Konstitutionsutskottets betänkande 2005/06:KU31 | |
Kommittéberättelsen 2006 | |
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens skrivelse 2005/06:103 Kommittéberättelse 2006 jämte en motion som väckts med anledning av denna.
Utskottet avstyrker motionen och föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Skrivelsen |
| Riksdagen lägger skrivelse 2005/06:103 till handlingarna. |
2. | Kommittéernas sammansättning |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:K16. |
Stockholm den 4 april 2006
På konstitutionsutskottets vägnar
Göran Lennmarker
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m), Göran Magnusson (s), Tobias Krantz (fp), Pär Axel Sahlberg (s), Inger Jarl Beck (s), Mats Einarsson (v), Anders Bengtsson (s), Henrik S Järrel (m), Helene Petersson (s), Kerstin Lundgren (c), Billy Gustafsson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Karin Åström (s), Gustav Fridolin (mp), Liselott Hagberg (fp), Helena Höij (kd) och Yoomi Renström (s).
Utskottets överväganden
Skrivelsen
Enligt riksdagsordningens tilläggsbestämmelse 3.6.3 skall regeringen årligen, senast den 1 mars, lämna riksdagen en redogörelse för verksamheten inom de kommittéer som tillsatts på grund av regeringens beslut. Regeringen lämnar i skrivelse 2004/05:103 Kommittéberättelse 2005 en redogörelse för verksamheten inom de kommittéer som tillsatts efter beslut av regeringen. Kommittéberättelsen innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, adresser, telefonnummer, sak- och personregister samt en redogörelse för arbetet under den tid berättelsen avser. Även uppgifter om kommittéernas kostnader, ålderssammansättning och fördelningen mellan kvinnor och män i kommittéerna redovisas.
Av Kommittéberättelsen 2006 framgår bl.a. att de totala utgifterna (i fasta priser) sjunkit från år 2004.
Vidare redovisas könsfördelningen i bilaga 3. Under både 2004 och 2005 är könsfördelningen som snedast inom grupperna sekreterare och övriga samt ordförande m.m. I skrivelsen nämns dock att andelen kvinnliga ordförande har ökat med fem procentenheter sedan 2004 och under 2005 uppgår andelen kvinnor till 39 % och andelen män till 61 %. Inom grupperna ledamöter samt sekreterare och övriga kan endast förändringar på en procentenhet noteras. Bland ledamöterna är 46 % kvinnor och 54 % män och bland sekreterare och övriga är 55 % kvinnor och 45 % män 2005. Könsfördelningen inom gruppen sakkunniga m.m. är oförändrad, 47 % kvinnor och 53 % män.
Tabell. Könsfördelning i statliga kommittéer: samtliga departement
Funktion | Antal 2005 |
| Könsfördelning (%) 2005 |
| Könsfördelning (%) 2004 | ||||||
| Kv |
| M |
| Kv |
| M |
| Kv |
| M |
Ordförande m.m. | 128 |
| 202 |
| 39 |
| 61 |
| 34 |
| 66 |
Ledamöter | 553 |
| 652 |
| 46 |
| 54 |
| 45 |
| 55 |
Sakkunniga m.m. | 952 |
| 1091 |
| 47 |
| 53 |
| 47 |
| 53 |
Sekreterare och övriga | 564 |
| 456 |
| 55 |
| 45 |
| 54 |
| 46 |
Summa | 2 197 |
| 2 401 |
| 48 |
| 52 |
| 47 |
| 53 |
Källa: Regeringens skrivelse 2005/06:103, s. 325.
I bilaga 4 till skrivelsen redogörs för ålderssammansättningen i kommittéerna vid årsskiftet 2004/05. Av redogörelsen framgår att andelen ledamöter under 30 år varken har sjunkit eller ökat jämfört med året innan utan ligger på samma andel dvs. 1,9 %. Andelen ledamöter som är 20-24 år har dock minskat jämfört med året innan samtidigt som andelen ledamöter som är 25-29 år har ökat. Anledningen till att ledamöter som är 20-24 år har minskat är att en kommitté hos Försvarsdepartementet har avslutats. Stora procentuella variationer kan bero på tillsättning eller avslutning av en enskild kommitté.
Den dominerande gruppen ledamöter är fortfarande 50-59-åringar, även om denna grupp kontinuerligt sedan år 2000 har minskat. En skillnad jämfört med de senaste fem åren är att andelen ledamöter över 70 år minskar (vid årets mätning 1,6 %). Gruppen 60-64 år fortsätter att minska medan gruppen 65-69 år ökar till den högsta andelen sedan 1996 (nu 5,4 %). Den största ökningen jämfört med kartläggningen året innan har skett i åldersgruppen 40-49 år. Vid årets mätning har medelåldern marginellt ökat till 50,7 år efter att ha sjunkit vid årsskiftet 2003/04 med 3,7 år till 50,4 år.
Figur. Ledamöter och befolkningen efter ålder 2004
Andel (%) av samtliga i respektive grupp
Källa: Regeringens skrivelse 2005/06:103, s. 330.
Motionen
I motion 2005/06:K16 föreslår Gustav Fridolin (mp) att riksdagen tillkännager för regeringen att det behövs en förändrad ålderssammansättning av de statliga kommittéerna. Regeringen bör, anför motionären, utarbeta en strategi för hur den åldersmässiga fördelningen bland ledamöterna skall kunna förbättras. I strategin bör ingå anvisningar för hur det skall vara möjligt att inom några år åstadkomma en sammansättning av kommittéerna som åldersmässigt avspeglar åldersstrukturen i landet i stort.
Gustav Fridolin motiverar sitt förslag med att nuvarande ålderssammansättning är alltför skev. I ett demokratiskt samhälle är det värdefullt att sträva mot allas rätt att göra sig hörd. En konsekvens av detta är att alla ålderskategorier skall finnas representerade i olika statliga utredningar. Sammansättningen av kommittéerna skall avspegla befolkningssammansättningen i stort.
Utskottets tidigare behandling beträffande kommittéernas sammansättning
Under förra riksmötet behandlade utskottet två motioner som handlade om könsfördelningen i kommittéerna. Utskottet uttalade bl.a. i sitt betänkande (2004/05:KU25) att utskottet förutsatte att regeringen arbetar aktivt med att säkerställa en jämn könsfördelning både beträffande ledamöter och ordförande.
Utskottets ställningstagande
I samband med att en kommitté tillsätts har regeringen många olika hänsyn att ta för att kommitténs uppdrag skall kunna genomföras på bästa sätt. I ett allmänt demokratiperspektiv är det värdefullt att kommittéerna, liksom andra delar av statsförvaltningen, återspeglar befolkningssammansättningen. Utskottet underströk förra året vikten av en jämn könsfördelning, men motsvarande gäller även avseende ålder. En heterogen sammansättning av kommittéerna medför ökad bredd av kunskaper och erfarenheter som ökar kvaliteten i kommittéernas arbete. God representativitet har i en demokrati även ett egenvärde, inte minst för att skapa legitimitet åt kommittéernas förslag.
I ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma - rätt till välfärd (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2) underströk regeringen att det fortsatta arbetet med att bredda ålderssammansättningen i statliga myndighetsstyrelser och kommittéer är av stor vikt. Av kommittéskrivelsen framgår också (s. 328) att Regeringskansliet årligen följer upp utvecklingen av ålderssammansättningen i kommittéerna.
Utskottet kan konstatera att regeringen åtagit sig att sträva mot en bättre könsfördelning och ålderssammansättning i kommittéerna och väljer därför att inte förorda att riksdagen gör ett sådant uttalande som motionären föreslagit. Motion K16 avstyrks.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Följdmotion
2005/06:K16 av Gustav Fridolin (mp):