Konstitutionsutskottets betänkande 2005/06:KU32 | |
Ett ökat samiskt inflytande | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 2005/06:86 Ett ökat samiskt inflytande samt tre motioner som väckts med anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring i rennäringslagen och sametingslagen och avstyrker motionerna. Ändringarna syftar till att förstärka det samiska inflytandet.
I betänkandet finns åtta reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Avslag på propositionen |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:K13 yrkande 1. |
Reservation 1 (mp)
2. | Lagförslagen |
| Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 intagna förslag till 1. lag om ändring i rennäringslagen (1971:437), 2. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433). Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:86 och avslår motion 2005/06:K15 yrkandena 5 och 6. |
Reservation 2 (fp, mp)
3. | Icke renägande samers villkor |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:K14 yrkande 1. |
Reservation 3 (c)
4. | Utökat inflytande för Sametinget |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:K13 yrkande 3 och 2005/06:K15 yrkande 4. |
Reservation 4 (fp, mp)
5. | Tydliggörande av Sametingets myndighetsroll |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:K13 yrkande 2. |
Reservation 5 (mp)
6. | Utökad samrådsskyldighet mellan skogsbruket och rennäringen |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:K13 yrkande 4. |
Reservation 6 (mp)
7. | Öppna samebyar |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:K13 yrkande 5. |
Reservation 7 (fp, mp)
8. | Samlat anslag till Sametinget |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:K14 yrkande 2 och 2005/06:K15 yrkande 3. |
Reservation 8 (fp, c)
Stockholm den 2 maj 2006
På konstitutionsutskottets vägnar
Göran Lennmarker
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Inger Jarl Beck (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Anders Bengtsson (s), Henrik S Järrel (m), Helene Petersson (s), Helena Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c), Billy Gustafsson (s), Karin Åström (s), Gustav Fridolin (mp), Carl-Erik Skårman (m) och Martin Andreasson (fp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Regeringen beslutade i september 1997 att tillkalla en kommitté med uppgift att kartlägga och redovisa de stödformer som kommer rennäringen, samerna, samisk kultur och sameskolorna till del samt att göra en översyn av rennäringslagen (1971:437) och rennäringsförordningen (1993:384). Utifrån kartläggningen och översynen skulle kommittén bl.a. föreslå hur renskötseln bör organiseras i framtiden samt utreda vilka uppgifter som i fortsättningen bör vara myndighetsuppgifter. Utredningen, som antog namnet Rennäringspolitiska kommittén, överlämnade i november 2001 betänkandet En ny rennäringspolitik - Öppna samebyar och samverkan med andra markanvändare (SOU 2001:101).
Regeringen beslutade i oktober 2000 att en särskild utredare skulle tillkallas för att göra en översyn av Sametingets organisation, sametingslagen (1992:1433) och förordningen (1993:327) med instruktion för Sametinget. I uppdraget ingick bl.a. att om behov föreligger lämna förslag till ett tydliggörande av Sametingets organisation, utvärdera behovet av en tydligare reglering av tingets arbetsformer och lämna förslag till en sådan reglering, lämna förslag till hur Sametingets medverkan i samhällsplaneringen kan förstärkas samt lämna förslag till ändrade former för partistöd. Utredningen, som antog namnet Sametingsutredningen, överlämnade i oktober 2002 betänkandet Sametingets roll i det svenska folkstyret (SOU 2002:77).
Efter Regeringsrättens beslut av den 12 november 2003 i mål nr 4783-4792-2001 har Länsstyrelsen i Norrbottens län kommit in med en begäran om ändring i rennäringslagen beträffande bestämmelserna om koncessionsrenskötsel.
Sametingsutredningens förslag beträffande frågor om valen till Sametinget behandlades av regeringen i propositionen Ändringar i sametingslagen (prop. 2003/04:86). Propositionen har behandlats i riksdagen (bet. 2003/04:KU18, rskr. 2003/04:213).
I februari 2006 överlämnade regeringen propositionen Ett ökat samiskt inflytande (2005/06:86) till riksdagen. I propositionen tar regeringen upp Sametingsutredningens kvarstående förslag till ändringar i bl.a. sametingslagen. Vidare behandlas de delar av Rennäringspolitiska kommitténs betänkande som avser den statliga rennäringsadministrationen samt Länsstyrelsens i Norrbottens län förslag till ändring i rennäringslagen beträffande koncessionsrenskötsel. Regeringen aviserar i propositionen att den skall återkomma till de av Rennäringspolitiska kommitténs förslag som avser rennäringens förhållande till andra markanvändare, koncessionsrenskötseln, samebyns juridiska form, medlemskap i sameby och samebyns uppgifter.
Av propositionen framgår att Lagrådets yttrande har inhämtats. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran, men rådets granskning har föranlett vissa redaktionella ändringar.
Propositionen har föranlett tre motioner (fp, c respektive mp). Förslagen i motionerna återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
De yrkanden i följdmotionerna som avser samernas ställning i grundlagen och den s.k. Diskrimineringskommitténs förslag behandlas i betänkande 2005/06:KU19 Minoritetsfrågor.
Utskottet har berett miljö- och jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig. Yttrandet (yttr. 2005/06:MJU3y) finns intaget i betänkandet som bilaga 4.
Under utskottets beredning av ärendet har Lars-Anders Baer, styrelseordförande i Sametinget, och Ingrid Inga, styrelseledamot i Sametinget, företrätt inför utskottet och redogjort för Sametingets synpunkter på propositionen. I samband därmed överlämnades också en skrivelse med kommentarer till vilka även bifogades ett uttalande från Sametingets plenum. Sametinget anser att det finns en strukturell diskriminering inbäddad i svensk samepolitik och, framför allt, rennäringspolitik. Propositionen är, menade Baer och Inga, bara delvis ett steg i rätt riktning. Flera frågor kvarstår att lösa. De ansåg bl.a. att det finns en misstro från regeringens sida gentemot Sametinget såsom statlig myndighet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisas regeringens utgångspunkter för rennäringspolitiken.
Enligt propositionen skall Sametinget vara central förvaltningsmyndighet för rennäringen och det föreslås att ett antal myndighetsuppgifter skall överföras från länsstyrelserna och Statens jordbruksverk till Sametinget. Förslagen syftar till att öka samernas självbestämmande i frågor som huvudsakligen rör rennäringen och andra samiska intressen. Myndighetsuppgifter som rör markförvaltningen i renskötselområdet och förhållandet mellan rennäringen och andra markanvändare kommer även fortsättningsvis att handläggas av länsstyrelserna.
För att Sametinget skall kunna handha det ökade myndighetsansvaret föreslås några ändringar beträffande Sametingets organisation. Ändringarna syftar främst till att stärka Sametinget som myndighet och till att särskilja dess uppgifter som myndighet respektive folkvalt organ. Således föreslås bl.a. att en bestämmelse införs om att Sametingets styrelse eller en nämnd, som inrättats av Sametinget för ändamålet, skall besluta i förvaltningsfrågor, frågor som rör myndighetsutövning och i frågor som styrelsen eller en nämnd enligt lag eller annan författning skall handha. Det föreslås även att det införs en bestämmelse om partistöd i sametingslagen.
Beträffande koncessionsrenskötseln föreslås slutligen att det i rennäringslagen klargörs att det som villkor för koncession kan ställas upp krav på att koncessionshavaren skall ta emot skötesrenar.
Utskottets överväganden
Förslag för ökat samiskt inflytande m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lagändringar och avstyrker ett motionsyrkande om att propositionen bör avslås. Jämför reservation 1 (mp).
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen en rad ändringar i rennäringslagen och sametingslagen. Ändringarna syftar till att förstärka det samiska inflytandet. Vidare föreslås att rennäringslagen och sametingslagen ändras i redaktionellt hänseende så att lagtexten blir könsneutral; regeringen hänvisar därvid till den kritik som bl.a. konstitutionsutskottet (bet. 2003/04:KU18) uttalat mot sametingslagens utformning.
Motionen
I motion 2005/06:K13 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 1 föreslås att riksdagen avslår propositionen. I motionen anförs att Miljöpartiet de gröna arbetar för samernas rätt till självbestämmande och förordar flera ändringar i gällande lagstiftning, men propositionen brister i alla dessa hänseenden. Därför bör, anser motionärerna, propositionen avslås i sin helhet.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändringar i rennäringslagen och avstyrker därmed motion 2005/06:K13 (mp) yrkande 1.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det samiska inflytandet bör stärkas och tillstyrker regeringens förslag till ändringar i rennäringslagen och sametingslagen. Utskottet avstyrker därmed motion 2005/06:K13 (mp) yrkande 1.
Utseende av ordförande och möjlighet till extraval
Utskottets förslag i korthet
Utskottet delar bedömningen i propositionen rörande utseende av ordförande och möjlighet till extraval och avstyrker motionsyrkanden därom. Jämför reservation 2 (fp, mp).
Motionen
Liselott Hagberg m.fl. (fp) föreslår i motion 2005/06:K15 yrkande 5 att riksdagen beslutar om en ändring i sametingslagen (2 kap. 2 §) som innebär att ordföranden för Sametinget väljs av Sametinget, inte som i dag av regeringen efter förslag av Sametinget. Ändringen innebär också att Sametinget ges möjlighet att återkalla ordförandens och vice ordförandens uppdrag. Motionärerna menar att de av regeringen anförda skälen för att ordföranden skall utses av regeringen inte är tillräckligt starka och framstår som ett misstroende mot Sametingets beslutsfattande församling.
Vidare föreslår motionärerna i yrkande 6 att riksdagen beslutar om ett tillägg i sametingslagen (3 kap. 1 a §) som innebär att Sametinget får förordna om extraval till sametinget. Liksom extraval kan hållas till riksdagen bör, anser motionärerna, extraval kunna hållas till andra politiska församlingar (t.ex. Sametinget) när andra möjligheter att skapa en hållbar majoritetskoalition eller andra nödvändiga förutsättningar för att ha en fungerande styrelse i demokratisk ordning saknas.
Propositionen
Vad gäller utseende av ordförande gör regeringen i propositionen bedömningen att ordföranden för Sametinget även fortsättningsvis bör utses av regeringen (s. 70 f.). Enligt regeringen skulle Sametingets ställning som folkvalt organ otvivelaktigt stärkas om Sametinget fick rätten att förordna sin egen ordförande, men den allmänna regeln är att en statlig förvaltningsmyndighets chef förordnas av regeringen. Så länge Sametinget är organiserat som en förvaltningsmyndighet under regeringen bör därför, enligt regeringen, ordföranden förordnas av regeringen.
Vad gäller möjligheten till extraval redovisar regeringen att Sametingsutredningen inte har föreslagit någon bestämmelse om nyval. Enligt utredningen finns det inte något absolut behov av bestämmelser om nyval av ledamöter och möjlighet att ställa misstroendevotum när minoriteten kan påkalla att styrelsen och nämnder får en proportionell sammansättning.
Regeringen anför för sin del att frågan om en bestämmelse om nyval inte kan anses vara tillräckligt beredd för att läggas till grund för lagstiftning. Vidare gör regeringen bedömningen att förslaget i propositionen, att det skall vara möjligt för Sametingets plenum att återkalla förtroendevaldas uppdrag (2 kap. 5 a § sametingslagen), i viss mån säkerställer att styrelsen och nämnderna kan fortsätta att verka även om majoriteten i plenum förändras. Tills vidare får därför, anför regeringen, den bestämmelsen anses hindra att Sametinget skulle bli handlingsförlamat om majoriteten i plenum förändras. Någon bestämmelse om nyval bör därför inte nu införas i sametingslagen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning avseende utseende av Sametingets ordförande och möjlighet till extraval till Sametinget. Motion 2005/06:K15 (fp) yrkandena 5 och 6 avstyrks således.
Icke renägande samers villkor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till pågående arbete ett motionsyrkande om icke renägande samers villkor. Jämför reservation 3 (c).
Motionen
I motion 2005/06:K14 av Kerstin Lundgren m.fl. (c) yrkande 1 föreslås att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om att större hänsyn bör tas till icke renägande samers villkor. Motionärerna anför att regeringen i alltför hög grad har fokuserat på rennäringen som bärande näring i det samiska samhället. Med tanke på att en majoritet av samerna inte är renägare utan jakt- och fiskesamer bör, menar de, samepolitiken ta större hänsyn till denna majoritet.
Propositionen
I propositionen anförs att renen och rennäringen har en central plats i den samiska kulturen samt att det inom rennäringen finns en levande koppling till olika kulturyttringar som t.ex. slöjd och jojk (s. 32). Vidare anförs att även andra traditionella näringar som jakt och fiske är viktiga inslag i den samiska kulturen. Utgångspunkten för den fortsatta rennäringspolitiken ur kulturellt hänseende är, enligt regeringens uppfattning, att samernas strävan att bevara och utveckla rennäringen och andra traditionella samiska näringar som en grund för samisk kultur skall främjas (s. 33). Eftersom även andra näringar än renskötseln, som jakt, fiske och slöjd, ingår i den samiska kulturen gäller denna utgångspunkt inte enbart rennäringen som sådan.
Vidare i propositionen uppger regeringen att den har tillsatt en jakt- och fiskerättsutredning för att bl.a. klarlägga grunderna för och omfattningen av samebymedlemmars och markägares rätt till jakt och fiske inom lappmarkerna och renbetesfjällen (dir. 2003:01). I januari 2006 avlämnade utredningen, som hade antagit namnet Jakt- och fiskerättsutredningen, slutbetänkandet Jakt och fiske i samverkan (SOU 2005:116). Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
I sitt yttrande anför miljö- och jordbruksutskottet att perspektivet på rennäringspolitiken bör vidgas till att avse all verksamhet som bedrivs med stöd av renskötselrätten. Även med ett sådant synsätt är det dock, menar miljö- och jordbruksutskottet, rimligt att också i fortsättningen utgå från rennäringens särställning bland de samiska näringarna och den betydelse för den samiska kulturens överlevnad som rennäringen har. Bland annat mot denna bakgrund avstyrker miljö- och jordbruksutskottet motion 2005/06:K14 (c) yrkande 1.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att Jakt- och fiskerättsutredningen nyligen har överlämnat sitt betänkande till regeringen och att det bereds inom Regeringskansliet. Med hänvisning till detta arbete avstyrker utskottet motion 2005/06:K14 (c) yrkande 1.
Utökat inflytande för Sametinget
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till aviserat samråd motionsyrkanden om utökat inflytande för Sametinget. Jämför reservation 4 (fp, mp).
Motionerna
I motion 2005/06:K13 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 3 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en reform av rennäringslagen. Motionärerna är emot att begränsa Sametingets myndighetsutövning och anser att den statliga rennäringsadministrationen i sin helhet bör flyttas över till Sametinget på det sätt som föreslogs av en majoritet i Rennäringspolitiska kommittén.
I motion 2005/06:K15 av Liselott Hagberg m.fl. (fp) yrkande 4 anförs att regeringen bör utreda frågan om utökat samiskt självstyre genom Sametinget. Motionärerna anser att regeringen i propositionen alltför lättvindigt avfärdar frågan om ett ökat samiskt självstyre. Det bör enligt motionärerna utredas i vilken utsträckning och på vilket sätt ett ökat självbestämmande skulle kunna uppnås samt vilka konsekvenser detta skulle medföra. En principiellt viktig fråga som bör uppmärksammas särskilt är om Sametingets myndighetsutövning också skall komma att gälla icke-samer inom de aktuella förvaltningsområdena.
Propositionen
Regeringen gör i propositionen bedömningen att myndighetsuppgifter som rör samiska förhållanden successivt bör överföras till Sametinget, och i ett första skede bör Sametinget överta uppgifter som i huvudsak rör interna samiska förhållanden från länsstyrelserna och Statens jordbruksverk (s. 35).
Vad gäller Rennäringspolitiska kommitténs förslag om överflyttande av myndighetsuppgifter som även berör markägare och andra i renskötselområdet omnämns i propositionen den remisskritik som förekommit mot att överföra uppgifter som till någon del rör även andra än samer (s. 35 f.). Sametinget har ansetts sakna tillräcklig kompetens, både i sak och beträffande regionala förhållanden, för att kunna överta de föreslagna uppgifterna. Regeringen anför i propositionen att det finns visst fog för remissinstansernas kritik, och med hänsyn till kritiken anser regeringen att det är lämpligt att de uppgifter som överförs till Sametinget i ett första skede är de uppgifter som i första hand bedöms röra enbart samiska förhållanden.
I propositionen aviserar regeringen att den även fortsättningsvis skall samråda med Sametinget om det närmare innehållet i det samiska självbestämmandet (s. 38).
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet anför i sitt yttrande att samerna så långt möjligt bör ges ökat inflytande över administrationen av rennäringen och av de stöd som beviljas rennäringen. Vidare anför miljö- och jordbruksutskottet att det mot bakgrund av Sametingets särskilda förhållanden och de förhållanden som i övrigt råder i renskötselområdet finns anledning att föra över de nya uppgifterna successivt och att den samiska självbestämmanderätten i första hand bör ökas genom att Sametinget övertar myndighetsuppgifter som rör samiska förhållanden. Motion 2005/06:K13 (mp) yrkande 3 avstyrks därför av utskottet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på att myndighetsuppgifter som rör samiska förhållanden överförs till Sametinget. Vad gäller överflyttande av myndighetsuppgifter som rör även andra är frågan mer komplicerad. Utskottet utesluter inte att även sådana uppgifter framöver skulle kunna överföras till Sametinget, men det förutsätter ytterligare överväganden och diskussioner med berörda. Utskottet noterar att regeringen aviserar att den skall fortsätta att samråda med Sametinget om det närmare innehållet i det samiska självbestämmandet.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2005/06:K13 (mp) yrkande 3 och 2005/06:K15 (fp) yrkande 4.
Tydliggörande av Sametingets myndighetsroll
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till bl.a. redan framlagda förslag ett motionsyrkande om tydliggörande av Sametingets myndighetsroll. Jämför reservation 5 (mp).
Motionen
I motion 2005/06:K13 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 2 föreslås att det av rennäringslagen skall framgå att Sametingets ärenden skall handläggas på det sätt som anges i förvaltningslagen (1986:223). Det skulle, enligt motionärerna, tydliggöra Sametingets myndighetsroll för externa parter.
Propositionen
Sametinget är dels ett folkvalt organ, dels en myndighet under regeringen. I propositionen anför regeringen att ändringarna främst syftar till att stärka Sametinget som myndighet och till att särskilja dess uppgifter som myndighet respektive folkvalt organ (s. 1).
Regeringen föreslår en ny bestämmelse i sametingslagen (2 kap. 6 a §) som föreskriver att Sametingets styrelse och nämnder skall besluta i frågor som rör förvaltningen och Sametingets myndighetsutövning samt i andra frågor som de enligt lag eller annan författning skall ha hand om. Syftet med bestämmelsen är att tillse att förvaltningsfrågor och frågor som skall prövas av Sametinget enligt annan lagstiftning och som rör myndighetsutövning handläggs på ett förvaltningsmässigt korrekt sätt (s. 81).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är det väsentligt att Sametingets roller som folkvalt organ och myndighet under regeringen hålls isär på ett för allmänheten tydligt sätt. I propositionen läggs fram förslag som bidrar till att tydliggöra Sametingets olika roller i lagstiftningen. Utskottet utgår från att regeringen fortsatt ägnar denna fråga vederbörlig uppmärksamhet och tar de initiativ som kan bli nödvändiga i fråga t.ex. om den författningsmässiga regleringen. Med det anförda avstyrker utskottet motion 2005/06:K13 (mp) yrkande 2.
Utökad samrådsskyldighet mellan skogsbruket och rennäringen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om samrådsskyldighet mellan skogsbruket och rennäringen med hänvisning till att regeringen avser att återkomma i frågan om rennäringens förhållande till andra markanvändare. Jämför reservation 6 (mp).
Motionen
Gustav Fridolin m.fl. (mp) anför i motion 2005/06:K13 yrkande 4 att samrådsskyldigheten mellan skogsbruket och rennäringen skall utökas till att gälla hela renskötselområdet.
Gällande ordning
Av 3 § rennäringslagen framgår att renskötselområdet består av dels de s.k. året-runt-markerna, dels vinterbetesmarkerna.
Enligt 20 § skogsvårdslagen (1979:429) skall samråd äga rum med berörd sameby innan avverkning sker inom ett område där renskötsel får bedrivas under hela året (renskötselns året-runt-marker).
Därutöver hålls samråd på frivillig grund mellan företrädare för skogsbruket och samebyarna (SOU 2001:101 s. 238). De flesta skogsbolag och staten har genom FSC-certifiering av skogsbruket (Forest Stewardship Council International) åtagit sig att hålla samråd med samebyarna om alla planerade skogsavverkningar inom renskötselområdet (s. 213 f.). LRF/Skogsägarna har antagit ett policydokument, Familjeskogsbruk och renskötsel - i samverkan för Norrland, som syftar till ökad samverkan mellan skogsbruk, jordbruk och renskötsel. Flera kommuner inom renskötselområdet håller samråd med samebyarna för att inhämta deras synpunkter på planerad markanvändning och för att åstadkomma ett bättre samutnyttjande av marken.
Propositionen
Som framgått ovan aviserar regeringen i propositionen att den skall återkomma till de av Rennäringspolitiska kommitténs förslag som bl.a. avser rennäringens förhållande till andra markanvändare.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
I sitt yttrande framhåller miljö- och jordbruksutskottet att det av propositionen framgår att regeringen avser att i annat sammanhang återkomma till frågan om rennäringens förhållande till andra markanvändare. Mot den bakgrunden avstyrker miljö- och jordbruksutskottet motion 2005/06:K13 (mp) yrkande 4. Det bör även, anser miljö- och jordbruksutskottet, uppmärksammas att utskottet nyligen i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om strategisk inriktning av landsbygdsutvecklingsprogrammet på samma grund avstyrkt liknande förslag (se bet. 2005/06:MJU13).
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att regeringen avser att återkomma i fråga om rennäringens förhållande till andra markanvändare och avstyrker motion 2005/06:K13 (mp) yrkande 4.
Öppna samebyar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om "öppna" samebyar med hänvisning till att regeringen avser att återkomma i frågan. Jämför reservation 7 (fp, mp).
Motionen
I motion 2005/06:K13 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande om att nya "öppna" samebyar bör införas där alla med samisk anknytning till samebyn skall kunna vara medlemmar. Motionärerna hänvisar till Rennäringspolitiska kommitténs förslag i frågan, som inte togs med i propositionen.
Propositionen
Regeringen anför att Rennäringspolitiska kommitténs förslag att alla samer som kan härleda sitt ursprung till en sameby skall kunna bli medlemmar i byn inte behandlas närmare i propositionen (s. 43).
Som framgått ovan anför regeringen att den avser att i ett annat sammanhang återkomma till bl.a. kommitténs förslag avseende medlemskap i sameby.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet uppmärksammar i sitt yttrande att regeringen, enligt propositionen, avser att i ett annat sammanhang återkomma till det av Rennäringspolitiska kommitténs förslag som avser medlemskap i sameby, och mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2005/06:K13 (mp) yrkande 5.
Utskottets ställningstagande
Utskottet avstyrker motion 2005/06:K13 (mp) yrkande 5 om öppna samebyar med hänvisning till att regeringen anfört att den avser att återkomma i frågan.
Samlat anslag till Sametinget
Utskottets förslag i korthet
Utskottet delar bedömningen i propositionen avseende frågan om ett samlat anslag till Sametinget och avstyrker motionsyrkanden därom. Jämför reservation 8 (fp, c).
Motionerna
Kerstin Lundgren m.fl. (c) begär i motion 2005/06:K14 yrkande 2 att regeringen skall återkomma med ett förslag på hur man i framtiden kan föreslå ett enda ramanslag till Sametinget. I motionen noteras vad som anförs i propositionen om att det är för tidigt att genomföra ett sådant förslag med hänvisning till bl.a. EG:s statsstödsregler. Motionärerna anser att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen i frågan.
I motion 2005/06:K15 av Liselott Hagberg m.fl. (fp) yrkande 3 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om större inflytande för Sametinget i beslut som rör samiska intressen. Bland annat bör övervägas om inte Sametingets funktion som remissinstans bör utökas. Motionärerna anser att riktade anslag och öronmärkta resurser utgör en form av styrning som i hög grad undergräver Sametingets roll som beslutsfattande församling. Enligt motionen välkomnar Folkpartiet att regeringen fortsätter att analysera frågan om ifall Sametingets budgetanslag skall göras mer generellt.
Propositionen
I propositionen gör regeringen bedömningen att Sametingsutredningens förslag, att Sametingets anslag i budgetprocessen skall utformas på ett generellt sätt, för närvarande inte bör genomföras (s. 35 f.). Ett enda ramanslag till Sametinget skulle enligt regeringen på sikt kunna vara en rimlig konsekvens av att samerna intar en särställning i det svenska samhället. Frågan om hur en sådan överföring skulle kunna genomföras bör dock analyseras närmare, varvid hänsyn bl.a. måste tas till EG:s statsstödsregler. Mot denna bakgrund och med tanke på den organisationsförändring som Sametinget genomgår (se prop. avsnitt 7) anser regeringen att det nu är för tidigt att genomföra ett sådant förslag.
Som redovisats ovan aviserar regeringen i propositionen att den avser att fortsätta samråda med Sametinget om det närmare innehållet i det samiska självbestämmandet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att det nu är för tidigt att införa ett enda ramanslag till Sametinget. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2005/06:K14 (c) yrkande 2 och 2005/06:K15 (fp) yrkande 3.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Avslag på propositionen, punkt 1 (mp) |
| av Gustav Fridolin (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om avslag på propositionen. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:K13 yrkande 1.
Ställningstagande
Enligt min mening brister regeringens proposition i flera centrala hänseenden. Sametinget har anfört att samepolitiken och framför allt rennäringslagstiftningen bygger på en strukturell diskriminering av samerna som ett folk. Ett helt nytt synsätt måste anläggas som förbättrar samernas rättighetssituation. Med bifall till motion 2005/06:K13 yrkande 1 föreslår jag därför helt avslag på propositionen.
2. | Lagförslagen, punkt 2 (fp, mp) |
| av Helena Bargholtz (fp), Gustav Fridolin (mp) och Martin Andreasson (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar
dels regeringens i bilaga 2 intagna förslag till
1. lag om ändring i rennäringslagen (1971:437),
2. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433) med den ändringen att 2 kap. 2 § erhåller den i bilaga 3 som reservanternas förslag betecknade lydelsen,
dels det i bilaga 3 som reservanternas förslag betecknade förslaget till lag om ändring i sametingslagen (1992:1433).
Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:K15 yrkandena 5 och 6 samt bifaller delvis proposition 2005/06:86.
Ställningstagande
Som skäl för att inte låta Sametinget självt utse sin ordförande hänvisar regeringen i propositionen till Sametingets roll som förvaltningsmyndighet under regeringen. Vi anser dock att Sametinget, i likhet med andra direktvalda församlingar, bör få utse sin egen ordförande. De skäl regeringen anför mot en sådan ordning är enligt vår mening inte tillräckligt starka.
Vidare bör det införas en möjlighet till extra val till Sametinget. Liksom andra politiska församlingar kan Sametinget hamna i situationer där det blir omöjligt att komma till majoritetsbeslut. Sametinget bör därför ha samma möjlighet som riksdagen att hålla extra val, t.ex. om Sametinget vid flera sammanträden i följd misslyckas med att välja en ordförande (se ovan) som har tillräckligt stöd i församlingen.
Riksdagen bör med bifall till motion 2005/06:K15 yrkandena 5 och 6 anta det lagförslag som finns i bilaga 3.
3. | Icke renägande samers villkor, punkt 3 (c) |
| av Kerstin Lundgren (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om icke renägande samers villkor. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:K14 yrkande 1.
Ställningstagande
Jag anser att regeringen i sina förslag i alltför hög grad har fokuserat på rennäringen som bärande näring i det samiska samhället och inte tagit tillräcklig hänsyn till de icke renägande samernas levnadssätt, tradition och kultur, vilket också har påpekats i remissvar till regeringen. Huvuddelen av samerna är inte renägare, och enligt min mening bör Sveriges samepolitik ta större hänsyn till dessa. Detta bör, med bifall till motion 2005/06:K14 yrkande 1, ges regeringen till känna.
4. | Utökat inflytande för Sametinget, punkt 4 (fp, mp) |
| av Helena Bargholtz (fp), Gustav Fridolin (mp) och Martin Andreasson (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om utökat inflytande för Sametinget. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:K13 yrkande 3 och 2005/06:K15 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi är emot att begränsa Sametingets myndighetsutövning på det sätt som görs i propositionen. I enlighet med vad som föreslagits av Rennäringspolitiska kommittén bör den statliga rennäringsadministrationen i sin helhet flyttas över till Sametinget. Det samiska självstyret bör också utökas. Med bifall till motionerna 2005/06:K13 yrkande 3 och 2005/06:K15 yrkande 4 bör detta ges regeringen till känna.
5. | Tydliggörande av Sametingets myndighetsroll, punkt 5 (mp) |
| av Gustav Fridolin (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om tydliggörande av Sametingets myndighetsroll. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:K13 yrkande 2.
Ställningstagande
För att tydliggöra Sametingets myndighetsroll för externa parter vill jag att 99 § rennäringslagen skall ha följande lydelse:
Länsstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av lagen får, om beslutet rör annat än sådan upplåtelse som avses i 32 §, överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Sametingets beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Beslut att bevilja registrering av renmärken får dock inte överklagas. Sametingets beslut hanteras i enlighet med förvaltningslagen.
Därigenom skulle framgå att Sametingets ärenden skall handläggas på det sätt som följer av förvaltningslagen.
Vad som nu har anförts bör med bifall till motion 2005/06:K13 yrkande 2 ges regeringen till känna.
6. | Utökad samrådsskyldighet mellan skogsbruket och rennäringen, punkt 6 (mp) |
| av Gustav Fridolin (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om utökad samrådsskyldighet mellan skogsbruket och rennäringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:K13 yrkande 4.
Ställningstagande
Enligt min mening bör samrådsskyldigheten mellan skogsbruket och rennäringen utökas till att gälla hela renskötselområdet, vilket också Rennäringspolitiska kommittén föreslog. Med bifall till motion 2005/06:K13 yrkande 4 bör riksdagen som sin mening ge regeringen detta till känna.
7. | Öppna samebyar, punkt 7 (fp, mp) |
| av Helena Bargholtz (fp), Gustav Fridolin (mp) och Martin Andreasson (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om öppna samebyar. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:K13 yrkande 5.
Ställningstagande
Vi anser att det i allra högsta grad är viktigt att arbeta för att förena samerna som folk. Rätten till land och vatten måste tillerkännas alla samer, även de som i dag inte är medlemmar i en sameby. Rennäringspolitiska kommittén lade fram ett förslag om att införa nya "öppna samebyar" där alla samer med en anknytning till samebyn skall kunna vara medlemmar. Detta borde ha tagits med i propositionen. Med bifall till motion 2005/06:K13 yrkande 5 bör detta ges regeringen till känna.
8. | Samlat anslag till Sametinget, punkt 8 (fp, c) |
| av Helena Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c) och Martin Andreasson (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om samlat anslag till Sametinget. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:K14 yrkande 2 och 2005/06:K15 yrkande 3.
Ställningstagande
Vi vill stärka Sametingets makt, och ett sätt att göra detta skulle vara att samla de medel som anvisas till Sametinget i ett anslag. Den nuvarande ordningen undergräver Sametingets roll som beslutsfattande församling. Regeringen bör skyndsamt låta utreda hur ett samlat anslag kan förenas med bl.a. EG:s statsstödsregler och återkomma till riksdagen med förslag. Detta bör med bifall till motionerna 2005/06:K14 yrkande 2 och 2005/06:K15 yrkande 3 ges regeringen till känna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2005/06:86 Ett ökat samiskt inflytande:
1. lag om ändring i rennäringslagen (1971:437),
2. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433).
Följdmotioner
2005/06:K13 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):
1. | Riksdagen avslår regeringens proposition. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ändrad reglering där Sametingets ärendehandläggning behandlas på det sätt som anges i förvaltningslagen. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en reform av rennäringslagen. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utöka samrådsskyldigheten mellan skogsbruk och rennäring till att även gälla renskötselområdet. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa öppna samebyar. |
2005/06:K14 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ta större hänsyn till de icke renägande samernas villkor. |
2. | Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer med ett förslag på hur man i framtiden kan föreslå ett enda ramanslag till Sametinget. |
2005/06:K15 av Liselott Hagberg m.fl. (fp):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om större inflytande för Sametinget i beslut som rör samiska intressen. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda utökat samiskt självstyre genom Sametinget. |
5. | Riksdagen beslutar om ändring i 2 kap. 2 § sametingslagen (1992:1433) enligt följande: (se motionen). |
6. | Riksdagen beslutar om ändring i sametingslagen (1992:1433) genom tillägg av 3 kap. 1 a § enligt följande lydelse: (se motionen). |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Reservanternas lagförslag
Regeringens och utskottets förslag | Reservanternas förslag |
2 kap. 2 § | |
Sametinget skall bestå av 31 ledamöter, utsedda genom val. För ledamöterna skall det utses ersättare. I fråga om antalet ersättare och hur de skall utses gäller bestämmelserna i 14 kap. 15 § vallagen (2005:837) om val till landstingsfullmäktige. Ledamöterna skall vara svenska medborgare. | |
Efter förslag av Sametinget förordnar regeringen ordförande i Sametinget. Ordföranden skall utses bland tingets ledamöter. Sametinget väljer en eller flera vice ordförande bland ledamöterna. Sametinget får återkalla vice ordförandes uppdrag. | Sametinget väljer ordförande samt en eller flera vice ordförande bland tingets ledamöter. Sametinget får återkalla ordförandes eller vice ordförandes uppdrag. |
Härigenom föreskrivs att det i sametingslagen (1992:1433) skall införas en ny paragraf, 3 kap. 1 a §, av följande lydelse.
3 kap. 1 a § |
Sametinget får förordna om extra val till Sametinget mellan ordinarie val. Extra val skall hållas inom tre månader. Om Sametinget ej kan besluta i fråga om val till ordförande enligt 2 kap. 2 § vid två på varandra följande sammanträden skall Sametinget besluta om att extra val skall hållas.
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006. |
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2005/06:MJU3y