Kulturutskottets betänkande 2005/06:KrU8 | |
Idrottsfrågor | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlas närmare 30 motionsyrkanden om idrottsfrågor väckta under allmänna motionstiden 2004 och 2005.
Motionerna gäller frågor om folkhälsa, breddidrott, näridrottsplatser, tolerans- och etikfrågor, Handslaget, idrottsföreningars ekonomiska förutsättningar, sponsring, sportskytte, OS, internationella idrottsevenemang och idrottsfrågor inom EU.
Samtliga dessa motioner avstyrks.
I betänkandet finns 10 reservationer och 1 särskilt yttrande.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Folkhälsa |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:So470 yrkande 11 och 2005/06:Kr412 yrkande 8. |
Reservation 1 (kd, c)
2. | Breddidrott |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr375 yrkande 5, 2005/06:Kr376 yrkande 37 och 2005/06:MJ351 yrkande 13. |
Reservation 2 (m, fp, kd, c)
3. | Näridrottsplatser |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr325. |
4. | Tolerans- och etikfrågor |
| Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr396 yrkande 3, 2005/06:L342 yrkandena 10 och 11, 2005/06:Kr373 yrkande 2 och 2005/06:Kr380 yrkande 11. |
Reservation 3 (kd)
5. | Handslaget |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr350 och 2005/06:MJ351 yrkande 16. |
Reservation 4 (m)
6. | Idrottsföreningars ekonomiska förutsättningar m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr320, 2005/06:Kr373 yrkandena 12 och 13, 2005/06:Kr380 yrkande 5 och 2005/06:MJ351 yrkande 15. |
Reservation 5 (kd)
Reservation 6 (v)
7. | Sponsring m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr373 yrkande 14 och 2005/06:Kr380 yrkande 7. |
Reservation 7 (v)
8. | Sportskytte |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ju305 yrkande 1. |
9. | OS i Kina 2008 |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr375 yrkande 12. |
Reservation 8 (m, fp, kd, c)
10. | OS i Sverige |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr204, 2005/06:Kr334 yrkande 24 och 2005/06:Kr393. |
Reservation 9 (c)
11. | Internationella idrottsevenemang m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr351 och 2005/06:Kr373 yrkande 17. |
Reservation 10 (m, fp, kd, c)
12. | Idrottsfrågor inom EU |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr373 yrkande 22. |
Stockholm den 7 februari 2006
På kulturutskottets vägnar
Lennart Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp), Lars Wegendal (s), Eva Arvidsson (s), Kent Olsson (m), Paavo Vallius (s), Siv Holma (v), Matilda Ernkrans (s), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Birgitta Sellén (c), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Anna Lindgren (m), Inger Nordlander (s), Rossana Dinamarca (v), Hans Backman (fp), Kenneth Lantz (kd) och Johan Andersson (s).
Redogörelse för ärendet
Utskottet har under våren 2006 i ett annat betänkande (bet. 2005/06:KrU15) avstyrkt runt 50 motionsyrkanden rörande idrottsfrågor. Dessa har behandlats i förenklad form mot bakgrund av att lika eller snarlika motionsyrkanden varit uppe till behandling så sent som våren 2005.
Utskottets överväganden
Folkhälsa
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om idrottsrörelsens roll i folkhälsoarbetet eftersom yrkandena ligger väl i linje med de intentioner som finns inom bl.a. idrottsrörelsen och det arbete som pågår runt dessa frågor.
Jämför reservation 1 (kd, c).
Motionerna
Kristdemokraterna framhåller i motion Kr412 (kd) att övervikt bland barn och ungdomar är ett växande problem som måste tas på största allvar och att det krävs ett batteri av åtgärder inom ett flertal politikområden. Idrottsrörelsen har enligt motionärerna en avgörande roll att spela för barns och ungdomars fysiska hälsa (yrkande 8).
Opinionsbildning i folkhälsofrågor är enligt Erik Ullenhag m.fl. (fp) en viktig uppgift som idrottsrörelsen med fördel kan fylla. Flera föreningar och förbund bedriver enligt motionärerna utöver sin ordinarie verksamhet speciella projekt för folkhälsa och friskvård i samarbete med landsting, kommuner och företag. Detta är enligt motionärerna positivt och bör kunna utvecklas ytterligare (So470 yrkande 11).
Utskottets ställningstagande
Som motionärerna anger har idrottsrörelsen en viktig uppgift att fylla när det gäller frågor om ungdomars fysiska hälsa och folkhälsofrågor över huvud taget. Dessa frågor uppmärksammas också inom flera politikområden.
Regeringen anför i budgetpropositionen för 2006 att staten, kommunerna och idrottsrörelsen tillsammans måste pröva nya former för att bryta den utveckling som innebär att många människor i olika åldrar inte motionerar i tillräcklig omfattning, och som på sikt leder till sämre hälsa. Regeringen anser att det är av stor vikt att i samhällsplaneringen, i skolans arbete och i andra sammanhang uppmuntra och ge möjligheter till kvinnors och mäns motion och idrott.
Även Riksidrottsförbundet (RF) tar i sin verksamhetsinriktning för 2006-2007 upp frågan om barns och ungdomars fysiska hälsa och anför bl.a. följande. Genom olika studier vet vi att en stor grupp unga människor lever ett fysiskt inaktivt liv. Huvuddelen av dessa ungdomar söker sig inte spontant till idrottsföreningarnas verksamhet. Genom samverkan med skolan kring dess uppdrag att erbjuda alla elever organiserad fysisk aktivitet varje skoldag kan idrottsrörelsen nå de barn och ungdomar som kanske allra bäst behöver sådan verksamhet. Ett av RF:s inriktningsmål för 2006-2007 är att fortsätta samverka med skolan för att i dag aktivera fysiskt inaktiva barn och ungdomar. Ett annat sådant mål är att arbeta för att öppna dörrarna för fler som vill börja idrotta först i tonåren, bl.a. genom att utveckla verksamheter för ungdomar.
Av intresse är också att den inom idrottsrörelsen pågående fyraåriga satsningen "Handslaget" går ut på att bl.a. öppna dörrarna för fler, satsa mer på flickidrotten och intensifiera samarbetet med skolorna. I budgetpropositionen för 2006 anges att åtgärder ska vidtas inom ramen för "Handslaget" för att erbjuda flickor och pojkar, som i dag inte deltar i idrottsverksamhet, lustfyllda och hälsofrämjande aktiviteter utan krav på resultat.
Utskottet uttalade förra året (bet. 2004/05:KrU5) att Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Livsmedelsverket till regeringen i februari 2005 överlämnat ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Utskottet har inhämtat att detta material för närvarande bereds i Regeringskansliet.
Beträffande motionsyrkandet om att idrottsrörelsen har en viktig uppgift att fylla som opinionsbildare i folkhälsofrågor kan också noteras att motionsönskemålet överensstämmer med vad idrottsrörelsen skriver i sitt idéprogram "Idrotten vill". Där anges som motionärerna också nämner att många föreningar och förbund bedriver, förutom sin ordinarie verksamhet, speciella projekt för friskvård och folkhälsa, tillsammans med landsting, kommuner, skolor och olika företag, t.ex. inom ramen för Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Detta är enligt idéprogrammet positivt för idrottsrörelsen och bör utvecklas vidare. Samtidigt anges att det är viktigt att betona att denna verksamhet ska ses som en uppdragsverksamhet och finansieras som sådan, byggd på speciella överenskommelser mellan de olika intressenterna.
I sammanhanget kan också lyftas fram att RF för närvarande håller på att ta fram en strategi för idrottsrörelsens roll i folkhälsoarbetet. Ett förslag kommer enligt RF att läggas fram till riksidrottsstyrelsen under våren 2006.
Då motionsyrkandena ligger väl i linje med de intentioner som finns bl.a. inom idrottsrörelsen och det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna Kr412 (kd) yrkande 8 och So470 (fp) yrkande 11.
Breddidrott
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden - om för tidig elitsatsning och om att idrott också måste finnas tillgänglig för barn och ungdomar som inte vill tävla - med hänvisning till de intentioner som finns och det arbete som pågår inom idrottsrörelsen.
Utskottet avstyrker också motionsyrkande om vikten av att samhällets resurser kanaliseras till breddidrotten med hänvisning till att elitidrotten i hög grad finansieras av sig själv.
Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).
Motionerna
Folkpartiet framhåller i motion Kr376 att det inom alltför många idrottsföreningar finns tydliga inslag av en elitsatsning inom barnverksamheten trots att RF är tydlig i sitt budskap om att barnidrott ska vara rolig. Elitsatsningen bör enligt motionärerna motarbetas (yrkande 37).
I motion Kr375 anför Folkpartiet att idrott också måste finnas tillgänglig för barn och ungdomar som inte vill tävla. Enligt motionärerna är det viktigt att ledarna är uppmärksamma på detta och lägger upp träningen så att inte bara de bästa premieras (yrkande 5).
Samhällets resurser ska enligt Miljöpartiet i första hand kanaliseras till flick-, pojk- och breddidrotten, dvs. den del av idrotten där de allra flesta kan vara med. Till breddidrotten räknas också handikapp-, korp- och motionsidrott (MJ351 yrkande 13).
Utskottets ställningstagande
När det gäller motionsyrkandena om en tidig elitsatsning och att idrott måste vara tillgänglig också för barn och ungdomar som inte vill tävla, kan noteras att man i idrottsrörelsens idéprogram, "Idrotten vill", utgår från att idrott ska delas upp efter ålder och ambitionsnivå. Där sägs bl.a.: "Inom barnidrotten leker vi och ger barnen tillfälle att pröva på olika idrotter . Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor."
RF har i sin verksamhetsinriktning för 2006-2007 uppmärksammat frågan och där angett bl.a. följande. I ungdomsidrotten är det naturligt att ambitionsnivån höjs och att kraven därmed ökar. För ungdomar med stort intresse och talang ges ofta goda förutsättningar i föreningarna. Tyvärr ägnas verksamhet för övriga ungdomar inte alltid samma intresse, vilket är ett skäl till att många lämnar den organiserade idrotten under tonåren. Ofta har dock också dessa ungdomar ett intresse av att, med andra motiv och drivkrafter, fortsätta att bedriva idrott. RF vill stimulera ungdomar till ett livslångt intresse för idrott och annan fysisk aktivitet och anser att det måste kunna erbjudas alternativ även för dem som gärna vill fortsätta idrotta enbart av lust och glädje.
Ungdomsstyrelsen har på regeringens uppdrag genomfört en studie om unga och föreningsidrotten ("Unga och föreningsidrotten", 2005:9). Av studien framgår bl.a. att mer än 80 % av alla barn och ungdomar någon gång är med i en idrottsförening. Samtidigt framgår det av studien att många barn och ungdomar av olika anledningar hoppar av föreningsidrotten. Vidare framgår att 58 % av dem som hoppar av lämnar föreningsidrotten till följd av omständigheter som de unga själva beklagar.
Utskottet ser med stor tillfredsställelse att andelen barn och ungdomar som någon gång är med i en idrottsförening är så hög. Men denna höga andel gör det enligt utskottets uppfattning än viktigare att se till att så många som möjligt också ges förutsättningar att träna och trivas så att de stannar kvar. Här har enligt utskottets uppfattning idrottsrörelsen och dess ledare en viktig uppgift att fylla för att ge alla barn och ungdomar bra alternativ.
Med hänvisning till det som anförts och till de intentioner som finns och det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna Kr375 (fp) yrkande 5 och Kr376 (fp) yrkande 37.
Beträffande motionsyrkandet om att samhällets resurser i första hand ska kanaliseras till flick-, pojk- och breddidrott kan nämnas att två tredjedelar av det statliga stödet går till barn- och ungdomsidrotten, dels via LOK-stödet (Bidrag till lokal barn- och ungdomsverksamhet), dels via "Handslaget". Elitidrotten finansieras i hög grad av sig själv.
Utskottet uttalade förra året när det gäller breddidrotten bl.a. följande (bet. 2004/05:KrU5).
Breddidrotten svarar för den kvantitativt helt övervägande delen av idrottsrörelsens verksamhet. I den ryms såväl den omfattande barn- och ungdomsverksamheten som den breda motionsidrotten, men också den stora del av tävlingsidrotten som inte är elitidrott. Riksdagen har tidigare slagit fast att ett av syftena med statens stöd till idrotten är att statsbidraget ska stödja verksamhet som gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion. Nämnas kan att antalet medlemmar inom idrottsrörelsen i åldern 7-70 år uppskattas till 3,4 miljoner varav kvinnorna utgör 44 % och männen 56 %.
Med hänsyn till det anförda får motionen anses tillgodosedd. Motion MJ351 (mp) yrkande 13 avstyrks.
Näridrottsplatser
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkande om att "Handslagets" satsning på näridrottsplatser ska gälla även andra platser än storstadsområden.
Motionen
Inger Lundberg m.fl. (s) är positiva till att 55 miljoner kronor av regeringens satsning på "Handslaget" riktas till speciellt prioriterade områden och att regeringen angett att pengarna kan användas till näridrottsplatser. Motionärerna anser dock inte, i motsats till regeringen, att man ska begränsa resurserna till etableringen av näridrottsplatser i storstadsområden. Det måste enligt dem vara behovet och det enskilda projektet som avgör om bidrag ska erhållas och inte dess lokalisering (Kr325).
Utskottets ställningstagande
Näridrottsplatser, dvs. små flexibla anläggningar i bostadsområdena, är enligt utskottets uppfattning en viktig tillgång vid sidan av de traditionella idrottsanläggningarna. Dessa idrottsplatser har med tanke på närheten till hemmen lättare att dra till sig barn och ungdomar än de traditionella idrottsanläggningarna och kan på så sätt stimulera flera att idrotta. Utskottet är därför i likhet med motionärerna positivt till att fler näridrottsplatser etableras.
Ansvaret att uppföra näridrottsplatser ligger i första hand på kommunerna. Såväl kommunala beslutsfattare som bostadsbolag har enligt RF på senare år blivet alltmer intresserade av dessa mindre anläggningar.
Det finns också möjlighet att söka bidrag till näridrottsplatser inom ramen för RF:s bidrag till föreningsägda anläggningar.
Därutöver kan, som motionärerna anger, bidrag utgå från satsningen "Handslaget" för etablering av näridrottsplatser i storstadsområden.
Denna satsning har enligt RF sin grund i att man i storstadsområden, till skillnad från övriga landet, kan redovisa anläggningsrelaterade hinder för nyrekrytering av barn och ungdomar inom de flesta idrotter. I praktiken innebär detta enligt RF att stora grupper av barn och ungdomar tvingas att stå i kö för att komma i åtnjutande av organiserad idrottslig verksamhet. Genom utveckling av barnidrott i närmiljö kan enligt RF utrymme frigöras för ungdoms- och vuxenverksamhet i befintliga anläggningar.
Vidare kan noteras att RF under 2005 tillsatt ett anläggningsråd som arbetar med anläggningsfrågor ur ett strategiskt perspektiv. För att tillgodose behovet av anläggningar krävs enligt RF att kommunerna tar ansvar och tillsammans med de lokala idrottsföreningarna ser över anläggningssituationen och avsätter resurser, inte bara från år till år utan på längre sikt för att undvika växande köer.
Utskottet har inga invändningar mot att det inom "Handslaget" görs en prioritering av näridrottsplatser i storstadsområden. Men hänvisning härtill och till vad utskottet i övrigt anfört avstyrker utskottet motion Kr325 (s).
Tolerans- och etikfrågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden som tar upp frågor om etik, mobbning, sexuella trakasserier och diskriminering på grund av sexuell läggning.
Jämför reservation 3 (kd) och särskilt yttrande (v).
Motionerna
I motion Kr380 anför Vänsterpartiet att idrotten ska välkomna alla utan hänsyn till t.ex. kön, ålder, socialt ursprung, etnicitet, funktionshinder eller sexuell läggning. Etikfrågorna ska enligt motionärerna alltid stå i förgrunden inom idrotten och fusk motarbetas. Staten ska därför ständigt stödja det pågående etikarbetet genom att betona vikten av detta i sin bidragsgivning (yrkande 11).
Kristdemokraterna framhåller i motion Kr373 att regeringen inom ramen för "Handslaget" bör lägga vikt vid att idrottsrörelsen lyfter fram de idrottsetiska frågorna (yrkande 2).
Miljöpartiet anser i motion L342 att det bör göras en utredning angående HBT-personers (homosexuella, bisexuella och transpersoner) situation inom idrottsvärlden, dels på elit- och amatörnivå, dels inom barn-, ungdoms- och vuxenidrotten (yrkande 10).
I samma motion, yrkande 11, framhåller motionärerna att eftersom staten, landstingen och kommunerna ger betydande ekonomiskt stöd till idrottsrörelsen bör ett krav kopplas/villkoras till att det tas fram, uppdateras och genomförs handlingsplaner/policy för HBT-personer inom idrottsrörelsen.
Enligt motionärerna bakom motion 2004/05:Kr396 (mp, fp, v, c) bör HBT-frågorna inom idrottsrörelsen uppmärksammas betydligt mer än vad som har varit fallet hittills. Inte minst gäller detta ungdomsidrottens roll att förmedla värderingar och motarbeta homofientlig jargong, liksom dold eller öppen diskriminering samt ren mobbning av homofobisk eller HBT-fientlig art (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Såväl i idrottsrörelsens idéprogram "Idrotten vill" som i RF:s verksamhetsinriktning för 2006-2007 anges att idrottsrörelsen ska vara öppen för alla, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt oavsett fysiska eller psykiska förutsättningar.
I idéprogrammet anges vidare att trovärdighet blir ett alltmer centralt begrepp. I förbund och föreningar ska man därför se till att verksamheten till både form och innehåll lever upp till de mål idrottsrörelser sätter upp och vill stå för. Såväl för att rekrytera idrottsutövare och engagera ideella ledare som för att legitimera samhällsstödet och vara attraktiv inom den privata sektorn ska idrottsrörelsen föra en aktiv intern debatt om idrottens etik och trovärdighet. Genom utbildning och kontinuerligt utvecklingsarbete ska idrottsrörelsen inom förbund och föreningar säkra kvaliteten i verksamheten.
Beträffande motionsyrkandet om att de idrottsetiska frågorna bör lyftas fram inom ramen för "Handslaget" kan nämnas att ett av de fem prioriterade områdena inom "Handslaget" är kampen mot droger (alkohol, tobak och dopning). Under första året av projektet har nära 100 miljoner kronor fördelats till 6 187 projekt och av dessa riktar sig ca 300 till "kampen mot droger".
När det gäller åtgärder mot sexuell diskriminering m.m. inom idrotten antog RF i slutet av 2002 en policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering inom idrotten. Policyn har i början av 2006 redigerats och tryckts om och i dess nya lydelse uttalas bl.a. att det är oacceptabelt att sexuella trakasserier förekommer inom idrotten.
I sin verksamhetsinriktning för 2006-2007 har RF angett att man utifrån en antagen policy ska sprida kunskap och information om frågor rörande HBT, dvs. homo-, bi- och transsexualitet, och om de berördas situation inom idrottsrörelsen. Vidare ska RF i samverkan med SISU Idrottsutbildarna verka för utbildning om idrottens sociala betydelse och om metoder för att förebygga och ingripa mot alla former av mobbning och trakasserier.
Vidare kan påpekas att RF deltar i ett paraplyprojekt inom ramen för EU-programmet Equal. Projektet är ett utvecklingspartnerskap mellan Försäkringskassornas förbund, Handikappförbundens samarbetsorgan, Skandia, Fackförbundet ST och RF. Dess syfte är att öka intresset och kunskapen om mångfald på arbetsplatsen samt skapa opinion mot all diskriminering på grund av kön, etnicitet, funktionshinder och sexuell läggning. Genom kanaler som webbtidning, böcker och seminarier vill paraplyprojektet informera och påverka både beslutsfattare och medier.
Riksdagen har tidigare slagit fast idrottens självständiga ställning och framhållit att idrottsrörelsen upprätthåller sin självständighet genom att själv lägga fast målen för verksamheten medan staten i sin bidragsgivning endast anger de övergripande syften som bidragen har. Ett av dessa syften är att främja god etik. Utskottet är inte av någon annan uppfattning och delar därför inte motionärernas uppfattning att staten ska koppla krav till bidragsgivningen.
I likhet med förra året vill utskottet dock påtala vikten av att aktiva, föräldrar och idrottsledare arbetar med attityder och värderingar och hjälper till att öka förståelsen och respekten för skrivna och oskrivna regler inom idrotten. I detta arbete ser utskottet utbildningen av ledare och tränare som en väldigt viktig väg att gå för att förebygga mobbning och trakasserier.
Med hänsyn till det arbete som bedrivs inom idrottsrörelsen och till vad utskottet anfört avstyrks motionerna Kr373 (kd) yrkande 2, Kr380 (v) yrkande 11, 2004/05:Kr396 (mp, fp, v, c) yrkande 3 samt L342 (mp, -) yrkandena 10 och 11.
Handslaget
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om en fortsatt satsning på "Handslaget" och om att ändra inriktning på denna satsning till en "folkhälsomiljard", med hänvisning till att utskottet vill avvakta med ett ställningstagande till dess utvärderingen av "Handslaget" är klar.
Jämför reservation 4 (m).
Bakgrund
Riksdagen har beslutat om en fyraårig satsning, "Handslaget", innebärande att idrottsrörelsen tillförs sammanlagt 1 miljard kronor från AB Svenska Spel. Satsningen omfattar idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet och pågår t.o.m. juni 2007. Pengarna används för att stödja och uppmuntra idrottsföreningar och förbund att öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna, satsa mer på flickidrotten, delta i kampen mot droger och intensifiera samarbetet med skolorna.
Motionerna
Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren framhåller i motion Kr350 (m) att det är viktigt att idrottsrörelsen så tidigt som möjligt får besked om vad som ska hända efter halvårsskiftet 2007 när satsningen på "Handslaget" är slut. För att effekterna av "Handslaget" ska bli långvariga krävs enligt motionärerna långsiktigt engagemang. Idrotten bör därför enligt motionärerna ges besked att det samlade stödet kommer att fortsätta på minst samma nivå även efter halvårsskiftet 2007.
Miljöpartiet anser i motion MJ351 att "Handslaget" (idrottsmiljarden) är ett lovvärt projekt och att det finns anledning att fundera över ett mer långsiktigt bidrag när projektet avslutas och utvärderingen är gjord. En invändning som motionärerna lyfter fram är att projektet stöder fysisk aktivitet som innebär tävling. Miljöpartiet föreslår att "idrottsmiljarden" i stället görs om till en "folkhälsomiljard" i samband med att avtalet med RF löper ut. Fysisk aktivitet som inte innehåller tävlingsmoment är enligt motionärerna väl så viktig för folkhälsan och vänder sig till betydligt bredare grupper (yrkande 16).
Utskottets ställningstagande
"Handslaget" har enligt RF hittills engagerat tusentals ledare samt uppemot 370 000 flickor och pojkar i olika åldrar. Satsningen har också involverat ca 8 000 idrottsföreningar. Dessutom arbetar enligt RF samtliga 68 specialidrottsförbund (SF) och 21 distriktsidrottsförbund (DF) för att öppna dörrarna för fler och aktivera dem som inte spontant söker sig till idrottsföreningar.
RF håller för närvarande på att utvärdera "Handslaget". RF har antagit en utvärderingsplan och har avsatt 5-6 miljoner kronor under två år för forsknings- och utvärderingsprojekt om "Handslaget" och dess effekter för idrottsrörelsen och samhället. Av dessa medel går 5,2 miljoner kronor i forskningsbidrag till 22 projekt inom tio olika lärosäten. Det är enligt RF en flora projekt som täcker in alla fem prioriterade områden inom "Handslaget".
Utskottet ser mycket positivt på det arbete som har bedrivits inom ramen för "Handslaget" och anser att det är väl valda områden som satsningen avser. Utskottet vill dock avvakta med att ta ställning till en eventuell fortsättning av satsningen eller en ändring av dess innehåll till dess utvärderingen är klar. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna Kr350 (m) och MJ351 (mp) yrkande 16.
Idrottsföreningars ekonomiska förutsättningar m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för idrottsföreningar och om att utreda hur idrottsstödet skulle påverkas av en avreglering av spelmarknaden.
Jämför reservationerna 5 (kd) och 6 (v).
Motionerna
Kristdemokraterna framhåller i motion Kr373 att idrott är viktig även utanför skolan och att det är angeläget att medlems- och träningsavgifterna för barn hålls nere så att alla har möjlighet att delta (yrkande 12).
I samma motion yrkande 13 anför motionärerna att samhället har ett övergripande ansvar för ett aktivt idrottsliv och att det är viktigt att idrotten får ett stabilt och förutsägbart statligt stöd. Motionärerna anser att det är olyckligt för idrottsrörelsen med kortlivade projekt med tillfälligt tillskjutna medel.
I motion Kr320 (s) anför Billy Gustafsson och Louise Malmström att en översyn bör övervägas för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för ungdomsverksamheten inom idrottsföreningar. Motionärerna framhåller att Svenska Spels vinster skulle kunna användas i detta syfte.
Så länge idrotten lever upp till eller arbetar seriöst mot uppställda mål är det enligt Vänsterpartiet logiskt med ett långsiktigt statligt stöd på en säkerställd nivå. Vänsterpartiet anser att regeringen bör utreda hur en mer långsiktig och förutseende planering ska göras möjlig för idrottsrörelsen (Kr380 yrkande 5).
Miljöpartiet framhåller i motion MJ351 att partiet av flera skäl inte vill ha en avreglerad spelmarknad bl.a. därför att pengarna till idrottsrörelsen då minskar. Motionärerna anser att regeringen bör utreda hur idrottens stöd skulle påverkas av en avreglering av spelmarknaden (yrkande 15).
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att medlems- och träningsavgifterna hålls nere så att fler har råd och möjlighet att idrotta. Ett av "Handslagets" prioriterade områden är som ovan anförts att hålla tillbaka avgifterna. Cirka 9 % av satsningens 6 187 projekt första året hade det som syfte.
Med hänsyn till de satsningar som görs för att hålla tillbaka avgifterna avstyrker utskottet motion Kr373 (kd) yrkande 12.
Beträffande motionsyrkandena om de ekonomiska förutsättningarna för idrottsrörelsen kan nämnas att statens samlade stöd till idrotten har ökat kraftigt under de senaste åren. Stödet uppgick 2004 till 1 316 miljoner kronor, varav 445 miljoner kronor över statsanslaget, och 2005 till 1 463 miljoner kronor, varav 448 miljoner kronor över statsanslaget.
Två tredjedelar av det statliga idrottsstödet kommer från AB Svenska Spel. Av dessa medel går 640 miljoner kronor till LOK-stödet och 400 miljoner kronor till "Handslaget". Dessa pengar är öronmärkta för idrottsföreningarnas barn- och ungdomsverksamhet. Som angetts ovan håller RF för närvarande på att utvärdera "Handslaget". RF har antagit en utvärderingsplan, och forsknings- och utvärderingsprojekt är på gång.
Med hänsyn till den utvärdering som är på gång rörande "Handslaget" anser utskottet att det i dagsläget inte finns anledning att göra en utredning om det samlade stödet till idrottsrörelsen.
Utskottet avstyrker därför motionerna Kr320 (s), Kr373 (kd) yrkande 13 och Kr380 (v) yrkande 5.
I betänkandet Spel i en föränderlig värld - slutbetänkande av Lotteriutredningen (SOU 2006:11) har utredningen övervägt alternativ till den nuvarande regleringen av spelmarknaden, men har på grund av den tid som stått till förfogande endast skissartat presenterat en annan modell. Utskottet finner inte anledning att nu ställa sig bakom motionsförslag om en utredning om hur idrottens stöd skulle påverkas av en avreglering av spelmarknaden. Utskottet avstyrker motion MJ351 (mp) yrkande 15.
Sponsring m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om sponsring och om att säkerställa idrottsrörelsens egenfinansiering.
Jämför reservation 7 (v).
Motionerna
I motion Kr373 anför Kristdemokraterna att den största finansiären av idrottsrörelsen är näringslivet. Finansieringen sker i form av sponsring. Stödet till idrotten riktar sig enligt motionärerna både till elitidrotten och till småklubbar som ägnar sig åt motions- och breddidrott. Kristdemokraterna ser positivt på näringslivets stöd till idrotten och menar att formerna för detta måste utvecklas (yrkande 14).
I motion Kr380 anför Vänsterpartiet att idrottsrörelsen i stor utsträckning är egenfinansierad i bemärkelsen att intäkterna genereras av rörelsens föreningar och förbund. Det samhälleliga stödet står för ca 36 % av intäkterna. För att upprätthålla idrottsrörelsens självständighet och oberoende är det enligt motionärerna viktigt att säkerställa att egenfinansieringen även i framtiden står för en betydande andel av de totala intäkterna (yrkande 7).
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är av vikt att idrottsrörelsen bygger sin verksamhet på egenfinansiering i så stor utsträckning som möjligt och ser liksom motionärerna också positivt på näringslivets stöd till idrotten.
Utskottet kan nämna att regeringen har tillsatt en utredning som ska se över idrottens skattefrågor. Utredningen ska se över inkomstbeskattningen av ideella föreningar som bedriver idrottsverksamhet samt vissa inkomstskattefrågor som berör idrottare, domare och andra idrottsfunktionärer. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 mars 2006.
Utskottet vill erinra om att motionsyrkanden rörande skatteregler om sponsring tillhör skatteutskottets beredningsområdet och kommer att beredas där senare i vår.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr373 (kd) yrkande 14 och Kr380 (v) yrkande 7.
Sportskytte
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkande om att insatser bör göras för att uppmuntra sportskytte med hänvisning till att det inte är en uppgift för riksdagen att i anslagshänseende prioritera en idrottsgren framför en annan.
Motionen
Else-Marie Lindgren (kd) anför i motion Ju305 att sportskytte är en av Sveriges största individuella idrottsgrenar och att det är en sport där de fysiska och mentala förutsättningarna är lika för alla, kvinnor som män, ung som gammal. Motionären framhåller vidare att det finns drygt 60 föreningar som bedriver handikappskytte för rörelsehindrade, utvecklingsstörda och synskadade. Det är enligt motionären av vikt att insatser görs för att uppmuntra sportskytte som idrottsform (yrkande 1).
Utskottets ställningstagande
Svenska Sportskytteförbundet är ett av 68 medlemsförbund i RF. Det ligger inte i linje med idrottsrörelsens verksamhetsidé att ge ett speciellt statligt stöd till ett specialidrottsförbund. Det är inte heller riksdagens uppgift att i anslagshänseende prioritera en idrottsgren framför en annan. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Ju305 (kd) yrkande 1.
OS i Kina 2008
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att regeringen inför OS i Kina 2008 bör uppmana SOK att i kontakterna med Kina arbeta för demokratisering och införande av mänskliga rättigheter i Kina.
Jämför reservation 8 (m, fp, kd, c).
Motionen
Folkpartiet utgår i motion Kr375 från att regeringen uppmanar Sveriges olympiska kommitté att i kontakterna med Kina inför OS 2008 arbeta för demokratisering och införande av mänskliga rättigheter i Kina (yrkande 12).
Utskottets ställningstagande
Utrikesminister Laila Freivalds har som svar på en fråga om vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att förhindra att Kinas brott mot de mänskliga rättigheterna döljs under OS 2008 (2004/05:4) anfört följande.
Den internationella olympiska kommittén tilldelade 2001 Peking arrangörskapet för de olympiska spelen 2008. Beslutet har välkomnats på många håll, både i Kina och i omvärlden, inte enbart därför att Kina är en stor idrottsnation, utan även då detta innebär en ökad exponering, som kan ge stimulans för förändringar i positiv riktning.
Kina har genomgått en snabb ekonomisk tillväxt under drygt två decennier, och landets ekonomiska och politiska betydelse har ökat markant. Under denna period har öppenheten och utbudet av kultur och information ökat samtidigt som statens inblandning i människors privatliv har minskat något. Bristande respekt för de mänskliga rättigheterna är dock fortsatt ett problem i Kina. Sverige söker därför på olika sätt, genom dialog och samarbete, både enskilt, i EU-samarbetet och genom FN-systemet, bidra till en utveckling i Kina som leder till att respekten för de mänskliga rättigheterna stärks och att internationella normer vinner ytterligare insteg i det kinesiska rättssystemet. Arbete pågår även inom initiativet Globalt Ansvar, som syftar till att stimulera svenska företags engagemang för frågor som rör socialt och miljömässigt ansvarstagande i länder där de är verksamma.
Under OS 2008 kommer omvärlden sannolikt genom medierna och under olika evenemang att fokusera inte bara på de rent sportsliga händelserna, utan i hög grad även på det samhälle som möter en besökare i Kina i dag. Man kan utgå ifrån att även negativa sidor av den snabba moderniseringen och frågor som brott mot mänskliga rättigheter kommer att skildras och diskuteras i internationella medier. Detta kan även stimulera den inhemska debatten i Kina. Det kan inte uteslutas att ett stort evenemang som ett OS i stället för att dölja den kinesiska vardagen och avigsidorna i samhället kommer att bidra till mer av erfarenhetsutbyte och öppen debatt om olika samhällsfrågor och om landets fortsatta utveckling.
Det svar som utrikesministern lämnat ligger enligt utskottet i linje med vad motionärerna eftersträvar. Motion Kr375 (fp) yrkande 12 avstyrks.
OS i Sverige
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om
- att Sverige bör ansöka om att få arrangera olympiska vinterspel i Åre och Östersund 2018,
- att begära att regeringen låter se över förutsättningarna att stödja ett sommar-OS i Stockholm och
- att regeringarna i Sverige och Danmark tillsammans bör undersöka möjligheterna att ansöka om att arrangera ett sommar-OS i Öresundsregionen 2020.
Jämför reservation 9 (c).
Motionerna
I motion Kr334 anser Centerpartiet att Sverige bör ansöka om att få arrangera olympiska vinterspel i Åre och Östersund 2018 (yrkande 24).
I motion Kr393 (s) hemställer Britta Lejon m.fl. att riksdagen ska begära att regeringen låter se över förutsättningarna för att stödja Stockholm som arrangör av sommar-OS. Motionärerna betonar att uppdraget att arrangera ett OS innebär oerhört mycket positivt och inte bara en massa arbete och kostnader för arrangören. Värdstaden får draghjälp som turist- och evenemangsstad. Värdskapet skapar kraftsamling och framtidstro. Rätt använt kan ett värdskap för OS enligt motionärerna ge en vitamininjektion och ökade tillväxtmöjligheter för en stad eller en hel region.
Lars-Ivar Ericson (c) anser i motion Kr204 att det vore önskvärt att Sveriges och Danmarks regeringar tillsammans med Öresundsregionens städer undersöker möjligheterna att åstadkomma en gemensam ansökan om att få arrangera sommar-OS i Öresundsregionen 2020.
Utskottets ställningstagande
Beträffande motionsyrkandena om att stödja ett vinter-OS i Åre/Östersund 2018 och ett sommar-OS i Stockholm kan anföras att regeringen i juni 2005 i ett pressmeddelande rörande vinter-OS i Åre/Östersund 2014 anfört följande.
Det finns i nuläget inte förutsättningar för Sverige att gå vidare med att söka vinter-OS och Paralympics 2014. Det är den gemensamma slutsatsen efter samtal mellan regeringen, Riksidrottsförbundet (RF) och Sveriges olympiska kommitté (SOK) efter kontakter med Östersund och Åre kommuner. Att stå som värd för ett olympiskt spel skulle ha stor betydelse för hela Sverige, inte minst för Jämtlandsregionen och för hela idrottsrörelsen. Men de samhällsekonomiska förutsättningarna för att genomföra vinter-OS 2014 är alltför osäkra.
Vice statsministern Bosse Ringholm har därefter i september 2005 som svar på en interpellation om olympiska spel i Sverige anfört bl.a. följande.
Enligt Internationella Olympiska Kommitténs regler är det en nations olympiska kommitté tillsammans med en stad eller en kommun som äger rätten att ansöka om att få arrangera ett olympiskt spel. Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) har tillsammans med representanter för Riksidrottsförbundet och i samarbete med Åre och Östersunds kommuner under 2004 gjort en förstudie av en eventuell svensk ansökan om vinter-OS 2014. I studien redovisas en bedömning av kostnaderna för att bygga de anläggningar och den kompletterande infrastruktur som krävs för att genomföra ett vinter-OS.
I december 2004 beslutade SOK att gå vidare med arbetet för att få arrangera vinter-OS 2014. I januari 2005 ställde sig Östersunds kommun bakom SOK:s beslut att inleda arbetet med att utforma en ansökan om att få arrangera vinter-OS 2014, och i februari i år ställde sig även Åre kommun bakom SOK:s beslut. Regeringskansliet var hela tiden informerat om denna process.
Ett olympiskt vinterspel och Paralympics innebär ett betydande statligt åtagande. Statliga garantier för att genomföra stora arrangemang som olympiska spel kräver ett omfattande underlag som regeringen måste analysera och inhämta myndigheters och organisationers synpunkter på. Först därefter kan regeringen gå till riksdagen för att inhämta dess godkännande. Tiden för detta var mycket kort. Regeringen beslutade dock i början av mars 2005 att ge Statskontoret i uppdrag att genomföra en samhällsekonomisk analys av de effekter som uppstår om Sverige tilldelas olympiska vinterspel och Paralympics i Östersund och Åre 2014. I analysen skulle bland annat ingå att bedöma effekter av den ökade turismen till Sverige, effekter på sysselsättning samt övriga effekter på statsbudgeten.
Statskontoret redovisade sin analys i juni 2005. Statskontorets bedömning var att ett vinter-OS i Åre och Östersund 2014 i huvudsak skulle vara av positivt värde för medborgarna. Ett väl genomfört vinter-OS skulle också enligt Statskontorets bedömning kunna bidra till ökad nationell prestige och stolthet över att vara svensk medborgare. Statskontoret bedömde dock att de statliga kostnaderna för ett vinter-OS 2014 skulle väsentligt komma att överstiga de statliga intäkterna. Det statsfinansiella underskottet av vinter-OS 2014 beräknades ligga i intervallet 3,5-8,4 miljarder kronor.
Regeringen, Riksidrottsförbundet och Sveriges Olympiska Kommitté gjorde därefter en gemensam bedömning att det inte fanns förutsättningar för Sverige att gå vidare med en ansökan. Bedömningen var att de samhällsekonomiska förutsättningarna för att genomföra vinter-OS 2014 var alltför osäkra.
Det är enligt min mening angeläget att Sverige kan stå som värd för stora internationella idrottsevenemang. En viktig uppgift för regeringen är att visa sitt förtroende för och stötta de idrottsorganisationer som ansöker om att få arrangera internationella evenemang. Jag vill gärna understryka att Åre och Östersund är mycket väl lämpade för att arrangera stora internationella idrottstävlingar.
Enligt SOK finns det goda förutsättningar att genomföra ett vinter-OS i Östersund/Åre 2018. Frågan diskuteras för närvarande inom SOK och ska upp på SOK:s årsmöte i april 2006. En viktig förutsättning för att anordna ett OS är dock enligt SOK att arrangemanget behandlas som en näringspolitisk fråga. När det gäller sommar-OS är enligt SOK konkurrensbilden en helt annan. Möjligheterna att få ett sådant OS är mycket mindre. SOK:s inriktning är därför för närvarande att försöka få anordna ett vinter-OS.
Med hänvisning till det anförda och till de diskussioner som förs avstyrker utskottet motionerna Kr334 (c) yrkande 24 och Kr393 (s).
När det gäller motionsyrkandet om att Sverige och Danmark gemensamt ska anordna ett sommar-OS i Öresundsregionen kan påpekas att det enligt gällande regler inte går att dela ett sommar-OS mellan två länder.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Kr204 (c).
Internationella idrottsevenemang m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att staten bör ge en finansiell garanti vid internationella idrottsevenemang.
Jämför reservation 10 (m, fp, kd, c).
Motionerna
Med tanke på den ökade internationella uppmärksamheten av Sverige och därmed samhällsnyttan som större idrottsevenemang innebär, bör regeringen enligt Kristdemokraterna undersöka hur staten kan stå som ekonomisk garant för sådana evenemang (Kr373 yrkande 17).
Elizabeth Nyström och Anita Sidén (båda m) anför i motion Kr351 att staten bör ha en strategi för hur man ska verka för att Sverige erhåller stora idrottsevenemang. Staten bör dessutom enligt motionärerna ge en finansiell garanti till sådana evenemang.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anförde följande i sitt idrottsbetänkande förra året (bet. 2004/05:KrU5).
När det gäller motionsyrkandet om värdskapet för fler stora internationella idrottsevenemang vill utskottet erinra om att regeringen i den nyligen lämnade propositionen En politik för en långsiktig konkurrenskraftig svensk turistnäring (prop. 2004/05:56) framhåller bl.a. följande. I en hård internationell konkurrens om att få stå som värd för betydelsefulla internationella idrottsevenemang stöder staten på olika sätt idrottsorganisationer som önskar arrangera sådana evenemang, främst genom stödet till specialidrottsförbund som fördelas av Riksidrottsförbundet. Regeringen följer idrottsrörelsens intresse för samt dess förmåga och ambition att ta på sig ansvaret för att arrangera sådana evenemang och noterar att RF aktivt arbetar i frågan, vilket bl.a. framgår av förbundets skrift Fler internationella idrottsevenemang till Sverige. Regeringen avser att i dialog med idrottsrörelsen identifiera hinder och möjligheter för idrottsorganisationerna att erhålla och arrangera internationella idrottsevenemang.
Vidare kan nämnas att RF ser som sin uppgift att skapa bättre förutsättningar för svenska idrottsledare att åta sig internationella ledaruppdrag. Det gör RF genom det s.k. internationella stimulansbidraget och genom riktade utbildnings- och informationsinsatser. Genom välutbildade idrottsambassadörer förbättras enligt RF möjligheterna att få värdskapet för internationella stortävlingar, kongresser och konferenser.
Med hänsyn till det anförda får motionen anses tillgodosedd.
I sammanhanget kan tilläggas att RF i sin verksamhetsinriktning för 2006-2007 när det gäller internationella idrottsevenemang anfört att RF:s avsikt är
- att intensifiera arbetet med att förbättra förutsättningarna för att kunna arrangera internationella idrottsevenemang i Sverige, genom att bl.a. synliggöra idrottsevenemangens nytta för såväl samhället i stort som olika samhällsaktörer
- att bredda frågan om internationella idrottsevenemang till att också handla om näringspolitik,
- att skapa positiva bilder hos allmänheten av stora idrottsevenemang,
- att i samverkan med SF och DF fördjupa diskussionen med övriga intressenter, t.ex. turistnäringen, resebranschen, staten och kommunerna om ett bredare ansvar för riskkapital för fler internationella idrottsevenemang och
- att löpande samla information och kunskap om internationella idrottsevenemang från andra länder.
Utskottet ser mycket positivt på det arbete som olika aktörer inom idrottsrörelsen bedriver för att få stå som värd för internationella evenemang. Som framgått ovan stöder staten på olika sätt idrottsorganisationer som önskar arrangera internationella evenemang, främst genom stödet till specialidrottsförbund som fördelas av Riksidrottsförbundet. Utskottet delar dock inte motionärernas uppfattning att staten därutöver bör ge en finansiell garanti för sådana evenemang.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna Kr351 (m) och Kr373 (kd) yrkande 17.
Idrottsfrågor inom EU
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkande om att idrottsfrågorna måste framhållas i de fortsatta processerna inom EU med hänsyn till att yrkandet ligger i linje med regeringens och RF:s arbete.
Motionen
Kristdemokraterna anger i motion Kr373 att det i en artikel i EU:s förslag till ny konstitution föreslås att idrotten får en formell status. Artikeln skulle enligt motionärerna innebära att EU kan stödja och bidra till att främja idrottsfrågorna i Europa. Kristdemokraterna anser att idrottsfrågorna måste framhållas i de fortsatta processerna inom EU (yrkande 22).
Utskottets ställningstagande
Såväl regeringen som RF följer utvecklingen inom EU och arbetar för att främja idrottsfrågorna internationellt. RF har i sin verksamhetsinriktning för 2006-2007 anfört att RF ska följa utvecklingen inom EU-arbetet för att vid behov agera i syfte att säkerställa idrottens särart, idrottens sociala betydelse och en fri och självständig idrottsrörelse byggd på demokratiska principer.
Med hänsyn till att det anförda ligger i linje med motionärernas önskemål avstyrks motionen Kr373 (kd) yrkande 22.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Folkhälsa, punkt 1 (kd, c) |
| av Birgitta Sellén (c) och Kenneth Lantz (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om folkhälsa. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr412 yrkande 8 och avslår motion 2005/06:So470 yrkande 11.
Ställningstagande
Övervikt bland barn och ungdomar har blivit ett växande problem som måste tas på största allvar, och det krävs åtgärder inom ett flertal politikområden för att komma till rätta med detta problem. Om inte insatser görs nu riskerar detta att bli en tickande bomb med bl.a. en kraftig ökning av hjärt-kärlsjukdomar inom några år. Idrottsrörelsen har en avgörande roll att spela för barns och ungdomars fysiska hälsa. Genom ökat idrottande uppnås bättre kondition och bättre fysisk hälsa. Även skolan har ett viktigt ansvar både för att erbjuda fysiska aktiviteter och för att väcka intresse för idrott och kondition samt att sporra till aktiviteter på fritiden. Att knyta till sig olika idrottsföreningar i skolans verksamhet är en viktig uppgift i det sammanhanget.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla motion 2005/06:Kr412 (kd) yrkande 8 och avslå motion 2005/06:So470 (fp) yrkande 11.
2. | Breddidrott, punkt 2 (m, fp, kd, c) |
| av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren (m), Hans Backman (fp) och Kenneth Lantz (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om breddidrott. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr375 yrkande 5 och 2005/06:Kr376 yrkande 37 och avslår motion 2005/06:MJ351 yrkande 13.
Ställningstagande
Inom alltför många idrottsföreningar finns fortfarande tydliga inslag av en elitsatsning inom barnverksamheten trots att RF är tydlig i sitt budskap och menar att barnidrott ska vara rolig och inget annat. Redan före puberteten kan unga plockas ut för satsningar i just deras åldersgrupp. Följderna kan bli allvarliga om träningsdosen är för stor i förhållande till en outvecklad kropp. Detta kan leda till direkta fysiska skador.
Det måste också understrykas att idrott också ska finnas tillänglig för barn och ungdomar som inte vill tävla. Det är viktigt att ledarna är uppmärksamma på detta och lägger upp träningen så att inte bara de bästa premieras.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motionerna 2005/06:Kr375 (fp) yrkande 5 och 2005/06:Kr376 (fp) yrkande 37 samt avslå motion 2005/06:MJ351 (mp, -) yrkande 13.
3. | Tolerans- och etikfrågor, punkt 4 (kd) |
| av Kenneth Lantz (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om tolerans och etikfrågor. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr373 yrkande 2 och avslår motionerna 2004/05:Kr396 yrkande 3, 2005/06:L342 yrkandena 10 och 11 samt 2005/06:Kr380 yrkande 11.
Ställningstagande
Idrotten spelar en viktig fostrande roll för många barn och ungdomar som ägnar en stor del av sin fritid åt idrottande. Inom idrotten lär man sig ofta vad ansvarstagande och samarbete innebär. I en tid när ungdomsvåld, drogmissbruk och rasism utgör växande problem i samhället blir idrottens roll som ungdomsfostrare viktigare än någonsin. Idrottsrörelsen har själv satt upp ett mål om att uppfattas som en samhällsnyttig folkrörelse och en förebild för etik, moral och ansvarstagande. En viktig effekt av god etik är hur barn- och ungdomsidrotten utformas. Kristdemokraterna anser att regeringen inom ramen för "Handslaget" bör lägga vikt vid att idrottsrörelsen lyfter fram de idrottsetiska frågorna.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla motion 2005/06:Kr373 (kd) yrkande 2 samt avslå motionerna 2004/05:Kr396 (m, fp, v, c) yrkande 3, 2005/06:Kr380 (v) yrkande 11 och 2005/06:L342 (mp, -) yrkandena 10 och 11.
4. | Handslaget, punkt 5 (m) |
| av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anna Lindgren (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om Handslaget. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr350 och avslår motion 2005/06:MJ351 yrkande 16.
Ställningstagande
I början av 2003 beslutade riksdagen om "handslaget med idrottsrörelsen", en fyraårig satsning för att hjälpa idrotten att öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna, satsa mer på flickidrotten, delta i kampen mot droger och intensifiera samarbetet med skolorna. "Handslaget" har nu kommit drygt halvvägs.
Den fyraåriga satsningen tar slut den sista juni 2007, och regeringen har ännu inte givit besked till idrottsrörelsen om den får ytterligare medel när "Handslagspengarna" tar slut. Detta besked bör komma snarast. Vi anser att det är viktigt för idrottsrörelsen att tidigt få besked om vad som ska hända därefter. Det besked idrotten ges bör därför vara att det samlade stödet de närmaste fyra åren också ska uppgå till en miljard kronor.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion 2005/06:Kr350 (m) och avslå motion 2005/06:MJ351 (mp, -) yrkande 16.
5. | Idrottsföreningars ekonomiska förutsättningar m.m., punkt 6 (kd) |
| av Kenneth Lantz (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 5 om idrottsföreningars ekonomiska förutsättningar m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr373 yrkandena 12 och 13 samt avslår motionerna 2005/06:Kr320, 2005/06:Kr380 yrkande 5 och 2005/06:MJ351 yrkande 15.
Ställningstagande
Idrotten utanför skolan är av stor betydelse för många ungdomar.Kristdemokraterna anser därför att det är viktigt att medlems- och träningsavgifter hålls nere så att alla har möjlighet att delta.
Samhället har enligt Kristdemokraterna ett övergripande ansvar för att det finns ett aktivt idrottsliv. Det offentliga har en särskild roll och ett nationellt ansvar för att säkerställa en fungerande basorganisation inom idrotten varifrån verksamheter kan växa. Men det är enligt vår uppfattning inte enbart det offentliga som ska ta ansvar utan ansvaret måste också ligga på både den privata och den ideella sektorn.
Satsningen "Handslaget" når sitt slut i mitten av 2007. Därefter är inget aviserat. Det finns enligt vår uppfattning anledning att känna viss oro inför framtiden. "Handslaget" är ännu ett av regeringens kortlivade projekt med tillfälliga förbättringar för idrottsrörelsen. Kristdemokraterna anser att det är mer ängeläget att idrotten får ett stabilt och förutsägbart statligt stöd.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla motion 2005/06:Kr373 (kd) yrkandena 12 och 13 samt avslå motionerna 2005/06:Kr320 (s), 2005/06:Kr380 (v) yrkande 5 och 2005/06:MJ351 (mp, -) yrkande 15.
6. | Idrottsföreningars ekonomiska förutsättningar m.m., punkt 6 (v) |
| av Siv Holma (v) och Rossana Dinamarca (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 6 om idrottsföreningars ekonomiska förutsättningar m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr380 yrkande 5 och avslår motionerna 2005/06:Kr320, 2005/06:Kr373 yrkandena 12 och 13 samt 2005/06:MJ351 yrkande 15.
Ställningstagande
Den statliga bidragsgivningen utgår från synsättet att idrott stimulerar många till fysisk rörelse, vilket främjar folkhälsan. Så länge idrotten lever upp till eller arbetar seriöst mot uppställda mål är det också enligt vår uppfattning logiskt med ett långsiktigt statligt stöd på en säkerställd nivå. Ett sådant system ger trygghet och goda möjligheter för idrotten att planera sin verksamhet långsiktigt och på ett genomtänkt sätt.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion 2005/06:Kr380 (v) yrkande 5 samt avslå motionerna 2005/06:Kr320 (s), 2005/06:Kr373 (kd) yrkandena 12 och 13 och 2005/06:MJ351 (mp, -) yrkande 15.
7. | Sponsring m.m., punkt 7 (v) |
| av Siv Holma (v) och Rossana Dinamarca (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om sponsring m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr380 yrkande 7 och avslår motion 2005/06:Kr373 yrkande 14.
Ställningstagande
Idrottsrörelsen är i stor utsträckning egenfinansierad i bemärkelsen att intäkterna genereras av rörelsens föreningar och förbund. Idrottsutredningen kom 1998 fram till följande fördelning av intäkterna år 1996: 50 % av intäkterna kom från medlemmarna, publiken och spel, 14 % kom från näringslivet, tv och sponsring och 36 % kom från det samhälleliga stödet. Dessa relationer gäller i stort sett fortfarande. Det framkom också av utredningen att olika idrotter uppvisar stora skillnader när det gäller de ekonomiska möjligheterna, t.ex. hur mycket man kan få in via biljettintäkter, sponsorpengar osv. För att upprätthålla idrottsrörelsens självständighet och oberoende är det enligt vår uppfattning viktigt att säkerställa att den i framtiden ges möjligheter till en betydande andel egenfinansiering av de totala intäkterna.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion 2005/06:Kr380 (v) yrkande 7 samt avslå motion 2005/06:Kr373 (kd) yrkande 14.
8. | OS i Kina 2008, punkt 9 (m, fp, kd, c) |
| av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren (m), Hans Backman (fp) och Kenneth Lantz (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om OS i Kina 2008. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr375 yrkande 12.
Ställningstagande
Eftersom idrotten engagerar så många är det extra viktigt att den representerar de demokratiska värden som det svenska samhället i övrigt står för. Vi anser att Sverige även utomlands måste arbeta för att idrotten representerar dessa värden. När Kina kommer att stå som värd för sommar-OS 2008 är det viktigt att Kina så långt det är möjligt påverkas i positiv riktning. Det gäller t.ex. mediernas möjligheter att verka fritt i anslutning till spelen. OS i Beijing får inte bli en glättig fasad mot omvärlden som de demokratiska länderna undviker att ifrågasätta av hänsyn till värdnationen. Vi utgår från att regeringen uppmanar SOK att i kontakterna med Kina inför OS arbeta för demokratisering och införande av mänskliga rättigheter.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion 2005/06:Kr375 (fp) yrkande 12.
9. | OS i Sverige, punkt 10 (c) |
| av Birgitta Sellén (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om OS i Sverige. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr334 yrkande 24 och avslår motionerna 2005/06:Kr204 och 2005/06:Kr393.
Ställningstagande
Det är enligt Centerpartiet viktigt att Sverige får stå som värd för ett OS då det ger så många positiva effekter för hela landet. Sverige bör därför ansöka om att få arrangera olympiska vinterspel i Åre och Östersund 2018.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla motion 2005/06:Kr334 (c) yrkande 24 och avslå motionerna 2005/06:Kr204 (c) och 2005/06:Kr393 (s).
10. | Internationella idrottsevenemang m.m., punkt 11 (m, fp, kd, c) |
| av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren (m), Hans Backman (fp) och Kenneth Lantz (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om internationella idrottsevenemang m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr373 yrkande 17 och avslår motion 2005/06:Kr351.
Ställningstagande
Trots den samhällsnytta de stora evenemangen gör på olika plan är det oftast den arrangerande idrottsorganisationen tillsammans med berörd kommun som ensam tvingas stå för riskerna. Ett exempel är friidrotts-VM i Göteborg 1995, som enligt den gjorda utvärderingen genererade avsevärda samhällsintäkter men ändå medförde ett stort ekonomiskt avbräck för Friidrottsförbundet. Denna situation har lett till att många idrottsförbund i dag säger sig vara tveksamma till att söka arrangörskap för stora internationella mästerskap eftersom de inte vill riskera sin framtida verksamhet.
Med tanke på dessa evenemangs samhällsbetydelse bör enligt vår uppfattning de inte betraktas som enbart en fråga för idrotten och idrottspolitiken. Vi anser därför att regeringen bör undersöka hur staten kan stå som ekonomisk garant för större internationella idrottsevenemang.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion 2005/06:Kr373 (kd) yrkande 17 och avslå motion 2005/06:Kr351 (m).
Särskilt yttrande
Tolerans- och etikfrågor, punkt 4 (v) |
Siv Holma (v) och Rossana Dinamarca (v) anför: |
Vi har valt att inte reservera oss till förmån för motionerna 2004/05:Kr396 (mp, fp, v, c) yrkande 3 och 2005/06:Kr380 (v) yrkande 11 men vill ändå anföra följande:
Mycket har gjorts och görs inom idrotten i arbetet mot dopning och droger men detta arbete bör enligt vår uppfattning fördjupas. Även sexismen och de sexuella trakasserierna inom idrotten måste upphöra. Idrotten ska välkomna alla utan hänsyn till t.ex. kön, ålder, socialt ursprung, etnicitet, funktionshinder eller sexuell läggning. Etikfrågorna måste alltid stå i förgrunden inom idrotten och inte tappas bort i jakten på ädla medaljer och prestigeladdade mästerskap. Staten bör enligt vår uppfattning stödja detta ständigt pågående etikarbete genom att betona vikten av detta i sin bidragsgivning.
I detta arbete ingår också att lyfta fram HBT-frågorna. Inte minst gäller detta inom ungdomsidrotten, där det gäller att förmedla värderingar samt ta konfrontationen med homofientlig jargong, dold eller öppen diskriminering eller ren mobbning av homofobisk eller HBT-fientlig art.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motion från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Kr396 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om HBT-frågor och HBT-personers situation i idrottsrörelsen. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005
2005/06:Ju305 av Else-Marie Lindgren (kd):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att insatser görs för att uppmuntra sportskytte som idrottsform. |
2005/06:L342 av Peter Eriksson m.fl. (mp, -):
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om HBT-personers situation inom idrottsvärlden. |
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att villkora det ekonomiska stödet till idrottsrörelsen. |
2005/06:So470 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om idrottens opinionsbildande och stödjande roll i folkhälsoarbetet. |
2005/06:Kr204 av Lars-Ivar Ericson (c):
2005/06:Kr320 av Billy Gustafsson och Louise Malmström (båda s):
2005/06:Kr325 av Inger Lundberg m.fl. (s):
2005/06:Kr334 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
24. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör ansöka om vinter-OS 2018. |
2005/06:Kr350 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren (båda m):
2005/06:Kr351 av Elizabeth Nyström och Anita Sidén (båda m):
2005/06:Kr373 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lyfta fram de idrottsetiska frågorna inom ramen för "Handslaget". |
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att hålla medlems- och träningsavgifter låga för ungdomar. |
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att idrottsrörelsen måste få ett stabilt och förutsägbart statligt stöd. |
14. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om formerna för näringslivets stöd till idrottsrörelsen. |
17. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda hur staten kan vara ekonomisk garant vid internationella idrottsevenemang. |
22. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att driva idrottsfrågorna aktivt inom EU. |
2005/06:Kr375 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att även barn och ungdomar som inte vill tävla skall kunna delta i idrott. |
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige i kontakterna med Kina inför OS skall arbeta för demokratisering och införande av mänskliga rättigheter. |
2005/06:Kr376 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
37. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att för tidiga elitsatsningar inom idrotten skall motverkas. |
2005/06:Kr380 av Peter Pedersen m.fl. (v):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta utreda hur en mer långsiktig och förutseende planering skall göras möjlig för idrottsrörelsen. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det väsentliga i att säkerställa idrottsrörelsens möjlighet till egenfinansiering. |
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vid den statliga bidragsgivningen betona ett fortsatt arbete för en "ren" och trovärdig idrott. |
2005/06:Kr393 av Britta Lejon m.fl. (s):
2005/06:Kr412 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arbete mot övervikt bland ungdomar. |
2005/06:MJ351 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -):
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att statligt stöd till motion och idrott i än högre utsträckning skall kanaliseras till flick-, pojk- och breddidrotten. |
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att låta utreda hur stödet till idrotten påverkas vid en avreglering av spelmarknaden. |
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att den s.k. idrottsmiljarden skall göras om till en "folkhälsomiljard". |