Lagutskottets betänkande 2005/06:LU13 | |
Immaterialrättsliga frågor | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet drygt 30 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2005 varav huvuddelen rör olika frågor om patent och upphovsrätt. Motionsyrkandena gäller bl.a. gemenskapspatent, patent på datorrelaterade uppfinningar, patentintrångsförsäkring, upphovsrättsligt skydd, ersättning för kopiering och kassettersättning.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden och hänvisar främst till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida samt pågående arbete.
I betänkandet finns 13 reservationer och 3 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Patentansökningar |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:L220 och 2005/06:L230. |
Reservation 1 (m)
2. | Gemenskapspatent, m.m. |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:L348 yrkandena 2 och 3. |
Reservation 2 (m, fp)
3. | Datorrelaterade uppfinningar |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:L283 yrkandena 1-5, 2005/06:L348 yrkande 1 och 2005/06:T500 yrkande 9. |
Reservation 3 (fp)
Reservation 4 (c)
4. | Biotekniska uppfinningar, m.m. |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ593 yrkandena 6-8. |
5. | Export av läkemedel |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:L278. |
6. | Patentintrångsförsäkring |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:L348 yrkande 4. |
Reservation 5 (m, fp)
7. | Upphovsrättsligt skydd |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr252 yrkande 5 och 2005/06:Kr382 yrkande 35. |
Reservation 6 (m)
8. | Kopiering av litterära verk för privat bruk |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:L321 yrkande 2. |
Reservation 7 (kd)
9. | Ersättning för kopiering |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr382 yrkande 37 och 2005/06:Kr410 yrkande 8. |
Reservation 8 (m, fp, kd, c)
10. | Kassettersättning |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:L223, 2005/06:L302, 2005/06:L310 yrkande 5, 2005/06:L321 yrkande 1, 2005/06:L348 yrkande 5 och 2005/06:Kr382 yrkande 36. |
Reservation 9 (m)
Reservation 10 (fp)
Reservation 11 (kd)
11. | Kopieringsskydd |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:L384. |
12. | Arenarätt |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:L318 och 2005/06:Kr281 yrkande 4. |
Reservation 12 (m, kd)
13. | Översyn av upphovsrättslagen |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:L348 yrkande 6. |
Reservation 13 (m, fp, kd, c)
14. | Konsumtion av immateriella rättigheter |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:L358. |
Stockholm den 19 januari 2006
På lagutskottets vägnar
Inger René
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger René (m), Marianne Carlström (s), Raimo Pärssinen (s), Christina Nenes (s), Hillevi Larsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis (v), Maria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene Tesfazion (s), Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c), Anneli Särnblad (s), Henrik von Sydow (m), Pia Nilsson (s), Johan Löfstrand (s) och Mia Franzén (fp).
Utskottets överväganden
Inledning
I betänkandet behandlar utskottet drygt 30 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2005 varav huvuddelen rör olika frågor om patent och upphovsrätt. Motionsyrkandena gäller bl.a. gemenskapspatent, patent på datorrelaterade uppfinningar, patentintrångsförsäkring, upphovsrättsligt skydd, ersättning för kopiering och kassettersättning.
Utskottet kommer att under särskilda rubriker behandla de olika frågor som har aktualiserats i motionerna. Huvuddelen av yrkandena har tidigare varit föremål för fördjupad behandling dels våren 2004 i betänkande 2003/04:LU18 med anledning av regeringens proposition 2003/04:55 Gränser för genpatent m.m. - genomförande av EG-direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar, dels i december 2004 i betänkande 2004/05:LU7, dels våren 2005 i betänkande 2004/05:LU27 med anledning av regeringens proposition 2004/05:110 Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m. Riksdagen har därvid efter förslag av utskottet avslagit de då aktuella motionsyrkandena. Utskottet har mot denna bakgrund, i linje med vad som föreslagits av Riksdagskommittén (2000/01:RS1) och konstitutionsutskottet (bet. 2000/01:KU23), ansett sig i betänkandet kunna redovisa och behandla dessa motioner på ett förenklat sätt.
I ärendet har inkommit två skrivelser om kassettersättning från COPYSWEDE.
Patentansökningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om hanteringen av patentansökningar och språkkraven för sådana ansökningar. Utskottet hänvisar till pågående arbete inom Regeringskansliet. Jämför reservation 1 (m).
Motionerna
Ewa Thalén Finné (m) pekar i motion L220 på att Patent- och registreringsverket (PRV) har till uppgift att föra diarium över inkomna patentansökningar och att de uppgifter som antecknas i diariet är tillgängliga för allmänheten. Detta till skillnad från vad som gäller för en europeisk patentansökan eftersom det av den europeiska patentkonventionen följer att handlingar som ges in i ett sådant ärende i ett första skede bara blir tillgängligt för andra om sökanden medger det. Motionären anser att det svenska regelverket bör ändras och harmoniseras med det europeiska systemet vilket, enligt motionären, skulle ge ett ökat skydd för de uppfinningar som patent söks för. Ett tillkännagivande begärs med detta innehåll.
I motion L230 begär Ewa Thalén Finné (m) ett tillkännagivande om lättnader i de språkkrav som gäller för patentansökningar i Sverige. Motionären anför att kravet på att patentansökningar skall ges in på svenska eller i svensk översättning bör kunna tas bort eller i vart fall begränsas och att handlingar skrivna på i huvudsak engelska bör godtas.
Utskottets ställningstagande
Som påpekas i motion L220 skall PRV, enligt 7 § patentkungörelsen (1967:838), föra diarium över inkomna patentansökningar. Diariet är tillgängligt för allmänheten. I diariet skall antecknas de uppgifter som särskilt anges i nämnda bestämmelse, bl.a. namn- och adressuppgifter, till vilken klass ansökningen hänförts och uppfinningens benämning. Handlingarna i ansökan blir normalt offentliga först när 18 månader har gått från det att ansökan gjordes.
I en skrivelse till Regeringskansliet har PRV i maj 2005 lämnat förslag till ändringar i patentkungörelsen som ligger i linje med vad som anförs i motionen. I skrivelsen framkommer bl.a. att PRV har diskuterat den aktuella frågan med patentmyndigheterna i de andra nordiska länder som har ett liknande system som Sverige och att man kommit överens om att föreslå ändringar i respektive lands regelverk i syfte att uppnå en harmonisering med vad som gäller inom det europeiska patentverket (European Patent Office, EPO). De frågor som tas upp i skrivelsen är föremål för beredning inom Näringsdepartementet.
Vad sedan gäller de språkkrav för en patentansökan som tas upp i motion L230 är det, som anförs i motionen, enligt 3 § patentkungörelsen så att en nationell patentansökan som huvudregel skall vara avfattad på svenska. Beskrivning, patentkrav och sammandrag skall vara skrivna på svenska eller ges in i svensk översättning. Andra handlingar får vara skrivna på svenska, danska eller norska. PRV kan avstå från att kräva översättning av vissa delar eller godta översättning till annat språk än svenska, danska eller norska. För internationella patentansökningar och europeiska patent finns särskilda bestämmelser i 31 respektive 82 § patentlagen (1967:837) som innebär krav på översättning till svenska av hela eller delar av ansökningen.
En särskild utredare har haft i uppdrag att ta fram underlag för bedömning av om Sverige bör tillträda tre internationella överenskommelser på patentområdet och ta ställning till om tillträde bör ske. En av dessa överenskommelser är överenskommelsen om tillämpning av artikel 65 i den europeiska patentkonventionen, EPC, den s.k. Londonöverenskommelsen. Londonöverenskommelsen syftar till att sänka de kostnader som följer med villkor om att ett europeiskt patent skall översättas för att få giltighet i designerade stater. Genom anslutning till överenskommelsen åtar sig den anslutande staten att helt eller delvis ge upp krav på översättning av en europeisk patentansökan. I juli 2003 överlämnade utredaren betänkandet (SOU 2003:66) Harmoniserad patenträtt. I betänkandet föreslås att Sverige skall ratificera Londonöverenskommelsen och välja engelska som det språk från vilket ytterligare översättning av patentbeskrivningar inte skall krävas. Enligt förslaget bör Sverige dock utnyttja möjligheten att kräva obligatorisk översättning till svenska av patentkraven. Betänkandet har varit föremål för remissbehandling, och enligt den propositionsförteckning som Regeringskansliet den 17 januari 2006 gett in till riksdagen avser regeringen att överlämna en proposition om ändringar i patentlagen i mars 2006.
Även i fråga om språkkraven för en patentansökan har PRV i maj 2005 gett in en skrivelse till Regeringskansliet med synpunkter som ligger i linje med vad som tas upp i motion L230. Enligt uppgift behandlas innehållet i denna skrivelse inom ramen för arbetet med den ovan nämnda propositionen.
Av vad som redovisats ovan framgår att de frågor som tas upp i såväl motion L220 som L230 är uppmärksammade och att motionsspörsmålen är föremål för överväganden inom Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör resultatet av det pågående arbetet inte föregripas genom någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna L220 och L230 bör därför avslås.
Gemenskapspatent, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om gemenskapspatent och behovet av ökat internationellt samarbete på patentområdet. Utskottet hänvisar främst till riksdagens tidigare ställningstaganden. Jämför reservation 2 (m, fp).
Motionen
I motion L348 anför Martin Andreasson m.fl. (fp) att det ligger i Sveriges intresse att patentsystemet i så hög utsträckning som möjligt är samordnat och integrerat på europeisk och internationell nivå. Motionärerna begär ett tillkännagivande om ökat internationellt samarbete i patentfrågor (yrkande 2). Vad gäller förhandlingarna inom EU om ett gemenskapspatent framhåller motionärerna att Sveriges linje i förhandlingsarbetet måste vara att försvara intentionerna bakom gemenskapspatentet och att inte godkänna några kompromisser som leder till införande av ett system som inte innebär radikala förbättringar i fråga om kostnader och tidsåtgång. Ett tillkännagivande begärs med detta innehåll (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
För drygt ett år sedan behandlade utskottet ett motionsyrkande om gemenskapspatent med motsvarande inriktning som det nu aktuella yrkandet (bet. 2004/05:LU7). Utskottet redovisade då att den svenska regeringen under förhandlingsarbetet intagit en generellt sett positiv hållning till införandet av ett gemenskapspatent. Detta mot bakgrund av att en förordning om gemenskapspatent på ett enklare sätt kommer att ge svenska uppfinnare och svensk industri tillgång till ett kostnadseffektivt och rättssäkert patent som gäller i hela gemenskapen. Den svenska inställningen är att det är angeläget att så snart som möjligt fatta beslut som möjliggör att ett gemenskapspatent kan tillskapas, och Sverige kan - i likhet med de flesta andra medlemsstater - acceptera den stora merparten av innehållet i det senaste förslaget till förordningstext.
Utskottet hade inte någon annan uppfattning än motionärerna vad gäller behovet av ett väl fungerande patentsystem och att ett gemenskapspatent skulle innebära fördelar för svenska innovatörer. Vidare framhöll utskottet att det arbete som från svensk sida bedrivs inom ramen för förhandlingarna om ett gemenskapspatent, såvitt utskottet kan se, också har en inriktning som ligger i linje med framställda motionsönskemål. Utskottet ansåg det därför inte påkallat med någon åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet har inte heller nu någon annan uppfattning än motionärerna vad gäller de fördelar som ett gemenskapspatent skulle kunna föra med sig. Såvitt utskottet erfarit har de frågor som rättsakten om gemenskapspatentet behandlar visat sig svårförhandlade. Utskottet utgår från att den svenska regeringen även fortsättningsvis agerar för införande av ett gemenskapspatent som leder till förbättringar i förhållande till nuvarande system.
Vad sedan gäller motionärernas synpunkter på behovet av ökat internationellt samarbete på patentområdet konstaterar utskottet att den svenska patentlagstiftningen i mycket stor utsträckning bygger på internationella överenskommelser, dels internationella konventioner och avtal där Sverige är part, dels EG-rättsliga regleringar. Utskottet har inte heller i denna fråga någon annan uppfattning än motionärerna men anser, mot bakgrund av det omfattande internationella samarbete som redan förekommer på området, att det inte är påkallat med något uttalande från riksdagens sida.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion L348 yrkandena 2 och 3.
Datorrelaterade uppfinningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden som avser möjligheterna till patent på datorrelaterade uppfinningar. Jämför reservationerna 3 (fp) och 4 (c) samt särskilt yttrande 1 (v).
Motionerna
I motion L348 anför Martin Andreasson m.fl. (fp) att gränsdragningen mellan patentskydd och upphovsrätt måste bevakas när det gäller innovationer baserade på IT-lösningar. Motionärerna framhåller att den europeiska grundprincipen om att patentskyddet skall reserveras för uppfinningar som utgör en tidigare okänd lösning av ett tekniskt problem måste försvaras och begär ett tillkännagivande med denna innebörd (yrkande 1).
Ett motsvarande yrkande framställs av Christer Winbäck m.fl. (fp) i motion T500 (yrkande 9).
Gustav Fridolin och Ulf Holm (båda mp) pekar i motion L283 på omröstningen i Europaparlamentet i juli 2005 om förslaget till direktiv om patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar. Enligt motionärerna innebär resultatet av omröstningen en tydlig markering att man inte vill ha patent på datorprogram i Europa. Syftet med motionen är att klargöra betydelsen av ett antal grundläggande begrepp för att förhindra att datorprogram patenteras i Sverige och Europa. I motionen begärs tillkännagivanden om att patentkrav på ett datorprogram, antingen som sådant eller på en bärare, inte skall vara tillåtet (yrkande 1), att publicering eller distribuering av information aldrig kan utgöra patentintrång (yrkande 2), definitioner av begreppen bidrag och uppfinning (yrkande 3), definition av teknikområde (yrkande 4) och att en förbättring av databehandlingseffektivitet, som t.ex. ökad operationshastighet eller minskad felbenägenhet hos ett databehandlingssystem, inte är ett tekniskt bidrag (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Motionsyrkanden som avser möjligheterna att få patent på datorrelaterade uppfinningar har tidigare behandlats av utskottet, senast i december 2004 (bet. 2004/05:LU7). I nämnda betänkande finns en närmare redovisning av vad som avses med datorrelaterade uppfinningar och det förhandlingsarbete som pågått inom EU om ett förslag till direktiv om patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar. Vid en omröstning i juli 2005 avvisade EU-parlamentet ministerrådets gemensamma ståndpunkt om direktivförslaget vilket får till följd att det nu inte blir någon harmonisering inom EU av lagstiftningen på detta område.
Utskottet vill erinra om att ett syfte med förslaget till direktiv om patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar var att klargöra att EU inte skall följa den amerikanska rättsutvecklingen på det här området där man frångått ett för europeisk patenträtt grundläggande krav, nämligen att en uppfinning måste innebära ett tekniskt bidrag - ett tekniskt nytänkande - för att vara patenterbar. I förhandlingsarbetet om direktivförslaget framkom att varken kommissionen eller EU:s medlemsstater vill ha en sådan utveckling i Europa. Den svenska regeringens inställning har under förhandlingsarbetet varit att alla datorrelaterade uppfinningar även fortsättningsvis måste innebära ett tekniskt bidrag, dvs. ett tekniskt nytänkande, för att de skall kunna patentskyddas. Mot denna bakgrund kan utskottet för sin del inte se att det föreligger någon avgörande meningsmotsättning mellan regeringens uppfattning och de synpunkter som i det här avseendet förs fram i motionerna.
Med hänvisning till vad som i övrigt tas upp i motion L283 vill utskottet framhålla att såväl svenska som internationella regler om det patenterbara området innebär att någon skillnad inte skall göras mellan olika tekniker. Patenträtten kan alltså sägas vara neutral med avseende på teknikområden. Utskottet ser inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionen.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna L283, L348 yrkande 1 och T500 yrkande 9.
Biotekniska uppfinningar, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden som gäller möjligheten att få patent på biotekniska uppfinningar samt förhållandet mellan patent och biologisk mångfald. Utskottet hänvisar till riksdagens tidigare ställningstaganden. Jämför särskilda yttrandena 2 (kd) och 3 (c).
Motionen
I motion MJ593 av Lotta Hedström (mp) begärs tillkännagivanden om att Sverige internationellt skall verka för att inte tillåta patent på liv, levande organismer, livsformer, naturliga processer eller sjukdomar (yrkande 6), behovet av globala patentregler, internationell långivning till fattiga länder och världshandelsregler som tillsammans gynnar ekonomisk tillväxt i syd och kringskär de stora agrobusiness-företagens makt (yrkande 7) samt ett effektivt stopp för bioröveri och för patentregler som inte tar hänsyn till biologisk mångfald och global rättvisa (yrkande 8).
Utskottets ställningstagande
Liknande motionsyrkanden avstyrktes av utskottet våren 2004 i samband med behandlingen av regeringens proposition Gränser för genpatent m.m. - genomförande av EG-direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar (prop. 2003/04:55, bet. LU18). I betänkandet anförde utskottet bl.a. att de nya bestämmelserna i patentlagen - som trädde i kraft den 1 maj 2004 - sätter gränser som säkerställer att patenträtten utövas med respekt för människans värdighet och integritet och att etiskt motiverade gränser för möjligheten till patent kommer till tydligare uttryck. Med anledning av den snabba tekniska utvecklingen och de etiska frågeställningar som uppkommer i dessa sammanhang underströk utskottet vikten av att noga följa utvecklingen på området och att ha en beredskap för eventuella ytterligare åtgärder för att upprätthålla balansen mellan olika enskilda och allmänna intressen. I det sammanhanget erinrade utskottet om att kommissionen enligt det aktuella direktivet har viss rapporteringsskyldighet till Europaparlamentet och rådet. Utskottet såg, till skillnad från vissa motionärer, inte skäl att föreslå något initiativ från riksdagens sida såvitt gällde krav på omförhandling av internationella överenskommelser på patentområdet. I detta sammanhang framhöll utskottet betydelsen av att Sverige aktivt deltar i det internationella arbetet och noga följer den fortsatta tekniska utvecklingen och utvecklingen av praxis på patentområdet, särskilt såvitt avser genteknik.
Vad gäller förhållandet mellan patentsystemet och konventionen om biologisk mångfald hänvisade utskottet bl.a. till att EG och dess medlemsstater tidigare konstaterat att det inte finns någon rättslig konflikt mellan konventionen om biologisk mångfald och patentreglerna i TRIPs-avtalet. Utskottet konstaterade att det under senare år har riktats ökad uppmärksamhet mot den traditionella användningen av växter och s.k. traditionell kunskap om användning av växter. Utskottet poängterade att det är ett mycket viktigt arbete för såväl Sverige som EU att i internationella forum verka för konstruktiva och balanserade lösningar som kan tillmötesgå särskilt utvecklingsländernas och urbefolkningarnas intressen.
Som förutskickades i ovan nämnda proposition tillkallade regeringen i januari 2005 en kommitté med uppgift att följa utvecklingen av praxis och effekterna av patent på det biotekniska området för hälso- och sjukvården samt forskningen (dir. 2005:2). Kommittén skall särskilt följa patent för genetiska uppfinningar (genpatent). På grundval av de analyser och bedömningar som görs skall kommittén lämna eventuella rekommendationer och förslag till åtgärder. Rekommendationer och förslag skall i första hand avse åtgärder på europeisk nivå. Uppdraget skall som helhet redovisas senast den 1 mars 2008.
Utskottet vidhåller de uttalanden som utskottet gjorde i ovan nämnda lagstiftningsärende. Enligt utskottets mening finns det inte skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av de synpunkter som förs fram i motionen. Riksdagen bör således avslå motion MJ593 yrkandena 6-8.
Export av läkemedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om åtgärder för att möjliggöra export av billiga läkemedel till fattiga länder. Utskottet hänvisar till riksdagens tidigare ställningstaganden och pågående arbete inom EU.
Motionen
I motion L278 begär Gunnar Nordmark (fp) att regeringen lägger fram förslag till ändringar i patentlagen och andra åtgärder som krävs för att möjliggöra export av billiga läkemedel till u-länder.
Utskottets ställningstagande
Ett likalydande motionsyrkande avstyrktes av utskottet i december 2004 (bet. 2004/05:LU7). Utskottet hänvisade då till att EU-kommissionen i oktober 2004 presenterat ett förslag till en förordning om tvångslicensiering av patent för tillverkning av läkemedelsprodukter för export till länder med folkhälsoproblem, KOM (2004) 737. Förslaget - som är en anpassning till den överenskommelse om TRIPs-avtalet och hälsa som träffats inom WTO - innebär att europeiska läkemedelsföretag, genom en s.k. tvångslicens, skall kunna tillverka vissa typer av läkemedel för att säljas till lägre priser i fattiga länder som själva inte har tillverkningskapacitet. Utskottet ansåg att det inte fanns anledning för riksdagen att föregripa resultatet av det arbete som pågår och att det är ofrånkomligt att tyngdpunkten i de svenska aktiviteterna på det här området fokuseras på och är beroende av samarbetet inom EU.
Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och noterar att förordningsförslaget i december 2005 behandlades i Europaparlamentet. Såvitt utskottet erfarit kommer förordningen att antas av rådet inom en snar framtid. Utskottet ser med hänvisning härtill inte skäl för någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motion L278 som därför bör avslås.
Patentintrångsförsäkring
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om införande av någon form av patentintrångsförsäkring. Utskottet hänvisar till pågående arbete. Jämför reservation 5 (m, fp).
Motionen
I motion L348 begär Martin Andreasson m.fl. (fp) ett tillkännagivande om att det bör utredas om det är möjligt att under konkurrensneutrala former införa någon form av europeisk patentintrångsförsäkring på kommersiell grund (yrkande 4).
Utskottets ställningstagande
Motionsyrkanden om patentintrångsförsäkring har behandlats av utskottet vid ett flertal tidigare tillfällen, senast i december 2004 (bet. 2004/05:LU7). Utskottet har inte varit berett att föreslå något riksdagsinitiativ i frågan. I nämnda betänkande hänvisade utskottet bl.a. till att resultatet av arbetet med genomförandet av EG-direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter borde avvaktas.
Utskottet kan nu konstatera att arbete i frågan om patentintrångsförsäkring pågår inom EU. Kommissionen har låtit göra en inledande studie om behovet av en sådan försäkring. Såvitt utskottet erfarit arbetar kommissionen nu vidare med frågan om en patentintrångsförsäkring för, i vart fall, europeiska patent. Vidare kan noteras att den svenska regeringen i den forskningspolitiska proposition som överlämnades till riksdagen i mars 2005 (prop. 2004/05:80) anför att användningen av immaterialrättsligt skydd skall främjas och att frågan om en särskild försäkring som skall täcka kostnader i samband med en rättsprocess vid patentintrång är mycket viktig i det sammanhanget. I avvaktan på en lösning på EU-nivå avser regeringen att på nytt undersöka möjligheterna för införande av en rättsskyddsförsäkring för patent på nationell nivå som kan stärka de små företagens möjligheter att hävda sin rätt på det immaterialrättsliga området. Enligt uppgift har en dialog i frågan inletts mellan Näringsdepartementet och vissa förmedlare av försäkringar.
Utskottet har inte någon annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av patenthavares möjligheter att hävda sina rättigheter. Arbete med frågan om en patentintrångsförsäkring pågår på såväl nationell nivå som inom EU. Utskottet anser att resultatet av det arbetet bör avvaktas, och riksdagen bör därför avslå motion L348 yrkande 4.
Upphovsrättsligt skydd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår dels ett motionsyrkande om förändringar i det upphovsrättsliga skyddet genom omförhandling av internationella överenskommelser, dels ett motionsyrkande med krav på åtgärder för att värna det upphovsrättsliga skyddet. Utskottet hänvisar till riksdagens tidigare ställningstaganden. Jämför reservation 6 (m).
Motionerna
I motion Kr382 begär Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -) ett tillkännagivande om att Sverige skall verka för en omförhandling av de direktiv och fördrag som reglerar upphovsrätt så att de bättre tar till vara både konstnärernas och de enskilda konsumenternas behov i det digitala samhället (yrkande 35).
I motion Kr252 begär Kent Olsson m.fl. (m) ett tillkännagivande med innebörd att konstnärer, liksom andra småföretagare, måste kunna trygga sin försörjning och känna sig säkra på att lagar och regler om upphovsrätt ger dem en fullgod säkerhet för att deras verk skall vara skyddade (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
När utskottet våren 2005 behandlade regeringens proposition Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m. avstyrkte utskottet ett yrkande motsvarande det som nu framställs i motion Kr382 (prop. 2004/05:110, bet. LU27). I ärendet var fråga om att bl.a. godkänna två internationella fördrag om upphovsrätt och närstående rättigheter samt att genomföra EG-direktivet om upphovsrätten i informationssamhället. De förslag till ändringar i bestämmelserna om inskränkningar i upphovsrätten som föreslagits i propositionen var, enligt utskottets mening, i huvudsak väl avvägda och i linje med såväl fördragens som direktivets syften att anpassa upphovsrätten till den digitala miljön. Utskottet kunde inte ställa sig bakom den uppfattning som kom till uttryck i den då aktuella motionen. Däremot framhöll utskottet betydelsen av att Sverige även fortsättningsvis aktivt deltar i det internationella arbetet och noga följer den fortsatta utvecklingen på upphovsrättsområdet.
Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och föreslår att motion Kr382 yrkande 35 avslås.
Vad sedan gäller de synpunkter som förs fram i motion Kr252 har utskottet vid ett flertal tidigare tillfällen avstyrkt likalydande yrkanden, senast i december 2004 (bet. 2004/05:LU7). Utskottet har inte haft någon annan uppfattning än motionärerna beträffande vikten av att värna det upphovsrättsliga skyddet men inte funnit skäl för någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena.
Utskottet finner inte anledning att ändra inställning i denna fråga. Riksdagen bör således avslå motion Kr252 yrkande 5.
Kopiering av litterära verk för privat bruk
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande med krav på ändring av 12 § upphovsrättslagen såvitt gäller kopiering av litterära verk i skriftlig form. Utskottet hänvisar till riksdagens tidigare ställningstagande. Jämför reservation 7 (kd).
Motionen
Yvonne Andersson m.fl. (kd) begär i motion L321 att riksdagen skall besluta om ändring i 12 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen) så att det framgår att exemplarframställningen såvitt gäller litterära verk i skriftlig form får avse hela verket, för det fall att verket inte finns tillgängligt på marknaden (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Ett likalydande motionsyrkande avstyrktes av utskottet våren 2005 vid behandlingen av regeringens proposition Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m. (prop. 2004/05:110, bet. LU27). Utskottet hänvisade till att de problem som enligt motionärerna kan uppstå i det här sammanhanget bör kunna lösas dels genom bestämmelserna i 16 § upphovsrättslagen om kopiering för forskningsändamål, dels genom avtal med upphovsmännen. Mot den bakgrunden ansåg utskottet att det inte borde införas någon särbestämmelse för det fall att det litterära verket inte finns tillgängligt på marknaden.
Utskottet anser att den lagstiftning som beslutades våren 2005 om kopiering för privat bruk alltjämt skall gälla. Motion L321 yrkande 2 bör därför avslås.
Ersättning för kopiering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden som gäller fördelningssystemet för kopieringsersättning från undervisningsverksamhet. Utskottet hänvisar till riksdagens tidigare ställningstaganden och av regeringen aviserat översynsarbete. Jämför reservation 8 (m, fp, kd, c).
Motionerna
I motion Kr382 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -) begärs ett tillkännagivande om att systemet för den ersättning som betalas ut av stat och kommun för kopiering i undervisningsverksamhet bör justeras så att mindre organisationers medlemmar inte missgynnas vid fördelningen av ersättningen (yrkande 37).
Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, fp, c) begär i motion Kr410 ett tillkännagivande om en utvärdering av fördelningssystemet för den statliga upphovsrättsersättningen vid kopiering inom undervisningsområdet (yrkande 8).
Utskottets ställningstagande
Motsvarande motionsyrkanden har behandlats av utskottet vid ett flertal tidigare tillfällen, senast i december 2004 (bet. 2004/05:LU7). Utskottet har avstyrkt yrkandena med hänvisning till den översyn av upphovsrättslagen som planeras efter det att arbetet med att införliva EG-direktivet om upphovsrätten i informationssamhället har slutförts.
I propositionen Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m. (prop. 2004/05:110) aviserade regeringen att en redaktionell översyn av upphovsrättslagen skall inledas så snart genomförandet av direktivet är klart. Som framgår av propositionen har regeringen för avsikt att i samband härmed se över vissa upphovsrättsliga sakfrågor. En sådan är frågan om avtalslicenser. Enligt regeringen framstår det som naturligt att i senare sammanhang t.ex. överväga frågan om det skall kunna förekomma flera organisationer inom samma område och hur eventuella konkurrensproblem och övrig problematik i det sammanhanget i så fall kan lösas. Enligt utskottets mening fanns det inte anledning att föregripa det av regeringen aviserade översynsarbetet genom några uttalanden från riksdagens sida. Utskottet förutsatte att regeringen i samband med översynen tar de initiativ som kan anses erforderliga och i det sammanhanget beaktar de synpunkter som har framställts motionsledes.
Utskottet anser alltjämt att resultatet av den aviserade översynen av upphovsrättslagen bör avvaktas och att det därför inte finns anledning att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av nu framställda motionsyrkanden. Riksdagen bör således avslå motionerna Kr382 yrkande 37 och Kr410 yrkande 8.
Kassettersättning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden som gäller kassettersättningen. Utskottet hänvisar till riksdagens tidigare ställningstagande och av regeringen aviserat översynsarbete. Jämför reservationerna 9 (m), 10 (fp) och 11 (kd).
Motionerna
Yvonne Andersson m.fl. (kd) anser i motion L321 att riksdagen skall besluta om sådan ändring av 26 l § upphovsrättslagen att nivån på kassettersättningen återgår till den nivå som gällde före den 1 juli 2005, men med annan utformning för digitala anordningar (yrkande 1).
I några motioner ställs krav på att bestämmelserna om kassettersättning skall ses över och förändras i olika avseenden. Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -) anser i motion Kr382 att kassettersättningen bör ses över för att film- och musikbranschen inte skall kunna missgynna vissa tekniska lösningar och att möjligheten att ta ut ersättning bör avgränsas på ett bättre sätt. Ett tillkännagivande begärs med detta innehåll (yrkande 36). I motion L348 anför Martin Andreasson m.fl. (fp) att den tekniska utvecklingen gör det nödvändigt med en total översyn av kassettersättningen. En sådan översyn måste påbörjas genast. Målet skall vara att hitta en beräkningsgrund som utan onödig byråkrati och på marknadsmässiga villkor ger upphovsmännen befogad ersättning. Ett tillkännagivande begärs med detta innehåll (yrkande 5). Liknande krav finns i motion L223 av Christer Winbäck (fp).
Ronny Olander (s) begär i motion L302 ett tillkännagivande om att regeringen skall följa prisutvecklingen på lagringsmedier.
I motion L310 av Inger René m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om att kassettersättningen skall sänkas och på sikt avskaffas (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Vad först gäller motion L321 konstaterar utskottet att ett likalydande yrkande avstyrktes av utskottet för mindre än ett år sedan vid behandlingen av regeringens proposition Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m. (prop. 2004/05:110, bet. LU27). Utskottet anförde då sammanfattningsvis att den relativt omfattande rätt att kopiera för privat bruk som fortfarande finns motiverar att kassettersättning även fortsättningsvis utgår på anordningar som är särskilt ägnade för sådan kopiering. Därutöver konstaterade utskottet att den svenska ersättningen legat fast sedan den infördes år 1999 och framstod som förhållandevis låg vid en jämförelse med de EU-länder som har motsvarande ersättningssystem. Med den variation av produkter som i dag finns på marknaden, och som kommer att utvecklas i en nära framtid, ansåg utskottet också att de av regeringen föreslagna bestämmelserna om nedsättning av kassettersättningen är ett bättre alternativ än tidigare maxbelopp.
Utskottet anser att det i motionen inte anförts några bärande skäl för att i det här avseendet ändra den lagstiftning som beslutades våren 2005. Riksdagen bör således avslå motion L321 yrkande 1.
Övriga motioner innehåller krav på att prisutvecklingen på lagringsmedier skall följas, att kassettersättningssystemet skall ses över och utformas på ett annorlunda sätt respektive att kassettersättningen skall sänkas och på sikt avskaffas. Liknande yrkanden avstyrktes också av utskottet våren 2005 i ovan nämnda lagstiftningsärende. Utskottet fann att det förelåg stor samstämmighet mellan de då aktuella motionärerna och regeringen vad gäller synen på behovet av att följa det nya kassettersättningssystemet noga och att vid behov göra justeringar, inte minst med hänvisning till den framtida tekniska utvecklingen. Utskottet erinrade om att regeringen uttryckligen i propositionen framhållit att utvecklingen av kassettersättningens storlek skall följas noga och att regeringen vid behov har för avsikt att återkomma med ytterligare förslag till lagändringar. Vidare konstaterade utskottet att regeringen avser att påbörja en utvärdering av kassettersättningen senast inom tre år från ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. Utskottet såg med tillfredsställelse på regeringens avsikter i det här avseendet och ansåg en utvärdering vara angelägen inte minst med tanke på den snabba tekniska utvecklingen. Utskottet förutsatte att en utvärdering skulle komma till stånd snarast möjligt. Mot den bakgrunden saknades, enligt utskottets mening, skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena.
Utskottet har i dag inte någon annan uppfattning. Motionerna L223, L302, L310 yrkande 5, L348 yrkande 5 och Kr382 yrkande 36 bör därför avslås.
Kopieringsskydd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande som gäller användningen av kopieringsskydd på cd-skivor. Utskottet hänvisar främst till riksdagens tidigare ställningstagande.
Motionen
I motion L384 av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (båda s) anförs att det kopieringsskydd som finns på en del cd-skivor innebär att skivan inte går att spela i vissa cd-spelare. En produkt som säljs som cd-skiva måste gå att spela på alla cd-spelare och kopieringsskydd som förhindrar detta bör enligt motionärerna förbjudas. Ett tillkännagivande begärs med detta innehåll.
Utskottets ställningstagande
När utskottet våren 2005 behandlade regeringens proposition Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m. var frågan om skydd för tekniska åtgärder, t.ex. kopieringsspärrar, föremål för utskottets ställningstagande (prop. 2004/05:110, bet. LU27). Som ett resultat av lagstiftningsärendet gäller sedan den 1 juli 2005 ett förbud mot kringgående av tekniska åtgärder utan upphovsmannens eller dennes rättighetshavares samtycke. Förbudet gäller dock inte när någon som har lovlig tillgång till ett exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk, kringgår en teknisk åtgärd för att kunna se eller lyssna på verket (52 d § upphovsrättslagen). I propositionen pekade regeringen på att det kan förekomma att en teknisk spärr innehåller såväl ett skydd mot upphovsrättsligt relevanta förfoganden som skydd avseende sådant som inte är upphovsrättsligt relevant. Det har t.ex. förekommit uppgifter om att vissa kopieringsspärrar på cd-skivor också hindrat att man lyssnar på skivan, vanligen i dator men ibland även i cd-spelare. En förklaring till det kan vara den snabba tekniska utvecklingen som kan medföra att på marknaden redan befintliga kopieringsspärrar på cd-skivor inte är anpassade till en ny teknisk lösning för uppspelning av musik. I nämnda proposition konstaterade regeringen att det emellertid finns en stor mängd cd-skivor där kopieringsspärrar över huvud taget inte används. Tendensen verkar dessutom vara att användning av kopieringsspärrar snarare minskar än ökar.
I betänkandet erinrade utskottet om att regeringen förutsatte att rättighetshavarna vidtar åtgärder som innebär rimliga möjligheter för konsumenterna att även fortsättningsvis göra kopior för privat bruk. Enligt vad som angavs i propositionen kommer regeringen att följa utvecklingen noga, särskilt utifrån ett konsumentperspektiv, och senast efter tre år påbörja en utvärdering av hur konsumenternas möjligheter att kopiera för privat bruk har påverkats av de nya reglerna. Utskottet poängterade vikten av att det sker en avvägning mellan rättighetsinnehavarnas och konsumenternas intressen och anförde att även utskottet kommer att följa utvecklingen. Om det därvid skulle visa sig att den nya lagstiftningen leder till en för privatpersoner alltför begränsad möjlighet till kopiering för privat bruk förklarade sig utskottet inte vara främmande för att ta initiativ till erforderliga lagstiftningsåtgärder.
Den fråga som motionärerna tar upp avser möjligheten att lyssna på en inköpt cd-skiva i en cd-spelare. Utskottet har inte någon annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av att en kopieringsspärr inte skall hindra detta. Utvecklingen på det här området kommer, som redovisats ovan, att följas noga. Enligt utskottets mening finns det nu inte skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionen. Riksdagen bör därför avslå motion L384.
Arenarätt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om s.k. arenarätt. Utskottet hänvisar till riksdagens tidigare ställningstaganden. Jämför reservation 12 (m, kd).
Motionerna
I motion L318 av Ingemar Vänerlöv m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande om en utredning av arenarättigheter för evenemang som i dag saknar upphovsrätt.
Ett motsvarande yrkande om idrottens rätt att äga sina egna arrangemang framställs av Kent Olsson m.fl. (m) i motion Kr281 (yrkande 4).
Utskottets ställningstagande
Motioner med motsvarande innehåll har behandlats av utskottet vid ett flertal tidigare tillfällen, senast i december 2004 (bet. 2004/05:LU7). Utskottet har uttalat att det varken i motionerna eller på annat sätt framförts några bärande skäl för att man i Sverige skall överväga införande av ett nytt immaterialrättsligt skydd som, såvitt utskottet känner till, inte förekommer i något annat europeiskt land och inte heller har varit aktuellt inom EU eller i något annat internationellt sammanhang under senare tid.
Utskottet vidhåller alltjämt sin uppfattning och anser att riksdagen bör avslå motionerna L318 och Kr281 yrkande 4.
Översyn av upphovsrättslagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en översyn av upphovsrättslagen. Utskottet hänvisar till riksdagens tidigare ställningstagande och av regeringen aviserat översynsarbete. Jämför reservation 13 (m, fp, kd, c).
Motionen
Martin Andreasson m.fl. (fp) anför i motion L348 att en total översyn av upphovsrättslagen måste påbörjas snarast möjligt i syfte att åstadkomma så överskådliga, tydliga och teknikneutrala regler som möjligt inom ramen för rådande upphovsrättsliga principer. Ett tillkännagivande begärs i enlighet med detta (yrkande 6).
Utskottets ställningstagande
Motsvarande motionsyrkanden avstyrktes av utskottet våren 2005 vid behandlingen av regeringens proposition Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m. (prop. 2004/05:110, bet. LU27). Utskottet erinrade då om att regeringen i propositionen aviserat att en redaktionell översyn av upphovsrättslagen skall inledas så snart genomförandet av direktivet är klart. I samband härmed har regeringen för avsikt att även se över vissa upphovsrättsliga sakfrågor. Utskottet framhöll vikten av att en redaktionell översyn av upphovsrättslagen påbörjas snarast möjligt. Enligt utskottets mening fanns det inte anledning att föregripa det av regeringen aviserade arbetet genom några uttalanden från riksdagens sida. Utskottet förutsatte att regeringen i samband med den översyn som aviserats tar de initiativ som kan anses erforderliga och i det sammanhanget beaktar de synpunkter som framställts motionsledes.
Utskottet har inte heller nu någon annan uppfattning än motionärerna när det gäller behovet av en översyn av upphovsrättslagen. Utskottet anser dock alltjämt med hänvisning till tidigare uttalanden att det inte finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida. Motion L348 yrkande 6 bör därför avslås.
Konsumtion av immateriella rättigheter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande med krav på att principen om global konsumtion skall gälla inom EU- och EES-området.
Motionen
Tone Tingsgård och Mats Berglind (båda s) pekar i motion L358 på att det inom den svenska varumärkesrätten tidigare gällde s.k. global konsumtion, vilket innebär att varumärkesinnehavarens ensamrätt upphörde efter det att varan förts ut på marknaden, oavsett var i världen detta skett. Genom harmoniseringen av lagstiftningen på det immaterialrättsliga området inom EU har dock Sverige tvingats ändra detta på så sätt att konsumtionen nu är regional, dvs. gäller EU- och EES-området. Motionärerna anser att den svenska regeringen inom EU skall driva frågan om en ändring till förmån för en global konsumtionsprincip. En sådan ändring skulle, enligt motionärerna, inte bara öppna den europeiska marknaden för import av billigare produkter utifrån utan även leda till att en större del av tillverkningsprocessen skulle hamna i u-länderna. Det skulle i sin tur kunna medföra en långsiktig förbättring av dessa länders ekonomi och konkurrenskraft. Ett tillkännagivande begärs i enlighet härmed.
Utskottets ställningstagande
En övergripande fråga inom EU rör konsumtion av immateriella rättigheter och möjligheterna till s.k. parallellimport. En immateriell rättighet innebär i regel en ensamrätt för rättighetshavaren att både sälja och importera den produkt som omfattas av rättigheten i fråga. Huvudregeln är dock att ensamrätten bara omfattar den första överlåtelsen, och därefter anses ensamrätten förbrukad (konsumerad). Konsumtionen sker när rättighetshavaren själv eller någon med hans samtycke för ut exemplar av produkten på marknaden, och den innebär att rättighetshavarens befogenheter därmed upphör vad gäller de överlåtna exemplaren. Reglerna om konsumtion bygger i allmänhet på en avvägning mellan rättighetshavarens intressen och intresset av fri omsättning av varor både inom ett land och över gränserna.
Konsumtion av ensamrätterna kan var nationell, regional eller global. Global konsumtion innebär att ensamrätten anses ha konsumerats när produkten har förts ut på marknaden, oavsett i vilket land detta har skett. Regional konsumtion innebär att den konsumtionsgrundande överlåtelsen anses ha ägt rum om produkten förts ut på marknaden inom ett område eller en region som omfattar flera länder. Den praktiska effekten av nationell eller regional konsumtion är att rättighetshavaren har möjlighet att motsätta sig att produkter, som med hans samtycke har förts ut på marknaden utanför det land eller den region där rättighetshavaren har skydd, återimporteras eller parallellimporteras till det land eller den region som omfattas av ensamrätten. En rättighetshavare kan därigenom separera olika marknader från varandra och upprätthålla en prisdifferentiering mellan dem.
Inom EU är numer regional, dvs. EU/EES-vid, konsumtion huvudregel på hela det immaterialrättsliga området. Såvitt gäller varumärkesrätten upprätthöll Sverige tidigare principen om global konsumtion. När frågan tidigare har varit föremål för behandling i utskottet har utskottet framhållit att principen om global konsumtion ligger i linje med Sveriges strävanden att åstadkomma en friare världshandel och att den är i konsumenternas intresse (bet. 1992/93:LU17 och 1994/95:LU4). Som ett resultat av ett avgörande i EG-domstolen år 1998 (mål C-355/96, den s.k. Silhouettedomen) gäller dock principen om regional konsumtion nu även inom varumärkesrätten.
Sverige har i EU, tillsammans med vissa andra länder, verkat för att få till stånd en övergång till global konsumtion så att t.ex. parallellimport blir tillåten även från länder utanför EU- och EES-området. Inom Regeringskansliet finns en departementsövergripande arbetsgrupp för parallellimport som har till uppgift att ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas för att uppnå detta. Riksdagen har vid tidigare samråd enhälligt ställt sig bakom regeringens hållning (jfr skr. 2004/05:60).
Utskottet kan således konstatera att regeringen arbetar utifrån den inriktning som motionärerna förespråkar och att riksdagen tidigare ställt sig bakom det arbetet. Mot bakgrund härav anser utskottet att det inte finns skäl för något uttalande från riksdagens sida med anledning av motionen. Motion L358 bör därför avslås.
Reservationer
1. | Patentansökningar, punkt 1 (m) |
| av Inger René (m), Bertil Kjellberg (m) och Henrik von Sydow (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om patentansökningar. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:L220 och 2005/06:L230.
Ställningstagande
Vi delar motionärens uppfattning att det svenska regelverket för hanteringen av patentansökningar bör ändras och harmoniseras med det europeiska systemet. Skillnaden i systemen innebär att svenska uppfinnare vänder sig till EPO för att genomgå en mer tidsödande process i stället för att vända sig till PRV för snabb handläggning. Det enda rimliga är att Sverige, i likhet med andra nordiska länder, ändrar bestämmelserna så att uppgifter som lämnas till PRV inte i samma utsträckning som nu blir allmänt tillgängliga. Därigenom ges ett ökat skydd för de uppfinningar som patent söks för.
Vidare anser vi, i likhet med motionären, att lättnader bör införas i de språkkrav som gäller för patentansökningar i Sverige. Numer är det oftast nödvändigt att ta professionell expertis till hjälp för att tolka patenthandlingar. För dessa experter är det lika naturligt att hantera texter på engelska som på svenska. Många företag använder också engelska som arbetsspråk och det är kostsamt för dem att behöva översätta handlingarna till svenska. Mot den bakgrunden bör kravet på att patentansökningar skall ges in på svenska eller i svensk översättning kunna tas bort, eller i vart fall begränsas till att gälla enbart patentkraven, och handlingar skrivna på engelska bör i stället godtas.
Det får ankomma på regeringen att ta erforderliga initiativ för att åstadkomma ändringar i enlighet med det anförda.
Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motionerna L220 och L230, som sin mening ge regeringen till känna.
2. | Gemenskapspatent, m.m., punkt 2 (m, fp) |
| av Inger René (m), Bertil Kjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Henrik von Sydow (m) och Mia Franzén (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om gemenskapspatent, m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:L348 yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
Behovet av internationellt samarbete på patentområdet har ökat under senare år. Som anges i motion L348 ligger det i ett litet och frihandelsberoende lands intressen att patentsystemet i så hög utsträckning som möjligt är samordnat och integrerat på europeisk och internationell nivå.
För att EU skall erbjuda ett internationellt konkurrenskraftigt näringsklimat behöver det bli lättare och billigare att registrera patent som gäller i hela EU. Kostnaderna för patentskydd är betydligt högre i EU än i t.ex. USA, något som är till stor nackdel för innovationsklimatet i unionen. Mot den bakgrunden behövs ett gemenskapspatent. Vi är oroade över att strävandena att nå fram till ett kompromissförslag riskerar att upphäva de fördelar med ett gemenskapspatent som utgör själva poängen med en sådan reform. Sveriges linje i förhandlingsarbetet måste vara att försvara intentionerna bakom gemenskapspatentet och att inte godkänna några kompromisser som leder till införande av ett system som inte innebär radikala förbättringar i fråga om kostnader och tidsåtgång. Det får ankomma på regeringen att ta erforderliga initiativ.
Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion L348 yrkandena 2 och 3, som sin mening ge regeringen till känna.
3. | Datorrelaterade uppfinningar, punkt 3 (fp) |
| av Martin Andreasson (fp) och Mia Franzén (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om datorrelaterade uppfinningar. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:L348 yrkande 1 och 2005/06:T500 yrkande 9 och avslår motion 2005/06:L283 yrkandena 1-5.
Ställningstagande
Vi anser att gränsdragningen mellan patentskydd och upphovsrätt måste bevakas när det gäller innovationer baserade på IT-lösningar. Enligt vår mening skall den fria programutvecklingen inte motarbetas och mjukvara skall allmänt sett inte vara patenterbar. Däremot är det viktigt att det finns en möjlighet att bevilja patent för tekniska uppfinningar där mjukvara ingår i uppfinningen. Vi är dock bestämt emot en utveckling i riktning mot det amerikanska patentsystemet där programvara i sig är patenterbar även om en teknisk lösning inte ingår. Den europeiska grundprincipen om att patentskyddet skall reserveras för uppfinningar som utgör en tidigare okänd lösning av ett tekniskt problem måste försvaras. Det får ankomma på regeringen att ta erforderliga initiativ.
Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motionerna L348 yrkande 1 och T500 yrkande 9 samt med avslag på motion L283 yrkandena 1-5, som sin mening ge regeringen till känna.
4. | Datorrelaterade uppfinningar, punkt 3 (c) |
| av Viviann Gerdin (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om datorrelaterade uppfinningar. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:L283 yrkandena 1-5 och avslår motionerna 2005/06:L348 yrkande 1 och 2005/06:T500 yrkande 9.
Ställningstagande
Som anges i motion L283 är Sverige anslutet till den europeiska patentkonventionen. Det innebär att den svenska patenträtten påverkas av den praxis som blir följden av det europeiska patentverkets rättstillämpning. I likhet med motionärerna anser jag att europeiska patentverkets praxis vad gäller patent på datorprogram går åt fel håll genom att verket utökar det patenterbara området för den typen av teknik. Det ligger en stor fara i en utveckling där patenträtten alltmer blir storföretagens rätt mot de enskilda innovatörerna och de entreprenörer som är basen för framtida tillväxt och välstånd. I juli 2005 avvisade EU-parlamentet direktivförslaget om patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar. Det var enligt min mening ett bra beslut. Syftet med direktivförslaget var inte att stoppa patent på datorprogram. Syftet var i stället att kodifiera den, enligt min mening alltför omfattande, praxis som tillämpas av det europeiska patentverket.
Jag delar motionärernas uppfattning att det måste dras en tydlig gräns för vad som skall kunna patenteras inom det här området och att det kräver tydligare patentregler. Programvara har redan i dag ett immaterialrättsligt skydd genom upphovsrätten, vilket jag anser är tillräckligt. Det är också mycket viktigt att datorrelaterade patent motsvarande de som redan finns i USA inte tillåts i Europa. I likhet med vad som anförs i motion L283 anser även jag att det finns ett behov av att klargöra betydelsen av ett antal grundläggande begrepp för att förhindra att datorprogram patenteras i Sverige och i Europa. Det får ankomma på regeringen att ta erforderliga initiativ i enlighet med det anförda.
Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion L283 yrkandena 1-5 samt med avslag på motionerna L348 yrkande 1 och T500 yrkande 9, som sin mening ge regeringen till känna.
5. | Patentintrångsförsäkring, punkt 6 (m, fp) |
| av Inger René (m), Bertil Kjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Henrik von Sydow (m) och Mia Franzén (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om patentintrångsförsäkring. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:L348 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi anser att det finns anledning att inom ramen för EU-samarbetet driva på frågan om behovet för innovatörer att genom försäkringsskydd skaffa sig ekonomiska möjligheter att driva patentintrångsprocesser. Som anförs i motionen bör det utredas om det är möjligt att under konkurrensneutrala former införa någon form av europeisk patentintrångsförsäkring på kommersiell grund. Det får ankomma på regeringen att ta erforderliga initiativ.
Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion L348 yrkande 4, som sin mening ge regeringen till känna.
6. | Upphovsrättsligt skydd, punkt 7 (m) |
| av Inger René (m), Bertil Kjellberg (m) och Henrik von Sydow (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om upphovsrättsligt skydd. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr252 yrkande 5 och avslår motion 2005/06:Kr382 yrkande 35.
Ställningstagande
I likhet med motionärerna anser vi att konstnärer, liksom andra småföretagare, måste kunna trygga sin försörjning. På samma sätt som småföretagare i andra branscher kan göra det med hjälp av t.ex. patent eller mönsterskydd måste konstnärer kunna känna sig säkra på att lagar och regler om upphovsrätt ger dem en fullgod säkerhet för att deras verk skall vara skyddade. Det får ankomma på regeringen att ta erforderliga initiativ.
Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion Kr252 yrkande 5 och med avslag på motion Kr382 yrkande 35, som sin mening ge regeringen till känna.
7. | Kopiering av litterära verk för privat bruk, punkt 8 (kd) |
| av Yvonne Andersson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kopiering av litterära verk för privat bruk. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2005/06:L321 yrkande 2.
Ställningstagande
Från och med den 1 juli 2005 har det införts flera nya bestämmelser i upphovsrättslagen, däribland förbudet i 12 § första stycket mot att kopiera hela böcker. Det förbudet är enligt min mening alltför långtgående. Detta med hänvisning till att viss äldre kurs- och referenslitteratur kan vara utgången från förlaget eller slutsåld och dessutom bara finnas i ett fåtal exemplar på tillgängliga bibliotek. Undantag från förbudet att kopiera hela böcker måste kunna göras när verket inte finns tillgängligt på marknaden. Det får ankomma på regeringen att skyndsamt återkomma till riksdagen med lagförslag i enlighet med det anförda.
Vad som nu anförts bör riksdagen, med delvis bifall till motion L321 yrkande 2, som sin mening ge regeringen till känna.
8. | Ersättning för kopiering, punkt 9 (m, fp, kd, c) |
| av Inger René (m), Yvonne Andersson (kd), Bertil Kjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c), Henrik von Sydow (m) och Mia Franzén (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om ersättning för kopiering. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr410 yrkande 8 och bifaller delvis motion 2005/06:Kr382 yrkande 37.
Ställningstagande
Bonus Presskopia träffar avtal om fotokopiering av upphovsrättsligt skyddade verk och bevakar upphovsmännens ekonomiska intressen. Man arbetar med detta på uppdrag av ett antal konstnärsorganisationer. Mindre konstnärsorganisationer får dock inte ansluta sig till Bonus Presskopia, eftersom bara en medlemsorganisation tillåts för varje konstform. Mot den bakgrunden anser vi, i likhet med motionärerna, att regeringen måste överväga om den nuvarande metoden är den bästa för att fördela den statliga upphovsrättsersättningen. En utvärdering av det rådande fördelningssystemet bör göras. Det får ankomma på regeringen att ta erforderliga initiativ.
Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion Kr410 yrkande 8 och med delvis bifall till motion Kr382 yrkande 37, som sin mening ge regeringen till känna.
9. | Kassettersättning, punkt 10 (m) |
| av Inger René (m), Bertil Kjellberg (m) och Henrik von Sydow (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kassettersättning. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:L310 yrkande 5 och avslår motionerna 2005/06:L223, 2005/06:L302, 2005/06:L321 yrkande 1, 2005/06:L348 yrkande 5 och 2005/06:Kr382 yrkande 36.
Ställningstagande
Riksdagen beslutade i våras om höjningar av kassettersättningen, och lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2005. Vi anser att den genomförda höjningen av nivåerna för kassettersättning i onödan belastar konsumenterna. Kassettersättningen bör, enligt vår mening, vara lägre och på sikt helt avskaffas. I stället måste det snabba framväxandet av tekniska lösningar som skyddar upphovsrätten bejakas. Det får ankomma på regeringen att ta erforderliga initiativ i enlighet med det anförda.
Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion L310 yrkande 5 samt med avslag på motionerna L223, L302, L321 yrkande 1, L348 yrkande 5 och Kr382 yrkande 36, som sin mening ge regeringen till känna.
10. | Kassettersättning, punkt 10 (fp) |
| av Martin Andreasson (fp) och Mia Franzén (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kassettersättning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:L223 och 2005/06:L348 yrkande 5 och avslår motionerna 2005/06:L302, 2005/06:L310 yrkande 5, 2005/06:L321 yrkande 1 och 2005/06:Kr382 yrkande 36.
Ställningstagande
Riksdagen fattade våren 2005 beslut om ändrade regler för kassettersättningen. Redan då kritiserade vi förändringarna och menade att det bara var en kortsiktig lösning som snart kommer att vara överspelad av den tekniska utvecklingen. Vi anser att en total översyn behöver göras av kassettersättningen och att en sådan översyn måste påbörjas genast. Målet måste vara att hitta en beräkningsgrund som utan onödig byråkrati och på marknadsmässiga villkor ger upphovsmännen befogad ersättning. I översynen måste ingå att studera erfarenheterna från de europeiska grannländer som valt ett annat system än den modell som tillämpas i Sverige. Det får ankomma på regeringen att initiera en översyn i enlighet med det anförda.
Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motionerna L223 och L348 yrkande 5 samt med avslag på motionerna L302, L310 yrkande 5, L321 yrkande 1 och Kr382 yrkande 36, som sin mening ge regeringen till känna.
11. | Kassettersättning, punkt 10 (kd) |
| av Yvonne Andersson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kassettersättning. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2005/06:L321 yrkande 1 och avslår motionerna 2005/06:L223, 2005/06:L302, 2005/06:L310 yrkande 5, 2005/06:L348 yrkande 5 och 2005/06:Kr382 yrkande 36.
Ställningstagande
Riksdagen beslutade våren 2005, genom ändringar i bl.a. 26 l § upphovsrättslagen, om ändringar av kassettersättningen. I samband härmed höjdes storleken på kassettersättningen. Jag anser att det var inkonsekvent att höja ersättningen på tomma cd- och dvd-skivor samtidigt som den lagliga kopieringen för privat bruk begränsades. I sammanhanget måste också beaktas att en konsument som köper tomma cd-skivor för annat ändamål än privatkopiering av upphovsrättsligt skyddat material också får betala för kassettersättningen.
Jag anser att nivån på kassettersättningen för analoga upptagningar skall återgå till vad som gällde före den 1 juli 2005 då nuvarande bestämmelser trädde i kraft, dvs. två öre för varje möjlig upptagningsminut. Med ersättningsnivån för analoga upptagningar som utgångspunkt bör nivån på anordningar för digital upptagning sättas ned till 0,2 öre per megabyte lagringsutrymme. Jag kan inte heller se några bärande skäl för en särreglering mellan olika typer av anordningar för digital upptagning. Vidare anser jag att den tidigare gällande regeln om en högsta ersättning, ett maxbelopp, per anordning är mer rättssäker och därför bör återinföras.
Det får ankomma på regeringen att skyndsamt återkomma till riksdagen med erforderliga lagförslag.
Vad som nu anförts bör riksdagen, med delvis bifall till motion L321 yrkande 1 samt med avslag på motionerna L223, L302, L310 yrkande 5, L348 yrkande 5 och Kr382 yrkande 36, som sin mening ge regeringen till känna.
12. | Arenarätt, punkt 12 (m, kd) |
| av Inger René (m), Yvonne Andersson (kd), Bertil Kjellberg (m) och Henrik von Sydow (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om arenarätt. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:L318 och 2005/06:Kr281 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi kan konstatera att det i Sverige saknas en särskild skyddslagstiftning för arrangörer av idrottsevenemang. Visserligen har arrangörerna av sådana evenemang en rätt till arenan där evenemanget äger rum, men informationen kring det som sker under evenemanget saknar immaterialrättsligt skydd. En sådan skyddslagstiftning, s.k. arenarätt, finns i vissa andra länder. Enligt vår mening finns det skäl att i en utredning närmare analysera behovet av en lagstiftning om arenarätt även i Sverige. En sådan utredning bör fokusera på situationer där sändningsrättigheter kan vara aktuella för försäljning. Det får ankomma på regeringen att tillkalla en utredning och utfärda direktiv i enlighet med det anförda.
Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motionerna L318 och Kr281 yrkande 4, som sin mening ge regeringen till känna.
13. | Översyn av upphovsrättslagen, punkt 13 (m, fp, kd, c) |
| av Inger René (m), Yvonne Andersson (kd), Bertil Kjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c), Henrik von Sydow (m) och Mia Franzén (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om översyn av upphovsrättslagen. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:L348 yrkande 6.
Ställningstagande
Upphovsrättslagen, som trädde i kraft år 1960, har ändrats ett stort antal gånger och blivit närmast oöverskådlig. Lagstiftningens karaktär av lappverk har också förvärrats genom de omfattande ändringar i lagen som riksdagen beslutade om våren 2005.
Vi ser det som synnerligen angeläget att en total översyn av upphovsrättslagen påbörjas snarast möjligt. Målet för en sådan översyn skall vara att åstadkomma så överskådliga, tydliga och teknikneutrala regler som möjligt inom ramen för rådande upphovsrättsliga principer. Likaså bör den rättsliga regleringen av avtalslicenser ses över så att man undviker de monopoliserande tendenser som dagens system skapar. Det får ankomma på regeringen att snarast initiera en översyn i enlighet med det anförda.
Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion L348 yrkande 6, som sin mening ge regeringen till känna.
Särskilda yttranden
1. | Datorrelaterade uppfinningar, punkt 3 (v) |
| Tasso Stafilidis (v) anför: |
Jag delar uppfattningen att den svenska regeringen skall verka för att patent på mjukvara inte skall införas i Europa. Sådana patent kommer att hämma den tekniska utvecklingen, och de kommer att gynna storföretagen på de små företagens bekostnad. Det är mycket viktigt att datorrelaterade patent motsvarande de som redan finns i USA inte tillåts i Europa. Dessutom har programvara redan i dag ett immaterialrättsligt skydd genom upphovsrätt, vilket jag anser tillräckligt. Under förhandlingsarbetet om förslaget till direktiv om patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar var den svenska regeringens inställning att alla datorrelaterade uppfinningar även fortsättningsvis måste innebära ett tekniskt bidrag, dvs. ett tekniskt nytänkande, för att de skall kunna patentskyddas. Mot den bakgrunden har jag valt att inte reservera mig.
2. | Biotekniska uppfinningar, m.m., punkt 4 (kd) |
| Yvonne Andersson (kd) anför: |
Patenträtten handlar om en ensamrätt att utnyttja en intellektuell prestation - en uppfinning. Det handlar inte om att äga liv, enskilda gener eller organismer, växter eller djur. Av den anledningen anser jag att det är viktigt att upprätthålla den grundläggande skillnaden mellan upptäckt och uppfinning. Patent skall, enligt min mening, inte beviljas på rena upptäckter av t.ex. en gen eller gensekvens.
Jag anser att det är mycket viktigt att noga följa utvecklingen vad gäller patent på biotekniska, och då särskilt gentekniska, uppfinningar. Regeringen har under år 2005 tillsatt en kommitté som har till uppgift att följa utvecklingen av praxis och effekterna av patent på det biotekniska området. Kommittén skall lämna eventuella rekommendationer och förslag till åtgärder på, i första hand, europeisk nivå. Med hänvisning till det arbete som nu pågår har jag valt att inte reservera mig.
3. | Biotekniska uppfinningar, m.m., punkt 4 (c) |
| Viviann Gerdin (c) anför: |
Jag är positiv till de biotekniska framsteg som gjorts när det gäller möjligheten att diagnostisera och behandla sjukdomar samt att förbättra villkoren för global matförsörjning. Patent på biotekniska uppfinningar fyller en viktig funktion för att möjliggöra långvariga och dyra forskningsprojekt. Biotekniken erbjuder fantastiska möjligheter, men den innebär också stora risker såväl ekologiskt som etiskt. Det behövs enligt min mening en omfattande debatt om bioteknikens gränser och de etiska regler som omgärdar dess utveckling.
En av de stora frågorna gäller möjligheten att kunna patentera såväl enskilda gener som hela organismer. Min utgångspunkt är att det inte skall vara möjligt att få patent på liv. Vidare är det i det här sammanhanget av avgörande betydelse att gränsdragningen mellan upptäckt och uppfinning kan upprätthållas. Mot den här bakgrunden kan det enligt min mening finnas skäl för Sverige att vidta åtgärder för omförhandling av de internationella överenskommelser som finns på det här området. Regeringen har tillsatt en kommitté som har till uppgift att följa utvecklingen av praxis och effekterna av patent på det biotekniska området. Kommittén skall lämna eventuella rekommendationer och förslag till åtgärder på, i första hand, europeisk nivå. Med hänvisning till det arbete som nu pågår har jag valt att inte reservera mig.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005
2005/06:L220 av Ewa Thalén Finné (m):
2005/06:L223 av Christer Winbäck (fp):
2005/06:L230 av Ewa Thalén Finné (m):
2005/06:L278 av Gunnar Nordmark (fp):
2005/06:L283 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (båda mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att patentkrav på ett datorprogram, antingen som sådant eller på en bärare, inte skall vara tillåtet. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att publicering eller distribuering av information aldrig kan utgöra patentintrång. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en definition av begreppen bidrag och uppfinning. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om definition av teknikområde. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en förbättring av databehandlingseffektivitet, som t.ex. ökad operationshastighet eller minskad felbenägenhet hos ett databehandlingssystem, inte är ett tekniskt bidrag. |
2005/06:L302 av Ronny Olander (s):
2005/06:L310 av Inger René m.fl. (m):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kassettersättningen. |
2005/06:L318 av Ingemar Vänerlöv m.fl. (kd):
2005/06:L321 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):
1. | Riksdagen beslutar om ändring av 26 l § i lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, på så sätt att kassettersättningens nivå återgår till tidigare gällande nivå men med annan utformning för digitala anordningar, enligt vad i motionen anförs. |
2. | Riksdagen beslutar om ändring av 12 § i lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk så att det framgår att exemplarframställningen såvitt gäller litterära verk i skriftlig form får avse hela verket, för det fall att verket inte finns tillgängligt på marknaden, enligt vad i motionen anförs om kurs- och referenslitteratur. |
2005/06:L348 av Martin Andreasson m.fl. (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att patentsystemet också i fortsättningen skall reserveras för uppfinningar som utgör lösningar på tekniska problem. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökat internationellt samarbete i patentfrågor. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om gemenskapspatent. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om patentintrångsförsäkring. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kassettersättning. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av upphovsrättslagen. |
2005/06:L358 av Tone Tingsgård och Mats Berglind (båda s):
2005/06:L384 av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (båda s):
2005/06:Kr252 av Kent Olsson m.fl. (m):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om upphovsrätten. |
2005/06:Kr281 av Kent Olsson m.fl. (m):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrottens rätt att äga sina egna arrangemang. |
2005/06:Kr382 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -):
35. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige verkar för en omförhandling av de direktiv och de fördrag som reglerar upphovsrätt så att de bättre tar till vara både konstnärernas och de enskilda konsumenternas behov i det digitala samhället. |
36. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kassettavgiften bör ses över för att film- och musikbranschen inte skall kunna missgynna vissa tekniska lösningar och att möjligheten att ta ut avgifter avgränsas på ett bättre sätt. |
37. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förslag på korrigering av den statliga och kommunala kopieringsersättningen så att mindre organisationers medlemmar inte missgynnas. |
2005/06:Kr410 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, fp, c):
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utvärdering av fördelningen av den statliga upphovsrättsersättningen. |
2005/06:T500 av Christer Winbäck m.fl. (fp):
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om upphovsrätt och patent. |
2005/06:MJ593 av Lotta Hedström (mp):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att internationellt verka för att inte tillåta patent på liv, levande organismer, livsformer, naturliga processer eller sjukdomar. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av globala patentregler, internationell långivning till fattiga länder och världshandelsregler som tillsammans gynnar ekonomisk tillväxt i syd och kringskär de stora agrobusiness-företagens makt. |
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett effektivt stopp för bioröveri och för patentregler som inte tar hänsyn till biologisk mångfald och global rättvisa. |