Kulturutskottets betänkande 2005/06:KrU25 | |
Trossamfund | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlas femton motionsyrkanden om trossamfund väckta under allmänna motionstiden 2002, 2003, 2004 och 2005. Samtliga motioner avstyrks.
Frågor som tas upp i betänkandet rör jämställdhets- och toleransfrågor, likvärdig behandling av sekulära och religiösa livssynsorganisationer, säkerhetskostnader för judiska församlingar samt frågor om översyn av gällande regelverk för stödet till trossamfund.
En stor del av motionsyrkandena avstyrks med hänvisning till en kommande översyn av de bestämmelser som reglerar statens stöd till trossamfund.
I betänkandet finns en reservation och ettsärskilt yttrande.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Likvärdig behandling av sekulära och religösa livssynsorganisationer |
| Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr225. |
2. | Jämställdhets- och toleransfrågor |
| Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr321, 2003/04:Kr286 yrkande 4, 2003/04:Kr353 yrkande 4 och 2004/05:Kr396 yrkande 4. |
3. | Säkerhetskostnader för judiska församlingar |
| Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr257. |
4. | Översyn av gällande regelverk |
| Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr288, 2003/04:Kr306, 2003/04:Kr308, 2003/04:Kr340, 2004/05:K312 yrkandena 2 och 3 samt 2005/06:K437 yrkandena 1-3. |
Reservation (v)
Stockholm den 23 februari 2006
På kulturutskottets vägnar
Lennart Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp), Lars Wegendal (s), Paavo Vallius (s), Nikos Papadopoulos (s), Gunilla Tjernberg (kd), Siv Holma (v), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Anna Lindgren (m), Inger Nordlander (s), Rossana Dinamarca (v), Fredrik Olovsson (s), Anita Sidén (m), Hans Backman (fp), Lars-Ivar Ericson (c) och Johan Andersson (s).
Utskottets överväganden
Likvärdig behandling av sekulära och religösa livssynsorganisationer
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om att sekulära och religiösa livssynsorganisationer bör ges en likvärdig behandling i statsbidragshänseende.
Motionen
I motion 2002/03:Kr225 av Birgitta Ohlsson (fp) begärs en ändring i lagen om stöd till trossamfund i syfte att likställa religiösa och sekulära livssynsorganisationer i statsbidragshänseende. Enligt motionären finns ingen sakligt grundad anledning att särbehandla sekulära livssynsorganisationer med avseende på de ändamål som berättigar till stöd. Målet måste vara att alla livssynsorganisationer behandlas på samma sätt, exempelvis i form av ekonomiskt stöd.
Gällande ordning
Statligt stöd till trossamfund lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp till registrerade trossamfund. Bestämmelserna om statsbidrag till trossamfund återfinns i lagen (1999:932) om stöd till trossamfund, förordningen (1999:974) om statsbidrag till trossamfund, förordningen (1999:975) med instruktion för Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund och i Samarbetsnämndens tillämpningsföreskrifter för statsbidrag till trossamfund.
Syftet med det statliga stödet är att bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Detta framgår av 2 § lagen om stöd till trossamfund.
I 3 § lagen om stöd för trossamfund stadgas att statsbidrag endast får lämnas till ett trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, och som är stabilt och har egen livskraft.
Regeringen bestämmer vilka trossamfund som kan få statsbidrag. I förordningen om statsbidrag till trossamfund anges vilka dessa är. Bidrag till trossamfund lämnas i form av organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag. Det är den statliga myndigheten Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) som beslutar om fördelningen av bidrag och som granskar att statsbidragen används i enlighet med gällande bestämmelser.
Samarbetsnämnden består av nio ledamöter och lika många ersättare. Vid nämnden finns ett råd för samråd mellan nämnden och trossamfunden i frågor som rör nämndens arbete. Rådet består av representanter för de trossamfund och samverkansorgan som är berättigade till statsbidrag. Rådet ska även till regeringen nominera ledamöter och ersättare i nämnden.
Utskottets ställningstagande
Statsbidraget till trossamfund är avsett att bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktig religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Grundförutsättningarna, bestämmelserna och motiven för detta statsbidrag är därför inte tillämpliga när det gäller frågan om ett statligt bidrag till sekulära livssynsorganisationer.
Ett snarlikt motionsyrkande har behandlats och avstyrkts i bet. 2001/02:KrU2 (s. 21-26). Utskottet ansåg då att riksdagen inte bör ta ställning för ett jämställande av religiösa trossamfund och sekulära livssynsorganisationer i statsbidragshänseende. Utskottet har inte ändrat sin tidigare uppfattning i frågan och avstyrker därmed motion 2002/03:Kr225 (fp).
Jämställdhets- och toleransfrågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion som tar upp frågan om vikten av att inte ge bidrag till könsuppdelade lokaler och könsuppdelad verksamhet om det inte främjar en ökad jämställdhet.
Vidare avstyrker utskottet motionsförslag om HBT-frågor och HBT-personers situation i trossamfunden.
Jämför särskilt yttrande (v).
Motionerna
Carina Hägg (s) begär i motion 2002/03:Kr321 ett tillkännagivande om vikten av att inte ge bidrag till könsuppdelade lokaler och könsuppdelad verksamhet om det inte främjar en ökad jämställdhet. I konsekvens med vårt samhälles strävande för jämställdhet bör det enligt motionären inte vara möjligt att ge bidrag till trossamfund som på detta sätt diskriminerar kvinnor.
I de båda likalydande motionerna 2003/04:Kr353 yrkande 4 och 2004/05:Kr396 yrkande 4 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c) samt i motion 2003/04:Kr286 yrkande 4 av Anders Bengtsson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om HBT-frågor och HBT-personers situation i trossamfunden. Med HBT avses homosexuella, bisexuella och transpersoner. Enligt motionärerna är attityden till homosexualitet och könsrollsöverskridanden på många håll i trossamfunden mycket negativ, och många HBT-personer som tillhör ett trossamfund lever i en utomordentligt svår situation. Regeringen bör på lämpligt sätt uppmärksamma HBT-personers situation och synen på HBT-frågor i trossamfunden.
Gällande ordning
I förarbetena (prop. 1998/99:124, s. 60-61) till lagen om stöd till trossamfund anges motiven för att staten ska stödja trossamfund. Trossamfund är generellt sett samhällsnyttiga organisationer som medverkar i den ständigt pågående normbildningsprocessen, och denna process är nödvändig för att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som vårt samhälle vilar på. Vidare framhålls att enligt regeringsformen är det en uppgift för det allmänna att främja bl.a. religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget samfundsliv.
Av förarbetena framgår även följande (prop. 1998/99:124, s. 64). För att anses bidra till att upprätthålla och stärka samhällets grundläggande värderingar bör ett bidragsberättigat trossamfund bl.a. motverka alla former av rasism och andra typer av diskriminering samt våld och brutalitet. Samfundet bör också verka för att utveckla förutsättningarna för jämställdhet mellan kvinnor och män samt verka för att dess medlemmar och betjänade vägleds av etiska principer som är förenliga med samhällets grundläggande demokratiska värderingar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare redovisat att det är regeringen som beslutar om vilka trossamfund som kan få statligt bidrag och att det är SST som beslutar om fördelningen av bidragen och som granskar att statsbidragen används i enlighet med gällande bestämmelser.
För att ett trossamfund ska kunna komma i fråga för statligt stöd i form av statsbidrag ska det - som ovan beskrivits - uppfylla vissa grundläggande förutsättningar. De krav som ställs upp bör främst vara av formell natur, men det bör också ske en prövning av hur trossamfundet förhåller sig till samhällets grundläggande värderingar. Detta får dock inte innebära att det sker någon närmare prövning och värdering av samfundets lära i förhållande till samhällets gemensamma värdegrund (prop. 1998/99:124, s. 63).
Utskottet utgår från att de trossamfund, församlingar och samarbetsorgan inom dessa, som i dag får statligt bidrag följer de gällande bestämmelserna. Av SST:s årsredovisning för 2005 framgår att SST inte haft anledning att föreslå att listan i förordningen över vilka som kan få statsbidrag omprövas.
I detta sammanhang bör även nämnas att regeringen sedan 2000 har ett särskilt råd, Regeringens råd för kontakt med trossamfund, under ordförandeskap av det statsråd inom regeringen som svarar för frågor om trossamfunden. Rådet består av representanter för staten och trossamfunden. Syftet är att rådet ska vara ett forum för fortlöpande kontakter och utbyte av kunskap och erfarenhet. Utskottet vill här understryka betydelsen av att en generell dialog äger rum med trossamfunden om t.ex. toleransfrågor.
Bestämmelserna om stöd till trossamfunden antogs hösten 1999 och trädde i kraft den 1 januari 2000. Utskottet har tidigare redovisat som sin uppfattning att en utvärdering av de gällande bestämmelserna och statsbidragsfördelningen till trossamfund bör göras först efter några års erfarenheter (senast i bet. 2003/04:KrU1). Utskottet kan konstatera att berörda myndigheter påbörjat ett sådant arbete.
Regleringsbrev till SST fr.o.m. 2004 aktualiserar mer än tidigare frågan om hur trossamfund bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. I SST:s regleringsbrev för 2006 anges som övergripande verksamhetsmål bl.a. att ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv ska integreras i hela SST:s verksamhet. Av de särskilda målen i regleringsbrevet för 2006 framgår att SST ska bedöma i vilken utsträckning statsbidragen till trossamfunden uppfyller det mål och de villkor som ställs upp för statens stöd till trossamfund, däribland kravet att trossamfund ska bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Redovisningen ska innehålla dels en sammanfattande bedömning, dels en bedömning per bidragsform.
Enligt inhämtad uppgift har SST under 2005 fortsatt med ett omfattande projekt om samhällets grundläggande värderingar som påbörjades under 2004. Detta är den första delen i den bedömning som SST enligt regleringsbrevet ska göra. Problemkomplexet staten - trossamfunden - det statliga stödet kommer att belysas från flera olika utgångspunkter, t.ex. etiska grunder (de grundläggande värderingar som samhället vilar på och trossamfundens oberoende ställning), rättsliga förhållanden och internationella förhållanden (statligt stöd i andra länder med förutsättningar som liknar Sveriges). Projektet är relaterat till Sveriges Kristna Råd och till Svenska kyrkan. Skribenter har engagerats från bl.a. Teologiska fakulteten och Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet. Slutredovisningen i form av en bok kommer att avges i början av 2006. Därefter kommer frågan att aktualiseras i ett antal seminarier.
Därutöver har regeringen i juli 2005 givit SST i uppdrag att fortsätta sin dialog med de i SST representerade kristna trossamfunden kring samhällets grundläggande värderingar, bl.a. kvinnors och barns rättigheter, samt att utvidga denna dialog till att omfatta även andra trossamfund. SST ska senast den 31 december 2006 redovisa uppdraget samt lämna förslag på ytterligare insatser som kan behövas för att fördjupa trossamfundens kunskaper på området.
Utskottet ser med intresse fram emot de kommande redovisningarna med förhoppningen att dessa ytterligare kommer att belysa aktuella frågeställningar. Med det anförda avstyrks motionerna 2002/03:Kr321 (s), 2003/04:Kr286 (s)yrkande 4, 2003/04:Kr353 (mp, fp, v, c) yrkande 4 och 2004/05:Kr396 (mp, fp, v, c) yrkande 4.
Säkerhetskostnader för judiska församlingar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om att statliga medel ska tillföras för att säkerställa de judiska institutionerna och den judiska livsstilen i Sverige.
Motionen
I motion 2002/03:Kr257 av Annelie Enochson (kd) begärs ett tillkännagivande om att statliga medel ska tillföras för att säkerställa de judiska institutionerna och den judiska livsstilen i Sverige. Enligt motionären har hoten mot de judiska församlingarna fått till följd att församlingarna under de senaste åren fått budgetera en allt större del av sina ekonomiska resurser för säkerhetsarrangemang. Judarna utgör en nationell minoritet i Sverige och enligt motionären borde därför staten bära större delen av säkerhetskostnaderna samt säkerställa att judiska institutioner m.m. skyddas mot skadegörelse.
Utskottets ställningstagande
Justitieutskottet har nyligen (bet. 2005/06:JuU1) behandlat och avslagit två i princip identiska och två snarlika motionsyrkanden. I motionerna påtalades brister i insatserna mot brott mot judiska församlingar och institutioner.
Justitieutskottet konstaterar i sitt betänkande (bet. 2005/06:JuU1, s. 51) att det rör sig om en mycket allvarlig form av brottslighet, bl.a. eftersom den riktar sig mot en viss etnisk eller religiös minoritets möjligheter att verka i samhället och i trygghet utöva sin kultur och religion. På motsvarande sätt är det mycket allvarligt att t.ex. muslimska församlingar och grupper utsätts för liknande brott, t.ex. genom attentat mot moskéer. Här har samhället tveklöst ett ansvar för att tillse att dessa olika minoritetsgrupper kan verka oförhindrat i det svenska samhället. Det är angeläget att både den öppna polisen och Säkerhetspolisen arbetar målmedvetet brottsförebyggande samt att de brott som begås mot etniska och religiösa minoriteters organisationer och samfund utreds och beivras. Det brottsförebyggande arbetet bör enligt justitieutskottet självklart bedrivas i samarbete med berörda organisationer och samfund. Att som det föreslås i flera av motionerna ge löpande statsbidrag till judiska institutioner och samfund för egna säkerhetsåtgärder skulle emellertid enligt justitieutskottets mening föra för långt.
Utskottet har ingen annan uppfattning än justitieutskottet och avstyrker därmed motion 2002/03:Kr257 (kd).
Översyn av gällande regelverk
Utskottets förslag i korthet
Med hänsyn till en aviserad översyn som bl.a. kommer att omfatta formerna för stöd till trossamfund avstyrker utskottet motionsförslag som handlar om ändringar i eller en översyn av gällande regelverk.
Jämför reservation (v).
Motionerna
Tuve Skånberg (kd) och Erling Bager (fp) anser i de likalydande motionerna 2002/03:Kr288 och 2003/04:Kr306 att statens bidrag till de olika trossamfunden bör utjämnas. I dag får Svenska kyrkan större bidrag än övriga trossamfund. Ett tillkännagivande begärs om en rättvis fördelning av statens bidrag till trossamfund.
I motion2005/06:K437 av Lars Ohly m.fl. (v) menar motionärerna att om stöd skulle betalas ut endast till de trossamfund som verkligen uppfyller lagens krav, skulle mycket pengar kunna frigöras till annan verksamhet inom kulturområdet. Dessutom vill motionärerna ifrågasätta lagen om stöd till trossamfund när det gäller samfundens uppdrag eller rättighet att bedriva undervisning och omsorg på den grunden att de är just trossamfund.
Motionärerna vill därför att regeringen låter utreda tillämpningen av 3 § lagen om stöd till trossamfund, om att samfundet ska bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på samt vilka ekonomiska konsekvenser en striktare tillämpning alternativt tydligare lagstiftning skulle få (yrkande 1). Vidare vill motionärerna att regeringen ska analysera vad det skulle innebära om undervisning och omsorg ströks i 2 § lagen om stöd till trossamfund (yrkande 2). Efter utredning och analys enligt ovan bör regeringen återkomma till riksdagen med slutsatser och förslag till åtgärder (yrkande 3).
Tasso Stafilidis m.fl. (v) anser i motion 2003/04:Kr308 att stöd beviljas till trossamfund utan att det tas tillräckliga hänsyn till vad som sägs i lagen om att statsbidrag endast ska ges till samfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. I motionen tas särskilt upp diskriminering på grund av sexuell läggning. Motionärerna anser att en översyn bör göras av hur reglerna för stöd till trossamfund efterlevs av de samfund som beviljas eller söker bidrag (samt att detta bör ske innan beslut tas om bidragen 2005).
I motion 2004/05:K312 yrkande 2 av Tasso Stafilidis m.fl. (v) framförs krav på att en utredning tillsätts med uppdrag att göra en översyn av lagen om stöd till trossamfund. Vidare anser motionärerna att det finns skäl att bredda sammansättningen av SST och de rådgivande instanserna så att kompetens rörande kvinnors och barns rättigheter tillförs. I yrkande 3begärs därför en översyn av förordningen med instruktion för Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfunden.
Motion 2003/04:Kr340 avElisebeht Markström och Börje Vestlund (s) handlar om diskriminering på grund av sexuell läggning inom trossamfunden. För att upprätthålla legitimitet för samhällets ekonomiska stöd till trossamfunden anser motionärerna det vara nödvändigt att ändra sammansättningen i SST samt att instrument för uppföljning och indragning av stöd ska användas i de fall trossamfund väljer att inte leva upp till de krav som ställs för beviljande av statsbidrag.
Utskottets ställningstagande
Regeringen har enligt inhämtad uppgift för avsikt att under våren 2006 besluta om en översyn som bl.a. ska omfatta formerna för stödet till trossamfund och sammansättningen av SST.
Utskottet anser att det kan finnas anledning att se över reglerna som styr statens stöd till trossamfunden och välkomnar därför den aviserade översynen. Med det anförda får motionsförslag som handlar om ändringar i eller en översyn av gällande regelverk i varje fall till viss del anses tillgodosedda. Med hänsyn till den kommande översynen avstyrker dock utskottet motionerna 2002/03:Kr288 (kd, fp), 2003/04:Kr306 (kd, fp), 2003/04:Kr308 (v), 2003/04:Kr340 (s), 2004/05:K312 (v)yrkandena 2-3 och motion 2005/06:K437 (v) yrkandena 1-3.
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Översyn av gällande regelverk, punkt 4 (v) |
av Siv Holma (v) och Rossana Dinamarca (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om översyn av gällande regelverk. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr308, 2004/05:K312 yrkandena 2 och 3 samt 2005/06:K437 yrkandena 1-3, bifaller delvis motion 2003/04:Kr340 och avslår motionerna 2002/03:Kr288 och 2003/04:Kr306.
Ställningstagande
Vänsterpartiet är väl medvetet om trossamfundens betydelse för många infödda och invandrade svenskar. Vi står givetvis bakom den religionsfrihet som är en av vårt samhälles grundläggande värden. Den tröst och gemenskap som många människor finner i religionen är i högsta grad värd att respekteras. Samtidigt måste även de religiösa samfunden följa lagen och tillämpa värdegrunden i sina verksamheter. Att så sker är inte alltid fallet. Vi menar att om stöd skulle betalas ut endast till de trossamfund som verkligen uppfyller kraven, skulle mycket pengar kunna frigöras till annan verksamhet inom kulturområdet. Dessutom vill vi ifrågasätta lagen om stöd till trossamfund när det gäller samfundens uppdrag eller rättighet att bedriva undervisning och omsorg på den grunden att de är just trossamfund. Vi vill därför att regeringen låter utreda tillämpningen av 3 § lagen om stöd till trossamfund, om att samfundet ska bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på samt vilka ekonomiska konsekvenser en striktare tillämpning alternativt tydligare lagstiftning skulle få. Vidare vill vi att regeringen ska analysera vad det skulle innebära om undervisning och omsorg ströks i 2 § lagen om stöd till trossamfund.
Vi vill även att en översyn görs av förordningen med instruktion för Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfunden. Med den nu gällande konstruktionen av SST är det i praktiken de bidragsberättigade trossamfunden själva som styr fördelningen av statsbidragen. Det finns skäl att bredda sammansättningen av nämnden och de rådgivande instanserna så att kompetens rörande kvinnors och barns rättigheter tillförs.
Efter utredning och analys enligt ovan bör regeringen återkomma till riksdagen med slutsatser och förslag till åtgärder.
Särskilt yttrande
Jämställdhets- och toleransfrågor, punkt 2 (v) |
Siv Holma (v) och Rossana Dinamarca (v) anför: |
Attityden till homosexualitet och könsrollsöverskridanden är på många håll i trossamfunden mycket negativ, och många HBT-personer som tillhör ett trossamfund lever i en utomordentligt svår situation. Den negativa behandlingen av HBT-personer kan handla om allt från nedvärderande kommentarer till beskrivningar av homosexualitet som ett hot mot samhället. Samtidigt är det alltfler också inom trossamfunden som vågar ifrågasätta konservativa värderingar och verka för öppenhet, respekt och likabehandling. Ändå måste det sägas att de negativa attityderna inom trossamfunden utsätter många HBT-personer för ett psykiskt lidande och en social marginalisering. Detta får enligt vår mening inte accepteras. Regeringen inrättade i samband mellan staten och Svenska kyrkan ett särskilt råd för kontakt med trossamfunden, där kulturministern är ordförande. I rådet finns representanter för kristna, muslimska och judiska samfund och där diskuteras frågor av gemensamt intresse för staten och trossamfunden, exempelvis frågor som rör samhällets gemensamma värdegrund. Vi förutsätter att regeringen på lämpligt sätt, exempelvis via detta råd, uppmärksammar HBT-personers situation och synen på HBT-frågor i trossamfunden.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002
2002/03:Kr225 av Birgitta Ohlsson (fp):
2002/03:Kr257 av Annelie Enochson (kd):
2002/03:Kr288 av Tuve Skånberg och Erling Bager (kd, fp):
2002/03:Kr321 av Carina Hägg (s):
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:Kr286 av Anders Bengtsson m.fl. (s):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om HBT-frågor och HBT-personers situation i trossamfunden. |
2003/04:Kr306 av Tuve Skånberg och Erling Bager (kd, fp):
2003/04:Kr308 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):
2003/04:Kr340 av Elisebeht Markström och Börje Vestlund (båda s):
2003/04:Kr353 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om HBT-frågor och HBT-personers situation i trossamfunden. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:K312 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):
2. | Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att göra en översyn av lagen om stöd till trossamfund. |
3. | Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att göra en översyn av förordningen med instruktion för Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfunden. |
2004/05:Kr396 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om HBT-frågor och HBT-personers situation i trossamfunden. |
Motion från allmänna motionstiden hösten 2005
2005/06:K437 av Lars Ohly m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör låta utreda tillämpningen av 3 § lagen om stöd till trossamfund. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall analysera vad det skulle innebära om undervisning och omsorg ströks i 2 § lagen om stöd till trossamfund. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen utreder och analyserar punkterna ovan och återkommer till riksdagen med slutsatser och förslag till åtgärder. |