Näringsutskottets betänkande 2005/06:NU21 | |
Miljövänlig el med vindkraft | |
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens båda förslag i proposition 2005/06:143 - om sänkt fastighetsskatt för vindkraftverk och om användning av medel för pilotprojekt. Utskottet anser att det är positivt att det nu, genom propositionen, tas ett samlat grepp om frågan om hur vindkraften skall främjas. Propositionen bidrar till att skapa långsiktiga förutsättningar för en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som småskalig både till havs och på land. Samtliga motioner i ärendet avstyrks av utskottet.
I en reservation (m, kd) avvisas regeringens förslag och efterfrågas ett nytt förslag, när frågan om åtgärder för att undanröja onödiga hinder för vindkraftsetableringar är färdigutredd. Också i en annan reservation (fp) avstyrks propositionen, men med hänvisning till att vindkraften inte bör ges någon särställning.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Vindkraft |
Riksdagen a) antar förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt enligt bilaga 2, b) godkänner vad regeringen föreslår om användning av medel för pilotprojekt. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:143 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna 2005/06:N23, 2005/06:N24, 2005/06:N25 yrkandena 1-6, 2005/06:N307 yrkande 10, 2005/06:N318, 2005/06:N389 yrkandena 1 och 2, 2005/06:N411 och 2005/06:N471. |
Reservation 1 (m, kd)
Reservation 2 (fp)
Stockholm den 1 juni 2006
På näringsutskottets vägnar
Marie Granlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie Granlund (s), Per Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg (fp), Sylvia Lindgren (s), Berit Högman (s), Lennart Beijer (v), Karl Gustav Abramsson (s), Ulla Löfgren (m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Yvonne Ångström (fp), Anne Ludvigsson (s), Anne-Marie Pålsson (m), Lars Johansson (s), Mikael Oscarsson (kd) och Håkan Larsson (c).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlas
dels proposition 2005/06:143,
dels tre motioner som väckts med anledning av propositionen,
dels fem motioner från allmänna motionstiden.
Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats av företrädare för Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (Sero) och Svensk Vindkraftförening. Synpunkter har också framförts i skrivelser från de två organisationerna.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen vill med propositionen betona vikten av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vind, i propositionen också benämnd vindbruk. Vindkraft bör ges högre prioritet än vad som för närvarande är fallet. I propositionen presenteras inriktningen på regeringens arbete med vindkraft och vindbruk under de kommande fem åren. Bland annat redovisas följande insatser:
- ett stöd för den kommunala översiktsplaneringen införs för de kommuner som genom aktiva planeringsinsatser utvecklar förutsättningarna för en utbyggnad av vindkraftsanläggningar,
- fastighetsskatten för vindkraftverk sänks från 0,5 till 0,2 %,
- ett nationellt centrum för vindbruk skapas för att sprida kunskap om naturresursen vind och säkerställa tillgången till information för att underlätta planering för vindkraft,
- förlängningen av pilotprojektstödet för att stödja en marknadsintroduktion av vindkraft bör i ökad utsträckning inriktas på förutsättningar i landområden med goda vindförutsättningar och utvärderingar av tidigare investeringar,
- fortsatt förenklingsarbete och översyn för att underlätta för vindkraften, bl.a. genom att gränsen mellan anmälningsplikt och tillståndsplikt för vindkraftverk kommer att höjas.
Propositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, Centerpartiet och Vänsterpartiet. I pressmeddelandet om propositionen anges att den har även Miljöpartiets stöd.
Utskottets överväganden
Vindkraft
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens två förslag - om sänkt fastighetsskatt för vindkraftverk och om användning av medel för pilotprojekt. Utskottet anser att det är positivt att det nu, genom propositionen, tas ett samlat grepp om frågan om hur vindkraften skall främjas. Samtliga motioner i ärendet bör avslås av riksdagen.
Jämför reservationerna 1 (m, kd) och 2 (fp).
Propositionen
Inledning
Regeringen lämnar i propositionen två förslag till riksdagsbeslut - om en sänkning av fastighetsskatten för vindkraftverk från 0,5 till 0,2 % av taxeringsvärdet och om en förlängd satsning på pilotprojekt. Vidare redovisar regeringen ett flertal bedömningar, med syfte att främja utvecklingen av vindkraft.
Vindkraft i politiken
Regeringen gör bedömningen att den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till år 2016, vilket förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land. Vinden bör utnyttjas för elproduktion till rimliga priser, då den är en förnybar energikälla som har en stor och ännu outnyttjad potential, anser regeringen. Energiutvinningen i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så liten negativ påverkan som möjligt på miljön och klimatet, krav som väl lokaliserade vindkraftsanläggningar uppfyller. Samordningen med andra verksamheter och mellan olika politikområden bör förbättras, menar regeringen.
Vindbruk för ett hållbart samhälle
Enligt regeringens bedömning bör utnyttjande av vind för elproduktion jämställas med andra näringar, såsom fiske, rennäring samt jord- och skogsbruk, vilka också bygger på nyttjande av förnybara naturresurser. Ordet vindbruk bör användas som en sammanfattning av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar näring som baseras på produktion av el från vind, anför regeringen. En ökad användning av vindkraft bör bidra till ett minskat beroende av icke förnybara energikällor.
En utbyggnad av vindkraften bör, enligt regeringens uppfattning, medverka till utveckling regionalt och inte minst lokalt på landsbygden. Att nya arbetstillfällen tillkommer på landsbygden är en positiv effekt. Underleverantörer till vindkraftsindustrin finns i olika delar av den svenska ekonomin och är en viktig produktionsgren, sägs det. Regeringen presenterar i propositionen inriktningen på det arbete som kommer att ske under den kommande femårsperioden. Att ta till vara vindbrukets möjligheter till regional och lokal utveckling spelar här en central roll.
I kommuner och myndigheter med samhällsplanerande uppgifter bör arbetet med att främja vindkraften ges högre prioritet än för närvarande, anför regeringen och aviserar att den pågående översynen av myndigheternas arbete med vindkraft bör fortsätta.
När det gäller länsstyrelserna anser regeringen att dessa bör ge högre prioritet åt frågor rörande vindkraft än vad som sker för närvarande. Länsstyrelserna har en central roll för vindkraft när det gäller samordning med och mellan kommunernas planering, framtagande av planeringsunderlag, avvägningar vid intressekonflikter och genom arbetet i miljöprövningsdelegationerna. Som regeringens regionala företrädare bör länsstyrelserna aktivt bidra till att förbättra förutsättningarna för en expansion av vindkraft, sägs det.
Planeringsförutsättningar för vindkraft
Regeringen aviserar att ett tillfälligt ekonomiskt stöd till kommunerna i syfte att underlätta vindkraftens utveckling skall inrättas. En översiktlig fysisk planering som föregår olika tillståndsprövningar är positiv, då den bl.a. kan underlätta en framtida utbyggnad av vindkraften. Stödet bör i första hand komma kommuner till del, men länsstyrelserna bör på motsvarande sätt kunna ansöka om stöd för regionalt samordnande arbete med planeringsunderlag för vindkraft. Regeringen avser återkomma till frågan om utformning och omfattning av stödet.
När det gäller s.k. utsjöplanering - dvs. planering för verksamheter i den svenska ekonomiska zonen - anser regeringen att det bör utredas om det finns behov av och förutsättningar för ett system för planering och avvägningar mellan bevarande- och nyttjandeintressen i denna zon. En sådan utredning bör beakta hur konflikter mellan vindkraft och motstående intressen skall kunna hanteras och lösas.
Regeringen meddelar vidare att den avser att återkomma till riksdagen med ett förslag om ny målsättning för det nationella planeringsmålet för vindkraft till år 2020. Nya och mer tillförlitliga vindkarteringar är av stor betydelse för planering av vindkraft, och nya uppgifter bör kunna ge upphov till en översyn av områden för riksintresse för vindkraft, sägs det. Riksdagen antog i juni 2002 ett nationellt planeringsmål för vindkraft (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17). Detta mål förutsätter att en planering skall ske som skapar planmässiga förutsättningar för en årlig produktion på 10 TWh el från vindkraft år 2015. Målet anger ramen för de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden och är således inte ett utbyggnadsmål, anför regeringen. I propositionen sägs att regeringen kommer att ge Statens energimyndighet i uppdrag att, i samråd med berörda myndigheter, ta fram ett förslag till nytt planeringsmål. Därefter avser regeringen återkomma till riksdagen i frågan.
Förbättrade förutsättningar för vindbruk
Under ovannämnda rubrik redovisar regeringen de två förslag som framläggs i propositionen. Regeringen föreslår, som nämnts, en förlängd satsning på pilotprojekt i syfte att utvecklingen av vindkraftsteknik och dess storskaliga användning i Sverige skall fortsätta. För att på sikt minska kostnaderna för nyetablering av vindkraft skall de särskilda utvecklingsinsatser som pågått sedan år 2003 (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17) fortsätta. Nya vindkarteringar har visat på bättre vindförutsättningar i höjdområden på land än vad som tidigare antagits, varför ökat fokus bör läggas på insatser i sådana landområden. Insatserna bör även omfatta utökade kunskaper om effekter av gjorda investeringar i fråga om dels miljö, kultur, rennäring, m.m., dels regional utveckling.
Regeringen föreslår också, som tidigare redovisats, att fastighetsskatten på vindkraftverk skall sänkas från 0,5 till 0,2 % av taxeringsvärdet. Uttaget av fastighetsskatt regleras i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. För elproduktionsenheter utgör fastighetsskatten 0,5 % av taxeringsvärdet för varje beskattningsår. Fastighetsskatten på vindkraftverk, liksom andra energianläggningar, grundas på effekt. Vid 2000 års taxering rekommenderade Riksskatteverket att vindkraft värderas till 6 400 kr per installerad kW. Detta innebär att fastighetsskatten på vindkraftverk är hög i jämförelse med andra kraftverk. Det är för närvarande endast kärnkraftverk som värderas högre per installerad kW. Eftersom vindkraftsanläggningar inte kan producera energi kontinuerligt missgynnas dessa i förhållande till andra energianläggningar. Till skillnad från Egendomsskattekommittén (SOU 2004:36) anser regeringen dock inte att fastighetsskatten på vindkraftverk helt bör tas bort utan att den bör sänkas.
I propositionen redovisar regeringen vidare sin bedömning avseende forskning om vindkraft, varvid det sägs att forskning och kunskapsuppbyggnad om vindkraft är nödvändig för att skapa förutsättningar för en omfattande, hållbar och kostnadseffektiv utbyggnad av vindkraft. Detta behövs för att den långsiktiga visionen om att basera hela det svenska energisystemet på förnybar energi skall kunna uppfyllas. Särskild vikt bör läggas vid de specifika förutsättningar som gäller för vindkraft i Sverige, t.ex. det kalla klimatet. Vidare bör kunskapsuppbyggnaden inriktas på förutsättningarna för att uppnå ökad tillgänglighet, förbättrade former för samverkan med andra intressen och på energimarknaden, regional utveckling samt industriell utveckling och tillverkning av såväl komponenter som vindkraftverk, anför regeringen.
När det gäller tillståndsgränser aviserar regeringen att gränsdragningen mellan anmälningsplikt och tillståndsplikt för vindkraftverk kommer att justeras inom ramen för arbetet med en översyn av förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Den nuvarande övre gränsen för anmälningsplikt avseende vindkraftverk med en sammanlagd uteffekt av högst 1 MW är mindre relevant, till följd av den tekniska utvecklingen, menar regeringen. Även för större landbaserade enstaka vindkraftsaggregat eller gruppstationer bör det kunna räcka med anmälningsplikt. Inom Regeringskansliet har det tagits fram en promemoria med ett förslag innebärande att gränsen för anmälningsplikt bör kunna gå någonstans mellan 10 och 25 MW sammanlagd uteffekt. Förslaget remitteras för närvarande.
Samlad information kring vindbruk
Regeringen avser att skapa ett nationellt centrum för vindbruk. En särskild satsning bör komma till stånd dels för att underlätta och förbättra informationsförsörjningen för planering, lokalisering och tillståndsprövning av vindkraftsanläggningar, dels för att sprida information om vindbruk, vindkraftverk, utbyggnadsplaner, driftsstatistik, påverkan på miljön och andra intressen, sägs det.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
Propositionen har föranlett tre motioner. Det av regeringen aviserade nationella centrumet för vindbruk bör lokaliseras till och knytas till Högskolan på Gotland, anförs det i motion 2005/06:N23 (s). Motionärerna hänvisar till att Centrum för Vindkraftsinformation redan finns där och att detta centrum kan bidra till en effektiv och kompetent hantering av vindkraftsfrågorna. Det skulle svara mot regeringens ambition att ett nationellt centrum skall ge erfarenhetsutbyten, med sammanställning och spridning av forskningsresultat med en bred inriktning när det gäller frågor kring vindkraft och vindbruk, anser motionärerna. De förordar vidare att en eventuell etablering av ett hinderprövningscentrum för försvaret bör lokaliseras till Gotland och knytas till det nationella centrumet för vindbruk.
I motion 2005/06:N24 (m) föreslås att riksdagen skall begära att regeringen återkommer med ett förslag om åtgärder för att undanröja onödiga hinder för vindkraftsetableringar, när frågan har utretts färdigt. Motionärerna välkomnar åtgärder som underlättar för företag och för industrietableringar och vill ha stabila spelregler på energimarknaden. Därför är de positiva till att regeringen analyserar hinder för vindkraftsetableringar och vilka åtgärder som kan vidtas för att undanröja sådana hinder. Regeringen presenterar dock inget egentligt underlag för sitt förslag om att sänka fastighetsskatten på vindkraftverk, hävdar motionärerna. Det förhållandet att den tämligen stora mängd utredningar som ligger till grund för propositionen bara resulterar i två konkreta förslag från regeringens sida antyder också att frågan inte är färdigutredd, menar motionärerna. De anser att regeringen bör ta fram ett mer genomtänkt förslag som kan föreläggas riksdagen.
Regeringens två förslag - om användning av aviserade medel för pilotprojekt och om sänkt fastighetsskatt för vindkraftverk - avvisas i motion 2005/06:N25 (fp). I motionen föreslås också fyra tillkännagivanden - om att kommuner inte skall ges något tillfälligt ekonomiskt stöd för att underlätta vindkraftens utveckling, om att nationella planeringsmål för vindkraft inte skall sättas upp, om att grunden för taxering av kraftverk skall ses över i syfte att utveckla ett enklare system som behandlar alla typer av kraftverk likvärdigt och om att andra kriterier än elektrisk effekt skall tillämpas vid tillståndsprövning av vindkraftverk. Folkpartiet är inte emot vindkraft i sig men anser att vindkraften bör behandlas som en energikälla bland andra och som en verksamhet bland andra i den fysiska planeringen, säger motionärerna. Regeringens idé om att kommunerna skall ges ett tillfälligt ekonomiskt stöd för att underlätta vindkraftens utveckling finner motionärerna mycket märklig. De anser att vindkraften skall behandlas på lika villkor med andra verksamheter och inte ges någon särställning. Folkpartiet motsatte sig riksdagens beslut år 2002 om ett nationellt planeringsmål för vindkraft på 10 TWh el till år 2015, erinrar motionärerna om. De anser att förekomsten av ett särskilt nationellt planeringsmål för vindkraft, uttryckt i produktionskapacitet, är både att ge vindkraften en omotiverad särställning och att utforma en planekonomi som de motsätter sig. Vidare menar motionärerna att det är feltänkt med en förlängd satsning på pilotprojekt inom vindkraft, eftersom vindkraft är en etablerad teknik och pilotprojekt skall användas för utveckling av nya tekniker. Motionärerna delar regeringens bedömning att det finns ett problem med det nuvarande systemet för fastighetsbeskattningen av kraftverk, som innebär att det taxeringsvärde som ligger till grund för skatten grundas på effekt. De anser dock att regeringen - i stället för det aktuella förslaget om sänkning av fastighetsskatten - bör se över grunden för taxering av kraftverk i syfte att utveckla ett system som behandlar alla typer av kraftverk likvärdigt. Slutligen menar motionärerna - vad gäller tillståndsprövningen för vindkraftverk - att en administrativ effektgräns riskerar leda till suboptimering. Andra kriterier som bättre avspeglar miljöpåverkan, t.ex. höjd eller turbinstorlek, bör i stället utredas, anförs det.
Motioner från allmänna motionstiden
I fem motioner från allmänna motionstiden tas olika frågor rörande vindkraft upp. I motion 2005/06:N307 (m) föreslås ett tillkännagivande om vindkraftens ekonomiska förutsättningar. En viss utbyggnad av vindkraften bör kunna ske, men regeringens förhoppning att vindkraften skall bidra med 10 TWh el är inte trovärdig, anför motionärerna. De anser att det på sikt är ohållbart att ha en allt större andel av energiproduktionen som är beroende av stöd eller kvoter för att leverera elström och att vindkraften bör bli ett komplement till andra energialternativ.
Riksdagen bör begära att regeringen utarbetar en strategi för att utveckla vindkraften och därefter återkommer till riksdagen med en redovisning av genomförda insatser och konsekvenserna av dessa, anförs det i motion 2005/06:N389 (kd). Vindkraften kan inte behandlas enbart som en energifråga, dess industriella möjligheter bör även tillvaratas, menar motionären. Han anser att ett industriutvecklande program bör tas fram i anslutning till ordinarie forsknings- och utvecklingsprogram, för att inte kvalificerat kunnande om utveckling, konstruktion och tillverkning av vindkraftverk skall gå förlorat. Marknadsskapande åtgärder bör genomföras som skapar förutsättningar för tillväxt av både små och stora företag som tillverkar vindkraftverk, och ett testcentrum för små vindkraftverk bör inrättas, sägs det i motionen.
I motion 2005/06:N318 (c) föreslås ett tillkännagivande om underlättande av vindkraftsutbyggnad på Öland. Sverige bör forcera utbyggnaden av vindkraft, anför motionärerna. De anser att regeringen bör anmoda Affärsverket svenska kraftnät att göra en uppgradering av elnätet på Öland, som medger ökad produktion av vindkraft. Vidare förordas i motionen följande: regelsystemet för planförfarandet vid nyetablering bör ses över så att vindkraften jämställs med övriga intressen, ett kvantitativt mål för vindkraftsutbyggnaden bör förtydligas, rollfördelningen mellan kommun och länsstyrelse vid tillståndsprövning av vindkraftverk bör förtydligas och införandet av en statlig lånegaranti för utbyggnaden bör övervägas av regeringen.
Det bör införas ett statligt lån för utgifter i samband med miljöprövning, anförs det i motion 2005/06:N411 (c). Vid miljöprövning krävs ofta kostsamma undersökningar och utredningar, i de flesta fall med konsulthjälp, säger motionärerna. De anser att staten bör tillhandahålla lån som täcker utgifterna under den tid som prövning pågår, för att även små och nystartade företag skall klara utgifterna vid miljöprövning. När beslut i miljöprövningen har vunnit laga kraft, skall låntagaren betala tillbaka lånet, vilket skall vara ränte- och amorteringsfritt under den tid som miljöprövningsprocessen pågår, föreslår motionärerna.
I motion 2005/06:N471 (mp) föreslås ett tillkännagivande om att det bör ske en samordnad upphandling av vindkraftverk. Företag, kommuner och andra intressenter skall, genom ett lämpligt statligt verk, samordnas för en teknikupphandling med kravspecifikationer för ökat energiutbyte ur vinden, lägre produktionskostnader, hållbarare material, m.m., föreslår motionärerna. De menar att goda förutsättningar kan skapas för en företagare som vill ha en stabil grundproduktion i sin verkstad, genom att köparen förbinder sig att köpa ett större antal verk under en längre tid, t.ex. kontrakt på minst 50 vindkraftverk per år i sex år. Motionärerna förordar vidare att intresseföreningar eller lokala bolag som äger och driver vindkraftverk bör stödjas inom ramen för den föreslagna upphandlingen, genom en form av statliga investeringslån.
Vissa kompletterande uppgifter
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet behandlade frågan om vindkraft senast hösten 2004 med anledning av olika motionsyrkanden (bet. 2004/05:NU3). Utskottet framhöll att energiförsörjningen i ökande utsträckning skall baseras på förnybara energikällor enligt de riktlinjer riksdagen fastställt. Utskottet erinrade om att denna inriktning återspeglas även i det mål riksdagen beslutat, dvs. att användningen av el från förnybara energikällor skall öka med 10 TWh fram till år 2010 i förhållande till nivån år 2002. Utskottet hänvisade också till elcertifikatssystemet som inrättades år 2003 (prop. 2002/03:40, bet. 2002/03:NU6) och som bl.a. omfattar vindkraft, till stödet till teknikutveckling och marknadsintroduktion, till det nationella planeringsmålet innebärande en årlig produktionskapacitet på 10 TWh år 2015 och till övergångsstödet i form av en avtrappad miljöbonus. Vindkraften svarar för mindre än 1 % av den svenska elproduktionen, men den har en stor potential, anförde utskottet. I två reservationer (m, fp; mp) framfördes andra uppfattningar om vindkraften. Riksdagen följde utskottet.
Riksdagen beslöt våren 2002, i samband med behandlingen av 2002 års energipolitiska överenskommelse (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02: NU17), om vissa särskilda åtgärder för vindkraften, bestående av tre delar - ett stöd till teknikutveckling och marknadsintroduktion, ett nationellt planeringsmål för vindkraft och ett avtrappande övergångsstöd.
Anslaget till stöd för marknadsintroduktion av vindkraft, som får användas för bidrag till teknikutveckling och marknadsintroduktion av storskaliga vindkraftstillämpningar, har för år 2006 anvisats 89,4 miljoner kronor (prop. 2005/06:1 utg.omr. 21, bet. 2005/06:NU3). Miljöbonusen uppgår för år 2006 till 6,5 öre per kWh för landbaserad vindkraft och till 15 öre per kWh för havsbaserad vindkraft.
Andra propositioner på energiområdet våren 2006
Utskottet behandlar under våren 2006 tre andra propositioner på energiområdet, nämligen proposition 2005/06:154 om förnybar el med gröna certifikat (bet. 2005/06:NU17), proposition 2005/06:158 om åtgärder för att stärka konsumenterna på elmarknaden m.m. (bet. 2005/06:NU18) och proposition 2005/06:127 om forskning och ny teknik för framtidens energisystem (bet. 2005/06:NU19).
Stöd till översiktlig planering för vindkraft
Det i propositionen aviserade stödet till i första hand kommuner kommer, enligt uppgift från Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, sannolikt att regleras i en förordning. Som underlag för detta kommer Boverket, i samråd med Energimyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting, att ges i uppdrag att ta fram förslag till utformning av stödet. I 2006 års ekonomiska vårproposition sägs (prop. 2005/06:100 s. 38) att 30 miljoner kronor skall avsättas under vartdera året 2007 och 2008 för att genomföra åtgärder för att underlätta vindkraftens utbyggnad. Enligt uppgift avser huvuddelen av dessa medel det här aktuella stödet.
Förlängd satsning på pilotprojekt
I budgetpropositionen för år 2006 sades (prop. 2005/06:1 finansplanen s. 45) att pilotstödet för vindkraft förlängs med fem år med start år 2008 och att stödet uppgår till 70 miljoner kronor per år. Samtidigt meddelades att regeringen kommer att anmäla till EG-kommissionen att Sverige avser att bibehålla miljöbonusen för havsbaserad vindkraft i 20 år.
Nättariffer för småskalig elproduktion
Tariffer och kostnader för anslutning av småskalig elproduktion och vindkraft står under tillsyn av Energimyndigheten (Energimarknadsinspektionen). Om en aktör anser att kostnaden är oskälig, kan den överklagas till myndigheten. Detta gäller för såväl inmatning till som uttag från nätet. Ett problem är, enligt Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, att detta många gånger leder till mångåriga domstolsprocesser.
Mot bl.a. den bakgrunden har regeringen nyligen beslutat att tillsätta en utredning (särskild utredare: Sten Kjellman) om reglering av elnätstariffer m.m. Enligt direktiven (dir. 2006:39) skall utredaren bl.a. lämna förslag till den lagstiftning och det regelverk i övrigt som krävs för att införa en ny ordning där tillsynsmyndigheten skall godkänna eller fastställa nätföretagens överföringstariffer respektive anslutningsavgifter innan de får börja gälla. Utredaren skall senast den 1 mars 2007 redovisa de delar av uppdraget som avser förslag rörande nätföretagens tariffer och anslutningsavgifter samt förslag i fråga om utlandsförbindelser som är anslutna till det svenska regionnätet.
Utskottets ställningstagande
Enligt de riktlinjer riksdagen fastställt för energipolitiken skall energiförsörjningen i ökande utsträckning baseras på förnybara energikällor. I den nyligen avlämnade propositionen om förnybar el med gröna certifikat (prop. 2005/06:154) har förslag framlagts om ändringar i elcertifikatssystemet i syfte att skapa förbättrade långsiktiga ekonomiska villkor för produktionen av förnybar el. Bland annat föreslås att elcertifikatssystemet skall förlängas till år 2030 och att ambitionsnivån skall höjas till en ökning med 17 TWh förnybar el till år 2016 (jämfört med 2002 års nivå). Detta bedöms medföra en omfattande utbyggnad av vindkraft.
Den här aktuella propositionen är den första som ägnas helt åt vindkraft. Utskottet anser att det är positivt att det nu tas ett samlat grepp om frågan om hur vindkraften skall främjas. Propositionen bidrar till att skapa långsiktiga förutsättningar för en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som småskalig både till havs och på land.
I propositionen framläggs två förslag - om sänkt fastighetsskatt på vindkraftverk och om en förlängd satsning på pilotprojekt. Vidare presenteras bedömningar i en rad olika frågor. Det rör sig om bl.a. stöd för planering av vindkraft riktat främst till kommuner, införande av nytt planeringsmål, ändrade tillståndsgränser och inrättande av ett nationellt centrum för vindkraft. I motion 2005/06:N24 (m) ifrågasätts om underlaget för propositionen är tillräckligt och föreslås att riksdagen skall anmoda regeringen att återkomma till riksdagen när frågan om vindkraftsetableringar är färdigutredd. Utskottet delar inte motionärernas uppfattning utan anser i stället att propositionen hanterar frågan på ett lämpligt sätt. Genom de två förslag som riksdagen nu kan fatta beslut om och genom de bedömningar som redovisas i propositionen ges klara och entydiga signaler till olika berörda aktörer om hur statsmakterna ser på framtiden för vindkraften.
Regeringens förslag avvisas kategoriskt i motion 2005/06:N25 (fp). Dessutom tar motionärerna avstånd från de bedömningar som görs avseende stöd till planering, planeringsmål och ändrade tillståndsgränser. Utskottet ser - till skillnad från motionärerna - den aktuella propositionen som ett led i arbetet med energiomställningen till förnybara energikällor.
I motion 2005/06:N23 (s) förordas, som redovisats, att det i propositionen aviserade nationella centrumet för vindbruk skall lokaliseras till Gotland. Utskottet välkomnar att åtgärder vidtas för att underlätta och förbättra informationsförsörjningen rörande vindkraft. Lokaliseringen av det aviserade centrumet är dock inte en fråga för riksdagen att uttala sig om. Enligt uppgift från Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet är frågan om den geografiska placeringen och formerna för uppbyggnaden av centrumet under utredning och beredning inom Regeringskansliet. I propositionen omnämns Centrum för Vindkraftsinformation vid Högskolan på Gotland som ett bra exempel på en aktör som har tagit fram information kring miljökonsekvenser av vindkraft.
I fyra av de fem motionerna från allmänna motionstiden efterfrågas uttalanden av riksdagen i syfte att på olika sätt främja vindkraftens utveckling. Den nu aktuella propositionen är just ett uttryck för en vilja att ta ett samlat grepp om frågan om villkor och förutsättningar för vindkraften. När det gäller olika typer av ekonomiska stöd, t.ex. statlig lånegaranti, lån för utgifter i samband med miljöprövning samt samordnad upphandling och investeringslån, som föreslås i några motioner, vill utskottet framhålla att det huvudsakliga ekonomiska styrmedlet för vindkraftsutbyggnaden är elcertifikatssystemet.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker samtliga här aktuella motionsyrkanden.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer.
1. | Vindkraft (m, kd) |
| av Per Bill (m), Ulla Löfgren (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Mikael Oscarsson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen
a) avvisar förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt enligt bilaga 2,
b) avvisar vad regeringen föreslår om användning av medel för pilotprojekt,
c) tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 1.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:N24, 2005/06:N25 yrkandena 3 och 4 samt 2005/06:N307 yrkande 10 och avslår proposition 2005/06:143 punkterna 1 och 2 samt motionerna 2005/06:N23, 2005/06:N25 yrkandena 1, 2, 5 och 6, 2005/06:N318, 2005/06:N389 yrkandena 1 och 2, 2005/06:N411 och 2005/06:N471.
Ställningstagande
Vi anser - i likhet med vad som anförs i motion 2005/06:N24 (m) - att stabila spelregler skall råda på energimarknaden. Därför välkomnar vi att regeringen analyserar onödiga hinder för vindkraftsetableringar och vilka åtgärder som kan vidtas för att undanröja dessa. Vi ställer oss dock frågande till att en enskild näring särbehandlas. Vi anser att alla typer av industrier, byggnader eller andra anläggningar som kan ha påverkan på miljö, natur eller hälsa skall prövas efter samma lagar. Det kan förvisso finnas skäl att förenkla och påskynda prövningar enligt bl.a. plan- och bygglagen (1987:10, PBL) och miljöbalken, men detta avser inte bara vindkraftverk utan alla typer av etableringar. När det gäller vindkraftverk är det också av stor betydelse att lokala intressen och allmänna miljö- och naturvårdsintressen inte åsidosätts för att det är fråga om just en vindkraftsetablering.
Regeringen föreslår vidare att fastighetsskatten på vindkraftverk skall sänkas. Inget egentligt underlag presenteras för detta förslag. I stället hänvisar regeringen till Egendomsskattekommitténs förslag om att slopa fastighetsskatten på vindkraftverk. Vi finner detta utomordentligt märkligt, mot bakgrund av att det inte ingick i Egendomsskattekommitténs uppdrag att lämna förslag till förändringar på detta område och att kommittén inte heller presenterade något underlag för sitt förslag. Om förslaget realiseras isolerat, innebär det en ökning av de redan stora subventionerna till elproduktion i vindkraftverk. Enligt vår bedömning är detta knappast förenligt med EU:s regler om statsstöd.
Sammantaget ger propositionen inte riksdagen något underlag för att bedöma konsekvenserna av regeringens förslag. Det faktum att den tämligen stora mängd utredningar som ligger till grund för propositionen bara har resulterar i två konkreta förslag från regeringen tyder också på att frågan inte är färdigutredd. Vi anser att regeringen bör slutföra sitt analys- och utredningsarbete och därefter återkomma till riksdagen med ett mer genomtänkt förslag i en ny proposition.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå propositionen och anmoda regeringen att återkomma med ett nytt förslag när frågan är färdigutredd. Därmed blir den nämnda motionen helt tillgodosedd och tillstyrks. Även motion 2005/06:N307 (m) blir tillgodosedd i berörd del. De två yrkanden i motion 2005/06:N25 (fp) som innebär avslag på propositionen blir också tillgodosedda i formell mening och tillstyrks. Övriga yrkanden i den sistnämnda motionen avstyrks, liksom övriga i ärendet aktuella motionsyrkanden.
2. | Vindkraft (fp) |
| av Eva Flyborg (fp) och Yvonne Ångström (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen
a) avvisar förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt enligt bilaga 2,
b) avvisar vad regeringen föreslår om användning av medel för pilotprojekt,
c) tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 2.
Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:N25 yrkandena 1-6 och avslår proposition 2005/06:143 punkterna 1 och 2 samt motionerna 2005/06:N23, 2005/06:N24, 2005/06:N307 yrkande 10, 2005/06:N318, 2005/06:N389 yrkandena 1 och 2, 2005/06:N411 och 2005/06:N471.
Ställningstagande
Vi anser - i likhet med vad som anförs i motion 2005/06:N25 (fp) - att propositionen bör avslås. Genom propositionen ges vindkraften en särställning, gentemot både andra energikällor och andra verksamheter i den fysiska planeringen. Vi vill i stället att vindkraften skall kunna utvecklas på egna meriter och konkurrera med andra energikällor på en fri marknad utan politisk inblandning. I de fall vindkraften stöter på omotiverade svårigheter bör dessa undanröjas, men det bör ske genom likabehandling, inte genom särbehandling. För vindkraften finns det för närvarande en rad olika statliga stöd, vilket sammantaget ger vindkraften en orimligt gynnad ställning gentemot andra energikällor. Vi anser att de flesta statliga stöden till vindkraften bör avskaffas, i de flesta fall genom en utfasning under flera års tid, så att inte redan gjorda investeringar hotas.
Regeringens bedömning att kommunerna bör ges ett tillfälligt ekonomiskt stöd för att underlätta vindkraftens utveckling finner vi mycket märklig. Vi anser, som nämnts, att vindkraften skall behandlas på lika villkor med andra verksamheter och inte ges någon särställning. Dessutom är vi skeptiska till denna typ av statlig detaljstyrning av kommunernas verksamhet.
I propositionen aviseras att ett nytt planeringsmål för vindkraft till år 2020 skall sättas upp. Riksdagen beslöt år 2002 om det nu gällande nationella planeringsmålet för vindkraft på 10 TWh el till år 2015, ett beslut som Folkpartiet motsatte sig. Att ha ett särskilt nationellt planeringsmål för vindkraft, uttryckt i produktionskapacitet, innebär både att ge vindkraften en omotiverad särställning och att utforma en planekonomi som vi motsätter oss.
Vidare anser vi att det är en felbedömning att föreslå en förlängd satsning på pilotprojekt inom vindkraft. Vindkraft är en etablerad teknik, och pilotprojekt skall användas för utveckling av nya tekniker. Vi motsätter oss inte att en del av den allmänna energiforskningen läggs på vindkraft men menar att riksdagen inte skall fatta specialbeslut om vissa energikällor.
Regeringen har uppmärksammat ett problem i den nuvarande fastighetsbeskattningen av kraftverk, som innebär att taxeringsvärdet grundas på effekt, vilket missgynnar kraftverk med låg tillgänglighet som vindkraftverk. För att kompensera för detta föreslår regeringen att skattesatsen för vindkraft sänks från 0,5 till 0,2 % av taxeringsvärdet. Vi instämmer i att det finns ett problem med det nuvarande systemet men anser inte att problemet skall lösas genom att ett redan invecklat system skall krånglas till ytterligare. Dessutom är det tveksamt om en särskild lägre skattesats för vindkraft är förenlig med EU:s regler om statligt stöd. Vi anser att regeringen i stället bör se över hela grunden för taxering av kraftverk, i syfte att utveckla ett system som behandlar alla typer av kraftverk likvärdigt.
Slutligen anser vi, i likhet med Energimyndigheten, att en administrativ effektgräns vid tillståndsprövningen riskerar leda till suboptimering. Den elektriska effekten är inte direkt relaterad till miljöpåverkan. Regeringen bör låta utreda om det går att tillämpa andra kriterier som bättre avspeglar miljöpåverkan, t.ex. höjd eller turbinstorlek.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå propositionen och ge regeringen till känna vad vi har anfört. Därmed blir den nämnda motionen helt tillgodosedd och tillstyrks. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2005/06:143 Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk:
1. | Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. |
2. | Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om användning av anvisade medel för pilotprojekt (avsnitt 7.2). |
Följdmotioner
2005/06:N23 av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (båda s):
2005/06:N24 av Per Bill m.fl. (m):
2005/06:N25 av Eva Flyborg m.fl. (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte ge något tillfälligt ekonomiskt stöd till kommuner för att underlätta vindkraftens utveckling. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte sätta upp några nationella planeringsmål för vindkraft. |
3. | Riksdagen avslår regeringens förslag om användning av aviserade medel för pilotprojekt. |
4. | Riksdagen avslår regeringens förslag om sänkt fastighetsskatt för vindkraftverk. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över grunden för taxering av kraftverk i syfte att utveckla ett enklare system som behandlar alla typer av kraftverk likvärdigt. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ha andra kriterier än elektrisk effekt för tillståndsprövning av vindkraftverk. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005
2005/06:N307 av Lars Lindblad m.fl. (m):
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vindkraftens ekonomiska förutsättningar. |
2005/06:N318 av Agne Hansson och Margareta Andersson (båda c):
2005/06:N389 av Torsten Lindström (kd):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en strategi för att utveckla vindkraften. |
2. | Riksdagen begär att regeringen återkommer med en redogörelse på detta område av genomförda insatser och konsekvenserna av dessa. |
2005/06:N411 av Roger Tiefensee och Agne Hansson (båda c):
2005/06:N471 av Jan Lindholm och Ulf Holm (båda mp):
Bilaga 2
Lagförslag