Kulturutskottets betänkande 2005/06:KrU5 | |
Fokus på film - en ny svensk filmpolitik | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 2005/06:3 Fokus på film - en ny svensk filmpolitik samt motioner väckta dels med anledning av propositionen, dels under allmänna motionstiden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ansvaret för filmpolitiken ska delas så att produktionsstöd till svensk film samt vissa stöd till distribution och visning av film i landet finansieras via 2006 års filmavtal, medan staten övertar ansvaret för att finansiera Filminstitutets övriga - främst filmkulturella - stödformer. Utskottet tillstyrker även förslaget om handlingsoffentlighet för den verksamhet vid Filminstitutet som inte avser stöd enligt filmavtalet. Slutligen tillstyrker utskottet förslaget att parterna bakom filmavtalet även fortsättningsvis ska få göra avdrag för avgifter och bidrag som betalas till Filminstitutet i enlighet med filmavtalet.
Utskottet behandlar även en rad yrkanden som samtliga avstyrks. Det rör sig om
- filmavtalets demokratiska förankring,
- kvalitetsbegreppet i Filminstitutets verksamhet,
- filmstödet i ett genusperspektiv,
- produktionsstöd till filmer på nationella minoritetsspråk,
- biografstödet och den digitala utvecklingen av biografer,
- internationell lansering av svensk film och av Sverige som filmland,
- olika frågor som rör de regionala resurscentrumen för film och video,
- Filminstitutets distribution av värdefull film,
- textning av film,
- långsiktigt bevarande av film,
- inrättande av en fond för fria filmare.
Dessutom avstyrker utskottet en rad motioner som tar upp frågor om filmcensur och skadligt medieinnehåll.
I betänkandet finns tolv reservationer och fyra särskilda yttranden.
1 Riksdagen 2005/05. 13 saml. KrU5
Rättelse: S. 5 p. 17 ny lydelse S. 53-54 tillkommit
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Vissa övergripande frågor inför 2006 års filmavtal |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr233 yrkandena 20 och 21. |
Reservation 1 (m)
2. | Filmavtalets demokratiska förankring |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr10 yrkande 1 och 2005/06:Kr417 yrkande 18. |
Reservation 2 (m, fp, kd, c)
3. | Kvalitetsbegreppet |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr10 yrkande 2. |
Reservation 3 (m, fp, kd, c)
4. | Ett delat ansvar för filmpolitiken |
| Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ett delat ansvar för filmpolitiken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:3 punkt 3. |
5. | Filmstödet i ett genusperspektiv |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr10 yrkande 3 och 2005/06:Kr382 yrkande 12. |
Reservation 4 (m, fp, kd, c)
6. | Produktionsstöd till filmer på nationella minoritetsspråk |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr382 yrkande 11. |
7. | Biografstöd |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr10 yrkande 4. |
8. | Internationalisering |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr10 yrkande 8. |
Reservation 5 (m, fp, kd, c)
9. | Stöd till regionala resurscentrum för film och video |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr10 yrkande 6 och 2005/06:Kr417 yrkande 19. |
Reservation 6 (m, fp, kd, c)
10. | Ett filmresurscentrum för samer och tornedalingar |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr296. |
11. | Regionala resurscentrum och filmskapare |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr334 yrkande 29. |
Reservation 7 (c)
12. | Filminstitutets distribution av värdefull film |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr10 yrkande 5. |
Reservation 8 (m, fp, kd, c)
13. | Digital biografutveckling |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr223 och 2005/06:Kr334 yrkande 30. |
14. | Textning av film och teaterföreställningar |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr239 yrkande 2. |
15. | Långsiktigt bevarande av film |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr10 yrkande 7 och 2005/06:Kr417 yrkande 21. |
Reservation 9 (m, fp, kd, c)
16. | Resurser till Filmarkivet i Grängesberg |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr9. |
17. | Ändring i sekretesslagen |
| Riksdagen antar utskottets i bilaga 3 redovisade förslag till lag om ändring i lagen (2005:341) om ändring i sekretesslagen (1980:100). Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2005/06:3 punkt 1 och avslår motion 2005/06:Kr417 yrkande 20. |
18. | Ändring i inkomstskattelagen |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:3 punkt 2. |
19. | En fond för fria filmare |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr382 yrkande 10. |
20. | Kammarrättens samråd med beteendevetenskaplig kompetens |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub591 yrkande 3. |
Reservation 10 (kd)
21. | Ändring av sjuårsgränsen |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr256. |
22. | Barnvagnsbio |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr240 och 2005/06:Kr381 yrkande 50. |
Reservation 11 (m, fp)
23. | Skadligt medieinnehåll |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:U340 yrkande 15. |
24. | Medierådets resurser |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Ub591 yrkande 4. |
Reservation 12 (kd)
Stockholm den 17 november 2005
På kulturutskottets vägnar
Lennart Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp), Lars Wegendal (s), Eva Arvidsson (s), Paavo Vallius (s), Nikos Papadopoulos (s), Gunilla Tjernberg (kd), Siv Holma (v), Matilda Ernkrans (s), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Birgitta Sellén (c), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Anna Lindgren (m), Rossana Dinamarca (v), Anita Sidén (m), Hans Backman (fp) och Johan Andersson (s).
Redogörelse för ärendet
Ärendets beredning
Inför beredningen av en kommande filmpolitisk proposition anordnade kulturutskottet den 12 oktober 2004 en offentlig utfrågning om filmen och filmpolitiken på temat Har svensk film en framtid? Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen som förändrat förutsättningarna för filmproduktionen och filmdistributionen och som också i hög grad påverkat det filmkulturella arvet hoppades utskottet att genom utfrågningen kunna orientera sig om de utmaningar som kan väntas på filmområdet. Avsikten var inte att diskutera filmpolitiken i ett kortare perspektiv i form av ett eventuellt nytt filmavtal. En utskrift av hela utfrågningen återfinns som bilaga 2 i betänkande 2004/05:KrU4 Filmfrågor.
Sedan regeringens filmpolitiska proposition 2005/06:3 Fokus på film - en ny svensk filmpolitik lämnades till riksdagen har Föreningen Sveriges Filmproducenter informerat utskottet om sin syn på filmavtalets finansiering m.m. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen och Vänsterpartiet.
Utskottets överväganden
Vissa övergripande frågor inför 2006 års filmavtal
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag av övergripande karaktär och konstaterar att yrkandena i allt väsentligt redan är tillgodosedda.
Jämför reservation 1 (m).
Motionen
Moderata samlingspartiet behandlar i motion Kr233 av Fredrik Reinfeldt m.fl. frågor av övergripande karaktär om film och om det nya filmavtalet (yrkandena 20 och 21). I motionen sägs bl.a. att allt färre ser film på bio. År 2004 såldes för första gången fler dvd-filmer (18 miljoner) än biobiljetter i Sverige. En viktig förklaring till den begynnande biografkrisen är den ökade konkurrensen från dvd, hemmabio, Internet och TV-kanaler. Nedgången i antalet biobesök påverkar finansieringen av filmavtalet, eftersom biograferna genom biljettförsäljningen är en viktig finansiär.
Vidare anför motionärerna att filmbranschen är en småföretagarbransch, vilket visas av det uppsving som regionalt producerad film ger. De regionala produktionscentrum, som vuxit fram på olika håll i landet, resulterar i både nya företag och arbetstillfällen. Den statliga insatsen är i dag betydligt mindre än den regionala motprestationen.
Motionärerna konstaterar att det är kostsamt och riskfyllt att producera film. Få filmer går med rejäl vinst. Därför är det i dagsläget nödvändigt att vi har ett fungerande filmavtal mellan staten och branschens olika aktörer. Inom branschen pågår diskussioner kring den framtida finansieringen. Ett exempel på detta är att Filminstitutets stöd till kommersiell film skulle kunna förändras om producenten bakom en succéfilm fick dela med sig av intäkterna till institutet. Därmed skulle Filminstitutet få större incitament för att stödja produktioner som kan bli stora publikframgångar.
I motionen framförs också synpunkten att svensk film bör nå ut till andra länder i större utsträckning än vad som nu är fallet.
Utskottet
Sedan motionen väcktes har den filmpolitiska propositionen (prop. 2005/06:3 Fokus på film - en ny svensk filmpolitik) överlämnats till riksdagen. Flera av de frågor som berörs i motionen behandlas också i propositionen, exempelvis det minskade antalet biografbesök. Utskottet återkommer till den frågan senare i detta betänkande i avsnittet 2006 års filmavtal.
Utskottet konstaterar att såväl motionärerna som regeringen betonar filmbranschens näringspolitiska betydelse. Som exempel kan nämnas att regeringen uttryckligen anger att inriktningen på de framtida insatserna för filmen bör vara att "verka för att svensk filmproduktion skall utgöra en dynamisk tillväxtbransch". Det råder således inte någon motsättning på denna punkt mellan motionen och propositionen.
Enligt motionärerna är det önskvärt att bidrag till filmer som är ekonomiskt mycket framgångsrika kan betalas tillbaka till Filminstitutet. Inte heller på denna punkt finns det någon motsättning mellan motionen och propositionen. Frågan har nämligen beaktats i filmavtalet genom att parterna har enats om att införa en regel om skyldighet att återbetala det publikrelaterade stödet för filmer som genererar vinst över en viss angiven nivå. Samma regel finns även för förhandsstödet (jfr 27 och 29 §§ samt bilaga 3 i avtalet).
Vidare berör motionärerna frågan hur svensk film ska nå ut internationellt. Även denna punkt har lyfts fram i filmavtalet, som inbegriper ett stöd till internationell lansering av ny svensk film (37 §). Dessutom kan nämnas att Filminstitutets egen verksamhet för internationell lansering av svensk film långsiktigt kommer att förstärkas (prop. s. 53).
Utskottet konstaterar att motionärernas synpunkter i allt väsentligt är tillgodosedda. Det finns således inte något skäl för riksdagen att göra ett uttalande med anledning av yrkandena. Därmed avstyrker utskottet motion Kr233 (m) yrkandena 20 och 21.
Filmavtalets demokratiska förankring
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om riksdagspartiernas möjlighet till inflytande i filmavtalsförhandlingarna. Utskottet hänvisar bl.a. till att det vore olyckligt att låsa regeringens handlingsfrihet.
Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).
Motionerna
I motion Kr10 av Lena Adelsohn Liljeroth m.fl. (m, fp, kd, c) bakom vilken de fyra oppositionspartierna står ifrågasätter motionärerna filmavtalets demokratiska förankring. Möjligheterna för riksdagens partier att få insyn i och inflytande på filmavtalet är mycket begränsade. Det naturliga borde vara att riksdagen först beslutar om de yttre ramarna som ett underlag för regeringens förhandling och att riksdagen sedan informeras fortlöpande under förhandlingarnas gång (yrkande 1).
Likartade tankegångar framförs av Kristdemokraterna i motion Kr417 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd). Motionärerna anser att regeringens sätt att ställa riksdagen inför ett redan förhandlat avtal är oacceptabelt. Riksdagen borde ha informerats om avtalsinnehållet innan det skrevs under (yrkande 18).
Utskottet
Avtalsmodellen på filmområdet har funnits sedan 1963, då den för första gången presenterades för riksdagen (prop. 1963:101). Varken vid det tillfället eller vid senare tillfällen har riksdagen tagit ställning till innehållet i filmavtalen. Riksdagens roll i sammanhanget har i stället varit av ett indirekt slag, eftersom statens bidrag till finansieringen av avtalens stödändamål har varit beroende av riksdagens godkännande. Genom den årliga budgetprocessen har riksdagen således möjlighet att utöva ekonomisk styrning över avtalets innehåll och stödändamål.
Vidare vill utskottet framhålla att filmavtalet är ett frivilligt avtal mellan flera olika parter, däribland staten. Förslaget i motion Kr10 (m, fp, kd, c) att riksdagen ska besluta om de yttre ramarna och att dessa ska utgöra underlag för regeringen i avtalsförhandlingarna skulle enligt utskottets uppfattning begränsa regeringens handlingsfrihet och möjligen fördröja hela processen. Därmed skulle statens roll som avtalspart riskera att försvagas.
Med anledning av förslagen i motionerna att riksdagen ska hållas informerad under pågående avtalsförhandlingar vill utskottet framhålla följande.
Det bör vara en huvudprincip att riksdagen hålls informerad i viktiga politiska frågor. Emellertid kan avtalsförhandlingar av det slag som det här är frågan om vara känsliga av olika skäl. En förhandlingssituation innehåller i regel moment av givande och tagande mellan parterna och stegvisa positionsförflyttningar. Enligt utskottets mening är det långt ifrån säkert att insyn från riksdagens sida i pågående avtalsförhandlingar skulle medverka till bästa möjliga förhandlingsresultat för filmområdet. Det ankommer på regeringen i eventuellt framtida filmavtalsförhandlingar att bedöma om det är lämpligt att hålla riksdagen informerad om pågående förhandlingsarbete.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr10 (m, fp, kd, c) yrkande 1 och Kr417 (kd) yrkande 18.
Inriktningen på insatserna för filmen
Propositionen
Enligt regeringens bedömning bör inriktningen på de framtida insatserna för filmen vara att
- upprätthålla, utveckla och stimulera till förnyelse av värdefull svensk filmproduktion och verka för att svensk filmproduktion ska utgöra en dynamisk tillväxtbransch,
- förbättra kvinnliga filmskapares villkor,
- främja arbetet mot olovlig hantering av film i alla visningsformer,
- uppmärksamma och stärka film på de nationella minoritetsspråken,
- verka för att svensk film ska spegla hela landet,
- medverka till att svensk film når en större publik i alla visningsformer, både i Sverige och internationellt,
- stimulera till förnyelse och utveckling av distribution och visning av värdefull film och säkerställa tillgången till ett brett utbud av värdefull film i olika visningsformer i hela landet,
- upprätthålla och utveckla biografens roll som kulturell mötesplats i hela landet och medverka till att antalet biobesök ökar,
- främja regional och lokal filmkultur, särskilt med tanke på barn och ungdom,
- öka intresset för och kunskapen om filmen och den rörliga bilden,
- bevara filmer och material av film- och kulturhistoriskt intresse och i ökad utsträckning tillgängliggöra dem för forskning och allmänhet,
- upprätthålla och utveckla det internationella utbytet och samarbetet på filmområdet.
Den grundläggande inriktningen på de insatser för filmen som framöver kommer att göras på nationell nivå bör i huvudsak vara densamma som under innevarande avtalsperiod. Regeringen har emellertid funnit att det finns skäl att i inriktningen på de framtida nationella insatserna för filmen lyfta fram aspekter som fått ökad aktualitet på filmområdet under de senaste åren. Det gäller exempelvis att filmpolitiken bör stimulera till förnyelse av filmproduktionen. Det gäller också tillväxtaspekterna, målet att förbättra kvinnliga filmskapares behov och att de nationella minoritetsspråken ska uppmärksammas. Bland övriga frågor som lyfts fram märks den s.k. piratkopieringen, regionaliseringen av filmproduktionen och frågor om förnyelse och utveckling av distribution och visning av värdefull film.
Kvalitet bör vara ett överordnat begrepp i hela filmpolitiken. Filminstitutets styrelse ska enligt 2006 års avtal tillgodose behovet av värdefull svensk filmproduktion (s. 21).
De nationella filmpolitiska målen omfattar i huvudsak de tre centrala områdena produktion, distribution och visning samt filmkulturell verksamhet. Den nationella filmpolitiken utgör en helhet, oavsett om enskilda insatser finansieras genom ett avtal mellan staten och berörda branscher eller med enbart statliga medel. De insatser för filmen som görs på nationell nivå samspelar också med olika regionala och lokala insatser (prop. s. 21).
Utskottet
Utskottet har noterat att inriktningen på de framtida insatserna har kompletterats på en rad punkter i förhållande till den inriktning som regeringen angav i den förra filmpolitiska propositionen (prop. 1998/99:131). Kompletteringarna motiveras av den utveckling som skett under senare år. Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning på denna punkt.
Vidare har utskottet noterat att uttrycket "de nationella filmpolitiska målen" förekommer på några ställen i propositionen, bl.a. på s. 21. Det ligger nära till hands att tro att dessa mål har samma dignitet som de kulturpolitiska mål som riksdagen har antagit. Så är emellertid inte fallet. Riksdagen har inte tidigare tagit ställning till förslag om filmpolitiska mål och några förslag i det hänseendet framställs inte heller i den nu aktuella filmpolitiska propositionen.
Kvalitetsbegreppet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om begreppet kvalitetsfilm. Enligt utskottets mening är det självklart att kvalitetsbegreppet ska genomsyra Filminstitutets verksamhet i olika avseenden.
Jämför reservation 3 (m, fp, kd, c).
Motionen
I motion Kr10 av Lena Adelsohn Liljeroth m.fl. (m, fp, kd, c) behandlas begreppet kvalitetsfilm. Eftersom kvalitet är den faktor som avgör filmstödets fördelning är det viktigt att det finns en levande debatt och diskussion om just kvalitetsbegreppet, menar motionärerna. För Filminstitutet är det en mycket viktig uppgift att ta initiativ till och driva en sådan debatt både inom institutet och i en bredare samhällsform (yrkande 2).
Utskottet
Av propositionen framgår att kvalitet bör vara ett överordnat begrepp i hela filmpolitiken. Kvalitetsbegreppet lyftes fram i det första filmavtalet från 1963. Av det avtalet framgår att kvalitetsbegreppet borde fattas i sin vidaste bemärkelse för att möjliggöra en fri utveckling av den svenska filmkonsten. Vidare framhölls att en rad från varandra oberoende faktorer kan bli avgörande för kvalitetsbedömningen, såsom "förnyelse av filmens uttrycksmedel och formspråk, angelägenhetsgraden i filmens ärende, intensiteten eller fräschören i dess verklighetsuppfattning eller samhällskritik, graden av psykologisk insikt och andlig nivå, lekfull fantasi eller visionär styrka, episka, dramatiska eller lyriska värden, den tekniska skickligheten i manus, regi och spel samt övriga artistiska komponenter hos film". Dessa faktorer är fortfarande grundläggande för kvalitetsbegreppet, menar regeringen (s. 21).
Utskottet delar regeringens uppfattning då det gäller innehållet i kvalitetsbegreppet. Utskottet vill tillägga att Stiftelsen Svenska Filminstitutet har som mål att
- främja värdefull svensk filmproduktion,
- sprida och visa värdefull film,
- bevara filmer och material av film- och kulturhistoriskt intresse,
- verka för internationellt samarbete inom filmens område.
Enligt utskottets uppfattning är det självklart att Filminstitutet har en ledande roll då det gäller att värna om kvalitet i filmsammanhang och att verka för att begreppet hålls levande inom samtliga institutets verksamhetsgrenar. Det kan exempelvis gälla i arbetet med bidragsgivning eller i institutets utåtriktade arbete vid anordnandet och genomförandet av konferenser. Det gäller också när företrädare för institutet deltar i den allmänna debatten. Enligt utskottets uppfattning är den underförstådda avsikten med de ovan citerade målen att kvalitet ska genomsyra institutets arbete. Något tillkännagivande om kvalitetsbegreppet från riksdagens sida är därför inte påkallat. Motion Kr10 (m, fp, kd, c) yrkande 2 avstyrks.
Ett delat ansvar för filmpolitiken
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett delat ansvar för filmpolitiken.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna att ansvaret för filmpolitiken ska vara delat. Det innebär att ett nytt filmavtal begränsas till produktionsstöd till svensk film och vissa stöd till distribution och visning av film i hela landet. Staten övertar ansvaret för finansieringen av Filminstitutets övriga uppdrag, huvudsakligen inom det filmkulturella området.
Av propositionen framgår att filmavtalen har haft olika omfattning under skilda avtalsperioder. I och med 1993 års avtal gjordes för första gången en uppdelning av filmpolitikens finansiering i ett avtal mellan staten och berörda branscher för stöd till produktion och viss distribution och visning respektive ett statligt ansvar för i huvudsak filmkulturella ändamål. I tidigare filmavtal liksom 2000 års filmavtal har samtliga filmpolitiska stöd samlats inom avtalets ram. Det förslag som nu läggs fram innebär en återgång till den uppdelning av ansvaret för filmpolitiken som gällde i 1993 års avtal.
Utskottet
Utskottet anser att filmavtalsmodellen, som är unik för Sverige, har ett stort värde genom att staten tillsammans med filmbranschen och TV-bolagen gemensamt bidrar till finansieringen av filmproduktionen. Utskottet välkomnar därför att ett nytt filmavtal har kommit till stånd.
När riksdagen 1999 tog ställning till ett förslag om ett samlat filmavtal, innebar det att de filmkulturella stödändamålen och stöden till de regionala filmresurscentrumen skulle omfattas av 2000 års filmavtal. Utskottet har förståelse för att det kan finnas skäl att nu återgå till den ordning som gällde före 2000 års filmavtal och som innebär att de filmkulturella stöden i fortsättningen åter blir ett helstatligt ansvar. Utskottet anser således att riksdagen ska bifalla punkt 3 i propositionen och därmed godkänna regeringens förslag om ett delat ansvar för filmpolitiken.
2006 års filmavtal
Propositionen
2006 års filmavtal mellan staten, filmbranschen och en rad TV-företag innebär en väsentlig förstärkning av stödet till svensk film. Fyra nya parter har knutits till avtalet, nämligen Svenska Filmdistributörers Förening u.p.a., Modern Times Group MTG AB, Kanal 5 AB och C More Entertainment AB.
Enligt regeringen kommer stödet till svensk filmproduktion att få ökade resurser. Likaså ökar det publikrelaterade stödet samtidigt som utvecklingsstödet och stödet till regionala produktionscentrum får ett förstärkt stöd. Stödet till parallelldistribution och biografstödet förstärks likaså. Lanseringsstödet blir behovsprövat. Ett nytt stöd till åtgärder mot olovlig hantering av film, s.k. piratkopiering, införs. En satsning görs på stödet till internationell lansering. De stöd och insatser som omfattas av avtalet beräknas till sammanlagt 337 miljoner kronor under 2006, varav staten bidrar med 175 miljoner kronor, en summa som avses öka med 5 miljoner för vart och ett av åren 2007 och 2008.
Därutöver kommer staten att under 2006 fördela ca 115 miljoner kronor i stöd till andra filmpolitiska åtgärder, i huvudsak till filmkulturella ändamål. Dessa åtgärder ligger utanför avtalets ram.
Av budgetpropositionen för 2005 framgår att regeringen beräknar att anslaget kommer att tillföras ytterligare 55 miljoner kronor fr.o.m. 2006 och att det under anslaget - efter generell reduktion om 0,6 % - ska anvisas drygt 289,3 miljoner kronor för 2006.
Regeringen bedömer att filmpolitikens centrala mål - att främja värdefull svensk filmproduktion samt distribution och visning av film i hela landet - har goda förutsättningar att uppnås genom 2006 års filmavtal mellan staten och berörda branscher.
Avtalet omfattar produktionsstöd till svensk film, stöd till distribution och visning av film i hela landet, avgifter till internationellt samarbete och stöd till internationell lansering av ny svensk film, stöd till åtgärder mot olovlig hantering av film i alla visningsformer samt kostnader för administration och förvaltning av avtalets stöd.
Utskottet
Filmavtalet ska enligt regeringens uppskattning generera 337 miljoner kronor för 2006. Utskottet konstaterar att det faktiska beloppet i realiteten kan komma att bli både högre och lägre. Till grund för regeringens beräkning ligger bestämmelserna i filmavtalet. Regeringens kalkyl bygger bl.a. på att biografavgifterna uppgår till 110 miljoner kronor. Av propositionen framgår att biografavgifterna för 2004 uppgick till ca 119 miljoner kronor (s. 11). Enligt vad utskottet har inhämtat har Filminstitutet bedömt att biljettintäkterna för 2005 kommer att minska till ca 110 miljoner kronor till följd av minskat antal biobesökare. Det är därför troligt att även avgifterna för 2006 kommer att ligga en bra bit under 2004 års nivå.
Filmavtalets 9 § innehåller en möjlighet till alternativ beräkning av biografavgiften. Om antalet biobesökare understiger 15 miljoner per år under en på visst sätt beräknad tolvmånadersperiod, minskar avgiften till 7,5 % av bruttobiljettintäkterna för 2008, 2009 och 2010, vilket skulle innebära ett väsentligt intäktsbortfall.
Utskottet är således väl medvetet om att det råder viss osäkerhet om hur stora intäkter som kommer att genereras av filmavtalet och att denna osäkerhet i huvudsak beror på utvecklingen av antalet biobesök. Utskottet har förståelse för att det inte är möjligt att göra säkrare beräkningar än de som regeringen har gjort i propositionen.
Utskottet har inte något att erinra mot de bedömningar som regeringen gör då det gäller förutsättningarna för 2006 års filmavtal att främja värdefull svensk filmproduktion samt distribution och visning av film i hela landet.
Filmstödet i ett genusperspektiv
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om utvärdering av filmavtalets jämställdhetsmål och krav på jämställdhetsplaner hos dem som får filmstöd. Enligt utskottets synsätt är det naturligt att utvärderingsarbetet tar hänsyn till olika relevanta omvärldsfaktorer, exempelvis vilka utbildningsförhållanden som råder inom filmområdet. Utskottet anser också att bestämmelserna i jämställdhetslagen och filmavtalet tillsammans utgör en god grund för jämställdheten inom filmproduktionsledet.
Jämför reservation 4 (m, fp, kd, c).
Bakgrund
Av 2006 års filmavtal framgår bl.a. att målet då det gäller jämställdhet är att andelen kvinnor i funktioner som är centrala för filmproduktion ska öka under avtalsperioden. Senast ett år före avtalsperiodens slut bör ettdera könet, räknat i antal projekt som får stöd, vara representerat till minst 40 % inom kategorierna manusförfattare, producent och regissör. Målet gäller för filmkategorierna långfilm, barn- och ungdomsfilm respektive kort- och dokumentärfilm (4 §).
Motionerna
I motion Kr10 av Lena Adelsohn Liljeroth m.fl. (m, fp, kd, c) behandlas frågan om den s.k. genusparagrafen i det nya filmavtalet. Motionärerna anser att det är bra med ett tydligt mål för jämställdhet men menar att det är olyckligt att låsa fast en procentsats vid stödfördelningen som innebär att ettdera könet ska vara representerat med 40 % ett år innan avtalsperioden är slut. Vid utvärderingen av filmavtalets jämställdhetsmål bör även andra faktorer vägas in, såsom ledaregenskaper, publikframgång och utbildningssituationen inom filmområdet (yrkande 3).
Miljöpartiet begär i motion Kr382 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -) att det ska ställas tydliga krav på att jämställdhets- och likabehandlingsplaner ska finnas i de verksamheter som får statligt filmstöd (yrkande 12).
Utskottet
Filmproduktion omfattar en rad yrken som hittills alla varit mansdominerade. Mot den bakgrunden är det glädjande att parterna bakom 2006 års filmavtal kunnat enas om en s.k. genusparagraf. Utskottet anser vidare att det är positivt att målet är mätbart, vilket innebär att det bör vara förhållandevis okomplicerat att följa upp, en uppgift som åvilar Filminstitutet.
Motionärerna bakom motion Kr10 (m, fp, kd, c) tar upp frågan om utvärdering av jämställdhetsmålet i filmavtalet. Av propositionen framgår att målet fortlöpande kommer att utvärderas i förhållande till resultatet. En utgångspunkt för utvärderingen ska vara Filminstitutets årliga redovisning (prop. s. 26). Enligt utskottets synsätt är det naturligt att regeringen i utvärderingen av jämställdhetsmålet tar hänsyn till olika relevanta omvärldsfaktorer. En faktor som mycket väl skulle kunna vägas in är utbildningsförhållandena inom filmområdet, som nämns i motion Kr10 (m, fp, kd, c).
Då det gäller förslaget i motion Kr382 (mp, -) erinrar utskottet om bestämmelserna i jämställdhetslagen (1991:433), som är av generell karaktär. Arbetsgivaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att främja jämställdhet i arbetslivet (3 §). Arbetsgivaren ska också upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete, såvida antalet arbetstagare inte är färre än tio personer (13 §). Enligt utskottets uppfattning utgör bestämmelserna i jämställdhetslagen och filmavtalet tillsammans en god grund för att det angivna jämställdhetsmålet i filmavtalet ska uppnås.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr10 (m, fp, kd, c) yrkande 3 och Kr382 (mp, -) yrkande 12.
Produktionsstöd till filmer på nationella minoritetsspråk
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförlag om positiv särbehandling för produktion av filmer på de nationella minoritetsspråken. Utskottet hänvisar till att regeringen avser att ge Filminstitutet i uppdrag att se över hur sådan filmproduktion bäst kan stärkas.
Motionen
Motionärerna bakom motion Kr382 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -) föreslår att positiv särbehandling ska gälla för produktion av filmer på våra nationella minoritetsspråk. Särskilda medel bör öronmärkas för detta ändamål (yrkande 11).
Utskottet
Utskottet har i likhet med regeringen noterat att de nationella minoritetsspråken talas i flera filmer på senare tid och att flera uppmärksammade filmer handlar om minoriteters villkor (jfr prop. s. 27). Av propositionen framgår att regeringen avser att ge Filminstitutet i uppdrag att se över hur produktionen av filmer på nationella minoritetsspråk bäst kan stärkas och att resultatet av uppdraget bör redovisas under 2006.
Enligt utskottets uppfattning bör resultatet av uppdraget inte föregripas. Motion Kr382 (mp, -) yrkande 11 avstyrks.
Biografstöd
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförlag om att det nya biografstödet inte får innebära att konkurrensen snedvrids på en ort. Utskottet påpekar att denna fråga har beaktats i en protokollsanteckning till 2006 års filmavtal.
Motionen
Motionärerna bakom motion Kr10 av Lena Adelsohn Liljeroth m.fl. (m, fp, kd, c) tar i yrkande 4 upp det nya biografstödet som enligt propositionen ska ersätta ett flertal tidigare stöd. Motionärerna har inte något att invända mot formerna för stödet men begär att riksdagen ska göra ett tillkännagivande om att det nya stödet inte får innebära att konkurrensen snedvrids på en ort.
Utskottet
Utskottet konstaterar att risken för att biografstödet ska snedvrida konkurrensen har beaktats i en protokollsanteckning till 2006 års filmavtal som lyder enligt följande.
Till 36 §
Parterna förutsätter att tillämpningen av stöd till biografägare för öppna visningar av svensk film inte hindrar, snedvrider eller hämmar konkurrensen på ett sätt som inte är förenligt med den näringsrättsliga lagstiftningen.
Något initiativ från riksdagens sida är mot denna bakgrund inte påkallat. Motion Kr10 (m, fp, kd, c) yrkande 4 avstyrks.
Internationalisering
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag dels om stöd till Sweden Film Commission, dels om behovet av en strategi för internationell marknadsföring av svensk film. Utskottet hänvisar bl.a. till de stöd som finns för internationell lansering inom ramen för filmavtalet och till att Filminstitutets verksamhet med internationell lansering av svensk film långsiktigt ska förstärkas.
Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c).
Bakgrund
I Sverige finns åtta regionala filmkommissioner, knutna till och finansierade av de regionala filmresurs- och produktionscentrumen. Filmkommissionerna har i uppdrag att marknadsföra sina respektive regioner som filminspelningsplatser på den internationella marknaden. På det nationella planet verkar Sweden Film Commission genom att samordna det svenska nätverket av kommissioner och marknadsföra Sverige internationellt. Sweden Film Commissions verksamhet har hittills finansierats genom ett bidrag från Föreningen Sveriges Filmproducenter. Dessutom har Sweden Film Commission erhållit projektbidrag från regeringen (Utrikesdepartementets enhet för exportfrämjande och inre marknaden) för vissa utlandssatsningar. Det gäller exempelvis marknadsföringsinsatser i Indien 2004.
Motionen
I motion Kr10 av Lena Adelsohn Liljeroth m.fl. (m, fp, kd, c) tar motionärerna upp den verksamhet som går ut på att marknadsföra och sälja Sverige som filmland. De menar att det är av stor vikt för hela Sverige att ett nationellt engagemang med finansiering av Sweden Film Commission kommer till stånd. Vidare bör regeringen lämna förslag till riksdagen med en väl genomarbetad strategi för att marknadsföra svensk film internationellt (yrkande 8).
Utskottet
Motionsyrkandet består av två delar. Den ena delen handlar om att lansera Sverige som filmland genom att locka hit utländska filmproduktioner. Den andra delen handlar om att lansera svenska filmer utomlands.
Arbetet vid filmkommissionerna går bl.a. ut på att lansera regionerna som lämpliga inspelningsplatser. Det är en relativt ny företeelse som av allt att döma kan komma att betyda mycket för marknadsföringen utomlands av olika landsdelar i Sverige. Filmkommissionerna är knutna till de regionala resurscentrumen som är delvis statligt finansierade. Motionärernas förslag syftar till att filmkommissionernas paraplyorganisation Sweden Film Commission ska erhålla ett statligt stöd för sin verksamhet. Enligt utskottets uppfattning är det en fråga för regeringen att i det ordinarie budgetarbetet överväga möjligheten att stödja Sweden Film Commission. Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att göra ett uttalande i frågan.
Lanseringen utomlands av svenska filmer har beaktats i filmavtalet. Av propositionen framgår att det är viktigt för ett filmland som Sverige med liten inhemsk marknad att den film som produceras i ökad utsträckning kan nå utanför landets gränser. Mot den bakgrunden har parterna i 2006 års filmavtal enats om att utöka stödet till internationell lansering av ny svensk film (prop. s. 38).
Vidare framgår det av propositionen att det är regeringens avsikt att långsiktigt förstärka Filminstitutets egen verksamhet med internationell lansering av svensk film. Förstärkningen ska åstadkommas inom ramen för det filmkulturella stödet. Därutöver kan nämnas att vissa insatser görs utomlands av Filminstitutet i samarbete med Svenska institutet.
Utskottet skulle självklart välkomna att utlandslanseringen av Sverige som filmland intensifierades. Internationaliseringen ligger också i linje med regeringens och filmavtalets intentioner att svensk filmproduktion ska "utgöra en dynamisk tillväxtbransch". Det bör i första hand ankomma på Filminstitutet att tillsammans med tänkbara samarbetspartner vidareutveckla de hittills gjorda ansatserna i detta avseende. Något tillkännagivande från riksdagens sida är inte heller på denna punkt påkallat.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr10 (m, fp, kd, c) yrkande 8.
Statens ansvar för andra filmpolitiska åtgärder
Propositionen
Som en följd av förslaget om delat ansvar för filmpolitiken övertar staten finansieringen av Filminstitutets uppdrag inom det filmkulturella området. Regeringen beräknar att ca 115 miljoner kronor ska avsättas för detta ändamål för 2006. För 2007 och 2008 ska beloppet öka med 5 miljoner kronor per år. Målet att främja filmkulturell verksamhet bör enligt regeringen ha goda förutsättningar att uppnås inom ramen för de statligt finansierade insatserna.
Insatserna för filmkulturella ändamål m.m. omfattar stöd till regionala resurscentrum för film och video, stöd till film i skolan, stöd till visningsorganisationer, filmfestivaler, import och lansering av kvalitetsfilm. Vidare omfattas stöd till distribution av kort- och dokumentärfilm samt viss filmdistribution i Filminstitutets egen regi, stöd till informationsverksamhet, utlandsverksamhet, filmarkiv, dokumentation och Cinemateket m.m. För att främja funktionshindrades möjligheter att ta del av film- och videoutbudet behövs fortsatt stöd till syntolkning och textning på svenska språket.
Utskottet
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning.
Stöd till regionala resurscentrum för film och video
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om stöd till regionala resurscentrum för film och video. Utskottet framhåller bl.a. att behoven av utbyggd verksamhet varierar från län till län.
Jämför reservation 6 (m, fp, kd, c).
Bakgrund
De regionala resurscentrumen för film och video, som numera finns i hela landet, har sinsemellan olika inriktning. Tre av länen, nämligen Kronobergs, Blekinge och Kalmar län, står gemensamt bakom ett av resurscentrumen, Reaktor Sydost. Numera utgår stöd från Filminstitutet till samtliga 19 regionala resurscentrum. Bidraget till resurscentrumen ska enligt bestämmelserna i regleringsbrevet för Filminstitutet främst användas för verksamheter på filmområdet av och för barn och ungdom. Stödet kan bl.a. användas för stöd, utveckling och samordning av kommunernas arbete med skolbio och videoverkstäder för barn och ungdom, liksom för kompetensutveckling av lärare och annan personal. Stödet kan även användas för andra verksamheter på det filmkulturella området, såsom åtgärder för att främja spridning och visning av kvalitetsfilm eller till s.k. plantskolor för unga filmare inom film och video. I viss begränsad utsträckning kan stödet därutöver användas för produktion och distribution av kort- och dokumentärfilm. Ett villkor för Filminstitutets stöd är att landsting, kommun eller annan huvudman lämnar bidrag till verksamheten med ett belopp som minst motsvarar Filminstitutets bidrag.
Vid tre av de regionala resurscentrumen, nämligen Film i Väst, Filmpool Nord och Film i Skåne, finns även regionala produktionscentrum.
Motionerna
I motion Kr10 av Lena Adelsohn Liljeroth m.fl. (m, fp, kd, c) hävdar motionärerna att de regionala resurscentrumen för film och video arbetar med mycket små ekonomiska resurser (yrkande 6). De välkomnar därför att regeringen i propositionen aviserar en förstärkning av det långsiktiga stödet men tycker att det är oklart vad detta kommer att innebära i praktiken. Regeringen konstaterar enbart att stödet ska öka "något" utan att ange vad det innebär. Motionärerna vill med sitt yrkande att den potential som finns hos de regionala resurscentrumen ska uppmärksammas av regeringen och Filminstitutet samt att de ska erhålla tillräckliga bidrag inom avtalets ram så att verksamheten kan fortsätta att utvecklas.
Kristdemokraterna konstaterar i motion Kr417 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) att 2000 års filmavtal reglerar stöd till de regionala filmresurscentrumen. Några regioner har saknat sådana centrum och när nu verksamhet kommit i gång även i dessa regioner har Filminstitutet inte kunnat ge ekonomiskt stöd eftersom samtliga resurser är intecknade. Yrkandet synes syfta till att stödet ska öka, så att det räcker till samtliga resurscentrum (yrkande 19).
Utskottet
I enlighet med förslaget i propositionen kommer statens stöd till de regionala resurscentrumen fr.o.m. 2006 att utgå från Filminstitutets filmkulturella anslag. Samtliga 19 produktionscentrum erhåller redan i dag stöd från Filminstitutet, om än i varierande grad. För 2004 uppgick stödet till 16,2 miljoner kronor. Av propositionen framgår att det finns behov av ökade insatser i vissa regioner. Någon precisering av ökningen görs emellertid inte i propositionen, som motionärerna bakom motion Kr10 (m, fp, kd, c) noterat. Utskottet kan för sin del inte heller finna att detta är nödvändigt. Utskottet konstaterar att tillkomsten och uppbyggnaden av filmresurscentrumen i första hand är ett regionalt ansvar. Statens bidragsgivning har alltifrån början varit förenat med krav på regional eller lokal motprestation. Verksamhetsinriktningen varierar mellan de olika resurscentrumen. Tyngdpunkten kan t.ex. läggas på det pedagogiska arbetet, på nätverksträffar med biografägare eller på produktion av såväl kort- som dokumentärfilm.
Utskottet menar att det är förståeligt att regeringen inte har preciserat hur stor ökningen kommer att bli med tanke på att behoven att bygga ut verksamheten varierar från län till län. Intentionen från regeringen är tydligt uttryckt i propositionen. Där framgår det att det bör vara en angelägen uppgift för den framtida filmpolitiken att upprätthålla och stärka den utveckling som påbörjats vid regionala resurscentrum för film och video. Utskottet delar denna uppfattning.
I motion Kr10 (m, fp, kd, c) begärs även att de regionala resurscentrumen ska erhålla tillräckliga bidrag inom filmavtalets ram så att verksamheten kan fortsätta att utvecklas. Med anledning härav vill utskottet påpeka att det endast är de produktionscentrum som etablerats i anslutning till regionala resurscentrum som har möjlighet att erhålla stöd via 2006 års filmavtal i enlighet med bestämmelserna i 25 och 28 §§. I dagsläget handlar det om Film i Väst i Västra Götaland, Filmpool Nord i Norrbotten och Film i Skåne. Utskottet konstaterar att filmavtalet utgör en helhet med en rad komponenter som parterna bakom avtalet enats om. Om motionärernas begäran skulle bifallas av riksdagen skulle det innebära att avtalet fick ändras på denna punkt. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen inte göra något tillkännagivande med anledning av motionsförslaget.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr10 (m, fp, kd, c) yrkande 6 och Kr417 (kd) yrkande 19.
Ett filmresurscentrum för samer och tornedalingar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att regeringen ska överväga om ett filmresurscentrum för samer och tornedalingar kan komma till stånd.
Jämför särskilt yttrande 1 (v).
Motionen
I motion Kr296 av Siv Holma m.fl. (v) yrkas att riksdagen ska besluta att ge regeringen i uppdrag att överväga hur frågan om ett filmsamarbetsprojekt mellan samer och tornedalingar kan få en positiv lösning. I motionen hänvisas till en utredning från 2000 som lämnat förslag om ett filmresurscentrum, Film i Sameland och Tornedalen, med uppgift att initiera, utveckla och stärka samisk och tornedalsfinsk filmkultur. Yrkandet syftar till att utrymme ska skapas i statsbudgeten för att stödja ett sådant resurscentrum
Utskottet
Utskottet konstaterar att det inte finns något regionalt resurscentrum för film och video med etnisk inriktning, vilket föreslås i motionen. Från geografisk utgångspunkt ligger det nära till hands att se Filmpool Nord i Norrbottens län som tänkbar samarbetspartner för både den samiska och den tornedalsfinska befolkningsgruppen.
I ett tidigare avsnitt i detta betänkande har utskottet redovisat att regeringen anser att inriktningen på de framtida insatserna för filmen bör vara att uppmärksamma och stärka film på de nationella minoritetsspråken. Sådana insatser kan utformas på olika sätt. Ett led i ett sådant arbete är det uppdrag som Filminstitutet ska få och som innebär att institutet ska se över hur produktionen av filmer på minoritetsspråk bäst kan stärkas. Det får ankomma på regeringen att bedöma om förutsättningarna för ett statligt engagemang i uppbyggnaden av ett särskilt filmresurscentrum för samer och tornedalingar kan beaktas i det sammanhanget.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr296 (v).
Regionala resurscentrum och filmskapare
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att medel ska omfördelas, så att de regionala resurscentrumen för film och video får möjlighet att bistå dem som producerar film. Utskottet hänvisar till att samtliga resurscentrum förra året lämnade stöd till filmskapare bl.a. genom att låna ut digital inspelningsutrustning och ibland också redigeringsutrustning.
Jämför reservation 7 (c).
Motionen
Motionärerna bakom motion Kr334 av Birgitta Sellén m.fl. (c) anser att villkoren för kulturskapare inom filmbranschen bör förbättras på olika sätt. Det skulle vara till stor hjälp för dem om det funnes möjlighet att låna eller hyra teknik. Motionärerna föreslår att regeringen ska omfördela medel så att de regionala resurscentrumen ges möjlighet att bistå dem som producerar film (yrkande 29).
Utskottet
Enligt Filminstitutets årsredovisning för 2004 kunde samtliga regionala resurscentrum för film och video lämna stöd till filmskapare genom att låna ut digital inspelningsutrustning och ibland också redigeringsutrustning. Därutöver gav flertalet av dem stöd till produktion av såväl kort- som dokumentärfilm samt till växthusprojekt som riktar sig till unga filmare.
Av yrkandet framgår inte hur motionärerna tänkt att omfördelningen av medel ska göras. Regeringen har emellertid i propositionen anfört att ett resurstillskott ska tillföras de regionala resurscentrumen, vilket skulle kunna få till effekt att de får bättre möjligheter att bistå filmare på det sätt som motionärerna avser.
Utskottet anser inte att det är motiverat att riksdagen ska göra ett tillkännagivande i denna fråga för regeringen. Motion Kr334 (c) yrkande 29 avstyrks.
Filminstitutets distribution av värdefull film
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att Filminstitutet inte ska få distribuera film. Utskottet anser att Filminstitutets roll ska vara att komplettera andra distributörers verksamhet.
Jämför reservation 8 (m, fp, kd, c).
Motionen
Motionärerna bakom motion Kr10 av Lena Adelsohn Liljeroth m.fl. (m, fp, kd, c) anser att Svenska Filminstitutet inte ska distribuera film. Filminstitutet konkurrerar nämligen som importör och distributör av film med andra aktörer. Motionärerna menar att spridning och visning av värdefull film i hela landet kommer att ske utan att Filminstitutet är aktör i detta hänseende (yrkande 5).
Utskottet
Utskottet anser att Filminstitutet ska fortsätta att bedriva viss distributionsverksamhet inom ramen för den statliga filmpolitiken. I likhet med regeringen anser utskottet att Filminstitutet även i fortsättningen endast ska komplettera andra distributörers verksamhet. Filminstitutet bör således kontinuerligt anpassa sig efter hur andra distributörers verksamhet utvecklas (prop. s. 45). Motion Kr10 (m, fp, kd, c) yrkande 5 avstyrks därmed.
Digital biografutveckling
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsförslag om att en investeringsfond ska inrättas för att underlätta utbyggnaden av digital visningsteknik i landet. Regeringen avser att uppdra åt Filminstitutet att utarbeta en plan för hur den digitala biografutvecklingen kan stödjas. Resultatet av uppdraget bör inte föregripas.
Jämför särskilt yttrande 2 (c).
Bakgrund
På förslag av kulturutskottet beslutade riksdagen våren 2005 att göra ett uttalande om att regeringen bör överväga och föreslå åtgärder som kan stödja och underlätta en teknikneutral utbyggnad av e-bio i landet
Motionerna
I motion Kr334 av Birgitta Sellén m.fl. (c) föreslår motionärerna att en investeringsfond ska bildas för att finansiera övergången till digital visningsteknik på landets biografer (yrkande 30).
Ett liknande förslag finns i motion Kr223 av Kenneth Johansson och Håkan Larsson (c).
Utskottet
Utskottet konstaterar att digitaliseringen av biograferna är förenad med höga investeringskostnader. I propositionen sägs bl.a. följande om den digitala biografutvecklingen (prop. s. 47).
Att upprätthålla och utveckla biografstrukturen i landet är och bör även i framtiden vara en central uppgift för den svenska filmpolitiken. Därför är det viktigt att biografstrukturen i Sverige inte undermineras när digitaliseringen väl påbörjas i större skala. De biografer på mindre orter som bör ha störst nytta av ett teknikskifte saknar i allmänhet resurser för detta. Det är sannolikt att de i något skede kommer att vara i behov av samhällets insatser. Av det som framkommit följer emellertid också att offentliga insatser bör vara noga avvägda när det gäller inriktning, omfattning och tidpunkt. De ännu så länge höga kostnaderna för investeringar i digital visningsteknik kan väntas sjunka när ett teknikskifte påbörjas internationellt i större omfattning.
Vidare framgår det av propositionen att regeringen avser att ge Filminstitutet i uppdrag att följa den digitala biografutvecklingen, främst när det gäller de biografer som finns på mindre orter, och att utarbeta en plan för hur utvecklingen kan stödjas och främjas i hela landet på ett kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart sätt. Uppdraget ska utföras i nära samarbete med de organisationer som i dag bevakar och driver frågor om digital biografutveckling. Resultatet av uppdraget bör redovisas under 2006.
Utskottet anser att resultatet av uppdraget inte bör föregripas. Motionerna Kr223 (c) och Kr334 (c) yrkande 30 avstyrks därför.
Textning av film och teaterföreställningar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att filmer och teaterföreställningar ska textas i högre grad än i dag. Utskottet hänvisar till att frågan har uppmärksammats i propositionen. Utskottet erinrar också om att de nationella kulturpolitiska målen, inklusive det s.k. delaktighetsmålet, gäller för alla kulturinstitutioner, således även för Filminstitutet och teaterinstitutionerna.
Bakgrund
I propositionen anför regeringen att den anser att nyproducerade svenska filmer även fortsättningsvis bör göras tillgängliga för såväl synskadade som hörselskadade. Det nuvarande stödet till film och video för textning bör därför bibehållas inom ramen för den statliga filmpolitiken från 2006.
Det är - menar regeringen - angeläget att Filminstitutet för en fortsatt dialog såväl med filmdistributörer som med berörda organisationer så att stödet för textning på svenska kan få största möjliga effekt och bidra till att så många som möjligt kan få del av svensk film och att den tekniska utvecklingen på området noga följs. Den digitalisering av biograferna som väntas ske under kommande år bör på sikt kunna ge biograferna i princip obegränsade möjligheter att visa svensk film både med och utan text till relativt låg kostnad (prop. s. 47-48).
Motionen
I motion Kr239 av Anita Brodén m.fl. (fp) föreslås att samhället ska stödja hörselskadade, så att kulturlivet blir mer tillgängligt för dem. Biograffilm och filmer på dvd bör textas i högre grad än i dag liksom även teaterföreställningar (yrkande 2).
Utskottet
Utskottet erinrar om att de nationella kulturpolitiska målen inklusive det s.k. jämlikhets- eller delaktighetsmålet, gäller för alla invånare i landet, således även för funktionshindrade. Det ligger därmed ett ansvar på varje kulturinstitution - även på Filminstitutet och teaterinstitutionerna - att göra det möjligt för funktionshindrade att bli delaktiga i kulturlivet.
Vidare noterar utskottet att regeringen i den filmpolitiska propositionen beaktat behovet av att genom textning göra filmer tillgängliga för personer med hörselnedsättning. Det får ankomma på regeringen att avgöra hur stor del av det filmkulturella stödet som ska avsättas för detta ändamål.
Då det gäller textning av teaterföreställningar har utskottet inhämtat att Kulturrådet 2004 beviljade bidrag till Stockholms stadsteater för att ta fram en textapparat som ökar tillgängligheten till teater för personer med hörselnedsättningar. Stadsteatern har nu textade föreställningar i den reguljära verksamheten. Kulturrådet har informerat andra teatrar om detta samt försökt sprida idén till länsteatrarna.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr239 (fp) yrkande 2.
Långsiktigt bevarande av film
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om hur film långsiktigt ska bevaras. Utskottet hänvisar till att regeringen i propositionen aviserar en översyn av målen för Filminstitutets arkivverksamhet i dess helhet och till den resursförstärkning som görs på Statens ljud- och bildarkiv för 2006.
Jämför reservation 9 (m, fp, kd, c).
Bakgrund
Frågor om långsiktigt bevarande av ljud och rörliga bilder har utförligt behandlats av den s.k. SLBA-utredningen, som avgav betänkandet Bevara ljud och rörlig bild (SOU 2004:53). En av de frågeställningar som utredningen behandlade rörde förutsättningarna för det långsiktiga bevarandet av Statens ljud- och bildarkivs (SLBA) analoga samlingar.
I den forskningspolitiska propositionen (prop. 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv) tog regeringen ställning till utredningens förslag. Regeringen konstaterade bl.a. att de senaste åren har medfört ett genomgripande tekniskt systemskifte och att den digitala tekniken är på väg att ersätta den analoga på nästan alla ljud- och bildområden. Utbudsökningen på framför allt radio- och TV-området fortsätter och nya medier, såsom Internet, kommer med största sannolikhet att få ökad betydelse som distributionskanaler. Enligt regeringen gör teknikutvecklingen det möjligt att förändra SLBA:s verksamhet i grunden. Regeringen bedömde att det är viktigt att arkivet ges bättre förutsättningar att uppfylla sitt uppdrag. I budgetpropositionen för 2006 föreslås förstärkningar av anslaget till SLBA för att myndigheten ska få möjlighet möta den tekniska utvecklingen.
Filminstitutets ansvar på arkivområdet har utvidgats genom tillkomsten av ett arkiv i Grängesberg för icke-fiktiv smalfilm som inte är avsedd att visas på biograf. Det gäller hembygdsfilmer, folkrörelse- och föreningsfilmer, beställningsfilmer om industrier och företag, undervisningsfilmer m.m. I den filmpolitiska propositionen sägs att uppbyggnaden av Filmarkivet i Grängesberg ska fortsätta i minst samma omfattning som tidigare.
Motionerna
Motionärerna bakom motion Kr10 av Lena Adelsohn Liljeroth m.fl. (m, fp, kd, c) påpekar att det finns rörliga filmer bevarade vid olika institutioner, t.ex. Statens ljud- och bildarkiv, Sveriges Television, Filminstitutet och Filmvårdscentralen i Grängesberg. Dessutom finns ett stort antal privatägda rörliga bilder, vars ägare önskar att materialet ska bevaras av någon kulturinstitution. Motionärerna föreslår att regeringen ska ta initiativ till ett genomgripande reformarbete för att bevara den rörliga bilden (yrkande 7).
Även motionärerna bakom motion Kr417 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) anser att regeringen ska ta initiativ till ett genomgripande reformarbete för att bevara rörliga bilder (yrkande 21).
Utskottet
Som redovisats ovan har regeringen beaktat frågor om långsiktigt bevarande av film både i den forskningspolitiska och i den filmpolitiska propositionen. I den senare propositionen anför regeringen att det kan finnas anledning att se över målen för Filminstitutets arkivverksamhet i dess helhet i samband med att staten övertar hela ansvaret för filmkulturen. En sådan översyn skulle även gälla Filmarkivet i Grängesberg (prop. s. 49).
Utskottet välkomnar att en sådan målöversyn nu aviseras. Med hänvisning till denna åtgärd och till den resursförstärkning som SLBA får för nästa budgetår avstyrker utskottet motionerna Kr10 (m, fp, kd, c) yrkande 7 och Kr417 (kd) yrkande 21.
Resurser till Filmarkivet i Grängesberg
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker förslag som rör den framtida medelstilldelningen till Filmarkivet i Grängesberg. Frågan får prövas i det ordinarie budgetarbetet.
Jämför särskilt yttrande 3 (c).
Motionen
Förslaget i motion Kr9 av Per Erik Granström och Barbro Hietala Nordlund (s) syftar till att Filmarkivet i Grängesberg ska tillföras resurser inom ramen för de medel som är avsatta för filmområdet, så att regeringens tidigare ambition kan uppfyllas även under kommande filmavtalsperiod.
Utskottet
Verksamheten vid Filmarkivet i Grängesberg finansieras redan i dag med särskilda statliga medel från kulturbudgeten, medel som ligger utanför 2000 års filmavtal. Av propositionen framgår att uppbyggnaden av Filmarkivet bör fortsätta i minst samma omfattning som tidigare inom ramen för den statliga filmpolitiken från 2006 (prop. s. 52). Frågan om resurstilldelningen till arkivet torde bli föremål för regeringens årliga prövning inom ramen för det ordinarie budgetarbetet. Utskottet anser inte att det är påkallat med något särskilt uttalande från riksdagen i denna fråga. Motion Kr9 (s) avstyrks.
Ändring i sekretesslagen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att all verksamhet vid Filminstitutet utom sådan verksamhet som avser fördelning av stöd enligt filmavtal ska omfattas av reglerna om handlingsoffentlighet. Ett motionsförslag med samma inriktning blir därmed tillgodosett och avstyrks.
Propositionen
Regeringen föreslår att all verksamhet i Stiftelsen Svenska Filminstitutet utom sådan verksamhet som avser fördelning av stöd enligt filmavtal ska omfattas av reglerna om handlingsoffentlighet. Detta innebär att Filminstitutet vid tillämpning av sekretesslagen jämställs med en myndighet. Vidare innebär det att samtliga bestämmelser i 15 kap. sekretesslagen ska tillämpas på den verksamhet som omfattas av handlingsoffentlighet. Regler om registrering och diarieföring blir alltså tillämpliga, liksom frågor om upplysningsplikt, förfarande vid utlämnande av allmänna handlingar och bestämmelser om överklagande. En ytterligare konsekvens av regleringen är att eventuellt förekommande bestämmelser om sekretess blir tillämpliga i den verksamhet hos Filminstitutet som omfattas av handlingsoffentligheten liksom bestämmelserna i arkivlagen (1990:782). Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas på handlingar som från den tidpunkten inkommer till eller upprättas hos Filminstitutet.
Motionen
Kristdemokraterna framhåller i motion Kr417 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) att det statliga stöd som Filminstitutet fördelar motsvarar stöd som på andra områden fördelas av offentliga institutioner. Därför bör Filminstitutets förvaltningsuppgifter omfattas av handlingsoffentlighet (yrkande 20).
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om handlingsoffentlighet för den verksamhet vid Filminstitutet som inte avser stöd enligt filmavtal. Därigenom blir förslaget i motion Kr417 (kd) tillgodosett.
Utskottet anser således att riksdagen ska bifalla punkt 1 i propositionen och därmed anta regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Motion Kr417 (kd) yrkande 20 avstyrks.
Ändring i inkomstskattelagen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring i inkomstskattelagen.
Propositionen
Regeringen anser att det även i fortsättningen ska vara möjligt för parterna i filmavtalet att vid inkomstbeskattningen få avdrag för avgifter och bidrag som betalas till Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Som en följd härav föreslår regeringen en ändring av inkomstskattelagen (1999:1229), där bl.a. en hänvisning till 2006 års filmavtal införs i 16 kap. 11 §.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Riksdagen bör således bifalla punkt 2 i propositionen och därmed anta regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
En fond för fria filmare
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om att inrätta en utvecklingsfond för fria filmare. Utskottet hänvisar till den resursförstärkning av olika produktionsstöd som genom filmavtalet görs fr.o.m. 2006.
Motionen
I motion Kr382 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -) föreslår motionärerna att en utvecklingsfond för fria filmare ska inrättas (yrkande 10).
Utskottet
Utskottet erinrar om att 2006 års filmavtal innehåller en rad olika stödformer för filmare. Förutom de olika produktionsstöden kan nämnas utvecklingsstödet som omfattar projektstöd till manusförfattare, producenter och regissörer. I stödformen ingår också växthusverksamhet för unga filmskapare, stöd till fortbildning för etablerade filmskapare samt företagsstöd till oberoende producenter (30 §).
Vidare kan stödet till regionala resurscentrum för film och video användas till s.k. plantskolor för unga filmare.
Med hänvisning främst till den resursförstärkning av olika produktionsstöd som görs från statens och övriga avtalsparters sida på filmområdet fr.o.m. 2006 kan utskottet inte biträda förslaget om att inrätta en särskild fond för fria filmare. Motion Kr382 (mp, -) yrkande 10 avstyrks.
Kammarrättens samråd med beteendevetenskaplig kompetens
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om att kammarrätten ska samråda med beteendevetenskaplig kompetens i ärenden som rör överklaganden av åldersgränser för film.
Jämför reservation 10 (kd).
Motionen
I motion Ub591 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) erinrar motionärerna om att det förekommit att kammarrätten i ärenden om åldersgränser för film fattat beslut utan att samråda med beteendevetenskaplig kompetens. Detta är enligt motionärerna inte acceptabelt, eftersom denna kompetens är avgörande för att bedöma vad som kan vålla psykisk skada för ett barn. Yrkandet syftar till en ändring i detta hänseende av lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram (yrkande 3).
Utskottet
Utskottet behandlade våren 2005 ett yrkande med samma innehåll som den nu aktuella motionen. Yrkandet avstyrktes med hänvisning till att det inom Justitiedepartementet pågick en översyn av processen i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Bland annat övervägdes nedflyttning av ytterligare typer av mål till länsrätt. Enligt utskottets uppfattning var det inte meningsfullt att pröva den av motionärerna framlagda lösningen innan översynen har slutförts. Riksdagen avslog yrkandet. Översynen har ännu inte avslutats.
Kulturutskottet har alltjämt samma uppfattning i denna fråga. Motion Ub591 (kd) yrkande 3 avstyrks.
Ändring av sjuårsgränsen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att den lägsta åldersgränsen för visning av biograffilm ska sänkas från sju år till sex år.
Bakgrund
Bestämmelsen om vuxenmedverkan i 6 § lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram innebär att barn som ännu inte fyllt sju år får se en film med sjuårsgräns i sällskap med en person som fyllt arton år. Barn som fyllt sju år men inte elva år och som är i sällskap med en person som fyllt arton år får se film som är tillåten för barn från elva år.
Motionen
I motion Kr256 av Agne Hansson och Rigmor Stenmark (c) föreslås att den lägsta gränsen för att få se barntillåten film ska ändras från sju till sex år. Enligt motionärerna kan nämligen sjuårsgränsen vara ett problem när skolklasser ser film. Lärarna har då ett ansvar för vilka filmer som kan ses av barnen utan att de tar skada. Alla i skolans första klass har inte fyllt sju år. Skolbarn som är sex år får således inte följa med sina sjuåriga kamrater och personer som fyllt 18 år, t.ex. en lärare, på bio där film visas som har elvaårsgräns.
Utskottet
Utskottet avstyrkte våren 2005 ett yrkande snarlikt det nu aktuella. Utskottet anser alltjämt att den olägenhet som bestämmelserna om åldersgränser i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram vållar är obetydlig. Det är således inte motiverat att ändra sjuårsgränsen. Motion Kr256 (c) avstyrks.
Barnvagnsbio
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsförslag om att ge föräldrar rätt att ta med bebisar på barnförbjudna filmer.
Jämför reservation 11 (m, fp) och särskilt yttrande 4 (kd).
Motionerna
I två motioner behandlas s.k. barnvagnsbio, som riktar sig till föräldralediga mammor och pappor som har med sig sina små barn på bio.
Förslaget i motion Kr381 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) syftar till att lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram ska ändras så att det blir tillåtet för föräldrar att ta med bebisar på barnförbjudna filmer och filmer med elvaårsgräns (yrkande 50). Liknande förslag framförs i motion Kr240 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (s).
Utskottet
Utskottet avstyrkte våren 2005 två yrkanden med samma innehåll som de nu aktuella motionerna. Utskottet konstaterade att lagbestämmelserna om åldersgränser och vuxenmedverkan innebär att vuxna med barn som ännu inte fyllt sju år kan se barntillåtna filmer samt filmer med sjuårsgräns. Enligt utskottet torde utbudet av filmer som kan visas vara relativt omfattande trots den inskränkning som följer av åldersgränserna. Utskottet ser positivt på de initiativ som tagits av ett antal biografer runtom i landet när det gäller barnvagnsbio. Det är ett kreativt sätt att inom ramen för gällande lagstiftning erbjuda fler människor möjlighet att se film på bio.
Utskottet är dock inte berett att föreslå någon ändring av de aktuella bestämmelserna i censurlagstiftningen. Motionerna Kr240 (s) och Kr381 (fp) yrkande 50 avstyrks.
Skadligt medieinnehåll
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att metoder ska utarbetas så att mediernas negativa påverkan på unga människors normer och värderingar kan begränsas. Utskottet hänvisar till de åtgärder som vidtagits från statens sida och till Medierådets roll i detta sammanhang.
Bakgrund
Rådet mot skadliga våldsskildringar eller Medierådet (tidigare benämnt Våldsskildringsrådet) ska inrikta sin verksamhet på barns och ungas mediesituation. Syftet ska vara att minska riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga. Uppdraget omfattar såväl traditionella som nya elektroniska rörliga bildmedier, exempelvis film, TV, video, dvd, datorspel, TV-spel och Internet. Rådet ska ägna våldsskildringar och pornografi särskild uppmärksamhet. Det ska ha ett tydligt genusperspektiv på sitt arbete (dir. 2003:75).
Rådet ska arbeta utåtriktat och resultatinriktat. Det ska vara pådrivande i exempelvis kontakterna med mediebranscherna samt söka samarbete med andra aktörer. Rådet ska aktivt involvera barn och unga i arbetet. I årliga rapporter ska rådet redovisa resultatet av sitt arbete samt strategier för det fortsatta arbetet.
Statens biografbyrå granskar filmer och videogram som är avsedda att visas offentligt i enlighet med bestämmelserna i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram. Film och video ska inte godkännas för barn under 15 år om de kan bedömas vålla psykisk skada för barn i den aktuella åldersgruppen. Filmerna kan vara barntillåtna eller ha 7-, 11- eller 15-årsgräns.
Motionen
I motion U340 (mp) av Lotta Hedström (m.fl.) framhåller motionärerna att många unga människor ser mycket på film och andra digitala framställningar som innehåller sex och våld, även grovt sexualiserat våld. Yrkandet syftar till att metoder ska utarbetas så att denna typ av medier kan begränsas och påverkan på unga människors normer och värderingar därmed kan minskas (yrkande 15).
Utskottet
Utskottet har vid en rad tillfällen behandlat frågor om den negativa påverkan som våld i medier kan ha, framför allt på unga människor. Riskerna för skadlig mediepåverkan har beaktats av regering och riksdag på olika sätt. Som exempel kan nämnas det nationella mediepolitiska mål som riksdagen ställde sig bakom hösten 2000 och som bl.a. syftar till att motverka skadliga inslag i massmedierna. Vidare vill utskottet framhålla Medierådets viktiga roll i detta sammanhang. Rådet följer marknadsutvecklingen, den tekniska utvecklingen och förändringar i lagstiftningen när det gäller våldsskildringar i t.ex. TV, videofilmer, datorspel och Internet. Eftersom marknaden är internationell sträcker sig rådets bevakning utanför landets gränser. Rådet är sedan september 2002 svensk partner i EU-projektet SAFT (Safety, Awareness, Facts and Tools) som syftar till att skapa en säkrare användning av Internet bland barn och unga. Vidare representerar Medierådet och Myndigheten för skolutveckling Sverige i det europeiska nätverket Insafe, ett samarbete mellan organisationer från ett 20-tal länder som alla arbetar för att sprida kunskap och öka medvetenheten om säkrare användning av Internet bland barn och unga.
Självklart ligger det ett stort ansvar även på en rad andra parter för att skydda barn och unga mot skadlig påverkan från rörliga bilder. Det gäller främst föräldrar, skolan, fritidsledare, föreningslivet etc.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion U340 (mp) yrkande 15 bör avslås av riksdagen.
Medierådets resurser
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om Medierådets resurser.
Jämför reservation 12 (kd).
Motionen
I motion Ub591 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) framhålls att Medierådet har en viktig roll att spela i arbetet med att skydda barn och unga mot skadligt medieinnehåll. I dag har rådet begränsade resurser för att möta de krav som ställs från bl.a. skolor, föräldragrupper och kommuner. Regeringen bör se till att rådet får möjligheter att öka sitt utåtriktade arbete (yrkande 4).
Utskottet
Som framgår av föregående avsnitt anser utskottet att Medierådet har en mycket viktig roll att spela. Utskottet är emellertid inte berett att uttala sig om resurstilldelningen till rådet. Denna fråga får i stället på sedvanligt sätt prövas av regeringen i det ordinarie budgetarbetet och vägas mot andra angelägna behov. Motion Ub591 (kd) yrkande 4 bör avslås av riksdagen.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Vissa övergripande frågor inför 2006 års filmavtal, punkt 1 (m) |
| av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m) och Anita Sidén (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om vissa övergripande frågor inför 2006 års filmavtal. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr233 yrkandena 20 och 21.
Ställningstagande
Vi ställer oss bakom förslaget i motion Kr233 (m) och föreslår att de frågor som vi här tar upp ska beaktas inom ramen för den statliga filmpolitiken.
Vi har noterat att allt färre ser film på biograf. År 2004 såldes för första gången fler dvd-filmer än biobiljetter. Därtill ska läggas sju miljoner sålda VHS-kassetter. Film som visas på biograf utsätts således för ökad konkurrens av dvd men även av hemmabio, Internet och TV. Detta är en viktig förklaring till den begynnande biografkrisen. Nedgången i antalet biografbesök påverkar i hög grad finansieringen av filmavtalet, eftersom biograferna genom biljettintäkterna är en viktig finansiär av filmproduktion och filmdistribution.
Vi kan konstatera att filmbranschen är en småföretagarbransch. Det visar inte minst det uppsving som regionalt producerad film ger bl.a. i Västra Götaland genom den verksamhet som bedrivs av Film i Väst. De regionala produktionscentrum, som vuxit fram på olika håll i landet, ger upphov till såväl nya företag som jobb.
Enligt vår mening bör lanseringen av svensk film utomlands intensifieras.
Att producera film är kostsamt och riskfyllt. Få filmer går med rejäl vinst och ett fungerande filmavtal mellan staten och branschens olika aktörer är i dagsläget nödvändigt. Filminstitutets stöd till kommersiell film bör ändras så att producenten bakom en succéfilm lämnar tillbaka en del av intäkterna till Filminstitutet. Det skulle ge Filminstitutet incitament till att stödja filmer som kan bli stora publikframgångar.
Vi förordar att en särskild fond ska inrättas för unga filmare och manusförfattare. Fonden bör enligt vår mening byggas upp av de bötesbelopp som Granskningsnämnden för radio och TV i dag dömer ut.
I Sverige har vi ett omfångsrikt och kulturhistoriskt intressant filmarv och därmed också ett bevarandeproblem som måste beaktas. Det finns risk att gamla filmer förstörs på olika sätt, t.ex. genom att de självantänder och brinner upp eller genom att färgen bleknar. Vi anser att det är mycket angeläget att slå vakt om vårt lands filmhistoriska och därmed även kulturhistoriska arv och att detta görs på ett effektivt sätt. Vi föreslår att arkiven vid Sveriges Television, Statens ljud- och bildarkiv och Filminstitutet, inklusive den verksamhet som bedrivs vid Filmvårdscentralen i Grängesberg, ska slås samman till ett verkligt nationalarkiv för rörliga bilder, liknande det norska nationalarkivet i Mo i Rana.
Vi anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad vi här har anfört om vissa övergripande frågor inför 2006 års filmavtal. Därmed bör riksdagen bifalla motion Kr233 (m) yrkandena 20 och 21.
2. | Filmavtalets demokratiska förankring, punkt 2 (m, fp, kd, c) |
| av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren (m), Anita Sidén (m) och Hans Backman (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om filmavtalets demokratiska förankring. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr10 yrkande 1 och 2005/06:Kr417 yrkande 18.
Ställningstagande
Vi är positiva till avtalsformen som grund för filmpolitiken och filmutvecklingen i landet. Ett filmavtal som tas fram i samarbete mellan staten och filmbranschens parter skapar en bred samsyn kring filmen och dess betydelse i samhället. Samtidigt vill vi understryka att det inte är acceptabelt att riksdagen ställs inför ett redan färdigförhandlat avtal. Filmavtalets demokratiska förankring är därmed ytterst svag. Möjligheterna till insyn och inflytande för riksdagens partier är mycket begränsade. Enligt vår uppfattning borde riksdagen först besluta om de ramar som ska gälla för regeringen när den ska förhandla med övriga avtalsparter. Därefter borde riksdagen ha informerats fortlöpande under förhandlingarna.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen vad vi här har anfört om filmavtalets demokratiska förankring. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna Kr10 (m, fp, kd, c) yrkande 1 och Kr417 (kd) yrkande 18.
3. | Kvalitetsbegreppet, punkt 3 (m, fp, kd, c) |
| av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren (m), Anita Sidén (m) och Hans Backman (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kvalitetsbegreppet. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr10 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi vill understryka att kvalitet är en avgörande faktor när filmstödet ska fördelas. Därför är det som framhålls i motion Kr10 (m, fp, kd, c) viktigt att det finns en levande debatt och diskussion om just kvalitetsbegreppet och synen på kvalitetsfilm. För Filminstitutet är det en mycket viktig uppgift att ta initiativ till och driva en sådan debatt både inom institutet och utåt gentemot omvärlden.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen vad vi här har anfört om kvalitetsbegreppet. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna Kr10 (m, fp, kd, c) yrkande 2.
4. | Filmstödet i ett genusperspektiv, punkt 5 (m, fp, kd, c) |
| av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren (m), Anita Sidén (m) och Hans Backman (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om filmstödet i ett genusperspektiv. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr10 yrkande 3 och avslår motion 2005/06:Kr382 yrkande 12.
Ställningstagande
Vi anser att det är bra att filmavtalet har en tydlig målsättning då det gäller jämställdhet. Men i likhet med motionärerna bakom motion Kr10 (m, fp, kd, c) menar vi att det är olyckligt att låsa fast en procentsats vid stödfördelningen som innebär att ettdera könet ska vara representerat med 40 % ett år innan avtalsperioden är slut. Vi vill peka på vikten av att regeringen vid utvärderingen av jämställdhetsmålet inte endast tar hänsyn till en procentsats utan även väger in sådana relevanta faktorer som ledaregenskaper, publikframgång och utbildningssituationen inom filmområdet.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen vad vi här har anfört om filmstödet i ett genusperspektiv. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna Kr10 (m, fp, kd, c) yrkande 3 och avslå motion Kr382 (mp, -) yrkande 12.
5. | Internationalisering, punkt 8 (m, fp, kd, c) |
| av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren (m), Anita Sidén (m) och Hans Backman (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om internationalisering. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr10 yrkande 8.
Ställningstagande
Vi anser att marknadsföring av Sverige som filmland är en fråga som har kommit i skymundan i den filmpolitiska propositionen. Som framhålls i motion Kr10 (m, fp, kd, c) är det av stor vikt för hela Sverige att ett nationellt engagemang med finansiering av Sweden Film Commission kommer till stånd. De länder som har lyckats locka till sig internationella film- och TV-inspelningar har satsat förhållandevis mycket resurser på det, något som Sverige bör ta lärdom av. Vi föreslår också att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om en väl genomarbetad strategi för att marknadsföra svensk film internationellt.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen vad vi här har anfört om internationalisering. Därmed bör riksdagen bifalla motion Kr10 (m, fp, kd, c) yrkande 8.
6. | Stöd till regionala resurscentrum för film och video, punkt 9 (m, fp, kd, c) |
| av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren (m), Anita Sidén (m) och Hans Backman (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om stöd till regionala resurscentrum för film och video. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr10 yrkande 6 och 2005/06:Kr417 yrkande 19.
Ställningstagande
Vi konstaterar att de regionala resurscentrumen för film och video har gjort en stor och viktig insats för att vitalisera det svenska filmlivet och att de har stor betydelse för att uppnå målen för den framtida filmpolitiken. Resurscentrumen arbetar med mycket små ekonomiska resurser. Vi välkomnar att regeringen nu aviserar en förstärkning av stödet till dem, även om det är oklart hur stor ökningen blir. Regeringen bör vid fördelningen av det filmkulturella anslaget se till att resurscentrumens behov blir tillgodosedda och att de således får tillräckligt bidrag för att verksamheten ska kunna fortsätta att utvecklas.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen vad vi här har anfört om stöd till regionala resurscentrum för film och video. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna Kr10 (m, fp, kd, c) yrkande 6 och Kr417 (kd) yrkande 19.
7. | Regionala resurscentrum och filmskapare, punkt 11 (c) |
| av Birgitta Sellén (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om regionala resurscentrum och filmskapare. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr334 yrkande 29.
Ställningstagande
Jag anser att villkoren för kulturskapare inom filmbranschen bör förbättras på olika sätt. Till exempel bör det finnas möjligheter för dem att låna eller hyra teknik. Ofta är det svårt för filmskaparna att visa den färdiga filmen, vilket kan bero på att det är ont om digitala projektorer på landets biografer. Mot denna bakgrund föreslår jag att resurserna omfördelas så att de regionala resurscentrumen kan bistå filmarna.
Med hänvisning till det anförda föreslår jag att riksdagen ska ge regeringen till känna vad jag har anfört om regionala resurscentrum och filmskapare. Därmed bör riksdagen bifalla motion Kr334 (c) yrkande 29.
8. | Filminstitutets distribution av värdefull film, punkt 12 (m, fp, kd, c) |
| av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren (m), Anita Sidén (m) och Hans Backman (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om Filminstitutets distribution av värdefull film. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr10 yrkande 5.
Ställningstagande
Vi anser att det är olämpligt att Filminstitutet bedriver egen import och distribution av film och därmed konkurrerar med andra distributörer samtidigt som institutet fördelar bidrag till dessa aktörer för distribution och visning av biograffilm. Liksom motionärerna bakom motion Kr10 (m, fp, kd, c) är vi övertygade om att värdefull film kommer att importeras till Sverige utan att Filminstitutet agerar på marknaden.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen vad vi här har anfört om Filminstitutets distribution av värdefull film. Riksdagen bör därmed bifalla motion 2005/06:Kr10 (m, fp, kd, c) yrkande 5.
9. | Långsiktigt bevarande av film, punkt 15 (m, fp, kd, c) |
| av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren (m), Anita Sidén (m) och Hans Backman (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om långsiktigt bevarande av film. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr10 yrkande 7 och 2005/06:Kr417 yrkande 21.
Ställningstagande
Som framgår av motionerna Kr10 (m, fp, kd, c) och Kr417 (kd) finns det stora bestånd av rörliga bilder hos Statens ljud- och bildarkiv, Sveriges Television, Filminstitutet och Filmvårdscentralen i Grängesberg. Dessutom finns ett stort antal privatägda filmer, vars ägare önskar att materialet ska bevaras av någon kulturinstitution. Vi påminner om att Riksdagens revisorer sommaren 2003 uppmärksammade behovet av att samordna insatserna för att bevara det filmkulturella arvet. Enligt vår uppfattning bör regeringen påbörja ett genomgripande reformarbete för att bevara rörliga bilder.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen vad vi här har anfört om långsiktigt bevarande av film. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna Kr10 (m, fp, kd, c) yrkande 7 och Kr417 (kd) yrkande 21.
10. | Kammarrättens samråd med beteendevetenskaplig kompetens, punkt 20 (kd) |
| av Gunilla Tjernberg (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kammarrättens samråd med beteendevetenskaplig kompetens. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub591 yrkande 3.
Ställningstagande
I likhet med vad som anförs i motion Ub591 (kd) anser jag att film- och beteendevetenskaplig kompetens ska tillmätas större betydelse i överklagningsärenden som gäller åldersgränser för film. Det innebär att regeringen bör se över lagen (1990:886) om granskning och kontroll av film och videogram i detta hänseende.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen vad jag här har anfört om kammarrättens samråd med beteendevetenskaplig kompetens. Därmed bör riksdagen bifalla motion Ub591 (kd) yrkande 3.
11. | Barnvagnsbio, punkt 22 (m, fp) |
| av Lennart Kollmats (fp), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m), Anita Sidén (m) och Hans Backman (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om barnvagnsbio. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr240 och 2005/06:Kr381 yrkande 50.
Ställningstagande
Som framgår av motion Kr381 (fp) förekommer barnvagnsbio på olika håll i Sverige. Det handlar om föräldralediga mammor och pappor som har möjlighet att på dagtid ta med sig småbarn i barnvagn på bioföreställningar. De åldersgränser som finns angivna i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av film och videogram tillämpas också på nyfödda barn i vagn. Vi anser att lagen är märklig och saknar legitimitet, eftersom det är föräldrarna och inte barnen som ska se filmen. Lagen bör därför ändras så att föräldralediga mammor och pappor kan ta med bebisar i vagn på barnförbjudna filmer och filmer med elvaårsgräns.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen vad vi här har anfört om barnvagnsbio. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna Kr240 (s) och Kr381 (fp) yrkande 50.
12. | Medierådets resurser, punkt 24 (kd) |
| av Gunilla Tjernberg (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om Medierådets resurser. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ub591 yrkande 4.
Ställningstagande
Jag anser att Medierådet har en viktig roll att spela i arbetet med att skydda barn och unga mot skadligt medieinnehåll. Rådets nya utåtriktade och resultatinriktade profil är välkommen. Alltfler uppmärksammar rådets arbete och kunskaper. Förfrågningar från skolor, föräldragrupper m.fl. ökar ständigt. I dag har rådet begränsade resurser att möta detta behov. Regeringen bör ta hänsyn till Medierådets utveckling och se till att rådet får möjlighet att öka sitt utåtriktade arbete.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen vad jag här har anfört om Medierådets resurser. Därmed bör riksdagen bifalla motion Ub591 (kd) yrkande 4.
Särskilda yttranden
1. | Ett filmresurscentrum för samer och tornedalingar, punkt 10 (v) |
| Siv Holma (v) och Rossana Dinamarca (v) anför: |
Vi har avstått från att yrka bifall till motion Kr296 (v) som väcktes under allmänna motionstiden. Av den filmpolitiska propositionen framgår att inriktningen på de framtida insatserna för filmen bl.a. bör vara att uppmärksamma och stärka film på de nationella minoritetsspråken. Vidare framgår det att regeringen ska uppdra åt Filminstitutet att se över hur produktionen av filmer på minoritetsspråk bäst kan stärkas. Vi utgår från att frågor som vi tagit upp i vår motion kommer att beaktas i det sammanhanget.
2. | Digital biografutveckling, punkt 13 (c) |
| Birgitta Sellén (c) anför: |
Jag delar regeringens uppfattning att det även i framtiden bör vara en central uppgift för den svenska filmpolitiken att upprätthålla och utveckla biografstrukturen i landet. Det finns emellertid en risk för att biografstrukturen undermineras när digitaliseringen påbörjas och att biografer på mindre orter saknar resurser för teknikskiftet. Eftersom digitaliseringen av biograferna är förenad med höga investeringskostnader har jag i motion Kr334 (c) föreslagit att en investeringsfond ska inrättas för övergången till digital visningsteknik på landets biografer. Jag har avstått från att yrka bifall till mitt förslag eftersom jag har noterat att regeringen avser att uppdra åt Filminstitutet att följa den digitala biografutvecklingen och utarbeta en plan för hur utvecklingen kan stödjas och främjas i hela landet.
3. | Resurser till Filmarkivet i Grängesberg, punkt 16 (c) |
| Birgitta Sellén (c) anför: |
Jag påminner om Centerpartiets budgetalternativ för kulturområdet i motion Kr386. Där föreslås att anslag 28:36 Filmstöd ska tillföras 3 miljoner kronor utöver regeringens förslag för utveckling av verksamheten vid Filmarkivet i Grängesberg. Filmarkivet har behov av att knyta teknisk kompetens till sig och bör få ansvar för att även laboratorieteknisk kompetens byggs upp där och hålls vid liv.
4. | Barnvagnsbio, punkt 22 (kd) |
| Gunilla Tjernberg (kd) anför: |
Många biografer har under senare år startat så kallad babybio eller barnvagnsbio. Det är föreställningar på dagtid avsedda för hemmavarande föräldrar med spädbarn. Ljud och ljus i salongen är anpassat för att det ska vara möjligt att ha barnen sovande i vagnar eller i famnen under föreställningen. Babybio är en möjlighet för föräldrar med små barn att se film på bio, något som annars ofta är svårt för denna grupp. Eftersom barnen är mycket små, högst ett år, berörs de normalt inte av vad som händer på filmduken. Därför anser jag att det bör övervägas om det inte ska vara möjligt att göra undantag från gällande åldersgränser för denna typ av föreställningar och även tillåta visning av filmer som inte är barntillåtna. Det bör vara föräldrarnas ansvar att bedöma om det är lämpligt att ta med barnet på föreställningen med hänsyn till hur barnet reagerar på till exempel ljus och ljud.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2005/06:3 Fokus på film - en ny svensk filmpolitik:
1. | Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). |
2. | Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). |
3. | Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ett delat ansvar för filmpolitiken (avsnitt 7). |
Följdmotioner
2005/06:Kr9 av Per Erik Granström och Barbro Hietala Nordlund (båda s):
2005/06:Kr10 av Lena Adelsohn Liljeroth m.fl. (m, fp, kd, c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den demokratiska förankringen av filmavtalet. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvalitetsfilm och en diskussion kring kvalitetsbegreppet. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om genusperspektivet i filmavtalet. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om biografstödet. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Filminstitutet inte bör distribuera film. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om resurser till regionala resurscentrum. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett reformarbete för bevarande av den rörliga bilden. |
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om internationell marknadsföring av svensk film. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005
2005/06:U340 av Lotta Hedström m.fl. (mp):
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att finna metoder för begränsning av filmer och digitaliserade framställningar av grovt sexualiserat våld och därmed minska påverkan på unga människors normer och värderingar. |
2005/06:Kr223 av Kenneth Johansson och Håkan Larsson (båda c):
2005/06:Kr233 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
20. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om filmen. |
21. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nytt filmavtal. |
2005/06:Kr239 av Anita Brodén m.fl. (fp):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att samhället bör stödja de hörselskadade med ett tillgängligare kulturliv, med mer textning av film på bio, dvd-filmer och teater. |
2005/06:Kr240 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (båda s):
2005/06:Kr256 av Agne Hansson och Rigmor Stenmark (båda c):
2005/06:Kr296 av Siv Holma m.fl. (v):
2005/06:Kr334 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
29. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen omfördelar medel så att de regionala resurscentrumen ges möjlighet att bistå dem som producerar film. |
30. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att staten bör ta initiativ till att starta en investeringsfond vid övergång till digital visningsteknik på landets biografer. |
2005/06:Kr381 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
50. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att möjliggöra visning av barnförbjudna filmer och filmer med åldersgräns på babybio. |
2005/06:Kr382 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -):
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inrättande av en utvecklingsfond för fria filmare. |
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att filmproduktion på något av de erkända minoritetsspråken ges positiv särbehandling i form av öronmärkta pengar. |
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det skall ställas tydliga krav på att jämställdhets- och likabehandlingsplaner skall finnas i de verksamheter som får statligt filmstöd. |
2005/06:Kr417 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
18. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om filmavtalet. |
19. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om medel till regionala filmcentrum. |
20. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att offentlighetsprincipen bör gälla för Stiftelsen Svenska Filminstitutet. |
21. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av reformarbete för att bevara kulturarvet av rörliga bilder. |
2005/06:Ub591 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av film- och beteendevetenskaplig kompetens vid bestämning av åldersgräns på film. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Medierådets verksamhet. |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (2005:341) om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)
dels att bilagan till sekretesslagen i stället för dess lydelse enligt lagen (2005:341) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,
dels att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2005:341) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.