Konstitutionsutskottets betänkande 2005/06:KU28 | |
Offentlighet och sekretess samt integritetsfrågor | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ett antal motioner från allmänna motionstiden 2005 som rör bl.a. integritet och sekretess i samband med offentlighetsprincipen.
Utskottet avstyrker samtliga motioner, huvuddelen av dem med hänvisning till pågående beredning. En del av motionerna rör frågor som har behandlats och avstyrkts av utskottet tidigare under mandatperioden. Dessa behandlas i förenklad ordning.
I betänkandet finns fyra reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Generell integritetsskyddslagstiftning |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:K306 yrkandena 1 och 2, 2005/06:K371 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:K399 yrkande 1. |
Reservation 1 (c)
2. | Teknikoberoende integritetslagstiftning |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:T500 yrkande 16. |
Reservation 2 (fp)
3. | Missbruk av offentlighetsprincipen |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:K322 yrkandena 1 och 2. |
4. | Informationsutbyte mellan myndigheter |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Fi230 yrkande 2. |
5. | Information om innebörden av sekretess |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:K265. |
6. | Skyldighet att informera föräldrar |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:K460. |
7. | Åtgärdskrav för kärnkraftsreaktorer |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:N338 yrkande 13. |
Reservation 3 (mp)
8. | Ny lag om hantering av allmänna handlingar |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr382 yrkande 23. |
Reservation 4 (mp)
9. | Arkivering av digitala dokument |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:K261. |
10. | Motioner behandlade i förenklad ordning |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:K216, 2005/06:K234 yrkandena 1 och 2, 2005/06:K253 och 2005/06:K465. |
Stockholm den 16 mars 2006
På konstitutionsutskottets vägnar
Göran Lennmarker
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Tobias Krantz (fp), Pär Axel Sahlberg (s), Inger Jarl Beck (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Anders Bengtsson (s), Helene Petersson (s), Helena Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c), Billy Gustafsson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Karin Åström (s), Gustav Fridolin (mp) och Carl-Erik Skårman (m).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlas ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2005. Yrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, som finns som bilaga.
Några av motionsyrkandena behandlas i förenklad ordning med hänvisning till tidigare ställningstaganden av utskottet i betänkandena 2002/03:KU27 Offentlighet, integritetsfrågor, m.m., 2003/04:KU17 Några frågor om sekretess, 2004/05:KU8 Kommunal medverkan i landstingens sjuktransporter, 2004/05:KU12 Offentlighet och sekretess samt integritetsfrågor samt 2004/05:KU22 Offentlighet och sekretess samt integritetsfrågor - förenklad ordning.
Bakgrund
Sekretessregleringen
Av 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF) framgår att varje svensk medborgare till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall ha rätt att del av allmänna handlingar. Rätten att ta del av allmänna handlingar får enligt 2 kap. 2 § TF begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till vissa intressen, bl.a. skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Varje inskränkning i rätten att ta del av allmänna handlingar skall enligt TF anges noga i en bestämmelse i en särskild lag eller, om så i visst fall anses lämpligare, i annan lag vartill den särskilda lagen hänvisar. Efter bemyndigande i en sådan bestämmelse får regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet. Den särskilda lag som avses är sekretesslagen (1980:100). Kompletterande bestämmelser i vissa avseenden finns i sekretessförordningen (1980:657).
Sekretesslagen innehåller en reglering, inte bara av begränsningarna av rätten att ta del av allmänna handlingar utan också av den tystnadsplikt som gäller i det allmännas verksamhet. Sekretess innebär således förbud att röja en uppgift, oavsett om det sker genom utlämnande av en allmän handling eller genom att röja uppgifter muntligt eller på något annat sätt (1 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen). I och med att bestämmelserna om sekretess även utgör tystnadspliktsbestämmelser innebär de också en begränsning av den i regeringsformen fastlagda yttrandefriheten.
2-10 kap. sekretesslagen innehåller bestämmelser om sekretess uppdelade efter de intressen som sekretessen skall skydda. 7-9 kap. avser sekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. 11 och 12 kap. innehåller särskilda bestämmelser om sekretess hos vissa organ. 13 kap. innehåller bestämmelser om överföring av sekretess i vissa fall. I 14 kap. finns bestämmelser om begränsning av sekretess och om förbehåll. 15 kap. innehåller bestämmelser om registrering och utlämnande av allmänna handlingar och 16 kap. bestämmelser om ansvar för brott mot tystnadsplikt.
Sekretess gäller som huvudregel inte bara i förhållande till enskilda utan också mellan myndigheter och, i den utsträckning olika verksamhetsgrenar inom en myndighet uppträder självständigt i förhållande till varandra, även mellan sådana verksamhetsgrenar inom en myndighet (1 kap. 3 § första och andra styckena sekretesslagen). Det ligger dock i sakens natur att myndigheter i vissa fall måste kunna utbyta uppgifter för att kunna utföra sina uppgifter. Sekretessregleringen innehåller därför särskilda sekretessbrytande regler som har utformats efter en intresseavvägning mellan myndigheternas behov av att utbyta uppgifter och det intresse den aktuella sekretessbestämmelsen avser att skydda.
Sekretessbrytande regler som gäller mellan myndigheter finns i 14 kap. sekretesslagen. Enligt 14 kap. 1 § hindrar sekretess inte att uppgift lämnas till annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. Detta innebär att det finns sekretessbrytande regler även i andra lagar än sekretesslagen samt i förordningar. Om en uppgift inte kan lämnas med stöd av en preciserad sekretessbrytande regel kan den i vissa fall lämnas med stöd av den s.k. generalklausulen (14 kap. 3 § första stycket sekretesslagen). Enligt sistnämnda bestämmelse får en uppgift som omfattas av sekretess lämnas till en annan myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. I andra stycket av paragrafen anges dock undantag från generalklausulens tillämpningsområde, bl.a. får uppgifter som omfattas av hälso- och sjukvårdssekretess eller socialtjänstsekretess inte utbytas med stöd av generalklausulen.
Pågående utrednings- och beredningsarbete
Integritetsskyddskommittén
Den parlamentariskt sammansatta Integritetsskyddskommittén tillsattes våren 2004 (Ju 2004:05, dir. 2004:51) med uppgift att kartlägga och analysera sådan lagstiftning som berör den personliga integriteten. I kartläggningen ingår att göra en översiktlig undersökning av hur integritetsaspekten har hanterats och reglerats i den lagstiftning som gäller i dag, både på det offentligrättsliga och på det privaträttsliga området. I denna uppgift ingår att se om syftet med reglerna är att förhindra kränkningar eller att kompensera den som kränkts, dvs. om reglerna har en preventiv eller reparativ funktion. Med utgångspunkt i denna kartläggning skall kommittén analysera om skyddet för den personliga integriteten kan anses tillfredsställande reglerat. När det gäller intresset av effektivitet i brottsbekämpningen skall kommittén därvid särskilt analysera förhållandet mellan den totala verkan av befintliga tvångsmedel och övervakningsmetoder och skyddet för den personliga integriteten.
Kommittén skall överväga om regeringsformens bestämmelse om skyddet för den personliga integriteten i 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen som gäller ADB-registrering bör ändras, och i så fall föreslå en ny grundlagsreglering. Vad som särskilt skall beaktas är om regeln bör ändras så att den får samma slags rättsliga betydelse som de andra fri- och rättigheterna och om den bör utformas så att den inte hänvisar till något visst tekniskt förfarande. Därutöver skall kommittén överväga om den befintliga lagstiftningen till skydd för den personliga integriteten behöver kompletteras med generellt tillämpliga bestämmelser, och i så fall lämna förslag till en sådan reglering. Det kan röra sig om straffbestämmelser eller skadeståndssanktionerade regler. Även andra lösningar bör kunna övervägas. Det är däremot inte kommitténs uppgift att lämna förslag på varje särskilt område inom den befintliga lagstiftningen. Om denna visar sig innehålla luckor, bör kommittén emellertid peka på detta vid kartläggningen. Integritetsskyddet i förhållande till de grundlagsskyddade massmedierna skall inte omfattas av uppdraget. Kommittén får, om den anser det lämpligt, lämna ett eller flera delbetänkanden. Kommittén skall slutredovisa sitt arbete senast den 30 mars 2007.
Offentlighets- och sekretesskommittén
Offentlighets- och sekretesskommittén (Osek) har avlämnat fyra betänkanden. De första är Offentlighetsprincipen och den nya tekniken (SOU 2001:3) och Ordning och reda bland allmänna handlingar (SOU 2002:97).
I betänkandet Ordning och reda bland allmänna handlingar redovisar kommittén sitt uppdrag att överväga om det är ändamålsenligt med en uppdelning mellan å ena sidan bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar m.m. och å andra sidan arkivlagens bestämmelser om registreringens betydelse för arkivvården m.m. Kommittén erinrar om att myndigheternas skyldigheter inte får vara beroende av valet av tekniska lösningar utan att det är viktigt att bestämmelserna kan tillämpas även under nya tekniska förutsättningar. Det bör därför enligt kommittén eftersträvas att bestämmelserna om hantering av allmänna handlingar är så teknikneutrala som möjligt. Kommittén föreslår en teknikneutral regel som beskriver vad som krävs av myndigheternas hantering av allmänna handlingar för att tillgodose offentlighetsprincipen.
Kommitténs huvudbetänkande Ny sekretesslag (SOU 2003:99) lämnades i oktober 2003. I betänkandet föreslår kommittén en ny sekretesslag. Förslaget avser att göra lagen mer användarvänlig.
Förslaget till ny sekretesslag innehåller också några nya bestämmelser som påverkar förhållandet mellan offentlighet och sekretess. Nyheterna innebär följande:
- Det införs en möjlighet till intresseavvägning när en enskild begär att få ut en uppgift som omfattas av sekretess. Uppgiften får lämnas ut om myndigheten finner det uppenbart att allmänintresset av insyn har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.
- Sekretess skall gälla inom hela den offentliga förvaltningen för en uppgift om enskild som rör hälsa eller sexualliv när det är uppenbart att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Förslaget tar sikte på verksamheter där det i dag saknas sekretesskydd för känsliga uppgifter.
- Sekretess skall gälla inom hela den offentliga förvaltningen för uppgift om enskilds adress, hemtelefonnummer och annan liknande uppgift, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Även detta förslag tar i första hand sikte på verksamheter där uppgifterna i dag saknar sekretesskydd.
Förslaget innebär att det som huvudregel fortfarande skall gälla sekretess mellan myndigheter och ibland inom myndigheterna. Vissa förändringar rörande sekretess mellan myndigheter och myndigheternas möjligheter att samverka föreslås dock, bl.a. inom nämnderna i kommuner och landsting samt om möjligheterna för hälso- och sjukvården och socialtjänsten att lämna uppgifter om enskilda.
Betänkandet innehåller också vissa överväganden om meddelarfrihetens omfattning.
En proposition vari en del av förslagen i huvudbetänkandet läggs fram för riksdagen är aviserad till mars 2006. Huvudbetänkandet i återstående delar bereds alltjämt inom Regeringskansliet, tillsammans med betänkandet Ordning och reda bland allmänna handlingar.
Efter det att huvudbetänkandet lämnats fortsatte kommittén sitt arbete med frågor om offentlighet och sekretess i det internationella samarbetet samt insynen i statliga och kommunala företag. Kommitténs förslag i denna del lämnades i slutbetänkandet Insyn och sekretess - i statliga företag - i internationellt samarbete (SOU 2004:75). Förslagen i det betänkandet innebär
- att offentlighetsprincipen skall tillämpas hos statliga företag,
- att skyddet för meddelarfriheten skall stärkas för anställda i kommunala företag där offentlighetsprincipen gäller,
- att sekretesslagens bestämmelse om utrikessekretess (2 kap. 1 §) skall förtydligas,
- att en myndighet som vägrar lämna ut en allmän handling med hänvisning till en sekretessbestämmelse som anknyter till ett internationellt avtal också måste ange vilken bestämmelse i avtalet som är tillämplig.
Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. En proposition om skyddet för meddelarfriheten för anställda i kommunala företag är aviserad till våren 2006.
Beredningen för rättsväsendets utveckling
Beredningen för rättsväsendets utveckling (BRU) har avlämnat sammanlagt nio betänkanden, bland dem delbetänkandet Tillgång till elektronisk kommunikation i brottsutredningar m.m. (SOU 2005:38) och slutbetänkandet Ett effektivare brottmålsförfarande - några ytterligare åtgärder (SOU 2005:117).
I det nämnda delbetänkandet redovisade beredningen sitt uppdrag att se över det regelverk som styr de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att på ett effektivt sätt få tillgång till innehållet i och uppgifter om elektronisk kommunikation, dvs. främst tele-, telefax- och datakommunikation. I betänkandet föreslås bl.a. att
- bestämmelserna om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning skall moderniseras för att bli oberoende av den snabba teknikutvecklingen,
- rättssäkerheten stärks genom att vissa bestämmelser i rättegångsbalken förs samman och att därigenom en domstolsprövning kommer till stånd i samtliga fall där uppgifter om kommunikationen behövs i brottsutredningar,
- det skall bli möjligt att identifiera mobiltelefoner på ett enklare sätt i brottsutredningar genom ett slags pejling, för att komma till rätta med det stora problem som finns med att kriminellt aktiva personer i stor utsträckning använder anonyma kontantkort i samband med grov brottslighet,
- det skall bli möjligt för polisen att använda hemlig dataavläsning vid bekämpning av den allra grövsta brottsligheten.
Förslagen har remissbehandlats, och remissammanställning pågår inom Regeringskansliet.
I slutbetänkandet Ett effektivare brottmålsförfarande - några ytterligare åtgärder framhåller beredningen att en effektiv brottsbekämpning är beroende av att stora mängder information kan inhämtas och bearbetas på ett bra sätt hos alla de brottsbekämpande myndigheterna men att sekretesslagens sekretessbrytande bestämmelser kan leda till osäkerhet kring vilket uppgiftsutbyte som är tillåtet. Beredningen lämnar förslag om vidgat uppgiftsutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna. Sekretess till skydd för enskilda i den brottsbekämpande verksamheten skall aldrig hindra att en uppgift lämnas från en brottsbekämpande myndighet till en annan sådan myndighet. Förutom polisen och Åklagarmyndigheten har även Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Tullverket och Kustbevakningen uppgifter när det gäller brottsbekämpningen.
Betänkandet har ännu inte remissbehandlats.
Förslag om tvångsmedelsanvändning
Regeringen har denna vår aviserat en proposition om åtgärder för att förhindra vissa allvarligare brott. En remiss har lämnats till Lagrådet. Förslagen i remissen bygger på förslag i promemorian Tvångsmedel för att förebygga eller förhindra allvarlig brottslighet (Ds 2005:21).
I lagrådsremissen föreslår regeringen att de brottsbekämpande myndigheterna genom en särskild lag ges möjlighet att använda hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och postkontroll för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Tillstånd till tvångsmedelsanvändning skall enligt förslaget kunna meddelas, om det med hänsyn till omständigheterna finns anledning att anta att en person kommer att utöva allvarlig brottslig verksamhet som innefattar en i lagen särskilt angiven gärning. För att tillgodose rättssäkerheten föreslås det bl.a. att tillstånd skall krävas av allmän domstol. Det föreslås också en reglering för användningen av överskottsinformation som erhålls vid tvångsmedelsanvändningen. - Lagrådet har i sitt yttrande framfört viss kritik mot brister i underlaget.
Utskottets överväganden
Integritetsskydd
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker, främst med hänvisning till Integritetsskyddsutredningens arbete, motioner om stärkt integritetsskydd.
Jämför reservationerna 1 (c) och 2 (fp).
Motionerna
Maud Olofsson m.fl. (c) anser i motion 2005/06:K371 att riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening att det behövs en generellt tillämplig integritetsskyddslagstiftning, definierad och uttryckt i grundlagen (yrkande 1) och att det vid varje integritetspåverkande lagstiftningsåtgärd skall göras en integritetskonsekvensbeskrivning för att fastställa de konsekvenser en ny reglering kan komma att ha för den personliga integriteten (yrkande 2).
Åsa Torstensson (c) begär i motion 2005/06:K306 tillkännagivanden om att en parlamentarisk utredning bör tillsättas med uppgift att följa och utvärdera hur människors integritet och privatliv åsidosatts (yrkande 1) och att lagändringar behövs med syfte att stärka den personliga integriteten, den fria tanken och det rörliga och öppna samhället i 2000-talets Sverige (yrkande 2).
Christer Winbäck m.fl. (fp) anser i motion 2005/06:T500 yrkande 16 att en generell teknikoberoende integritetslagstiftning behövs och begär ett tillkännagivande om skydd för den personliga integriteten.
Henrik von Sydow (m) begär i motion 2005/06:K399 ett tillkännagivande om en integritetskonsekvensutredning inför beslut om lagring av elektronisk kommunikation (yrkande 1).
Bakgrund
Utskottet behandlade liknande yrkanden senast - i förenklad ordning - i sitt betänkande 2004/05:KU22 och dessförinnan i betänkande 2002/03:KU27, dvs. innan Integritetsskyddsutredningen var tillsatt. Utskottet ansåg i det betänkandet att den aviserade parlamentariska kommittén borde avvaktas och avstyrkte de då aktuella motionerna.
En motion om att utreda gränsdragning för statens möjligheter till data- och teleövervakning av den enskildes privatliv behandlades i betänkande 2004/05:KU12. Utskottet redogjorde för rättsläget och pågående beredningsarbete, bl.a. ett uppdrag till den ovan nämnda Beredningen för rättsväsendets utveckling att göra en översyn av det regelverk som styr de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att få tillgång till innehållet i och uppgifter om elektronisk kommunikation. Härefter har ett förslag till direktiv förhandlats inom EU-institutionerna under hösten 2005, och en överenskommelse har nåtts.
Utskottets ställningstagande
Som redovisats ovan tillsattes våren 2004 en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att kartlägga och analysera lagstiftning som berör den personliga integriteten. I kartläggningen ingår att göra en översiktlig undersökning av hur integritetsaspekten har hanterats och reglerats i den lagstiftning som gäller i dag, både på det offentligrättsliga och på det privaträttsliga området. Med utgångspunkt i denna kartläggning skall kommittén analysera om skyddet för den personliga integriteten kan anses tillfredsställande reglerat. När det gäller intresset av effektivitet i brottsbekämpningen skall kommittén därvid särskilt analysera förhållandet mellan den totala verkan av befintliga tvångsmedel och övervakningsmetoder och skyddet för den personliga integriteten.
Kommittén skall, som också redovisats ovan, överväga om regeringsformens bestämmelse om skyddet för den personliga integriteten i 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen, som gäller ADB-registrering, bör ändras, och i så fall föreslå en ny grundlagsreglering. Vad som särskilt skall beaktas är om regeln bör ändras så att den får samma slags rättsliga betydelse som de andra fri- och rättigheterna och om den bör utformas så att den inte hänvisar till något visst tekniskt förfarande. Därutöver skall kommittén överväga om den befintliga lagstiftningen till skydd för den personliga integriteten behöver kompletteras med generellt tillämpliga bestämmelser, och i så fall lämna förslag till en sådan reglering. Det är inte kommitténs uppgift att lämna förslag på varje särskilt område inom den befintliga lagstiftningen, men om denna visar sig innehålla luckor bör kommittén peka på det vid kartläggningen.
Integritetsskyddet i förhållande till de grundlagsskyddade massmedierna omfattas inte av uppdraget.
Kommittén skall slutredovisa sitt arbete den 30 mars 2007, dvs. nästa vår.
Utskottet anser, liksom vid sin tidigare bedömning av liknande motioner, att resultatet av Integritetsskyddsutredningens arbete bör avvaktas. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2005/06:K306 (c) yrkandena 1 och 2, 2005/06:K371 (c) yrkandena 1 och 2 och 2005/06:T500 (fp) yrkande 16.
Kommitténs uppdrag är av betydelse inte minst i den fråga som aktualiseras i motion 2005/06:K399 (m) yrkande 1. Vid utformningen av den svenska lagstiftning som behövs med anledning av EG-direktivet bör konsekvenserna för den personliga integriteten belysas. Utskottet utgår från att så sker och avstyrker även denna motion i här berörd del.
Missbruk av offentlighetsprincipen
Motionen
I motion 2005/06:K322 av Cecilia Widegren (m) föreslås tillkännagivanden till regeringen om att en utredning bör göras om offentlighetsprincipen missbrukas i syfte att planera och begå brott (yrkande 1) och att förslag bör tas fram för att stoppa eventuellt missbruk av principen (yrkande 2). Motionären varnar för att offentlig information kan användas av djurrättsaktivister för att kartlägga och hota djuruppfödare och forskare m.fl. som bedriver djurförsök och därigenom sabotera laglig verksamhet.
Bakgrund
Utskottet behandlade i betänkande 2003/04:KU19 över regeringens skrivelse 2003/04:110 Demokratipolitik även frågor om åtgärder mot odemokratiska metoder, bl.a. sådana som innebar att människor, djur eller egendom skadades. Utskottet erinrade om att straffskärpningar för skadegörelsebrott införts 2004.
Oseks förslag till ny sekretesslag bereds, som nämnts ovan, fortfarande inom Regeringskansliet.
Utskottets ställningstagande
Regleringen i sekretesslagen innebär en avvägning mellan intresset av offentlig insyn och olika behov av sekretesskydd. Enligt utskottets mening finns det inte skäl till någon generell utredning om offentlighetsprincipen. Utskottet avstyrker med det anförda motion 2005/06:K322 (m) yrkandena 1 och 2.
Sekretessbegränsning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker bl.a. ett motionsförslag om ökad möjlighet till utbyte av uppgifter mellan brottsbekämpande myndigheter med hänvisning till pågående beredning. Utskottet avstyrker också ett motionsförslag som rör sekretess för ett av Statens kärnkraftsinspektion fattat beslut.
Jämför reservation 3 (mp).
Informationsutbyte
Motionerna
I motion 2005/06:Fi230 av Jörgen Johansson och Staffan Danielsson (båda c) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande för regeringen om behovet av en översyn av sekretesslagstiftningen i syfte att effektivisera jakten på ekonomiska brottslingar. Motionärerna anför att många verk bedriver en närbesläktad verksamhet och bör samordnas för att gagna effektiviteten och kvaliteten i arbetet. För att uppnå full effektivitet bör sekretesslagstiftningen i dessa sammanhang ses över.
Solveig Hellquist (fp) begär i motion 2005/06:K265 ett tillkännagivande om behovet av att tydliggöra för myndigheter att samtycke från den enskilde bryter sekretessen och möjliggör en fungerande samverkan.
Lars U Granberg och Kristina Zakrisson (båda s) begär i motion 2005/06:K460 ett tillkännagivande för regeringen om att den skyldighet som gäller för lärare att informera föräldrar om förändringar hos elever i gymnasieskolan skall gälla oavsett ålder, dvs. även sedan eleven fyllt 18 år.
Bakgrund
Ovan har redogjorts för vad som i stort gäller för sekretess mellan myndigheter och i vilka fall sekretessen bryts. Ändringar i sekretesslagen för att underlätta bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten gjordes senast 2003 (prop. 2001/02:191, bet. 2002/03:KU13). Förslag om ytterligare vidgade möjligheter till uppgiftsutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna har lämnats av BRU och bereds inom Regeringskansliet.
Som vidare framgår ovan får uppgift som omfattas av sekretess inte röjas för enskild i andra fall än som anges i sekretesslagen eller i en annan lag eller förordning som sekretesslagen hänvisar till. Sekretess till skydd för en enskild gäller enligt 14 kap. 4 § sekretesslagen normalt inte i förhållande till den enskilde själv, och sekretessen kan helt eller delvis efterges av honom eller henne.
I 7 kap. 9 § sekretesslagen finns bestämmelser om sekretess inom skolväsendet.
Sekretess gäller i bl.a. gymnasieskolan för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Sekretess gäller på samma område dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i elevvårdsärende eller i annat ärende som nu har nämnts.
Skolverket har i en promemoria 2005-10-27 redogjort för bestämmelser om skolans arbete med droger. I promemorian erinras om att i takt med ett barns stigande ålder och utveckling vårdnadshavarna och skolan skall ta allt större hänsyn till barnets egna synpunkter och önskemål och att det innebär att vårdnadshavarna inte alltid har rätt att ta del av sekretesskyddade uppgifter som rör barnet. Vidare påpekas att i gymnasieskolan de flesta elever blir myndiga och att detta betyder att man inte utan vidare från skolans sida kan lämna ut sekretessbelagda uppgifter om elever till föräldrarna. För elever som fyllt 18 år krävs antingen ett samtycke från eleven eller att skolan kommit fram till att det inte skulle vara till men för eleven att föräldrarna fick del av uppgifterna. Uppgifter om elevens närvaro är i regel offentliga. Vidare hänvisas till ett beslut av JO, där JO uttalat att det självfallet kan förekomma situationer, t.ex. sjukfall, där anhöriga till en person måste kontaktas utan att frågan om personens myndighetsålder får tillmätas någon som helst betydelse.
Utbildningsutskottet tog i betänkande 2005/06:UbU5 ställning till en motion om rätt för skolan att informera föräldrar till myndiga elever vid skolk. Utskottet hänvisade till att en person som fyllt 18 år själv bestämmer om sina personliga förhållanden och uttalade att förvisso kunde föräldrarna ha intresse av att få information om en myndig elevs förehavanden, men elevens självsbestämmanderätt vägde enligt utskottets mening tyngre än föräldrarnas intresse. Någon regel om en sådan rätt till information borde därför enligt utskottet inte införas i skollagen.
Utskottets ställningstagande
Frågan om utbyte av uppgifter mellan brottsbekämpande myndigheter bereds inom Regeringskansliet. Utskottet hänvisar till denna beredning och avstyrker motion 2005/06:Fi230 (c) yrkande 2.
Ansvaret för att myndigheterna och deras anställda har tillräcklig kunskap om gällande rätt, såsom sekretesslagens bestämmelser, bör enligt utskottets mening i första hand ligga på myndigheterna själva. Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något sådant tillkännagivande som begärs i motion 2005/06:K265 (fp). Motionen avstyrks.
Som utbildningsutskottet nyligen uttalat vid behandlingen av en motion om information från skolan till myndiga elevers föräldrar bestämmer en person som fyllt 18 år själv om sina personliga förhållanden. Utskottet avstyrker med hänvisning till utbildningsutskottets ställningstagande motion 2005/06:K460 (s).
Statens kärnkraftsinspektions (SKI) säkerhetskrav
Motionen
I motion 2005/06:N338 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -) yrkande 13 begärs ett tillkännagivande för regeringen om att sekretessen skall upphävas kring vilka säkerhetskrav Kärnkraftinspektionen har ställt på de olika kärnkraftsreaktorerna, när dessa säkerhetsförbättringar skall vara genomförda och till vilket belopp de kostnadsbedömts.
Bakgrund
Enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen gäller sekretess, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt, för uppgift om bl.a. enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretess som har föreskrivits med stöd av denna bestämmelse, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. I fråga om uppgift hos riksdagen eller en myndighet under riksdagen tillkommer motsvarande befogenhet enligt 11 kap. 3 § sekretesslagen i stället riksdagen.
Bestämmelser om sekretess finns också i sekretessförordningen (1980:657). I 2 § föreskrivs att sekretess gäller i den utsträckning som anges i bilagan till förordningen i statliga myndigheters verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt, för uppgifter om bl.a. en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgifterna röjs. I punkten 9 i bilagan anges verksamhet som består av utredning, planering, tillståndsgivning, tillsyn och stödverksamhet hos bl.a. Statens kärnkraftinspektion (SKI).
I samband med att styrelsen för SKI i oktober 2004 beslutade om nya föreskrifter om konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer samt allmänna råd, antog styrelsen en konsekvensutredning avseende föreskrifterna och de allmänna rådens kostnadsmässiga och andra konsekvenser. Konsekvensutredningen upprättades med utgångspunkt i uppgifter som reaktorinnehavare lämnat till SKI. I bilagor till utredningen redovisas, enligt vad som inhämtats från SKI, för varje reaktor de åtgärder som reaktorinnehavarna behöver vidta med anledning av de nya föreskrifterna med kostnadsberäkningar för varje åtgärd. En begäran om att få ut dessa uppgifter har avslagits av SKI med hänvisning till att de redovisar förhållanden som kommer att ha stor betydele för reaktorinnehavarnas affärsförhållanden med framtida leverantörer och att, eftersom det kan antas att de berörda reaktorinnehavarna skulle komma att lida skada om uppgifterna lämnades ut, sekretess gäller enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen och 2 § sekretessförordningen punkten 9 i bilagan. Konsekvensutredningen i övrigt finns tillgänglig på SKI:s hemsida.
Beslut av annan än regeringen eller riksdagen att inte lämna ut en handling får överklagas (2 kap. 15 § TF, 15 kap. 7 § sekretesslagen). Sådana beslut av SKI överklagas hos kammarrätten. Beslutet att inte lämna ut bilagan till konsekvensutredningen har enligt uppgift från SKI överprövats av och fastställts av kammarrätten, medan Regeringsrätten inte meddelat prövningstillstånd.
Utskottets ställningstagande
Beslut om utlämnande av en handling fattas normalt av den myndighet där handlingen finns. Beslut av en myndighet att inte lämna ut handlingar överklagas i allmänhet hos domstol. Nya framställningar om att få ut handlingar kan också göras till myndigheten själv. Om förhållandena ändrats, vilket kan inträffa bara genom den omständigheten att ytterligare tid har gått, kan myndigheten göra en annan avvägning mellan insyns- och sekretesskyddsintressena och därigenom komma till ett annat beslut.
Regeringen har som redovisats ovan möjlighet att för särskilt fall förordna om undantag från sekretess som har föreskrivits med stöd av 8 kap. 6 § sekretesslagen. Riksdagens möjlighet att förordna om undantag avser uppgifter som finns hos riksdagen eller någon av dess myndigheter.
Utskottet, som inte finner skäl att förorda någon ändring av sekretesslagen i nu aktuellt avseende, avstyrker med det anförda motion 2005/06:N338 (mp, -) yrkande 13.
Arkivfrågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om arkivfrågor med hänvisning till pågående beredning och vidtagna åtgärder.
Jämför reservation 4 (mp).
Motionerna
Två motioner avser arkivering av digitaliserat material.
I motion 2005/06:Kr382 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -) yrkande 23 begärs ett tillkännagivande för regeringen om att en ny lag om hantering av allmänna handlingar skall genomföras. Motionärerna hänvisar till det förslag som Osek lagt fram i delbetänkandet Ordning och reda bland allmänna handlingar (SOU 2002:79).
I motion 2005/06:K261 av Sverker Thorén (fp) begärs ett tillkännagivande för regeringen om att den offentliga sektorn skall lagra de digitala dokument som omfattas av offentlighetsprincipen eller på annat sätt är viktiga i arkivsyfte i öppna filformat.
Bakgrund
Som anges ovan bereds Oseks delbetänkande Ordning och reda bland allmänna handlingar alltjämt i Regeringskansliet tillsammans med kommitténs huvudbetänkande.
Under våren 2005 lämnades två propositioner till riksdagen som behandlade frågor om handlingar i digital form.
IT-politiska propositionen m.m.
I proposition 2004/05:175Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället finns ett avsnitt om gemensamma grundfunktioner i statsförvaltningen. I avsnittet framhålls att, i takt med att den offentliga förvaltningen utvecklas till att bli mer integrerad, kraven också ökar på att system och rutiner fungerar tillsammans. Det innebär att vissa typer av grundfunktioner måste utvecklas gemensamt och i form av öppna och gemensamma standarder.
Vidare finns ett avsnitt om öppen programvara och öppna standarder i offentlig förvaltning. Regeringen bedömer där att användningen av öppna standarder och öppna programvaror bör främjas och utvecklingen på området för öppna programvaror och öppen källkod följas upp löpande. Myndigheternas användningsområden för sådana produkter bör också utvärderas samt för- och nackdelar för offentlig förvaltning med att använda öppna programvaror och lämpliga handlingslinjer för Sverige inför arbetet inom EU angående användning av öppna programvaror utredas.
I avsnittet hänvisas till en kartläggning som Statskontoret gjort (Öppen programvara, 2003:8) och som visat att den offentliga förvaltningen inte var någon stor användare av öppen programvara.
Regeringen bedömde att användning av öppna programvaror och öppna standarder kunde vara ett sätt för offentlig sektor att minska kostnaderna för IT-användning och beroendet av proprietära programvaror samt pekade på att programvarutillverkningen i dag inom vissa områden dominerades av stora tillverkare med avsevärd marknadsmakt som till stor del orsakas av s.k. nätverksfördelar. Användningen av öppna programvaror och öppna standarder ökade möjligheterna att integrera olika datasystem med varandra. Möjligheten att underlätta integrering av nya system genom att använda öppna standarder borde vara av intresse för den offentliga sektorn överlag och främja konkurrensen på programvaruområdet.
Användning av öppna programvaror borde dessutom enligt propositionen kunna vara ett sätt att främja utvecklingen av elektronisk ärendehantering genom att säkerställa tillgänglighet för alla utan krav på att allmänheten har tillgång till viss proprietär programvara, förbättrad säkerhet genom att myndigheten fick full kännedom om programvaran och förbättrade möjligheter för arkivering.
Vidare anfördes i propositionen att Statskontorets arbete avseende öppna programvaror borde följas upp. Eftersom det behövdes kunskap om för- och nackdelar med att använda öppna programvaror i den offentliga förvaltningen samt en analys av kostnaderna, skulle ett uppdrag lämnas att utreda dessa frågor. Därvid skulle praktiska tillämpningar av sådana programvaror i offentlig förvaltning i Sverige och utomlands studeras särskilt samt lämpliga handlingslinjer för Sverige inför arbetet inom EU angående användning av öppna programvaror pekas ut. Enligt regeringen borde utvecklingen på området för öppna programvaror och öppen källkod följas upp, och det borde utvärderas vilka användningsområden för sådana produkter som kunde finnas hos myndigheterna. Man borde även stimulera användningen av öppna standarder genom att använda gemensamma grundfunktioner.
I betänkande 2005/06:TU4 över propositionen avstyrkte trafikutskottet motioner i ämnet och ansåg i likhet med regeringen att användningen av öppna standarder och öppna programvaror borde främjas och att utvecklingen på området för öppna programvaror och öppen källkod löpande borde följas upp. Utskottet såg det som ett angeläget arbete att myndigheternas användningsområden för sådana produkter utvärderades samt hänvisade till att regeringen aviserat att för- och nackdelar för offentlig förvaltning med att använda öppna programvaror samt lämpliga handlingslinjer för Sverige inför arbetet inom EU angående användning av öppna programvaror borde utredas. Utskottet utgick ifrån att många av de frågor som aktualiserats i motionsförslag skulle komma att tas upp till diskussion och analyseras i det sammanhanget och ville inte föregripa detta beredningsarbete.
Det nyinrättade Verket för förvaltningsutveckling (Verva) har enligt sin instruktion (SFS 2005:860) till uppgift bl.a. att främja användningen av enhetliga kvalitetskrav och riktlinjer för användningen av informationsteknik och utveckla användbarheten av och tillgängligheten till elektronisk information och elektroniska tjänster. Verva skall arbeta med IT-strategiska frågor.
Proposition om arkivfrågor
Regeringen lämnade våren 2005 också en proposition till riksdagen om arkivfrågor (prop. 2004/05:124). I propositionen framhölls att förutsättningarna för arkivverksamhet,en förändrats, till stor del som en följd av bl.a. den tekniska utvecklingen. Mot den bakgrunden bedömde regeringen det vara angeläget att arkivmyndigheterna på olika sätt deltar i utvecklingsarbetet och samarbetar med bl.a. andra arkiv- och arkivbildande myndigheter om frågor om långsiktigt bevarande och tillhandahållande av digital information. Riksarkivet och landsarkiven borde fortsätta sitt aktiva arbete inom digitaliseringsområdet såväl nationellt som internationellt.
Regeringen framhöll att den elektroniska förvaltningen ställer nya och större krav på arkivmyndigheterna och att det är en grundförutsättning för den framtida nätverksförvaltningen och utvecklingen mot 24-timmarsmyndigheten att det skapas hållbara tekniska och organisatoriska förutsättningar för bevarandet och tillhandahållandet av elektroniska handlingar. Det är av stor betydelse, anförde regeringen vidare, att Riksarkivet och andra arkivmyndigheter finns med i ett så tidigt skede som möjligt i detta arbete, bl.a. för att skapa förutsättningar för att finna lösningar som är gemensamma över institutions- och sektorsgränserna och det är viktigt att arbetet med dessa frågor sker i samarbete med arkivbildande myndigheter och myndigheter med särskilda uppgifter när det gäller elektronisk förvaltning, som Statskontoret. Av propositionen framgår att Riksarkivet medverkar i bl.a. Nämnden för elektronisk förvaltning (e-nämnden) som inrättades i januari 2004.
Mot bakgrund av att frågan om framtida tillhandahållande och tillgängliggörande inte var minst viktig hade regeringen i regleringsbrevet för 2005 gett Riksarkivet i uppdrag att redovisa de åtgärder som var nödvändiga för att på lång sikt säkra tillgången till allmänna handlingar i digital form. Redovisningen skulle fokusera på vad som krävs för att tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar, skyddet för allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen samt forskningens behov.
Den digitala arkivbildningen borde enligt regeringen ses i ett bredare samhällsperspektiv, och regeringen pekade på att förutsättningarna för ett långsiktigt bevarande av det digitala kulturarvet även skulle komma att belysas av regeringens IT-politiska strategigrupp, som tillsattes under 2003.
Kulturutskottet behandlade tillsammans med propositionen om arkivfrågor motioner om strategier för att bevara digitalt material (bet. 2004/05:KrU9). Utskottet konstaterade att frågan om långsiktigt digitalt bevarande var komplex, att de problem som svenska arkivmyndigheter har fanns även i andra länder som en följd av digitaliseringen och att en rad insatser för långsiktigt digitalt bevarande hade påbörjats, initierade av regeringen och av Riksarkivet. Några av dem hade redovisats, t.ex. det uppdrag som regeringen gett till Riksarkivet och som syftade till att säkra tillgången till digitala handlingar. Med hänvisning till dessa insatser ansåg utskottet det inte motiverat att tillstyrka motionsförslag om en nationell strategi för långsiktigt bevarande av digital information.
Utskottets ställningstagande
Beredningen inom Regeringskansliet av Oseks förslag om en ny lag om hantering av allmänna handlingar har ännu inte kunnat avslutas. Utskottet hänvisar till denna beredning och avstyrker motion 2005/06:Kr382 (mp, -) yrkande 23.
Regeringens synes enligt utskottets uppfattning vara väl medveten om de problem som aktualiseras i motion 2005/06:K261 (fp) och vidtar åtgärder för att de skall lösas. Utskottet avstyrker motionen.
Motioner behandlade i förenklad ordning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår med hänvisning till tidigare ställningstaganden att riksdagen avslår motionsyrkanden som behandlats tidigare under mandatperioden.
De under denna punkt upptagna motionsförslagen rör frågor som utskottet har behandlat och avstyrkt tidigare under innevarande mandatperiod, senast i betänkandena 2004/05:KU8, 2004/05:KU12 och 2004/05:KU17.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Generell integritetsskyddslagstiftning, punkt 1 (c) |
| av Kerstin Lundgren (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:K306 yrkande 2, 2005/06:K371 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:K399 yrkande 1 och avslår motion 2005/06:K306 yrkande 1.
Ställningstagande
I lagstiftningen saknas en enhetlig definition av vad som menas med uttrycket integritet. Jag anser det viktigt att ett helhetsgrepp tas och att de hot som finns mot integriteten definieras. Ett skydd för integriteten bör uttryckas och, som anges främst i motion 2005/06:K371, ges skydd i grundlagen. Jag anser vidare, såsom anförs i samma motion, att en lösning borde sökas som innebär att varje ny reglering som innebär en kränkning av integriteten i någon form borde föregås av en integritetskonsekvensbeskrivning. Utgångspunkten för en sådan beskrivning av konsekvenserna för den personliga integriteten bör tas i de tre grundläggande principerna ändamålsprincipen, behovsprincipen och proportionalitetsprincipen. En integritetskonsekvensbeskrivning behövs inte minst inför sådan lagstiftning som avser lagring av elektronisk kommunikation.
Det anförda bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening.
2. | Teknikoberoende integritetslagstiftning, punkt 2 (fp) |
| av Tobias Krantz (fp) och Helena Bargholtz (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:T500 yrkande 16.
Ställningstagande
I motion 2005/06:T500 yrkande 16 framhålls att den tekniska utvecklingen steg för steg ökar möjligheterna att blicka in i medborgarnas privatliv och att det finns ett stort behov av en omfattande analys av grunderna för integritetsskyddets framtida utformning. Vi anser med hänvisning till detta att regeringen snarast bör tillsätta en utredning om en generell teknikoberoende integritetslagstiftning.
Riksdagen bör ge regeringen det anförda till känna som sin mening.
3. | Åtgärdskrav för kärnkraftsreaktorer, punkt 7 (mp) |
| av Gustav Fridolin (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2005/06:N338 yrkande 13.
Ställningstagande
En följd av höjda säkerhetskrav för kärnkraftsreaktorer är att kostnaden för fortsatt drift ökar. Detta kan leda till att några reaktorer tas ur drift tidigare än om den nuvarande nivån behålls. Vid en bedömning av kostnaden för och rimligheten av fortsatt drift av olika reaktorer är uppgifter om vilka krav som ställs för att driften skall få fortsätta av väsentligt intresse. Sådana uppgifter bör därför inte vara belagda med sekretess och undanhållas den allmänna debatten.
Regeringen bör beakta det nämnda intresset och verka för att det kan tillgodoses, om så erfordras genom att föreslå ändring i sekretesslagen.
4. | Ny lag om hantering av allmänna handlingar , punkt 8 (mp) |
| av Gustav Fridolin (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr382 yrkande 23.
Ställningstagande
I modern offentlig förvaltning är alltmer material digitaliserat. Utvecklingen går allt snabbare fram inom detta område, liksom även utvecklingen av den offentliga förvaltningen i stort. Bland annat mot denna bakgrund är det av stor vikt att Oseks lagförslag i delbetänkandet Ordning och reda bland allmänna handlingar genomförs. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005
2005/06:K216 av Rolf Gunnarsson (m):
2005/06:K234 av Mia Franzén (fp):
1. | Riksdagen begär en noggrann översyn av gällande lagstiftning och dess tillämpning kring sekretess och handlingars offentlighet, särskilt vad gäller medicinsk forskning. |
2. | Riksdagen begär att översynen utmynnar i förslag till åtgärder som tydliggör undersökningspersoners rätt till sekretess, omfattande talerätten i dessa mål, i förhållande till vikten av handlingars offentlighet. |
2005/06:K253 av Rigmor Stenmark (c):
2005/06:K261 av Sverker Thorén (fp):
2005/06:K265 av Solveig Hellquist (fp):
2005/06:K306 av Åsa Torstensson (c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en parlamentarisk utredning med uppgift att följa och utvärdera hur människors integritet och privatliv åsidosatts. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagändringar med syfte att stärka den personliga integriteten, den fria tanken och det rörliga och öppna samhället i 2000-talets Sverige. |
2005/06:K322 av Cecilia Widegren (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda om offentlighetsprincipen missbrukas i syfte att planera och begå brott. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ta fram förslag för att stoppa eventuellt missbruk av offentlighetsprincipen. |
2005/06:K371 av Maud Olofsson m.fl. (c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en generellt tillämplig integritetsskyddslagstiftning, definierad och uttryckt i grundlagen. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det vid varje integritetspåverkande lagstiftningsåtgärd skall göras en integritetskonsekvensbeskrivning för att fastställa de konsekvenser en ny reglering kan komma att ha för den personliga integriteten. |
2005/06:K399 av Henrik von Sydow (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en integritetskonsekvensutredning inför beslut om lagring av elektronisk kommunikation. |
2005/06:K460 av Lars U Granberg och Kristina Zakrisson (båda s):
2005/06:K465 av Lars Johansson (s):
2005/06:Fi230 av Jörgen Johansson och Staffan Danielsson (båda c):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av sekretesslagstiftningen i syfte att effektivisera jakten på ekonomiska brottslingar. |
2005/06:Kr382 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -):
23. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en ny lag om hantering av allmänna handlingar genomförs. |
2005/06:T500 av Christer Winbäck m.fl. (fp):
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skydd för den personliga integriteten. |
2005/06:N338 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -):
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall upphäva sekretessen kring vilka säkerhetskrav Kärnkraftinspektionen ställt på de olika kärnkraftsreaktorerna, när dessa säkerhetsförbättringar skall vara genomförda och till vilket belopp de kostnadsbedömts. |