Konstitutionsutskottets betänkande 2005/06:KU26 | |
Kommunal demokrati och kompetens | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ett antal motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 gällande kommunal demokrati och kompetens. Utskottet behandlar vissa motioner i förenklad ordning. Dessa motioner rör förslag som behandlats och avstyrkts tidigare under mandatperioden.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden. Till betänkandet har fogats sju reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Översyn av lokaliseringsprincipen |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:K307. |
2. | Minoritetsåterremiss |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:K365. |
Reservation 1 (m, fp, kd, c, mp)
3. | Kommuners rätt att besluta sitt eget namn |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:K268 yrkande 2. |
Reservation 2 (c, mp) - motiveringen
4. | Brukarinflytande för äldre |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:K439. |
5. | Det civila samhället |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:U203 yrkandena 3-6. |
6. | Relationen mellan stat och kommun i finansiellt hänseende |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:K319 yrkande 2 och 2005/06:K471 yrkande 2. |
7. | Kommuners möjlighet till rättsprövning |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:K406. |
Motionsförslag behandlade i förenklad ordning
8. | Kommundelning |
| Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K345 yrkande 2 och 2004/05:K430 yrkande 1. |
Reservation 3 (c)
9. | Övriga motionsförslag behandlade i förenklad ordning |
| Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden. |
Reservation 4 (m)
Reservation 5 (fp)
Reservation 6 (kd)
Reservation 7 (mp)
Stockholm den 11 maj 2006
På konstitutionsutskottets vägnar
Göran Lennmarker
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Inger Jarl Beck (s), Mats Einarsson (v), Anders Bengtsson (s), Helene Petersson (s), Helena Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c), Billy Gustafsson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Karin Åström (s), Gustav Fridolin (mp), Carl-Erik Skårman (m), Liselott Hagberg (fp) och Helena Höij (kd).
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 9
Motion | Motionärer | Yrkanden | |
9. | Övriga motionsförslag behandlade i förenklad ordning | ||
2005/06:K206 | Rolf Gunnarsson (m) |
| |
2005/06:K211 | Ulf Sjösten och Jeppe Johnsson (båda m) |
| |
2005/06:K214 | Rolf Gunnarsson (m) |
| |
2005/06:K227 | Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |
| |
2005/06:K228 | Marietta de Pourbaix-Lundin (m) | 1 och 2 | |
2005/06:K245 | Torsten Lindström (kd) |
| |
2005/06:K251 | Bengt-Anders Johansson (m) |
| |
2005/06:K264 | Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |
| |
2005/06:K268 | Johan Linander (c) | 1 | |
2005/06:K299 | Anne Marie Brodén (m) |
| |
2005/06:K301 | Hans Backman (fp) |
| |
2005/06:K302 | Ingemar Vänerlöv (kd) |
| |
2005/06:K303 | Ingemar Vänerlöv (kd) |
| |
2005/06:K319 | Jörgen Johansson (c) | 1 | |
2005/06:K320 | Mikaela Valtersson m.fl. (mp) | 1-3 | |
2005/06:K326 | Else-Marie Lindgren och Torsten Lindström (båda kd) |
| |
2005/06:K373 | Margareta Israelsson (s) |
| |
2005/06:K392 | Ingvar Svensson m.fl. (kd) |
| |
2005/06:K396 | Martin Nilsson (s) |
| |
2005/06:K408 | Kerstin Lundgren (c) |
| |
2005/06:K430 | Tobias Krantz m.fl. (fp) | 9 | |
2005/06:K431 | Kurt Kvarnström och Per Erik Granström (båda s) |
| |
2005/06:K450 | Tobias Krantz m.fl. (fp) | 1, 2, 5 och 7 | |
2005/06:K471 | Jörgen Johansson och Anders Larsson (båda c) | 1 | |
2005/06:Fi318 | Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) | 8 | |
2005/06:Sk496 | Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) | 8 | |
2005/06:Sf429 | Per Westerberg m.fl. (m) | 6 | |
2005/06:Sf432 | Göran Hägglund m.fl. (kd) | 12 | |
2005/06:So364 | Peter Eriksson m.fl. (mp, -) | 25 | |
2005/06:So699 | Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -) | 9 | |
2005/06:Ub380 | Anne-Marie Pålsson och Anne Marie Brodén (båda m) | 2 | |
2005/06:Ub430 | Mikael Oscarsson (kd) | 2 | |
2005/06:T500 | Christer Winbäck m.fl. (fp) | 12 | |
2005/06:N242 | Tobias Krantz (fp) | 4 | |
2005/06:N480 | Göran Hägglund m.fl. (kd) | 6 | |
2005/06:A258 | Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -) | 15 |
Redogörelse för ärendet
Ärendet består av 55 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2004 och 2005. Huvuddelen av motionsförslagen avser frågor som utskottet tidigare under innevarande mandatperiod har behandlat och avstyrkt i följande betänkanden: 2002/03:KU21 Frågor om kommunal kompetens, 2003/04:KU3 Frågor om kommunal demokrati, 2003/04:KU19 Demokratifrågor, 2004/05:KU14 Statlig förvaltning, m.m., 2004/05:KU18 Kommunal demokrati och kompetens - förenklad ordning, 2004/05:KU30 Kommunal demokrati och kompetens, 2005/06:KU9 Ny vallag och 2005/06:KU12 Förändrad länsindelning m.m. Utskottet avstyrker nu i förenklad form samtliga dessa motioner. Även vissa motioner som i följande betänkanden har behandlats och avstyrkts av andra utskott avstyrks här i förenklad ordning: 2003/04:SoU2 Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken, 2003/04:SoU4 Äldrepolitik och 2003/04:TU1 Utgiftsområde 22 Kommunikationer.
Utskottets överväganden
Översyn av lokaliseringsprincipen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till aviserad utredning en motion om att lokaliseringsprincipen i kommunallagen skall ses över.
Motionen
I motion 2005/06:K307 av Jörgen Johansson (c) föreslås att den s.k. lokaliseringsprincipen i kommunallagen skall ses över. Motionären menar att den gällande ordningen inte lever upp till dagens krav och förhindrar samordning mellan kommuner. Som exempel nämns att två eller flera kommuner i dag inte gemensamt kan anställa en kommunjurist, eller att en större kommun inte får erbjuda mindre kommuner sina tjänster på området, eftersom det står i strid med lokaliseringsprincipen.
Gällande ordning
Kommuner och landsting får enligt 2 kap. 1 § kommunallagen själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller dess medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Stadgandet ger bl.a. uttryck för den s.k. lokaliseringsprincipen. Innebörden av denna princip är att angelägenheterna skall ha anknytning till det egna kommunområdet eller de egna medlemmarna (prop. 1990/91:117 s. 28).
Kommande översyn av kommunallagen
Enligt vad utskottet inhämtat från Justitiedepartementet förbereds för närvarande inom departementet tillsättandet av en utredning som skall se över kommunallagen, bl.a. de delar som omfattar lokaliseringsprincipen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att det för närvarande pågår förberedelser för tillsättandet av en utredning som skall se över bl.a. de bestämmelser i kommunallagen som avser lokaliseringsprincipen. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion 2005/06:K307 (c).
Minoritetsåterremiss
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande en motion om ändring av bestämmelser kring minoritetsåterremiss. Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c, mp).
Motionen
I motion 2005/06:K365 av Torkild Strandberg m.fl. (fp) anförs att den som yrkar på återremiss av ett ärende i fullmäktige också bör ha möjlighet att påverka remissens innehåll. Sedan 2002 finns i kommunallagen en bestämmelse om att ett ärende i fullmäktige skall återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Återremissen skall motiveras. Lagens utformning innebär, enligt motionärerna, att den återremiss en minoritet får till stånd kan göras betydelselös genom att majoriteten driver igenom en helt annan motivering än den som minoriteten avsett. Så har också enligt motionärerna skett vid ett flertal tillfällen.
Gällande ordning
Enligt 5 kap. 36 § kommunallagen (1991:900) skall ett ärende i fullmäktige bordläggas eller återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats krävs dock enkel majoritet. Vidare krävs enkel majoritet för bordläggning eller återremiss i fråga om val. Ett beslut om återremiss skall motiveras.
Syftet med att beslut om återremiss skall motiveras är att klargöra vad som ytterligare bör utredas för det beredande organet (prop. 2001/02:80 s. 144). Omfattningen av beredningsåtgärderna beslutas genom majoritetsbeslut. Skälet för den ordningen är, enligt propositionen, att förhindra ren obstruktion från minoriteten (s. 79). I den bedömning som därvid görs är det möjligt att väga in kraven på att beslut skall kunna fattas inom en rimlig tidsperiod. Det är också majoriteten som avgör när ärendet kan anses vara tillräckligt berett för att åter behandlas i fullmäktige.
Tidigare behandling
Våren 2002 behandlade utskottet regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet och tillstyrkte därvid förslaget till den nuvarande ordningen om återremiss (bet. 2001/02:KU14). Utskottet behandlade även en följdmotion om att det är den minoritet som begär återremissen som skall utforma motiven för återremissen. Utskottet ansåg att det inte behövdes några föreskrifter av det slag som aktualiserades i motionen. Motionen avstyrktes. Riksdagen följde utskottet (rskr. 2001/02:190).
Våren 2005 behandlade utskottet en motion med samma innebörd som den nu aktuella (bet. 2004/05:KU30). Utskottet anförde därvid att de som begärt en återremiss i det stora flertalet fall självklart också bör formulera motiven för beslutet. Under speciella omständigheter, när syftet med återremissen enbart är att obstruera fullmäktiges beslutsfattande, kan det dock finnas skäl för majoriteten att formulera motiven, t.ex. för att förhindra att återremissen medför en orimlig tidsutdräkt. Dock, framhöll utskottet, måste denna möjlighet för majoriteten nyttjas med stor försiktighet i kommunerna och landstingen. Det bör endast vara i undantagsfall som det finns skäl för majoriteten att besluta om andra motiv än de som minoriteten har anfört. Utskottet utgick från att regeringen skulle följa utvecklingen och, om det ansågs erforderligt, återkomma till riksdagen.
Reservation avgavs av de ledamöter i utskottet som företrädde m, fp, kd, c och mp. I reservationen föreslogs ett tillkännagivande om att regeringen skulle utreda frågan och sedan återkomma till riksdagen med eventuella förslag. Riksdagen följde utskottet (prot. 2004/05:104).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motion 2005/06:K365 (fp).
Kommuners rätt att besluta sitt eget namn
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om att kommunerna själva skall få besluta vad de skall heta. Jämför reservation 2 (c, mp).
Motionen
I motion 2005/06:K268 av Johan Linander (c) yrkande 2 föreslås att kommunerna själva skall få besluta vad de skall heta. I motionen anförs att den nuvarande ordningen, dvs. att regeringen beslutar vad en kommun skall ha för namn, är ett av de mer extrema fallen av detaljstyrning.
Gällande ordning
Regeringen fastställer namn på kommuner och landsting med stöd av lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting. Till beslut om ändring av rikets indelning (t.ex. delning av en kommun eller ett landsting) hör beslut om namn för de nya kommunerna eller landstingen. Beslut om själva namnet är dock inte reglerat i indelningslagen. Däremot finns namnfrågan behandlad i förarbetena till lagen (prop. 1978/79:157 s. 101). Där sägs att när en ny kommun bildas måste namn bestämmas för den nybildade enheten och att det ankommer på regeringen att besluta i namnfrågan, varvid berörda kommuners synpunkter skall beaktas. I propositionen anges också att samråd bör ske med bl.a. Riksantikvarieämbetet vid bestämmande av kommunnamn.
Frågan om ändring av kommun- och landstingsnamn utan samband med indelningsändring är inte lagreglerad. Ortnamnsutredningen redogjorde i sitt betänkande Ortnamns värde och vård (SOU 1982:45 s. 26) för hur sådana ärenden hanteras. Enligt redogörelsen handlades förslag till ändring av namn på kommun eller landsting utan samband med ändring av rikets indelning av Utbildningsdepartementet, oftast i gemensam beredning med Bostadsdepartementet och i förekommande fall även andra departement.
Kulturarvsutredningen sammanställde i betänkandet Skyddet av kulturmiljön (SOU 1996:128 s. 220 f.) den vid tidpunkten rådande ansvarsfördelningen för namnsättning och namngranskning. Vad gäller namn på kommuner och landsting angavs där att regeringen är beslutande myndighet och att 1 kap. 1 § indelningslagen är tillämplig reglering. I en kommentar till sammanställningen angavs att regleringen i många fall inte uttryckligen avser befogenheten att bestämma namn (t.ex. på kommuner och landsting), utan den får utläsas indirekt.
Tidigare bedömningar och förslag
Regeringen tog i proposition 1984/85:100 (bil. 10 s. 467) ställning till Ortnamnsutredningens förslag om en ny ortnamnslag i vilken skulle regleras vilka myndigheter som skulle vara ansvariga för den offentliga ortnamnsverksamheten. Regeringen avvisade förslaget med motiveringen att regler för ortnamnsgivning, som måste ske genom lämpliga avvägningar mellan språkvetenskapliga, kulturhistoriska och administrativa aspekter, med nödvändighet måste vara mycket allmänt hållna och därför knappast skulle ge önskvärd vägledning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar inte motionärens uppfattning att varje kommun bör kunna besluta om vad den skall heta. Det är självklart att varje kommun bör ha ett stort inflytande härvidlag. Vid beslut om ändring av kommunnamn måste emellertid avvägningar kunna göras mellan flera intressen än den förhandenvarande opinionen, och eventuella konsekvenser även för andra än den aktuella kommunen måste kunna beaktas. Motion 2005/06:K268 (c) yrkande 2 avstyrks således.
Brukarinflytande för äldre
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till aviserad utredning en motion om brukarinflytande för äldre.
Motionen
Jan Björkman m.fl. (s) föreslår i motion 2005/06:K439 att riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om de äldres brukarinflytande. Motionärerna vill att regeringen prövar frågan om hur de äldres inflytande i de politiska beslutsprocesserna kan säkerställas på ett tydligare sätt.
Nationellt styrdokument för äldreomsorgen
Riksdagen beslutade i juni 1998 om Nationell handlingsplan för äldrepolitiken 1999-2001 (prop. 1997/98:113, bet. 1997/98:SoU24, rskr. 1997/98:307). Riksdagen fastställde därvid fyra nationella mål vilka anger inriktningen för den framtida äldrepolitiken. Enligt målen skall äldre personer bl.a. kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag och ha tillgång till god vård och omsorg.
I regeringens proposition 2005/06:115 Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre, som under innevarande vår behandlas av socialutskottet, anför regeringen att det behövs ett samlat styrdokument för den fortsatta utvecklingen av vården och omsorgen om äldre personer (s. 92). Styrdokumentet bör, anför regeringen, behandla exempelvis bemötandet av äldre och anhöriga samt möjligheterna till deltagande i samhällets aktiviteter och att kunna bestämma över sin vardag och ha inflytande över vården och omsorgen. I propositionen aviserar regeringen att den skall tillsätta en utredning med uppgift att ta fram ett nationellt styrdokument för äldreomsorgen som skall fungera som en konkret vägledning i arbete i enlighet med de nationella målen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringen avser tillsätta en utredning för att ta fram ett nationellt styrdokumentet för äldreomsorgen. I styrdokumentet kommer bl.a. äldres möjligheter till deltagande i samhället och inflytande över vården och omsorgen att behandlas. Mot denna bakgrund ser utskottet inget behov av ett tillkännagivande från riksdagens sida om brukarinflytande för äldre och avstyrker motion 2005/06:K439.
Det civila samhället
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till pågående utredning motionsyrkanden om det civila samhället.
Motionen
I motion 2005/06:U203 av Ana Maria Narti (fp) betonas det civila samhällets betydelse. Det civila samhället är dock inte ohotat. Strängt centraliserade, repressiva stater strävar efter att öppet utplåna de fristående rörelserna eller försöker annektera dem och dölja förtrycket bakom fasaden av fungerande samverkan. Även i demokratiska välfärdsstater återfinns, enligt motionären, tendenser som begränsar eller hindrar utvecklingen av en stark tredje sektor. Vidare utgör intoleranta ideologier en allvarlig fara mot den tredje sektorn. De verkar både som uppifrån kommande påtryckningar och som försök att underifrån infiltrera fristående organisationer för att vända deras verksamhet i odemokratisk riktning. Enligt motionären bör totalitära tendenser som söker infiltrera det civila samhället bekämpas (yrkande 3). Vidare bör det ske en förnyelse i delar av det svenska civila samhället (yrkande 4). Under de senaste åren har, enligt motionären, alltfler larmsignaler kommit från undersökningar och debatter kring svenska NGO:er. Avslöjanden om fusk med antalet medlemmar i ungdomsorganisationer samt invandrarorganisationer och alltså också med rätten till bidrag har skapat bilden av en korrumperad och opålitlig atmosfär inne i vissa delar av det civila samhället. Motionären anser att modellerna för offentlig finansiering av det svenska civila samhället bör förändras (yrkande 5) och nya utvärderingsmodeller för de fristående organisationerna bör inrättas (yrkande 6). Ett av de oftast använda kriterierna i utvärderingar av olika organisationers insatser är, enligt motionären, redovisning av antalet medlemmar, och ju större organisation, desto större bidrag. Motionären anser att detta synsätt bör förkastas. Det är inte mekaniska kvantitativa kriterier - antalet verkliga eller framfuskade medlemmar - som ger demokratiskt värde till en organisation. Det som i första hand bör värderas är kvaliteten i det arbete organisationen redovisar och kvaliteten i redovisningen av ekonomi och verksamhet.
Folkrörelsepolitiken
Regeringen har inrättat folkrörelsepolitiken som ett eget politikområde (se t.ex. prop. 2005/06:1 utg.omr. 17 avsnitt 7). Politikområdet omfattar generella frågor som rör människors möjligheter att organisera sig i folkrörelser, föreningar och liknande sammanslutningar samt villkoren och förutsättningarna för dessa sammanslutningar. Dessutom omfattar det bl.a. regeringens och dess förvaltningsmyndigheters samlade dialog och samverkan med föreningslivet samt statistik, forskning och övrig kunskapsbildning om folkrörelser och föreningslivet i övrigt.
I budgetpropositionen för 2006 redovisade regeringen insatser och resultat avseende folkrörelsepolitiken. Vad gäller politikens inriktning anförde regeringen bl.a. att den under hösten 2005 avsåg att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av den samlade folkrörelsepolitiken, vilket blir den första samlade översynen sedan politikområdet inrättades. Utredaren skulle ges i uppdrag att se över den framtida folkrörelsepolitikens inriktning, omfattning och utformning, föreslå åtgärder rörande bidragsgivning och annan finansiering av folkrörelsernas och det övriga föreningslivets verksamhet samt se över hur forskningen om folkrörelserna och det övriga föreningslivet skulle kunna fortsätta att utvecklas.
Regeringen anförde också att den inom ramen för arbetsgruppen för frågor rörande folkrörelser och social ekonomi skulle fortsätta utveckla samordningen av folkrörelsepolitikens olika delar.
I oktober 2005 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om den statliga folkrörelsepolitiken i framtiden (dir. 2005:117). Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 30 juni 2007.
Utskottets ställningstagande
För närvarande pågår en översyn av den framtida folkrörelsepolitikens inriktning, omfattning och utformning. Utredningen skall bl.a. även föreslå åtgärder rörande bidragsgivning och annan finansiering av folkrörelsernas och det övriga föreningslivets verksamhet. Mot denna bakgrund ser utskottet inget skäl för riksdagen att tillkännage för regeringen vad som anförs i motion 2005/06:U203 (fp) yrkandena 3-6 och avstyrker dessa.
Relationen mellan stat och kommun i finansiellt hänseende
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till pågående utredning motioner om relationen mellan stat och kommun i finansiella frågor.
Motionerna
I motion 2005/06:K319 av Jörgen Johansson (c) yrkande 2 föreslås att metoder skall utarbetas för att tydliggöra kostnader som härrör från rättighetslagstiftning. I motion 2005/06:K471 yrkande 2 föreslår Jörgen Johansson och Anders Larsson (c) att det bör införas ett obligatoriskt samråd mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting före avlämnandet av propositionen om statsbudgeten och den ekonomiska vårpropositionen. Det är enligt motionärerna inte rimligt att kommunala företrädare, som i dag, med spänning skall vänta på signaler från statsmakten och efter givna signaler snabbt omstrukturera sin verksamhet för att erhålla behövliga statsbidrag.
Ansvarskommittén
I den andra etappen av sitt uppdrag skall Ansvarskommittén analysera och bedöma om struktur och uppgiftsfördelning inom staten och mellan staten, landstingen och kommunerna behöver förändras (dir. 2004:93). Syftet är dels att förbättra samhällsorganisationens möjligheter att hantera framtidens välfärdsåtaganden och bidra till ökad tillväxt inom ramen för hållbar utveckling, dels att förbättra medborgarnas möjligheter till inflytande, insyn och ansvarsutkrävande genom att skapa en tydligare samhällsorganisation. Kommittén skall särskilt lämna förslag på vilka uppgifter som den kommunala nivån bör ansvara för. Utifrån en samlad analys skall kommittén föreslå en övergripande samhällsorganisation samt principer för relationen mellan staten och den kommunala nivån.
Ansvarskommittén skall vidare se över och analysera vissa centrala delar av den statliga styrningen av samhällsorganisationen. Detta berör både relationen mellan regeringen och de statliga myndigheterna och mellan staten och den kommunala nivån. I denna del av uppdraget skall kommittén övergripande analysera riksdagens och regeringens styrning av de kommunala verksamheterna med hjälp av generella respektive specialdestinerade statsbidrag. En utgångspunkt för kommitténs uppdrag är att styrning med hjälp av generella statsbidrag utgör en huvudprincip, men att det kan finnas situationer när specialdestinerade statsbidrag är att föredra. Kommittén bör klargöra när respektive bidrag är mest lämpat att använda. Samtidigt skall kommittén göra en övergripande analys av finansieringsprincipens tillämpning i enlighet med de av riksdagen fastställda riktlinjerna och, om den anser det motiverat, lämna förslag på hur tillämpningen av denna princip skulle kunna tydliggöras.
Grundlagsutredningen
Grundlagsutredningen har i uppdrag att göra en samlad översyn av regeringsformen (dir. 2004:96). Översynen omfattar också frågor som rör eller har anknytning till den kommunala demokratin, t.ex. frågan om kommunala extra val. När det gäller kommunala frågor innefattande regionfrågor, kompetensfördelningsfrågor och kommunalt självstyre konstaterar regeringen i utredningens direktiv att de i stort faller inom det uppdrag som Ansvarskommittén har. Vidare konstateras att det i Ansvarskommitténs uppdrag också ingår att bedöma behovet av förändringar i uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan de statliga och kommunala nivåerna. I den utsträckning Ansvarskommitténs arbete kan komma att förutsätta ändringar i regeringsformen eller i andra författningar av konstitutionell natur bör dessa emellertid, enligt direktiven, hanteras inom ramen för Grundlagsutredningens översyn, och regeringen avser i sådant fall att genom tilläggsdirektiv komplettera utredningens uppdrag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att pågående utredningsarbete inte bör föregripas och avstyrker motionerna 2005/06:K319 (c) yrkande 2 och 2005/06:K471 yrkande 2.
Kommuners möjlighet till rättsprövning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet delar inte uppfattningen att även kommuner bör kunna begära rättsprövning och avstyrker en motion därom.
Motionen
I motion 2005/06:K406 av Catharina Bråkenhielm (s) föreslås ett tillkännagivande om vad som anförs i motionen om kommuners möjlighet till överklaganden. I motionen omnämns kommunala beslut om att anta detaljplaner, som kan överprövas i två instanser, först i länsstyrelserna och sedan hos regeringen. Därefter finns möjlighet att ansöka om rättsprövning hos Regeringsrätten. I motionen anförs att enskild part kan överklaga förvaltningsbeslut av regeringen till Regeringsrätten för rättslig prövning men att kommunerna inte har denna möjlighet, trots att de företräder majoriteten av kommunmedlemmarna genom sina förtroendevalda. Den, enligt motionären, underliga situationen kan då uppstå att ett ärende som med framgång överklagas av ett fåtal kommunmedlemmar till regeringen inte kan överklagas till Regeringsrätten av kommunen, som företräder en majoritet av kommunmedlemmarna. Denna orättvisa bör, enligt motionären, tas bort.
Gällande ordning
Lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut tillkom för att tillgodose den enskildes rätt till domstolsprövning av civila rättigheter enligt den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Prövningen avser om förvaltningsbeslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Om domstolen finner att förvaltningsbeslutet strider mot någon rättsregel och det inte är uppenbart att felet saknat betydelse för avgörandet skall den upphäva beslutet och, om det behövs, återförvisa ärendet till den myndighet som meddelat beslutet.
Enligt lagmotiven kan, utöver förenligheten med gällande rätt, sådant som faktabedömning, bevisvärdering och ett besluts förenlighet med regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet omfattas av prövningen (prop. 1987/88:69 s. 23 och 234).
Rättsprövningen är något mer omfattande än laglighetsprövningen, men ändå ingen fullständig prövning. Regeringsrätten kan inte sätta något nytt beslut i det prövade beslutets ställe, utan endast fastställa eller upphäva det.
När det gäller omfattningen på överprövningen har Regeringsrätten i ett rättsprövningsärende (RÅ 1994 ref. 39) funnit att det inte finns något som hindrar att besvärsmyndigheten vid prövningen av enskild persons överklagande i ett planärende beaktar - förutom klagandens enskilda intresse - också de allmänna intressen som enligt klagandens påstående står emot planen. Enligt Regeringsrättens uppfattning kan emellertid det materiella innehållet i plan- och bygglagens regelsystem leda till att prövningen ändå i realiteten blir mycket begränsad. Skälet till detta är enligt Regeringsrätten att lagen bygger på principen om decentralisering av beslutsfattandet och kommunalt självbestämmande i frågor som rör bl.a. riktlinjerna för markanvändningen inom kommunen. En konsekvens av detta är enligt Regeringsrätten att den statliga kontroll som besvärsprövningen innefattar i många fall bör stanna vid en prövning av om ett överklagat kommunalt beslut ligger inom ramen för det handlingsutrymme som de materiella reglerna ger kommunen.
Utskottets ställningstagande
Syftet bakom införandet av rättsprövningsinstitutet var att tillgodose den enskildes rätt till domstolsprövning av civila rättigheter enligt Europakonventionen, inte att i allmän mening skapa ytterligare en instans i rättssystemet. Utskottet delar därför inte uppfattningen att även kommuner bör kunna begära rättsprövning och avstyrker motion 2005/06:K406 (s).
Motionsförslag behandlade i förenklad ordning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår med hänvisning till tidigare ställningstaganden att riksdagen avslår motionsyrkanden som behandlats tidigare under innevarande mandatperiod. Jämför reservationerna 3 (c), 4 (m), 5 (fp), 6 (kd) och 7 (mp).
De under denna punkt upptagna motionsförslagen rör frågor som konstitutionsutskottet har behandlat och avstyrkt tidigare under innevarande mandatperiod i bl.a. betänkandena 2002/03:KU21, 2003/04:KU3, 2003/04:KU19, 2004/05:KU18 och 2004/05:KU30. Under punkten finns även ett antal motionsförslag som under mandatperioden behandlats i andra utskott.
Utskottet hänvisar till de bedömningar som därvid gjorts och finner inte skäl att nu ta upp dessa frågor till närmare behandling.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Minoritetsåterremiss, punkt 2 (m, fp, kd, c, mp) |
| av Göran Lennmarker (m), Helena Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c), Nils Fredrik Aurelius (m), Gustav Fridolin (mp), Carl-Erik Skårman (m), Liselott Hagberg (fp) och Helena Höij (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om minoritetsåterremiss. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:K365.
Ställningstagande
Sedan 2002 finns i 5 kap. 36 § kommunallagen en bestämmelse om att ett ärende i kommunfullmäktige skall återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Vidare stadgas att återremissen skall motiveras.
Som lagen är utformad kan den återremiss en minoritet får till stånd göras betydelselös genom att majoriteten, genom ett beslut med enkel majoritet, driver igenom en helt annan motivering till återremissen än den som minoriteten avsett. Motiveringen som åtföljer en återremiss bör formuleras av dem som har begärt återremissen, dvs. av minoriteten när det är fråga om en minoritetsåterremiss. Vi anser att regeringen bör utreda frågan och sedan återkomma till riksdagen med eventuella förslag. Med bifall till motion 2005/06:K365 bör riksdagen som sin mening ge regeringen detta till känna.
2. | Kommuners rätt att besluta sitt eget namn, punkt 3 - motiveringen (c, mp) |
| av Kerstin Lundgren (c) och Gustav Fridolin (mp). |
Ställningstagande
Med hänvisning till att den aktuella frågan kan komma upp i Ansvarskommitténs eller Grundlagsutredningens arbete och att detta arbete inte bör föregripas anser vi att motion 2005/06:K268 yrkande 2 bör avstyrkas.
3. | Kommundelning, punkt 8 (c) |
| av Kerstin Lundgren (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kommundelning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:K345 yrkande 2 och 2004/05:K430 yrkande 1.
Ställningstagande
Utskottet har inom ramen för förenklad motionshantering avstått från att närmare behandla motionerna 2004/05:K345 yrkande 2 och 2004/05:K430 yrkande 1, som jag ansett att utskottet borde ha tillstyrkt. Eftersom mitt ställningstagande inte tidigare kommit till uttryck i någon reservation (c) beträffande motsvarande frågor får jag därför anföra följande.
Starka och självstyrande regioner innebär att en 2000-talets kommundelningsreform är genomförbar där storleken bestående av antalet kommuninvånare har mindre betydelse. Det är mycket anmärkningsvärt att regeringen, Miljöpartiet och Vänsterpartiet med "tvång" genom löften om pengar skall tvinga fram en kommunsammanslagning. Man missar de många människornas vilja att vara med i det demokratiska arbete som betonar närheten till förtroendevalda, vilka har makt och befogenheter att göra självständiga kommunala beslut. Det är dags att vända på perspektivet och begära att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på en reform med ekonomiskt stöd till kommuner som genomför en kommundelning.
4. | Övriga motionsförslag behandlade i förenklad ordning, punkt 9 (m) |
| av Göran Lennmarker (m), Nils Fredrik Aurelius (m) och Carl-Erik Skårman (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om motionsförslag behandlade i förenklad ordning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:K214, 2005/06:K264, 2005/06:K392, 2005/06:Fi318 yrkande 8, 2005/06:Sk496 yrkande 8, 2005/06:Sf429 yrkande 6, 2005/06:Sf432 yrkande 12, 2005/06:So699 yrkande 9, 2005/06:Ub380 yrkande 2 och 2005/06:Ub430 yrkande 2 och avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Ställningstagande
Utskottet har inom ramen för förenklad motionshantering avstått från att närmare behandla de motioner som finns upptagna i förslagspunkt 9. I fråga om de motionsförslag som vi ansett att utskottet borde ha tillstyrkt hänvisar vi till tidigare ställningstagande beträffande motsvarande frågor som kommer till uttryck i en reservation i betänkande 2002/03:KU21 (se även bet. 2004/05:KU18).
5. | Övriga motionsförslag behandlade i förenklad ordning, punkt 9 (fp) |
| av Helena Bargholtz (fp) och Liselott Hagberg (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om motionsförslag behandlade i förenklad ordning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:K430 yrkande 9, 2005/06:K450 yrkandena 1, 5 och 7 samt 2005/06:T500 yrkande 12 och avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Ställningstagande
Utskottet har inom ramen för förenklad motionshantering avstått från att närmare behandla de motioner som finns upptagna i förslagspunkt 9. I fråga om de motionsförslag som vi ansett att utskottet borde ha tillstyrkt hänvisar vi till tidigare ställningstagande beträffande motsvarande frågor som kommer till uttryck i reservationer i betänkandena 2003/04:KU19 och 2004/05:KU30 (se även bet. 2004/05:KU18).
6. | Övriga motionsförslag behandlade i förenklad ordning, punkt 9 (kd) |
| av Helena Höij (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om motionsförslag behandlade i förenklad ordning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:K214, 2005/06:K264, 2005/06:K392, 2005/06:Fi318 yrkande 8, 2005/06:Sk496 yrkande 8, 2005/06:Sf429 yrkande 6, 2005/06:Sf432 yrkande 12, 2005/06:So699 yrkande 9, 2005/06:Ub430 yrkande 2 och 2005/06:N480 yrkande 6, bifaller delvis motion 2005/06:Ub380 yrkande 2 och avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Ställningstagande
Utskottet har inom ramen för förenklad motionshantering avstått från att närmare behandla de motioner som finns upptagna i förslagspunkt 9. I fråga om de motionsförslag som jag ansett att utskottet borde ha tillstyrkt hänvisar jag till tidigare ställningstagande beträffande motsvarande frågor som kommer till uttryck i reservationer i betänkande 2002/03:KU21 (se även bet. 2004/05:KU18).
7. | Övriga motionsförslag behandlade i förenklad ordning, punkt 9 (mp) |
| av Gustav Fridolin (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om motionsförslag behandlade i förenklad ordning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:K214, 2005/06:K264, 2005/06:K320 yrkandena 1-3, 2005/06:K392, 2005/06:Fi318 yrkande 8, 2005/06:Sk496 yrkande 8, 2005/06:Sf429 yrkande 6, 2005/06:Sf432 yrkande 12, 2005/06:So699 yrkande 9, 2005/06:Ub380 yrkande 2, 2005/06:Ub430 yrkande 2 och 2005/06:A258 yrkande 15 och avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Ställningstagande
Utskottet har inom ramen för förenklad motionshantering avstått från att närmare behandla de motioner som finns upptagna i förslagspunkt 9. I fråga om de motionsförslag som jag ansett att utskottet borde ha tillstyrkt hänvisar jag till tidigare ställningstagande beträffande motsvarande frågor som kommer till uttryck i reservationer i betänkandena 2002/03:KU21, 2003/04:KU19 och 2004/05:KU30 (se även bet. 2004/05:KU18).
Särskilda yttranden
1. | Det civila samhället, punkt 5 (kd) |
| Helena Höij (kd) anför: |
Ett vitalt civilt samhälle är av största vikt för en levande demokrati och ett mänskligt samhälle. Därför måste stat och kommun inte bara stödja det engagemang som finns i olika medborgarsammanslutningar och bejaka den flora av fria och från staten oberoende medborgarsammanslutningar som finns i samhället utan också underlätta för den ideella sektorns samverkan med det offentliga.
Detta har Kristdemokraterna lyft fram i flera motioner under mandatperioden (t.ex. i vår demokratimotion 2005/06:K455 och i motionen med anledning av regeringens handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2005/06:K21) vilka har behandlats i andra betänkanden.
2. | Det civila samhället, punkt 5 (c) |
| Kerstin Lundgren (c) anför: |
Enligt min mening finns det anledning att särskilt framhålla det civila samhällets betydelse i demokratin. Centerpartiet eftersträvar en demokrati byggd underifrån, där "gräsrotsdemokratin" i det vardagliga umgänget i det civila samhället är en naturlig bas för hela den svenska demokratin. I enlighet med närhetsprincipen menar Centerpartiet att den grundläggande nivån för att hantera samhällsfrågor är det civila samhället. I stor utsträckning bör också större samhällsfrågor avgöras i samverkan mellan det civila samhället och de politiska institutionerna.
Min och Centerpartiets syn på det civila samhället har framgått mer utförligt av motioner som lagts fram tidigare under innevarande mandatperiod (t.ex. mot. 2004/05:K323).
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:K345 av Åsa Torstensson (c):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återkomma med förslag om hur staten ekonomiskt kan stimulera kommundelningsprocesser. |
2004/05:K430 av Jörgen Johansson (c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att bedriva en offensiv kommunpolitik från riksdagens sida i syfte att stimulera kommundelningar. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005
2005/06:K206 av Rolf Gunnarsson (m):
2005/06:K211 av Ulf Sjösten och Jeppe Johnsson (båda m):
2005/06:K214 av Rolf Gunnarsson (m):
2005/06:K227 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
2005/06:K228 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla kommande regeringsförslag som berör kommunal verksamhet skall innehålla en redovisning av på vilket sätt den kommunala självstyrelsen påverkas. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en genomgång av befintlig lagstiftning i syfte att vidta sådana ändringar som på berörda områden återupprättar den kommunala självstyrelsen. |
2005/06:K245 av Torsten Lindström (kd):
2005/06:K251 av Bengt-Anders Johansson (m):
2005/06:K264 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
2005/06:K268 av Johan Linander (c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att staten inte skall detaljstyra kommuner, landsting och regioner. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kommuner själva skall få besluta vad de skall heta. |
2005/06:K299 av Anne Marie Brodén (m):
2005/06:K301 av Hans Backman (fp):
2005/06:K302 av Ingemar Vänerlöv (kd):
2005/06:K303 av Ingemar Vänerlöv (kd):
2005/06:K307 av Jörgen Johansson (c):
2005/06:K319 av Jörgen Johansson (c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kommuner och landsting skall ges större frihet att utföra sina uppgifter. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att metoder utarbetas för att tydliggöra kostnader som härrör från rättighetslagstiftning. |
2005/06:K320 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av ett program för ökad medborgarmakt. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motion anförs om att Statskontoret tillsammans med Statens kvalitets- och kompetensråd ges i uppdrag att ta fram ett program som kraftsamlar kring stärkt medborgarmakt. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen tar initiativ till en dialog med Sveriges kommuner och landsting kring hur medborgarnas makt och inflytande kan stärkas. |
2005/06:K326 av Else-Marie Lindgren och Torsten Lindström (båda kd):
2005/06:K365 av Torkild Strandberg m.fl. (fp):
2005/06:K373 av Margareta Israelsson (s):
2005/06:K392 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):
2005/06:K396 av Martin Nilsson (s):
2005/06:K406 av Catharina Bråkenhielm (s):
2005/06:K408 av Kerstin Lundgren (c):
2005/06:K430 av Tobias Krantz m.fl. (fp):
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kommunala "konstitutionsutskott". |
2005/06:K431 av Kurt Kvarnström och Per Erik Granström (båda s):
2005/06:K439 av Jan Björkman m.fl. (s):
2005/06:K450 av Tobias Krantz m.fl. (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder mot det politiska utanförskapet. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om decentralisering och värnande av det lokala självstyret. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att bryta utanförskapet. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utveckla e-demokratin. |
2005/06:K471 av Jörgen Johansson och Anders Larsson (båda c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge det kommunala självstyret ett reellt innehåll. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett obligatoriskt samråd krävs före avlämnande av vårpropositionen och statsbudgeten. |
2005/06:Fi318 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd):
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändringar i skollagen och kommunallagen i syfte att möjliggöra införandet av ett kommunalt vårdnadsbidrag. |
2005/06:Sk496 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kommunala vårdnadsbidrag. |
2005/06:U203 av Ana Maria Narti (fp):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bekämpning av totalitära tendenser som söker infiltrera det civila samhället. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förnyelse i delar av det svenska civila samhället. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändring av offentlig finansiering av det svenska civila samhället. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nya utvärderingsmodeller för de fristående organisationernas verksamhet. |
2005/06:Sf429 av Per Westerberg m.fl. (m):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kommunalt vårdnadsbidrag för barn mellan ett och tre år. |
2005/06:Sf432 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
12. | Riksdagen begär att regeringen återkommer med förändringar i kommunallagen och skollagen så att kommunen blir skyldig att erbjuda kommunala vårdnadsbidrag till de föräldrar som inte utnyttjar annan kommunalt finansierad barnomsorg i enlighet med vad som anförs i motionen. |
2005/06:So364 av Peter Eriksson m.fl. (mp, -):
25. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det sanktionssystem som nu gäller för kommuner som trotsar domstolsutslag om insatser enligt LSS skall utsträckas till att gälla också de kommuner som beviljar insatser men inte verkställer dem inom rimlig tid. |
2005/06:So699 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -):
9. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en ändring i kommunallagen för att kunna lämna stöd till enskilda personer. |
2005/06:Ub380 av Anne-Marie Pålsson och Anne Marie Brodén (båda m):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av en barnomsorgscheck. |
2005/06:Ub430 av Mikael Oscarsson (kd):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten för kommuner att skapa valfrihet i barnomsorgen, exempelvis genom att införa någon form av kommunalt vårdnadsbidrag. |
2005/06:T500 av Christer Winbäck m.fl. (fp):
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utveckla e-demokratin. |
2005/06:N242 av Tobias Krantz (fp):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det för all kommunal verksamhet som erbjuder kommersiellt gångbara varor eller tjänster åt allmänheten bör krävas tillstånd från länsstyrelsen. |
2005/06:N480 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
6. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i kommunallagen i syfte att underlätta prövning av kommunal näringsverksamhet. |
2005/06:A258 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -):
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen tillsammans med företrädare för riksdagens politiska partier skall ta fram förslag på hur mångfaldsarbetet kan bedrivas inom de beslutande politiska församlingarna. |