1 föreslagna ändringar i regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)
Regeringens förslag | Reservanternas förslag |
13 kap. 8 § | |
Den utgående skatten får redovisas för den redovisningsperiod under vilken betalning tas emot kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldige till godo, om - den skattskyldige inte är skyldig att upprätta en årsredovisning enligt 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078), och - värdet av den skattskyldiges sammanlagda årliga omsättning här i landet normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor. Den utgående skatten för samtliga fordringar som är obetalda vid beskattningsårets utgång skall dock alltid redovisas för den redovisningsperiod under vilken beskattningsåret går ut. | Den utgående skatten får redovisas för den redovisningsperiod under vilken betalning tas emot kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldige till godo, om - den skattskyldige inte är skyldig att upprätta en årsredovisning enligt 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078), och - värdet av den skattskyldiges sammanlagda årliga omsättning här i landet normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor. |
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också för skattskyldiga som inte uppfyller förutsättningarna enligt första stycket första och andra strecksatserna om det endast förekommer ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i verksamheten och fordringarna och skulderna enligt dessa inte uppgår till avsevärda belopp. | Bestämmelserna i första stycket gäller också för skattskyldiga som inte uppfyller förutsättningarna enligt första och andra strecksatserna om det endast förekommer ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i verksamheten och fordringarna och skulderna enligt dessa inte uppgår till avsevärda belopp. |
18 § | |
Om en skattskyldig redovisar utgående skatt enligt 8 §, skall den ingående skatten dras av först för den redovisningsperiod under vilken beskattningsåret går ut eller under vilken betalning dessförinnan har gjorts. | Om en skattskyldig redovisar utgående skatt enligt 8 §, skall den ingående skatten dras av för den redovisningsperiod under vilken betalning har gjorts. |