Konstitutionsutskottets betänkande

2005/06:KU9

Ny vallag

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:163 Ny vallag samt sju motioner som väckts med anledning av propositionen och ett antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2004 och 2005. Utskottet tillstyrker propositionen, dock med vissa redaktionella justeringar. I övrigt avstyrker utskottet samtliga motioner.

Till betänkandet har fogats nio reservationer och tre särskilda yttranden.

I ett särskilt betänkande (bet. 2005/06:KU5 Valfrågor m.m. - förenklad ordning) behandlas ett antal motionsyrkanden som rör förslag som utskottet har tagit ställning till och avstyrkt i tidigare betänkanden under mandatperioden.

1 Riksdagen 20050/06. 4 saml. KU9

Rättelse: S. 5 rad 5 Tillkommit: att - - - att

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

En ny vallag

 

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. vallag, med de ändringarna att orden "i röstningslokal" i 6 kap. 7 § skall bytas ut mot "på röstmottagningsställen", att ordet "skall" i 7 kap. 8 § andra stycket, skall bytas ut mot "gäller att", att ordet "röstningslokaler" i 8 kap. 2 § skall bytas ut mot "röstmottagningsställen" samt att hänvisningen i 10 kap. 4 § till 8 § skall bytas ut mot en hänvisning till 7 §,

2. lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369),

3. lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting,

4. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),

5. lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar,

6. lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet,

7. lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar,

8. lag om ändring i lagen (2001:1276) om grundläggande kassaservice,

9. lag om upphävande av lagen (1994:1064) om folkomröstning om EU-medlemskap,

10. lag om upphävande av lagen (1994:1650) om riksdagens val av företrädare för Sverige i Europaparlamentet,

11. lag om upphävande av lagen (2003:83) om folkomröstning om införande av euron.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:163.

2.

Förstärkt skydd för valhemligheten

 

Riksdagen antar det av utskottet i bilaga 3 intagna förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

3.

Lag om ändring i lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

 

Riksdagen antar med ändring av lagen (2005:699) om ändring i sekretesslagen det av utskottet i bilaga 3 intagna förslaget till lag om ändring i lagen (2005:699) om ändring i sekretesslagen (1980:100).

4.

Ändring i sametingslagen

 

Riksdagen antar det av utskottet i bilaga 3 intagna förslaget till lag om ändring i sametingslagen (1992:1433).

5.

Ersättarordningen vid dubbelvalsavveckling

 

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K26 yrkande 1 och 2004/05:K27 yrkande 1.

Reservation 1 (kd, v)

6.

Vem skall lägga ned valkuvert i valurnan?

 

Riksdagen avslår motion 2004/05:K26 yrkande 2.

Reservation 2 (kd)

7.

Identitetskontroll vid röstmottagning

 

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K306 och 2004/05:K457.

8.

Tillgängligheten till vallokaler och röstningslokaler

 

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K29 yrkande 1 och 2004/05:K271.

Reservation 3 (fp)

9.

Proportionaliteten vid val till kommunfullmäktige

 

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K26 yrkande 3, 2004/05:K27 yrkande 2, 2004/05:K29 yrkande 2, 2004/05:K31 yrkande 1, 2004/05:K32 yrkande 1, 2004/05:K239, 2004/05:K393 yrkandena 1 och 2, 2005/06:K331, 2005/06:K404 yrkandena 1 och 2, 2005/06:K464 och 2005/06:K466.

Reservation 4 (fp, kd, v, c, mp)

10.

Elektroniska röstningsförfaranden

 

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K30 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:T459 yrkande 19.

Reservation 5 (m, mp)

11.

Kommuners kostnader för val

 

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K28, 2004/05:K29 yrkande 3, 2004/05:K32 yrkande 2 och 2005/06:K362.

Reservation 6 (fp, c)

12.

Väljarnas tillgång till valsedlar i vallokaler och röstningslokaler

 

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K280 och 2005/06:K400.

13.

Utformningen av valsedlar

 

Riksdagen avslår motionerna 2005/06:K287, 2005/06:K337 och 2005/06:K368.

14.

Vissa frågor inom ramen för Grundlagsutredningens uppdrag

 

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K31 yrkande 2, 2004/05:K338 yrkande 2, 2004/05:K398, 2004/05:K405, 2004/05:K442 i denna del, 2004/05:Sk341 yrkande 2, 2005/06:K230, 2005/06:K260, 2005/06:K270 yrkande 3, 2005/06:K329 och 2005/06:K467.

15.

Ersättare i landstingsfullmäktige

 

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K315 och 2005/06:K350.

Reservation 7 (kd, v)

16.

Funktionshindrades möjlighet att utöva sin rösträtt

 

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K31 yrkande 3 och 2005/06:So555 yrkandena 3 och 4.

Reservation 8 (v, mp)

17.

Valet till Europaparlamentet

 

Riksdagen avslår motion 2005/06:K366.

18.

Åtgärder för ökat valdeltagande

 

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K219 yrkandena 1 och 2, 2004/05:K338 yrkande 1, 2005/06:K246 yrkandena 1 och 2, 2005/06:K270 yrkande 2 och 2005/06:A258 yrkande 18.

19.

Parti- och kampanjfinansiering

 

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K244, 2004/05:K334 yrkandena 1-3, 2004/05:K384 yrkandena 1 och 2, 2004/05:K442 i denna del och 2005/06:K425.

Reservation 9 (c, mp)

20.

Tidigare behandlade motionsförslag

 

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Stockholm den 10 november 2005

På konstitutionsutskottets vägnar

Göran Lennmarker

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Tobias Krantz (fp), Pär Axel Sahlberg (s), Inger Jarl Beck (s), Mats Einarsson (v), Anders Bengtsson (s), Henrik S Järrel (m), Helene Petersson (s), Kerstin Lundgren (c), Billy Gustafsson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Karin Åström (s), Gustav Fridolin (mp), Liselott Hagberg (fp) och Helena Höij (kd).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

En redogörelse för ärendet och dess beredning fram till dess propositionen lades fram till riksdagen lämnas i propositionen.

Sju motioner har väckts med anledning av propositionen. Dessa motioner behandlas i betänkandet tillsammans med motioner rörande frågor med anknytning till valsystemet som har väckts under de allmänna motionstiderna 2004 och 2005.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen att vallagen (1997:157) ersätts av en ny lag, som samlat och mer lättillgängligt och pedagogiskt än den gamla lagen reglerar hela valförfarandet.

Den nya lagen innebär bl.a. att det lokala ansvaret för genomförande av val samlas hos kommunerna. Motsvarande ekonomiska resurser överförs till kommunerna från staten. Vidare permanentas rätten att brevrösta för väljare som befinner sig utomlands. Möjligheterna att rösta genom bud utvidgas. Samtidigt stärks säkerheten vid röstning, såväl då röstning sker genom bud som då väljarna röstar själva. Kraven skärps på kommunerna att ordna vallokaler och röstningslokaler som är tillgängliga för funktionshindrade väljare.

I övrigt innebär den nya lagen i huvudsak redaktionella ändringar.

Utöver ny vallag föreslås följdändringar i ett antal lagar. Vidare föreslås att två lagar från år 1994 med anledning av Sveriges medlemskap i EU upphävs. Detsamma gäller lagen om folkomröstningen år 2003 om införande av euron.

Den nya vallagen och övriga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.

Utskottets överväganden

En ny vallag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag i proposition 2004/05:163, dock med vissa redaktionella justeringar.

Propositionen

Propositionens förslag innebär att 1997 års vallag skall ersättas av en ny lag. I denna skall hela valförfarandet regleras samlat och på ett mer lättillgängligt och pedagogiskt sätt än i den nuvarande lagen.

Till den nya vallagen bör enligt propositionen ansluta en valförordning som innehåller vissa detaljerade valtekniska verkställighetsföreskrifter. I begränsad utsträckning bör härutöver Valmyndigheten meddela kompletterande föreskrifter, t.ex. när det gäller den närmare utformningen av valsedlar och valkuvert.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som ansluter sig till regeringens bedömning, tillstyrker proposition 2004/05:163, dock med vissa redaktionella ändringar. Uttrycket "i röstningslokal" byts ut mot "på röstmottagningsställen" i 6 kap. 7 § i förslaget till ny vallag. Vidare byts i 8 kap. 2 § i samma förslag uttrycket "röstningslokaler" ut mot "röstmottagningsställen". Dessa ändringar är betingade av en terminologisk förändring i förhållande till utredningens förslag, som genomförts i övriga delar av regeringens förslag till ny vallag. Vidare föreslår utskottet att en paragrafhänvisning ändras i 10 kap. 4 § i förslaget till ny vallag.

Riksdagen har den 16 juni 2005 beslutat om en ändring i sekretesslagen (1980:100) omfattande bl.a. bestämmelsen i 16 kap. 1 §. Ändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (prop. 2004/05:131, bet. 2004/05:JuU29, rskr. 2004/05:307). För att uppnå en författningsteknisk samordning mellan ikraftträdandet av denna ändring och ikraftträdandet av de ändringar i samma lag som föranleds av det nu föreliggande förslaget i proposition 2004/05:163 Ny vallag lägger utskottet fram dels ett förslag till lag om ändring i sekretesslagen med ikraftträdande den 1 januari 2006, dels ett förslag till lag om ändring i lagen (2005:699) om ändring i sekretesslagen.

Ersättarordningen vid dubbelvalsavveckling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med hänvisning till regeringens bedömning i propositionen att riksdagen avslår motioner om förändrade regler för ersättarordningen vid dubbelvalsavveckling. Jämför reservation 1 (kd, v).

Motioner

Mats Einarsson m.fl. (v) föreslår i motion 2004/05:K27 (v) yrkande 1 att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av vallagen i enlighet med vad som i motionen anförs om reglerna för dubbelvalsavveckling. Motionärerna anser att vallagen därvid bör ändras på följande sätt: När ett mandat blivit tillsatt på grundval av personligt röstetal, men där den som blivit vald tillträder ett mandat i en annan valkrets och således dubbelvalsavvecklas, skall mandatet tillträdas av den som erhållit det näst största personliga röstetalet. Om det inte finns någon kandidat som erhållit fler personliga röster än den i valet gällande spärrgränsen skall mandatet tillsättas enligt de regler som tillämpas när det inte finns någon personvald kandidat, alltså på grundval av valsedlarnas röstetal och framräknade jämförelsetal, utan avseende på från vilken lista den dubbelvalsavvecklade hämtats. Detta innebär att mandatet, när det inte finns någon personvald, tillsätts med en person från den eller de listor som fått flest röster i valkretsen. I motion 2004/05:K26 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) yrkande 1 lämnas ett förslag av motsvarande innebörd.

Propositionen

Om en kandidat blir vald i mer än en valkrets eller för mer än ett parti avgörs genom s.k. dubbelvalsavveckling vilken valkrets eller vilket parti som han eller hon skall företräda samt vem som skall tillträda det mandat som kandidaten inte tillträder. Dubbelvalsavvecklingen går till på följande sätt.

Om en kandidat tar plats i mer än en valkrets skall kandidaten i första hand tilldelas mandatet i den valkrets där han eller hon har den största andelen personröster i förhållande till partiets röster i valkretsen, om platsen tillsatts enligt personröstningsreglerna, eller, i andra hand, i den valkrets där han eller hon har det största jämförelsetalet, om platsen tillsatts enligt heltalsmetoden. Kandidaten skall då ersättas av någon annan i den (eller de) valkretsar där kandidaten inte tagit plats. Den som i stället skall ta platsen är i första hand den kandidat som har den högsta andelen personröster och ännu inte tagit plats och i andra hand den första "lediga" kandidaten på den lista som har fått flest antal röster av de listor som gällde för den ursprungligt valde ledamoten. Om mandat i flera valkretsar blir lediga tillsätts de ett efter ett, efter storleken på i första hand andelen personröster och i andra hand jämförelsetalen i valkretsarna.

I propositionen (s. 93-94) anförs att reglerna för dubbelvalsavveckling innebär att personrösterna skall slå igenom fullt ut också när det gäller ersättare, i den mån en kandidat får sådana röster över personvalsspärren. Detta innebär att det listtrogna systemet får stå tillbaka för väljarinflytandet så länge det finns kandidater som har fått personröster över spärren. Finns det inte kandidater som har fått personröster över spärren skall enligt propositionen det sedan tidigare tillämpade systemet med listans röstetal som utgångspunkt tillämpas, dock med den begränsningen att endast de valsedlar från vilka ledamoten fått personröster då får beaktas.

Systemet med dubbelvalsavveckling vid personval har hittills endast tillämpats vid två val, 1998 och 2002. I likhet med utredningen anser regeringen att erfarenheterna från dessa två valtillfällen inte ger ett tillräckligt underlag för att redan nu dra slutsatsen att systemet bör ändras.

De följder av systemet som från väljarsynpunkt kan uppfattas som oklara - att när ett parti går fram med mer än en lista i en valkrets den som besätter det lediga mandatet hämtas från en lista som fått förhållandevis få röster i valkretsen - är inte oförutsedda. Tvärtom får de anses vara en given följd av den ordning som valts för personval i vårt land.

I likhet med 2003 års vallagskommitté anser regeringen att det i första hand måste ankomma på partierna att vid utformningen av sin list- och kandidatpolitik ta hänsyn till vilka effekter denna kan få vid en eventuell dubbelvalsavveckling och vilka väljarreaktioner detta i sin tur kan medföra. Det kan enligt regeringens mening i varje fall för närvarande inte anses föreligga tillräckligt starka skäl för ett ingripande genom lagstiftningsåtgärder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som ansluter sig till regeringens bedömning, avstyrker motion 2004/05:K27 av Mats Einarsson m.fl. (v) yrkande 1 och motion 2004/05:K26 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) yrkande 1.

Vem skall lägga ned valkuvert i valurnan?

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med hänvisning till regeringens bedömning i propositionen att riksdagen avslår en motion om utredning av möjligheten att väljaren själv skall få lägga valkuvertet i valurnan. Jämför reservation 2 (kd).

Motion

I motion 2004/05:K26 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) yrkande 2 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten att väljaren själv skall få lägga valkuvertet i valurnan. Eftersom frågan inte är beredd, bör den enligt motionen utredas i lämpligt sammanhang.

Propositionen

I propositionen anförs att någon ändring inte bör ske av nuvarande ordning som innebär att det är röstmottagarna som skall lägga ned mottagna valkuvert i valurnan.

Om väljarna själva skall lägga ned sina valkuvert i valurnan skulle det, för att upprätthålla säkerheten i förfarandet, krävas särskilda kontrollåtgärder i form av t.ex. stämpling av valkuvert. Även om sådana genomförs torde det bli svårt att utan andra kompletterande åtgärder upprätthålla den hittills höga säkerhetsnivån vid val. Risken för felaktigheter blir självfallet högre om varje väljare själv disponerar över valurnan än om alla väljares valkuvert först granskas av en röstmottagare innan dessa, om de är korrekt iordninggjorda, läggs ned där.

När det äger rum mer än ett val måste vidare beaktas risken för sammanblandning av dessa, med påföljd att valkuvert läggs ned i fel urna. Detta skulle, åtminstone vid den preliminära rösträkningen, med all sannolikhet leda till att andelen underkända röster ökar.

Vid en samlad bedömning finner regeringen att det inte finns någon anledning att frångå den bedömning som utredningen gjort. Någon ändring av nuvarande ordning som innebär att det är röstmottagarna som skall lägga ned mottagna valkuvert i valurnan bör således inte ske.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som ansluter sig till regeringens bedömning, avstyrker motion 2004/05:K26 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) yrkande 2.

Identitetskontroll vid röstmottagning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motioner om obligatorisk kontroll av identitetshandlingar vid röstmottagning. I anslutning härtill understryker utskottet att det får förutsättas att Valmyndigheten i sin information till valförrättarna lämnar vägledning om hur de i olika kontrollsituationer bör agera (dvs. då särskild anledning för kontroll skall anses föreligga) och värdera väljarnas uppgifter (dvs. vilka handlingar eller kombinationer av handlingar som bör företes för att få rösta).

Motioner

I motion 2004/05:K306 av Majléne Westerlund Panke (s) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av vallagen. Motionären anser att varje väljare bör legitimera sig i vallokal.

I motion 2004/05:K457 av Cecilia Wigström (fp) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om att göra det obligatoriskt för samtliga röstberättigade att vid samtliga val uppvisa en identitetshandling innan röst avges.

Propositionen

Propositionens förslag till ny vallag innebär att väljare som inte är kända för röstmottagarna skall legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet för att få rösta. Röstmottagarna skall dokumentera hur väljarnas identitet har kontrollerats.

I sammanhanget anförs att det i vårt land inte finns något generellt krav på att man skall kunna legitimera sig i varjehanda situationer. Det står alltså var och en fritt att välja att inte skaffa legitimation. Ett sådant val kan dock inte vara utan konsekvenser. Dessa är väl kända för envar. I den mån någons identitet behöver styrkas får det då ske på något annat sätt än genom uppvisande av legitimation.

Vid en sammantagen bedömning anser regeringen att säkerheten vid röstmottagning bör stärkas genom att väljare som inte är kända för röstmottagarna skall styrka sin identitet för att få rösta. Detta kan ske genom legitimation eller på något annat tillförlitligt sätt, i praktiken genom att någon annan intygar förhållandet. Bestämmelsen skall gälla lika för alla väljare och skall utformas på ett sätt som inte ger något utrymme för godtycke eller misstankar om godtycke.

Utskottets ställningstagande

Det föreliggande förslaget till ny vallag innehåller bestämmelser om att väljare som inte är kända för röstmottagarna skall legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet för att få rösta. I betänkandet Ny vallag (SOU 2004:111) har 2003 års vallagskommitté lagt fram ett lagtextförslag som på denna punkt i sak överensstämmer med regeringens. Kommittén har uttalat att detta krav innebär en viss skärpning inom ramen för den nuvarande ordningen genom att beviskravet höjs från att "göra sannolikt" till att "styrka" (s. 143). I likhet med kommittén (s. 144) vill också utskottet understryka att det får förutsättas att Valmyndigheten i sin information till valförrättarna lämnar vägledning om hur de i olika kontrollsituationer bör agera (dvs. då särskild anledning för kontroll skall anses föreligga) och värdera väljarnas uppgifter (dvs. vilka handlingar eller kombinationer av handlingar som bör företes för att få rösta). Med hänvisning till vad som nu har anförts avstyrker utskottet motion 2004/05:K306 av Majléne Westerlund Panke (s) och motion 2004/05:K457 av Cecilia Wigström (fp).

Tillgängligheten till vallokaler och röstningslokaler

Utskottets förslag i korthet

Utskottet, som föreslår att riksdagen avslår motioner om tillgängligheten till vallokaler och röstningslokaler, utgår från att regeringen ger Valmyndigheten i uppdrag att efter valet 2006 göra en uppföljning avseende tillgängligheten till vallokaler vid detta val. Jämför reservation 3 (fp).

Motioner

I motion 2004/05:K29 av Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkande 1 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vallokalers tillgänglighet för personer med funktionshinder. Motionärerna menar att propositionens förslag, om att funktionshindrade kan lämna sin röst på utsidan av vallokalen, skall tas bort.

I motion 2004/05:K271 av Marie Engström (v) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgänglighet till vallokaler. Motionären anser att en samlad bedömning bör göras av tillgängligheten till vallokaler vid valet 2006.

Propositionen

Kommunerna skall enligt propositionen (s. 71ff.) se till att det finns lämpliga lokaler som kan användas som vallokaler för varje valdistrikt och som i fråga om lokalisering, tillgänglighet och öppethållande ger väljarna goda möjligheter att rösta på valdagen. Samma krav skall gälla beträffande de röstningslokaler som används för förtidsröstning.

Om en kommun anser att det av särskilda skäl finns behov av att som vallokal eller röstningslokal använda en lokal som inte uppfyller kravet på tillgänglighet, skall saken underställas länsstyrelsen. Kommunen skall ange varför någon annan lokal inte kan användas i stället och vilka åtgärder som kommunen avser att vidta för att komma till rätta med bristen inför senare val. Länsstyrelsen avgör därefter om kommunen får använda lokalen i fråga för det aktuella valet.

Mot den nu angivna bakgrunden är det enligt propositionen självklart att kommunerna måste vidta alla rimliga ansträngningar för att kunna tillhandahålla vallokaler och röstningslokaler som är tillgängliga för alla väljare. Trots detta kan det inte uteslutas att det i något enstaka fall visar sig vara nödvändigt att använda en lokal som inte uppfyller detta krav. Om kravet då inte alls skulle gå att åsidosätta skulle konsekvensen kunna bli att valdistrikt måste slås samman eller att antalet röstningslokaler begränsas på ett sätt som försämrar möjligheterna att rösta för samtliga berörda väljare. En sådan ordning är enligt propositionen inte demokratiskt godtagbar. Regeringen anser därför att det måste finnas en säkerhetsventil i detta avseende. I samband därmed hänvisas till vad Handikappombudsmannen har anfört i sitt remissyttrande.

En kommun bör enligt ombudsmannen endast vid särskilda skäl som röstmottagningsställe få använda en lokal som inte är tillgänglig för personer med fysiska funktionshinder. En sådan framställan skall göras till länsstyrelsen som har att besluta om särskilda skäl föreligger. Till framställan skall kommunen bifoga en plan över vallokalerna och röstmottagningsställena i valdistriktet, där tillgängligheten inventerats och åtgärder för att undanröja bristerna redovisas.

Regeringen anser att detta förslag har goda skäl för sig och att det är väl avvägt. Den nya vallagen bör i detta hänseende därför utformas i enlighet med Handikappombudsmannens förslag.

Kravet på tillgänglighet skall gälla oavsett form av funktionshinder. I linje härmed bör även andra funktionshinder än fysiska beaktas när det gäller möjligheterna att i vissa fall kunna avge en röst utanför en vallokal (10 kap. 8 § i den nuvarande vallagen; 9 kap. 4 § i förslaget till ny vallag).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis slå fast att tillgängligheten till vallokaler är av grundläggande betydelse för väljares möjligheter att utöva sin rösträtt. Därför utgår utskottet från att regeringen ger Valmyndigheten i uppdrag att efter valet 2006 göra en uppföljning avseende tillgängligheten till vallokaler vid detta val. Motion 2004/05:K271 av Marie Engström (v) får med hänsyn till vad som nu har anförts anses vara i väsentlig utsträckning tillgodosedd och avstyrks därför. Utskottet, som i övrigt delar regeringens bedömning i propositionen, avstyrker motion 2004/05:K29 av Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkande 1.

Proportionaliteten vid val till kommunfullmäktige

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med hänvisning till regeringens bedömning i propositionen att riksdagen avslår motioner om proportionaliteten vid val till kommunfullmäktige. Jämför reservation 4 (fp, kd, v, c, mp).

Motioner

I motion 2004/05:K26 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) yrkande 3 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om proportionalitet i valen till kommunfullmäktige. Enligt motionärernas mening bör även de kommunala valen ha ett proportionellt valsystem med utjämningsmandat. Motsvarande resultat kan även åstadkommas med annan lagstiftning avseende rätten till valkretsindelning i kommunerna. I motionen anförs att dessa frågor bör tas upp av Grundlagsutredningen i samband med att den ser över det kommunala valsystemet i övrigt.

I motion 2004/05:K27 av Mats Einarsson m.fl. (v) yrkande 2 föreslås att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av vallagen i enlighet med vad som i motionen anförs om reglerna för valkretsindelning i kommunalval. Motionärerna anser att reglerna för valkretsindelning bör ses över så att färre kommuner kan valkretsindelas. Dessutom bör lagstiftningen minimera utrymmet att i fullmäktige besluta om kommunen skall valkretsindelas eller ej.

I motion 2004/05:K29 av Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkande 2 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om proportionalitet i valen till kommunfullmäktige. Motionärerna anser att det är både önskvärt och rimligt att det införs utjämningsmandat även i kommunerna för att öka proportionaliteten i valet till kommunfullmäktige.

I motion 2004/05:K31 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 1 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om proportionella val till kommunfullmäktige. Motionärerna anser att det krävs en reglering i vallagen som garanterar proportionalitet också vid valen till kommunfullmäktige.

I motion 2004/05:K32 av Kerstin Lundgren m.fl. (c) yrkande 1 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen om att framlägga ett förslag till proportionellt valsystem också för de kommunala valen.

I motion 2004/05:K239 av Fredrik Olovsson (s) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om småpartispärr i valen till kommunfullmäktige. Motionären anser att det i valen till kommunfullmäktige bör finnas en 3- eller 4-procentsspärr.

I motion 2004/05:K393 av Mikael Oscarsson (kd) yrkande 1 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa utjämningsmandat i val till kommunfullmäktige. Motionären anser att man bör införa utjämningsmandat även för kommunvalen. En alternativ lösning är enligt motionen att tillåta att även större kommuner bara har en valkrets. I motionen föreslås vidare att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillåta Uppsala kommun att ha bara en valkrets i kommunfullmäktigevalet 2006 (yrkande 2).

Imotion 2005/06:K331 av Per Bill (m)föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att införa utjämningsmandat i valet till kommunfullmäktige. Motionären anser att man bör tillåta kommunerna att införa utjämningsmandat. En alternativ lösning är enligt motionen att tillåta kommunerna att bara ha en valkrets. Vidare anser motionären att det kan vara motiverat att i kommunfullmäktigevalet införa en spärr på 3 % på samma sätt som i landstingsvalet.

I motion 2005/06:K404 av Mikael Oscarsson (kd) yrkande 1 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa utjämningsmandat i val till kommunfullmäktige. Motionären anser att utjämningsmandat bör införas i kommunvalen. En alternativ lösning är enligt motionen att tillåta större kommuner att bara ha en valkrets. Vidare föreslås i motion 2005/06:K404 av Mikael Oscarsson (kd) yrkande 2 att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillåta Uppsala kommun att ha bara en valkrets i kommunfullmäktigevalet 2006.

I motion 2005/06:K464 av Johnny Gylling (kd) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en utredning tillsätts för att se över valsystemet i syfte att införa strikt proportionalitet i valen till kommun- och landstingsfullmäktige. I motionen anförs att det finns två sätt att uppnå detta. Det ena sättet är att ta bort valkretsindelningen och göra hela kommunen och landstingskommunen till en enda valkrets. På så sätt skulle proportionalitet kunna uppnås. Nackdelen är då att den geografiska spridningen skulle riskera att minska. En annan modell är att införa utjämningsmandat i kommuner och landsting på samma sätt som finns i riksdagen. Då skulle partier som i en valkrets ligger på gränsen till att få ett mandat men som inte har tillräckligt med röster kunna ta sig in på utjämningsmandat.

I motion 2005/06:K466 av Krister Hammarbergh (m) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lokal beslutanderätt över valkretsindelning vid kommunala val. Motionären anser att det vore naturligt att göra valkretsindelningen frivillig, eftersom förhållandena skiljer mellan olika orter.

Propositionen

I propositionen konstateras att 2003 års vallagskommitté har ansett att det inte bör ske någon förändring vad gäller proportionaliteten vid val till kommunfullmäktige. Regeringen gör för sin del ingen annan bedömning när det gäller förutsättningarna för en justering av proportionaliteten vid valen till kommunfullmäktige.

I propositionen erinras även om det uppdrag som Grundlagsutredningen har och som bl.a. innefattar att göra en utvärdering av hela valsystemet, inklusive frågor om proportionalitet och småpartispärr (dir. 2004:96). I den mån det finns förutsättningar för en ändrad syn på frågan om proportionaliteten vid valen till kommunfullmäktige kan denna enligt propositionen tas om hand inom ramen för den utredningens arbete.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som ansluter sig till regeringens bedömning, avstyrker motion 2004/05:K26 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) yrkande 3, motion 2004/05:K27 av Mats Einarsson m.fl. (v) yrkande 2, motion 2004/05:K29 av Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkande 2, motion 2004/05:K31 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 1, motion 2004/05:K32 av Kerstin Lundgren m.fl. (c) yrkande 1, motion 2004/05:K239 av Fredrik Olovsson (s), motion 2004/05:K393 av Mikael Oscarsson (kd) yrkande 1, motion 2004/05:K393 av Mikael Oscarsson (kd) yrkande 2, motion 2005/06:K331 av Per Bill (m), motion 2005/06:K404 av Mikael Oscarsson (kd) yrkande 1, motion 2005/06:K404 av Mikael Oscarsson (kd) yrkande 2, motion 2005/06:K464 av Johnny Gylling (kd) och motion 2005/06:K466 av Krister Hammarbergh (m).

Elektroniska röstningsförfaranden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med hänvisning till regeringens bedömning i propositionen att riksdagen avslår motioner om elektroniska röstningsförfaranden. Jämför reservation 5 (m, mp).

Motioner

I motion 2004/05:K30 av Göran Lennmarker m.fl. (m) yrkande 1 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagstiftningsinitiativ rörande elektroniska röstningsförfaranden. Motionärerna menar att regeringen snarast bör ta initiativ till att lokala folkomröstningar skall kunna genomföras med elektroniska röstningsförfaranden. Ett system bör utformas så, att den som skall rösta lämnar sin valsedel som därefter matas in i en rösträkningsmaskin som räknar rösterna när vallokalen har stängt. Valsedeln sparas och finns tillgänglig för kontrollräkning. Systemet bör kunna vara i bruk under 2010 års allmänna val. Vidare föreslås i motion 2004/05:K30 av Göran Lennmarker m.fl. (m) yrkande 2 att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagstiftningsinitiativ för att möjliggöra elektronisk rösträkning till 2010 års allmänna val.

I motion 2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 19 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Internetröstning för utlandssvenskar. Motionärerna anser att regeringen snarast bör ta initiativ till att former för Internetbaserad röstning för utlandssvenskar vid 2006 års riksdagsval utarbetas.

Propositionen

I propositionen anförs att det inte nu finns något underlag för att införa möjligheter till elektroniska röstningsförfaranden vid allmänna val. Frågan om att införa sådana förfaranden bör anstå till dess det finns tillräckliga erfarenheter av användning av elektroniska förfaranden vid lokala rådslag eller andra liknande aktiviteter där de säkerhets- och demokratiaspekter som aktualiseras vid ett val har kunnat bli föremål för en noggrann prövning och utvärdering. För att möjliggöra elektronisk röstning vid lokala folkomröstningar krävs dock ändringar i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar. Av den lagen framgår nämligen bl.a. att omröstning skall ske med användning av röstsedlar. Regleringen ansluter således till vad som gäller vid allmänna val. I den mån det aktualiseras önskemål om att vid lokala folkomröstningar använda elektroniska röstningsförfaranden, är regeringen emellertid beredd att ta de initiativ till lagstiftningsåtgärder som behövs för att göra detta möjligt. En given utgångspunkt för en sådan försöksverksamhet måste vara att säkerheten är minst lika hög som vid traditionella val och att det inte finns någon risk för att väljarnas valhemlighet äventyras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som ansluter sig till regeringens bedömning, avstyrker motion 2004/05:K30 av Göran Lennmarker m.fl. (m) yrkande 1, motion 2004/05:K30 av Göran Lennmarker m.fl. (m) yrkande 2 och motion 2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 19.

Kommuners kostnader för val

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motioner om kompensation för kommuners kostnader för val med hänvisning till att utskottet förutsätter att regeringen kommer att göra vad som på den ankommer för att vidta nödvändiga åtgärder i detta syfte. Jämför reservation 6 (fp, c).

Motioner

I motion 2004/05:K28 av Lars Gustafsson (kd) föreslås att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag i enlighet med motionens intentioner. Motionären menar att staten måste ta det fulla ansvaret för kommunernas kostnader för val som rör nationella val, EU-val och folkomröstningar enligt finansieringsprincipen. I motion 2004/05:K29 av Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkande 3 och motion 2005/06:K362 av Lars Gustafsson (kd) framförs yrkanden med samma innebörd.

I motion 2004/05:K32 av Kerstin Lundgren m.fl. (c) yrkande 2 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kommunerna skall få full kostnadsersättning för de kostnader som ansvaret för allmänna val innebär.

Propositionen

I propositionen konstateras att den nya vallagen innebär att den s.k. poströstningen ersätts av förtidsröstning i kommunernas regi. Därmed flyttas kostnaderna för röstningen från staten till kommunerna. Den del av valanslaget som Valmyndigheten använt för förtidsröstning på posten och vid särskilda röstmottagningsställen (institutionsröstningen) bör i enlighet härmed föras över till kommunerna.

Enligt propositionen bör Valmyndigheten även fortsättningsvis, genom ett avtal med Posten AB, samlat administrera kostnaderna för distribution av förtidsröster som har tagits emot här i landet. Detta innebär att en kommun som i enlighet med ett sådant avtal använder Posten AB för att skicka förtidsröster som hör till en annan kommun inte får några kostnader för detta. Dessa kostnader skall därför avräknas från det belopp som skall föras över till kommunerna. Detsamma bör gälla de kostnader som Posten AB har för lantbrevbärarnas medverkan vid val.

Det anges att statsbidraget bör utgå till kommunerna för de år då det hålls val eller folkomröstning. När det gäller beräkningen av de belopp som varje enskild kommun skall erhålla, anser regeringen att det är lämpligt att på det sätt som Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet har föreslagit dela upp bidraget i en fast och en rörlig del. Härigenom kommer de minsta kommunerna att erhålla en något högre ersättning med syftet att undvika en befarad underkompensation. Återstoden bör fördelas mellan kommunerna i förhållande till antalet röstberättigade i valet till kommunfullmäktige.

Enligt regeringens mening bör valanslaget ligga kvar på nuvarande nivå även efter den huvudmannaskapsförändring som den nya vallagen innebär. Härutöver bör det utgå ett engångsbelopp för att täcka de ökade kostnader för utbildning m.m. som kommunerna kommer att ha i samband med 2006 års val.

Fördelningen mellan kommunerna kommer att regleras i en särskild förordning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis slå fast att det delar motionärernas utgångspunkt att kommunerna skall kompenseras för de kostnader som uppstår till följd av att det lokala ansvaret för genomförande av val samlas hos kommunerna. Mot bakgrund av vad som anförts i propositionen förutsätter utskottet att regeringen kommer att göra vad som på den ankommer för att vidta nödvändiga åtgärder i detta syfte. I enlighet härmed avstyrks motion 2004/05:K28 av Lars Gustafsson (kd), motion 2004/05:K29 av Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkande 3, motion 2005/06:K362 av Lars Gustafsson (kd) och motion 2004/05:K32 av Kerstin Lundgren m.fl. (c) yrkande 2.

Väljarnas tillgång till valsedlar i vallokaler och röstningslokaler

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med hänvisning till regeringens bedömning i propositionen att riksdagen avslår motioner om att lokalt etablerade partier skall få sina valsedlar distribuerade genom myndigheternas försorg.

Motioner

I motion 2004/05:K280 av Torsten Lindström (kd) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att i arbetet med en ny vallag beakta att lokalt etablerade partier skall få sina valsedlar distribuerade genom myndigheternas försorg. Motionären anser att lokala etablerade partier bör vara garanterade distribution av valsedlar. Ett yrkande med samma innebörd förs fram i motion 2005/06:K400 av Torsten Lindström (kd).

Propositionen

Valmyndigheternas ansvar för att väljarna i de kommunala valen har tillgång till valsedlar med parti- och valbeteckning föreslås i propositionen bli utsträckt till att omfatta även lokala partier som är representerade i landstings- eller kommunfullmäktige. Sådana partier skall ha rätt att få sina valsedlar utlagda på samtliga röstmottagningsställen i kommunen eller landstinget.

Enligt gällande regler skall väljarna i varje röstningslokal ha tillgång till valsedlar med parti- och valbeteckning (partivalsedlar) för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1% av rösterna i hela landet.

I propositionen anförs att den nuvarande ordningen inte är rimlig. Valnämnden bör därför enligt propositionen svara för att väljarna på alla röstmottagningsställen i kommunen har tillgång till partivalsedlar även för lokala partier, om de har fått ett inte obetydligt väljarstöd. Ett sådant väljarstöd bör enligt propositionen anses ha uppnåtts om partiet i fråga är representerat i landstings- eller kommunfullmäktige.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som ansluter sig till regeringens bedömning, avstyrker motion 2004/05:K280 av Torsten Lindström (kd) och motion 2005/06:K400 av Torsten Lindström (kd).

Utformningen av valsedlar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår en motion om lagändring för att göra det möjligt att använda beteckningen regionfullmäktige på valsedlarna för val till regionfullmäktige i Skåne och Västra Götaland. Vidare föreslår utskottet med hänvisning till regeringens bedömning i propositionen att riksdagen avslår motioner om partisymboler på valsedlar.

Motioner

I motion 2005/06:K287 av Johan Andersson (s) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av en ändring i vallagen för valsedelsbeteckning. Motionären anser att vallagen bör förändras så att det blir möjligt att använda beteckningen regionfullmäktige på valsedlarna för val till regionfullmäktige i Skåne och Västra Götaland.

I motion 2005/06:K337 av Göran Norlander och Hans Stenberg (båda s) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om partisymboler på valsedlarna. Enligt motionärerna borde det övervägas att i hörnet på alla valsedlar sätta dit partisymbolen för respektive parti.

I motion 2005/06:K368 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (båda s) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att förtydliga partiers valsedlar med partisymboler. Motionärerna anser att valsedlarna bör förses med partiernas symbol.

Propositionen

I propositionen föreslås att de grundläggande bestämmelserna om utformningen av valsedlar skall finnas i vallagen. Detaljerna kring utformningen av valsedlar, som i dag inte är författningsreglerade, bör tas in i föreskrifter som meddelas av regeringen.

I propositionen konstateras vidare att det i dag i och för sig inte finns något formellt hinder för partierna att förse sina valsedlar med symboler. Med tanke på det begränsade utrymmet på i varje fall namnvalsedlarna skulle detta dock möta praktiska problem. Dessutom skulle det även i sådana fall knappast vara möjligt att trycka valsedlarna annat än med svart färg.

Det erinras i propositionen om att frågan om partisymboler på valsedlar har varit föremål för överväganden tidigare, senast i samband med tillkomsten av den nu gällande vallagen. 1993 års vallagskommitté diskuterade om symboler kan underlätta för dem som själva har svårt att tillgodogöra sig textinnehållet på valsedlarna och ansåg visserligen att symboler skulle kunna ha en sådan effekt beträffande partivalsedlar eller i de fall ett parti går fram med endast en lista och väljaren är beredd att acceptera partiets nomineringar, medan effekten i andra fall skulle bli högst begränsad (SOU 1994:30 s. 221 ff.). Enligt kommittén måste utgångspunkten vara att varje väljare bör ta ställning inte bara till valet av parti utan också till vilka personer som skall representera partiet, varför värdet av ett system med symboler skulle bli förhållandevis begränsat.

Enligt kommittén skulle en ordning med partisymboler på valsedlarna vidare öppna möjligheter till missbruk av valsystemet. Dessutom skulle symbolerna, i varje fall på sikt, kunna förlora både särskiljningsförmåga och s.k. goodwill. Ett system som medger symboler på valsedlarna måste därför, enligt kommittén, förenas med regler som skyddar symbolerna även vid val. Någon helt tillfredsställande lösning för ett sådant registreringsförfarande kunde dock inte åstadkommas, enligt kommittén.

Slutligen skulle, enligt kommittén, en ordning med symboler på valsedlarna också medföra problem av rent teknisk art, vilket främst hänger samman med valsedlarnas storlek. Formatet skulle i alla fall inte medge ett tillräckligt utrymme, även om man minimerade det utrymme som finns för partibeteckning, kandidatnamn, val- och valkretsbeteckning, för att trycka en partisymbol. En ytterligare aspekt ansågs vara att partisymbolerna för att verka särskiljande borde tryckas i färg.

Sammanfattningsvis ansåg 1993 års vallagskommitté att värdet av att förse valsedlar med partisymboler inte uppvägdes av de risker för missbruk och de kostnader som en sådan ordning skulle föra med sig. Regeringen och riksdagen delade denna bedömning (prop. 1996/97:70, bet. 1996/97:KU16).

2003 års vallagskommitté har inte gjort någon annan bedömning. Regeringen ansluter sig i den nu aktuella propositionen till den ståndpunkten och anser således att det inte bör införas regler om att valsedlar skall förses med partisymboler.

Skrivelse från Region Skåne och Västra Götalandsregionen

I en skrivelse till utskottet har Region Skåne och Västra Götalandsregionen hemställt att utskottet i ett lagförslag till riksdagen föreslår att beteckningen "val till regionfullmäktige" skall användas på valsedlar vid 2006 års val.

Beteckningen regionfullmäktige i valsammanhang

Enligt 4 § lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning får Skåne läns landsting och Västra Götalands läns landsting besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället skall betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Vad som sägs i lag eller annan författning om landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen gäller i sådant fall för regionfullmäktige och regionstyrelsen.

Av förarbetena framgår att byte av beteckning på fullmäktigeförsamlingen inte innebär några ändringar i de befogenheter eller åligganden landstinget har enligt lag eller annan författning. Det innebär heller ingen skyldighet för myndigheter eller enskilda att använda den nya beteckningen (prop. 1996/97:36 s. 67). I propositionen som legat till grund för den aktuella lagen yttrades vidare att "beteckningen regionfullmäktige inte kan användas i samband med valet till fullmäktige i landstinget i Skåne län år 1998. Skåne läns landsting kan inte besluta om ändrad beteckning förrän efter det att landstinget formellt bildats, dvs. den 1 januari 1999" (a. prop. s. 67).

Den parlamentariska regionkommittén (PARK) anförde i sitt slutbetänkande Regionalt folkstyre och statlig länsförvaltning (SOU 2000:85 s. 352-353) att det inte mötte något hinder för Skåne läns landsting/Region Skåne och Västra Götalands läns landsting/Västra Götalandsregionen att inför valet 2002 använda sig av beteckningen "val till regionfullmäktige".

I proposition 2001/02:7 Regional samverkan och statlig länsförvaltning anförde emellertid regeringen (s. 54): "Av vallagen (1997:157) framgår att val skall ske till landstingsfullmäktige och att det på valsedlarna skall stå Val till landstingsfullmäktige. Valförfarandet är ett demokratiskt fundament och valet till landsting har en lång tradition. Regeringen är därför inte beredd att föreslå en ändring av vallagen på denna punkt."

Utskottets ställningstagande

Det är inte påkallat med ett sådant initiativ som efterfrågas i motion 2005/06:K287 av Johan Andersson (s). Utskottet avstyrker därför motionen.

Beträffande frågor om partisymboler på valsedlar ansluter sig utskottet till regeringens bedömning och avstyrker därför motion 2005/06:K337 av Göran Norlander och Hans Stenberg (båda s) och motion 2005/06:K368 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (båda s).

Vissa frågor inom ramen för Grundlagsutredningens uppdrag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med hänvisning till pågående utredningsarbete att riksdagen avslår motioner om rösträtt, valbarhet, valkretsindelning och personvalets utformning.

Grundlagsutredningen

Regeringen beslutade den 1 juli 2004 (dir. 2004:96) att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté, Grundlagsutredningen (Ju 2004:11), med uppgift att göra en samlad översyn av regeringsformen. Kommitténs arbete skall framför allt koncentreras och inriktas på att stärka och fördjupa den svenska folkstyrelsen, öka medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och höja valdeltagandet. I uppdraget ingår därför att göra en utvärdering och översyn av hela valsystemet.

Kommittén skall bl.a. överväga om det finns anledning att ändra de kriterier som i dag gäller för rösträtt och valbarhet i kommunala val, t.ex. kravet på att utlänningar som inte är unionsmedborgare eller medborgare i Island eller Norge, måste ha varit folkbokförda i landet i tre år i följd före valdagen för att ha rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige. I kommitténs uppdrag ingår också att överväga om det finns anledning att ändra de kriterier som gäller för rösträtt och valbarhet i riksdagsval och val till Europaparlamentet.

Det står kommittén fritt att i samband med översynen av valsystemet förutsättningslöst pröva frågor om ändring av den nuvarande valkretsindelningen vid val till riksdagen. Som utgångspunkt för uppdraget gäller att valkretsarna bör vara geografiskt sammanhängande och att deras gränser inte bör skära kommun- eller länsgränserna.

I kommitténs uppdrag ingår också att se över personvalets utformning.

Kommittén skall föreslå de grundlagsändringar och andra lagändringar som den finner motiverade.

Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2008.

Utskottets ställningstagande

I motion 2004/05:K398 av Åsa Torstensson (c), motion 2004/05:Sk341 av Rigmor Stenmark (c) yrkande 2, motion 2005/06:K230 av Kenneth Johansson och Staffan Danielsson (båda c), motion 2005/06:K467 av Lotta Hedström (mp), motion 2004/05:K405 av Else-Marie Lindgren (kd), motion 2005/06:K260 av Else-Marie Lindgren (kd), motion 2005/06:K329 av Christer Nylander och Marie Wahlgren (båda fp), motion 2004/05:K31 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 2, motion 2004/05:K338 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c) yrkande 2, motion 2004/05:K442 av Catherine Persson (s) (delvis) och motion 2005/06:K270 av Owe Hellberg (v) yrkande 3 tas upp frågor om rösträtt, valbarhet, valkretsindelning och personvalets utformning som faller inom ramen för Grundlagsutredningens uppdrag. När det gäller dessa frågor anser utskottet att resultatet av det arbete som bedrivs av Grundlagsutredningen bör avvaktas. Motionerna avstyrks.

Ersättare i landstingsfullmäktige

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motioner om ändring av reglerna om dels utseende av ersättare i landstingsfullmäktige, dels sådana ersättares tjänstgöring. Detta sker med hänvisning till att det i första hand måste ankomma på partierna att vid utformningen av sin list- och kandidatpolitik ta hänsyn till vilka effekter denna kan få för ersättarnas tjänstgöring i fullmäktige. Jämför reservation 7 (kd, v).

I motion 2005/06:K350 av Mats Einarsson m.fl. (v) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ersättare i landstingsfullmäktige skall utses enligt samma regler som i dag gäller för kommunfullmäktige. Motionärerna konstaterar att förfarandet vid utseende av ersättare i landstingsfullmäktige skiljer sig från det förfarande som föreskrivs för utseende av ersättare i kommunfullmäktige. I motionen framhålls att ersättarna i landstingsfullmäktige är valkretsbundna samtidigt som samma person dels kan vara ersättare för flera valda personer, dels kan utses till ersättare i flera valkretsar samtidigt. Om ett parti väljer att gå fram med samma lista (dvs. samma kandidater i samma ordning) i flera eller samtliga valkretsar, kan partiet få betydligt färre ersättare till landstingsfullmäktige än om partiet hade ställt upp med listor med olika namn i var och en av valkretsarna. Enligt motionärerna kan däremot ett parti i en valkretsindelad kommun alltid räkna med det fulla antal ersättare som kommunfullmäktige bestämt, oavsett om man går fram med samma eller olika listor i valkretsarna.

I motion 2004/05:K315 av Inger René och Marita Aronson (m, fp) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ersättares möjlighet att tjänstgöra i landstingsfullmäktige/regionfullmäktige. Motionärerna anser att det är rimligt att vallagen eller kommunallagen ändras så att det i landstingsfullmäktige/regionfullmäktige är möjligt för ersättare att tjänstgöra även för ledamot från annan valkrets.

Propositionen

I propositionens förslag till ny vallag finns i 14 kap. 14-17 §§ bestämmelser om hur ersättare utses i landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Förslaget motsvarar i sak gällande regler i 18 kap. 51 och 53-57 §§ samt 20 kap. 6-8 §§.

I fråga om landstingsfullmäktige utses för varje ledamot lika många ersättare som ledamotens parti fått mandat i valkretsen, dock alltid minst tre ersättare för varje ledamot. De som valts till ledamöter kan inte också utses till ersättare. I första hand utses ersättarna på grundval av personligt röstetal, i andra hand på grundval av listordningen enligt de valsedlar som legat till grund för att utse ledamoten.

Finns det ändå inte någon som kan utses till ersättare skall följande gälla. Den kandidat inom valkretsen som står i tur att få nästa mandat för partiet utses till ersättare.Saknas en sådan kandidat på partiets valsedlar, skall med tillämpning av bestämmelserna om fördelning av utjämningsmandat (5 § andra stycket) en annan valkrets bestämmas, där partiet deltar i fördelningen av fasta mandat, från vilken ersättaren skall utses. Till ersättare utses den som där står närmast i tur att få mandat för partiet. För varje ledamot får det bara finnas en ersättare enligt detta stycke. Kan ersättare inte utses på det sättet, utses inte någon ersättare.

Ersättare i kommunfullmäktige utses genom ett annorlunda förfarande. Kommunfullmäktige bestämmer det totala antalet ersättare (5 kap. 4 § andra stycket kommunallagen). Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften av det antal platser som varje parti får i kommunfullmäktige.

Bestämmelserna om hur ersättarplatserna i kommunfullmäktige skall tillsättas finns i 14 kap. 16 § i förslaget till ny vallag. I första hand fördelas ersättarplatserna på grundval av ordningen mellan kandidaterna som framkommer vid beräkningen av personligt röstetal. I andra hand utses ersättare genom en beräkning inom det parti för vilket han eller hon har blivit vald. Vid varje beräkning tas hänsyn bara till de valsedlar som upptar ledamotens namn och som därför gällde för detta namn, när det fick plats i ordningen. Varje valsedel gäller som en hel röst. Röstvärdet skall tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln av dem som inte blivit utsedda till ledamot. Den som får högsta röstetalet är utsedd till ersättare för den ledamot som beräkningen avser.

Om det antal ersättare som har utsetts är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 5 kap. 4 § andra stycket kommunallagen (1991:900) och samma ersättare har utsetts för tre eller flera ledamöter, utses ytterligare en ersättare för var och en av dessa ledamöter.

Om antalet ersättare fortfarande är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 5 kap. 4 § andra stycket kommunallagen och samma ersättare har utsetts för fem eller flera ledamöter, utses ytterligare en ersättare för var och en av dessa ledamöter.

Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare beräkningar för de ledamöter vilkas ersättare har utsetts för sju eller flera ledamöter, nio eller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet ersättare är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt.

Kommunallagens bestämmelser om ersättarnas tjänstgöring

Bestämmelser om ersättarnas tjänstgöring i landstings- och kommunfullmäktige finns i 5 kap. 12-17 §§ kommunallagen (1991:900).

Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe (12 §).

Ersättarna skall tjänstgöra enligt den mellan dem bestämda ordningen (13 §).

I kommunfullmäktige har enligt 16 § ersättare från samma valkrets som ledamoten företräde till tjänstgöring.

Om samtliga ersättare för en ledamot i kommunfullmäktige är förhindrade att inställa sig eller att vidare delta i ett sammanträde, skall i ledamotens ställe den ersättare inträda som enligt den bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, skall den ersättare inträda som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet i valkretsen och så vidare efter samma grund.

Om partiets samtliga ersättare i valkretsen är förhindrade att inställa sig eller att vidare delta i ett sammanträde, skall den ersättare inträda som har utsetts för partiet i någon annan valkrets efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har utsetts i den valkrets där partiets röstetal är högst.

Även i 1977 års kommunallag fanns en bestämmelse om ersättares tjänstgöring i kommunfullmäktige (2 kap. 11 §) med samma innebörd. I förarbetena till denna bestämmelse har konstitutionsutskottet uttalat att denna speciella regel kan motiveras av praktiska behov (KU 1976/77:25 s. 55 f.).

Utskottets ställningstagande

I motionerna påpekas vissa följder av systemet för utseende av ersättare i landstingsfullmäktige eller regionfullmäktige. Ett parti som väljer att gå fram med identiska listor i flera eller samtliga valkretsar får betydligt färre ersättare till fullmäktige än ett parti som ställer upp med olika listor i var och en av valkretsarna. Detta är givna följder av den ordning som tillämpas för val till landstings- och regionfullmäktige. Det måste i första hand ankomma på partierna att vid utformningen av sin list- och kandidatpolitik ta hänsyn till vilka effekter denna ordning kan få för ersättarnas tjänstgöring i fullmäktige. Utskottet avstyrker motion 2005/06:K350 av Mats Einarsson m.fl. (v) och motion 2004/05:K315 av Inger René och Marita Aronson (m, fp).

Funktionshindrades möjlighet att utöva sin rösträtt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motioner om funktionshindrades möjlighet att utöva sin rösträtt och konstaterar därvid att propositionens förslag om förstärkt skydd för valhemligheten är väl avvägt i avvaktan på tekniska möjligheter att garantera att funktionshindrade väljare alltid kan rösta utan insyn från annan. Jämför reservation 8 (v, mp) och särskilt yttrande 1 (fp).

Motioner

I motion 2005/06:So555 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 4 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Valmyndigheten i uppgift att utforma valinformation och valsedlar med punktskrift.

I motion 2004/05:K31 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 3 föreslås att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar i relevant lagstiftning för att tillgodose synskadades tillgång till personvalssedlar.

I motion 2005/06:So555 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 3 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en översyn av personvalet görs så att funktionshindrade vid val kan avge sin röst utan att röja valhemligheten. I motionen anförs att en person som på något sätt är funktionshindrad inte kan personrösta utan att röja valhemligheten. Det borde med IT-teknik finnas möjligheter att lösa denna fråga. I väntan på det kan valhemligheten vid personval bibehållas genom att man har samma stilstorlek på valsedlarna oavsett hur många namn dessa innehåller. Då kan man använda sig av en mall som visar var man skall kryssa i respektive kandidat. Det går på liknande sätt att utifrån funktionshindrets art kunna välja en teknik som inte röjer valhemligheten. Mot bakgrund av ovanstående bör riksdagen begära att regeringen ser över hur personvalet kan göras tillgängligt för bl.a. synskadade.

Rapporter från Valmyndigheten

Valmyndigheten har i rapporten Erfarenheter från folkomröstningen den 14 september 2003 (rapport 2004:1) sammanställt erfarenheter från folkomröstningen om införande av euron. För synskadade, dyslektiker och andra som har svårt att läsa normal text lästes informationen i tidningen "Bra att veta om folkomröstningen" in på kassett och som ljudfil. Denna kassett distribuerades till ca 10 000 synskadade och ca 1 700 bibliotek. En annons infördes i de synskadades tidning Perspektiv om möjligheten att beställa kassetten. Den inlästa kassetten publicerades som ljudfil på Valmyndighetens hemsida. Speciellt material som gör det möjligt för blinda som kan läsa punktskrift att rösta utan hjälp togs fram och distribuerades till knappt 600 personer. En annons i tidningen Perspektiv infördes om möjligheten att beställa materialet.

Valmyndigheten har i rapporten Erfarenheter från Europaparlamentsvalet 2004(rapport 2004:3) sammanställt erfarenheter från valet till Europaparlamentet. I rapporten anges bl.a. att för synskadade, dyslektiker och andra som har svårt att läsa normal text lästes informationen i tidningen "Bra att veta om valet till Europaparlamentet 2004 " in på kassett. Kassetten distribuerades till drygt 9 000 synskadade, ca 5 000 dyslektiker och till landets ca 1 900 bibliotek. På Valmyndighetens hemsida fanns det möjlighet att lyssna på den inlästa informationen direkt från datorn. Ett speciellt material som gjorde det möjligt för synskadade som kan läsa punktskrift att rösta utan hjälp togs fram och distribuerades direkt till de knappt 600 personer som anmält att de kan läsa punktskrift. En annons om möjligheten att beställa kassetten och punktskriftsmaterialet infördes i Synskadades Riksförbunds tidskrift Perspektiv.

Enligt information på Valmyndighetens hemsida (http://www.val.se/) finns för synskadade särskilda kuvert som innehåller valsedlar och med partiets namn i punktskrift på kuvertet. När väljaren valt parti skall valsedeln tas ur punktskriftskuvertet och läggas i ett valkuvert.

Propositionen

I propositionen föreslås att det skall införas en uttrycklig bestämmelse i sekretesslagen (1980:100) som klargör att sekretess gäller för uppgift om hur en väljare har röstat, om uppgiften framkommit då en valfunktionär har lämnat biträde åt väljaren vid röstning eller om uppgiften framgår av innehållet i ett avgivet valkuvert som inte har lagts ned i en valurna och som därmed efter ett val kan avslöja hur en viss väljare har röstat. Meddelarfrihet skall inte gälla i nu nämnda avseenden.

2003 års vallagskommitté

I betänkandet Ny vallag (SOU 2004:111 s. 214) har 2003 års vallagskommitté konstaterat att det är otillfredsställande att funktionshindrade väljare inte alltid kan rösta utan insyn från annan. Med personröstningen har detta problem blivit ännu tydligare. Det är dock inte uteslutet att man i framtiden med hjälp av ny teknik i röstningsförfarandet kommer att kunna ge synsvaga och andra funktionshindrade ökade möjligheter att rösta utan insyn från annan. Detta är dock inte möjligt i dag. I de kontakter kommittén haft med SRF och Hjälpmedelsinstitutet har organisationerna vidhållit de uppfattningar i frågan som tidigare redovisats.

Utskottets ställningstagande

I avvaktan på tekniska möjligheter att garantera att funktionshindrade väljare alltid kan rösta utan insyn från annan finner utskottet förslaget i propositionen om förstärkt skydd för valhemligheten vara väl avvägt. Utskottet avstyrker därmed motion 2005/06:So555 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 4, motion 2004/05:K31 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 3 och motion 2005/06:So555 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 3.

Valet till Europaparlamentet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår en motion om att avskaffa valet till Europaparlamentet och i stället utse ledamöter till Europaparlamentet indirekt via riksdagen.

Motion

I motion 2005/06:K366 av Yilmaz Kerimo (s) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs angående EU-valet. Motionären anser att man bör se över möjligheterna att avskaffa valet till Europaparlamentet och i stället utse ledamöterna till Europaparlamentet indirekt via riksdagen.

Gällande bestämmelser

I artikel 190.3 fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen1[För senaste lydelse, se Europeiska unionens officiella tidning C325 av den 24 december 2002.] föreskrivs att Europaparlamentets företrädare skall väljas för en period av fem år. Ytterligare bestämmelser om val av ledamöter till Europaparlamentet finns i valrättsakten från 19762[Akten den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i församlingen (Europaparlamentet) samt beslutet av Europeiska unionens råd den 25 juni och den 23 september 2002 om ändring i nämnda akt.] . Valrättsakten har antagits av samtliga medlemsstater i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser och ingår i det man brukar kalla EG:s primärrätt, dvs. den har status som fördrag. För svenskt vidkommande gäller att valrättsakten ingår i den uppräkning av olika gemenskapsrättsliga fördrag och andra instrument som finns i 4 § lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

Enligt artikel 1 skall i varje medlemsstat Europaparlamentets ledamöter väljas genom listval (valsedlar) eller ett förfarande med single transferable vote (STV), och valsättet skall vara proportionellt. Medlemsstaterna får tillåta listval med preferenslistor enligt bestämmelser som skall fastställas av respektive medlemsstat. Valen skall vara allmänna, direkta, fria och hemliga.

Enligt artikel 9.1 skall valet förrättas under samma tidsperiod i hela unionen, och den perioden skall börja en torsdag morgon och sluta närmast följande söndag. Det står medlemsstaterna fritt att välja valdag under tidsperioden. För det första direktvalet av ledamöter till parlamentet år 1979 valde rådet en viss tidsperiod i juni månad. Sedan den tidpunkten fastställts gäller den även för senare val (artikel 10.1). Om det skulle visa sig omöjligt att hålla kommande val under den tidsperioden skall rådet enhälligt bestämma en annan period som då måste infalla under tiden april-juli (artikel 10.2).

Utskottets ställningstagande

Det följer av Sveriges fördragsförpliktelser att det här i riket skall hållas allmänna och direkta val till Europaparlamentet. Utskottet avstyrker motion 2005/06:K366 av Yilmaz Kerimo (s).

Åtgärder för ökat valdeltagande

Utskottets förslag i korthet

Utskottet, som ansluter sig till regeringens bedömning, föreslår att riksdagen avslår motioner med förslag om åtgärder för ökat valdeltagande och information om valsystemet.

Motioner

I motion 2004/05:K219 av Torsten Lindström (kd) yrkande 1 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om generella insatser för att öka valdeltagandet. Vidare föreslås i samma motion yrkande 2 att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om särskilda insatser för att öka valdeltagandet i befolkningsgrupper med lågt valdeltagande. Motionären anser att regeringen bör vidta initiativ för att främja valdeltagandet såväl generellt sett som genom specifika insatser i grupper med särskilt lågt valdeltagande. I motion 2005/06:K246 av Torsten Lindström (kd) yrkande 1 och yrkande 2 framförs samma förslag.

I motion 2004/05:K338 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c) yrkande 1 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att inför alla val tydligare informera väljarna om vikten av att kryssa den kandidat som de vill ha överst på listan. Motionärerna anser att det inför nästa val behövs en informationskampanj för att öka kännedomen om vikten av att kryssa den kandidat som man vill ha överst på listan.

I motion 2005/06:K270 av Owe Hellberg (v) yrkande 2 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av förtydligad information om personvalet.

I motion 2005/06:A258 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -) yrkande 18 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att öka valdeltagandet bland personer och grupper med lågt valdeltagande. Motionärerna anför bl.a. att ett sätt att öka valdeltagandet är att premiera dem som röstar liksom att på olika sätt underlätta röstandet. Vidare krävs även kontinuerliga informationsinsatser i de bostadsområden och delar av samhället där valdeltagandet är lågt. Motionärerna är övertygade om att de lokala antidiskrimineringsbyråerna och lokala invandrarföreningarna har en viktig roll att fylla i det sammanhanget.

Propositionen

I propositionen anförs att det är en viktig uppgift för Valmyndigheten att informera väljarna om de allmänna valen. Den informativa verksamheten kan handla om hur den representativa demokratin fungerar och att de fria och allmänna valen är en del av denna. Den kan också handla om att beskriva och förklara de administrativa rutinerna kring valen, t.ex. personvalet. Den centrala valmyndighetens informationsansvar återspeglas i dag av en uttrycklig bestämmelse i vallagen (1 kap. 15 §). I enlighet med de principer som utredningen lagt till grund för utformningen av den nya lagen har någon motsvarande bestämmelse inte tagits med i denna. Regeringen anser inte heller att det behövs någon sådan bestämmelse. Det följer enligt propositionen av allmänna principer att en myndighet på lämpligt sätt skall informera allmänheten och andra berörda om verksamheten inom dess ansvarsområde.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det naturligtvis delar motionärernas utgångspunkt att det är ytterst angeläget att verka för ett ökat valdeltagande. Detta gäller inte minst beträffande sådana grupper i samhället som är underrepresenterade med avseende på valdeltagande. Utskottet vill även slå fast vikten av att valmyndigheterna informerar väljarna om de allmänna valen. I likhet med vad regeringen tidigare har framhållit i demokratipropositionen (prop. 2001/02:80) är det emellertid också utskottets uppfattning att en valmyndighet endast skall genomföra åtgärder som kan upplevas som opartiska och sakliga. En valmyndighet får aldrig riskera att bli försatt i en situation där väljarna kan få uppfattningen att myndigheten har gjort ett politiskt ställningstagande eller på annat sätt försöker påverka väljarna i deras val. En valmyndighet bör därför inte agera t.ex. genom utbildnings- eller folkbildningsverksamhet i demokratifrågor utöver den utbildning som sker av valfunktionärer. Vid angivna förhållanden ansluter sig utskottet till regeringens bedömning i propositionen. Inte heller av andra skäl framstår något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionerna som erforderligt. Mot bakgrund av vad som nu har anförts avstyrker utskottet motion 2004/05:K219 av Torsten Lindström (kd) yrkande 1, motion 2004/05:K219 av Torsten Lindström (kd) yrkande 2, motion 2005/06:K246 av Torsten Lindström (kd) yrkande 1, motion 2005/06:K246 av Torsten Lindström (kd) yrkande 2, motion 2004/05:K338 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c) yrkande 1, motion 2005/06:K270 av Owe Hellberg (v) yrkande 2 och motion 2005/06:A258 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -, mp, mp) yrkande 18.

Parti- och kampanjfinansiering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med hänvisning till beredningen av ett utredningsförslag att riksdagen avslår motioner om redovisning av parti- och kampanjfinansiering. Jämför reservation 9 (c, mp) och särskilt yttrande 3 (fp, kd).

Motioner

I motion 2004/05:K244 av Björn von der Esch (kd) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av regelsystem för kampanjbidrag vid riksdagsval och folkomröstningar. Att genomföra ytterligare en folkomröstning, utan att rådande missförhållanden först undanröjts, vore enligt motionen ett oacceptabelt brott mot all demokratisk anständighet.

I motion 2004/05:K334 av Carl B Hamilton (fp) yrkande 1 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stiftandet av en lag i huvudsak i linje med det förslag som presenterats i utredningen Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter (SOU 2004:22) i delen rörande offentlighet i finansieringen av partier och valkandidater.

I samma motion yrkande 2 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stiftandet av en lag i huvudsak i linje med det förslag som presenterats i utredningen Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter (SOU 2004:22) i delen rörande tillsyn och kontroll av finansieringen av partier och valkandidater.

Vidare föreslås i samma motion yrkande 3 att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stiftandet av en lag som anger tydliga, straffrättsliga sanktioner, beslutade av allmän domstol, för partier, ledande partiföreträdare och valkandidater som bryter mot lagarna om parti- och valkandidatfinansiering, till skillnad från förslaget i utredningen Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter (SOU 2004:22).

I motion 2004/05:K384 av Gustav Fridolin (mp) yrkande 1 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om lagstadgat krav på öppenhet kring resurser vid personvalskampanjer. Motionärerna konstaterar att frågan om ett lagstadgat krav på sådan öppenhet utretts vid ett flertal tillfällen. Den senaste utredningen konstaterade att det frivilliga system för redovisning av bidrag som i dag finns som en överenskommelse mellan riksdagspartierna inte fungerar. Man drog därför slutsatsen att det behövs ett lagstadgat krav på öppenhet. Frågan bereds nu inom Regeringskansliet.

Vidare föreslås i samma motion yrkande 2 att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om lagstadgat krav på öppenhet kring resurser vid folkomröstningskampanjer.

I motion 2005/06:K425 av Catherine Persson (s) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om införande av lagstadgad redovisningsskyldighet av kampanjmedel som använts av kandidat till Europaparlamentet, riksdag, landsting och kommun.

I motion 2004/05:K442 av Catherine Persson (s) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om redovisningsskyldighet av kampanjmedel som använts av kandidat till Europaparlamentet, riksdag, landsting och kommun (delvis).

Betänkandet Allmänhetens insyn i partiers och kandidaters intäkter (SOU 2004:22)

Utredningen om offentlighet för partiers och valkandidaters intäkter, har i betänkandet Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter (SOU 2004:22) föreslagit att allmänhetens insyn i hur de politiska partierna finansierar sin politiska verksamhet och hur valkandidaterna finansierar sina kampanjer skall säkerställas genom en författningsreglerad redovisningsskyldighet. Redovisningsskyldigheten skall gälla dels partier som har mandat i riksdagen, i landstingsfullmäktige, i kommunfullmäktige eller i Europaparlamentet, dels valkandidater som har blivit utsedda till ledamöter eller ersättare vid det senaste valet till riksdagen, till landstingsfullmäktige, till kommunfullmäktige eller har blivit utsedda till företrädare eller ersättare vid det senaste valet till Europaparlamentet.

Redovisningsskyldigheten skall omfatta alla intäkter, dvs. både direkt och indirekt stöd, dock inte sedvanligt frivilligt arbete och sedvanliga gratistjänster. Värdet av varje bidrag och namnet på givaren skall redovisas särskilt om värdet uppgår till minst 20 000 kr. Namnet på en privatperson får dock inte uppges utan dennes uttryckliga samtycke om värdet av det bidrag personen lämnat är mindre än 20 000 kr. Vidare skall den totala summan av anonyma bidrag anges och varje enskilt anonymt bidrag som uppgår till minst 20 000 kr.

Partierna centralt, regionalt och lokalt samt valda kandidater och ersättare skall alltefter i vilken vald församling de tagit plats lämna sina redovisningar till respektive församling, dvs. till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige för att dessa skall hålla redovisningarna offentligen tillgängliga. De uppgifter som lämnas i redovisningarna får behandlas helt eller delvis automatiserat för att ge allmänheten en samlad information om hur partierna och kandidaterna finansieras.

Partiernas och kandidaternas redovisningar skall innehålla en förklaring om att de inte har haft andra intäkter än de som uppgivits. Någon sanktion har inte föreslagits. Utredningen föreslår vidare att statligt stöd inte skall få beviljas ett parti som underlåter att offentligen redovisa sina intäkter.

Utredningsbetänkandet har varit föremål för remissberedning. Från Regeringskansliet har inhämtats att frågan bereds inom Justitiedepartementet.

Tidigare riksdagsbehandling

I betänkande 2003/04:KU13 avstyrkte utskottet motioner om redovisning av parti- och kampanjfinansiering med hänvisning till beredningen av det då nyligen framlagda utredningsförslaget i betänkandet Allmänhetens insyn i partiers och kandidaters intäkter (SOU 2004:22).

En utförlig redogörelse för tidigare behandling i bl.a. riksdagen av dessa frågor har lämnats i betänkande 2003/04:KU13 s. 30-32.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill, i likhet med tidigare, understryka vikten av öppenhet och insyn för allmänheten när det gäller partiernas intäkter. Det är från denna synvinkel en angelägen genomlysning som redovisats av Utredningen om offentlighet för partiers och valkandidaters intäkter. Utskottet anser dock att resultatet av den fortsatta beredningen av utredningsbetänkandet bör avvaktas och avstyrker med hänvisning härtill motion 2004/05:K244 av Björn von der Esch (kd), motion 2004/05:K334 av Carl B Hamilton (fp) yrkandena 1-3, motion 2004/05:K384 av Gustav Fridolin (mp) yrkandena 1 och 2, motion 2005/06:K425 av Catherine Persson (s) och motion 2004/05:K442 av Catherine Persson (s) (delvis).

Tidigare behandlade motionsförslag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motioner som rör tidigare behandlade motionsförslag beträffande distribution av valsedlar och rösträttsålder.

De i bilaga 4 upptagna motionsförslagen rör motionsyrkanden beträffande distribution av valsedlar och rösträttsålder som utskottet tidigare under mandatperioden har behandlat och avstyrkt i betänkande 2003/04:KU13. Utskottet vidhåller denna bedömning och finner inte skäl att nu ta upp dessa frågor till närmare behandling.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Ersättarordningen vid dubbelvalsavveckling, punkt 5 (kd, v)

 

av Mats Einarsson (v) och Helena Höij (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om ersättarordningen vid dubbelvalsavveckling. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:K26 yrkande 1 och 2004/05:K27 yrkande 1.

Ställningstagande

De gällande reglerna för dubbelvalsavveckling kan innebära att ett partis mandat besätts med en person som inte fått en enda personröst och som dessutom står på en lista som fått betydligt färre röster än en annan lista för samma parti i valkretsen. Detta är enligt vår mening såväl ologiskt som demokratiskt orimligt.

Vi anser därför att vallagen bör ändras på följande sätt: När ett mandat blivit tillsatt på grundval av personligt röstetal, men där den som blivit vald tillträder ett mandat i en annan valkrets och således dubbelvalsavvecklas, skall mandatet tillträdas av den som erhållit det näst största personliga röstetalet. Om det inte finns någon kandidat som erhållit fler personliga röster än den i valet gällande spärrgränsen skall mandatet tillsättas enligt de regler som tillämpas när det inte finns någon personvald kandidat, alltså på grundval av valsedlarnas röstetal och framräknade jämförelsetal, utan avseende på från vilken lista den dubbelvalsavvecklade hämtats. Detta innebär att mandatet, när det inte finns någon personvald, tillsätts med en person från den eller de listor som fått flest röster i valkretsen.

2.

Vem skall lägga ned valkuvert i valurnan?, punkt 6 (kd)

 

av Helena Höij (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om utredning av möjligheten att väljaren själv skall få lägga valkuvertet i valurnan. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K26 yrkande 2.

Ställningstagande

Det är önskvärt att, ur den röstandes perspektiv, mer ingående studera olika modeller och möjligheter för att höja statusen på röstandet genom att också ge den röstande rätten att själv få lägga valsedeln i valurnan. Någon form av modell, ett system, bör kunna formuleras också för det svenska valsystemet med val till tre olika nivåer vid samma valtillfälle, utan att äventyra valsäkerheten. Eftersom frågan inte är beredd bör den utredas i lämpligt sammanhang.

3.

Tillgängligheten till vallokaler och röstningslokaler, punkt 8 (fp)

 

av Tobias Krantz (fp) och Liselott Hagberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om vallokalers tillgänglighet för personer med funktionshinder. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K29 yrkande 1 och avslår motion 2004/05:K271.

Ställningstagande

Vallokaler skall vara tillängliga för samtliga medborgare, och det är därför av stor vikt att funktionshindrade har samma möjligheter som andra att lämna sin valsedel i vallokal. Bestämmelserna om tillgänglighet i förslaget till ny vallag har visserligen skärpts, men det finns fortfarande kvar en skrivning som innebär att funktionshindrade kan lämna sin röst på utsidan av vallokalen. Denna formulering är onödig och kan uppfattas som kränkande. Vi menar att skrivningen i lagen om att funktionshindrade kan lämna sin röst på utsidan av vallokalen skall tas bort. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4.

Proportionaliteten vid val till kommunfullmäktige, punkt 9 (fp, kd, v, c, mp)

 

av Tobias Krantz (fp), Mats Einarsson (v), Kerstin Lundgren (c), Gustav Fridolin (mp), Liselott Hagberg (fp) och Helena Höij (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om proportionaliteten vid val till kommunfullmäktige. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:K26 yrkande 3, 2004/05:K29 yrkande 2, 2004/05:K31 yrkande 1, 2004/05:K32 yrkande 1 och 2005/06:K464, bifaller delvis motionerna 2004/05:K27 yrkande 2, 2004/05:K239, 2004/05:K393 yrkande 1, 2005/06:K331, 2005/06:K404 yrkande 1 och 2005/06:K466 samt avslår motionerna 2004/05:K393 yrkande 2 och 2005/06:K404 yrkande 2.

Ställningstagande

Nuvarande system i de större kommunerna kan enligt vår uppfattning inbjuda till manipulation med valkretsindelningar och/eller antalet mandat i kommunfullmäktige. Ett alternativ till den nuvarande situationen är att införa utjämningsmandat i valkretsindelade kommuner. Ett annat sätt är att förändra kommunernas möjligheter att indela i valkretsar. Vidare kan begränsningar i det nuvarande systemet övervägas.

Regeringen bör i tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen ge utredningen i uppdrag att lägga fram ett förslag till proportionellt valsystem också för de kommunala valen.

5.

Elektroniska röstningsförfaranden, punkt 10 (m, mp)

 

av Göran Lennmarker (m), Henrik S Järrel (m), Nils Fredrik Aurelius (m) och Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om elektroniska röstningsförfaranden. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:K30 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:T459 yrkande 19.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen snarast bör ta initiativ till att lokala folkomröstningar skall kunna genomföras med elektroniska röstningsförfaranden. Vidare anser vi att regeringen bör ta initiativ till lagstiftning för att möjliggöra elektronisk rösträkning till 2010 års allmänna val.

6.

Kommuners kostnader för val, punkt 11 (fp, c)

 

av Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c) och Liselott Hagberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kommuners kostnader för val. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:K28, 2004/05:K29 yrkande 3, 2004/05:K32 yrkande 2 och 2005/06:K362.

Ställningstagande

Det totala ansvaret för genomförandet av valen, inklusive förtidsröstningen, överförs nu till kommunerna. Självklart förutsätter detta full kostnadstäckning för kommunerna, precis som tidigare gällt för Posten AB. Utifrån de krav som ställs av lagstiftaren skall ersättning utgå. I detta speciella sammanhang är det viktigt att ta hänsyn till pris- och löneuppräkning för att säkerställa att en kostnadsövervältring inte sker efter huvudmannaskapsförändringen. Finansieringsprincipen skall således självklart gälla. Här förutsätts att inte denna urholkas genom myndigheternas påslag av regler eller krav, som inte omfattas av finansieringsprincipen.

7.

Ersättare i landstingsfullmäktige, punkt 15 (kd, v)

 

av Mats Einarsson (v) och Helena Höij (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att ersättare i landstingsfullmäktige skall utses enligt samma regler som i dag gäller för kommunfullmäktige. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:K350 och avslår motion 2004/05:K315.

Ställningstagande

Förfarandet vid utseende av ersättare i landstingsfullmäktige skiljer sig från det förfarande som föreskrivs för utseende av ersättare i kommunfullmäktige. Ersättarna i landstingsfullmäktige är valkretsbundna samtidigt som samma person dels kan vara ersättare för flera valda personer, dels kan utses till ersättare i flera valkretsar samtidigt. Om ett parti väljer att gå fram med samma lista (dvs. samma kandidater i samma ordning) i flera eller samtliga valkretsar, kan partiet få betydligt färre ersättare till landstingsfullmäktige än om partiet hade ställt upp med listor med olika namn i var och en av valkretsarna. Däremot kan ett parti i en valkretsindelad kommun alltid räkna med det fulla antal ersättare som kommunfullmäktige bestämt, oavsett om man går fram med samma eller olika listor i valkretsarna. Vi menar att ersättare i landstingsfullmäktige skall utses enligt samma regler som i dag gäller för kommunfullmäktige.

8.

Funktionshindrades möjlighet att utöva sin rösträtt, punkt 16 (v, mp)

 

av Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om funktionshindrades möjlighet att utöva sin rösträtt. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:K31 yrkande 3 och 2005/06:So555 yrkande 4 och bifaller delvis motion 2005/06:So555 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör lägga fram förslag till ändringar i relevant lagstiftning för att tillgodose synskadades tillgång till personvalssedlar.

Vi anser också att en översyn av personvalet bör göras så att funktionshindrade vid val kan avge sin röst utan att röja valhemligheten. Enligt vår mening borde det med IT-teknik finnas möjligheter att åstadkomma detta. I väntan på det kan valhemligheten vid personval bibehållas genom att man har samma stilstorlek på valsedlarna oavsett hur många namn dessa innehåller. Då kan man använda sig av en mall som visar var man skall kryssa i respektive kandidat. Det går på liknande sätt att utifrån funktionshindrets art kunna välja en teknik som inte röjer valhemligheten. Mot bakgrund av ovanstående bör regeringen låta göra en översyn av hur personvalet kan göras tillgängligt för bl.a. synskadade.

9.

Parti- och kampanjfinansiering, punkt 19 (c, mp)

 

av Kerstin Lundgren (c) och Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kampanjfinansiering. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:K334 yrkandena 1-3, 2004/05:K384 yrkandena 1 och 2, 2004/05:K442 i denna del och 2005/06:K425 samt avslår motion 2004/05:K244.

Ställningstagande

Vi anser att det bör införas ett lagstadgat krav på öppenhet kring resurser vid personvalskampanjer och folkomröstningskampanjer. Vidare anser vi att det bör stiftas en lag i huvudsak i linje med det förslag som presenterats i utredningen Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter (SOU 2004:22) i delen rörande offentlighet i finansieringen av partier och valkandidater samt i delen rörande tillsyn och kontroll av finansieringen av partier och valkandidater.

Särskilda yttranden

1.

Funktionshindrades möjlighet att utöva sin rösträtt, punkt 16 (fp)

 

Tobias Krantz (fp) och Liselott Hagberg (fp) anför:

Enligt vår mening hade det varit av stort värde, framför allt för de synskadade, om större uppmärksamhet ägnats åt problemet att alla synskadade i dag inte har möjlighet att rösta med bibehållen valhemlighet. I den nya vallagen införs visserligen en uttrycklig tystnadsplikt för anhöriga och andra som hjälper en funktionshindrad väljare, samtidigt avvaktas nya tekniska möjligheter. Det är dock fortfarande problematiskt att synskadade tvingas ge upp sin valhemlighet för att kunna fullgöra sina demokratiska rättigheter. Enligt vår uppfattning är tekniken så väl utvecklad att problemet borde vara överkomligt redan i dagsläget.

2.

Internetbaserad röstning (kd)

 

Helena Höij (kd) anför:

IT kan användas för att stärka det civila samhället och för att främja deltagardemokratin. Hittills har informationstekniken i politiska sammanhang främst använts till att öka informationen från politiska institutioners sida, men ännu inte så mycket för att öka deltagandet från medborgarnas sida. Den nya informationstekniken har en enorm potential när det gäller att vidga medborgarnas möjligheter att delta i och påverka problemformuleringar och diskussioner före beslut i folkvalda församlingar.

För att stimulera till ökat valdeltagande skulle en Internetbaserad röstning kunna prövas t.ex. för utlandssvenskar. Utlandssvenskarna är en grupp medborgare som ofta har praktiska bekymmer att avlägga sin röst. Naturligtvis måste frågor som legitimering lösas och skyddet från otillbörlig påverkan i samband med själva valhandlingen ses över.

Kristdemokraterna anser att regeringen bör ta initiativ till att utarbeta former för Internetbaserad röstning för t.ex. utlandssvenskar. Eftersom det är kort tid kvar till nästa val avstår jag dock här ifrån att reservera mig till förmån för vårt yrkande.

3.

Parti- och kampanjfinansiering, punkt 19 (fp, kd)

 

Tobias Krantz (fp), Liselott Hagberg (fp) och Helena Höij (kd) anför:

Vi anser att det är angeläget att öppenhet och insyn präglar stöd och finansiering av de politiska partierna. Detta måste givetvis gälla oavsett arten och graden av stöd. Enligt vår uppfattning är det viktigt att även indirekt stöd i form av t.ex. gratistjänster m.m. från fackliga och andra organisationer redovisas öppet. År 2000 träffades en överenskommelse mellan riksdagspartierna beträffande redovisning av hur partierna finansierar sin verksamhet och kandidater sina valkampanjer. Vi kan naturligtvis inte utesluta att lagstiftning i framtiden kan bli nödvändig. Samtidigt är det viktigt att slå vakt om förenings- och åsiktsfriheten varför försiktighetsprincipen bör råda när det gäller nya lagregleringar I stället bör partiernas frivilliga överenskommelse kunna utvecklas ytterligare.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:163 Ny vallag:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1.    vallag,

2.    lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369),

3.    lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting,

4.    lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

5.    lag om ändring i kommunallagen (1991:900),

6.    lag om ändring i sametingslagen (1992:1433),

7.    lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar,

8.    lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet,

9.    lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar,

10.  lag om ändring i lagen (2001:1276) om grundläggande kassaservice,

11.  lag om upphävande av lagen (1994:1064) om folkomröstning om EU-medlemskap,

12.  lag om upphävande av lagen (1994:1650) om riksdagens val av företrädare för Sverige i Europaparlamentet,

13.  lag om upphävande av lagen (2003:83) om folkomröstning om införande av euron.

Följdmotioner

2004/05:K26 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

1.

Riksdagen beslutar justera dubbelvalsavvecklingen i vallagen enligt vad i motionen anförs.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten att väljaren själv skall få lägga valkuvertet i valurnan.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om proportionalitet i valen till kommunfullmäktige.

2004/05:K27 av Mats Einarsson m.fl. (v):

1.

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av vallagen i enlighet med vad som i motionen anförs om reglerna för dubbelvalsavveckling.

2.

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av vallagen i enlighet med vad som i motionen anförs om reglerna för valkretsindelning i kommunalval.

2004/05:K28 av Lars Gustafsson (kd):

Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag i enlighet med motionens intentioner.

2004/05:K29 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vallokalers tillgänglighet för personer med funktionshinder.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om proportionalitet i valen till kommunfullmäktige.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kostnadstäckning till kommunerna.

2004/05:K30 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagstiftningsinitiativ rörande elektroniska röstningsförfaranden.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagstiftningsinitiativ för att möjliggöra elektronisk röstning till 2010 års allmänna val.

2004/05:K31 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om proportionella val till kommunfullmäktige.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om återinförandet av ett system där man kan stryka kandidater från partiers listor.

3.

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar i relevant lagstiftning för att tillgodose synskadades tillgång till personvalssedlar.

2004/05:K32 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen om att framlägga ett förslag till proportionellt valsystem också för de kommunala valen.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kommunerna skall få full kostnadsersättning för de kostnader som ansvaret för allmänna val innebär.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen om att utreda möjligheten av att rösträtt ges från det år man fyller 18 år.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:K219 av Torsten Lindström (kd):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om generella insatser för att öka valdeltagandet.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om särskilda insatser för att öka valdeltagandet i befolkningsgrupper med lågt valdeltagande.

2004/05:K239 av Fredrik Olovsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om småpartispärr i valen till kommunfullmäktige.

2004/05:K244 av Björn von der Esch (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av regelsystem för kampanjbidrag vid riksdagsval och folkomröstningar.

2004/05:K267 av Mats Einarsson m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av vallagen så att rösträtten gäller fr.o.m. det år man fyller 18 år.

2004/05:K271 av Marie Engström (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgänglighet till vallokaler.

2004/05:K280 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att i arbetet med en ny vallag beakta att lokalt etablerade partier skall få sina valsedlar distribuerade genom myndigheternas försorg.

2004/05:K306 av Majléne Westerlund Panke (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av vallagen.

2004/05:K315 av Inger René och Marita Aronson (m, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ersättares möjlighet att tjänstgöra i landstingsfullmäktige/regionfullmäktige.

2004/05:K332 av Gunnar Andrén (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om data-, distributions- och tryckteknik för distribution av valsedlar till landets alla vallokaler inklusive förhandsröstningslokaler.

2004/05:K334 av Carl B Hamilton (fp):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stiftandet av en lag i huvudsak i linje med det förslag som presenterats i utredningen Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter (SOU 2004:22) i delen rörande offentlighet i finansieringen av partier och valkandidater.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stiftandet av en lag i huvudsak i linje med det förslag som presenterats i utredningen Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter (SOU 2004:22) i delen rörande tillsyn och kontroll av finansieringen av partier och valkandidater.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stiftandet av en lag som anger tydliga, straffrättsliga sanktioner, beslutade av allmän domstol, för partier, ledande partiföreträdare och valkandidater som bryter mot lagarna om parti- och valkandidatfinansiering, till skillnad från förslaget i utredningen Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter (SOU 2004:22).

2004/05:K338 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att inför alla val tydligare informera väljarna om vikten av att kryssa den kandidat som de vill ha överst på listan.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återinföra möjligheten att stryka namn på valsedlarna.

2004/05:K384 av Gustav Fridolin (mp):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagstadgat krav på öppenhet kring resurser vid personvalskampanjer.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagstadgat krav på öppenhet kring resurser vid folkomröstningskampanjer.

2004/05:K393 av Mikael Oscarsson (kd):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa utjämningsmandat i val till kommunfullmäktige.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillåta Uppsala kommun att ha bara en valkrets i kommunfullmäktigevalet 2006.

2004/05:K398 av Åsa Torstensson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att dela en persons kommunala skatt och kommunala rösträtt på flera kommuner utifrån hans eller hennes boendemönster.

2004/05:K405 av Else-Marie Lindgren (kd):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som skyndsamt gör en översyn av förändrad valkretsindelning i Västra Götaland samt lämnar förslag till beslut.

2004/05:K442 av Catherine Persson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvärdering av personvalsinslaget och om redovisningsskyldighet av kampanjmedel som använts av kandidat till EU-parlamentet, riksdag, landsting och kommun.

2004/05:K457 av Cecilia Wigström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om att göra det obligatoriskt för samtliga röstberättigade att vid samtliga val uppvisa en identitetshandling innan röst avges.

2004/05:Sk341 av Rigmor Stenmark (c):

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en översyn bör göras av rösträtten i syfte att stärka människors inflytande i sin vistelsekommun.

2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

19.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Internetröstning för utlandssvenskar.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005

2005/06:K230 av Kenneth Johansson och Staffan Danielsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning av studerandes möjligheter att vara valbara på sin tidigare mantalsskrivningsort.

2005/06:K246 av Torsten Lindström (kd):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om generella insatser för att öka valdeltagandet.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om särskilda insatser för att öka valdeltagandet i befolkningsgrupper med lågt valdeltagande.

2005/06:K248 av Gunnar Andrén (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om data-, distributions- och tryckteknik för distribution av valsedlar till landets alla vallokaler inklusive förhandsröstningslokaler.

2005/06:K260 av Else-Marie Lindgren (kd):

Riksdagen begär att regeringen ger Ansvarskommittén i uppdrag att skyndsamt göra en översyn av förändrad valkretsindelning i Västra Götaland samt lämnar förslag till beslut.

2005/06:K270 av Owe Hellberg (v):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ändring av lagstiftningen så att alla som fyller 18 år det år som det hålls allmänna val ges rösträtt.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av förtydligad information om personvalet.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändringar av personvalet.

2005/06:K287 av Johan Andersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av en ändring i vallagen för valsedelsbeteckning.

2005/06:K329 av Christer Nylander och Marie Wahlgren (båda fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändring i vallagen i syfte att samla Skåne i en valkrets i riksdagsval.

2005/06:K331 av Per Bill (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att införa utjämningsmandat i valet till kommunfullmäktige.

2005/06:K337 av Göran Norlander och Hans Stenberg (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om partisymboler på valsedlarna.

2005/06:K345 av Agne Hansson och Rigmor Stenmark (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förändrad rösträttsålder i allmänna val.

2005/06:K350 av Mats Einarsson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ersättare i landstingsfullmäktige skall utses enligt samma regler som i dag gäller för kommunfullmäktige.

2005/06:K362 av Lars Gustafsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den bör återkomma med förslag i enlighet med motionens intentioner.

2005/06:K366 av Yilmaz Kerimo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om EU-valet.

2005/06:K368 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att förtydliga partiers valsedlar med partisymboler.

2005/06:K400 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att i arbetet med en ny vallag beakta att lokalt etablerade partier skall få sina valsedlar distribuerade genom myndigheternas försorg.

2005/06:K404 av Mikael Oscarsson (kd):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa utjämningsmandat i val till kommunfullmäktige.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillåta Uppsala kommun att ha bara en valkrets i kommunfullmäktigevalet 2006.

2005/06:K413 av Ann-Kristine Johansson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att myndighetsåldern och rösträtten skall följa kalenderår i stället för födelsedatum.

2005/06:K425 av Catherine Persson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om redovisningsskyldighet av kampanjmedel som använts av kandidat till Europaparlamentet, riksdag, landsting och kommun.

2005/06:K455 av Helena Höij m.fl. (kd):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rösträtt fr.o.m. det kalenderår man fyller 18 år.

2005/06:K464 av Johnny Gylling (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en utredning tillsätts för att se över valsystemet i syfte att införa strikt proportionalitet i valen till kommun- och landstingsfullmäktige.

2005/06:K466 av Krister Hammarbergh (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lokal beslutanderätt över valkretsindelning vid kommunala val.

2005/06:K467 av Lotta Hedström (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att ta bort åldersbegränsningen för valbarhet.

2005/06:So555 av Lars Ohly m.fl. (v):

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en översyn av personvalet görs så att funktionshindrade vid val kan avge sin röst utan att röja valhemligheten.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Valmyndigheten i uppgift att utforma valinformation och valsedlar med punktskrift.

2005/06:Kr412 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

17.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rösträttsålder.

2005/06:A258 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -):

18.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att öka valdeltagandet bland personer och grupper med lågt valdeltagande.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)

dels att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 49 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

49 §

 

Sekretess gäller för uppgift om hur en väljare har röstat vid val enligt vallagen (2005:000) och som

1. framkommit då biträde lämnats åt väljaren vid röstningen, eller

2. framgår av innehållet i ett avgivet valkuvert som inte har öppnats för rösträkning enligt bestämmelserna i 11 och 12 kap. samma lag.

Nuvarande lydelse

16 kap.

1 §

Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

3. denna lag enligt

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

7 kap. 40 §

såvitt avser uppgift om annat än verkställigheten av beslut om vård utan samtycke

8 kap. 3 §, 4 § andra stycket första meningen, 5 § första stycket 2 eller 6 § första stycket 2

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Föreslagen lydelse

16 kap.

1 §

Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

3. denna lag enligt

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

7 kap. 40 §

såvitt avser uppgift om annat än verkställigheten av beslut om vård utan samtycke

 

 

7 kap. 49 §

 

8 kap. 3 §, 4 § andra stycket första meningen, 5 § första stycket 2 eller 6 § första stycket 2

 

 

- - - - - - - - - - - - - - -- - - - - - - - - - - - - - -- - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

2. Förslag till lag om ändring i lagen (2005:699) om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) i stället för dess lydelse enligt lagen (2005:699) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

 

Lydelse enligt SFS 2005:699

16 kap.

1 §

Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

----------------------------------------------------------------------------------------

3. denna lag enligt

----------------------------------------------------------------------------------------

7 kap. 40 §

såvitt avser uppgift om annat än verkställigheten av beslut om vård utan samtycke

7 kap. 48 §

8 kap. 3 §, 4 § andra stycket första meningen, 5 § första stycket 2 eller 6 § första stycket 2

 

----------------------------------------------------------------------------------------

 

Föreslagen lydelse

16 kap.

1 §

Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

----------------------------------------------------------------------------------------

3. denna lag enligt

----------------------------------------------------------------------------------------

7 kap. 40 §

såvitt avser uppgift om annat än verkställigheten av beslut om vård utan samtycke

7 kap. 48 §

7 kap. 49 §

 

8 kap. 3 §, 4 § andra stycket första meningen, 5 § första stycket 2 eller 6 § första stycket 2

 

----------------------------------------------------------------------------------------

3. Förslag till lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § samt 3 kap. 17, 22, 32, 32 a och 33 §§ sametingslagen (1992:1433) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

2 §

Sametinget skall bestå av 31 ledamöter, utsedda genom val. För ledamöterna skall det utses ersättare. I fråga om antalet ersättare och hur de skall utses gäller bestämmelserna i 18 kap. 53 § vallagen (1997:157) om val till landstingsfullmäktige. Ledamöterna skall vara svenska medborgare.

Sametinget skall bestå av 31 ledamöter, utsedda genom val. För ledamöterna skall det utses ersättare. I fråga om antalet ersättare och hur de skall utses gäller bestämmelserna i 14 kap. 15 § vallagen (2005:000) om val till landstingsfullmäktige. Ledamöterna skall vara svenska medborgare

Efter förslag av Sametinget förordnar regeringen ordförande i Sametinget. Ordföranden skall utses bland tingets ledamöter. Sametinget väljer vice ordförande bland ledamöterna

3 kap.

17 §

Vid röstning i vallokal gäller också 9 kap. 2 § andra stycket, 7 och 15 §§ samt 10 kap. 3 § vallagen (1997:157).

Vid röstning i vallokal gäller också 7 kap. 3 § samt 8 kap. 4 och 5 §§ vallagen (2005:000).

Avbryts röstningen skall mottagna ytterkuvert förvaras på betryggande sätt.

22 §

Vid en offentlig förrättning, som skall påbörjas så snart det kan ske sedan en vecka förflutit från valdagen, skall länsstyrelsen granska och räkna de avgivna rösterna.

Vid sammanräkningen prövar länsstyrelsen valsedlarnas giltighet och meddelar de beslut som denna prövning föranleder.

Härvid gäller i tillämpliga delar 18 kap. 9 och 10 §§ samt 11 § första stycket 1, andra och tredje styckena vallagen (1997:157).

Vid sammanräkningen prövar länsstyrelsen valsedlarnas giltighet och meddelar de beslut som denna prövning föranleder. Härvid gäller i tillämpliga delar 13 kap. 6 och 7 §§, 8 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena vallagen (2005:000).

Vidare gäller att ett namn som skrivits till på en valsedel skall anses obefintligt.

Vid förrättning skall protokoll föras.

32 §

Vid mandatfördelningen mellan grupper, partier och liknande sammanslutningar skall mandaten fördelas proportionellt på grundval av valresultatet. Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat, den grupp, det parti eller motsvarande som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet är, så länge gruppen, partiet eller sammanslutningen ännu inte tilldelats något mandat, röstetalet delat med 1,4. Därefter beräknas jämförelsetalet genom att röstetalet delas med det tal som är ett högre än det dubbla antalet mandat som redan har tilldelats gruppen, partiet eller sammanslutningen.

För varje mandat som en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning har fått skall en ledamot utses. När en ledamot utses skall reglerna i 18 kap. 38-39 §§ vallagen (1997:157) om val till riksdagen tillämpas. För att personligt röstetal skall fastställas för en kandidat måste han dessutom ha fått lägst 25 särskilda personröster.

För varje mandat som en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning har fått skall en ledamot utses. När en ledamot utses skall reglerna i 14 kap. 9 och 10 §§ vallagen (2005:000) om val till riksdagen tillämpas. För att personligt röstetal skall fastställas för en kandidat måste han dessutom ha fått lägst 25 särskilda personröster.

Sedan länsstyrelsen fördelat mandaten i Sametinget skall resultatet av valet offentliggöras genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.

Länsstyrelsen skall utan dröjsmål till Sametinget och regeringen redovisa resultatet av valet samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare.

32 a §

Om en ledamot har avgått före utgången av den tid för vilken han blivit vald, skall länsstyrelsen på anmälan av Sametingets ordförande inkalla en ny ordinarie ledamot enligt de bestämmelser i 18 kap. 61 § vallagen (1997:157) som avser ny ordinarie landstingsledamot.

Om en ledamot har avgått före utgången av den tid för vilken han blivit vald, skall länsstyrelsen på anmälan av Sametingets ordförande inkalla en ny ordinarie ledamot enligt de bestämmelser i 14 kap. 21 § vallagen (2005:000) som avser ny ordinarie landstingsledamot.

Om en ersättare för ledamot har inträtt som ordinarie ledamot eller avgått som ersättare av annan orsak, skall länsstyrelsen på anmälan av Sametingets ordförande utse ytterligare ersättare enligt de bestämmelser i 18 kap. 63 § vallagen som avser ersättare för landstingsledamot.

Om en ersättare för ledamot har inträtt som ordinarie ledamot eller avgått som ersättare av annan orsak, skall länsstyrelsen på anmälan av Sametingets ordförande utse ytterligare ersättare enligt de bestämmelser i 14 kap. 22 § vallagen som avser ersättare för landstingsledamot.

Den förrättning som avses i första och andra styckena är avslutad när protokollet från förrättningen har lagts fram för granskning. Efter sammanräkningen skall valsedlarna åter läggas i omslag på sätt som föreskrivs i 31 §.

33 §

Länsstyrelsens beslut enligt 22, 32 och 32 a §§ får överklagas hos Valprövningsnämnden. Ett beslut får överklagas av den som enligt röstlängden var röstberättigad vid valet. Det får också överklagas av en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning som har deltagit i valet.

Överklagandet skall ges in till Valprövningsnämnden och vara nämnden till handa tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio dagar efter det att resultatet av valet offentliggjorts enligt 32 eller 32 a §.

Vid Valprövningsnämndens prövning av överklaganden som avses i denna paragraf får nämnden upphäva valet och förordna om omval eller föranstalta om andra mindre ingripande åtgärder enligt de grunder som anges i 19 kap. 18 eller 19 § vallagen (1997:157).

Vid Valprövningsnämndens prövning av överklaganden som avses i denna paragraf får nämnden upphäva valet och förordna om omval eller föranstalta om andra mindre ingripande åtgärder enligt de grunder som anges i 15 kap. 13 och 14 §§ vallagen (2005:000).

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Bilaga 4

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 20

Motion

Motionärer

Yrkanden

20.

Tidigare behandlade motionsförslag

2004/05:K32

Kerstin Lundgren m.fl. (c)

3

2004/05:K267

Mats Einarsson m.fl. (v)

 

2004/05:K332

Gunnar Andrén (fp)

 

2005/06:K248

Gunnar Andrén (fp)

 

2005/06:K270

Owe Hellberg (v)

1

2005/06:K345

Agne Hansson och Rigmor Stenmark (båda c)

 

2005/06:K413

Ann-Kristine Johansson (s)

 

2005/06:K455

Helena Höij m.fl. (kd)

1

2005/06:Kr412

Gunilla Tjernberg m.fl. (kd)

17