Kulturutskottets betänkande 2005/06:KrU9 | |
Museer och utställningar | |
Sammanfattning
Utskottet har tidigare i betänkande 2005/06:KrU20 avstyrkt närmare 50 motioner om museer och utställningar med hänvisning till att samma eller snarlika frågor tidigare har behandlats av utskottet.
I detta sammanhang behandlar utskottet ett 10-tal motionsyrkanden med förslag som tidigare inte prövats av utskottet. Samtliga yrkanden avstyrks. De avser bl.a. vården av Sveriges teatermuseums samlingar, krav på att även icke statliga museer ska kunna teckna sig för en statlig utställningsförsäkring, Sjöhistoriska museets lokalisering samt den till Västerbottens museum knutna databasen Sofie.
I betänkandet finns en reservation.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Vården av Sveriges teatermuseums samlingar |
| Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr233 yrkande 11. |
2. | Matematikmuseer |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr238. |
3. | Kammarkollegiets tilläggsförsäkring |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr246. |
4. | Skeppsholmen som marinhistoriskt centrum |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr247 yrkandena 1 och 2. |
Reservation (m)
5. | Exponeringen av Afrikas kulturskatter |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr262. |
6. | Nytt konstmuseum till Kiruna |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr315. |
7. | Genusvetenskapligt resurscentrum för museer |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr382 yrkande 4. |
8. | Föremålsdatabasen Sofie |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr384. |
Stockholm den 30 mars 2006
På kulturutskottets vägnar
Lennart Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp), Lars Wegendal (s), Eva Arvidsson (s), Kent Olsson (m), Paavo Vallius (s), Nikos Papadopoulos (s), Gunilla Tjernberg (kd), Siv Holma (v), Matilda Ernkrans (s), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Anna Lindgren (m), Inger Nordlander (s), Rossana Dinamarca (v), Hans Backman (fp) och Lars-Ivar Ericson (c).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I betänkande 2005/06:KrU20 har utskottet nyligen avstyrkt ett antal motionsyrkanden om museer och utställningar väckta under allmänna motionstiden 2005. Dessa yrkanden behandlades i förenklad form eftersom de var identiska eller snarlika tidigare behandlade motionsförslag.
De motionsyrkanden som behandlas i detta betänkande gäller förslag som inte prövats av utskottet under senare år. De har därför givits en mer ingående behandling.
Utskottets överväganden
Vården av Sveriges teatermuseums samlingar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion med krav på omedelbara åtgärder för att komma till rätta med det dåliga underhållet av samlingarna vid Sveriges teatermuseum. Frågan prövas av en utredningsman som inom kort väntas redovisa sitt uppdrag. Dessutom har Kulturrådet beviljat särskilda s.k. Accessmedel för registrering av museets samlingar.
Motionen
Moderata samlingspartiet framhåller i motion 2004/05:Kr233 att det är en nationell skandal att Drottningholmsteaterns teatermuseum med sina unika samlingar håller på att förstöras i brist på underhåll och skötsel. Motionärerna kräver därför att dessa brister åtgärdas omedelbart (yrkande 11).
Kulturutskottet
Drottningholms teatermuseum ändrade 2002 namn till Sveriges teatermuseum. Hösten 2005 tillkallade regeringen en särskild utredare för att göra en översyn av scenkonstens dokumentation. I direktiven (dir. 2005:111) framhålls att det ur ett kulturarvsperspektiv är angeläget att de samlingar som förvaltas av Sveriges teatermuseum och Dansmuseet bevaras och hanteras professionellt. Allmänheten bör ges tillfälle att ta del av den rekvisita, konst, arkivalier och litteratur som institutionerna har att erbjuda. Av direktiven framgår också att utredningsmannen ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 april 2006.
På förslag av regeringen har riksdagen för 2006 anvisat 275 miljoner kronor på ett nytt anslag kallat 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet. Statens kulturråd disponerar 250 miljoner kronor av detta anslag, och Kulturrådet har av dessa s.k. Accessmedel beviljat Stiftelsen Drottningholms teatermuseum ett bidrag på drygt en miljon kronor för bl.a. registrering av föremål.
Då motionärernas krav torde vara tillgodosett med dessa båda åtgärder ser utskottet ingen anledning att föreslå något initiativ från riksdagens sida.
Utskottet avstyrker således motion 2004/05:Kr233 (m).
Matematikmuseer
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om att staten tillsammans med kommunerna ska bygga upp museer för matematik. Redan finns nämligen flera s.k. science centers med permanenta matematikutställningar.
Motionen
Axel Darvik (fp) vill att man ska främja elevers intresse för matematik och naturvetenskap och föreslår därför i motion Kr238 att staten tillsammans med kommunerna ska bygga upp museer för matematik. I motionen uppges att man på flera platser i Sverige har startat projekt för att höja elevernas intresse för matematik. Bland annat har man i detta syfte skapat ett matematikcentrum i Borås. Dessa projekt är emellertid tidsbegränsade och vad som behövs är mer långsiktiga satsningar, anser motionären.
Kulturutskottet
Runtom i landet finns flera s.k. science centers som tillkommit för att stimulera intresset för naturvetenskap och teknik. Ett tiotal av dem har också permanenta matematikutställningar eller kommer inom kort att öppna sådana. Det gäller Xperiment Huset i Växjö, Dalénium i Stenstorp, Tom Tits i Södertälje, Navet i Borås, Fenomenalen i Visby, Innovatum Kunskapens Hus i Trollhättan, Technichus i Härnösand, Balthazar Sinnenas Verkstad i Skövde och Universeum i Göteborg.
Myndigheten för skolutveckling fördelar statsbidrag till science centers. Bidragsgivningen regleras av förordningen SFS 2005:744 om statsbidrag till teknik- och naturvetenskapscentrum och ges i form av ett årligt generellt verksamhetsstöd. Ansökan prövas mot fastställda grundvillkor och särskilda kvalitetskriterier.
För 2006 har 15 science center beviljats sammanlagt 23,2 miljoner kronor i verksamhetsstöd.
Eftersom det redan finns flera science centers med den inriktning som motionären efterlyser är motionärens krav tillgodosedda.
Utskottet avstyrker därför motion Kr238 (fp).
Kammarkollegiets tilläggsförsäkring
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om att regionala och kommunala museer ska ges samma rätt som statliga museer att teckna en tilläggsförsäkring för konstutställningar hos Kammarkollegiet. Alla statliga museer har nämligen inte tillgång till den åsyftade tilläggsförsäkringen som dessutom är ett inslag i en större, allomfattande verksamhetsförsäkring, vilken tillkommit för att effektivisera de statliga myndigheternas riskhantering.
Motionen
Erling Bager (fp) erinrar i motion Kr246 om att de regionala och kommunala museerna sedan några år tillbaka kan beviljas en statlig garanti när konstverk lånas från utlandet. Detta har betytt mycket för de icke statliga museernas utställningsverksamhet. Eftersom garantin inte gäller vid förlust eller skada förorsakad av krig har problem uppkommit sedan de museer som lånar ut konst har börjat ställa hårdare krav på säkerhet, särskilt efter terroristdåden i USA den 11 september 2001. De statliga museerna kan enligt motionären tillgodose detta genom att teckna en jämförelsevis billig tilläggsförsäkring hos Kommerskollegium. Denna möjlighet står dock inte öppen för de regionala och kommunala museerna, vilka är hänvisade till den privata försäkringsmarknaden. Motionären föreslår därför att de regionala och kommunala museerna ska ges samma rätt som de statliga museerna att teckna tilläggsförsäkring hos Kommerskollegium.
Kulturutskottet
Den som ordnar en tillfällig utställning som ska visas i Sverige kan mot avgift beviljas en statlig garanti som täcker kostnader för skada på eller förlust av föremål. Garantin får också lämnas för svenska kulturmanifestationer utomlands. Utställningsgarantier av detta slag administreras av Statens kulturråd, som dock är skyldigt att hämta in yttrande från Kammarkollegiet i frågor som rör säkerhetskrav.
En förutsättning för att en garanti ska kunna lämnas är enligt förordningen (1998:200) att sökanden bedriver utställningsverksamheten utan vinstsyfte, att utställningen har ett väsentligt kulturellt värde och att nödvändiga säkerhetskrav är uppfyllda. Garantin kan utnyttjas av inte bara statliga utställare. Även t.ex. regionala och kommunala museer som bedriver utställningsverksamhet utan vinstsyfte har möjlighet att teckna sig för garantin på samma villkor.
Garantin får inte omfatta förlust eller skada som orsakas av krig. Något motsvarande undantag för terrordåd görs däremot inte i författningen. Garantin får inte heller avse föremål som en statlig myndighet lånar av en annan statlig myndighet. Eftersom den endast gäller utställningsverksamhet omfattas inte heller skador eller förluster på konstföremål som transporteras från t.ex. en svensk ambassad i utlandet hem till Sverige.
Statlig verksamhet var länge helt oförsäkrad. Omfattningen på den statliga verksamheten ansågs då vara så stor att den i sig gav en naturlig riskspridning i och med att kostnaderna för de samlade förluster som kunde uppstå bedömdes vara lägre än de försäkringspremier staten annars skulle ha fått betala.
Sedan tio år tillbaka gäller emellertid nya bestämmelser för de statliga myndigheternas riskhantering. Alla myndigheter är numera skyldiga att göra en riskanalys som visar vilka kostnader staten har eller kan få med hänsyn till den risk för skador eller förluster som finns i respektive myndighets verksamhet. Det framgår av förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering. Bedöms risken vara stor kan en myndighet teckna en särskild verksamhetsförsäkring hos Kammarkollegiet (inte Kommerskollegium som anges i motionen). Däremot får de enligt förordningen inte teckna försäkring hos enskilda försäkringsbolag för skador som staten ska ersätta.
Denna statliga verksamhetsförsäkring kan ses som en företagsförsäkring för statliga myndigheter och består av tre delar, nämligen egendomsförsäkring, följdskadeförsäkring och ansvarsförsäkring.
De premier myndigheterna erlägger tillförs en särskild fond som används för reglering av försäkringsskador och förluster. Till försäkringen är dessutom knutet en kredit i Riksgäldskontoret på 100 miljoner kronor.
Egendomsförsäkringen kan av myndigheterna kompletteras med en tilläggsförsäkring som täcker särskilda ändamål. Det är en försäkringsform som exempelvis museer kan använda sig av i de fall den tidigare redovisade utställningsgarantin inte gäller.
Det bör noteras att den statliga verksamhetsförsäkringen endast gäller myndigheter under regeringen. Centrala museer som är stiftelser kan således inte utnyttja denna försäkring. Det gäller Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum. Detsamma gäller statlig verksamhet som bedrivs i aktiebolagsform som alltså inte heller omfattas av denna försäkringsform.
Den i motionen aktualiserade tilläggsförsäkringen är alltså inte en fristående försäkring utan ingår som en del i en allomfattande verksamhetsförsäkring, vilken tillkommit för att effektivisera de statliga myndigheternas riskhantering. Det framstår därför som mindre lämpligt att ge även lokala och regionala institutioner tillgång till denna försäkring, i synnerhet som försäkringen inte omfattar all statlig verksamhet.
Utskottet avstyrker därför motion Kr246 (fp).
Skeppsholmen som marinhistoriskt centrum
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om att flytta huvuddelen av Sjöhistoriska museets verksamhet till Skeppsholmen. Statens maritima museer förordar för egen del att Sjöhistoriska museet vid en eventuell ny lokalisering förläggs i anslutning till Vasamuseet på Galärvarvet.
Jämför reservation (m).
Motionen
Henrik S Järrel (m) påpekar i motion Kr247 att Sjöhistoriska museet behöver mer ändamålsenliga lokaler och föreslår att huvuddelen av museets verksamhet ska flyttas till Skeppsholmen (yrkande 2). Motionären föreslår dessutom att man ska utveckla Skeppsholmens örlogshistoriska och marina anknytning bl.a. genom att visa intressanta fartyg vid upprustade kajer eller i urbergets gamla, ännu existerande försvarstunnlar (yrkande 1). Uppgiften att spegla Sveriges historia som sjöfartsnation skulle enligt motionären kunna struktureras kring tre nav: örlogshistoria i Stockholm, skeppsbyggnadshistoria i Karlskrona och handelsjöfartshistoria i Göteborg.
Kulturutskottet
Sjöhistoriska museet är centralmuseum för handelssjöfart, sjöförsvar och skeppsbyggeri i Sverige. Museets samlingar är sedan 1938 inrymda i en byggnad på Gärdet ritad av arkitekten Ragnar Östberg. Delar av dem kan sommartid också ses i en av de gamla båthallarna vid Galärvarvet mellan Vasamuseet och Liljevalchs konsthall.
Efterhand som samlingarna vuxit har byggnaden på Gärdet visat sig mindre ändamålsenlig. Till detta har också behovet av utökade administrativa lokaler och arkiv bidragit. Det har medfört att frågan om nya lokaler för Sjöhistoriska museet har diskuterats av och till alltsedan början av 1990-talet.
Frågan prövades i mitten av 1990-talet av Kulturutredningen som även övervägde alternativet med en nedläggning av Sjöhistoriska museet och en utskiftning av samlingarna till bl.a. museerna i Göteborg och Karlskrona. Utredningens majoritet stannade emellertid för att förorda ett sammanhållet museum i Stockholm med nya lokaler på Galärvarvsområdet invid Vasamuseet.
Galärvarvsområdet har därefter varit Sjöhistoriska museets huvudalternativ för en eventuell ny lokalisering även om också andra lösningar övervägts. Dit hör Alkärret - dvs. området vid parkeringsplatsen mittemot Gröna Lunds entré - samt platserna öster och väster om Minsveparhallen - dvs. den byggnad som Junibacken i dag är inrymd i. En lokalisering i anslutning till Minsveparhallen har visserligen bedömts möjlig men avvisats med motiveringen att man då inte skulle få samma direktkontakt med Vasamuseet och alltså tappa poängen med en sammanhållen maritim anläggning.
Statens maritima museers syn på lokaliseringen framgår också av årsredovisningen för 2004. I den sägs att myndigheten vill skapa en sjöhistorisk museiverksamhet i samspel med Stockholms maritima kulturmiljö. SMM har därför "utrett och bearbetar kontinuerligt möjligheterna att kunna omlokalisera Sjöhistoriska museet till Galärvarvet" i anslutning till Vasamuseet.
Av årsredovisningen framgår också att SMM är införstådd med att en omlokalisering av Sjöhistoriska museet tar lång tid att genomföra. Myndighetens uttalade önskan är emellertid att museet vid en sådan omlokalisering förläggs till Galärvarvet. Alternativet Skeppsholmen har aldrig varit aktuellt i SMM:s planering. Utskottet finner därför inte anledning att nu förorda någon lokalisering till Skeppsholmen i enlighet med motionärens förslag.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr247 (m) yrkandena 1 och 2.
Exponeringen av Afrikas kulturskatter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om en bättre och mer rättvisande exponering av Afrikas kulturskatter. Redan finns flera museer som har till uppgift att visa afrikansk konst och kultur.
Motionen
Joe Frans (s) föreslår i motion Kr262 att regeringen ska se över hur man på ett bättre och mer rättvisande sätt kan visa upp Afrikas kulturskatter. I uppdraget ska också ingå att Etnografiska museet eller något annat riksmuseum ges ett tydligare riksansvar för modern afrikansk konst.
Kulturutskottet
I Statens museer för världskultur ingår flera museer med ansvar för bl.a. afrikansk kultur. Världskulturmuseet i Göteborg samt Etnografiska museet och Medelhavsmuseet i Stockholm har alla till uppgift att bl.a. lyfta fram olika sidor av afrikansk konst och kultur.
I Sverige finns även andra museer som intresserar sig för Afrika, särskilt bland dem som ingår i nätverket Swedish African Museum Programme (SAMP), som har sitt kansli i Stockholm.
Kulturutskottet anser mot denna bakgrund att det inte finns anledning att kräva att regeringen gör en översyn av hur Afrikas kulturskatter exponeras.
Utskottet avstyrker motion Kr262 (s).
Nytt konstmuseum till Kiruna
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion med krav på att riksdagen ska uttala sig för att den s.k. Malmfältsgruppen ska behandla frågan om finansieringen av ett nytt konstmuseum i Kiruna.
Motionen
Siv Holma (v) anser i motion Kr315 att ett nytt konstmuseum - Norrbottens läns konstmuseum - ska byggas i Kiruna i samband med att bebyggelsen i staden flyttas för att ge plats åt fortsatt gruvbrytning. Malmfältsgruppen bör enligt motionärens förslag ges i uppdrag att behandla frågan om finansieringen av detta projekt.
Företrädare på hög nivå från LKAB, kommunerna, berörda myndigheter och Regeringskansliet har diskuterat problem och möjligheter med den förestående stadsomvandlingen, skriver motionären som anser att frågan om ett länskonstmuseum i Kiruna bör kunna behandlas i detta sammanhang.
Kulturutskottet
Genom att lämna stöd till regionala museer
Malmfältsgruppen i Näringsdepartementet är ett forum för dialog i övergripande frågor som bildats med anledning av LKAB:s planerade utbyggnad av gruvverksamheten i Kiruna och Gällivare och de effekter det kan komma att få på bebyggelsen i de båda kommunerna. Gruppen leds av näringsminister Thomas Östros.
Om Malmfältsgruppen bedömer det lämpligt att ta upp en fråga av det slag som motionären för fram är den, såvitt utskottet kan bedöma, oförhindrad att göra det. Enligt utskottets mening behövs därför inte något särskilt uttalande från riksdagens sida.
Utskottet avstyrker därför motion Kr315 (v).
Genusvetenskapligt resurscentrum för museer
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om att ett nytt genusvetenskapligt resurscentrum för museer ska inrättas och förläggas till Arbetets museum. Riksdagen har nämligen i princip redan fattat ett sådant beslut.
Motionen
Miljöpartiet de gröna anser i motion Kr382 att könsperspektivet radikalt måste få ett större genomslag i museernas verksamhet, inte minst för att föra vidare visionen om ökad jämställdhet mellan könen i morgondagens samhälle. I motionen föreslås därför att ett nytt genusvetenskapligt resurscentrum för museerna inrättas och förläggs till exempelvis Arbetets museum i Norrköping (yrkande 4).
Kulturutskottet
Motionärernas förslag är i långa stycken redan tillgodosett. Riksdagen biföll hösten 2005 regeringens och samarbetspartiernas budgetförslag på UO17 och godkände därmed även förslaget i budgetpropositionen för 2006 om att under anslaget 28:29 Centrala museer: Stiftelser tillföra 0,5 miljoner kronor till Arbetets museum för en undersökning av förutsättningarna för att vid detta museum etablera en resursenhet för genusfrågor för museer. Syftet med projektet framgår av regleringsbrevet för Arbetets museum för 2006. Där sägs bl.a. att Arbetets museum ska redovisa vilken inriktning resursenhetens verksamhet ska ha och hur den ska knytas till lärosäten och forskare. En utgångspunkt är att resursenheten ska omfatta högst fyra årsarbetskrafter. En redovisning skall lämnas till Regeringskansliet (Utbildnings- och kulturdepartementet) senast den 1 september 2006.
Av dessa skäl avstyrks motion Kr382 (mp) yrkande 4.
Föremålsdatabasen Sofie
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om att Kulturrådet ska ges i uppdrag att finna en långsiktig lösning för utveckling och support av databasen Sofie vid Västerbottens museum. Enligt utskottet bör den systemansvarige tillsammans med användarna finna former för detta.
Motionen
Louise Malmström m.fl. (s) uppger i motion Kr384 att Västerbottens museum har utvecklat en integrerad databas för museianvändning. Databasen, som kallas Sofie, hanterar föremålssamlingar, fotografiska bilder samt in- och utlåning av föremål, fornlämningar och arkiv. Den har enligt motionärerna kommit att bli ett viktigt verktyg för museer, kommuner och ideella föreningar och har i dag över 330 användare i hela landet. Dessa är beroende av den registrering som kan göras i Sofie, och fler användare är intresserade av att ansluta sig. Men för att en databas ska kunna fungera ändamålsenligt behövs både support och utveckling, vilket naturligtvis är förknippat med kostnader som är orimliga för ett enskilt museum att stå för.
Statens kulturråd har stött projektet och dessa bidrag räckte för att finansiera huvuddelen av kostnaderna förknippade med Sofie t.o.m. utgången av 2004. Från och med 2005 har arbetet kunnat hållas hjälpligt flytande med museets interna medel.
I motionen föreslås att exempelvis Statens kulturråd ska ges i uppdrag att undersöka hur man kan finna en långsiktig lösning för utveckling och support av databasen Sofie.
Kulturutskottet
Sofie är ett databasprogram för svenska museer som har utvecklats av Västerbottens museum sedan början av 1990-talet. Programmet har fått en betydande spridning i landet och som också framgår av motionen finns det i dag mer än 330 museer, hembygdsföreningar och andra som använder sig av programmet. Med hjälp av Sofie blir museernas samlingar tillgängliga för en större publik. Föremål, fornlämningar, foton och arkivmaterial kan registerföras och sökas i Sofie. Programmet är främst anpassat för små och medelstora museer.
Systemet är avgiftsbelagt på ett sådant sätt att företag och andra vinstdrivande verksamheter betalar fullt pris medan de flesta museer, arkivinstitutioner, hembygdsförbund och andra icke kommersiella organisationer erlägger ett pris rabatterat med 40 %.
Kulturutskottet ser positivt på Sofie och andra typer av datasystem som gör museernas samlingar tillgängliga för en bredare krets. Det är angeläget att så sker och att samlingarna också blir sökbara via exempelvis Internet. I det avseendet tillgodoser Sofie ett viktigt syfte.
Kulturrådet har under tre år gett bidrag till utveckling av Sofie. Avsikten med Kulturrådets fleråriga stöd till Sofie har varit att säkerställa långsiktigheten i verksamheten. Med hänsyn till Sofies betydelse anser utskottet detta vara motiverat. Utskottet anser dock inte att det är en uppgift för Kulturrådet att ta på sig ansvaret för att finna former för utveckling och support av en databas av detta slag. Det bör ankomma på den systemansvarige, dvs. Västerbottens museum, att tillsammans med övriga användare göra det, liksom att utforma ett system för dess finansiering.
Enligt utskottets mening bör alltså riksdagen inte ta något initiativ med anledning av motionärernas förslag.
Utskottet avstyrker därför motion Kr384 (s).
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Skeppsholmen som marinhistoriskt centrum, punkt 4 (m) |
av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anna Lindgren (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om Skeppsholmen som marinhistoriskt centrum. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr247 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Skeppsholmen har marinhistoriska anor som går tillbaka till mitten av 1600-talet. Här låg en gång i tiden den svenska flottans bas och än i våra dagar finns lämningar som minner om detta kulturarv.
Sjöhistoriska museet vill lämna sina nuvarande, i dag mindre ändamålsenliga, lokaler vid Djurgårdsbrunnsviken. Att förlägga detta museum till Skeppsholmen skulle knyta an till öns örlogshistoria. Där skulle museet kunna fungera som ett gemensamt örlogshistoriskt centrum för landet med inte bara marina samlingar utan även forskningsbibliotek, arkiv och utrymmen för navalakademiska föreningar och marinhistoriska sällskap. Det centrala läget i en huvudstad vore i så fall också smått unikt.
Den marina prägeln på Skeppsholmen kan också framhävas tydligare, bl.a. genom att förevisa intressanta fartyg vid upprustade kajer. Intressanta men ömtåligare, mindre fartyg kan förvaras och förevisas i de gamla försvarstunnlar som finns insprängda i urberget. På Skeppsholmen kan också ges plats för viss mindre skeppsbyggnation med skolanknytning.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion Kr247 (m) yrkandena 1 och 2.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motion från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Kr233 av Kent Olsson m.fl. (m):
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om underhållet av föremål tillhörande Drottningholms slottsteater. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005
2005/06:Kr238 av Axel Darvik (fp):
2005/06:Kr246 av Erling Bager (fp):
2005/06:Kr247 av Henrik S Järrel (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vidareutveckla Skeppsholmens örlogshistoriska och marina anknytning. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att flytta huvuddelen av Sjöhistoriska museets verksamhet till Skeppsholmen. |
2005/06:Kr262 av Joe Frans (s):
2005/06:Kr315 av Siv Holma (v):
2005/06:Kr382 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om genusvetenskapligt resurscentrum. |
2005/06:Kr384 av Louise Malmström m.fl. (s):