Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2005/06:MJU25 | |
Miljöbalkens sanktionssystem m.m. | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2005/06:182 Miljöbalkens sanktionssystem m.m. jämte två följdmotioner med nio yrkanden. Därutöver behandlas 43 yrkanden från allmänna motionstiden 2005, varav 23 stycken behandlas i särskild ordning.
I propositionen föreslår regeringen ändringar i miljöbalkens sanktionssystem. Ändringarna berör såväl straffbestämmelserna i 29 kap. miljöbalken som bestämmelserna om miljösanktionsavgifter i 30 kap. miljöbalken. Syftet med ändringarna av straffbestämmelserna är att göra dem tydligare och effektivare. En annan strävan med förslaget är att renodla sanktionssystemet och att undvika dubbla sanktioner i form av straff och miljösanktionsavgift. Ändringarna i bestämmelserna om miljösanktionsavgift avser att sådan även föreslås kunna påföras annan än näringsidkare, att utrymmet att inte påföra avgift vidgas något samt att ett beslut om miljösanktionsavgift inte skall kunna verkställas förrän den avgiftsskyldige delgetts beslutet om avgift.
Propositionen innehåller även förslag syftande till att de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken skall få en tydligare struktur samt att det föreslås att hushållningsreglerna i 3 och 4 kap. miljöbalken skall tillämpas även beträffande vissa anmälningspliktiga verksamheter.
Regeringen föreslår även att miljöorganisationers rätt att överklaga beslut och domar enligt miljöbalken utvidgas med avseende på vilka typer av avgöranden som får överklagas.
Dessa lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2007.
I propositionen föreslås också att riksdagen godkänner att SMHI deltar i ett europeiskt samarbete. Propositionen innehåller även ett förslag om en rättelse i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och hamn.
Regeringen föreslår att denna lagändring träder i kraft den 1 augusti 2006.
Utskottet föreslår - med vissa lagtekniska justeringar - att riksdagen antar regeringens förslag och avslår samtliga yrkanden i följdmotionerna.
I motionsyrkandena från allmänna motionstiden 2005 lämnas förslag som dels avser förändringar i miljöbalken och dess följdförfattningar, dels bl.a. förslag om ekonomiska styrmedel. Utskottet avstyrker även dessa förslag.
I betänkandet finns 12 reservationer och 5 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Omfattningen av miljöorganisationers klagorätt |
| Riksdagen antar 16 kap. 13 § första stycket regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:182 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2005/06:Ju420 yrkande 7 i denna del, 2005/06:MJ57 yrkande 2, 2005/06:MJ58 yrkandena 3-6 och 2005/06:MJ596 yrkande 25. |
Reservation 1 (kd, mp)
Reservation 2 (v)
2. | Kriterier för vilka miljöorganisationer som har klagorätt |
| Riksdagen antar 16 kap. 13 § andra stycket regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:182 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2005/06:Ju420 yrkande 7 i denna del, 2005/06:MJ57 yrkandena 1 och 3, 2005/06:MJ58 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:MJ596 yrkande 40. |
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (v)
Reservation 5 (mp)
3. | De särskilda straffreglerna |
| Riksdagen antar 29 kap. 11, 12 och 14 §§ regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken med den ändringen att bestämmelserna får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2005/06:182 punkt 1 i denna del. |
4. | Överträdelse av villkor meddelade i samband med lagligförklaring |
| Riksdagen antar 17 § regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken med den ändringen att bestämmelsen får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2005/06:182 punkt 1 i denna del. |
5. | Lagförslagen i övrigt |
| Riksdagen antar regeringens förslag till a) lag om ändring i miljöbalken, b) lag om ändring i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken, c) lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlyssning av allmän farled och allmän hamn, i den mån lagförslagen inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:182 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2005/06:MJ203 och 2005/06:MJ204 yrkandena 1-3. |
6. | SMHI:s deltagande i EUMETNET |
| Riksdagen godkänner att Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI deltar som medlem i Conference of the National Meteorological Services in Europe, EUMETNET. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:182 punkt 2. |
7. | Miljöorganisationers rätt att överklaga i andra regelverk än miljöbalken |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ596 yrkande 41. |
Reservation 6 (kd, mp)
8. | Styrmedel m.m. |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ525 yrkandena 3 och 4. |
9. | Miljöförbättrande åtgärder bör löna sig |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ532 yrkande 2. |
Reservation 7 (m, fp, kd, c)
10. | Styrmedel avseende den enskildes miljöval |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ532 yrkande 16. |
11. | Lagstiftningsfrågor m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:MJ522 yrkande 15 och 2005/06:MJ596 yrkande 12. |
Reservation 8 (m)
12. | Egenkontroll genom certifierade miljöledningssystem |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ522 yrkande 16. |
Reservation 9 (m, fp, kd, c)
13. | Frågor om naturreservat m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:MJ412 yrkande 3, 2005/06:MJ439 yrkande 2, 2005/06:MJ447 yrkande 4 och 2005/06:Bo245 yrkande 2. |
Reservation 10 (kd)
Reservation 11 (v, mp)
14. | Miljöbalkens följdförfattningar |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ448 yrkande 7. |
Reservation 12 (mp)
15. | Frågor om lagstiftning och administration som har behandlats tidigare under mandatperioden |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Fi7 yrkandena 7 och 9, 2005/06:MJ232, 2005/06:MJ339 yrkandena 1 och 3, 2005/06:MJ361 yrkandena 2 och 4, 2005/06:MJ394 yrkandena 19 och 34, 2005/06:MJ412 yrkandena 1, 2 och 4, 2005/06:MJ441 yrkandena 14 och 15, 2005/06:MJ449 yrkandena 37 och 55, 2005/06:MJ523 yrkande 6, 2005/06:MJ596 yrkandena 24 och 26, 2005/06:N309 yrkande 3, 2005/06:N445 yrkande 11 och 2005/06:N480 yrkande 14. |
Stockholm den 1 juni 2006
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Åsa Domeij
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Domeij (mp), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s), Rune Berglund (s), Sven Gunnar Persson (kd), Kjell-Erik Karlsson (v), Christina Axelsson (s), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Sverker Thorén (fp), Jan-Olof Larsson (s), Christin Hagberg (s), Ann-Kristine Johansson (s), Cecilia Widegren (m), Marie Wahlgren (fp), Claes Västerteg (c) och Jeppe Johnsson (m).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlar utskottet dels regeringens proposition 2005/06:182 Miljöbalkens sanktionssystem, m.m. jämte två följdmotioner med nio yrkanden, dels 43 yrkanden från allmänna motionstiden 2005 i frågor som rör lagstiftning och administration.
Regeringen bemyndigade den 22 december 1999 chefen för Miljödepartementet att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att utvärdera tillämpningen av miljöbalken och lämna förslag till nödvändiga reformer (dir. 1999:109). Kommittén antog namnet Miljöbalkskommittén. I mars 2004 redovisade kommittén delbetänkandet Miljöbalkens sanktionssystem och hänsynsregler (SOU 2004:37). Betänkandet innehåller flera lagförslag som behandlas i denna proposition. Förslagen rör huvudsakligen utformningen av miljöbalkens straffbestämmelser, utformningen av regelverket för miljösanktionsavgifter och de allmänna hänsynsreglerna. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet (dnr M2005/1361/R).
Förslagen till de straffbestämmelser som rör Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 648/2004 av den 31 mars 2004 om tvätt- och rengöringsmedel, nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG samt nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt modifierade organismer har beretts med Miljööverdomstolen och åklagarmyndigheten. De förslag om ändring i miljöbalken och lagen (1998:811) om införande av miljöbalken som hör samman med Århuskonventionen har beretts genom remittering av en promemoria som upprättats i Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Remissvaren och en sammanställning av dessa finns tillgängliga i departementet (dnr M2005/6126/R).
Förslaget till ändring i 1 b § andra stycket lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn är föranlett av att ordet "miljöbalken" av misstag inte fanns med i lagtexten när paragrafen senast ändrades, trots att det ordet uppenbarligen var avsett att finnas med. Förslaget i denna del behöver inte beredas utöver den beredning som inom Regeringskansliet normalt sker mellan departementen.
Lagförslaget har granskats av Lagrådet. Med anledning av vissa av Lagrådets synpunkter har förslaget justerats. Därutöver anförs i propositionen att regeringen avser att återkomma med anledning av vissa synpunkter som Lagrådet framfört. Några redaktionella ändringar har också gjorts.
Lagförslagen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna.
Förslaget om att Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI skall få delta som medlem i Conference of the National Meteorological Services in Europe (EUMETNET) är föranlett av att EUMETNET har övergått från ett informellt nätverk till en associationsform som enligt fransk rätt är en juridisk person. SMHI har deltagit i det informella nätverket. Någon ytterligare beredning av denna fråga har inte bedömts nödvändig.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen anför regeringen under rubriken Propositionens huvudsakliga innehåll följande. Regeringen föreslår ändringar i miljöbalkens sanktionssystem. Det övergripande syftet är att förtydliga och bättre avgränsa det straffbara området och samtidigt göra de straffrättsliga reglerna i miljöbalken mera effektiva. Detta gäller inte minst för den centrala straffbestämmelsen om miljöbrott. En utgångspunkt är också att renodla miljöbalkens sanktionssystem på ett sådant sätt att de allvarligaste överträdelserna omfattas av straffansvar medan de mindre allvarliga i stället fångas upp av andra sanktioner och medel för efterlevnad. En strävan är att undvika att samma gärning omfattas av dubbla sanktioner i form av straff och miljösanktionsavgift.
För att åstadkomma större flexibilitet i fråga om val av sanktioner föreslås att miljösanktionsavgift skall kunna åläggas även andra än näringsidkare. Vidare föreslås att utrymmet för att inte påföra miljösanktionsavgift utvidgas något och att ett beslut om miljösanktionsavgift inte skall kunna verkställas förrän den avgiftsskyldige delgetts beslutet om avgift.
De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken föreslås få en tydligare struktur. Dessutom föreslås att hushållningsreglerna i 3 och 4 kap. miljöbalken skall tillämpas även i fråga om vissa anmälningspliktiga verksamheter och åtgärder.
I enlighet med vad regeringen angav i propositionen om Århuskonventionen (prop. 2004/05:65) innehåller denna proposition även förslag om omfattningen av miljöorganisationers rätt att överklaga enligt 16 kap. 13 § miljöbalken.
Dessa lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2007.
I propositionen föreslås också att riksdagen godkänner att Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI deltar som medlem i Conference of the National Meteorological Services in Europé (EUMETNET).
Propositionen innehåller även ett förslag om rättelse i en bestämmelse i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn. Denna lagändring föreslås träda i kraft den 1 augusti 2006.
Motioner från allmänna motionstiden 2005
De motioner som berör regeringens förslag behandlas under avsnittet Miljöbalkens sanktionssystem m.m. medan övriga motionsförslag har sorterats in under ett antal rubriker. Motionerna rör sådant som miljöorganisationers klagorätt i andra lagar än miljöbalken, ekonomiska styrmedel, egenkontroll genom miljöledningssystem, skyddade områden, kommunernas möjligheter att ställa lokala utsläppskrav, lokal förvaltning m.m.
Utskottets överväganden
Miljöbalkens sanktionssystem m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet ställer sig bakom vad som anförs i propositionen och antar - med vissa lagtekniska justeringar - regeringens förslag. Vidare avstyrks två motionsyrkanden (kd), fyra motionsyrkanden (v) och sex motionsyrkanden (mp) om miljöorganisationers klagorätt samt fyra motionsyrkanden (m) om miljösanktionsavgifter.
Jämför reservationerna 1 (kd, mp), 2 (v), 3 (kd), 4 (v) och 5 (mp).
Bakgrund
Inom miljörätten finns två olika sanktionstyper, miljösanktionsavgifter och straffbelagda gärningar. Miljösanktionsavgifter är en administrativ sanktion som tas ut av näringsidkare som i sin verksamhet överträder vissa miljöskyddsregler. Till skillnad från de straffbelagda gärningarna krävs det inte uppsåt eller oaktsamhet för att miljösanktionsavgift skall utgå utan det räcker med att en överträdelse rent objektivt kan konstateras. På miljöstraffrättens område finns vidare ett stort antal s.k. blankettstraffstadganden. Detta är en lagstiftningsteknik som innebär att den straffbelagda gärningen inte finns beskriven i straffbestämmelsen. I stället hänvisar straffstadgandet till andra bestämmelser där handlingsregeln framgår. Detta rör sig ofta om förordningar beslutade av regeringen och föreskrifter beslutade av en myndighet eller kommun. Av nyare rättspraxis följer att regeringsformens normgivningsregler lägger hinder i vägen för att sanktionera åsidosättande av en handlingsregel som meddelats av en förvaltningsmyndighet med fängelsestraff, om detta sker genom ett blankettstraffstadgande. I propositionen finns en kort redogörelse för de regler som gäller i dag.
Propositionen
Utöver den ovan redovisade sammanfattningen av propositionens innehåll kan följande anföras. Regeringen anger i propositionen vissa allmänna utgångspunkter för hur miljöbalkens sanktionssystem bör vara utformat. Rent generellt bör de handlingsregler som, om de överträds, skall föranleda straffansvar i första hand framgå av lag eller av föreskrifter som regeringen meddelat. Föreskrifter som inte behöver sanktioneras med strängare straff än böter skall dock kunna meddelas av statliga förvaltningsmyndigheter eller kommuner. Målsättningen är att miljörättens straffbestämmelser i så stor utsträckning som möjligt skall samlas i 29 kap. miljöbalken. Sådana straffbestämmelser som sanktionerar bestämmelser i EG-förordningar bör vara tydligare och bättre avgränsade än i dag, och det bör i den svenska straffbestämmelsen anges vilka artiklar i en EG-förordning som är straffsanktionerade. Slutligen eftersträvas en större renodling av sanktionssystemet. Dubbla sanktioner - straff och miljösanktionsavgift - bör inte förekomma för samma gärning. Miljösanktionsavgifterna är lämpliga för gärningar som är mindre allvarliga.
De särskilda straffreglerna
I propositionen föreslås utifrån redovisade utgångspunkter en ombearbetning av 29 kap. miljöbalken. Förslaget innebär att straffbestämmelserna förtydligas och avgränsas. Den centrala bestämmelsen om miljöbrott i 29 kap. 1 § miljöbalken ändras bl.a. så att det tydligare framgår att den är ett farebrott genom att brottet skall anses fullbordat redan när ett utsläpp av ett ämne skett, enligt de förutsättningar som framgår av lagtexten. Vissa nya särskilda straffbestämmelser införs, såsom brott mot områdesskydd (29 kap. 2 § miljöbalken) och artskyddsbrott (29 kap. 2 b § miljöbalken). Straffkatalogerna i 29 kap. 8 och 9 §§ miljöbalken omdisponeras så att de gärningar som har så högt straffvärde att fängelse bör ingå i straffskalan placeras i det förstnämnda stadgandet. Förändringar föreslås i straffskalorna, främst i skärpande riktning. Omfattningen av det s.k. ringaundantaget och av åtalsprövningsregeln (29 kap. 11 § miljöbalken) förändras.
Miljöbalkens hänsynsregler
Miljöbalkens regler om val av lämplig plats för en verksamhet eller åtgärd förtydligas och samlas i de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. Detta innebär att bestämmelsen om planöverensstämmelse i 16 kap. 4 § miljöbalken flyttas till 2 kap. Platsvalsregelns hänvisning till miljöbalkens portalparagraf tas bort. De bestämmelser i miljöbalken som anger när hushållningsreglerna i 3 och 4 kap. miljöbalken skall tillämpas görs tydliga. Tillämpningsområdet utökas till att även avse anmälningsärenden som gäller miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet liksom vid anmälningar för samråd beträffande verksamheter och åtgärder som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. I konsekvens med detta upphävs bestämmelsen i 1 kap. 2 §. Dispositionen av hänsynsreglerna ändras så att de bättre återspeglar den prövningsordning enligt vilken reglerna normalt bör tillämpas. För att göra dispositionen tydligare införs nya rubriker i 2 kap.
Miljöorganisationers rätt att överklaga domar och beslut enligt miljöbalken
Miljöorganisationers rätt att överklaga domar och beslut enligt miljöbalken föreslås omfatta villkor och andra bestämmelser i ett tillstånd, ett godkännande eller en dispens även om domen eller beslutet är ett resultat av en prövning enligt 22 kap. 26 §, 24 kap. 2, 3, 5, 6 eller 8 § miljöbalken eller 7 kap. 13, 14 eller 16 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Motsvarande gäller i fråga om domar och beslut om lagligförklaring enligt 17 kap. lagen (1998:811) om införande av miljöbalken.
SMHI:s deltagande i ett europeiskt samarbete
Riksdagen föreslås godkänna att Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI deltar som medlem i Conference of the National Meteorological Services in Europe (EUMETNET) vilket nyligen ombildats från informellt nätverk till en juridisk person.
Övrigt
Som framgår ovan innehåller propositionen även förslag som berör reglerna i 30 kap. miljöbalken om miljösanktionsavgifter och en rättelse i en bestämmelse i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn.
Motionerna
Miljöorganisationers klagorätt
I följdmotionerna till propositionen, och även i ett par motioner från allmänna motionstiden 2005, krävs tillkännagivanden om att regeringen skall återkomma med förslag om utvidgad klagorätt för miljöorganisationer enligt 16 kap. 13 § miljöbalken. Motionärerna betonar allmänt sett värdet av att miljöorganisationernas engagemang och kompetens tas till vara.
I motion MJ596 (kd) yrkande 40 framförs att kravet att en organisation skall ha minst 2 000 medlemmar för att omfattas av klagorätten är alltför strängt. Detta krav stänger ute lokala organisationer och även sådana som är särskilt inriktade på en speciell nisch. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning som innebär att det i miljöbalken stadgas om möjlighet att överklaga beslut om åtgärdsprogram eller andra myndighetsbeslut i vattenplaneringsprocessen (yrkande 25).
I motion MJ57 (v) yrkande 1 begärs att kravet på medlemsantal skall sänkas till 1 500 medlemmar eller olika personer som ekonomiskt stöder organisationens verksamhet. Därutöver bör det nuvarande kriteriet att en organisation måste vara en ideell förening tas bort (yrkande 2). Vissa stora miljöorganisationer är stiftelser och har inga medlemmar men däremot stöder många människor organisationens verksamhet genom ekonomiska bidrag. Det nuvarande kravet på att föreningen skall ha varit verksam i Sverige i minst tre år bör sänkas till två år (yrkande 3). Miljöorganisationer bör enligt motion Ju420 (v) yrkande 7 rent allmänt ges ökade möjligheter att överklaga i miljöprocesser. Förutom de redan nämnda aspekterna bör möjligheten att överklaga omfatta andra typer av organisationer, såsom friluftsorganisationer, och föreningar bör få möjlighet att söka ekonomiskt stöd för miljöjuridiskt arbete.
I motion MJ58 (mp) yrkande 1 begärs att kravet på medlemsantal sänks till 500 medlemmar. Kravet på verksamhetstid bör sänkas till ett år (yrkande 2). Klagorätten bör även utvidgas till att omfatta andra organisationer än sådana som har till ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen, såsom friluftsorganisationer (yrkande 3). Rätten att överklaga bör utsträckas till att också omfatta beslut i anmälningspliktiga ärenden (yrkande 4) och tillsynsbeslut (yrkande 5). Vidare bör miljöorganisationer ges rätt att initiera omprövningar av tillstånd och ha möjlighet att överklaga avgöranden i sådana ärenden (yrkande 6).
Miljösanktionsavgifter
I motion MJ203 (m) yrkas att systemet med miljösanktionsavgifter bör ses över. Relativt små överträdelser kan innebära stora konsekvenser för små näringsidkare. Sanktioner måste vara proportionerliga jämfört med överträdelser.
Enligt motion MJ204 (m) yrkande 1 bör begränsningen att endast näringsidkare kan åläggas miljösanktionsavgift tas bort, så att likhet gäller mellan privata och offentliga aktörer. Det bör också finnas möjlighet till skälighetsbedömningar vid påförande av miljösanktionsavgifter (yrkande 2). Vissa mindre näringsidkare kan drabbas av höga avgifter för smärre förseelser. En översyn av miljöreglerna bör också göras, i syfte att minska antalet och förenkla dem (yrkande 3). Det finns många företagare som har svårt att känna till alla regler och därför bryter mot dem utan att veta om det.
Utskottets ställningstagande
Det har inte framförts några erinringar mot regeringens förslag motionsledes. Utskottet har uppmärksammats på vissa lagtekniska detaljer i förslaget som lämpligen bör justeras. Dessa framgår av bilaga 3 och kommenteras nedan. Frånsett de nämnda justeringarna ställer sig utskottet bakom regeringens förslag i övrigt och tillstyrker propositionen i dessa delar.
Av utskottet föreslagna ändringar
I regeringens förslag till ny lydelse av 29 kap. 11 § miljöbalken bör hänvisningen till första stycket i 5 § tas bort, eftersom det sistnämnda stadgandet endast har ett stycke.
De föreslagna ändringarna av de materiella straffstadgandena har föranlett förslag till konsekvensändringar i bestämmelsen om förverkande i 29 kap. 12 § miljöbalken. I förslaget till 12 § andra stycket har emellertid en äldre lydelse av lagtexten använts som utgångspunkt för ändringarna. Vidare kan tilläggas att den nuvarande lydelsen tillkom som en del av en översyn av bestämmelserna om förverkande i samband med brott. Översynen genomfördes till följd av Sveriges åtaganden inom EU (se prop. 2004/05:135, bet. 2004/05JuU13, rskr. 2004/05:237). Ändringarna syftade bl.a. till att möjligheterna att förverka utbyte av brott utvidgades till att avse samtliga brott med mer än ett års fängelse i straffskalan. I det nu aktuella lagförslaget omfattas dock artskyddsbrott enligt 29 kap. 2 b § miljöbalken, vilket faller inom denna kategori, inte av 12 §. Enligt vad utskottet inhämtat från Regeringskansliet har detta inte varit avsikten. Däremot borde bestämmelsen om förverkande inte omfatta förseelse mot områdesskydd enligt 29 kap. 2 a § miljöbalken (där endast böter ingår i straffskalan). Utskottet föreslår mot bakgrund av det anförda att konsekvensändringarna i 29 kap. 12 § miljöbalken skall göras med utgångspunkt från stadgandets nu gällande lydelse och att samtliga brott i 29 kap. miljöbalken med mer än ett års fängelse i straffskalan skall omfattas av bestämmelsens tillämpningsområde. Bestämmelsen bör därför utvidgas till att även avse artskyddsbrott. Några ytterligare justeringar i stadgandets hänvisningar föreslås också.
I förslaget till 29 kap. 14 § miljöbalken bör en felskrivning rättas. Slutligen har i 17 § tredje stycket lagen (1998:811) om införande av miljöbalken en del av bestämmelsens nuvarande lydelse, som föreslås vara oförändrad, av förbiseende fallit bort ur texten i förslaget.
Utvidgad klagorätt för miljöorganisationer
Det har i ett flertal motioner föreslagits att riksdagen skall göra tillkännagivanden i samband med antagandet av berörd proposition avseende miljöorganisationers talerätt. Enligt 16 kap. 13 § miljöbalken får vissa domar eller beslut överklagas av ideella föreningar som enligt sina stadgar har till ändamål att tillvarata naturskydds- och miljövårdsintressen, såvitt gäller domar eller beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt miljöbalken. För att ha rätt att överklaga måste en förening ha bedrivit verksamhet i Sverige i minst tre år och ha lägst 3 000 medlemmar. I samband med införandet av miljöbalken uttalades beträffande dessa krav att någon form av avgränsning av överklaganderätten måste ske (se prop. 1997/98:45 s. 489 f. och bet. 1997/98:JoU20 s. 104 f.). Skälen för kravet på verksamhetstid och medlemsantal var att förhållandet att en organisation verkat under en inte alltför kort tid tyder på att det föreligger stadga och livskraft i organisationen samt att ett någorlunda stort medlemsantal tyder på att det finns god uppslutning kring organisationen och dess arbete. Att klagorätten endast borde omfatta ideella föreningar motiverades med att dessa var öppna för allmänheten och att allmänheten kunde bli medlemmar samt påverka verksamheten. Det erinrades även om att organisationer som inte uppfyller dessa krav kan tillföra ärenden utredning, även om inte organisationen har ställning som part.
I nu aktuell proposition (s. 131 f.) anför regeringen att miljöorganisationers möjlighet att överklaga behöver utvidgas. Sverige har internationella åtaganden som uppställer krav på att miljöorganisationer skall kunna överklaga tillstånd, såsom Århuskonventionen. Vidare har tolkningen i rättspraxis av möjligheten att överklaga kommit att bli mycket snäv. De nu föreslagna förändringarna och förtydligandena innebär att miljöorganisationer ges rätt att överklaga domar som är resultatet av en begäran om omprövning enligt 24 kap. miljöbalken, villkor intagna i domar och beslut samt även avseende villkor som organisationen anser behövs men som inte har meddelats samt domar om lagligförklaring av vattenanläggningar enligt 17 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken. I propositionen hänvisar regeringen också till det arbete som sker på gemenskapsrättslig nivå med framtagandet av ett direktiv om tillgång till rättslig prövning och att det i samband med genomförandet av detta direktiv kan finnas anledning att ytterligare se över det svenska regelverket. Regeringen avser alltså att återkomma i frågan om miljöorganisationers talerätt och då ta hänsyn till den eventuella utveckling som sker på gemenskapsrättens område.
Utskottet kan också notera att riksdagen nyligen beslutat om en ny lag om rättsprövning av vissa regeringsbeslut (se bet. 2005/06:KU29, rskr. 2005/06:203). Ändringarna föranleds delvis av Sveriges tillträdande till Århuskonventionen. Där ställs i artikel 9.2 bl.a. kravet att vissa miljöorganisationer skall ha rätt att få den materiella och formella giltigheten av ett beslut, en handling eller en underlåtenhet som omfattas av artikel 6 i konventionen prövad av domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag. Utskottet har tidigare uttalat att avgränsningen av organisationers rätt att överklaga såvitt gäller krav på medlemsantal m.m. är förenlig med Århuskonventionens krav (bet. 2004/05:MJU11 s. 10 f.). Lagen om rättsprövning av vissa regeringsbeslut träder i kraft den 1 juli 2007. Den innebär bl.a. att miljöorganisationer ges möjlighet att hos Regeringsrätten ansöka om rättsprövning av sådana tillståndsbeslut som regeringen fattar som första instans och efter överklagande enligt 18 kap. miljöbalken, i de fall besluten är sådana som avses i artikel 9.2 Århuskonventionen.
Det pågår också visst utredningsarbete som påverkar de här behandlade frågorna. Den s.k. miljöansvarsutredningen har i delbetänkande SOU 2006:39 (främst s. 222 f.) föreslagit att miljöorganisationers klagorätt enligt 16 kap. 13 § miljöbalken även skall omfatta tillsynsbeslut enligt miljöbalken. Enligt Regeringskansliet kommer förslaget att remissbehandlas under våren.
Utskottet bedömer sammantaget att syftet med motionsyrkandena får anses till viss del tillgodosett. I övrigt framstår det som lämpligt att avvakta det pågående arbetet på området. Utskottet är därför inte berett att föreslå något riksdagsuttalande med anledning av motionerna MJ57 (v) yrkandena 1-3, MJ58 (mp) yrkandena 1-6, MJ596 (kd) yrkande 40 och Ju420 (v) yrkande 7. Motionerna bör lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Vid tidigare behandling av ett identiskt motionsyrkande om klagorätt beträffande beslut under vattenplaneringsprocessen har utskottet uttalat att åtgärdsprogrammen inte är direkt bindande för enskilda och inte kan anses vara sådan myndighetsutövning mot enskild som kan överklagas. Det saknas skäl att nu ändra detta ställningstagande. Utskottet avstyrker därför motion MJ596 (kd) yrkande 25.
Miljösanktionsavgifter
I propositionen (främst s. 43 f.) anför regeringen att sanktionssystemet skall renodlas på så sätt att miljösanktionsavgifter - vilka är snabba, tydliga, schabloniserade och enkla - skall användas för förseelser som är mindre allvarliga medan de mer allvarliga förseelserna omfattas av straffansvar. För att det fortfarande skall finnas kraftfulla möjligheter att ge uttryck för samhällets reaktioner på brott begångna i näringsverksamhet är en viktig del av denna renodling också en förstärkning av systemet med företagsbot som har föreslagits i proposition 2005/06:59. Vidare skall situationen att både miljösanktionsavgift tas ut och straffansvar utkrävs undvikas, genom en åtalsprövningsregel (29 kap. 11 § miljöbalken). Utskottet ställer sig bakom regeringens ståndpunkter och bedömer att syftet med motion MJ203 får anses till viss del tillgodosett. Motionen avstyrks.
När det gäller likabehandling av privata och offentliga aktörer anförs ipropositionen(s. 48 f.) att det är otillfredsställande med en ordning där överträdelser som begås av t.ex. en kommun i vissa fall är befriade från avgift samtidigt som en näringsidkare som bedriver samma typ av verksamhet kan påföras avgifter. Myndigheternas verksamheter bör alltså inte falla utanför tillämpningsområdet för miljösanktionsavgifterna, varför avgränsningen att sådan bara kan påföras näringsidkare tas bort. Myndighetsutövning bör däremot falla utanför tillämpningsområdet. Motion MJ204 (m) yrkande 1 är därmed tillgodosedd genom förslaget i propositionen och något riksdagsuttalande behövs inte.
När det gäller skälighetsbedömningar anför regeringen i propositionen(s. 50 f.) att det nuvarande systemet med miljösanktionsavgifter har kritiserats för att vara för oflexibelt och för att det kan leda till orimliga resultat. Det kan också noteras att Europadomstolen i sin praxis av rättssäkerhetsskäl uppställt kravet att presumtioner av straffrättslig karaktär skall hållas inom rimliga gränser och att det skall göras en nyanserad och inte alltför restriktiv prövning av befrielsegrunderna i varje enskilt fall. Möjligheterna till avgiftsbefrielse bör därför utvidgas. Det bör därför bli möjligt att låta bli att ta ut avgift när det vore oskäligt med hänsyn till allvarlig sjukdom som gjort det omöjligt att uppfylla det som ålegat den avgiftsskyldige, omständigheter som inte kunnat eller borde ha förutsetts eller som den avgiftsskyldige inte kunnat påverka, vad den avgiftsskyldige gjort för att undvika att en överträdelse skulle inträffa eller att straffrättsligt ansvar redan dömts ut för samma överträdelse. Det skall fortfarande vara fråga om undantagssituationer, men det bör vara möjligt att beakta den subjektiva sidan av gärningen. Bagatellöverträdelser som att anmälan gjorts till fel myndighet kan också vara ett fall där befrielse från avgift kan komma i fråga. I det fallet har den avgiftsskyldige vidtagit en i och för sig korrekt åtgärd för att undvika överträdelse men inte lyckats fullt ut, och det skulle då kunna framstå som oskäligt att kräva betalning av miljösanktionsavgift. Vad gäller detta fall samt sådant som sjukdom bör det främst komma i fråga att beakta omständigheten beträffande privatpersoner samt mindre företag. Någon möjlighet att jämka avgiften bör dock av effektivitetsskäl inte införas. Lagrådet har i sitt yttrande över lagförslaget anfört att det mot bakgrund av de krav som ställs i Europakonventionen krävs något mer nyanserade möjligheter att besluta om befrielse från miljösanktionsavgift eller att sätta ned avgiftens storlek i det enskilda fallet än som föreslagits i denna proposition. I det nu aktuella förslaget har möjligheterna till befrielse från miljösanktionsavgift utvidgats i förhållande till vad som gäller i dag men regeringen avser, med anledning av Lagrådets synpunkter, att återkomma i frågan. Utskottet föreslår i avvaktan på det vidare arbetet att motion MJ204 (m) yrkande 2 lämnas utan vidare åtgärd.
När det gäller översyn och minskning av miljöreglerna anförs i propositionen att syftet med de nu föreslagna ändringarna är att renodla systemet genom att bl.a. undvika dubbelbestraffning (dvs. att både miljösanktionsavgift och straffrättsligt ansvar kan utkrävas för samma förseelse). Vidare är förslaget om nya straffbestämmelser delvis motiverat av att dessa skall bli tydligare så att det skall gå att se för den enskilde vad som är straffbart. I betänkande 2004/05:MJU15En effektivare miljöprövning behandlade utskottet vissa lagstiftningsförslag som hade det övergripande syftet att göra miljöprövningen snabbare och enklare utan att åsidosätta hälso- och miljöskyddet. I samband därmed behandlade utskottet även motionsförslag med innebörden att en översyn av miljöbalken borde göras i syfte att bl.a. minska antalet regler. Utskottet avstyrkte förslaget med hänvisning till att Miljöbalkskommitténs arbete närmade sig slutfasen och att riksdagen i detta skede inte borde uttala att uppdraget borde utökas. Från Regeringskansliet har inhämtats att arbetet pågår med att göra de förordningsändringar som behövs, bl.a. i förordningen (1988:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, till följd av de beslutade ändringarna i miljöprövningsreglerna. Utskottet avstyrker med det anförda motion MJ204 (m) yrkande 3, till den del den inte kan anses tillgodosedd.
Övriga motioner från allmänna motionstiden 2005
Övrigt om miljöorganisationers klagorätt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet hänvisar främst till pågående arbete på området och avstyrker en motion (kd) om miljöorganisationers talerätt i vissa speciallagar.
Jämför reservation 6 (kd, mp).
Motionen
Regeringen bör enligt motion MJ596 (kd) yrkande 41 lägga fram förslag till lagändring så att det i samtliga lagar som anges i 1 kap. 2 § miljöbalken införs en bestämmelse om möjlighet för miljöorganisationer att överklaga myndighetsbeslut. Ett exempel på en sådan lag är naturgaslagen (2005:403).
Utskottets ställningstagande
I 1 kap. 2 § miljöbalken stadgas - såvitt här är aktuellt - att hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken skall tillämpas vid prövningen enligt vad som är föreskrivet i vissa speciallagar, bl.a. luftfartslagen (1957:297), väglagen (1971:948), plan- och bygglagen (1987:10), lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, ellagen (1997:857) och den ovan nämnda naturgaslagen. Det kan här anmärkas att denna bestämmelse nu föreslås upphävas. Utskottet vill beträffande miljöorganisationers klagorätt enligt dessa lagar hänvisa till vad som ovan anförts om genomförda åtgärder som är i linje med motionärernas önskemål, främst den av riksdagen nyligen antagna lagen om rättsprövning av vissa regeringsbeslut. Därutöver kan tilläggas att den s.k. PBL-kommittén nyligen avgivit slutbetänkandet Får jag lov? Om planering och byggande (SOU 2005:77). I betänkandet (se främst s. 862 f.) föreslås att sådana miljöorganisationer som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken skall ha rätt att överklaga vissa beslut i planeringsprocessen som har miljöpåverkan. Förslagen motiveras delvis med Sveriges anslutning till Århuskonventionen. PBL-kommitténs förslag bereds i Regeringskansliet. Utskottet är med hänsyn till det anförda inte berett att föreslå något riksdagsuttalande i berört avseende. Motion MJ596 (kd) yrkande 41 avstyrks därmed.
Styrmedel m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (m, kd, c, mp) samt två motionsyrkanden (c) om ekonomiska styrmedel och en integrerad produktpolitik. Utskottet hänvisar främst till tidigare ställningstagande och till det pågående arbetet på området.
Jämför reservation 7 (m, fp, kd, c).
Motionerna
I motion MJ525 (fp, kd, c, mp) yrkande 3 anförs att ekonomin på sikt måste omfattas av ett regelverk som ser till att alla ekonomiska verksamheter betalar dem som tar hand om deras miljöpåverkan. Det är först då som alla aktörers ekonomiska vardagsbeslut kommer att verka för, snarare än emot, en hållbar utveckling. Då kommer också de gröna näringarna, som hittills utan ersättning förvaltat de livsnödvändiga ekosystemtjänster som återskapar förnybara resurser av avfall och utsläpp, att få betalt efter hur mycket miljöutrymme de skapar åt den övriga ekonomin. I dag utarmas både de traditionella gröna näringarna och regionerna. Om de miljöpåverkande verksamheterna inte bara betalade för exempelvis arbetskraft, utan också för det miljöarbete som krävs för att hantera verksamhetens miljöpåverkan, skulle det uppstå en ny marknad (yrkande 4). Naturens förmåga att hantera miljöpåverkan och inte bara råvaruleveranserna måste uppmärksammas. Samhället måste se till att ekosystemens långsiktiga förmåga att klara förändring och vidareutvecklas (resiliens) inte minskar. Annars riskerar samhällets sårbarhet att öka och vår långsiktiga valfrihet att minska.
Enligt motion MJ532 (c) yrkande 2 skall miljöinvesteringar och miljöförbättrande åtgärder vara ekonomiskt lönsamma. Om rätt marknadsfördelar skapas för den typen av satsningar drivs utvecklingen av de företag som satsar på miljövänliga tekniska lösningar eller tjänster på. För detta krävs en blandning av ekonomiska, administrativa och juridiska styrmedel. Bland annat bör miljökostnaderna alltmer ingå i produkters och tjänsters kostnader. En strategi för att göra miljökostnaderna tydligare är EU:s arbete med IPP (integrerad produktpolitik). Denna innebär ett övergripande ramverk för integreringen av olika miljöaspekter genom att ett strikt livscykeltänkande tillämpas. Cykliska flöden av material och resurser måste uppmuntras i stället för de linjära flöden som i dag till stor del karakteriserar produktionsprocesserna.
Vidare betonas vikten av styrmedel som gör det möjligt för den enskilde att göra ett medvetet miljöval. Som exempel nämns någon form av personliga utsläppsrätter. Denna typ av styrmedel skulle skapa ett tydligt underifrånperspektiv och göra det möjligt för den enskilde att själv genom sitt handlande delta i teknikskiftet för en bättre miljö. Samtidigt måste den enskildes egna behov och rätt till integritet beaktas. Det bör vara lönsamt för den enskilde att göra ett medvetet miljöval (yrkande 16).
Utskottets ställningstagande
De berörda motionsyrkandena aktualiserar sådana frågor som ekonomiska styrmedel och s.k. integrerad produktpolitik. Beträffande ekonomiska styrmedel anförde utskottet i betänkande 2005/06:MJU3 (s. 220) att det av riksdagen beslutade sammanhängande systemet av miljökvalitetsmål och delmål väsentligen har förbättrat förutsättningarna för att utveckla kostnadseffektiva åtgärder. Genom ett sådant helhetsperspektiv och genom att utnyttja generella ekonomiska eller andra styrmedel kan åtgärder utformas så att de bidrar till att uppnå flera miljökvalitets- eller delmål samtidigt så att kostnadseffektiviteten ökar. Åtgärderna bör utformas så att de kan bidra till att uppnå också andra samhällsmål. Sådana åtgärder kan också leda till besparingar för företagen. Åtgärder som genomförs tidigt leder ofta till bättre resursutnyttjande och ökad konkurrenskraft än anpassning i ett senare skede. Förhållandena blir särskilt gynnsamma när miljöåtgärder kan kombineras med andra långsiktiga investeringsbeslut. För att uppnå en ökad kostnadseffektivitet torde det krävas en djupare strategisk analys av förutsättningarna för att utnyttja olika styrmedel såväl på kort som på lång sikt. Utskottet har nu inhämtat från Regeringskansliet att Naturvårdsverket fått ett regeringsuppdrag att, i samråd med bl.a. Konjunkturinstitutet, göra en heltäckande utvärdering av dagens ekonomiska styrmedel på miljöområdet. Detta uppdrag skall redovisas i oktober 2006. Därefter avses en särskild utredare tillsättas som skall ges uppdraget att föreslå förändringar rörande befintliga styrmedel eller föreslå nya styrmedel. Detta andra steg beräknas vara slutfört under hösten år 2007.
I det nämnda betänkandet redogjorde utskottet också utförligt för det arbete som pågår med att minska varors och produkters miljöpåverkan under produkternas livscykel. Åtgärderna berör sådant som avfallshantering, producentansvar, återvinning samt att förändra konsumtions- och produktionsmönster. Sverige deltar också i internationellt samarbete på olika nivåer syftande till att medverka till hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Utskottet har erfarit att Naturvårdsverket i december 2005 redovisade ett regeringsuppdrag att utveckla en nationell strategi för miljöanpassad offentlig upphandling. EU-medlemsstaterna har uppmanats att ta fram sådana planer i kommissionens meddelande om IPP och i kommissionens handlingsprogram för miljöteknik (ETAP). Ärendet bereds i Regeringskansliet. I skrivelse 2005/06:107 redovisar regeringen en handlingsplan för hållbar konsumtion för hushållen. Regeringens fortsatta arbete i detta avseende kommer att inriktas mot att äta, bo och resa hållbart. Arbetet kommer att följas upp årligen med hjälp av framtagna indikatorer för hållbar hushållskonsumtion. En samlad utvärdering skall göras år 2009. I Regeringskansliet bereds också en handlingsplan för hållbar konsumtion och produktion. Beredningen planeras vara slutförd under senare delen av år 2006.
Utskottet konstaterar att det således pågår arbete med produkters och varors miljöpåverkan inom flera olika områden samt att en utredning genomförs som syftar till att heltäckande belysa de ekonomiska styrmedlen som företeelse. Mot bakgrund härav bedömer utskottet att syftet med motionerna MJ525 (fp, kd, c, mp) yrkandena 3 och 4 samt MJ532 (c) yrkandena 2 och 16 i viss utsträckning är tillgodosett samt att motionerna i övrigt inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Allmänna miljöbalksfrågor m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (m) om vikten av en enhetlig rättstillämpning och om egenkontroll genom miljöledningssystem samt ett motionsyrkande (kd) om ökade möjligheter för kommuner att ställa lokala utsläppskrav. Utskottet hänvisar till pågående arbete på området och till gällande regelverk.
Jämför reservationerna 8 (m) och 9 (m, fp, kd, c).
Motionerna
I motion MJ522 (m) yrkande 15 påtalas vikten av en enhetlig tillämpning av miljölagstiftningen i alla delar av Sverige. I dag förekommer det att kommuner och länsstyrelser tillämpar det nationella regelverket på olika sätt, vilket är otillfredsställande.
Enligt yrkande 16 borde den tillsyn som myndigheter i dag utför i större utsträckning kunna lämnas över till verksamhetsutövarna genom egenkontroll. Detta skulle underlättas av att alltfler företag har infört certifierade miljöledningssystem.
I motion MJ596 (kd) yrkande 12 krävs att regeringen skall lägga fram förslag på lagändringar som ökar kommunernas befogenheter att ställa lokala miljökrav på utsläpp till luft. Som exempel nämns att luftföroreningar från småskalig vedeldning kan vara ett lokalt miljö- och hälsoproblem. Det bör finnas möjlighet för kommunen att ha olika utsläppskrav för olika delar av kommunen. I dag får regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, fastställa åtgärdsprogram om det behövs för att en miljökvalitetsnorm inte skall överskridas. Programmet får omfatta all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormen. Att ta fram ett sådant åtgärdsprogram är emellertid en omfattande process och hittills har endast ett fåtal fastställts. Det behövs ett större svängrum för kommunerna att hantera lokala miljöproblem utan inblandning från centralt håll.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i att det är viktigt att miljölagstiftningen tillämpas enhetligt i hela landet. Från Regeringskansliet har inhämtats att Naturvårdsverket har en central tillsynsvägledande roll och att det för närvarande pågår diskussioner om tillsynsvägledningen, detta bl.a. då kommunerna har efterfrågat mer tillsynsvägledning. Även frågan om en enhetlig tillämpning av regelverket är uppe i dessa diskussioner. Frågan är således uppmärksammad och utskottet finner inte att ett riksdagsuttalande behövs. Motion MJ522 (m) yrkande 15 avstyrks.
Certifierade miljöledningssystems förhållande till den tillsyn som utförs av myndigheter har, främst med avseende på om detta bör påverka avgiftsuttaget, avhandlats i Miljöbalkskommitténs betänkanden SOU 2002:50 och SOU 2005:59. Sammanfattningsvis gav en av kommittén genomförd enkätundersökning vid handen att det faktum att en verksamhetsutövare hade ett miljöledningssystem inte påverkade omfattningen av tillsynen, men däremot innehållet i tillsynen. Enligt vad utskottet inhämtat från Regeringskansliet skall arbetet med de kvarvarande förslagen från Miljöbalkskommittén påbörjas under hösten 2006. Miljöledningssystemens betydelse för tillsynen är också uppmärksammad i diskussioner som för närvarande förs mellan berörda aktörer. Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte skäl att föreslå något riksdagsuttalande med anledning av motion MJ522 (m) yrkande 16 och avstyrker därför motionen i berörd del.
Vad beträffar kommunernas möjligheter att påverka den lokala utsläppssituationen har kommunernas miljönämnder inom ramen för sitt tillsynsarbete möjlighet att, med stöd av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken, ingripa mot fastighetsägare som exempelvis eldar med ved så att olägenheter uppkommer för omgivningen. Detta kan ske bl.a. genom att förfarandet regleras med villkor eller förbjuds. Vidare kan en kommun med stöd av 40 § första stycket 6 i förordningen (1988:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd meddela tillfälliga förbud mot vedeldning i särskilt angivna områden. Av 5 kap. 4 § miljöbalken följer att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall, om det behövs för att uppfylla en miljökvalitetsnorm, upprätta ett förslag till åtgärdsprogram. Nyligen har i två betänkanden (SOU 2005:59 Miljöbalken; miljökvalitetsnormer, miljöorganisationerna i miljöprocessen och avgifter samt SOU 2005:113 Åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer) lämnats olika förslag på hur dessa åtgärdsprogram i framtiden skall utformas. I betänkandena behandlas också frågor om exempelvis fördelning av ansvar, beslutanderätt och finansieringsbörda mellan de olika aktörerna på området. Utskottet har erfarit att dessa förslag bereds gemensamt i Regeringskansliet. Det pågående arbetet på området bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför motion MJ596 (kd) yrkande 12.
Frågor om naturreservat m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker, främst med hänvisning till pågående arbete och gällande regelverk, ett motionsyrkande (v) om förvaltningsplan för Stockholms skärgård, ett motionsyrkande (v) om att klassificera vissa skyddade områden som tysta områden, ett motionsyrkande (kd) om lokal förvaltning, ett motionsyrkande (c) om att skötselavtal skall finnas när naturreservat inrättas samt ett motionsyrkande (mp) om miljöbalkens följdförfattningar rörande huvudsakligen skydd för vattenområden.
Jämför reservationerna 10 (kd) och 11 (v, mp).
Motionerna
I motion MJ439 (v) yrkande 2 begärs att Länsstyrelsen i Stockholms län, i samarbete med berörda kommuner samt Skärgårdsstiftelsen och andra intressenter, tar fram en förvaltningsplan för skärgården. Planen skall vara grundad på lokalt deltagande i syfte att få till stånd ett hållbart nyttjande av Stockholms skärgård. Planen bör både beakta belastningarna på skärgårdens miljö genom gifter i vattnet, fisketryck m.m. och de upprepade avstegen från strandskyddet.
I motion Bo245 (v) yrkande 2 framförs kravet att regeringen skall utreda möjligheten att klassificera ett eller flera av nuvarande och framtida naturreservat samt nationalparker som tysta områden.
I motion MJ447 (kd) yrkande 4 begärs att regeringen tillsätter en utredning som får i uppdrag att lämna förslag på hur det institutionella och legala ramverket bör utvecklas för att uppmuntra och möjliggöra nya former för lokal förvaltning. Det som främst är aktuellt att förvalta lokalt är jakt, fiske, renbete, kommunikationer, skog och mark. Exempelvis kan Sveaskog bli ett bra instrument i regionalpolitiken.
Enligt motion MJ412 (c) yrkande 3 skall skötselavtal finnas när naturreservat inrättas. Ett område skall förvaltas av markägaren om restriktioner för markanvändningen införs.
I motion MJ448 (mp) yrkande 7 krävs förändringar i miljöbalkens följdförfattningar. Miljöbalkens hänsynsregler skall alltid tillämpas, men det finns brister i följdförfattningarna till balken. Exempelvis skall skyddszoner vid vattendrag vara ett generellt krav vid gödsling och användning av kemiska bekämpningsmedel. Det skall inte heller vara tillåtet att använda bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden. Kommersiell användning av genmodifierade grödor skall vara förbjuden.
Utskottets ställningstagande
Enligt vad utskottet inhämtat arbetar länsstyrelsen med hållbarhetsfrågor och miljöskyddsaspekter beträffande Stockholms skärgård på flera olika sätt. Som exempel har Länsstyrelsen i Stockholms län, tillsammans med ett antal andra länsstyrelser, tagit fram ett miljöhushållningsprogram för skärgården som är under genomförande. En delutvärdering av programmet har gjorts och redovisas i betänkandet SOU 2000:67. För närvarande pågår också arbetet med att ta fram regionala miljömål för Stockholms län. Ett regionalt miljöhandlingsprogram har redan tagits fram, vilket är inriktat på fokusområdena vatten och avlopp samt resor och transporter. Strandskyddet och möjligheterna att få dispens från detta är styrt av den lagstiftning som finns. Viss beredning av frågan om strandskydd pågår även i Regeringskansliet. Utskottet avstyrker mot bakgrund av det anförda motion MJ439 (v) yrkande 2, till den del motionen inte är tillgodosedd.
I dag finns inget naturvårdsinstrument som ger möjlighet att klassificera skyddade områden som tysta områden. Arbetet med den typ av bullerfrågor som främst behandlas i motionsyrkandet ovan bedrivs i stället inom ramen för miljökvalitetsmålet En storslagen fjällmiljö, delmål 2 beträffande buller. Inom detta delmål uppställs bl.a. mål att buller från terrängskotrar och luftfartyg skall minska så att 60 % av terrängskotrar i trafik senast år 2015 skall uppfylla högt ställda bullerkrav (lägre än 73 dBA) och bullret från luftfartyg senast år 2010 skall vara försumbart både inom regleringsområde klass A enligt terrängkörningsförordningen (1978:594) och inom minst 90 % av nationalparksarealen. Syftet med motion Bo245 (v) yrkande 2 är på grund härav i viss utsträckning tillgodosett och det har enligt utskottets uppfattning inte framkommit skäl att föreslå något riksdagsuttalande med anledning av motionen, varför den avstyrks.
Frågor rörande lokal förvaltning av det allmännas naturresurser har tidigare behandlats av utskottet, se t.ex. betänkandena 2004/05:MJU15 s. 37 f. och 2005/06:MJU16 s. 27 f. Motionerna avstyrktes då med hänvisning till det pågående arbetet på området samt då en motion på grund av åtgärder som vidtagits var i allt väsentligt tillgodosedd. Inledningsvis kan i sammanhanget nämnas att utskottet då konstaterat att det gällande regelverket ger kommuner och länsstyrelser möjligheter att delegera förvaltningsansvaret av naturreservat. Utskottet hade också inhämtat att regeringen avsåg att såväl driva på som följa upp myndigheternas arbete i syfte att verkställa den politik som redovisas i skrivelsen En samlad naturvårdspolitik. Regeringen avsåg också att fortsätta följa de processer och projekt inom området som pågår i olika delar av landet. Ett exempel som utskottet tidigare berört är att Sveaskog AB nyligen har bildat ett dotterbolag, Sveaskog Naturturism AB, vilket har ändamålet att driva utvecklingen av naturturism på statens mark för att underlätta för lokala entreprenörer att etablera sig. Bolaget skall också administrera de jakt- och fiskeupplåtelser som redan finns. Utskottet kvarstår vid tidigare redovisat ställningstagande att det statliga markinnehavet utgör en tillgång som ger särskilda möjligheter att utveckla bl.a. turism och att något riksdagsuttalande inte bör göras. Motion MJ447 (kd) yrkande 4 avstyrks, till den del den inte är tillgodosedd.
Även frågan om användningen av avtal vid bildande av naturreservat har tidigare varit föremål för utskottsbehandling. Reservation 89 i betänkande 2004/05:MJU3 kom att vinna vid omröstningen i kammaren. Riksdagen tillkännagav därmed för regeringen som sin mening att en större del av avsättningarna borde ske på frivillig basis och att naturvårdsavtal borde användas i större utsträckning. Regeringen har därefter i sin redovisning av vidtagna åtgärder till följd av tillkännagivandet (skr. 2005/06:75) anfört att det är viktigt att de olika befintliga verktygen (naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal) och deras långsiktiga kostnadseffektivitet värderas i ett samhällsekonomiskt perspektiv samt att en sådan utvärdering avses att initieras. Utskottet har erfarit att Statskontoret fått ett regeringsuppdrag att utvärdera befintliga naturvårdsinstrument samt hur statens skogsmark kan underlätta måluppfyllelsen av hela miljökvalitetsmålet Levande skogar. Uppdraget skall redovisas senast den 30 den september 2007. Av det anförda följer att det pågår arbete med att se över olika naturvårdsinstrument och deras effektivitet. Utskottet anser att resultatet av detta arbete bör avvaktas och avstyrker motion MJ412 (c) yrkande 3.
I motion MJ448 (mp) yrkande 7 efterlyses förändringar i miljöbalkens följdförfattningar samt redovisas ett par exempel på brister. Därutöver har motionärerna - som utskottet uppfattat saken - gjort gällande att dessa följdförfattningar inte står i överensstämmelse med miljöbalkens hänsynsregler. Det kan därför finnas anledning att som utgångspunkt nämna att det av 2 kap. 1 § miljöbalken framgår att alla som utför eller avser att utföra en åtgärd är, exempelvis vid tillsyn eller prövning av frågor rörande tillåtlighet, skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av de allmänna hänsynsreglerna iakttas. Detta omfattar all verksamhet som faller under balkens tillämpningsområde, såsom användning av kemiska produkter (14 kap. miljöbalken). När det mer specifikt gäller skyddszoner vid vattendrag vid gödsling har föreskrifter utfärdats av Jordbruksverket (SJVFS 2004:62). Verket har också utfärdat allmänna råd (2005:1) rörande ämnet. Råden innehåller försiktighetsmått syftande till att undvika förorening av vatten vid spridning av gödsel. Ytterligare får kommuner enligt 40 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd meddela föreskrifter om gödselspridning inom detaljplanerat område. Jordbruksverksamhet innefattande djurhållning kan även vara anmälnings-, samråds- eller tillståndspliktiga enligt miljöbalken varvid prövnings- eller tillsynsmyndigheten kan föreskriva om de försiktighetsmått som krävs i det enskilda fallet. Enligt vad som inhämtats från Jordbruksverket pågår för närvarande inte någon större översyn av föreskrifterna om gödsling. En sådan gjordes dock nyligen. Frågan om generella skyddszoner var inte någon dominerande fråga i samband med översynen. För att det skall vara motiverat att införa den typen av åtgärd bör det enligt verket vara möjligt att analysera effekterna av åtgärden. Det är mycket svårt att beräkna nyttan av skyddszoner då denna i stor utsträckning beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Det finns också andra strategier att skydda vattendrag vid gödsling. I Svealand och Götaland finns miljöstöd som utgår för inrättande av skyddszoner runt vattendrag på frivillig basis. Såvitt avser användning av kemiska bekämpningmedel regleras detta närmare av förordningen (1998:497) om bekämpningsmedel. Tillstånd till användande av bekämpningsmedel meddelas som huvudregel av Jordbruksverket (14 §), som också får utfärda föreskrifter. Beträffande kemiska bekämpningsmedel har enligt Jordbruksverket i Sverige valts en vind- och markanpassad modell. Ansvaret ligger på den enskilde jordbrukaren som t.ex. skall ha en vindmätare på spridaren och till sin hjälp har ett material med tabeller där det framgår vilka skyddsavstånd som skall gälla i olika situationer. När det gäller förbud mot genetiskt modifierade grödor har utskottet vid flera tillfällen, senast i betänkande 2005/06:MJU11, uttalat att sådant förbud i dag inte är möjligt att införa i Sverige med hänsyn till det gemenskapsrättsliga regelverket. Utskottet - som återigen konstaterar att spridning av gödsel eller av kemiska bekämpningsmedel är verksamheter som måste vara förenliga med miljöbalkens allmänna hänsynsregler - avstyrker med det anförda motion MJ448 (mp) yrkande 7.
Frågor om lagstiftning och administration som har behandlats tidigare under mandatperioden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker 23 motionsyrkanden (m, fp, kd, c, mp) om lagstiftning och administration. Utskottet behandlar yrkandena i särskild ordning med hänvisning till de riktlinjer för förändring av utskottens arbetsformer som riksdagen har ställt sig bakom.
Jämför särskilda yttrandena 1 (m), 2 (fp), 3 (kd), 4 (c) och 5 (mp).
Utskottets ställningstagande
I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner rörande lagstiftning och administration från allmänna motionstiden 2005. Utskottet har beslutat att dessa motioner skall behandlas i särskild ordning. Bakgrunden till utskottets beslut är följande. På grundval av Riksdagskommitténs förslag (2000/01:RS1) har riksdagen godkänt vissa riktlinjer för förändringar av utskottens arbetsformer. Enligt dessa har utskotten rekommenderats att planera arbetet för hela valperioden med fördjupning på olika områden under olika år. Detta innebär på sikt bl.a. en viss förskjutning av utskottsarbetet från beslutsfattande med anledning av propositioner och motioner till att företa utredningar och analyser på eget initiativ. Vidare skall utskotten vid behov kunna förenkla motionsbehandlingen i de fall motionsförslagen avser frågor där beslutanderätten enligt utskottets uppfattning bör ligga kvar hos regeringen, en förvaltningsmyndighet eller hos kommunerna. Detta innebär att motionerna skall kunna avstyrkas utan någon mer ingående beredning i sak. I fråga om motionsförslag som upprepas bör vid förenklad behandling utskottet hänvisa till tidigare ställningstaganden.
Utskottet beslutade den 4 februari 2003 att anta en långtidsplan för utskottets arbete under resterande del av mandatperioden. Planen innebär i princip att varje ämnesområde inom utskottets beredningsområde behandlas minst två gånger under en valperiod. Minst en behandling under det andra, tredje eller fjärde riksmötet bör vara mer ingående och vid behov innehålla inslag av uppföljning, utvärdering och EU-bevakning. Nedanstående motioner från allmänna motionstiden 2005 utgör upprepningar av tidigare väckta motioner. Motionerna avser vissa frågor inom området lagstiftning och administration, såsom ersättningsfrågor och allemansrättsliga frågor. De ämnen som motionerna tar upp behandlades utförligt i betänkandena 2003/04:MJU4, 2004/05:MJU3, 2004/05:MJU9, 2004/05:MJU11 och 2004/05:MJU15. Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna MJ232 (kd), MJ339 (c) yrkandena 1 och 3, MJ361 (m) yrkandena 2 och 4, MJ394 (fp) yrkandena 19 och 34, MJ412 (c) yrkandena 1 och 2 och 4, MJ441 (m) yrkandena 14 och 15, MJ449 (mp, -) yrkandena 37 och 55, MJ523 (c) yrkande 6, MJ596 (kd) yrkandena 24 och 26, Fi7 (m) yrkandena 7 och 9, N309 (m) yrkande 3, N445 (kd) yrkande 11 samt N480 (kd) yrkande 14.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Omfattningen av miljöorganisationers klagorätt, punkt 1 (kd, mp) |
| av Åsa Domeij (mp) och Sven Gunnar Persson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar 16 kap. 13 § första stycket regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken samt tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:182 punkt 1 i denna del och motionerna 2005/06:MJ58 yrkandena 3, 5 och 6 samt 2005/06:MJ596 yrkande 25 och avslår motionerna 2005/06:Ju420 yrkande 7 i denna del, 2005/06:MJ57 yrkande 2 och 2005/06:MJ58 yrkande 4.
Ställningstagande
Inför Miljöbalkskommitténs slutbetänkande (SOU 2005:59) gjordes en undersökning av miljöorganisationers överklaganden hos miljödomstolarna och Miljööverdomstolen. Denna sammanställning visade att sammanlagt 17 fall överklagades av miljöorganisationerna under den tvåårsperiod som undersökningen omfattade. Utvärderingen visar att alla inblandade parter till mycket stor del upplever miljöorganisationernas deltagande som positivt - speciellt då de kommer in tidigt i processen. Vi anser att möjligheten i 16 kap. 13 § miljöbalken för ideell förening som enligt sina stadgar har till ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöintressen att överklaga domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt miljöbalken borde utvidgas.
I flera fall har miljödomstolarna och Miljööverdomstolen funnit att kriterierna för en miljöorganisations talerätt inte uppfyllts. En miljödomstol fann att en lokalförening till Friluftsfrämjandet inte hade talerätt eftersom föreningen inte hade som ändamål att ta till vara miljö- eller naturskyddsintressen. Enligt föreningens stadgar har den till ändamål att bl.a. arrangera friluftsliv. Termen "miljöorganisationer" ger en alltför snäv avgränsning. Talerätten bör utvidgas till att omfatta fler organisationer som Friluftsfrämjandets riksorganisation, Sportfiskarna och liknande. Dessa har visserligen en verksamhet som huvudsakligen är inriktad på medlemmarnas möjligheter att bedriva ett rikt friluftsliv. Deras ändamål och syften sammanfaller dock ofta med miljöorganisationernas, men från en något annan infallsvinkel. Sportfiskarna bör t.ex. ges rätt att överklaga vattendomar.
Miljöorganisationernas talerätt bör vidare utvidgas till att omfatta tillsynsbeslut. Vi anser också att det skall finnas krav på myndigheterna att initiera omprövningar av äldre tillstånd. Omprövningsbeslut eller beslut om uppdatering av villkor skall kunna överklagas av en miljöorganisation. Om myndigheterna inte uppfyller kraven att initiera omprövningar skall detta vara möjligt att överklaga för miljöorganisationerna. På detta sätt ges miljöorganisationerna indirekt rätt att initiera omprövningar av äldre tillstånd till verksamheter. Därutöver bör talerätten omfatta beslut om åtgärdsprogram eller andra beslut i vattenplaneringsprocessen. Dessa rör sådant som karakterisering, fastställande av miljömål, definiering av konstgjorda och kraftigt modifierade vattendrag, undantag från miljömålen, åtgärdsprogram m.m. Genom att sådana beslut kommer att bli indirekt bindande för enskilda kommer enskilda verksamhetsutövare inte att kunna rubba på beslutet vid de prövningar som äger rum efter vattenplaneringsprocessen. Detta är otillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt.
Det ovan anförda bör ges regeringen till känna.
2. | Omfattningen av miljöorganisationers klagorätt, punkt 1 (v) |
| av Kjell-Erik Karlsson (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar 16 kap. 13 § första stycket regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken samt tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:182 punkt 1 i denna del och motionerna 2005/06:Ju420 yrkande 7 i denna del och 2005/06:MJ57 yrkande 2 och avslår motionerna 2005/06:MJ58 yrkandena 3-6 och 2005/06:MJ596 yrkande 25.
Ställningstagande
I propositionen har föreslagits en utvidgning av miljöorganisationers rätt att överklaga domar och beslut enligt miljöbalken. Utvidgningen är dock otillräcklig då kriterierna för att en miljöorganisation skall få överklaga fortfarande är så högt satta att det i praktiken endast är några få miljöorganisationer som kan överklaga. Detta är djupt beklagligt eftersom det innebär att man inte tar vara på det djupa miljöengagemang som finns bland folkrörelserna i Sverige.
För att verkligen engagera fler miljöorganisationer i de rättsliga processerna är det nödvändigt att slopa kravet på att de skall vara ideella föreningar. Exempelvis är Världsnaturfonden WWF eller Greenpeace organiserade som stiftelser. De stöds ekonomiskt av ett stort antal personer, såväl i Sverige som internationellt, och många är ideellt aktiva i organisationernas verksamhet. Regeringen har själv i motiven till lagstiftningen påpekat att det kan verka oändamålsenligt att en miljöorganisation med ett djupt engagemang i miljöfrågor inte skall ha samma möjlighet att föra talan som andra organisationerenbart för att den valt en annan associationsform. Skälet till att behålla detta stränga krav är dock att de ideella föreningarna är öppna för allmänheten och att medlemmarna kan vara med och påverka. Med ett sådant medlemsinflytande har det också antagits att organisationen normalt företräder sina medlemmars intressen, medan t.ex. stiftelser inte har det medlemsinflytandet.
Även Världsnaturfonden WWF och Greenpeace informerar dem som stöder organisationerna ekonomiskt om den verksamhet som bedrivs och deras aktiviteter syns inte minst genom medierna. Organisationer som inte beter sig i enlighet med uppfattningen hos dem som stöder dem ekonomiskt mister detta stöd. Av denna anledning bör kravet på associationsform ändras så att alla miljöorganisationer som enligt sina stadgar har till ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöintressen skall kunna överklaga domar och beslut enligt miljöbalken. Därutöver borde även andra än miljöorganisationer, såsom friluftsorganisationer, ha klagorätt. Detta bör ges regeringen till känna.
3. | Kriterier för vilka miljöorganisationer som har klagorätt, punkt 2 (kd) |
| av Sven Gunnar Persson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar 16 kap. 13 § första stycket regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken samt tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:182 punkt 1 i denna del och motion 2005/06:MJ596 yrkande 40 och avslår motionerna 2005/06:Ju420 yrkande 7 i denna del, 2005/06:MJ57 yrkandena 1 och 3 samt 2005/06:MJ58 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Det engagemang som finns inom det civila samhället bör bejakas. Frivilligorganisationer av olika slag utgör en omistlig del i demokratin och samhällsgemenskapen. Därför är jag positiv till att även frivilligorganisationer skall kunna delta aktivt i samrådsförfarandet och även i en eventuell rättslig prövning.
Det är otillfredsställande om det i praktiken endast är större, rikstäckande organisationer som får talerätt medan lokala organisationer ställs utanför. Därför bör lagen vidgas så att även mindre och lokala organisationer ges talerätt. Det kan också finnas intresseorganisationer som är särskilt inriktade på en speciell nisch, som har stor kunskap men ett relativt litet medlemsantal. Även dessa bör få möjlighet att föra talan i miljömål som berör deras intresseområden. Med en sådan utökad rätt att överklaga kan kvaliteten i bedömningar och beslut bli högre eftersom en större samlad kunskap kan tas till vara. Det nuvarande kravet på att en organisation skall ha minst 2 000 medlemmar för att få överklaga är alltför strängt. Det bör utredas hur 16 kap. 13 § miljöbalken kan utvecklas så att fler organisationer, främst lokala sammanslutningar av engagerade medborgare, skall kunna ges talerätt. Detta bör ges regeringen till känna.
4. | Kriterier för vilka miljöorganisationer som har klagorätt, punkt 2 (v) |
| av Kjell-Erik Karlsson (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar 16 kap. 13 § andra stycket regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken samt tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:182 punkt 1 i denna del och motion 2005/06:MJ57 yrkandena 1 och 3 samt avslår motionerna 2005/06:Ju420 yrkande 7 i denna del, 2005/06:MJ58 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:MJ596 yrkande 40.
Ställningstagande
De farhågor som fanns när möjligheten för miljöorganisationer att överklaga domar och beslut enligt miljöbalken infördes var att om alltför många grupperingar ges rätt att överklaga många olika beslut skulle det kunna inverka negativt på handläggningstider och fördröja genomförandet av tillståndspliktiga projekt. Miljöbalkskommitténs utvärdering av miljöorganisationernas deltagande i miljöprocesser visade emellertid att de farhågor som fanns vid införandet inte infriats. Antalet överklaganden har varit få, endast sjutton ärenden överklagades åren 2002 och 2003 av miljöorganisationer. Detta skall ställas mot att de fem miljödomstolarna avgjorde sammanlagt 1 100 överklagade mål enbart under 2003. Vidare visade utvärderingen att alla inblandade parter till mycket stor del upplevde miljöorganisationernas deltagande som positivt, speciellt om de kommer in tidigt i processen.
Att kräva att ideella föreningar skall ha 2 000 medlemmar för att få överklaga är ett väldigt högt krav. Helt ideella föreningar har begränsade ekonomiska resurser och deras medlemmar är aktiva på sin fritid. Således har de svårt att hävda sig i konkurrensen om medlemmarna. Skälet bakom kravet på ett högt medlemsantal har vidare varit att detta tyder på att det finns en god uppslutning kring organisationen och dess arbete. Då borde även hänsyn tas till dem som stöder miljöorganisationerna ekonomiskt och inte enbart till antalet medlemmar. Ett mer balanserat krav vore att miljöorganisationerna skall ha 1 500 medlemmar eller personer som stöder organisationen ekonomiskt för att få klagorätt. Med det kravet skulle även de organisationer som inte är ideella föreningar, såsom Världsnaturfonden WWF och Greenpeace, uppnå medlemskravet.
Kravet på verksamhetstid för att få överklaga är att föreningen skall ha funnits i Sverige i tre år. Detta krav har motiverats med att det anses tala för stadga och livskraft i organisationen. Det har också påpekats att även om mycket nybildade organisationer kan besitta stor kunskap är det logiskt att en organisation som verkat under en längre tid har samlat på sig en större kunskap som bör tas till vara. Kravet innebär också att talerätten ges till breda organisationer, dvs. organisationer som inte skapats enbart för att under kort tid driva en viss fråga. Argumentet om att verksamhetstiden skulle påverka hur stor kunskap en miljöorganisation har är dock inte trovärdigt. Helt nya organisationer kan vara mycket livskraftiga samt bestå av människor med skilda erfarenheter och med all den nödvändiga kunskap som behövs. Om en organisation har kraftigt bristande kunskaper kommerden knappast att kunna driva en rättsprocess långt. Om det finns ett så starkt engagemang för en specifik miljöfråga så att en helt ny miljöorganisation får 1 500 medlemmar inom två års tid bör det anses vara av stort värde att organisationen engagerar sig för den miljöfrågan.
Sammanfattningsvis bör kravet på verksamhetstid för att miljöorganisationer skall kunna överklaga domar och beslut enligt miljöbalken ändras till två år och kravet på medlemsantal bör ändras till 1 500 medlemmar eller personer som stöder organisationen ekonomiskt. Detta bör ges regeringen till känna.
5. | Kriterier för vilka miljöorganisationer som har klagorätt, punkt 2 (mp) |
| av Åsa Domeij (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar 16 kap. 13 § andra stycket regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken samt tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:182 punkt 1 i denna del och motionerna 2005/06:MJ58 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:MJ596 yrkande 40 och avslår motionerna 2005/06:Ju420 yrkande 7 i denna del och 2005/06:MJ57 yrkandena 1 och 3.
Ställningstagande
Jag anser att talerätten för miljöorganisationer bör utvidgas. Antalet överklaganden från miljöorganisationer har hittills varit lågt. Prövningsmyndigheterna har fått intrycket att miljöorganisationerna noggrant överväger vilka ärenden och frågor de skall bevaka. Myndigheterna har kommit fram till slutsatsen att miljöorganisationerna, genom sin medverkan, bidragit till fördjupade och skärpta miljöprövningar. Miljöorganisationerna kan också ha bättre förutsättningar att formulera yttranden och överklaganden än enskilda sakägare. Miljöorganisationernas kompetens kan bidra till en effektivare miljöprövning för såväl verksamhetsutövare som prövningsmyndighet.
I flera fall har miljödomstolarna och Miljööverdomstolen funnit att kriterierna för miljöorganisationernas talerätt inte uppfyllts. I de flesta av dessa fall har det berott på att föreningarna haft färre än 2 000 medlemmar. Kravet på antalet medlemmar i 16 kap. 13 § miljöbalken bör sänkas till 500 stycken. Färre än hälften av miljöorganisationerna uppfyller det nuvarande kravet. Om fler miljöorganisationer ges talerätt ökar möjligheten att tillvarata deras kompetens och därigenom förbättra miljöprövningarna. Den nuvarande utformningen av talerätten medför även att många lokala och regionala miljöorganisationer är utestängda från möjligheten att överklaga miljöbeslut, eftersom det i stora delar av landet knappast finns lokala eller regionala organisationer med 2 000 medlemmar. Med ett sänkt krav på antal medlemmar ges även talerätt till fler organisationer med goda kunskaper om lokala och regionala miljöfrågor. Erfarenheterna visar att lokala och regionala miljöorganisationer engagerar sig i miljöprövningar inom sitt eget geografiska område. Vi föreslår också att kravet att en miljöorganisation skall ha funnits i tre år för att ha talerätt skall sänkas till ett år. Detta bör ges regeringen till känna.
6. | Miljöorganisationers rätt att överklaga i andra regelverk än miljöbalken, punkt 7 (kd, mp) |
| av Åsa Domeij (mp) och Sven Gunnar Persson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om miljöorganisationers rätt att överklaga i andra regelverk än miljöbalken. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:MJ596 yrkande 41.
Ställningstagande
Besluten under vattenplaneringsprocessen rör karakterisering, fastställande av miljömål, definiering av konstgjorda samt kraftigt modifierade sjöar och vattendrag, undantag från miljömålen, åtgärdsprogram m.m. Dessa beslut kommer att bli indirekt bindande för enskilda. Vid prövningar av enskilda verksamheter som äger rum efter vattenplaneringsprocessen kommer därför enskilda verksamhetsutövare inte att kunna rubba på de beslut som har fattats av myndigheterna. Detta är otillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt. Vi begär därför att regeringen skall återkomma med förslag till lagstiftning som innebär att det i miljöbalken finns möjlighet att överklaga beslut om åtgärdsprogram eller andra myndighetsbeslut i vattenplaneringsprocessen. Detta bör ges regeringen till känna.
7. | Miljöförbättrande åtgärder bör löna sig, punkt 9 (m, fp, kd, c) |
| av Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad (m), Sverker Thorén (fp), Cecilia Widegren (m), Marie Wahlgren (fp), Claes Västerteg (c) och Jeppe Johnsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att miljöförbättrande åtgärder bör löna sig. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:MJ532 yrkande 2.
Ställningstagande
Det skall vara lönsamt med miljöinvesteringar. Om rätt marknadsfördelar skapas för den här typen av satsningar drivs utvecklingen av de företag som satsar på miljövänliga tekniska lösningar eller tjänster på. För det krävs en blandning av ekonomiska, administrativa och juridiska styrmedel. Bland annat bör miljökostnaderna alltmer ingå i produkters och tjänsters kostnader. Ett exempel på hur miljökostnaderna kan göras tydligare är EU:s arbete med IPP (integrerad produktpolitik). Detta utgår från hur en produkt eller tjänst är sammansatt och innebär ett övergripande ramverk för integreringen av olika miljöaspekter genom att tillämpa ett strikt livscykeltänkande. Råvaruutvinning, produktion och produktdesign bör inspireras av och i så stor utsträckning som möjligt ligga i linje med naturens egna processer. Cykliska flöden av material och resurser måste uppmuntras i stället för de linjära flöden som i dag till stor del karakteriserar produktionsprocesserna. Om företag som tar sitt ansvar och satsar på miljön gynnas blir följdeffekten att företaget som tillhandahåller den miljövänligare produkten, med hjälp av ny teknik, stärker sin position på marknaden. Detta leder till tillväxt och utveckling även för det teknikföretag som låg bakom den miljöförbättrande åtgärden. Vad som anförts om att miljöförbättrande åtgärder skall löna sig bör ges regeringen till känna.
8. | Lagstiftningsfrågor m.m., punkt 11 (m) |
| av Lars Lindblad (m), Cecilia Widegren (m) och Jeppe Johnsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om enhetlig tillämpning av miljölagstiftningen. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:MJ522 yrkande 15 och avslår motion 2005/06:MJ596 yrkande 12.
Ställningstagande
Det är viktigt med enhetliga regler i hela landet, både vad gäller reglerna i sig och tillämpningen av dem. I dag brister detta ordentligt. Olika kommuner och länsstyrelser tillämpar det nationella regelverket på olika sätt, vilket är otillfredsställande. Detta bör ges regeringen till känna.
9. | Egenkontroll genom certifierade miljöledningssystem, punkt 12 (m, fp, kd, c) |
| av Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad (m), Sverker Thorén (fp), Cecilia Widegren (m), Marie Wahlgren (fp), Claes Västerteg (c) och Jeppe Johnsson (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om egenkontroll genom certifierade miljöledningssystem. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:MJ522 yrkande 16.
Ställningstagande
I stället för myndighetskontroll som enda bevakningsåtgärd borde man kunna överlämna mer av ansvaret till företag genom egenkontroll. Detta underlättas av att alltfler företag har infört certifierade miljöledningssystem. Detta bör ges regeringen till känna.
10. | Frågor om naturreservat m.m., punkt 13 (kd) |
| av Sven Gunnar Persson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om lokal förvaltning. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:MJ447 yrkande 4 och avslår motionerna 2005/06:MJ412 yrkande 3, 2005/06:MJ439 yrkande 2 och 2005/06:Bo245 yrkande 2.
Ställningstagande
Lokal förvaltning är ett fenomen som prövats på flera håll de senaste åren. Formerna för denna kan variera. Exempelvis kan det vara fråga om lokal samförvaltning och lokal självförvaltning. Innebörden är att det lokala samhället ges en ökad autonomi över sina naturresurser. Det som är aktuellt att förvalta lokalt är bl.a. skog och mark samt jakt, fiske, renbete och kommunikationer (vägar, skoterleder m.m.).
I samarbete med Sveaskog har trevande försök med lokal förvaltning genomförts i vissa områden, även naturskyddade sådana. Det finns flera sådana goda exempel med lokal initiativkraft. Målsättningen att skapa lokala förvaltningsmodeller i berörda områden kan vara ett sätt att rädda och skapa nya arbetstillfällen. Modeller för lokal skogs- och naturförvaltning måste stödjas fram till konkreta beslut. Sveaskog kan, om bara viljan finns, bli ett bra instrument i regionalpolitiken.
De stora arealer av skyddsvärd skog som regeringen under kommande år avser att undanta från skogsproduktion i form av reservat och nationalparker kan med en något annorlunda satsning skapa nya utkomstmöjligheter genom lokal tillsyn och förvaltning med inslag av turistisk verksamhet av vildmarkstyp. Den biologiska mångfalden i skogen bör inte i första hand säkras genom socialisering av skogsmarken utan kan med fördel förvaltas med hjälp av frivilliga naturvårdsavtal, skötselområden och andra åtgärder med lokal förankring.
Likaså skapas genom miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag möjligheter till nya arbetstillfällen genom att förstörda vattendrag återskapas och ger nya möjligheter på fiskets område. Visionen att många vattendrag i Sverige åter skall bli miljöer för vandrande fiskarter som lax, harr och öring är en god utgångspunkt för fortsatt utvecklingsarbete. Här finns också en stor framtida potential för turism, inte minst för det svenska inlandet.
Länsstyrelserna har ofta haft en viktig roll i arbetet med de lokala förvaltningsmodeller som växt fram. Det finns ett behov av att det institutionella och legala ramverket är adekvat och uppdaterat i förhållande till de möjligheter och önskemål om lokal förvaltning som finns ute i landet. Det bör därför tillsättas en utredning som får i uppdrag att lämna förslag på hur det institutionella och legala ramverket bör utvecklas för att uppmuntra och möjliggöra nya former för lokal förvaltning. Detta bör ges regeringen till känna.
11. | Frågor om naturreservat m.m., punkt 13 (v, mp) |
| av Åsa Domeij (mp) och Kjell-Erik Karlsson (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om tysta områden. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Bo245 yrkande 2 och avslår motionerna 2005/06:MJ412 yrkande 3, 2005/06:MJ439 yrkande 2 och 2005/06:MJ447 yrkande 4.
Ställningstagande
Buller är ett stort folkhälsoproblem. Det skapar förutom sömnproblem och påverkan på vila även stressreaktioner, försämrat psykosocialt välbefinnande samt ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Till skillnad från många andra miljöproblem ökar bullret fortfarande. Det orsakar även fler och fler klagomål från allmänheten.
För att minska bullerpåverkan från bl.a. motordrivna fordon i skärgården och fjällen, och därmed nå delmålen för miljökvalitet inom de närmaste fem till tio åren, krävs skyndsamma åtgärder. Ökade åtgärder för att minska störningar från buller samt bevara områden med liten bullerpåverkan är därför av stor betydelse för att människor skall kunna leva i samt uppleva god miljö. Kunskapen om vilken övrig påverkan buller har på djurlivet är bristfällig, inte minst för de organismer som lever i vatten. Det är därför av betydelse även för vår kunskap om den biologiska mångfalden att referensområden med ringa bullerpåverkan finns både på land och i havet. För detta krävs ett nationellt program för bullerbekämpning motsvarande det som är på väg att initieras i Finland. Ett sådant arbete kommer att ta många år innan det kan verkställas, detta samtidigt som bullret breder ut sig och behovet av tysta områden ökar.
Därför bör vi redan nu vidta åtgärder för att se till att ett antal natur- och rekreationsområden med låg bullerpåverkan får bevarandestatus med specifika ljudnivåer för bullerfrihet. Ett antal av våra naturreservat och nationalparker bör helt eller delvis vara aktuella för ett sådant stärkt skydd mot bullerstörningar. Något av de marina reservat som nu bildas bör också helt eller delvis vara prioriterade områden, då de kan fungera som viktiga referensområden. Möjligheten att klassificera ett eller flera av nuvarande och framtida naturreservat och nationalparker som tysta områden borde utredas. Detta bör ges regeringen till känna.
12. | Miljöbalkens följdförfattningar, punkt 14 (mp) |
| av Åsa Domeij (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om förbättring av miljöbalkens följdförfattningar. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:MJ448 yrkande 7.
Ställningstagande
Miljöbalken anger följande fem grundstenar som alla verksamheter skall rätta sig efter.
·. Människans hälsa och miljön skall skyddas mot störningar.
·. Natur- och kulturområden skall skyddas och vårdas.
·. Den biologiska mångfalden skall bevaras.
·. En god hushållning av mark och vatten skall tryggas.
·. Återanvändning och återvinning skall främjas.
Balkens hänsynsregler skall alltid tillämpas. Precis som beträffande tillämpningen av djurskyddslagen finns det dock brister i miljöbalkens följdförfattningar. Till exempel anser jag att tillämpning av skyddszoner vid vattendrag skall vara ett generellt krav vid gödsling. Användning av bekämpningsmedel och av genmanipulerade grödor för kommersiella syften skall vara förbjudet. Det skall inte heller vara tillåtet att använda bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden. Detta bör ges regeringen till känna.
Särskilda yttranden
1. | Frågor om lagstiftning och administration som har behandlats tidigare under mandatperioden, punkt 15 (m) |
| Lars Lindblad (m), Cecilia Widegren (m) och Jeppe Johnsson (m) anför: |
Utskottet har inom ramen för motionshantering i särskild ordning avstått från att närmare behandla de motioner som anges under rubriken Frågor om lagstiftning och administration som har behandlats tidigare under mandatperioden. I fråga om de motionsförslag som vi anser att utskottet borde ha tillstyrkt avstår vi från att nu reservera oss med hänsyn till behandlingen i särskild ordning.
2. | Frågor om lagstiftning och administration som har behandlats tidigare under mandatperioden, punkt 15 (fp) |
| Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp) anför: |
Utskottet har inom ramen för motionshantering i särskild ordning avstått från att närmare behandla de motioner som anges under rubriken Frågor om lagstiftning och administration som har behandlats tidigare under mandatperioden. I fråga om de motionsförslag som vi anser att utskottet borde ha tillstyrkt avstår vi från att nu reservera oss med hänsyn till behandlingen i särskild ordning.
3. | Frågor om lagstiftning och administration som har behandlats tidigare under mandatperioden, punkt 15 (kd) |
| Sven Gunnar Persson (kd) anför: |
Utskottet har inom ramen för motionshantering i särskild ordning avstått från att närmare behandla de motioner som anges under rubriken Frågor om lagstiftning och administration som har behandlats tidigare under mandatperioden. I fråga om de motionsförslag som jag anser att utskottet borde ha tillstyrkt avstår jag från att nu reservera mig med hänsyn till behandlingen i särskild ordning.
4. | Frågor om lagstiftning och administration som har behandlats tidigare under mandatperioden, punkt 15 (c) |
| Claes Västerteg (c) anför: |
Utskottet har inom ramen för motionshantering i särskild ordning avstått från att närmare behandla de motioner som anges under rubriken Frågor om lagstiftning och administration som har behandlats tidigare under mandatperioden. I fråga om de motionsförslag som jag anser att utskottet borde ha tillstyrkt avstår jag från att nu reservera mig med hänsyn till behandlingen i särskild ordning.
5. | Frågor om lagstiftning och administration som har behandlats tidigare under mandatperioden, punkt 15 (mp) |
| Åsa Domeij (mp) anför: |
Utskottet har inom ramen för motionshantering i särskild ordning avstått från att närmare behandla de motioner som anges under rubriken Frågor om lagstiftning och administration som har behandlats tidigare under mandatperioden. I fråga om de motionsförslag som jag anser att utskottet borde ha tillstyrkt avstår jag från att nu reservera mig med hänsyn till behandlingen i särskild ordning.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2005/06:182 Miljöbalkens sanktionssystem, m.m. :
1. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken, lag om ändring i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken, lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlyssning av allmän farled och allmän hamn. |
2. | Riksdagen godkänner att Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI deltar som medlem i Conference of the National Meteorological Services in Europe, EUMETNET (avsnitt 13). |
Följdmotioner
2005/06:MJ57 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att medlemskravet för att miljöorganisationer skall kunna överklaga domar och beslut skall ändras till 1 500 medlemmar eller betalande supportrar. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kravet på associationsform ändras så att alla miljöorganisationer som enligt sina stadgar har till ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöintressen skall kunna överklaga domar och beslut. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kravet på verksamhetstid för att miljöorganisationer skall kunna överklaga domar och beslut skall ändras till två år. |
2005/06:MJ58 av Åsa Domeij och Jan Lindholm (båda mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kravet på antalet medlemmar för miljöorganisationer med talerätt enligt 16 kap. 13 § miljöbalken bör sänkas till 500. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kravet i 16 kap. 13 § miljöbalken på att en miljöorganisation skall ha funnits i tre år för att ha talerätt sänks till ett år. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att talerätten bör utvidgas till att omfatta fler organisationer, t.ex. friluftsorganisationer. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att talerätten bör utvidgas till att omfatta även enligt miljöbalken anmälningspliktiga ärenden. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att miljöorganisationerna bör ges rätt att överklaga tillsynsbeslut. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om omprövningar av tillstånd. |
Motion väckt med anledning av redog. 2005/06:RRS14
2005/06:Fi7 av Cecilia Widegren (m):
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reservatsbildningar skall ersättas till marknadsvärde. |
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för fler frivilliga skötselavtal mellan markägare och staten. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005
2005/06:Ju420 av Lars Ohly m.fl. (v):
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att miljöorganisationer skall ges utvidgade möjligheter att överklaga i miljöprocesser. |
2005/06:MJ203 av Ulf Sjösten (m):
2005/06:MJ204 av Magdalena Andersson (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om likhet inför lagen mellan privata och offentliga aktörer. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten till skälighetsbedömningar vid utdömande av miljösanktionsavgifter vid bedömning av privata aktörer. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av miljöreglerna i syfte att minska antalet och förenkla dem. |
2005/06:MJ232 av Ragnwi Marcelind (kd):
2005/06:MJ339 av Kenneth Johansson och Agne Hansson (båda c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utredning av gränsdragningen mellan normalt utnyttjande av allemansrätten och kommersiellt utnyttjande av densamma. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ersättning till markägare. |
2005/06:MJ361 av Cecilia Widegren (m):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reservatsbildningar skall ersättas till marknadsvärde. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för fler frivilliga skötselavtal mellan markägare och staten. |
2005/06:MJ394 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
19. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Natura 2000. |
34. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kretsloppsförsäkringar. |
2005/06:MJ412 av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (båda c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att äganderätten inte får urholkas. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av klara och tydliga ersättningsregler. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skötselavtal skall finnas när naturreservat inrättas. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kommersiellt missbruk av allemansrätten. |
2005/06:MJ439 av Kalle Larsson m.fl. (v):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Länsstyrelsen i Stockholms län i samarbete med berörda kommuner, Skärgårdsstiftelsen och andra intressenter tar fram en förvaltningsplan för skärgården grundad på lokalt deltagande i syfte att få till stånd ett hållbart nyttjande av Stockholms skärgård. |
2005/06:MJ441 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):
14. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skyldigheter förknippade med allemansrätten och begränsningar däri. |
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kompensation för intrång i förfoganderätt och vid expropriation. |
2005/06:MJ447 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):
4. | Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som får i uppdrag att lämna förslag på hur det institutionella och legala ramverket bör utvecklas för att uppmuntra och möjliggöra nya former för lokal förvaltning. |
2005/06:MJ448 av Åsa Domeij m.fl. (mp, -):
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om förbättringar av miljöbalkens följdförfattningar. |
2005/06:MJ449 av Åsa Domeij m.fl. (mp, -):
37. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om aktuella skötselplaner för naturreservat. |
55. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att närmare pröva hur skogsvårdslagen kan inarbetas i miljöbalken. |
2005/06:MJ522 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om väsentligheten i att tillämpa miljölagstiftningen lika i alla delar av Sverige. |
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av egenkontroll genom certifierade miljöledningssystem. |
2005/06:MJ523 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förhindra missbruk av allemansrätten i kommersiellt bruk. |
2005/06:MJ525 av Anita Brodén m.fl. (fp, kd, c, mp):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ekosystemtjänster. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betalning för miljöpåverkande utsläpp samt ersättning till de näringar som omhändertar restprodukterna. |
2005/06:MJ532 av Maud Olofsson m.fl. (c):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att miljöförbättrande åtgärder skall löna sig. |
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av styrmedel som gör det möjligt för den enskilde att göra ett medvetet miljöval. |
2005/06:MJ596 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
12. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om lagändringar som ökar kommunernas befogenhet att ställa lokala miljökrav på utsläpp till luften. |
24. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tiden för samråd kring åtgärdsprogram enligt EU:s vattendirektiv skall utökas till sex månader. |
25. | Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till lagstiftning som innebär att det i miljöbalken stadgas om möjlighet att överklaga beslut om åtgärdsprogram eller andra myndighetsbeslut i vattenplaneringsprocessen. |
26. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av miljöbalken som innebär att det i miljöbalken stadgas att ersättning till markägare skall kunna utgå i sådana fall där utebliven ersättning skulle framstå som klart stötande. |
40. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändring av 16 kap. 13 § miljöbalken så att fler organisationer, främst lokala sammanslutningar av engagerade medborgare, skall kunna ges talerätt. |
41. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om lagändring så att det i samtliga lagar som anges i 1 kap. 2 § miljöbalken införs en bestämmelse om möjlighet för miljöorganisationer att överklaga myndighetsbeslut. |
2005/06:N309 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om äganderätten och intrångsersättning. |
2005/06:N445 av Lars Lindén m.fl. (kd):
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av allemansrättens utformning när det gäller kommersiell verksamhet på enskilds mark. |
2005/06:N480 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
14. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att miljöbalken måste anpassas utifrån de små företagens situation. |
2005/06:Bo245 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall utreda möjligheten att klassificera ett eller flera av nuvarande och framtida naturreservat och nationalparker som tysta områden. |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
12 § | |
Djur, växter, produkter som utvunnits av djur eller växter, utbrutet material vid täktverksamhet, kemiska produkter, biotekniska organismer eller varor innehållande kemiska produkter eller genetiskt modifierade organismer eller produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer vilka har varit föremål för brott enligt 1 §, 2 § första stycket, 2 a §, 3 § första stycket eller 4, 5, 6 eller 8 § får förklaras förverkade, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller värdet av egendomen eller utbytet av ett sådant brott. | Djur, växter, produkter som utvunnits av djur eller växter, utbrutet material vid täktverksamhet, kemiska produkter, biotekniska organismer eller varor innehållande kemiska produkter eller genetiskt modifierade organismer eller produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer, vilka har varit föremål för brott enligt 1, 2, 2 b, 3, 4, 5, 6 eller 8 § får förklaras förverkade, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller värdet av egendomen eller utbytet av ett sådant brott. |
Fortskaffningsmedel och andra hjälpmedel som har använts eller medförts vid brott enligt 1 §, 2 § första stycket, 3 § första stycket eller 4, 5, 6 eller 8 § får förklaras förverkade om det behövs för att förebygga brott eller annars finns särskilda skäl. I stället för hjälpmedlet kan dess värde helt eller delvis förklaras förverkat. | Fortskaffningsmedel och annan egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt 1, 2, 2 b, 3, 4, 5, 6 eller 8 § får förklaras förverkade, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid sådana brott, om brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett straffbart försök. I stället för egendomen kan dess värde helt eller delvis förklaras förverkat. |
14 § | |
Om någon som ådragit sig ansvar enligt 1 §, frivilligt har avvärjt en sådan fara eller verkan som anges där innan en avsevärd olägenhet har uppkommit, får dömas till lindrigare straff än vad som för föreskrivet för gärningen. | Om någon som ådragit sig ansvar enligt 1 §, frivilligt har avvärjt en sådan fara eller verkan som anges där innan en avsevärd olägenhet har uppkommit, får dömas till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för gärningen. |