Lagutskottets betänkande 2005/06:LU4 | |
Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:178 Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning jämte en motion som väckts med anledning av propositionen och en motion från den allmänna motionstiden år 2005.
Propositionen innehåller förslag till regler om ett nytt slag av aktiebolag - aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning - vilka föreslås tas in i ett nytt särskilt kapitel i den nya aktiebolagslag som träder i kraft den 1 januari 2006. Grundläggande för ett bolag av det föreslagna slaget skall vara att verksamheten drivs i ett annat syfte än att ge aktieägarna vinst. De lagförslag som lämnas i propositionen syftar till att säkerställa att bolagets vinst huvudsakligen stannar kvar i bolaget.
I motionerna yrkas att riksdagen skall avslå de i propositionen framlagda lagförslagen.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår motionerna.
I betänkandet finns en reservation.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning |
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551), 2. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 3. lag om ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:178 och avslår motionerna 2005/06:L1 och 2005/06:L258 yrkandena 1 och 2. |
Reservation (m, fp, kd, c)
Stockholm den 8 november 2005
På lagutskottets vägnar
Inger René
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger René (m), Marianne Carlström (s), Raimo Pärssinen (s), Jan Ertsborn (fp), Hillevi Larsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis (v), Maria Hassan (s), Rezene Tesfazion (s), Viviann Gerdin (c), Anneli Särnblad (s), Henrik von Sydow (m), Pia Nilsson (s), Johan Löfstrand (s), Carina Adolfsson Elgestam (s), Mia Franzén (fp) och Ewa Thalén Finné (m).
Redogörelse för ärendet
Regeringen föreslår i propositionen - efter att ha hört Lagrådet - att riksdagen antar framlagda förslag till ändringar i aktiebolagslagen (2005:551), lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Bakgrunden till förslagen är följande.
Genom beslut i juli 2001 uppdrog Regeringskansliet åt en sakkunnig person att studera vilka möjligheter svensk lagstiftning ger att skapa företag i en form som i sig garanterar att överskottet av verksamheten stannar kvar i företaget och används för dess konsolidering och utveckling. Uppdraget redovisades i en promemoria (Ju2001/6414/L1) vari konstaterades bl.a. att de möjligheter som finns enligt gällande lagstiftning inte är tillräckliga för att i det allmännas intresse säkerställa sådana restriktioner i rätten till vinstutdelning som angavs i uppdraget.
Därefter beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågor om ett nytt slag av aktiebolag för icke vinstutdelande verksamhet. Utredningen överlämnade i november 2003 betänkandet (SOU 2003:98) Aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Betänkandet har remissbehandlats. För att komplettera beredningsunderlaget upprättades inom Justitiedepartementet ett utkast till lagrådsremiss som remitterades till vissa domstolar, myndigheter och organisationer.
Betänkandet och utkastet till lagrådsremiss ligger till grund för förslagen i propositionen. Riksdagen beslutade i våras en ny aktiebolagslag som träder i kraft den 1 januari 2006 (prop. 2004/05:85, bet. LU23, rskr. 291). Förslagen i den nu framlagda propositionen utgår från den nya aktiebolagslagen. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna.
Regeringens förslag finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.
Med anledning av propositionen har en motion väckts. I detta sammanhang behandlar utskottet även en motion från den allmänna motionstiden år 2005. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
Utskottets överväganden
Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår motionerna. Jämför reservation (m, fp, kd, c).
Propositionen
I propositionen pekar regeringen på att det under senare år har blivit allt vanligare att privata företag driver sådan verksamhet som tidigare oftast drevs huvudsakligen i offentlig regi. Syftet har bl.a. varit att åstadkomma en verksamhetsform där enskildas initiativ och engagemang kan tas till vara, att korta beslutsvägarna och i vissa fall att ge vinst åt företagets ägare.
Regeringen anför att en utveckling där användandet av privata företag skapar möjligheter att ta till vara enskilda initiativ och ökar mångfalden i och för sig är önskvärd. En sådan utveckling är dock enligt regeringens mening inte helt utan problem. Det kan ibland vara problematiskt att verksamheter som är beroende av någon form av offentliga bidrag domineras av kommersiella intressen. Enligt regeringens mening bör man i möjligaste mån säkerställa att de offentliga medel som använts för att finansiera t.ex. sjukhus kommer välfärdstjänsternas mottagare till del. Upparbetade överskott bör huvudsakligen stanna kvar i företagen och användas för att konsolidera och utveckla dessa.
På det internationella planet märks, enligt vad som anges i propositionen, tydliga rörelser för att främja en utveckling mot icke vinstsyftande verksamheter. Flera andra EU-länder har en restriktiv syn på möjligheterna att driva verksamhet, t.ex. vård och omsorg, med syfte att bereda ägare eller andra intressenter vinst. Även i Sverige har betydelsen av den s.k. sociala ekonomin uppmärksammats. Med social ekonomi avses sådana organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn samt har allmännytta eller medlemsnytta - inte vinstintresse - som främsta drivkraft.
Regeringen konstaterar att nuvarande företagsformer ger utrymme för att driva verksamhet i andra syften än att generera vinst åt företagets ägare eller medlemmar. Regelverken är emellertid i första hand tänkta för verksamhet som är avsedd att generera vinst till företagets delägare eller medlemmar eller i varje fall utformade så att ett eventuellt överskott skall komma delägarna eller medlemmarna till del. Det är vidare, anför regeringen, tydligt att reglerna för dessa företagsformer inte förmår förhindra att företagets ägare tillgodogör sig själva överskottet av verksamheten.
Mot den angivna bakgrunden anser regeringen det önskvärt att lagstiftaren tillhandahåller en företagsform som är särskilt anpassad för verksamhet som inte drivs i syfte att ge vinst till ägare eller medlemmar och som - i möjligaste mån - säkerställer att vinsten huvudsakligen stannar kvar i företaget. Reglerna bör utformas så att företag av det nya slaget ges goda möjligheter att bedriva ekonomisk verksamhet och att använda upparbetade överskott till att utveckla verksamheten i stället för att bereda ägarna vinst. Reglerna bör vidare utformas så, att de erbjuder en lämplig verksamhetsform för idéburen verksamhet med goda förutsättningar för ägarinflytande.
Enligt regeringens mening skulle en företagsform för verksamhet som drivs i ett annat syfte än att ge ägarna vinst kunna fungera som en viktig signal om att sådana enskilda verksamheter behövs som ett värdefullt komplement för att utveckla den offentliga verksamheten. En sådan företagsform skulle dessutom kunna ha en roll att spela även på den övriga marknaden som ett alternativ för konsumenter som efterfrågar producenter med en mer ideell prägel. I propositionen anförs att en verksamhet som drivs i den nya företagsformen bör kunna få ett slags "garantistämpel" som kan antas få goodwillskapande effekt. Att verksamheten styrs av andra intressen än att skapa vinst bör dessutom kunna öka allmänhetens förtroende för verksamheten i fråga. Den nya företagsformen bör vidare kunna attrahera investerare som, för att satsa kapital, vill få garantier för att satsade medel och upparbetade överskott stannar kvar i företaget. Det bör således kunna bli intressant att investera i den nya företagsformen i samma utsträckning som det i dag är intressant att bidra ekonomiskt till t.ex. ideella föreningars och stiftelsers verksamhet.
I propositionen föreslås att det nya slaget av aktiebolag skall vara ett särskilt slag av privat aktiebolag. Bestämmelser om aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning föreslås tas in i ett nytt särskilt kapitel (32 kap.) i aktiebolagslagen och innebär i huvudsak följande.
I ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning skall endast en begränsad vinstutdelning få ske. Under perioden från en årsstämma till nästföljande årsstämma skall vinstutdelning och annan värdeöverföring inte få överstiga ett belopp, motsvarande räntan - beräknad som statslåneräntan med tillägg av en procentenhet - på det kapital som aktieägare har tillskjutit till bolaget som betalning för aktier. Inte heller överföringar inom en koncern skall, som huvudregel, få överstiga gränsen för tillåtna värdeöverföringar.
Vid bolagets likvidation skall, efter det att alla bolagets kända skulder har betalats, aktieägarna tilldelas ett belopp som motsvarar det kapital som har tillskjutits till bolaget som betalning för aktier jämte den vinstutdelning som får ske. Vad som därefter återstår skall tillfalla det eller de andra aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning som det likviderade bolaget har pekat ut i sin bolagsordning eller Allmänna arvsfonden.
I samband med revision av ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning skall revisorn särskilt kontrollera att reglerna om värdeöverföringar och överföringar inom en koncern inte har överträtts.
Allmän domstol skall besluta om tvångslikvidation om ett bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning har gjort en olaglig värdeöverföring eller en annan olaglig överföring inom en koncern.
Efter firman för ett aktiebolag av det nya slaget skall beteckningen (svb) anges, om det inte av firman framgår att det är ett bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Denna beteckning skall inte få användas av andra typer av aktiebolag.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft vid samma tidpunkt som den nya aktiebolagslagen dvs. den 1 januari 2006.
Motionerna
Jan Ertsborn m.fl. (fp, m, kd, c) yrkar i motion L1 avslag på propositionen. Enligt motionärerna föreligger inte något behov av den föreslagna aktiebolagsformen. Motionärerna konstaterar att regeringen i propositionen medger att nuvarande två former av aktiebolag ger utrymme för att driva verksamhet i andra syften än att generera vinst åt aktieägarna. I bolagsordningen kan föreskrivas att bolagets syfte skall vara ett annat än att bereda aktieägarna vinst. Det går också utmärkt att i bolagsordningen föreskriva att ingen vinstutdelning, eller en på visst sätt angiven begränsning av vinstutdelningen, skall gälla för bolaget. Motionärerna framhåller vidare att det i dag finns t.ex. patientägda sjukhus som drivs i aktiebolagsform, men att någon efterfrågan på en ny aktiebolagsform inte har uppstått. Därutöver pekar motionärerna på att föreskrifter vid t.ex. offentlig upphandling om den föreslagna aktiebolagsformen med stor sannolikhet kommer i konflikt med EG-rättsliga bestämmelser, vilket innebär att den föreslagna bolagsformen av det skälet knappast kommer att kunna användas.
I motion L258 anför Magdalena Andersson (m) att den offentliga sektorn är i behov av fler konkurrerande alternativ och att Sverige är i behov av fler företag. Enligt motionären sätter förslagen i propositionen upp hinder för detta. Regeringen har, enligt motionären, en grundläggande ovilja till lösningar som inte ingår i det offentliga monopolet. Detta trots att flera undersökningar visat att konkurrens höjer kvaliteten på såväl den totala verksamheten som den befintliga offentliga verksamheten. I motionen yrkas dels att riksdagen inte skall fatta beslut om att införa bestämmelser om aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (yrkande 1), dels att vikten av ökad konkurrens inom den offentligt finansierade sektorn skall ges regeringen till känna (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
De invändningar mot lagförslaget som förs fram i motion L1 går i första hand ut på att de föreslagna bestämmelserna inte behövs eftersom nuvarande regelverk, enligt motionärernas mening, är tillfyllest för att skapa aktiebolag för att driva verksamhet med andra syften än att generera vinst till aktieägarna. Utskottet vill för sin del inte ifrågasätta att gällande aktiebolagsrättsliga bestämmelser ger visst utrymme att bedriva verksamhet utan vinstsyfte. Som motionärerna framhåller kan ett aktiebolag i bolagsordningen skriva in att bolaget skall ha ett annat syfte än att bereda aktieägarna vinst (3 kap. 3 § nya aktiebolagslagen). En sådan bestämmelse hindrar emellertid inte att bolaget i framtiden används för att ge vinst åt aktieägarna. Aktieägarna kan ändra bolagsordningen eller, om de är ense, bortse från en sådan bestämmelse. De nuvarande reglerna utgör således inte någon garanti mot att företagets ägare tillgodogör sig själva överskottet av verksamheten.
Vad gäller de EG-rättsliga invändningar som också tas upp i motion L1 är det regeringens bedömning, vilken delats av remissinstanserna, att ett införande av de i propositionen föreslagna reglerna om ett nytt slag av aktiebolag i sig är förenligt med såväl EG-rättens regler om etableringsfrihet som den bolagsrättsliga EG-regleringen. Utskottet gör inte någon annan bedömning. I propositionen anförs att regeringen i dag inte har några planer på att knyta möjligheterna att få tillstånd till viss verksamhet eller offentlig finansiering av den till ett krav på att verksamheten i fråga bedrivs i ett aktiebolag av det nya slaget. Om det i framtiden skulle bli aktuellt att införa några sådana särskilda villkor anser utskottet, liksom regeringen, att en EG-rättslig analys då får göras i respektive sammanhang.
Motionären bakom motion L258 anför att de förslag som lämnas i propositionen innebär hinder för nya företag och konkurrerande alternativ till verksamheter som drivs i offentlig regi. Utskottet delar inte den uppfattningen. Enligt utskottets mening kan skapandet av en företagsform för verksamhet som drivs i ett annat syfte än att ge ägarna vinst fungera som en viktig signal om att sådana enskilda verksamheter behövs som ett värdefullt komplement för att utveckla den offentliga verksamheten. Utskottet delar också regeringens bedömning att en verksamhet som styrs av andra intressen än att skapa vinst kan komma att öka allmänhetens förtroende för verksamheten i fråga och att den nya företagsformen bör kunna attrahera investerare som vill få garantier för att satsade medel och upparbetade överskott stannar kvar i företaget.
Sammanfattningsvis anser utskottet att det finns goda skäl för att komplettera den associationsrättsliga lagstiftningen med bestämmelser om ett nytt slag av aktiebolag. Enligt utskottets mening är den i propositionen föreslagna aktiebolagsformen väl ägnad att skapa nya möjligheter att ta till vara frivilliga enskilda initiativ inom skilda områden. Hur bestämmelserna i framtiden kan komma att användas, på exempelvis hälso- och sjukvårdens område, ankommer inte på lagutskottet att uttala sig om i förevarande ärende. Utskottet utgår från att regeringen återkommer till riksdagen i de fall den avser att knyta förutsättningarna för tillstånd till viss verksamhet eller offentlig finansiering av den med krav på att verksamheten skall bedrivas i bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår motionerna L1 och L258.
Reservation
Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (m, fp, kd, c) |
av Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne Andersson (kd), Viviann Gerdin (c), Henrik von Sydow (m), Mia Franzén (fp) och Ewa Thalén Finné (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:L1 och 2005/06:L258 yrkandena 1 och 2 samt avslår proposition 2004/05:178.
Ställningstagande
Vi anser att det inte föreligger något som helst behov av den föreslagna aktiebolagsformen. Nuvarande två former av aktiebolag ger, vilket också regeringen medger, utrymme för att driva verksamhet i andra syften än att generera vinst åt aktieägarna. I bolagsordningen kan föreskrivas att bolagets syfte skall vara ett annat än att bereda aktieägarna vinst. Det går också utmärkt att i bolagsordningen föreskriva att ingen vinstutdelning, eller en på visst sätt angiven begränsning av vinstutdelningen, skall gälla för bolaget. I dag finns det patientägda sjukhus som drivs i aktiebolagsform, t.ex. Spenshults sjukhus för reumatikersjuka som är beläget i Halland. Detta har dock inte föranlett någon som helst efterfrågan på en ny aktiebolagsform.
Som anförs i motion L258 visar det nu framlagda förslaget på en grundläggande ovilja till lösningar som inte ingår i det offentliga monopolet. Detta trots att konkurrens leder till högre kvalitet och lägre priser. Sverige behöver fler företag och företagare, och den offentligt finansierade sektorn behöver fler konkurrerande alternativ. Förslagen i propositionen innebär ett steg i helt fel riktning. De sätter upp hinder för nya företag inom sektorer som är i stort behov av nya företag och av konkurrens. Detta drabbar inte minst kvinnor eftersom det i hög utsträckning är kvinnor som arbetar inom de verksamheter det är fråga om. Vikten av konkurrens inom den offentliga sektorn kan inte nog understrykas.
Regeringens förslag är också starkt betänkligt i ett EG-rättsligt perspektiv. Om det i framtiden vid en offentlig upphandling ställs krav på att verksamheten skall bedrivas i den företagsform som regeringen nu vill införa kommer detta med största sannolikhet att komma i konflikt med EG-rätten. Detta gör att den föreslagna bolagsformen kommer att kunna användas i ett mycket begränsat antal situationer, om ens några. Enligt vår mening utgör även det ett starkt skäl för att inte införa den föreslagna bolagsformen.
Vi anser således att förslagen i propositionen inte bör läggas till grund för lagstiftning och att riksdagen med bifall till motionerna L1 och L258 yrkande 1 skall avslå propositionen samt med bifall till motion L258 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna vad som nu har anförts.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:178 Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning:
1. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),
2. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
3. lag om ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.
Följdmotion
2005/06:L1 av Jan Ertsborn m.fl. (fp, m, kd, c):
Motion från allmänna motionstiden hösten 2005
2005/06:L258 av Magdalena Andersson (m):
1. | Riksdagen beslutar att inte införa nya regler om ett nytt slag av aktiebolag, aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, enligt vad i motionen anförs. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av ökad konkurrens inom den offentligt finansierade sektorn. |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag