Utrikesutskottets yttrande 2005/06:UU5y
Kulturutskottets betänkande 2005/06:KrU30 | |
Kulturlivets internationalisering | |
Sammanfattning
I skrivelse 2005/06:188 presenterar regeringen ett program för ökat internationellt kulturutbyte. Regeringen redovisar mål för kulturlivets internationalisering i ett långsiktigt perspektiv, hur de statliga insatserna i stort bör utvecklas samt hur uppgifts- och ansvarsfördelningen bland berörda statliga aktörer bör utformas.
Ingen motion har väckts med anledning av skrivelsen.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Kulturlivets internationalisering |
Riksdagen lägger skrivelse 2005/06:188 till handlingarna. |
Stockholm den 18 maj 2006
På kulturutskottets vägnar
Lennart Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp), Lars Wegendal (s), Eva Arvidsson (s), Kent Olsson (m), Paavo Vallius (s), Nikos Papadopoulos (s), Siv Holma (v), Matilda Ernkrans (s), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Birgitta Sellén (c), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Inger Nordlander (s), Rossana Dinamarca (v), Anita Sidén (m), Hans Backman (fp) och Kenneth Lantz (kd).
Utskottets överväganden
I skrivelse 2005/06:188 presenterar regeringen ett program för ökat internationellt kulturutbyte. Programmet bygger på utredningsbetänkandet Internationella kulturutredningen 2003 (SOU 2003:121). I underlaget för regeringens bedömningar ingår också riksdagens beslut om Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:112) och regeringens proposition Fokus på film (prop. 2005/06:3).
Inga motioner har väckts med anledning av skrivelsen. Utrikesutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över skrivelsen och har den 25 april avgett yttrande 2005/06:UU5y, som bifogas.
Regeringens skrivelse
Statliga och statsunderstödda m.fl. verksamheter
De statliga och statsunderstödda insatserna för internationell kulturverksamhet bedrivs framför allt inom ramen för Utbildnings- och kulturdepartementet och Utrikesdepartementet.
Under Utbildnings- och kulturdepartementet sorterar Statens kulturråd, Konstnärsnämnden, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Stiftelsen Svenska rikskonserter och olika kulturarvs- och biblioteksinstitutioner. De av regeringen utsedda kulturråd som finns vid vissa svenska utlandsmyndigheter ingår i departementets egen organisation. Kulturråd finns förnärvarande i Berlin, London, Moskva, Washington, Warszawa, Tokyo och Vilnius samt Sveriges EU-representation i Bryssel. Direktören för Svenska kulturhuset i Paris (Centre Culturel Suédois) är också anmäld som kulturråd vid svenska ambassaden i Paris. Utbildnings- och kulturdepartementet har också beredningsansvaret inom kulturområdet för frågor som gäller Sveriges förhållande till Unesco, EU, Europarådet och andra internationella organisationer där Sverige är medlem.
Under Utrikesdepartementet sorterar myndigheterna Svenska institutet och Sida, som båda har stor betydelse för internationell kulturverksamhet. Vidare finns under UD ett hundratal utlandsmyndigheter som för sin Sverigefrämjande verksamhet får särskilda medel från UD. På ett flertal av dessa finns tjänstemän med ansvar för press-, informations- och kulturfrågor.
I skrivelsen redovisas vad som görs när det gäller kulturlivets internationalisering hos Statens kulturråd, Konstnärsnämnden, Sveriges författarfond, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Stiftelsen Svenska rikskonserter, vissa kulturarvs- och biblioteksinstitutioner, Svenska institutet, Sida, Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet, de svenska kultur- och forskningsinstituten i utlandet, branschorganisationen Export Music Sweden, Sveriges exportråd samt Sveriges Radio och Sveriges Television.
Mellanstatliga organisationer m.m. i det internationella kultursamarbetet
Sverige är medlem eller på annat sätt engagerat i flera olika internationella mellanstatliga organisationer och nätverk som behandlar kulturfrågor eller kulturpolitiska frågor. Dessa utgör för Sverige plattformar för både utbyten och bevakning av egna intressen.
Europeiska unionen
Sedan Sverige 1995 blev medlem i EU har den svenska hållningen i ministerrådet vägletts av principen att medlemsstaternas regelverk på kulturområdet inte får harmoniseras, något som slås fast i artikel 151 i EG-fördraget. Utgångspunkten för Sveriges agerande har varit att värna mångfalden inom kulturen och på medieområdet samt att bidra till att kulturlivet kan spela en viktig roll för att stärka integration och överbrygga nationsskillnader.
EU fördelar medel till kulturprojekt dels från ramprogrammen Kultur 2000 och Media, dels från sina strukturfonder. EU har också egna gemenskapsinitiativ som bl.a. går till sådana projekt. Strukturfonderna och gemenskapsinitiativen ger avsevärt mer stöd till olika kulturprojekt i Sverige än vad de två ramprogrammen gör.
Den s.k. Barcelonaprocessen - EU:s program för politiskt, ekonomiskt, tekniskt och kulturellt samarbete i Medelhavsområdet - har under det senaste året inriktats på att nyinrätta en stiftelse för dialog mellan kulturer. Stiftelsen har uppkallats efter utrikesminister Anna Lindh och har placerats i Alexandria. Det svenska institutet där står tillsammans med Bibliotheca Alexandria för värdskapet.
Nordiskt samarbete och Östersjösamarbete
De nordiska kulturministrarna fattade i oktober 2005 beslut om en ny struktur för kultursamarbetet inom Nordiska ministerrådet fr.o.m. den 1 januari 2007. Syftet är främst att skapa en mer flexibel struktur med tydligare prioriteringar. Totalt läggs ungefär hälften av dagens ca 20 institutioner och kommittéer ned. Den nya strukturen kommer i större utsträckning att bygga på tidsbegränsade program.
Bilateralt kultursamarbete mellan nordiska länder kan få stöd genom särskilda kulturfonder. I Östersjöregionen bedrivs ett flertal olika samarbeten utöver de bilaterala, bl.a. genom Östersjöstaternas råd, Barentsrådet och Arktiska rådet. Kultursamarbetet inom Östersjöstaternas råd omfattar främst gemensamma frågor inom kulturarvsområdet.
Europarådet
Sveriges syn på Europarådssamarbete inom kultur- och medieområdet vilar på Europarådets kärnuppdrag - att försvara mänskliga rättigheter, demokrati och rättsprinciper samt att arbeta enande och med normativa instrument. När det gäller medier ligger Sveriges engagemang främst i värnandet av yttrandefrihet, public service och mediemångfald.
Bolognaprocessen
Den s.k. Bolognaprocessen för europeiskt samarbete om högre utbildning har som mål att länderna till 2010 ska ha skapat ett europeiskt område för högre utbildning. Vissa förändringar av svenska regler i anslutning till Bolognaprocessen har beslutats av riksdagen efter förslag i proposition 2004/05:162 (bet. 2005/06:UbU3, rskr. 2005/06:160).
Unesco
På Unescos 33:e generalkonferens i oktober 2005 antogs en konvention om skydd för och främjande av kulturell mångfald (mångfalden i kulturella uttryck). Vid generalkonferensen 2003 antogs en konvention om det immateriella kulturarvet. Till grund för förhandlingarna om denna låg ett förslag som tagits fram av INCP, ett informellt nätverk för kulturministrar, som Sverige varit med och startat.
Samarbete mellan Europa och Asien
Asem (Asia-Europe Meeting) sammanför ledare från Europa och Asien. Inom ramen för Asemus (Asia-Europe Museum Network) genomförs ett samarbete mellan museer. Sverige har varit och är mycket aktivt i detta samarbete genom främst Statens museer för världskultur.
WTO/GATS
Den internationella handeln med tjänster regleras genom det Allmänna tjänstehandelsavtalet, GATS, som förhandlats fram under Uruguayrundan och trädde i kraft den 1 januari 1995. Vid WTO:s (World Trade Organization) ministermöte i Doha 2001 införlivades tjänstehandelsförhandlingarna i WTO:s utvecklingsagenda (den s.k. Doharundan, som nu pågår). Sverige har, liksom i princip samtliga EU-länder, valt att inte göra några åtaganden i den audiovisuella sektorn och för delar av den kulturella sektorn. Sveriges gränser är dock öppna för utländska kulturella och audiovisuella produkter och tjänster. Den svenska utgångspunkten för GATS-förhandlingarna är att säkerställa att det nu och i framtiden kan bedrivas en svensk kulturpolitik för kulturell mångfald. Den svenska kulturpolitiken bygger på positiva stödordningar och inte på en begränsning av kulturutbytet med andra länder.
Sverige i en ny omvärld
Under de senaste decennierna har stora förändringar ägt rum i Sverige och i vår omvärld med betydande konsekvenser för kulturlivet. Nya möjligheter har öppnats, t.ex. genom utvecklingen av IT och ett friare flöde av kapital, information och människor över gränser. Kontakter och utbyte har ökat och genomförs på ett enklare sätt än tidigare. Den s.k. upplevelseindustrins eller de kulturella näringarnas betydelse ökar. För publiken har det internationella kulturutbudet blivit större och mera tillgängligt. Samtidigt kräver globaliseringen en anpassning av gällande regelverk, bl.a. inom upphovsrätten.
Inom flera områden har kulturens internationella betydelse ökat. Förutom för kulturpolitiken gäller detta för det allmänna Sverigefrämjandet, näringspolitiken, demokratifrämjandet och biståndspolitiken. Samarbeten inom kulturområdet kan ses som bidragande till det övergripande målet för Sveriges politik för global utveckling, nämligen att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Det handlar främst om att via kulturinsatser stärka mångfald och tolerans samt att främja en demokratisk utveckling som kan få positiva effekter i en långsiktig fattigdomsbekämpning. Kulturens betydelse för regional tillväxt och utveckling har uppmärksammats. Den regionala nivåns ökade betydelse i det internationella kulturutbytet är en viktig faktor att beakta vid planering och organisation av de statliga insatserna.
Den internationella utvecklingen gör det angeläget att Sverige agerar kraftfullt för kulturfrågor i internationella forum. Behovet av en förstärkt bevakning i berörda internationella forum har ökat, inte minst när det gäller att hävda kulturpolitikens nationella självständighet, att motverka överstatlighet inom kulturpolitiken samt att avskaffa olika slags gränshinder för det internationella kulturutbytet.
Mål för kulturlivets internationalisering
Riksdagen har beslutat om sju mål för den nationella kulturpolitiken (prop. 1996/97:3, bet. KrU1, rskr. 129). Ett av dessa mål är att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet. Mot bakgrund av de stora förändringar som ägt rum i samhället konstaterar regeringen att någon entydig och enkel avgränsning mellan nationell och internationell kulturpolitik inte längre kan göras. Internationell kulturverksamhet kan motiveras även utifrån andra nationella kulturpolitiska mål än det särskilda internationella målet. Det är angeläget att ett internationellt perspektiv genomsyrar kulturinstitutionernas verksamhet och att åtgärder för internationalisering integreras i kulturlivets infrastruktur och i de statliga bidragssystemen. Detta har markerats i regleringsbreven för 2006 till samtliga myndigheter och institutioner inom kulturområdet.
Regeringen anser att det kulturpolitiska målet att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet bör operationaliseras i fyra delmål. Dessa är
- att hög kvalitet, konstnärlig integritet, långsiktighet och ömsesidighet eftersträvas oavsett vilka politiska mål som motiverar statliga insatser för internationell kulturverksamhet,
- att kulturlivet i Sverige stärker sin position internationellt och att svenska kulturinstitutioner och konstnärer är efterfrågade för professionell samverkan utomlands,
- att kulturlivet i Sverige i högre grad öppnas för influenser från andra länder och kulturer och att internationaliseringen kommer en bred publik till godo, oavsett bostadsort, kön, social eller etnisk bakgrund eller eventuellt funktionshinder,
- att den kulturella dimensionen i Sveriges utlandskontakter stärks och att möjligheter till samverkan mellan kultur- respektive utrikespolitiska mål utnyttjas bättre.
För att de samlade resurserna ska utnyttjas effektivt och för att möjliggöra ett rationellt samarbete mellan olika aktörer krävs en tydlig ansvarsfördelning mellan berörda statliga myndigheter, och åtgärder behöver vidtas för kunskaps- och kompetensutveckling inom myndigheter som berörs av internationell kulturverksamhet.
Det internationella kulturutbytet kan påverkas av internationella och nationella författningar, direktiv, bidragsbestämmelser etc. Det är angeläget att identifiera inslag i nationella och internationella regelverk som kan utgöra hinder för eller försvåra internationellt kulturutbyte.
Utökat ansvar till Statens kulturråd för att utveckla den internationella kulturverksamheten
Regeringen avser att genom ett särskilt uppdrag ge Statens kulturråd ett ökat ansvar för att utveckla den internationella verksamheten. Uppdraget ska genomföras stegvis med hänsyn till tillgängliga resurser. För att kunna ta detta ansvar behöver rådet bedriva en kvalificerad internationell omvärldsbevakning och analysera det svenska kulturlivets styrkor och svagheter i ett internationellt perspektiv. Vidare krävs det nära och fortlöpande kontakter med andra berörda myndigheter såsom Sida, Svenska institutet, Konstnärsnämnden och Riksantikvarieämbetet. Statens kulturråd bör kunna ge en samlad information om bidragsmöjligheter för internationell kulturverksamhet och förmedla erfarenheter från internationella utbytesprojekt. Internationella kulturutredningens förslag om en särskild internationell kulturfond bör inte genomföras. I stället ska Statens kulturråd inom ramen för nuvarande organisation fördela medel för internationell kulturverksamhet. En kritisk omprövning av stöd till årligen återkommande verksamheter ska göras.
Konstnärernas villkor
Avdelningen IASPIS inom Konstnärsnämnden har i sin verksamhet framgångsrikt utvecklat internationella kontakter inom bildkonstområdet. Denna form bör prövas även för andra konstområden. Konstnärsnämnden bör få i uppgift att finna lämpliga former för internationellt utbyte på olika områden med IASPIS som förebild. I budgeten för 2006 har anslag 28:20 inom utgiftsområde 17 förstärkts med 1 miljon kronor för att Konstnärsnämnden ska utveckla former för internationellt konstnärligt utbyte inom dansområdet.
Internationell lansering av svensk film
Filminstitutet bör tillsammans med Svenska institutet och utlandsmyndigheterna planera, samordna och utvärdera insatser för främjande av svensk film utomlands, med målet att uppnå en rationell arbetsfördelning mellan de båda instituten för att förstärka den svenska närvaron vid viktiga filmarrangemang, nå en bredare internationell publik och öka försäljningen av svensk film utomlands.
Svensk musik och litteratur i utlandet
Stiftelsen Svenska rikskonserter bör samverka med branschorganisationen Export Music Sweden under en treårig försöksperiod med målet att uppnå en bredare marknadsetablering i utlandet av musik från Sverige. I regleringsbrevet för 2006 för Statens kulturråd har regeringen avsatt 1 miljon kronor för marknadsetablering av svensk musik i utlandet.
Liksom Internationella kulturutredningen anser regeringen att Svenska institutets och Statens kulturråds samlade insatser för den svenska litteraturen bör utnyttjas bättre än i dag. Regeringen avser att ge dessa två myndigheter i uppdrag att föreslå en för myndigheterna samordnad och långsiktig strategi för att stärka litteratur från Sverige och det internationella kulturutbytet. Utgångspunkten bör vara Kulturrådets kulturpolitiska ansvar för att utveckla den internationella kulturverksamheten och Svenska institutets ansvar för det allmänna Sverigefrämjandet. Genom en ökad samordning och tydligare ansvarsfördelning myndigheterna emellan finns goda förutsättningar för att insatserna för att främja svensk litteratur i utlandet totalt sett kommer att öka.
Kulturråden vid svenska ambassader
Kulturråden vid svenska ambassader bör ha en nära koppling till institutioner och verksamheter inom kultursektorn. För att flexibiliteten ska öka och resurser med relativt kort varsel ska kunna sättas in i nya länder bör placeringen av kulturrådstjänster grundas på en återkommande analys av var behoven finns.
Det allmänna Sverigefrämjandet
Svenska institutets roll som ansvarigt för det allmänna Sverigefrämjandet i utlandet bör stärkas. Kulturen utgör ett betydelsefullt medel för att skapa nyfikenhet på Sverige och för att främja svenska intressen. Kulturen och kulturarvet utgör en utvecklingspotential inom den svenska turistnäringen. Samverkan mellan kulturområdets och turistnäringens aktörer kan stärkas inom ramen för Sverigefrämjandet. Det löpande samarbetet mellan Svenska institutet, Statens kulturråd, Stiftelsen Svenska Filminstitutet och andra aktörer inom kulturområdet bör också stärkas.
Regeringen följer inte Internationella kulturutredningens förslag om att föra vissa verksamheter från Svenska institutet till andra myndigheter.
Sveriges internationella kultur- och forskningsinstitut
Kultur- och forskningsinstituten utgör sammantaget en viktig men delvis outnyttjad resurs i utlandsorganisationen. Svenska institutet bör få i uppdrag att undersöka möjligheterna att bilda ett nätverk mellan dessa och att, om så bedöms angeläget, bygga upp, stödja och samordna nätverket. Någon förändring när det gäller huvudmannaskap, målsättning och organisation för de enskilda instituten föreslås inte.
Kultursamarbete med utvecklingsländer
Det övergripande målet för kultursamarbetet med utvecklingsländer bör vara att främja kulturell mångfald, öka den ömsesidiga kunskapen och dialogen samt stödja uppbyggnaden av kulturell infrastruktur. Verksamheten ska utgå från principen om rättvis och hållbar utveckling och respekten för mänskliga rättigheter. Sida bör arbeta för att stärka kulturens roll i utvecklingssamarbetet och med Statens kulturråd föra en diskussion om innehålls- och kvalitetsfrågor. Det bör ankomma på Sida att avgöra i vilken utsträckning myndigheter inom kulturområdet kan ta ökat ansvar för biståndsfinansierat kulturutbyte. Kulturutbytesprogrammet i samarbete med Sydafrika bör utvärderas.
Sverige - en aktiv internationell aktör
Sverige bör sträva efter att vara en stark aktör i de internationella organisationer som påverkar kulturområdet och där verka för att minska sådana hinder för ett fritt internationellt kulturutbyte som nationella eller internationella lagar och andra bestämmelser inom olika politikområden kan medföra.
Ekonomiska konsekvenser
I statsbudgeten för 2006 för utgiftsområde 17 har Statens kulturråds medel för internationellt kulturutbyte förstärkts med 3 750 000 kr (anslag 28:2) och Kulturrådets förvaltningsanslag förstärkts med 500 000 kr (anslag 28:1). Vidare har anslaget Ersättningar och bidrag till konstnärer (anslag 28:20) förstärkts med 1 miljon kronor för försöksverksamhet med internationellt utbyte inom dansområdet med IASPIS som förebild. Åtgärderna har finansierats inom befintliga ramar för utgiftsområde 17.
Utskottets bedömning
Utskottet anser liksom regeringen att det är viktigt att staten stöder en fortsatt internationalisering inom kulturområdet, i första hand som en integrerad del av den nationella kulturpolitiken. Insatserna ska ske utifrån kulturlivets egna förutsättningar och behov och omfatta kulturlivets hela mångfald. Någon enkel och entydig avgränsning mellan nationell och internationell kulturpolitik och kulturverksamhet kan inte längre göras.
De svenska insatserna ska kännetecknas av hög kvalitet och konstnärlig integritet samt vara långsiktiga och grundade på ömsesidigt utbyte. Sverige ska hävda sig väl på kulturlivets internationella arenor. Internationella kulturmöten i Sverige ska stimuleras och komma en bred publik till godo, oavsett bostadsort, kön, social eller etnisk bakgrund eller eventuellt funktionshinder. Samverkan mellan kulturella aktörer inom olika politikområden ska stärkas.
Enligt regeringens skrivelse har Kulturrådets medel för internationellt kulturutbyte förstärkts med 3 750 000 kr. Samma uppgift lämnades i budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1 utg.omr. 17 s. 63). Förstärkningen ingår i anslagsposten Bidrag till internationellt kulturutbyte inom anslag 28:2. Denna anslagspost omfattar drygt 22 miljoner kronor. I summan för förstärkningen ingår de medel under detta anslag som tidigare avsett Svenska institutet men som nu i stället ska disponeras av Statens kulturråd (1 982 000 kr). I anslaget till Svenska institutet inom utgiftsområde 5 ingår ingen kompensation för detta bortfall. Den nettoförstärkning av resurserna till internationellt kulturutbyte som skett under anslag 28:2 kan därför anses vara knappt 1,8 miljoner kronor.
I budgetpropositionen för utgiftsområde 5 sägs att Svenska institutets litteraturverksamhet med bl.a. stöd till översättning av svensk litteratur och dramatik och främjande av svensk litteratur i utlandet fr.o.m. 2006 helt ska finansieras från institutets anslag och alltså inte längre delvis från utgiftsområde 17 (prop. 2005/06:1 utg.omr. 5 s. 37). Svenska institutets resurser för detta har dock samtidigt minskats med knappt 2 miljoner kronor. Enligt skrivelsen (s. 41) anser regeringen att det är angeläget att de båda myndigheternas insatser för att främja svensk litteratur internationellt kan bibehållas på minst samma nivå under 2006 som under 2005, och regeringen meddelar att den avser att genom ändring av regleringsbrevet för 2006 i detta syfte ställa erforderliga medel till förfogande. Regeringen har den 27 april beslutat om en ändring av regleringsbrevet för anslag 28:9 Bidrag till litteratur- och kulturtidskrifter. Ändringen innebär att 2 miljoner kronor ur detta anslag ska disponeras av Svenska institutet för främjande av svensk litteratur i utlandet. Budgetåret 2006 förverkligas alltså inte den renodling av Svenska institutets medel som presenterades i budgetpropositionen för utgiftsområde 5.
Regeringen har den 27 april också gett Svenska institutet och Statens kulturråd i uppdrag att föreslå en för myndigheterna samordnad och långsiktig strategi för att stärka litteratur från Sverige och det internationella kulturutbytet. Utgångspunkten i detta arbete ska vara Statens kulturråds kulturpolitiska ansvar för att utveckla den internationella kulturverksamheten och Svenska institutets ansvar för litteraturinsatser som en del i det allmänna Sverigefrämjandet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2006. Utskottet förutsätter att regeringen, när myndigheterna har redovisat detta uppdrag, kommer att föreslå riksdagen hur verksamheten framdeles ska finansieras.
Utskottet har också noterat att regeringen i årets regleringsbrev har ålagt Konstnärsnämnden att under anslag 28:20 avsätta 1,2 miljoner kronor för internationellt konstnärligt utbyte inom dansområdet, dvs. ett något högre belopp än det som nämns i skrivelsen (1 miljon kronor).
Utrikesutskottet framhåller i sitt yttrande över regeringens skrivelse (yttr. 2005/06:UU5y) att utskottet i olika sammanhang har haft anledning att befatta sig med innebörden av begreppet kultur och därvid gett det en vid innebörd. I yttrandet citeras den definition av kultur som finns i Sidas policy för sitt internationella utvecklingssamarbete på kulturområdet:
Kultur i en vidare mening omfattar hela det komplex av andliga, materiella, intellektuella och känslomässiga egenskaper som kännetecknar ett samhälle eller en grupp i samhället och som inkluderar livsstilar, trosuppfattningar och etik.
Utrikesutskottet pekar på kopplingen frihet-demokrati-kultur och på värdet av s.k. kulturdiplomati då det gäller att bygga broar mellan olika etniska och religiösa grupper samt mellan länder och regioner.
På förslag av utrikesutskottet i betänkande 2005/06:UU8 har riksdagen gjort ett tillkännagivande till regeringen om att den svenska diplomatiska representationen i den muslimska världen bör stärkas (rskr. 182). Utrikesutskottet noterar regeringens bedömning i skrivelsen att kulturråden vid svenska ambassader bör ha en nära koppling till institutioner och verksamheter inom kultursektorn. Denna bedömning är enligt utrikesutskottet något svårförståelig om man beaktar att ett av målen för kulturlivets internationalisering är fördjupad samverkan mellan olika politikområden.
Enligt kulturutskottets uppfattning finns det ingen motsättning mellan å ena sidan målet om en fördjupad samverkan mellan olika politikområden och å andra sidan åtgärder för att ge kulturråden vid svenska ambassader en nära koppling till institutioner och verksamheter inom kultursektorn. Utskottet anser att en förstärkning av denna koppling är naturlig och angelägen. Regeringen skriver att kulturrådstjänsternas placering ska grundas på en ingående och återkommande analys av var behoven finns, detta för att man med relativt kort varsel ska kunna sätta in resurser i nya länder. Detta är något som kulturutskottet välkomnar. Det är också väl förenligt med riksdagens tillkännagivande om att den svenska diplomatiska representationen i den muslimska världen bör stärkas (bet. 2005/06:UU8, rskr. 182).
Kulturutskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Utrikesutskottets yttrande 2005/06:UU5y