Socialförsäkringsutskottets betänkande

2005/06:SfU15

Höjt inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst och höjd lägstanivå för hel föräldrapenning

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 2005/06:142 Höjt inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst och höjd lägstanivå för hel föräldrapenning samt tre motioner som har väckts med anledning av propositionen. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

I propositionen föreslås att inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst höjs från sju och en halv till tio gånger prisbasbeloppet. Det höjda inkomsttaket kommer bl.a. att omfatta sjukpenning, rehabiliteringspenning, havandeskapspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och närståendepenning. Taket för antagandeinkomsten vid beräkning av ersättning från sjukförsäkringen i form av sjuk- och aktivitetsersättning skall även fortsättningsvis vara sju och en halv gånger prisbasbeloppet. Motsvarande gäller vid beräkning av livränteunderlaget inom arbetsskadeförsäkringen.

Regeringen föreslår vidare att lägstanivån för hel föräldrapenning höjs från 60 kr per dag till 180 kr per dag. Därmed ändras också 240-dagarsvillkoret till att föräldern under angiven period skall ha varit försäkrad för en sjukpenning över 180 kr.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006. Den höjda lägstanivån i föräldraförsäkringen gäller barn som är födda efter den 30 juni 2006. Vid adoption jämställs tidpunkten för ett barns födelse med tidpunkten när föräldern fick barnet i sin vård. Till den del 240-dagarsvillkoret avser tid före ikraftträdandet uppfylls det genom försäkring för en sjukpenning över 60 kr.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna. Utskottet föreslår därvid några ändringar i lagförslagen av mer redaktionell art. Vidare föreslås att det höjda taket även skall gälla i vissa fall för den särskilda arbetsskadeersättningen som utges som kompensation för karensdagar.

I ärendet finns två reservationer och fem särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst

 

Riksdagen antar regeringens förslag till

a. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 3 kap. 2, 5 a och 5 d §§ samt 8 kap. 8 § och punkt 2 i övergångsbestämmelserna,

b. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och

c. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,

och beslutar att 3 kap. 4 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring skall få ändrad lydelse i enlighet med vad utskottet föreslår i bilaga 3 samt beslutar sådan ändring av ingressen till regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring som föranleds härav.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:142 i denna del och avslår motionerna 2005/06:Sf30, 2005/06:Sf31 yrkande 1 och 2005/06:Sf32 yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2.

Betydelsen av höjt tak i föräldraförsäkringen

 

Riksdagen avslår motion 2005/06:Sf31 yrkande 2.

3.

Lägstanivå i föräldraförsäkringen

 

Riksdagen antar regeringens förslag till

a. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan under punkt 1 och

b. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799) med den ändringen att i 3 kap. 4 § orden "på lägst grundnivån" skall bytas ut mot "på grundnivå eller över grundnivå",

och beslutar att 3 kap. 8 § och 4 kap. 6 § socialförsäkringslagen (1999:799) skall få ändrad lydelse i enlighet med vad utskottet föreslår i bilaga 3 samt beslutar sådan ändring av ingressen till regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799) som föranleds härav.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2005/06:142 i denna del och avslår motion 2005/06:Sf31 yrkande 3.

Reservation 2 (kd)

Stockholm den 4 maj 2006

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Tomas Eneroth

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s), Sven Brus (kd), Anita Jönsson (s), Per Westerberg (m), Linnéa Darell (fp), Mona Berglund Nilsson (s), Mariann Ytterberg (s), Ulla Hoffmann (v), Lennart Klockare (s), Tobias Billström (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Solveig Hellquist (fp), Birgitta Carlsson (c), Göte Wahlström (s), Anna Lilliehöök (m), Yilmaz Kerimo (s) och Mona Jönsson (mp).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlas proposition 2005/06:142 Höjt inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst och höjd lägstanivå för hel föräldrapenning. I propositionen, som bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, föreslås att riksdagen antar ändringar i lagen om allmän försäkring m.fl. lagar. Lagförslagen finns i bilaga 2 till betänkandet.

I budgetpropositionen för 2006 aviserade regeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen med lagförslag om att inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst vid beräkning av bl.a. sjukpenning och föräldrapenning skall höjas från sju och en halv till tio gånger prisbasbeloppet. Regeringen avsåg även att återkomma till riksdagen med lagförslag om höjd lägstanivå för föräldrapenning, och ett lagförslag har därefter tagits fram inom Socialdepartementet. Förslagen har i denna del beretts med Försäkringskassan. Lagförslag avseende en höjning av taket för den sjukpenninggrundande inkomsten från sju och en halv till tio gånger prisbasbeloppet har lagts fram av Utredningen om en handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (HpH) i slutbetänkandet Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (SOU 2002:5). Betänkandet har remissbehandlats.

Tre motioner har väckts med anledning av propositionen. Motionerna finns förtecknade i bilaga 1 till betänkandet.

Utskottets överväganden

Inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta lagändringar som innebär att inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst höjs från sju och en halv till tio gånger prisbasbeloppet. Det höjda inkomsttaket omfattar bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, havandeskapspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och närståendepenning. Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 2006. Inkomsttaket för sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadelivränta omfattas inte.

Utskottet föreslår att inkomsttaket även höjs i vissa fall för den särskilda arbetsskadeersättningen som avser kompensation för karensdagar.

Därmed bifaller riksdagen propositionen och avslår motioner bl.a. om att taket i sjukförsäkringen inte bör höjas.

Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c) och särskilda yttrandena 1 (m), 2 (fp), 3 (kd), 4 (v) och 5 (c).

Propositionen

Nuvarande regler för den sjukpenninggrundande inkomsten innebär att den försäkrade inkomsten är begränsad till sju och en halv gånger gällande prisbasbelopp. Detta inkomsttak infördes 1974.

Det innebär att den försäkrade inkomsten för 2006 är begränsad till 297 700 kr, dvs. en månadsinkomst som motsvarar drygt 24 800 kr. Andelen försäkrade (16-64 år) med inkomster över detta belopp beräknas för 2006 till 34,3 % för män respektive 14,9 % för kvinnor, vilket sammantaget motsvarar ca 1,4 miljoner arbetstagare. Av dessa försäkrade har ca 500 000 eller knappt 9 % av samtliga försäkrade en årsinkomst som överstiger tio gånger prisbasbeloppet. Om en allt större grupp av de försäkrade får inkomster som överstiger sju och en halv gånger gällande prisbasbelopp finns det en risk för att försäkringens legitimitet försvagas och dess roll som allmän försäkring bortfaller.

Regeringens mål för föräldrapenningen är att det samlade uttaget av föräldrapenning skall vara jämställt mellan kvinnor och män. Trots att andelen föräldrapenningdagar uttagna av män ökar kontinuerligt är det fortfarande kvinnorna som tar ut den större delen av föräldrapenningen. Därför är en fortsatt ökning av männens uttag av föräldrapenning önskvärd. Enligt den analys som redovisades i budgetpropositionen för 2006 kan en höjning av inkomsttaket vara ett sätt att förmå de män som i dag har inkomst över taket att höja sitt uttag av föräldrapenningdagar.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att inkomsttaket för den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) skall höjas från sju och en halv till tio gånger prisbasbeloppet fr.o.m. den 1 juli 2006.

Beträffande SGI-skyddade tider, t.ex. för föräldralediga, vissa studerandegrupper och arbetslösa, samt de särskilda regler om SGI-skydd som gäller för personer som uppburit sjuk- eller aktivitetsersättning eller som arbetat utomlands för t.ex. ett svenskt trossamfund bör beaktas vad SGI:n före den 1 juli 2006 skulle ha uppgått till med tillämpning av det förhöjda inkomsttaket. Regeringen föreslår att detta även skall gälla när föräldrapenning över grundnivån beräknas enligt bestämmelserna om särskild beräkningsgrund i 4 kap. 6 § sjätte stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL).

Regeringens förslag innebär att följande förmåner kommer att omfattas av det höjda inkomsttaket: sjukpenning, rehabiliteringspenning, havandeskapspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, närståendepenning, smittbärarpenning, arbetsskadesjukpenning, dagpenning enligt det statliga personskadeskyddet och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. Taket för antagandeinkomsten vid beräkning av ersättning från sjukförsäkringen i form av sjuk- och aktivitetsersättning bör dock även fortsättningsvis vara sju och en halv gånger prisbasbeloppet. Motsvarande bör gälla även vid beräkning av livränteunderlaget inom arbetsskadeförsäkringen.

Regeringen bedömer att de föreslagna reglerna ökar utgifterna för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring med ca 756 miljoner kronor 2006, ca 1 626 miljoner kronor 2007 och med ca 1 792 miljoner kronor 2008. För anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering, m.m. beräknas utgifterna öka med 800 miljoner kronor 2006, 1 800 miljoner kronor 2007 och med 1 900 miljoner kronor 2008. Utgifterna inkluderar statlig ålderspensionsavgift. De beräknade utgifterna för föräldrapenning, sjukpenning och rehabiliteringspenning är beaktade i budgetpropositionen för 2006. Regeringen avser att på tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition föreslå att ytterligare medel anvisas på anslaget 21:2 Föräldraförsäkring för utgiftsökningarna avseende tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. För övriga dagersättningar beräknas kostnaderna bli marginella.

Förslaget föranleder ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1991:1047) om sjuklön.

Motioner

Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna yrkar avslag på förslaget om höjning av inkomsttaket i sjukförsäkringen.

I motion Sf30 av Per Westerberg m.fl. (m) motiveras detta med följande. En takhöjning skulle innebära att skattebetalarna tar över kostnadsansvaret från de kollektivavtalsslutande parterna. Det innebär för det första att låginkomsttagare får vara med och finansiera höginkomsttagares högre ersättning vid sjukfrånvaro. För det andra betalar arbetsgivarna olika höga avgifter till sina respektive försäkringsbolag beroende på att sjukfrånvaron är olika hög i olika avtalsområden. Avgiften varierar dessutom över tiden beroende på hur hög sjukfrånvaron är. Det vore synd att ta bort detta incitament för arbetsgivarna att minska sjukfrånvaron. För det tredje innebär en takhöjning att samtliga avtalsområden får en lika hög ersättning över taket som i de sektorer där sjukfrånvaron är som högst. Det riskerar att leda till ökad sjukfrånvaro. Frågan om sjukpenningtaket bör i stället hänvisas till den parlamentariska utredningen om socialförsäkringssystemen. Eftersom en höjning av inkomsttaket i sjukförsäkringen skulle leda till ökade sjukskrivningar bland höginkomsttagare bedömer motionärerna att förändringen blir dyrare för statskassan är vad regeringen räknar med.

I motion Sf32 av Linnéa Darell m.fl. (fp), yrkandena 1 och 2, anges att avsaknaden av rehabilitering och kontroll har lett till att flera hundratusen människor i onödan ställts utanför arbetsmarknaden. Regeringen har först de senaste åren satt in vissa försiktiga insatser. Försäkringskassans nya ledning har i högre utsträckning än tidigare angripit problemen med fusk och överutnyttjande. Genom att i större utsträckning följa de regler som redan finns har utvecklingen kunnat vändas. För att hålla prognoserna behövs dock ytterligare åtgärder. Folkpartiet har lagt fram förslag för att mer kraftfullt motverka fusk och felutnyttjande i försäkringen. Utvecklingen av sjukförsäkringskostnaderna är i ett hoppfullt men osäkert läge. Att i detta skede öka statens kostnader genom att höja taket för sjukpenning utan att samtidigt vidta ytterligare åtgärder mot felutnyttjandet är inte rimligt. Däremot instämmer Folkpartiet i regeringens bedömning att en höjning av taket bör ske. Om ett antal förändringar införs den 1 januari 2007 bör taket kunna höjas den 1 januari 2008.

I motion Sf31 av Sven Brus m.fl. (kd), yrkande 1, anges att mot bakgrund av de explosionsartade kostnaderna för ohälsan bör takhöjningen i sjukförsäkringen anstå. En eventuell höjning av inkomsttaket i sjukförsäkringen måste ske i ett läge då de totala kostnaderna för sjukskrivningar sänkts till en mer långsiktigt hållbar nivå och då andra problem, såsom brister i rehabilitering, åtgärdats. I motionen begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om att höjt inkomsttak i föräldraförsäkringen är önskvärt för familjer med ofta sjuka barn och för längre pappaledighet om pappan har högre inkomst. En takhöjning är också viktig för att stärka föräldraförsäkringens legitimitet.

Utskottets ställningstagande

I likhet med vad som angavs i höstens budgetproposition har de flesta arbetstagare i högre inkomstlägen avtalsvägen finansierat ett kompletterande sjukförsäkringsskydd som tar vid där den offentliga försäkringen upphör. Eftersom det för dessa personer betalas sociala avgifter för inkomstdelar över taket betalas det således i praktiken två gånger för detta skydd. Motsvarande avtalsförsäkring saknas bland de privatanställda inom LO-kollektivet. Det finns bland arbetstagare även många som helt saknar tillgång till avtalsförsäkringar, vilket innebär att inkomstskyddet vid sjukdom för dessa begränsas till endast ersättningen från den offentliga sjukförsäkringen. När det gäller ersättning vid föräldraledighet finns avtal om tillägg till föräldraförsäkringen på olika delar av arbetsmarknaden. Det är dock inte fråga om avtalsförsäkringar, och det finns en stor variation i utformningen av stödet. I en rapport som i höstas lämnades till Expertgruppen för studier i samhällsekonomi (Rapport till ESS 2005:2) redovisas de avtal om ersättning vid föräldraledighet som träffats mellan arbetsmarknadens parter.

Utskottet anser att höjningen av taket för SGI är en angelägen reform som fått anstå i avvaktan på en förbättring av det statsfinansiella läget. Utskottet ser med tillfredsställelse att reformen nu kan genomföras och att det höjda taket även föreslås omfatta den tillfälliga föräldrapenningen och havandeskapspenningen. Anslagen för 2006 är redan anpassade till höjningen av inkomsttaket utom vad avser de sistnämnda förmånerna. Utskottet noterar att regeringen i vårpropositionen (prop. 2005/06:100 s. 141) anger att till följd av att höjningen av inkomsttaket även skall omfatta den tillfälliga föräldrapenningen och havandeskapspenningen beräknas utgifterna för föräldraförsäkringen öka med 200 miljoner kronor 2006, 350 miljoner kronor 2007 och 377 miljoner kronor 2008. Något förslag om tilläggsbudget för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring har dock inte ansetts nödvändigt.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del och avstyrker motionerna Sf30, Sf32 yrkandena 1 och 2 samt Sf31 yrkande 1. Motion Sf31 yrkande 2 är därmed tillgodosedd.

Därutöver föreslår utskottet att det höjda taket tillämpas i vissa fall även för den särskilda arbetsskadeersättningen som utges som kompensation för karensdagar. Av administrativa skäl bör detta inte gälla den schablonmässiga ersättningen som avser att kompensera inkomstförlusten för de två första karensdagarna utan endast till den del ersättning utges för faktisk inkomstförlust för ytterligare karensdagar. Detta föranleder ändring av 3 kap. 4 § lagen om arbetsskadeförsäkring. Ändringen innebär att maximal ersättning är 80 % av livränteunderlaget, delat med 365, dock begränsat till tio prisbasbelopp i stället för som nu sju och ett halvt prisbasbelopp. Kostnaden för denna ändring torde bli högst marginell.

Lägstanivå i föräldraförsäkringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta lagändringar som innebär att lägstanivån för hel föräldrapenning höjs från 60 kr till 180 kr per dag. Det gäller barn födda efter den 30 juni 2006. Därmed ändras 240-dagarsvillkoret till att föräldern skall ha varit försäkrad för en sjukpenning över 180 kr per dag. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2006. Till den del 240-dagarsvillkoret uppfylls före ikraftträdandet gäller kravet en sjukpenning över 60 kr.

Därmed bifaller riksdagen propositionen med några smärre justeringar och avslår en motion om att införa s.k. barndagar.

Jämför reservation 2 (kd).

Propositionen

Utöver föräldrapenning motsvarande förälderns sjukpenning eller på grundnivån kan föräldrapenning tas ut under ytterligare 90 dagar på lägstanivån. Ersättning på lägstanivån motsvarar 60 kr om dagen, och beloppet har inte ändrats sedan år 1987. Lägstanivådagarna används i huvudsak av kvinnor. En höjning av lägstanivån till 180 kr medför därför en förstärkning av i första hand kvinnornas ekonomi vid föräldraledighet, men kan också vara ett incitament för män att i större utsträckning ta ut fler föräldrapenningdagar. Med hänsyn härtill finns det anledning att höja ersättningsbeloppet.

Den föreslagna höjningen från 60 till 180 kr per dag innebär att grundnivån och lägstanivån kommer att sammanfalla beloppsmässigt, men begreppen grundnivå och lägstanivå behålls tills vidare.

En förutsättning för att en förälder skall kunna få föräldrapenningen med belopp motsvarande sjukpenningen under de första 180 dagarna är att han eller hon uppfyller det s.k. 240-dagarsvillkoret. Som en konsekvens av att lägstanivån höjs innebär detta framdeles att föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller beräknad tidpunkt för födelsen måste ha varit försäkrad för en sjukpenning som överstiger 180 kr om dagen.

Är en förälder inte försäkrad för arbetsbaserad föräldrapenning eller uppfyller han eller hon inte det s.k. 240-dagarsvillkoret, kan bosättningsbaserad föräldrapenning på grundnivån utges, om föräldern är bosatt här.

Höjningen av lägstanivån bör omfatta ersättning för barn som är födda efter den 30 juni 2006. Vid adoption jämställs tidpunkten för ett barns födelse med tidpunkten när föräldern fick barnet i sin vård.

Regeringens förslag föranleder ändringar i 4 kap. 6 § lagen om allmän försäkring och 3 kap. 4 § socialförsäkringslagen.

Regeringen bedömer att de föreslagna reglerna innebär att utgifterna för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring ökar med 9 miljoner kronor 2006, 188 miljoner kronor 2007 och 454 miljoner kronor 2008. De beräknade utgifterna är beaktade i budgetpropositionen för 2006.

Motion

I motion Sf31 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att i stället för höjd lägstanivå bör de nuvarande 90 lägstanivådagarna ersättas av 300 betydligt mer flexibla barndagar. Varje barndag är värd 200 kr, fördelas med hälften till vardera föräldern men skall kunna överlåtas fritt dem emellan. Barndagarna kan också överlåtas till en annan person eller till företag som bedriver barnomsorg utan offentligt stöd. Barndagarna kan användas tills barnet fyller 12 år. Vid uttag av maxbeloppet, 800 kr per dag, räcker barndagarna i två och en halv månad. Vid uttag av grundbeloppet 200 kr per dag räcker dagarna i tio månader.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar att höjningen av lägstanivån i föräldraförsäkringen nu kan genomföras och tillstyrker därmed regeringens förslag och avstyrker motion Sf31 yrkande 3.

Vad gäller den lagtekniska utformningen kan det föreslagna uttrycket "på lägst grundnivå" i 3 kap. 4 § socialförsäkringslagen enligt utskottets mening uppfattas så att det omfattar även lägstanivå, eftersom nivån i båda fallen är 180 kr. Utskottet föreslår därför att uttrycket ändras till "på grundnivå eller över grundnivå". Därmed tydliggörs att formuleringen inte omfattar föräldrapenning på lägstanivå.

Utskottet föreslår dessutom att det nuvarande uttrycket "över lägstanivå" ändras också i 3 kap. 8 § samt 4 kap. 6 § socialförsäkringslagen. Även där bör formuleringen enligt utskottets förslag i bilaga 3 vara "på grundnivå eller över grundnivå".

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst, punkt 1 (m, fp, kd, c)

 

av Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Linnéa Darell (fp), Tobias Billström (m), Solveig Hellquist (fp), Birgitta Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till

a. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 3 kap. 2, 5 a och 5 d §§ samt 8 kap. 8 § och punkt 2 i övergångsbestämmelserna,

b. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och

c. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,

och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Sf30, 2005/06:Sf31 yrkande 1 och 2005/06:Sf32 yrkande 1, bifaller delvis motion 2005/06:Sf32 yrkande 2 och avslår proposition 2005/06:142 i denna del.

Ställningstagande

Det är nödvändigt att ytterligare åtgärder vidtas för att minska sjukfrånvaron. Att öka statens kostnader genom att höja taket för sjukpenning är inte rimligt.

Vi anser därför att riksdagen bör avslå förslaget om höjning av inkomsttaket i sjukförsäkringen. Vad gäller höjningen av taket i föräldraförsäkringen bör regeringen snarast lägga fram ett nytt lagförslag som skall kunna tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2006.

2.

Lägstanivå i föräldraförsäkringen, punkt 3 (kd)

 

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till

a. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan under punkt 1 och

b. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799) med den ändringen att i 3 kap. 4 § orden "på lägst grundnivån" skall bytas ut mot "på grundnivå eller över grundnivå",

och beslutar att 3 kap. 8 § och 4 kap. 6 § socialförsäkringslagen (1999:799) skall få ändrad lydelse i enlighet med vad utskottet föreslår i bilaga 3 samt beslutar sådan ändring av ingressen till regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799) som föranleds härav,

samt tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sf31 yrkande 3 och bifaller delvis proposition 2005/06:142 i denna del.

Ställningstagande

I stället för höjd lägstanivå bör de nuvarande 90 lägstanivådagarna ersättas av 300 betydligt mer flexibla barndagar. Varje barndag är värd 200 kr, fördelas med hälften till vardera föräldern men skall kunna överlåtas fritt dem emellan. Barndagarna kan också överlåtas till en annan person eller till företag som bedriver barnomsorg utan offentligt stöd. Barndagarna kan användas tills barnet fyller 12 år. Vid uttag av maxbeloppet, 800 kr per dag, räcker barndagarna i två och en halv månad. Vid uttag av grundbeloppet, 200 kr per dag, eller 6 000 kr per månad, räcker dagarna i tio månader.

Särskilda yttranden

1.

Inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst, punkt 1 (m)

 

Per Westerberg (m), Tobias Billström (m) och Anna Lilliehöök (m) anför:

I reservation 1 yrkar Allians för Sverige avslag på förslaget om höjning av inkomsttaket i sjukförsäkringen. Vi vill dessutom framhålla att en takhöjning innebär att skattebetalarna får ta över kostnadsansvaret från de kollektivavtalsslutande parterna. Det innebär för det första att låginkomsttagare får vara med och finansiera höginkomsttagares högre ersättning vid sjukfrånvaro. För det andra betalar arbetsgivarna olika höga avgifter till sina respektive försäkringsbolag beroende på att sjukfrånvaron är olika hög i olika avtalsområden. Avgiften varierar dessutom över tiden beroende på hur hög sjukfrånvaron är. Det vore synd att ta bort detta incitament för arbetsgivarna att minska sjukfrånvaron. För det tredje innebär en takhöjning att samtliga avtalsområden får en lika hög ersättning över taket som i de sektorer där sjukfrånvaron är som högst. Det riskerar att leda till ökad sjukfrånvaro. Frågan om sjukpenningtaket bör i stället hänvisas till den parlamentariska utredningen om socialförsäkringssystemen. Eftersom en höjning av inkomsttaket i sjukförsäkringen kommer att leda till ökade sjukskrivningar bland höginkomsttagare blir det dyrare för statskassan än vad regeringen räknar med.

2.

Inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst, punkt 1 (fp)

 

Linnéa Darell (fp) och Solveig Hellquist (fp) anför:

I reservation 1 yrkar Allians för Sverige avslag på förslaget om höjning av inkomsttaket i sjukförsäkringen. Vi vill dessutom framhålla att avsaknaden av rehabilitering och kontroll har lett till att flera hundratusen människor i onödan ställts utanför arbetsmarknaden. Regeringen har först de senaste åren satt in vissa försiktiga insatser. Försäkringskassans nya ledning har i högre utsträckning än tidigare angripit problemen med fusk och överutnyttjande. Genom att i större utsträckning följa de regler som redan finns har utvecklingen kunnat vändas. För att hålla prognoserna behövs dock ytterligare åtgärder. Folkpartiet har lagt fram förslag för att mer kraftfullt motverka fusk och felutnyttjande i försäkringen. Utvecklingen av sjukförsäkringskostnaderna är i ett hoppfullt men osäkert läge. Att i detta skede öka statens kostnader genom att höja taket för sjukpenning utan att samtidigt vidta ytterligare åtgärder mot felutnyttjandet är inte rimligt.

Vi tror att de åtgärder vi föreslår kommer att ge märkbara effekter. Om ett antal förändringar kan införas den 1 januari 2007 bör det synas i utvecklingen av sjukförsäkringskostnaderna under året. Taket kan då höjas året efter, den 1 januari 2008.

3.

Inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst, punkt 1 (kd)

 

Sven Brus (kd) anför:

I reservation 1 yrkar Allians för Sverige avslag på förslaget om höjning av inkomsttaket i sjukförsäkringen. Vi vill dessutom framhålla att takhöjningen i sjukförsäkringen bör anstå mot bakgrund av de explosionsartade kostnaderna för ohälsan. Avsaknaden av rehabilitering och kontroll har lett till att flera hundratusen människor i onödan ställts utanför arbetsmarknaden. En eventuell höjning av inkomsttaket i sjukförsäkringen måste ske i ett läge då de totala kostnaderna för sjukskrivningar sänkts till en mer långsiktigt hållbar nivå och då andra problem, såsom brister i rehabilitering, åtgärdats.

Höjt inkomsttak i föräldraförsäkringen är önskvärt för familjer med ofta sjuka barn och för längre pappaledighet om pappan har högre inkomst. En takhöjning är också viktig för att stärka föräldraförsäkringens legitimitet.

4.

Inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst, punkt 1 (v)

 

Ulla Hoffmann (v) anför:

Vänsterpartiet anser att förmånstaket bör höjas även i sjuk- och aktivitetsersättningen. Detta är nödvändigt för att bevara den generella välfärden. Vi avser att fortsätta att verka för en sådan höjning.

5.

Inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst, punkt 1 (c)

 

Birgitta Carlsson (c) anför:

Den snabba ökningen av sjukfrånvaro och förtidspensioneringar under perioden 1997-2004 har nu stabiliserats och sakta börjat minska. Till en del är detta en följd av en ökad medvetenhet bland befolkningen om de negativa konsekvenserna av ett allmänt överutnyttjande av de sociala förmånerna. Till en del är det också konsekvensen av en tydligare och mer strikt bedömning av vad som är godtagbara grunder för sjukskrivning från bl.a. Försäkringskassans sida. Detta är i huvudsak bra.

Men det finns också stora skäl till oro för att nedgången inte blir bestående. Tillståndet när det gäller rehabilitering och uppföljning av sjukskrivna är knappast förbättrat i dag jämfört med tidigare. Avsaknaden av rehabilitering och kontroll har lett till att flera hundratusen människor i onödan ställts utanför arbetsmarknaden. Det tar normalt alldeles för lång tid innan åtgärder sätts in vilket leder till att många i praktiken slås ut från arbetsmarknaden. Samarbetet mellan Försäkringskassa, vård och arbetsförmedling är på de flesta håll mycket dåligt. I stället har Försäkringskassan, med regeringens goda minne, ensidigt skärpt villkoren. Ett resultat av detta är att personer som tappat sugen eller drabbats av ohälsa skrivs ut från sjukförsäkringen utan att accepteras som arbetssökande på arbetsförmedlingen. Denna utveckling förstärks genom införandet av arbetsgivarnas medfinansieringsansvar, som medför att många personer med hög sjukdomsrisk - t.ex. personer med kroniska sjukdomstillstånd eller en historik med tidigare sjukskrivningar - blir en oacceptabel risk för arbetsgivarna och därför föses ut från arbetslivet.

Riksdagen bör av detta dra slutsatsen att arbetet med sjukskrivningar måste ges förnyad kraft och systematik. Tydligare regler för sjukskrivningarna måste kombineras med kraftfulla insatser för en snabbare och bättre rehabilitering och uppföljning. Centerpartiet har under många år arbetat för en rehabiliteringsgaranti med personliga rehablotsar och rehabplaner redan efter en kortare tids sjukdom. Samarbetet mellan Försäkringskassan, sjukvården, arbetsförmedlingen och i vissa fall socialtjänsten måste förbättras dramatiskt så att insatserna kan ta ett samlat grepp kring individens problem.

Ett höjt tak i sjukförsäkringen vore helt fel signal i ett skede när sjukskrivningarna är så höga och det är viktigt att stärka människors motivation att komma tillbaka i förvärvsarbete. Personer med höga inkomster har goda möjligheter att själva ta ett ansvar för en del av sin ekonomiska standard. I praktiken ombesörjs detta redan i dag av arbetsmarknadens parter för en majoritet av de förvärvsarbetande, och ett ökat statligt ansvar är knappast motiverat. Centerpartiets linje i denna fråga framförs i vår budgetmotion liksom i den gemensamma reservationen från partierna i Allians för Sverige.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2005/06:142 Höjt inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst och höjd lägstanivå för hel föräldrapenning:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.    lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2.    lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

3.    lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön och

4.    lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799).

Följdmotioner

2005/06:Sf30 av Per Westerberg m.fl. (m):

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att höja inkomsttaket från sju och en halv till tio gånger prisbasbeloppet i sjukförsäkringen.

2005/06:Sf31 av Sven Brus m.fl. (kd):

1.

Riksdagen avslår regeringens förslag till höjt inkomsttak för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst i sjukförsäkringen.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om höjt inkomsttak för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst i föräldraförsäkringen.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lägstanivådagar och barndagar.

2005/06:Sf32 av Linnéa Darell m.fl. (fp):

1.

Riksdagen avslår regeringens förslag att höja inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst från sju och ett halvt till tio prisbasbelopp innan ytterligare åtgärder mot felutnyttjande vidtagits, i enlighet med vad som anförs i motionen.

2.

Riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om allmän försäkring att inkomsttaket för föräldraförsäkringen höjs till tio prisbasbelopp, i enlighet med vad som anförs i motionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

3 kap.

4 §1[Senaste lydelse 2002:222.]

En försäkrad som beviljas ersättning för inkomstförlust till följd av arbetsskada skall även ha rätt till särskild arbetsskadeersättning som kompensation för inkomstförlust som avser två sjukdagar. Den särskilda arbetsskadeersättningen beräknas för dag med 80 procent av det livränteunderlag som gäller vid tiden för beslutet, delat med 365.

Om den försäkrade kan visa att han eller hon har haft fler än två sjukdagar med inkomstförlust under sjukdomsperioder till följd av arbetsskadan har han eller hon rätt till särskild arbetsskadeersättning för varje sådan dag utöver de två första med 80 procent av den faktiska inkomstförlusten, dock högst med 80 procent av det i första stycket angivna livränteunderlaget, delat med 365.

Om den försäkrade kan visa att han eller hon har haft fler än två sjukdagar med inkomstförlust under sjukdomsperioder till följd av arbetsskadan har han eller hon rätt till särskild arbetsskadeersättning för varje sådan dag utöver de två första med 80 procent av den faktiska inkomstförlusten, dock högst med 80 procent av det i första stycket angivna livränteunderlaget, delat med 365.Vid beräkningen av livränteunderlaget skall vid tillämpningen av 4 kap. 11 § i stället bortses från belopp som överstiger tio gånger där angivet prisbasbelopp.

Den särskilda arbetsskadeersättningen avrundas för dag till närmaste hela krontal.

2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799)

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

3 kap.

8 §1[Senaste lydelse 2001:1109.]

Försäkringen för pensioner eller skadeersättningar som avses i 5 § 1, 3 och 4 skall gälla när rätten till en förmån enligt de lagar som anges där kan härledas från ett arbete i Sverige. Detsamma gäller försäkringen för föräldrapenning över lägstanivå enligt 4 § 2.

Försäkringen för pensioner eller skadeersättningar som avses i 5 § 1, 3 och 4 skall gälla när rätten till en förmån enligt de lagar som anges där kan härledas från ett arbete i Sverige. Detsamma gäller försäkringen för föräldrapenning på grundnivå eller över grundnivå enligt 4 § 2.

Försäkringen för pensioner enligt första stycket skall också gälla i det fall rätten till förmånen kan härledas från sådan ersättning som anges i 12 och 13 §§.

4 kap.

6 §2[Senaste lydelse 2004:780.]

Förmåner och skadeersättningar enligt 3 kap. 4 § 3 samt 5 § 1, 3 och 4 utges för tid då den försäkrade vistas utomlands så länge rätten till förmånen består. Detta gäller också i fråga om föräldrapenning över lägstanivå enligt 3 kap. 4 § 2,

Förmåner och skadeersättningar enligt 3 kap. 4 § 3 samt 5 § 1, 3 och 4 utges för tid då den försäkrade vistas utomlands så länge rätten till förmånen består. Detta gäller också i fråga om föräldrapenning på grundnivå eller över grundnivå enligt 3 kap. 4 § 2,

1. om barnet är bosatt i Sverige, eller

2. om Försäkringskassan medger det, när ett barn hämtas i samband med adoption.

1. om barnet är bosatt i Sverige, eller

2. om Försäkringskassan medger det, när ett barn hämtas i samband med adoption.