Konstitutionsutskottets betänkande 2005/06:KU21

Riksdagen i en ny tid

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas riksdagsstyrelsens framställning Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3) och 19 motionsyrkanden i följdmotioner samt den ekonomiska vårpropositionen 2005/06:100 punkterna 2–5 som gäller förändringar i fråga om utgiftsområdena. Dessutom behandlas 58 motionsyrkanden från allmänna motionstider, varav 17 i förenklad ordning.

Utskottet tillstyrker i allt väsentligt framställningen och lägger fram två förslag till lag om ändring i riksdagsordningen. Förslagen omfattar även vissa ändringar som utskottet föreslår med utnyttjande av sin initiativrätt.

De föreslagna ändringarna gäller bl.a. riksdagens arbete med EU-frågor. Förslagen i dessa delar innefattar en ny ordning för riksdagens hantering av vissa strategiska EU-dokument samt en förstärkt roll för utskotten i riksdagens arbete med EU-frågorna. Vidare införs enligt utskottets förslag en möjlighet för utskottsledamöter att tillfälligt tjänstgöra som suppleant i EU- nämnden. Förslaget innebär även att ett nytt civilutskott ersätter lag- och bostadsutskotten, begränsning i motionsrätten på skrivelser, en möjlighet för utskott att låta ärenden som inte hinns med falla samt utskottssammanträden samtidigt med att kammardebatter pågår. Utskottet föreslår också ändringar i indelningen av utgiftsområden.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändringar i fråga om utgiftsområdena (prop. 2005/06:100 punkterna 2–5) och tillstyrker två motionsyrkanden – den ena delvis – i denna del. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

I betänkandet finns åtta reservationer, varav en villkorad.

Ett förslag till lag om ändring i riksdagsordningen som gäller EU-frå- gorna, föreslås träda i kraft den 1 januari 2007, medan det andra förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen, som gäller övriga frågor, föreslås träda i kraft den 1 oktober 2006.

2005/06:KU21

Innehållsförteckning
Sammanfattning ..............................................................................................	1
Utskottets förslag till riksdagsbeslut ...............................................................	4
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 22 .....................	9
Redogörelse för ärendet ................................................................................	10
Ärendet och dess beredning .......................................................................	10
Framställningens huvudsakliga innehåll ....................................................	12
Utskottets överväganden ...............................................................................	14
Riksdagens arbete med EU-frågor .............................................................	14
Riksdagens interparlamentariska samarbete ..............................................	33
Utskotten ....................................................................................................	37
Motionsbehandling och motionsrätt ..........................................................	52
Forsknings- och framtidsfrågor .................................................................	60
Uppföljning och utvärdering ......................................................................	65
Kammararbetet ...........................................................................................	68
Jämställdhet ...............................................................................................	72
Forskning om riksdagen .............................................................................	74
Genomförandet ..........................................................................................	75
Jämlikhet ....................................................................................................	75
HBT-kompetens .........................................................................................	76
Frågor om lokaler, seminarium, utlåning av cyklar, information samt
tobaksrökning ..........................................................................................	77
Utgiftsområdena .........................................................................................	80
Grundlagsutredningens uppdrag ................................................................	84
Riksdagsordningen i övrigt, m.m. ..............................................................	85
Motionsförslag behandlade i förenklad ordning ........................................	86
Reservationer ................................................................................................	88
1. Riksdagens arbete med EU-frågorna – huvudbestämmelser i
riksdagsordningen , Riksdagens arbete med EU-frågorna –
tilläggsbestämmelser i riksdagsordningen och Riktlinjer för
riksdagens arbete med EU-frågor, punkterna 1, 2 och 3 (s) ...................	88
2. Utskotten, punkt 6 (s) .............................................................................	90
3. Motionsrätt på skrivelser m.m., punkt 9 (mp) .......................................	92
5. Utgiftsområdena, punkt 19 (s) ...............................................................	93
4. Genomförandet, punkt 15 (s) .................................................................	93
6. Motionsförslag behandlade i förenklad ordning, punkt 22 (kd) ............	94
7. Motionsförslag behandlade i förenklad ordning, punkt 22 (v) ..............	94
8. Motionsförslag behandlade i förenklad ordning, punkt 22 (mp) ...........	95
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag ............................................................	96
Proposition 2005/06:100 ............................................................................	96
Framställning 2005/06:RS3 .......................................................................	96
Följdmotioner med anledning av framst. 2005/06:RS3 .............................	97
Motion från allmänna motionstiden hösten 2003 ......................................	98
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005 ...................................	98
Bilaga 2
Utskottets lagförslag ...................................................................................	106

2005/06:KU21

Bilaga 3
Lagutskottets yttrande 2005/06:LU1y ........................................................	121
Bilaga 4
Utrikesutskottets yttrande 2005/06:UU4y ..................................................	135
Bilaga 5
Försvarsutskottets yttrande 2005/06:FöU2y ...............................................	145
Bilaga 6
Socialförsäkringsutskottets yttrande 2005/06:SfU3y .................................	149
Bilaga 7
Kulturutskottets yttrande 2005/06:KrU3y ..................................................	154
Bilaga 8
Trafikutskottets yttrande 2005/06:TU4y ....................................................	164
Bilaga 9
Miljö- och Jordbruksutskottets protokollsutdrag 2005/06:21 .....................	172
Bilaga 10
Näringsutskottets yttrande 2005/06:NU1y .................................................	173
Bilaga 11
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2005/06:AU2y ....................................	175
Bilaga 12
Bostadsutskottets yttrande 2005/06:BoU4y ................................................	185
Bilaga 13
EU-nämndens yttrande 2005/06:EUN1y ....................................................	194
Bilaga 14
Utskottets förslag ........................................................................................	212
Indelningen av statsbudgeten i utgiftsområden ..........................................	212
Bilaga 15
Reservanternas förslag ................................................................................	224
Indelning av statsbudgeten i utgiftsområden ..............................................	224

2005/06:KU21

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.Riksdagens arbete med EU-frågorna – huvudbestämmelser

i riksdagsordningen

Riksdagen i den ordning som anges i 8 kap. 16 § regeringsformen antar i bilaga 2 som förslag 3 intaget förslag till lag om ändring i riksdagsordningen såvitt avser 3 kap. 14 a § och 10 kap. 1 och 3–7

§§samt rubrikerna närmast före 3 kap. 14 a § och 10 kap. 3 respektive 4 §. Därmed bifaller riksdagen delvis framställning 2005/06: RS3 punkt 1 i denna del och avslår motionerna

2005/06:K7 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) yrkande 1, 2005/06:K9 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) yrkandena 1 och 2, 2005/06:K10 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkandena 1 och 7, 2005/06:K380 av Ulf Holm m.fl. (mp),

2005/06:K458 av Krister Örnfjäder (s) och

2005/06:U338 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 2, 4 och 5.

Reservation 1 (s) – delvis

2.Riksdagens arbete med EU-frågorna – tilläggsbestämmelser i riksdagsordningen

Riksdagen antar i bilaga 2 som förslag 3 intaget förslag till lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser tilläggsbestämmelserna 2.7.1, 10.4.1 och 10.5.1. Därmed bifaller riksdagen framställning 2005/06:RS3 punkt 1 i denna del.

Reservation 1 (s) – delvis

3.Riktlinjer för riksdagens arbete med EU-frågor

Riksdagen godkänner riktlinjerna för riksdagens arbete med EU-frå- gorna (avsnitten 3.1–3.6 i Riksdagskommitténs betänkande) att tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2007. Därmed bifaller riksdagen framställning 2005/06:RS3 punkt 2 och avslår motionerna 2005/06:K4 av Carl B Hamilton (fp) yrkandena 2 och 3 samt 2005/06:K10 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 3.

Reservation 1 (s) – delvis

4.Ersättare som suppleanter i EU-nämnden

Riksdagen i den ordning som anges i 8 kap. 16 § regeringsformen antar i bilaga 2 som förslag 1 intaget förslag till lag om ändring i riksdagsordningen såvitt avser 7 kap. 8 §.

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2005/06:KU21

5.Riksdagens interparlamentariska samarbete

Riksdagen godkänner riktlinjerna för riksdagens interparlamentariska samarbete (avsnitt 4.4 i Riksdagskommitténs betänkande). Därmed bifaller riksdagen framställning 2005/06:RS3 punkt 3 och avslår motion

2005/06:K463 av Lars Wegendal och Ann-Kristine Johansson (båda s).

6.Utskotten

Riksdagen antar i bilaga 2 som förslag 1 intaget förslag till lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser tilläggsbestämmelserna 4.2.1, 4.6.1, 4.6.5, 4.6.7, 4.6.8, 4.6.12–4.6.16 och 5.12.1, avslår framställningens förslag såvitt avser tilläggsbestämmelse 4.6.2 samt godkänner förslaget till riktlinjer för arbetet i riksdagens utskott (avsnitten 5.2.9 och 5.2.10 i Riksdagskommitténs betänkande). Därmed bifaller riksdagen framställning 2005/06:RS3 punkt 4, bifaller delvis framställning 2005/06:RS3 punkt 1 i denna del och avslår motionerna

2003/04:Fö268 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) yrkande 5, 2005/06:K5 av Owe Hellberg och Sten Lundström (båda v), 2005/06:K242 av Tobias Billström (m),

2005/06:K252 av Rigmor Stenmark (c) yrkande 1,

2005/06:K273 av Anna Grönlund Krantz och Anne-Marie Ekström (båda fp),

2005/06:K290 av Lars Lindblad (m),

2005/06:K342 av Hillevi Larsson och Joe Frans (båda s), 2005/06:K357 av Gudrun Schyman (–) yrkande 3, 2005/06:K358 av Tasso Stafilidis (v),

2005/06:K453 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkandena 1, 3 och 4, 2005/06:K461 av Birgitta Ahlqvist och Lars U Granberg (båda s), 2005/06:So636 av Mikael Oscarsson och Dan Kihlström (båda kd) yrkande 3 och

2005/06:A261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 8 och 9.

Reservation 2 (s)

7.Motionsbehandling

Riksdagen i den ordning som avses i 8 kap. 16 § regeringsformen antar i bilaga 2 som förslag 1 intaget förslag till lag om ändring i riksdagsordningen såvitt avser 4 kap. 9 § och 5 kap. 10 §. Därmed bifaller riksdagen delvis framställning 2005/06:RS3 punkt 1 i denna del och avslår motionerna

2005/06:K7 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) yrkande 2, 2005/06:K8 av Göran Lennmarker m.fl. (m), 2005/06:K10 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 6, 2005/06:K232 av Eva Flyborg och Lennart Kollmats (båda fp),

2005/06:KU21

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2005/06:K293 av Lars Lindblad och Peter Danielsson (båda m), 2005/06:K294 av Gunnar Nordmark och Sverker Thorén (båda fp) och 2005/06:K324 av Birgitta Sellén (c).

8.Riktlinjer för förenklad motionshantering

Riksdagen godkänner riktlinjerna för förenklad motionshantering (avsnitt 5.3.6 i Riksdagskommitténs betänkande). Därmed bifaller riksdagen framställning 2005/06:RS3 punkt 5.

9.Motionsrätt på skrivelser m.m.

Riksdagen i den ordning som avses i 8 kap. 16 § regeringsformen antar i bilaga 2 som förslag 1 intaget förslag till lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser 3 kap. 11 §. Därmed bifaller riksdagen framställning 2005/06:RS3 punkt 1 i denna del och avslår motion 2005/06:K10 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 2.

Reservation 3 (mp)

10.Forsknings- och framtidsfrågor

Riksdagen godkänner riktlinjerna för riksdagens arbete med forsknings- och framtidsfrågor (avsnitt 5.4.4 i Riksdagskommitténs betänkande). Därmed bifaller riksdagen framställning 2005/06:RS3 punkt 6 och avslår motionerna

2005/06:K6 av Britt-Marie Danestig och Lennart Gustavsson (båda

v) yrkandena 1 och 2,

2005/06:K7 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) yrkande 3 och 2005/06:Ub589 av Olle Sandahl m.fl. (kd) yrkande 1.

11.Uppföljning och utvärdering

Riksdagen godkänner riktlinjerna för riksdagens arbete med uppföljning och utvärdering (avsnitt 5.5.12 i Riksdagskommitténs betänkande). Därmed bifaller riksdagen framställning 2005/06:RS3 punkt 7 och avslår motion

2005/06:K430 av Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkande 11.

12.Kammararbetet

Riksdagen antar i bilaga 2 som förslag 1 intaget förslag till lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser tilläggsbestämmelsen 4.12.2 samt godkänner riktlinjerna för förändringar av arbetet i riksdagens kammare (avsnitten 6.2.5, 6.3.2–6.3.5, 6.3.7 och 6.4.1–6.4.3 i Riksdagskommitténs betänkande). Därmed bifaller riksdagen framställning 2005/06:RS3 punkterna 1 i denna del och 8 samt avslår motionerna

2005/06:K202 av Rolf Gunnarsson (m), 2005/06:K222 av Tobias Billström (m) yrkande 1, 2005/06:K233 av Eva Flyborg (fp), 2005/06:K241 av Tobias Billström (m),

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2005/06:KU21

2005/06:K243 av Tobias Billström (m) och 2005/06:K440 av Monica Green (s).

13.Jämställdhet

Riksdagen godkänner riktlinjerna för riksdagens arbete för en jämställd riksdag (avsnitt 7.3 i Riksdagskommitténs betänkande). Därmed bifaller riksdagen framställning 2005/06:RS3 punkt 9 och avslår motion

2005/06:K10 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 4.

14.Forskning om riksdagen

Riksdagen godkänner riktlinjerna för forskning om riksdagen och riksdagsarbetet (avsnitt 8.1 i Riksdagskommitténs betänkande). Därmed bifaller riksdagen framställning 2005/06:RS3 punkt 10.

15.Genomförandet

Riksdagen godkänner vad som anförs i framställningen om erforderliga resurser för att genomföra Riksdagskommitténs förslag (avsnitten 8.2 och 8.3 i Riksdagskommitténs betänkande). Därmed bifaller riksdagen framställning 2005/06:RS3 punkt 11.

Reservation 4 (s)

16.Jämlikhet

Riksdagen avslår motion 2005/06:K443 av Tasso Stafilidis (v).

17.HBT-kompetens

Riksdagen avslår motion

2005/06:K10 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 5.

18.Frågor om lokaler, seminarium, utlåning av cyklar, information samt tobaksrökning

Riksdagen avslår motionerna 2005/06:K221 av Anne Marie Brodén (m), 2005/06:K239 av Solveig Hellquist (fp), 2005/06:K252 av Rigmor Stenmark (c) yrkande 2, 2005/06:K258 av Allan Widman (fp), 2005/06:K442 av Tasso Stafilidis (v) och 2005/06:K450 av Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkande 3.

19.Utgiftsområdena

Riksdagen godkänner den förteckning över indelningen av utgiftsområden som finns i bilaga 14. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkterna 2–5 och motion

2005/06:K291 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 1 och bifaller delvis motion

2005/06:KU21

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2005/06:Sf430 av Per Westerberg m.fl. (m) yrkande 5.

Reservation 5 (s) – villkorad

20.Grundlagsutredningens uppdrag

Riksdagen avslår motion

2005/06:K240 av Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkande 1.

21.Riksdagsordningen i övrigt, m.m.

Riksdagen antar i bilaga 2 som förslag 1 intaget förslag till lag om ändring i riksdagsordningen i den mån det inte omfattas av vad utskottet föreslagit under punkterna 4, 6–7, 9 och 12 ovan samt som förslag 2 intaget förslag till lag om ändring i lagen (1986:765 ) med instruktion för Riksdagens ombudsmän. Därmed avslår riksdagen motion

2005/06:K4 av Carl B Hamilton (fp) yrkande 1.

22.Motionsförslag behandlade i förenklad ordning

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Reservation 6 (kd)

Reservation 7 (v)

Reservation 8 (mp)

Stockholm den 18 maj 2006

På konstitutionsutskottets vägnar

Göran Lennmarker

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Inger Jarl Beck (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Anders Bengtsson (s), Henrik S Järrel (m), Helene Petersson (s), Helena Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c), Billy Gustafsson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Karin Åström (s), Gustav Fridolin (mp), Liselott Hagberg (fp) och Yoomi Renström (s).

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2005/06:KU21

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 22

Motion

Motionärer

Yrkanden

22.Motionsförslag behandlade i förenklad ordning

2005/06:K222	Tobias Billström (m)	2
2005/06:K225	Tobias Billström (m)
2005/06:K231	Cecilia Wikström (fp)
2005/06:K262	Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
2005/06:K263	Lena Adelsohn Liljeroth (m)
2005/06:K282	Helena Bargholtz (fp)
2005/06:K289	Lars Lindblad (m)
2005/06:K328	Kjell Nordström (s)
2005/06:K330	Per Bill (m)	1	och 2
2005/06:K332	Per Bill (m)	1	och 2
2005/06:K338	Lars Ångström (mp)
2005/06:K349	Mats Einarsson m.fl. (v)	2
2005/06:K370	Tuve Skånberg och Mikael Oscarsson (båda kd)	2
2005/06:K391	Ingvar Svensson m.fl. (kd)
2005/06:K416	Birgitta Ohlsson (fp)

2005/06:KU21

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I november 2002 lämnades till riksdagsstyrelsen en redogörelse för det arbete som bedrivits i 1998 års riksdagskommitté. Samtidigt fick kommittén i uppdrag av riksdagsstyrelsen att fortsätta sitt arbete med beredning av frågor som rör utvecklingen av riksdagens arbetsformer (riksdagsstyrelsens protokoll 2002/03:2).

Riksdagsstyrelsen ansåg att kommittén borde finnas kvar för att vid behov bereda och lämna förslag till riksdagsstyrelsen i uppkommande frågor som rör riksdagsarbetet. Styrelsen konstaterade att kommittén har ett mycket brett uppdrag och enligt direktiven – utöver vad som uttryckligen anges – också förutsättningslöst kunde pröva andra frågor av vikt för riksdagsarbetets utveckling på sikt. I sitt beslut anförde styrelsen att det fanns mycket som talade för att kommittén skulle finnas kvar i ytterligare ett par år för att på så sätt skapa kontinuitet i arbetet med att utveckla riksdagens arbetsformer. Kommittén förutsattes ta hand om de frågor om riksdagsarbetet som riksdagen kan komma att överlämna till riksdagsstyrelsen men även frågor som initierats på annat sätt. Riksdagsstyrelsen påtalade att det också fanns anledning att de närmaste åren följa upp och utvärdera riksdagens beslut med anledning av huvudbetänkandet av 1998 års riksdagskommitté i frågor som uppföljning och utvärdering, hanteringen av EU-frågor och budgetprocessen. För budgetprocessen ansågs det angeläget att erfarenheterna av processen efter valet 2002 blev föremål för en särskild utvärdering.

Den 1 oktober 2003 gav riksdagsstyrelsen genom tilläggsdirektiv kommittén i uppdrag att kartlägga och analysera konsekvenserna för riksdagen av det nya fördraget både vad gäller formella regler och sakligt innehåll (riksdagsstyrelsens protokoll 2003/04:1). Kommittén gavs också i uppdrag att utvärdera riksdagens beslut från 2001 med anledning av de förslag om EU-frågornas hantering som 1998 års riksdagskommitté avgivit (förs. 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23). Vidare gav riksdagsstyrelsen kommittén i uppdrag att förutsättningslöst pröva formerna för riksdagens arbete med EU-frågor och föreslå de organisatoriska och författningsmässiga förändringar kommittén fann nödvändiga för att riksdagen skall kunna delta i EU-samarbetet på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Kommittén fick också i uppdrag att finna former för riksdagens hantering av och beslut om EU- samarbetets olika dimensioner. Som ett led i detta arbete ansågs också ingå att pröva formerna för kontakterna med regeringen. Enligt tilläggsdirektiven stod det kommittén fritt att i övrigt, i enlighet med Riksdagskommitténs uppdrag, pröva andra EU-frågor av vikt för riksdagsarbetets utveckling på sikt. I uppdraget angavs en utgångspunkt för kommitténs arbete vara att EU-frågorna så långt möjligt skall integreras i

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

2005/06:KU21

det sedvanliga riksdagsarbetet och att alla ledamöter skall ha möjlighet att sätta sig in i och följa EU-frågorna. En annan utgångspunkt var att tydliggöra riksdagens roll och stärka riksdagens inflytande i EU-samarbetet. Slutligen framhöll styrelsen att EU-arbetet i riksdagen skall präglas av öppenhet med goda möjligheter till insyn för medborgarna.

Den 7 december 2005 överlämnade 2002 års riksdagskommitté sitt huvudbetänkande till riksdagsstyrelsen. I flera frågor avgavs reservationer. När det gäller EU-frågorna finns fem reservationer. Två s-reservationer vände sig mot majoritetens förslag om voteringar i kammaren kring utlåtande om grön- och vitböcker respektive om tillfälligt inhoppande ersättare i EU- nämnden. I en reservation (mp) begärdes att EU-nämnden läggs ned. I en fp-reservation begärdes att det införs en möjlighet för svenska EU-parla- mentariker att delta i särskilt anordnade EU-debatter i den svenska riksdagen. Vidare framhölls i en reservation (fp, kd) att riksdagen borde arbeta med en subsidiaritetskontroll enligt det konstitutionella fördraget även om fördraget inte träder i kraft.

En s-reservation vände sig mot den sammanslagning av lag- och bostadsutskotten som kommitténs majoritet föreslagit. I en kd-reservation begärdes att det inrättas ett särskilt organ för forsknings- och framtidsfrågor i riksdagen. Majoritetsförslagen om motionsinstitutet föranledde två reservationer. I den ena reservationen (m och fp) begärs två allmänna motionstider medan det i den andra motionen (kd, c, mp) begärs motionsrätt under hela året.

Riksdagsstyrelsen överlämnade den 14 december 2005 Riksdagskommitténs förslag till riksdagen för bedömning och beslut. Med anledning av framställningen väcktes sju följdmotioner. Dessa, jämte en rad motioner från allmänna motionstiden, finns förtecknade i bilaga 1.

Den 19 januari 2006 beslutade konstitutionsutskottet att inbjuda en rad remissinstanser att lämna synpunkter på framställningen. Remissvar inkom från Riksdagens ombudsmän, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Stockholm, Lunds universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet, Jordbruksverket, Sveriges Kommuner och Landsting samt Landsorganisationen i Sverige (LO) och Jusek.

Konstitutionsutskottet har också berett övriga utskott och EU-nämnden tillfälle att yttra sig över framställningen. Yttranden har inkommit från lagutskottet, utrikesutskottet, försvarsutskottet, socialförsäkringsutskottet, kulturutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet, arbetsmarknadsutskottet, bostadsutskottet och EU-nämnden, bilaga 3-13.

För ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser gäller enligt 8 kap.

16§ regeringsformen att de beslutas genom två likalydande beslut med ett mellanliggande val till riksdagen eller genom ett beslut om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter förenar sig om det beslutet. Tilläggsbestämmelser i riksdagsordningen beslutas i samma ordning som lag i allmänhet.

2005/06:KU21

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

Framställningens huvudsakliga innehåll

I fråga om riksdagens arbete med EU-frågor föreslås en ny ordning för hanteringen i riksdagen av grön- och vitböcker och andra strategiska EU- dokument. Vidare föreslås en ordning som innebär att regeringen skall överlägga med utskotten i de frågor rörande arbetet i EU som utskotten bestämmer. Det formella samrådet om regeringens position inför beslut i ministerrådet och givandet av det slutliga förhandlingsmandatet föreslås dock alltjämt ske i EU-nämnden. Riksdagskommittén understryker att det finns ett stort värde av debatter om EU-frågor i kammaren, både om arbetsprogram och om andra frågor. Vidare betonas värdet av kontakter med andra parlament. Som en viktig aspekt framhålls inhämtande av information om hanteringen av EU-frågor i olika parlament. Kommittén framhåller också värdet av att vidareutveckla goda kontakter mellan svenska Europaparlamentariker och riksdagens ledamöter. Däremot anser kommittén inte att det finns skäl att låta Europaparlamentariker delta i debatter i kammaren. Slutligen analyseras i kommittébetänkandet konsekvenserna av det konstitutionella fördrag som undertecknades i Rom i oktober 2004. Riksdagskommittén redovisar sina överväganden med anledning härav, men finner inte skäl att formellt föreslå riksdagen några ändringar i riksdagsordningen med anledning av fördraget.

När det gäller riksdagens parlamentariska samarbete framhåller kommittén det angelägna i att nationella parlamentariker kan vara representerade i regeringsdelegationer i internationella sammanhang. Kommittén menar att det internationella engagemanget i hög grad bör integreras i riksdagens övriga verksamhet. I normalfallet bör representationen främst hämtas från fackutskotten. Formerna för talmannens möten med delegationspresidierna och utrikesutskottets presidium bör utvecklas.

Kommittén föreslår vissa förändringar när det gäller utskottsindelningen och ärendefördelningen mellan utskotten. Bostads- och lagutskottens beredningsområden föreslås överföras till ett nytt utskott med namnet civilutskottet. Ärenden rörande kärnsäkerhet och strålskydd förs över till försvarsutskottet. Integrationsfrågor föreslås tillföras arbetsmarknadsutskottet från socialförsäkringsutskottet.

När det gäller motionsinstitutet finns två förslag. Kommittén föreslår att den generella motionsrätten på redogörelser och skrivelser avskaffas. På förslag av talmannen skall kammaren i stället besluta i det fall en skrivelse eller redogörelse skall medföra motionsrätt. Det andra förslaget innebär att det öppnas en möjlighet för utskott att avstå från att lämna betänkanden i alla ärenden.

Den närmare utformningen av hur arbetet med forsknings- och framtidsfrågor kan utvecklas bör enligt Riksdagskommittén formuleras i en strategi som kan utmynna i ett handlingsprogram som skall diskuteras i ordförandekonferensen. Kommittén anser inte att det skall etableras några

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

2005/06:KU21

särskilda organisatoriska lösningar för forsknings- och framtidsfrågorna utan frågorna måste i första hand vara en angelägenhet för den reguljära organisationen inom riksdagen.

Kommittén anser att riksdagen bör sammanträda mer kontinuerligt över året. I första hand bör riksdagsstyrelsen överlägga om en förkortning av sommaruppehållet genom att lägga sammanträden något senare i juni och eventuellt i augusti.

Kommittén framhåller att det ankommer på partigrupperna i riksdagen att genom frivilliga överenskommelser begränsa förekomsten av massinstämmanden i kammaren som har karaktären av applåder.

Vidare föreslås att riksdagsordningens bestämmelse med krav på enhälligt utskottsbeslut i förväg för utskottssammanträde under interpellationsdebatter och särskilt anordnade debatter tas bort.

När det gäller arbetet för en jämställd riksdag anser Riksdagskommittén att riksdagsstyrelsen även fortsättningsvis skall ta ett särskilt ansvar genom att fastställa ett handlingsprogram för varje mandatperiod och genom att följa upp och utvärdera jämställdhetsarbetet.

2005/06:KU21

Utskottets överväganden

Riksdagens arbete med EU-frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker framställningen såvitt gäller riksdagens arbete med EU-frågorna. Utskottet föreslår att riksdagen antar ett förslag till lag om ändring i riksdagsordningen såvitt gäller bl.a. 10 kap. samt godkänner riktlinjer för riksdagens arbete med EU- frågor.

Jämför reservation 1 (s).

Framställningen

Riksdagskommittén föreslår att riksdagen godkänner riktlinjerna för riksdagens arbete med EU-frågorna (yrkande 2). Förslaget i denna del omfattar en ny ordning för hanteringen i riksdagen av grön- och vitböcker samt andra strategiska EU-dokument. Den föreslagna ordningen innebär att kammaren efter anmälan av talmannen remitterar EU-dokumentet till ansvarigt utskott, varvid det inte skall föreligga någon motionsrätt. Utskottet skall granska dokumentet och därefter redovisa sin granskning i ett utlåtande till kammaren. Hanteringen i kammaren, som kan inbegripa en debatt, avslutas enligt den föreslagna ordningen med att kammaren lägger utlåtandet till handlingarna. Vidare föreslås att det bör vara möjligt för kammaren att votera mellan alternativa skrivningar i utlåtandet, som dock inte kan innehålla något förslag om tillkännagivande. I betänkandet anförs att den föreslagna ordningen även kan användas för det årliga lagstiftningsprogrammet som kommissionen enligt det nya EU-fördraget skall sända över till de nationella parlamenten. Förslaget i denna del föranleder kommittén att lägga fram förslag till ny lydelse av 10 kap. 4 § riksdagsordningen. Vidare föreslår Riksdagskommittén att det i 10 kap. 1 § riksdagsordningen införs en hänvisning till regeringens generella informationsskyldighet enligt 10 kap. 6 § regeringsformen. Kommitténs förslag i denna del har föranlett en reservation (s). Reservanterna anser att syftet med behandlingen av EU- dokument inte är att på ett tidigt stadium binda regeringen vid en viss ståndpunkt utan att skapa utrymme för en debatt som visar på olika synsätt på de aktuella frågorna. De föreslår att utskottets utlåtande anmäls i kammaren av talmannen, och när denna anmälan sker kan den ledamot som så önskar begära ordet. Hanteringen i kammaren av EU-dokumenten bör avslutas med att kammaren lägger utlåtandet till handlingarna utan ställningstagande.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

Vidare föreslås en ordning som innebär att regeringen skall överlägga med utskotten i de frågor rörande arbetet i EU som utskotten bestämmer. Redan när frågorna behandlas i rådets arbetsgrupper och i Coreper bör utskotten ha överlagt med regeringen. Överläggningarnas resultat bör dokumenteras och kan redovisas i en bilaga till utskottets sammanträdesprotokoll eller i en anteckning i protokollet. Den föreslagna nya bestämmelsen i riksdagsordningen innebär även en skyldighet för regeringen att överlägga med berörda utskott i frågor rörande regeringskonferenser. Det formella samrådet om regeringens position inför beslut i ministerrådet och givandet av det slutliga förhandlingsmandatet föreslås dock alltjämt ske i EU-nämn- den. Besluten kan avse en politisk överenskommelse eller antagande av en rapport eller av riktlinjer. Frågor som ligger tidigare i processen och som inte är avsedda att bli föremål för beslut på det stundande rådsmötet bör inte behandlas i EU-nämnden. Fokus bör ligga på eventuella förhandlingsstrategiska överväganden eftersom sakaspekterna har behandlats i utskotten. Den exakta avgränsningen mellan utskotten och EU-nämnden får, i likhet med dagens ordning, utvecklas i praxis. Riksdagskommittén betonar dock att det är viktigt med en reell förändring till utskottens fördel jämfört med nuvarande ordning. Vidare föreslås att det införs en uttrycklig bestämmelse i riksdagsordningen om skyldighet för regeringen att rådgöra med EU- nämnden inför möten i Europeiska rådet. Förslaget överensstämmer med rådande praxis.

Om ett parti inte har någon ledamot från ett visst utskott bland sina ledamöter och suppleanter i EU-nämnden föreslås partiet tillfälligt få ersätta en ledamot av nämnden med en ledamot från det berörda utskottet vid ett samråd som rör utskottets område. Förslaget i denna del föranleder en ändring i 10 kap. 3 § riksdagsordningen. Kommitténs förslag i denna del har föranlett en reservation från (s) och en från (mp). I reservationen (s) avstyrks förslaget om tillfälligt inhoppande ersättare i EU-nämnden. I reservationen (mp) förordas att EU-nämnden läggs ned och att de olika fackutskotten i riksdagen i stället skall bli ansvariga för respektive samråd med regeringen. Så länge EU-nämnden finns kvar bör enligt reservanten dess möten vara öppna. I ett särskilt yttrande (c) anförs att EU-nämnden bör läggas ned, men att kommitténs förslag dock kan accepteras som en kompromiss.

Vad gäller öppenhet i utskotten och i EU-nämnden konstaterar Riksdagskommittén att utskotten och EU-nämnden enligt gällande riksdagsordning kan anordna offentliga utfrågningar, medan utskottens ärendeberedning och samrådet i EU-nämnden bara kan ske bakom slutna dörrar. Riksdagskommittén föreslår att både överläggningarna i utskotten och samrådet i EU- nämnden bör kunna ske offentligt efter det att det berörda utskottet eller EU-nämnden fattat särskilt beslut om detta. I sammanhanget konstateras emellertid även att möjligheterna att få relevant och förtrolig information kan vara större om överläggningarna och samrådet sker inom stängda dörrar. Kommitténs förslag innebär därför att bedömningen av om ett samman-

2005/06:KU21	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	träde bör vara offentligt får göras av berört utskott respektive EU-
	nämnden i varje aktuellt fall. Förslaget i denna del föranleder en ändring i
	10 kap. 7 § riksdagsordningen.
	Riksdagskommittén understryker att det finns ett stort värde av debatter
	om EU-frågor i kammaren, både om arbetsprogram och om andra frågor.
	Vidare betonas värdet av kontakter med andra parlament, t.ex. genom att
	utskotten vid konferenser om olika frågor möter sina motsvarigheter i
	andra länder. Som en annan viktig aspekt framhålls inhämtande av infor-
	mation om hanteringen av EU-frågor i olika parlament. Kommittén fram-
	håller också värdet av att vidareutveckla goda kontakter mellan svenska
	Europaparlamentariker och riksdagens ledamöter. Däremot anser kom-
	mittén inte att det finns skäl att låta Europaparlamentariker delta i debatter
	i kammaren. Kommitténs förslag i denna del har föranlett en reservation
	(fp). Reservanten menar att de svenska Europaparlamentarikerna bör ges
	möjlighet att delta i särskilt anordnade EU-debatter i den svenska riksdagen.
	I betänkandet analyseras också konsekvenserna av det konstitutionella
	fördrag som undertecknades i Rom i oktober 2004. Riksdagskommittén
	redovisar sina överväganden med anledning härav men finner inte skäl att
	formellt föreslå riksdagen några ändringar i riksdagsordningen med anled-
	ning av fördraget. I bilaga 2 till Riksdagskommitténs betänkande redovisas
	dock vilka förändringar som enligt kommitténs mening bör göras i riksdags-
	ordningen om fördraget träder i kraft. Därvid redovisas bl.a. en ordning
	för subsidiaritetskontroll i riksdagen av utkast till europeiska lagstiftnings-
	akter enligt det protokoll som finns fogat till det konstitutionella fördraget.
	Ordningen innebär i huvuddrag att sådana förslag av kammarkansliet utan
	motionsrätt hänvisas till berört fackutskott för bedömning av om förslaget
	överensstämmer med subsidiaritetsprincipen. Om fackutskottet finner att
	kommissionens förslag kan strida mot subsidiaritetsprincipen anmäler utskot-
	tet frågan till konstitutionsutskottet samtidigt med ett eget yttrande. Om
	också konstitutionsutskottet finner att det aktuella förslaget strider mot sub-
	sidiaritetsprincipen föreslår konstitutionsutskottet kammaren att avge ett
	motiverat yttrande till EU:s institutioner. Om konstitutionsutskottet inte fin-
	ner anledning att föreslå kammaren att avge ett motiverat yttrande medde-
	lar konstitutionsutskottet kammaren och fackutskottet det genom ett
	protokollsutdrag. Om konstitutionsutskottet uppmärksammar en fråga som
	fackutskottet inte anser bör föranleda något motiverat yttrande kan konsti-
	tutionsutskottet på eget initiativ föreslå kammaren att ett motiverat ytt-
	rande bör avges. Fackutskottet skall anmodas att yttra sig till konstitutions-
	utskottet innan förslaget till kammaren avges. Om konstitutionsutskottet
	efter att ha inhämtat yttrande från fackutskottet anser att frågan inte bör
	prövas av kammaren är ärendet därmed avslutat. En enskild ledamot före-
	slås ha rätt att anmäla till konstitutionsutskottet om ledamoten anser att ett
	kommissionsförslag strider mot subsidiaritetsprincipen. Anmälan bör ske
	inom tio dagar efter det att kommissionsförslaget översänts till riksdagen.
	Konstitutionsutskottet har då att pröva frågan, men behöver inte motivera

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

sitt ställningstagande om det inte anser att någon åtgärd är påkallad. Konstitutionsutskottet avgör med sedvanliga omröstningsregler i utskottet om utskottet skall avge ett betänkande med förslag om motiverat yttrande till kammaren. Om 115 ledamöter begär att konstitutionsutskottet skall avge ett betänkande i en viss fråga skall dock konstitutionsutskottet vara skyldigt att göra det. Kommitténs förslag i denna del har föranlett en reservation (kd och fp). Reservanterna menar att riksdagen bör arbeta med en subsidiaritetskontroll enligt det konstitutionella fördraget, även om det konstitutionella fördraget inte träder i kraft. I ett särskilt yttrande (m och c) anför dessa ledamöter av Riksdagskommittén att de delar den uppfattning som förs fram i den nyss nämnda reservationen men att de anser det svårt att förorda förändringar i riksdagsordningen som uttryckligen hänvisar till ett fördrag som ännu inte trätt i kraft.

När det gäller subsidiaritetskontroll pekar Riksdagskommittén även på de möjligheter som står till buds inom ramen för gällande reglering. Inledningsvis erinras om att subsidiaritetsprincipen återfinns i artikel 5 i EG- fördraget och således redan i dag utgör en del av gällande gemenskapsrätt. Vidare erinras om det gällande protokollet till dagens EU- och EG-fördrag om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen. I protokollet anges att Cosac får till Europaparlamentet, rådet och kommissionen överlämna alla bidrag som man finner lämpliga när det gäller unionens lagstiftande verksamhet, särskilt beträffande tillämpningen av subsidiaritetsprincipen, området för frihet, säkerhet och rättvisa samt frågor som rör de grundläggande rättigheterna. Riksdagskommittén konstaterar att med dess samlade förslag stärks utskottens ställning ytterligare, och det kommer därför att finnas ökat utrymme för utskotten att aktualisera subsidiaritetsfrågor. Kommittén framhåller att det är önskvärt att utskotten utnyttjar de möjligheter som står till buds. Därvid påpekas att subsidiaritetsprincipen kan aktualiseras om utskottet avger ett utlåtande över t.ex. en vitbok. Vid behandlingen av ett kommissionsförslag kan vidare ett utskott ta upp subsidiaritetsprincipen i kontakter med företrädare för regeringen eller i likhet med vad som redan gäller med stöd av sin initiativrätt ta upp frågan i ett betänkande till kammaren.

Motionerna

I motion 2005/06:K4 av Carl B Hamilton (fp) yrkande 1 föreslås att förslaget till begränsning av EU-nämndens verksamhet avslås. Däremot tillstyrks förslaget om att riksdagsordningen skall reglera regeringens samråd med nämnden inför Europeiska rådet. Även samrådet i samband med regeringskonferenser bör enligt motionen regleras i riksdagsordningen.

I motion 2005/06:K4 av Carl B Hamilton (fp) yrkandena 2 och 3 föreslås att riksdagen beslutar att godkänna de i motionen föreslagna riktlinjerna för utskottens och EU-nämndens arbete med EU-frågor. Motionären anser att begreppet ”beslut” vid ministerrådens möten bör definieras tydligt och klart som innefattande alla ministerrådsbeslut i hela den beslutsska-

2005/06:KU21	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	pande fasen i EU. Det bör klargöras att alla faktiska beslut som tas under
	den beslutsskapande fasen kan bli föremål för utskottens ”överläggningar”
	med regeringen och att dessa faktiska beslut måste få acceptans i EU-nämn-
	den inför ministerrådsmöten. Motionärens förslag går vidare ut på att
	fackutskottet antingen föreslår ett kort och koncist ”ja” till den av reger-
	ingen föreslagna svenska positionen, eller – om utskottet säger ”nej”, eller
	det vill göra ett kompletterande medskick – formulerar en kort yttrandetext
	om detta på två–fyra rader, som är av rekommenderande karaktär och som
	omedelbart justeras i utskottet. Texten, som sänds till EU-nämnden och
	dessutom läggs ut på utskottets hemsida, bör ses som utskottets oförbin-
	dande rekommendation inför EU-nämndens ställningstagande och ger dess-
	utom regeringen en chans att eventuellt modifiera sig inför samrådet i EU-
	nämnden.
	I motion 2005/06:K7 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) yrkande 1 föreslås
	att riksdagen beslutar om subsidiaritetskontroll. Motionärerna anser att riks-
	dagen redan nu bör besluta om de ändringar av riksdagsordningen som är
	nödvändiga för att en subsidiaritetskontroll enligt det konstitutionella för-
	dragets tankegångar skall kunna förverkligas. I motion 2005/06:K9 av
	Helena Bargholtz m.fl. (fp) yrkande 1 och motion 2005/06:U338 av Lars
	Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 4 förs fram förslag med samma innebörd.
	I motion 2005/06:K9 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) yrkande 1 föreslås
	att riksdagen beslutar, i enlighet med vad i motionen anförs, om ändringar
	i riksdagsordningen och regeringsformen för att ge möjligheter för de
	svenska Europaparlamentarikerna att delta i särskilt anordnade debatter i
	den svenska riksdagen. Enligt motionärernas uppfattning bör de svenska
	Europaparlamentarikerna ges möjlighet att delta i särskilt anordnade EU-
	debatter i den svenska riksdagen. I motion 2005/06:U338 av Lars Leijon-
	borg m.fl. (fp) yrkande 5 förs fram ett förslag med samma innebörd.
	I motion 2005/06:K10 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 1 föreslås
	att riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motio-
	nen anförs om att införa motionsrätt på EU-dokument. Motionärerna anser
	att det bör införas allmän motionsrätt på EU-dokument.
	I motion 2005/06:K10 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 3 föreslås
	att riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motio-
	nen anförs om att debatter om EU och deras inverkan på svensk politik
	skall öka. Motionärerna anser att inslaget av EU-debatter i riksdagen bör
	öka.
	I motion 2005/06:K10 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 7 föreslås
	att riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motio-
	nen anförs om att avskaffa EU-nämnden. Enligt motionen bör EU-nämn-
	den i dess nuvarande form avskaffas. I motion 2005/06:K458 av Krister
	Örnfjäder (s) förs fram ett förslag med samma innebörd.
	I motion 2005/06:U338 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 2 föreslås
	att riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motio-
	nen anförs om att grundregeln bör vara att riksdagens EU-nämnds samman-

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

träden skall vara öppna för allmänhet och medier. I motion 2005/06:K380 av Ulf Holm m.fl. (mp) föreslås att riksdagen beslutar om ändring i riksdagsordningen i den del som gäller möten med utskott och EU-nämnden i enlighet med vad som i motionen anförs. Motionärerna anser att huvudregeln bör vara att utskottens och EU-nämndens möten skall vara öppna men att utskott och EU-nämnd, om särskilda skäl föreligger, kan besluta om att hålla stängda möten.

Remissvaren

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Umeå universitet tillstyrker förslaget om en fördjupad och organiserad utskottsbehandling av kommissionens grön- och vitböcker samt om nya möjligheter att debattera dessa i kammaren. Fakultetsnämnden tillstyrker även de föreslagna bestämmelser som på ett tydligare sätt markerar att utskotten skall arbeta med EU-frågor och som stärker deras rätt att begära och få överläggningar med regeringen samt förslaget om att låta en partigrupp som saknar representant i EU- nämnden medverka med en representant från berört utskott. Vidare stöder fakultetsnämnden förslaget om utökade möjligheter för EU-nämnden att hålla öppna överläggningar. Däremot vänder sig fakultetsnämnden mot den av Riksdagskommittén föreslagna uppgiftsfördelningen mellan utskott och EU-nämnd. Som alternativ utpekar fakultetsnämnden antingen att ett redan existerande utskott får i uppdrag att vara samordnande eller att EU-nämn- den görs om till ett EU-utskott. Fakultetsnämnden förordar den sistnämnda lösningen och hänvisar till att EU-frågor enligt tillgänglig forskning bereds i utskott i de andra EU-länderna, åtminstone i EU-15 (förutom Sverige). Detta verkar också vara den modell som flera av de nya medlemsländerna föredrar. Det är fakultetsnämndens uppfattning att Riksdagskommittén bör ges utrymme att ta del av denna forskning i en eller flera forskarrapporter och utbyta erfarenheter med andra parlament innan den återkommer med ett nytt förslag. Fakultetsnämnden hänvisar slutligen till att det finns exempel på att andra parlament har integrerat Europaparlamentariker i beredningen av EU-frågor. Fakultetsnämnden utesluter inte att de i riksdagen ingående partigrupperna och utskotten också skulle kunna dra nytta av ett sådant förfaringssätt.

Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att det finns skäl att överväga vissa klargöranden och justeringar i kommittéförslaget i de delar som har koppling till beslutsproceduren inom EU. Beträffande den förslagna ordningen med beslut av riksdagen (kammaren) vid behandling av grönböcker, vitböcker och meddelanden ifrågasätter hovrätten om inte motioner skulle kunna få väckas med anledning av de remitterade samrådsdokumenten. När det därefter gäller den föreslagna texten i riksdagsordningen anser hovrätten att det är tvivelaktigt om det i 10 kap. 4 § använda ordet ”granskning” för utskottets uppgift är tillräckligt upplysande. Som en bättre lösning förordas att det i en särskild mening i andra stycket anges att utskottet har att granska dokumentet med möjlighet att redovisa prelimi-

2005/06:KU21	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	nära synpunkter. Därmed markeras klart att riksdagens beslut blir av
	konstitutionellt oförbindande slag. Beträffande det ”saksamråd” som skall
	äga rum mellan ett utskott och regeringen efterlyser hovrätten ett motivut-
	talande om verkningarna av vad utskottet gett uttryck åt. För gränsdrag-
	ningen mellan utskottens och EU-nämndens behörighet att vara kontaktor-
	gan i förhållande till regeringen anser hovrätten att det också vore av
	värde att motivledes något bättre ange när man har att göra med en fråga
	som har nått det stadium att den ”skall beslutas” i ministerrådet. Slutligen
	föreslås av pedagogiska skäl vissa omdisponeringar av de berörda reglerna
	i 10 kap. riksdagsordningen.
	Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet redovisar i sitt ytt-
	rande en positiv inställning till förslaget om att strategiska EU-dokument
	som grön- och vitböcker skall kunna diskuteras i utskott och kammare,
	men tillägger att praxis får utvisa om förslaget är väl avvägt. Institutionen
	anser också att förslaget om öppna sammanträden är klokt när det gäller
	utskottens hantering av strategiska EU-dokument. Möjligheten till öppna
	sammanträden i EU-nämnden lär dock enligt institutionens bedömning bli
	begränsad, eftersom nämndens arbete nu föreslås bli mer fokuserat på för-
	troliga överläggningar inför regeringens förhandlingar i rådet m.m. Institu-
	tionen ställer sig slutligen tveksam till förslaget om att också andra
	riksdagsledamöter än ordinarie ledamöter skall kunna tillfälligt delta i nämn-
	dens arbete.
	Uppsala universitet riktar i sitt yttrande kritik mot att Riksdagskom-
	mittén i betänkandet inte i större utsträckning tagit ställning till vilka
	prioriteringar som kan och bör göras mellan olika typer av riksdagsären-
	den. En stärkt roll för utskotten i arbetet med EU-frågorna kräver enligt
	yttrandet framför allt två saker: a) att denna uppgift regleras i riksdagsord-
	ningen eller liknande så att den i betydelse kan konkurrera med övriga
	ärendetyper för vilka beredningstvång råder och b) om nya arbetsuppgifter
	läggs på utskotten måste något annat i dagens utskottsarbete skäras ned.
	Förslaget om att det skall bli en obligatorisk uppgift för utskotten att
	behandla grön- och vitböcker betecknas i sammanhanget som ett steg i rätt
	riktning. Universitetet anser dock att det kan finnas goda skäl till att riks-
	dagen är mer formellt involverad i hela lagstiftningsprocessen inom EU.
	Det noteras att vanliga lagstiftningsärenden från kommissionen täcks in
	först genom den subsidiaritetskontroll som införs efter ett godkännande av
	det konstitutionella fördraget. Förslaget om ett parallellt system för behand-
	ling av EU-frågorna i dels fackutskott, dels EU-nämnden kunde enligt
	yttrandet behöva övervägas ytterligare. Närmast till hands ligger att
	avskaffa EU-nämnden och ge respektive fackutskott hela ansvaret för att
	följa ett lagstiftningsärende från början till slut. Den helhetsbild som en
	sådan granskning skulle ge utskottet borde även bidra till att förutsättning-
	arna för en subsidiaritetsprövning enligt nuvarande eller kommande regler
	förbättras avsevärt. I sammanhanget påpekas även att Riksdagskommitténs
	resonemang om vilket organ i riksdagen som skall utföra en eventuell sub-

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

sidiaritetskontroll enligt det konstitutionella fördraget inte är så tydliga som kanske vore önskvärt. Avslutningsvis uttrycks i yttrandet kritik mot att Riksdagskommitténs förslag inte går tillräckligt långt i fråga om arbetsbesparande åtgärder för att skapa större utrymme för EU-frågornas hantering i utskotten.

Kammarrätten i Stockholm inriktar sig i sitt remissyttrande på de överväganden Riksdagskommittén gör särskilt beträffande ansvarsfördelningen mellan riksdagen och regeringen. Sammanfattningsvis avstyrker kammarrätten förslagen till ändring i riksdagsordningen såvitt avser dels hanteringen av grön- och vitböcker, dels ordningen för samråd mellan regering och riksdag. Vad gäller dessa frågor konstaterar kammarrätten att betänkandet saknar den konstitutionella infallsvinkel som behövs för att bedöma förslagen och att betänkandet och dess förslag därför är otydligt och problematiskt. Enligt kammarrätten förefaller det egendomligt att utskottens utlåtanden om innehållet i grön- och vitböcker skall bli föremål för kammardebatt, votering och beslut utan att besluten skall ha någon reell innebörd. Det ligger nära till hands att i stället föreställa sig att ett sådant beslut i kammaren i realiteten blir en – troligen ibland svårtolkad – bindning av regeringens agerande i ett tidigt skede av beslutsprocessen. Kammarrätten anför vidare att detta framstår som olyckligt, och att den föreslagna ordningens förhållande till 1 kap. 6 § regeringsformen självklart måste analyseras närmare. Det anförs i sammanhanget att betänkandet är olyckligt tyst när det gäller frågor om den föreslagna ordningen skall ses som en förstärkning av riksdagens kontrollmakt eller om det är fråga om en ny och utvecklad maktfunktion. Kammarrätten frågar sig också vad det betyder och hur det kommer att fungera när regeringen skall ”överlägga” med fackutskotten och ”samråda” med EU-nämnden. Detta är enligt kammarrätten ytterligare ett exempel på oklarheter i betänkandet.

Sveriges Kommuner och Landsting anser att det i riksdagens beredning av EU-ärenden skall ingå en analys av om ärendet får väsentliga konsekvenser för verksamheten i de svenska kommunerna och landstingen/regionerna. I anslutning härtill anförs att ambitionen att utveckla kontakterna med företrädare för kommuner och landsting/regioner bäst tas till vara genom ett formellt samrådsförfarande med Sveriges Kommuner och Landsting.

Landsorganisationen i Sverige (LO) delar det synsätt som Riksdagskommittén har vad gäller att involvera fackutskotten och kammaren i arbetet med EU-frågor. Likaså anser LO att det slutgiltiga samrådet även fortsättningsvis bör ske i EU-nämnden. Däremot ställer sig LO tveksamt till att tillfälligt skifta ledamöter i EU-nämnden. Därvid anförs att det krävs djup kunskap om beslutsprocessen i EU för att framgångsrikt kunna påverka samrådsfasen. För att EU-nämnden skall fungera på ett bra sätt är kontinuitet särskilt viktig.

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet hänvisar till sitt yttrande den 16 mars 2004 till Riksdagskommitténs referensgrupp för EU-frågor, i vilket anfördes bl.a. att trafikutskottet var berett att söka avsätta mer utrymme för EU-frågor på bekostnad av arbetsinsatser för behandling av vissa slags motionsförslag. En tydlig positionering av fackutskottet som ett reellt samrådsorgan för riksdagens beredning av EU-frågor inom utskottets beredningsområde förordades. Samtidigt sade sig trafikutskottet kunna inse betydelsen av att ha ett samordnat organ i riksdagen för beredningen av vissa EU-frågor. Till detta organ borde ökade möjligheter finnas för utskottets ledamöter och suppleanter att närvara, exempelvis genom att förordna fler suppleanter i det aktuella beredningsorganet. Beträffande förslaget till ett konstitutionellt fördrag – och då särskilt subsidiaritetskontrollen – förordade trafikutskottet ett samordnat förfarande där fackutskottets synpunkter förenas med en mer övergripande prövning inom riksdagen.

Härutöver menar trafikutskottet att Årsboken om EU – berättelse om verksamheten i Europeiska unionen fortsättningsvis bör remitteras till konstitutionsutskottet, eftersom detta utskott utpekats som det utskott som har ett sammanhållande ansvar i vissa avseenden.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottets majoritet – företrädd av Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas, Kristdemokraternas, Vänsterpartiets och Centerpartiets ledamöter i utskottet – tillstyrker Riksdagskommitténs förslag vad avser behandlingen av grön- och vitböcker. En minoritet i utskottet – företrädd av Socialdemokraternas ledamöter i utskottet – menar att utskottets utlåtande bör anmälas i kammaren av talmannen. När denna anmälan görs kan den ledamot som så önskar begära ordet. Kammarens hantering av EU- dokument bör avslutas med att kammaren utan något ställningstagande lägger utlåtandet till handlingarna.

Vidare tillstyrker kulturutskottets majoritet – företrädd av Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas, Kristdemokraternas, Vänsterpartiets och Centerpartiets ledamöter i utskottet – kommitténs förslag om att ett parti som inte har någon företrädare för kulturutskottet bland sina ledamöter eller suppleanter i EU-nämnden tillfälligt bör kunna sätta in en ledamot från kulturutskottet när nämnden samråder i frågor som rör kulturutskottets ansvarsområde. En minoritet i utskottet – företrädd av Socialdemokraternas ledamöter i utskottet – anser att kulturutskottet bör avvisa förslaget.

Liksom Riksdagskommittén vill kulturutskottet betona värdet av kontakter med företrädare för andra parlament inom främst EU. Utskottet ser därför mycket positivt på kommitténs förslag i det avseendet och ser det som angeläget att det kan förverkligas.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet avstår från att framföra synpunkter i sak på förslagen om förändringar i riksdagens arbete med EU-frågor men vill framhålla nödvändigheten av att de praktiska möjligheterna för utskotten att ha en starkare roll i EU-frågor förstärks. I samband därmed hänvisar utskottet till synpunkter som utskottet anförde till Riksdagskommitténs referensgrupp för EU-frågor den 11 mars 2004. Av det yttrande som då avgavs framgår bl.a. att med socialförsäkringsutskottets stora arbetsbörda är det knappast möjligt att ägna större del av arbetstiden åt EU-frågorna. Genom förstärkningar av utskottets kansli kan arbetet med EU-frågorna i viss mån underlättas, men det är ändå helt nödvändigt att ledamöterna, som demokratiskt valda, ges tid och möjlighet att sätta sig in i frågorna och göra en bedömning utifrån sitt politiska uppdrag. För det behövs i första hand dels ett bättre skriftligt och välstrukturerat underlag från regeringen, dels en tydligare tidtabell för hanteringen av enskilda EU-frågor. Om det formella samrådet skall ske i fackutskotten behövs särskilda kansliresurser för detta, inte minst för den dokumentering av samrådet som måste ske. I ett särskilt yttrande (m) framhålls att förändringarna visserligen kan vara betungande för utskotten men är nödvändiga för att för Sveriges del minska det s.k. demokratiska underskottet i EU.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet välkomnar förslaget om att regeringen skall överlägga med utskotten i de frågor rörande arbetet i EU som utskotten bestämmer. Utskottet vill understryka vikten av att saksamrådet med utskotten dels sker på politisk nivå så att utskottens ledamöter ges möjlighet att överlägga med och ge sina synpunkter till berört statsråd, dels sker under tidig fas i EU:s berednings- och beslutsprocess. Det anges vara angeläget att utskottens möten med regeringsföreträdare sker i form av överläggningar, och inte enbart blir av informationskaraktär.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet hänvisar till synpunkter som utskottet anförde till Riksdagskommitténs referensgrupp för EU-frågor den 11 mars 2004. I det yttrandet konstateras att utskottet redan i dag, om det finner det önskvärt, på eget initiativ kan ta upp till behandling de frågor som aktualiseras i en grönbok. Vidare anförs att en utskottsbehandling av både vitbok och därav föranledda motioner skulle kunna bidra till en tydligare och mer strukturerad behandling i riksdagen. Minoriteten skulle alltid kunna få upp frågorna till prövning, och genom att alla ledamöter skulle ha möjlighet att delta i kammardebatterna skapas öppenhet när det gäller EU-frågornas hantering. Detta skulle även ge en möjlighet till tydligt riksdagsinflytande genom beslut i kammaren med uppmaning till regeringen att driva en viss linje.

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Beträffande subsidiaritetskontroll konstateras bl.a. i yttrandet att det förvisso kan hävdas att denna bedömning görs bäst av ett organ som är väl förtroget med politikområdet. Samtidigt kan det finnas en risk för att riksdagen inte uppmärksammas på aspekter av konstitutionellt slag. Vidare kan ifrågasättas om en prövning i fackutskotten förbättrar möjligheterna att uppnå ett enhetligt principiellt synsätt från riksdagens sida på de olika frågor som kan komma att aktualiseras.

I fråga om samråd inför ministerrådsmöten m.m. anförs i yttrandet bl.a. att ett samråd i utskottet med ansvarig minister eventuellt kan ge utskottet större möjlighet att med större effektivitet följa upp regeringens hantering av EU-frågorna. Detta förutsätter dock att ett mer fullständigt protokoll, kanske med stenografisk uppteckning som grund, förs vid dessa samråd. En sådan ordning ställer dessutom ökade krav på utskottet när det gäller bl.a. förberedelser, kunskaper och resurser. Med samråd i utskotten kan det dessutom finnas anledning att överväga en ökad öppenhet, vilket i sin tur kan innebära vissa praktiska svårigheter när det gäller lokaler, dokumentation, etc. Vidare bör även ett samråd i utskottet innebära att grundläggande dokument inför samråden och ett mer utförligt protokoll publiceras.

Utrikesutskottets yttrande

Utrikesutskottet anser att det tydligare bör framgå av riktlinjerna för riksdagens arbete med EU-frågorna att utskotten bör känna ansvar för att följa utvecklingen inom EU också i den del som rör kommittologin och dess verksamhet, dvs. det system för beslutsfattande inom EU som innebär att kommissionen fattar beslut om hur EU:s politik skall genomföras. I samband därmed hävdas att motsvarande verksamhet, när den bedrivs inhemskt, brukar uppmärksammas av riksdagen, t.ex. inom ramen för uppföljnings- och utvärderingsverksamheten.

Utrikesutskottet avstår från att framföra synpunkter på de delar av Riksdagskommitténs förslag som rör konsekvenserna av ett ikraftträdande av det konstitutionella fördraget, men utgår från att det finns anledning och möjlighet att återkomma i frågan om ett ikraftträdande av fördraget skulle aktualiseras.

EU-nämndens yttrande

EU-nämnden, som välkomnar att förslag har lagts fram om hur riksdagens arbete med EU-frågor skall kunna förändras och förstärkas, konstaterar dock att förslagen i vissa delar väcker konstitutionella frågor och därför behöver beredas ytterligare. Det gäller t.ex. betydelsen av det föreslagna saksamrådet som utskotten enligt förslaget skall ansvara för. Den föreslagna uppdelningen av regeringens samrådsskyldighet mellan utskotten å ena sidan och EU-nämnden å andra sidan behöver också utredas ytterligare.

Beträffande tidpunkten för överläggningarna med utskotten framhåller kommittén att dessa inte behöver ske just inför rådsmötena utan snarare innan frågorna kommer upp på ministerrådets dagordning. EU-nämnden

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

vill emellertid framhålla att åtskilliga frågor som befinner sig i ett tidigt skede av beslutsprocessen kommer upp på ministerrådets dagordning i form av presentationer, informationer eller lägesrapporter etc. Det finns alltså skäl för utskotten att beakta dessa dagordningar.

Vidare måste det också – även om utskottens främsta uppgift är att behandla EU-frågorna i början av beslutsprocessen – finnas utrymme för utskotten att anlägga synpunkter under slutfasen. Erfarenheten har visat att det i vissa frågor kan vara motiverat att sakkunskapen i utskotten kommer till uttryck då frågor tas upp på ministerrådets dagordning vare sig de då befinner sig i beslutsstadiet eller på ett tidigare stadium. I detta sammanhang bör framhållas att i de fall utskotten skall ansvara för behandling av frågor som står på ministerrådets dagordning, dvs. icke-beslutsfrågor, bör detta ske när frågorna har behandlats av Coreper. Detta innebär att utskotten i många fall skulle behöva sammanträda på fredagar och under kammarens sommaruppehåll, vilket får följder för riksdagens planering i övrigt.

En särskild fråga är hur uppföljningen av regeringens förhandlingar i ministerrådet skall ske i de fall då utskotten enligt förslaget skall ansvara för behandlingen av frågor på ministerrådets dagordning. För närvarande återrapporterar ansvarig minister från föregående ministerrådsmöte i samband med samrådet i EU-nämnden inför kommande ministerrådsmöte. Ledamöterna har då möjlighet att ställa frågor i anledning av återrapporten och följa upp det tidigare samrådet, bl.a. mot bakgrund av stenografiska uppteckningar från de tidigare samråden. Utskottens överläggningar med regeringen, dvs. saksamrådet, är dock inte tänkt att dokumenteras med stenografiska uppteckningar utan enbart i form av redovisning i utskottets sammanträdesprotokoll.

Om kommitténs förslag i denna del skall kunna fungera utan att den öppenhet som hittills funnits när det gäller samrådsförfarandet i EU-nämn- den förloras, krävs att utskottens överläggningar dokumenteras utförligt, helst i form av stenografiska uppteckningar. Eftersom detta inte är praktiskt möjligt för utskotten talar förslaget om redovisning i utskottsprotokoll emot att samrådsförfarandet inför ministerrådsmöten delas upp mellan utskotten och EU-nämnden.

I fråga om förslaget om behandlingen av grön- och vitböcker och andra strategiska EU-dokument delar EU-nämnden kommitténs bedömningar. EU- nämnden anser att behandlingen av dessa dokument inte kan innebära någon bundenhet vid en viss ståndpunkt för vare sig regeringen eller utskott och EU-nämnd i senare förhandlingsskeden. I det sammanhanget erinras om vad sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet uttalat i betänkande 2003/04:KUU1 Europeiska konventet om EU:s framtid om det mandat som regeringen genom riksdagens beslut gavs på basis av betänkandet. Utskottet uttalade i detta sammanhang (s. 43) att riksdagens beslut med anledning av betänkandet skall vara styrande för regeringens förhandlingsarbete men att fortsatta förhandlingar kräver kompromisser som får

2005/06:KU21	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	förankras i de former för samråd som gäller. Motsvarande synsätt måste
	enligt EU-nämndens uppfattning också gälla behandlingen av de samråds-
	dokument som det nu är fråga om.
	Viss oklarhet råder dock om vilka typer av dokument som berörs av
	förslaget. En sådan fråga är t.ex. om kommissionens konsekvensanalyser
	(impact assessements) berörs. Det undantag för förslag från Europeiska
	kommissionen som nämns i den föreslagna lagtexten i riksdagsordningen
	(nya 10 kap. 4 §) avser kommissionens förslag till lagstiftning, vilket bör
	klargöras. Vidare framhålls att hanteringen av nu aktuella dokument och
	det samrådsförfarande som enligt kommitténs förslag skall ske i EU-nämn-
	den inför beslut i EU inte kan ses isolerade från varandra. Flera av de
	dokument som kommittén synes mena uteslutande skall behandlas av
	berörda utskott har ett sådant samband med besluten i ministerrådet att de
	naturligtvis inte kan förbigås av EU-nämnden. Som exempel kan nämnas
	de operativa rådsarbetsprogrammen. Vidare kan en grön- eller vitbok eller
	ett meddelande från kommissionen ha ett sådant samband med en besluts-
	fråga på ministerrådets dagordning att dokumentet naturligen blir föremål
	för en diskussion på EU-nämndens sammanträde.
	Enligt EU-nämnden kan ett tillfredsställande inflytande för riksdagen
	endast åstadkommas genom ett samspel mellan utskottsbehandling samt
	såväl information som samråd i EU-nämnden. Med kännedom om EU:s
	beslutsprocedur och hur frågorna bereds på ministerrådets möten måste
	enligt EU-nämnden framhållas att det inte låter sig göras att stycka upp
	ministerrådets dagordningar för att söka skapa skarpa gränser mellan utskot-
	tens och EU-nämndens befogenheter och därigenom inskränka EU-nämn-
	dens uppgifter. Eftersom de olika rådssammansättningarna alltmer har
	centraliserats för att man skall kunna hålla ihop och få överblick över
	olika närliggande frågor (t.ex. konkurrenskraftsrådet och sysselsättningsrå-
	det) finns det stor risk att vissa frågor med den av kommittén förordade
	ordningen hamnar mellan olika stolar och att överblicken går förlorad. Det
	föreligger därmed också en stor risk att riksdagens inflytande i EU-frågor
	kommer att minska och att det som uppnåtts under mer än ett decennium
	går förlorat.
	EU-nämnden kan dock konstatera att förslaget till lag om ändring i riks-
	dagsordningen i denna del inte innebär någon reell förändring i förhål-
	lande till vad som gäller i dag. Fortfarande skall regeringen rådgöra med
	nämnden om hur förhandlingarna i rådet skall föras inför besluten i rådet.
	Beträffande regeringens informationsskyldighet gentemot EU-nämnden
	föreslår kommittén att regeringen inte längre skall vara skyldig att under-
	rätta EU-nämnden om frågor som avses bli behandlade i ministerrådet
	utan endast om frågor som skall beslutas i detta råd. Det kan ifrågasättas
	vari denna skillnad egentligen består. Den föreslagna inskränkningen av
	regeringens informationsskyldighet gentemot EU-nämnden är emellertid
	ägnad att åstadkomma otydlighet och riskerar att medföra att riksdagen för-
	lorar överblick och inflytande. Det är ofta på ett tidigare stadium än inför

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

själva antagandet av en rättsakt eller annan åtgärd som ett faktiskt samråd äger rum i EU-nämnden och vid vilket regeringen presenterar ett upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Beträffande avgränsningen av regeringens samrådsskyldighet gentemot EU-nämnden anser EU-nämnden att den inte bör få någon utvidgad roll. Enligt nämnden har den nuvarande ordningen fungerat väl, och därför bör den bestå. Risken är annars att EU-nämnden belastas alltför mycket med tekniska detaljfrågor som det varken finns politiskt intresse av eller tid och resurser att behandla.

Förslaget om att partierna tillfälligt skall kunna sätta in ersättare från berörda utskott i EU-nämnden vållar problem av framför allt praktisk natur. EU-nämnden avstyrker därför förslaget.

EU-nämnden, som framhåller att öppenheten är grundläggande för en demokratisk förankring av EU-frågorna, välkomnar förslaget om att EU- nämnden och utskotten skall kunna besluta om offentliga sammanträden.

Enligt EU-nämndens mening bör inte en formell subsidiaritetsprövning införas i riksdagsordningen utan fördragsreglering. Det vore enligt EU- nämndens mening olämpligt att nu föregripa utgången av den reflektionsperiod om EU:s framtid som nu äger rum och eventuell framtida fördragsreglering.

EU-nämnden förordar att en bestämmelse i riksdagsordningen införs om att regeringen också skall rådgöra med EU-nämnden inför förhandlingarna inom ramen för EU:s regeringskonferenser. Därvid noteras att en sådan ordning inte hindrar att överläggningar på enskilda områden i en regeringskonferens kan och bör ske i berörda utskott.

När det gäller riksdagsordningen i övrigt vill EU-nämnden ta tillfället i akt och föreslå vissa angelägna ändringar som har bäring på såväl EU- nämndens som utskottens verksamhet. Det gäller dels frågan om ersättare för suppleant i EU-nämnden, dels frågan om möjligheten för riksdagens tjänstemän att närvara vid sammanträde med annat utskott.

Suppleantval regleras i 7 kap. 8 § riksdagordningen. I tredje stycket föreskrivs att ersättare som har kallats till tjänstgöring får utses till suppleant i ett utskott som den lediga riksdagsledamoten tillhör, förutsatt att antalet suppleanter i utskottet inte utökas. Bestämmelsen gäller bara suppleanter i utskotten. Det är emellertid angeläget att bestämmelsen kan tillämpas också på suppleanter i EU-nämnden. Riksdagsordningen bör således ändras så att detta kan ske.

Utomståendes närvaro vid sammanträde med utskott respektive EU-nämn- den regleras i 4 kap. 13 § respektive 10 kap. 7 § riksdagsordningen. I fråga om utskott gäller att det skall finnas särskilda skäl, vilket inte gäller för närvaro i EU-nämnden. Enligt kommitténs förslag skall utskotten ta en aktiv del av arbetet i EU-frågor. Detta kräver en ökad grad av samspel mellan utskotten och EU-nämnden. Ofta förekommer underhandskontakter mellan EU-nämndens kansli och utskottskanslierna. Det finns därför ett sär-

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

skilt behov för EU-nämndens tjänstemän att också få närvara vid utskottens sammanträden i de delar dessa behandlar EU-frågor. Kravet på särskilda skäl i 4 kap. 13 § riksdagsordningen bör därför tas bort.

I en avvikande mening (mp) anförs att Miljöpartiet de grönas grundinställning är att EU-nämnden bör avvecklas och att regeringens informations- och samrådsförfarande i stället skall ske direkt med ansvarigt sakutskott. Förhandlingsmandat och förhandlingspositioner bör utarbetas i former av samarbete mellan regering och riksdag. Respektive minister bör samarbeta direkt med berört utskott. I andra hand instäms dock i EU-nämn- dens yttrande till konstitutionsutskottet ifall förstahandsyrkandet om att EU- nämnden skall avskaffas inte vinner gehör.

Utskottets ställningstagande

Hanteringen av grön- och vitböcker

Syftet med den föreslagna ordningen är att redan i ett tidigt skede av beslutsprocessen inom EU skapa debatt kring och förankra EU-frågor i riksdagen. Således skall alla grön- och vitböcker behandlas enligt denna modell. Talmannen avgör, efter samråd med gruppledarna, vilka övriga dokument som skall behandlas på detta sätt. Det kan röra sig om t.ex. meddelanden från kommissionen och arbetsprogram inom rådet. Hanteringsordningen kan dock inte anses omfatta kommissionsförslag till bindande rättsakter enligt artikel 249 i EG-fördraget, dvs. förordningar, direktiv och beslut. Ordningen omfattar inte heller sådana rekommendationer och yttranden som avses i den nyss nämnda fördragsartikeln. Förfarandet kan inte heller anses tillämpligt på kommissionsförslag avseende rättsakter inom andra och tredje pelaren såsom gemensamma strategier, gemensamma åtgärder, gemensamma ståndpunkter, rambeslut, beslut och konventioner. Härutöver får den exakta avgränsningen av tillämpningsområdet för detta förfarande utvecklas i praxis.

Den föreslagna ordningen innebär att motioner inte skall få väckas med anledning av att de aktuella dokumenten remitteras till utskott. Förslaget är enligt utskottets mening väl avvägt i denna del. Utskottet avstyrker därför motion 2005/06:K10 yrkande 1 om allmän motionsrätt på EU-dokument.

Utskottets granskning skall redovisas i ett utlåtande i stället för i ett betänkande. För hanteringen i kammaren innebär förslaget att ärendet avslutas med att kammaren lägger utskottets utlåtande till handlingarna men att det blir möjligt för kammaren att votera mellan alternativa skrivningar i utlåtandet, som således inte kan innehålla något förslag till tillkännagivande avseende regeringens agerande.

I vissa yttranden har frågan om innebörden av kammarbehandlingen av de aktuella dokumenten berörts. Vad som särskilt har efterlysts är ett klarläggande av huruvida uttalanden i samband med kammarbehandlingen av ett utskottsutlåtande kan ge upphov till någon bundenhet för regering, utskott eller EU-nämnd i ett senare förhandlingsskede.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

Det är viktigt att i sammanhanget understryka att ett kammarbeslut i anslutning till behandlingen av de nu aktuella EU-dokumenten inte i någon rättslig mening binder regeringen eller riksdagen eller något av riksdagens organ. Således överträder inte regeringen någon bestämmelse i grundlag eller allmän lag om den t.ex. vid ett rådsmöte skulle företräda en ståndpunkt som står i strid med vad kammaren har uttalat vid behandlingen av en grönbok. Inte heller utskott eller EU-nämnd gör sig skyldiga till någon sådan överträdelse genom att vid samråd med regeringen medge en avvikelse från den av riksdagen uttalade ståndpunkten.

Såsom Hovrätten över Skåne och Blekinge berört i sitt remissyttrande kan riksdagens beslut i dessa frågor därmed betraktas som preliminära synpunkter av konstitutionellt oförbindande karaktär. Sådana meningsyttringar kan dock ses som uttryck för rådande åsiktsförhållanden i riksdagen. Utskottsutlåtanden och kammarbeslut kan därmed erbjuda en möjlighet för regeringen att stämma av om ståndpunkter som den har för avsikt att inta i EU-samarbetet är förankrade i riksdagen. I den bemärkelsen kan riksdagsbesluten således få betydelse i den på parlamentariska principer grundade relationen mellan regering och riksdag.

En konsekvens av det sagda är att utskott och EU-nämnd är oförhindrade att vid senare överläggningar med företrädare för regeringen ge uttryck för att åsiktsförhållandena inom riksdagen har förändrats, exempelvis då regeringen söker samråd för att förankra kompromisser vid senare förhandlingar inom ramen för EU-samarbetet. Det är dock viktigt att göra klart att det formellt är regeringen som företräder Sverige och att – oavsett om regeringen har skaffat sig en accept via samråd med utskott eller EU- nämnd – regeringen agerar med fullt politiskt ansvar vid rådets möten.

Uttalanden av riksdagen eller dess organ i dessa sammanhang påverkar inte heller riksdagens möjligheter att i ett senare skede använda de kontrollinstrument som anges i 12 kap. regeringsformen. Det ankommer således på regeringen att under parlamentariskt ansvar inför riksdagen ta ställning till om rådande åsiktsförhållanden i riksdagen på ett adekvat sätt speglas genom de meningsyttringar som kommer till uttryck vid ett efterföljande samråd med utskott eller EU-nämnd.

Med hänvisning till vad som nu har anförts tillstyrker utskottet förslaget i denna del.

Vid nu angivna förhållanden är riksdagens behandling av ett utlåtande att betrakta som ett riksdagsärende, eftersom ett beslut om att lägga utlåtandet till handlingarna ibland kan vara förbundet med en meningsyttring (se SOU 1972:15 s. 232). Utskottet lägger därför fram förslag till ny lydelse av tilläggsbestämmelse 2.7.1 och till införande av en ny paragraf, 3 kap. 14 a §, i riksdagsordningen där detta förhållande kommer till uttryck.

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Samråd mellan regering och riksdag

I syfte att stärka utskottens roll i riksdagens arbete med EU-frågor har förslag lagts fram till ny reglering i 10 kap. 3 § riksdagsordningen innebärande att regeringen skall överlägga med utskotten i de frågor rörande arbetet i EU som utskotten bestämmer. Vidare föreslås att EU-nämndens uppgifter begränsas till att fokusera på de frågor på rådets dagordning där beslut skall fattas. Förslaget går således ut på att samrådet i EU-nämnden skall gälla enbart frågor som är föremål för beslut inför det stundande rådsmötet. Andra frågor avses bli behandlade i utskotten.

Utskottet, som delar uppfattningen att ytterligare åtgärder måste vidtas för att stärka utskottens roll i riksdagens arbete med EU-frågor, finner förslaget vara väl avvägt i de delar som avser behandlingen av EU-frågor i utskotten. Som utrikesutskottet erinrat om i sitt yttrande bör utskotten i sitt arbete med EU-frågorna också känna ansvar för kommittologin och dess verksamhet.

Det finns visserligen, som EU-nämnden framhållit, skäl som talar mot att på det sätt som föreslagits dra gränsen mellan utskottens och EU-nämn- dens uppgifter. Som framhållits i EU-nämndens yttrande kan svårigheter uppstå när det gäller att dela upp ministerrådens dagordningar mellan utskotten och EU-nämnden beroende på om det är fråga om beslutspunkter eller inte. Utskottet ser emellertid inte dessa svårigheter som oöverkomliga utan förutsätter att det kommer att utvecklas en praxis och även rutiner som underlättar uppdelningen.

Utskottet kan inte heller se några tungt vägande skäl mot att olika aspekter av samma frågor i vissa fall skulle kunna bli föremål för såväl överläggning med utskott som samråd med EU-nämnden. Redan enligt gällande regelverk är det möjligt att hantera EU-frågor på detta sätt.

Utskottet delar inte heller EU-nämndens farhågor att införandet av en skarpare gräns mellan utskottens och EU-nämndens uppgifter i aktuellt avseende leder till att överblicken går förlorad och att riksdagens inflytande i EU-frågor totalt sett minskar. Tvärtom borde riksdagens inflytande i EU-frågor kunna öka ju fler ledamöter som är involverade i bedömningarna. Risken för att överblicken går förlorad bör inte heller betonas eftersom det kan antas att ett ökat engagemang i utskotten kan antas leda till ett ökat engagemang i EU-frågor även på andra områden än utskottets.

För att förebygga tänkbara svårigheter som kan uppkomma i form av t.ex. bristande överensstämmelse mellan ministerråds dagordningar och utskotts beredningsområden bör det emellertid införas en bestämmelse som ger EU-nämnden möjlighet att i sådana fall påkalla överläggning med regeringen i utskotts ställe. En sådan bestämmelse gör det också möjligt för EU- nämnden att träda in i ett utskotts ställe under viss begränsad tid, exempelvis under kammarens sommaruppehåll. Det rör sig således inte om någon oinskränkt möjlighet för EU-nämnden att träda in i utskotts ställe

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

vid överläggningar med regeringen. Vidare skall det i förhållandet mellan utskott och EU-nämnd råda en samsyn kring vilka förutsättningar som gäller för EU-nämndens utövande av dessa befogenheter.

Utskottet har visserligen förståelse för EU-nämndens synpunkter att det finns en rad praktiska svårigheter förenade med förslaget om rätt att ersätta en ledamot i EU-nämnden med en ledamot från berört utskott. Med hänsyn till behovet av överblick genom sakkunskap från utskotten och till behovet av att stärka utskottens roll anser utskottet dock att övervägande skäl talar för att utskottsledamöter, på sätt som kommittén föreslår, skall kunna ersätta EU-nämndsledamöter.

EU-nämnden har i sitt yttrande föreslagit att riksdagsordningen bör ändras på så sätt att ersättare som kallats till tjänstgöring som riksdagsledamot får utses till suppleant i EU-nämnden enligt samma grunder som gäller för utseende av suppleant i ett utskott enligt 7 kap. 8 § tredje stycket. Enligt denna bestämmelse får ersättare – utan att antalet suppleanter i utskottet utökas – utses till suppleant i ett utskott som den lediga riksdagsledamoten tillhör. Bestämmelsen tillkom i syfte att göra det förenklade förfarandet vid fyllnadsval till utskott och andra riksdagsorgan tillämpligt också på ersättare och göra det möjligt för ersättare att tjänstgöra i utskott då riksmöte inte pågår (bet. KU 1975/76:26 s. 4). Tidigare hade valberedningen tvingats sammanträda för att besluta förslag till kammaren om dels att antalet suppleanter utökades, dels att ersättaren utsågs till suppleant. Utskottet anser att bestämmelsen nu också bör omfatta ersättare i EU-nämnden. Utskottet föreslår en ändring av bestämmelsen i detta syfte.

När det därefter gäller verkningarna av vad ett utskott har gett uttryck för vid överläggningar enligt den föreslagna ordningen är det viktigt att slå fast att endast riksdagens kammare kan uttala sig på riksdagens vägnar. Uttalanden av utskott eller EU-nämnd eller dess ledamöter är således inte bindande för hela riksdagen. Sådana meningsyttringar kan dock – i likhet med ett kammarbeslut enligt den föreslagna ordningen för hanteringen av grön- och vitböcker – vara uttryck för rådande åsiktsförhållanden i riksdagen.

Den nu föreslagna ordningen för saksamråd med utskott innebär därmed en möjlighet för regeringen att stämma av om ståndpunkter som den har för avsikt att inta i EU-samarbetet är förankrade i riksdagen. I den bemärkelsen kan således även dessa meningsyttringar få betydelse i den på parlamentariska principer grundade relationen mellan regering och riksdag.

Vid överläggningarna mellan regering och utskott torde det ligga i alla berörda parters intresse att bringa klarhet i vilka positioner som företräds av regeringen respektive inom utskottet. Några formaliserade riktlinjer av det slag som efterfrågas i motion 2005/06:K4 yrkandena 2 och 3 framstår dock inte som erforderliga, varför motionen avstyrks i denna del.

Givetvis är EU-nämnden oförhindrad att vid senare överläggningar med företrädare för regeringen ge uttryck för att åsiktsförhållandena inom riksdagen har förändrats, exempelvis då regeringen söker samråd för att förankra kompromisser inför beslut i rådet. Utskottet vill dock på nytt erinra

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

om att det ytterst ankommer på regeringen att under parlamentariskt ansvar inför riksdagen ta ställning till om de meningsyttringar som kommer till uttryck vid samråd med utskott och EU-nämnd speglar rådande åsiktsförhållanden i riksdagen.

Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget i den del som avser utskottens och EU-nämndens roll i riksdagens arbete med EU-frågor. Därmed avstyrks motion 2005/06:K4 yrkande 1 i de delar som rör förändringar i EU- nämndens nuvarande roll vad gäller samrådet med regeringen. I enlighet härmed avstyrks även motionerna 2005/06:K10 yrkande 7 och 2005/06: K458 om att avskaffa EU-nämnden i dess nuvarande form och motion 2005/06:K4 yrkande 1 (delvis) om skyldighet för regeringen att rådgöra med EU-nämnden inför regeringskonferenser.

Öppenhetsfrågor

Utskottet, som anser att förslaget är väl avvägt i de delar som rör öppenhet vid överläggningarna i utskotten och samrådet i EU-nämnden, tillstyrker förslaget i dessa delar. Därmed avstyrks motionerna 2005/06:U338 yrkande 2 och 2005/06:K380.

I motion 2005/06:K10 yrkande 3 efterfrågas ett ökat inslag av EU-debat- ter i riksdagen. Utskottet delar bedömningen att det finns ett stort värde av debatter om EU-frågor i kammaren och utgår från att de förändringar i riksdagens sätt att arbeta med EU-frågor som nu föreslås också kommer att leda till ett ökat inslag av sådana debatter. Något särskilt initiativ från riksdagen i denna fråga är därför inte erforderligt. Motionen avstyrks.

Utskottet delar vidare bedömningen att det inte finns skäl att låta Europaparlamentariker delta i debatter i kammaren och avstyrker därför motionerna 2005/06:K9 yrkande 1 och 2005/06:U338 yrkande 5.

EU-nämnden har i sitt yttrande föreslagit att kravet i 4 kap. 13 § riksdagsordningen på särskilda skäl för närvaro av EU-nämndens tjänstemän vid slutna utskottssammanträden skall tas bort. Utskottet kan dock inte se att tillräckliga skäl har framkommit att nu genomföra en sådan förändring i riksdagsordningen.

I likhet med vad Riksdagskommittén har anfört anser också utskottet att det ligger i alla berörda parters intresse att riksdagens kontakter rörande EU- frågor med andra organisationer i det svenska samhället, som t.ex. Sveriges Kommuner och Landsting, präglas av generositet och öppenhet. Utskottet delar emellertid också uppfattningen att sådana kontakter inte bör vara formellt reglerade.

Subsidiaritetskontroll

I motionerna 2005/06:K7 yrkande 1, 2005/06:K9 yrkande 1 och 2005/06: U338 yrkande 4 föreslås att riksdagen beslutar om de ändringar i riksdagsordningen som är nödvändiga för att en subsidiaritetskontroll enligt det konstitutionella fördraget skall kunna förverkligas. Utskottet, som konstaterar att det konstitutionella fördraget ännu inte har trätt i kraft, instämmer

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

med Riksdagskommitténs bedömning att det inte finns skäl att nu förelägga riksdagen sådana förslag till ändringar i riksdagsordningen som är knutna till att fördraget börjat gälla. Med hänvisning till vad Riksdagskommittén har anfört vill utskottet dock peka på de möjligheter till subsidiaritetskontroll som står till buds redan inom ramen för gällande fördrag. Motionerna avstyrks.

Resurs- och genomförandefrågor

Flera utskott tar i sina yttranden upp olika konsekvenser av Riksdagskommitténs förslag, bl.a. i form av förändrade planeringsförutsättningar och behov av ökade resurser. Sådana frågor är föremål för beredning i en arbetsgrupp under ledning av riksdagsdirektören. Utskottet anser att frågorna i första hand bör behandlas på styrelse- och förvaltningsnivå och att riksdagen inte bör föregripa resultatet av detta arbete genom att nu ta initiativ i dessa frågor.

Utskottet anser att de av Riksdagskommittén föreslagna riktlinjerna för riksdagens arbete med EU-frågorna (avsnitt 3.1–3.6 i kommitténs betänkande) bör tillämpas fr.o.m. den tidpunkt då de föreslagna ändringarna i riksdagsordningen träder i kraft.

Riksdagens interparlamentariska samarbete

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner förslag till riktlinjer för riksdagens interparlamentariska samarbete (avsnitt 4.4 i framställningen). Därmed tillstyrks punkt 2 i framställningen. En motion (s) om Nordiska rådets utskott avstyrks med hänvisning till att partiernas fria nomineringsrätt inte berörs.

Framställningen

Riksdagskommittén föreslår att riksdagen godkänner riktlinjer för riksdagens interparlamentariska samarbete (punkten 3). Kommittén noterar att riksdagen genom tidigare ställningstaganden ansett det angeläget att nationella parlamentariker kan vara representerade i regeringsdelegationer i internationella sammanhang. Enligt kommitténs mening är det viktigt att också mindre partier kommer i fråga för sådana delegationer. Kommittén förordar att riksdagen kan svara för ledamöternas kostnader i regeringsdelegationer och förutsätter att Regeringskansliet och riksdagsförvaltningen i samråd finner former för finansieringen. För varje organisation och parlamentarikerförsamling bör verksamheten ställas i relation till dagens förutsättningar och behov.

2005/06:KU21	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	I interparlamentariskt samarbete där både länder med demokratiskt
	valda parlament och länder utan demokratiskt valda parlament deltar,
	såsom fallet är med Interparlamentariska unionen och Empa, bör frågor
	om hur en demokratisk utveckling kan främjas stå i centrum för arbetet.
	Arbetet bör snarast vara inriktat på att göra en översyn av redan existe-
	rande interparlamentariskt samarbete och eftersträva en rationalisering som
	i förlängningen innebär en tydligare återkoppling mellan det interparlamen-
	tariska samarbetet och det nationella parlamentsarbetet i olika utskott, och
	därmed också en förstärkt roll för det nationella parlamentets engagemang
	i dessa frågor.
	Kommittén menar att det är angeläget att det internationella engage-
	manget i hög grad integreras i riksdagens övriga verksamhet. De viktiga
	erfarenheter som kan vinnas genom riksdagens interparlamentariska samar-
	bete och av de parlamentariska delegationerna bör tillgodogöras av riksda-
	gen i sin helhet.
	En förbättrad återkoppling kan åstadkommas genom att riksdagen i gör-
	ligaste mån tillämpar samma synsätt som för riksdagens arbete med EU-
	frågor, vilket innebär att utskotten ges ett uttalat ansvar för också de
	internationella aspekterna av de frågor som tillhör utskottens respektive
	beredningsområde.
	För att underlätta förankringen och säkra återkopplingen till riksdagsar-
	betet av det interparlamentariska samarbetet är ett bra samarbete mellan
	tjänstemännen i riksdagsförvaltningen viktigt. Ett utökat utbyte och fler
	gemensamma aktiviteter mellan utskotten och de internationella delegatio-
	nerna i riksdagen bör eftersträvas så att delegationernas arbete så långt
	möjligt förankras i utskottens ärendeberedning. Riksdagsstyrelsen har ett
	särskilt ansvar för ärenden av större vikt rörande riksdagens internationella
	kontaktverksamhet. Riksdagsstyrelsen kan få vägledning för sina beslut
	bl.a. genom de möten som kommit att hållas mellan talmannen, delegations-
	presidierna och utrikesutskottets presidium, men också genom ordförande-
	konferensen.
	Ökningen av det interparlamentariska samarbetet under senare år ställer
	krav på riksdagen och andra nationella parlament att internt samordna sin
	verksamhet i syfte att undvika duplicering av arbete och i syfte att säker-
	ställa att parlamentet i internationella sammanhang representeras på ett sätt
	som medför att deltagandet kan kopplas till det dagliga arbetet i utskotten.
	Fackutskottens roll bör lyftas fram i det interparlamentariska samarbetet,
	vilket i förlängningen underlättar återkopplingen till verksamheten i riksda-
	gen och till partigrupperna.
	Utrymme bör enligt Riksdagskommittén också skapas för ett fördjupat
	samarbete mellan de nationella parlamentens fackutskott, t.ex. inom närom-
	rådet och inom EU.
	I ökad utsträckning bör det kunna eftersträvas att riksdagen även i andra
	sammanhang, t.ex. när Nordiska rådet anordnar temakonferenser, special-
	möten och liknande, representeras av den eller de ledamöter som har ett

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

ansvar för sakfrågorna genom sin fackutskottstillhörighet. Också vänskapsföreningar kan spela en viktig roll i det interparlamentariska samarbetet. Kommittén anser att vänskapsföreningarna kan vara en naturlig kontaktpunkt vid internationella besök. De skapar nätverk som leder till fördjupade kontakter. Riksdagens internationella kansli kan också ge visst stöd till vänskapsföreningarna, dock utan att fungera som regelrätt sekretariat. Vänskapsföreningarna är i stället till karaktären naturligen nära kopplade till ledamotens utövande av sitt förtroendeuppdrag. Kommittén kan därför anse det naturligt att sekretariatsuppgifter för vänskapsföreningarna kan lösas inom ramen för den nu genomförda utbyggnaden av antalet politiska sekreterare till partigrupperna. Mot bakgrund av det ovan anförda och med en alltjämt fortsatt internationalisering och ständig utveckling av de internationella kontakterna anser kommittén sammanfattningsvis att det interparlamentariska samarbetet bör spela en fortsatt viktig roll. En förutsättning för att riksdagen skall kunna delta i detta samarbete på ett ändamålsenligt sätt är, enligt kommittén, att riksdagen och dess organisation återkommande låter genomlysa den internationella verksamheten och se över vilka prioriteringar som görs. Formerna för talmannens möten med delegationspresidierna och utrikesutskottets presidier bör utvecklas. Dessa möten kan bidra till principiella resonemang och diskussioner om prioriteringar inom den internationella verksamheten men bidrar också till ett viktigt informationsutbyte i syfte att undvika onödigt dubbelarbete.

Kommittén konstaterar också att riksdagsstyrelsen, genom 1 kap. 5 § andra stycket riksdagsordningen, har givits en tydlig roll i arbetet med att få till stånd ett mer övergripande ansvar för utvecklingen i fråga om vilka prioriteringar och strategiska bedömningar som kan behöva göras mellan olika behov.

Motionen

Lars Wegendal och Ann-Kristine Johansson (båda s) begär i motion 2005/06: K463 att riksdagen skall besluta att partierna har fri nomineringsrätt till Nordiska rådets utskott i enlighet med vad som anförs i motionen.

Gällande bestämmelser

Enligt 7 kap. 2 § riksdagsordningen skall val som förrättas av kammaren beredas av en särskild valberedning utsedd inom riksdagen. Enligt 8.6.1 i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser väljer riksdagen för varje riksmöte tjugo ledamöter till Nordiska rådets svenska delegation. Någon ändring av dessa bestämmelser föreslås inte i riksdagsstyrelsens framställning.

Enligt Nordiska rådets arbetsordning finns en valkommitté, som efter de nordiska partigruppernas nomineringar förbereder och framlägger förslag i de val som skall förrättas av Nordiska rådets plenarförsamling.

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Remissvaren

Kammarrätten i Stockholm framhåller att det är angeläget att parlamentariker ökar sitt internationella engagemang och att det i huvudsak inte finns något att invända mot de synpunkter som förs fram av kommittén. Kammarrätten ifrågasätter emellertid från principiella utgångspunkter om det är lämpligt att parlamentariker deltar i regeringsdelegationer. Blir de då inte möjligen i vissa fall eller situationer företrädare för regeringen, och kommer de i så fall att vara klara över detta? Den föreslagna ordningen kan bidra till att roller blandas samman och framstå som otydlig för dem som deltar i en regeringsdelegation men även för värdlandets företrädare.

Yttranden från andra utskott

Kulturutskottet delar kommitténs uppfattning att det i första hand bör vara ledamöter i de berörda fackutskotten som företräder riksdagen i olika internationella sammanhang. Det finns dock enligt kulturutskottet tillfällen då även andra ledamöter är minst lika lämpade att ikläda sig denna roll på grund av sin bakgrund, sitt kunnande, sitt engagemang eller av andra liknande skäl. Liksom hittills måste man alltså kunna godta även situationer då den omedelbara kopplingen till det nationella parlamentet saknas. Partiernas fria nomineringsrätt får inte inskränkas.

EU-nämnden pekar på att Riksdagskommittén inte omnämnt deltagandet i Cosac, vilket är ett fördragsreglerat samarbete mellan nationella parlaments EU-organ och Europaparlamentet.

Försvarsutskottet vill understryka betydelsen av ökade kontakter med andra fackutskott, inte minst med parlament inom Europeiska unionen. En förutsättning för att det omfattande interparlamentariska samarbetet skall bli en angelägenhet för alla ledamöter är att det finns ekonomiska resurser till tolkning. Tolkning av överläggningarna ökar precisionen i de politiska överläggningarna och därmed värdet av dessa. Riksdagsstyrelsen bör därför avsätta särskilda medel i detta syfte.

Utskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet delar Riksdagskommitténs bedömning om värdet av att riksdagsledamöter deltar i internationella processer. Direkt folkvalda parlamentariker skall vara representativa för väljarna och har därigenom en särskild legitimitet. Ledamöternas deltagande i internationella processer ger möjlighet för dem att i internationella sammanhang skapa opinion för svenska synsätt och även att i kontakt med sina väljare skapa internationell förståelse. Med anledning av vad Kammarrätten i Stockholm anfört om deltagande i regeringsdelegationer vill utskottet understryka att riksdagen i flera ställningstaganden ansett det angeläget att nationella parlamentariker kan vara representerade i regeringsdelegationer. Det har bl.a. konstaterats att det finns ett betydande värde i parlamentarikers deltagande i den svenska regeringsdelegationen vid FN:s generalförsamling.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

Utskottet delar också kommitténs bedömning att ökningen av det parlamentariska arbetet under senare år ställer krav på riksdagen och andra nationella parlament att internt samordna verksamheten i syfte att undvika dubbelarbete och att säkerställa att parlamentet i internationella sammanhang representeras på ett sätt som medför att deltagandet kan kopplas till det dagliga arbetet i riksdagen. I normalfallet innebär det att representationen främst bör hämtas från det fackutskott som har beredningsansvaret för frågan. Någon ändring i partiernas fria nomineringsrätt är inte avsedd. Som också understryks av försvarsutskottet bör utrymme skapas för ett fördjupat samarbete mellan de nationella parlamentens fackutskott, t.ex. inom EU.

Med anledning av vad försvarsutskottet anfört om behovet av resurser för tolkning vill konstitutionsutskottet hänvisa till vad kommittén anfört om att en arbetsgrupp under ledning av riksdagsdirektören föreslås få riksdagsstyrelsens uppdrag att bereda resursfrågorna vidare samt till att utskottet senare under våren kommer att behandla ett förslag från riksdagsstyrelsen som bl.a. gäller resurser för EU-resor.

I motion 2005/06:K463 (s) begärs ett beslut om fri nomineringsrätt för partierna till Nordiska rådets utskott. Riksdagskommitténs förslag innebär inte några förändringar när det gäller partiernas nomineringsrätt till Nordiska rådets svenska delegation. Enligt Nordiska rådets arbetsordning finns en valkommitté som efter de nordiska partigruppernas nomineringar förbereder och framlägger förslag i de val som skall förrättas av Nordiska rådets plenarförsamling. Mot denna bakgrund saknas enligt utskottets mening skäl för riksdagen att fatta något beslut i frågan. Motion 2005/06:K463 avstyrks.

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för riksdagens interparlamentariska samarbete som redovisas i huvudbetänkandet från 2002 års riksdagskommitté, avsnitt 4.4.

Utskotten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker förslaget i framställningen att bostadsutskottet och lagutskottet skall ersättas av ett nytt civilutskott. Utskottet tillstyrker delvis förslagen när det gäller ärendefördelningen mellan utskott och föreslår vissa ytterligare justeringar av de aktuella tilläggsbestämmelserna. Vidare tillstyrks att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för arbetet i riksdagens utskott. En rad motioner om andra utskottsindelningar och ärendefördelningar avstyrks.

Jämför reservation 2 (s).

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Framställningen

Riksdagskommittén föreslår vissa ändringar i utskottsindelningen och ärendefördelningen. Kommittén anser att antalet utskott bör minska genom att bostads- och lagutskottens beredningsområden överförs till ett nytt utskott benämnt civilutskottet. Dock bör beredningsområdet för det nya utskottet begränsas på så sätt att ansvaret för ärenden om länsförvaltning och rikets administrativa indelning samt sådana kommunfrågor som inte tillhör annat utskotts beredning överförs till konstitutionsutskottet. Vidare bör ärenden rörande utsökningsbalken överföras till skatteutskottet, växel- och checkrätt till finansutskottet, transporträtt till trafikutskottet och immaterialrätt till näringsutskottet.

Kommittén anser det vara motiverat att till försvarsutskottet föra beredningen av vissa ärendegrupper med anknytning till samhällets sårbarhet. Genom en sådan förändring skapas bättre möjlighet att uppnå en helhetssyn och en effektiv användning av samhällets resurser. Som ytterligare argument anförs att den moderna tidens hot, allvarliga kriser och angrepp ofta har snabba förlopp och kort, om alls någon, förvarningstid. Förberedelser för och förmåga till omedelbar krishantering är av avgörande betydelse. Analyser, förberedande åtgärder, operativa insatser och finansieringsfrågor bör i riksdagen hållas samman i ett utskott. På så sätt ges sårbarhets- och säkerhetsfrågorna en högre prioritet än med nuvarande ordning. Förslaget bidrar också enligt Riksdagskommittén till att jämna ut arbetsbelastningen mellan utskotten.

Kommittén anser vidare att ansvaret för beredningen av integrationsfrågor bör föras över från socialförsäkringsutskottet till arbetsmarknadsutskottet. En viktig del av integrationsarbetet har en direkt koppling till arbetsmarknaden. Tillsammans med en markering av utskottets speciella ansvar för jämställdhetsfrågor bidrar denna förändring till att ge arbetsmarknadsutskottet en särskild roll i arbetet mot diskriminering i olika former. När det gäller jämställdhetsfrågor anser kommittén att alla utskott även fortsättningsvis skall ansvara för att ärenden inom deras beredningsområden analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Den praxis som har utvecklats att till arbetsmarknadsutskottet hänvisa jämställdhetsfrågor som inte tillhör något annat utskotts beredningsområde bör dock skrivas in i riksdagsordningen.

Förslagen får konsekvenser för indelningen i utgiftsområden. Kommittén lägger inte fram något formellt förslag beträffande ändringar i utgiftsområdesindelningen utan förutsätter att så sker vid utskottsbehandlingen av den ekonomiska vårpropositionen.

Det arbete som pågår för att nå ett bättre utnyttjande av de samlade kansli- och utredningsresurserna bör enligt kommitténs mening fortsätta att utvecklas.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

Motionerna

Anna Grönlund Krantz och Anne-Marie Ekström (båda fp) begär i motion 2005/06:K273 en radikal reformering av utskottsindelningen. Bland annat måste det enligt motionen ifrågasättas om ett separat skatteutskott är nödvändigt och om inte dessa frågor bättre avförs i finansutskottet eller tas om hand av de olika sakutskotten där så är lämpligt. Samma resonemang torde gälla andra utskott med nuvarande låg arbetsbelastning. Riksdagens interna arbete måste enligt motionen skötas så rationellt som möjligt så att riksdagsledamöterna ges gott om tid till det viktiga arbete som utförs i mötet med väljarna på hemmaplan.

Owe Hellberg och Sten Lundström (båda v) yrkar i följdmotion 2005/06: K5 att den föreslagna sammanslagningen av lagutskottet och bostadsutskottet inte genomförs och att antalet utskott i riksdagen därmed blir oförändrat. Motionärerna hänvisar till att förslaget att slå samman bostadsutskottet med lagutskottet till ett civilutskott innebär att bostadspolitiken osynliggörs. Riksdagskommitténs förslag skulle kunna leda till en otydlighet gentemot medborgare och aktörer, och därmed försvåras det demokratiska inflytandet. Motionärerna hänvisar också till att antalet ledamöter med ordinarie uppdrag skulle reduceras med ett mindre antal utskott.

Hillevi Larsson och Joe Frans (båda s) begär i motion 2005/06:K342 att lagutskottets namn ändras till civilrättsutskottet.

I motion 205/06:K242 av Tobias Billström (m) föreslås i stället en sammanslagning av försvars- och utrikesutskotten. Enligt motionen smälter i allt snabbare takt frågor kring utrikespolitiska ställningstaganden inom den traditionella diplomatin, militära insatser samt en samordnad säkerhetspolitik samman. Samtidigt förblir den svenska riksdagens förmåga att hantera dessa frågor svagare än vad den kunde ha varit. Motionären hänvisar till att sammansatta utrikes- och försvarsutskott förekommit vid ett ökat antal tillfällen.

Utskottshanteringen av frågor som rör rikets säkerhet tas upp i motion 2005/06:K461 av Birgitta Ahlqvist och Lars U Granberg (båda s). Det är enligt motionen stora och tröga strukturer som behöver ändras när man skall gå från totalförsvar till att bygga upp krishanteringsförmågan. De nya hoten möts inte med soldater eller krigsmateriel. Problemet är snarare det sårbara samhället. Riksdagen bör se över hur man på bästa sätt hanterar frågor som rör hot mot det svenska samhället. Riksdagen bör enligt motionen besluta om en översyn av utskottshanteringen av frågor som rör rikets säkerhet.

I motion 2003/04:FöU268 yrkande 5 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) föreslås att närings-, justitie- och försvarsutskotten gemensamt skall bereda sektorsövergripande frågor inom sårbarhets- och säkerhetsområdet. Motionärerna menar att medborgarintresset då skulle gå före sektorsintresset.

Lars Lindblad (m) föreslår i motion 2005/06:K290 att de areella näringarna organisatoriskt förs över till näringsutskottet och dagens miljö- och jordbruksutskott renodlas till ett miljöutskott.

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Mikael Oscarsson och Dan Kihlström (båda kd) begär i motion 2005/06: So636 yrkande 3 ett familjeutskott. Familjepolitiken är enligt motionärerna i dag svår för en enskild att få ett samlat grepp över. Även för politiker saknas det ofta konsekvensbeskrivningar av de fattade besluten. Motionärerna pekar på att bostadsförsörjningsstöd hanteras i ett utskott, barnbidragen i ett annat, förskoleverksamheterna i ett tredje osv.

I motion 2005/06:K358 av Tasso Stafilidis (v) begärs ett barn- och familjerättsutskott där alla barnfrågor samlas. Lagutskottets övriga områden skulle kunna delas upp mellan bl.a. bostadsutskottet, näringsutskottet och skatteutskottet. Med en sådan lösning, i stället för det förslag som ligger på riksdagsstyrelsens bord hösten 2005, skulle de mest belastade utskotten, såsom socialutskottet och justitieutskottet, få avlastning. Det behövs enligt motionen tydliga förändringar i riksdagens organisation som sätter barnen ytterligare i fokus, och riksdagen skulle med denna lösning ta ytterligare ett steg i det svenska åtagandet att förverkliga barnkonventionen.

Ett jämställdhetsutskott för att få ett forum för politiska diskussioner begärs i motion 2005/06:K357 yrkande 3 av Gudrun Schyman (–). Utskottet skall enligt motionen tydliggöra hur könsmaktsordningen tar sig uttryck och samverkar inom olika politikområden och vara vägledande och uppföljande organ för övriga utskott.

Lars Ohly m.fl. (v) begär i motion 2005/06:A261 ett uppdrag till riksdagsstyrelsen att pröva vilka åtgärder som är nödvändiga för att riksdagens samtliga utskott skall få en formell plattform för att föra upp jämställdhetsfrågor inom sina respektive sakområden (yrkande 8). I motionen begärs ocksåen kontrollfunktion för riksdagens jämställdhetsarbete genom regelbundet återkommande granskningar och jämställdhetsrevisioner av riksdagens utskott (yrkande 9).

Ulf Holm m.fl. (mp) begär i motion 2005/06:K453 att riksdagen beslutar om ändring i riksdagsordningen för att tydliggöra vilket utskott i riksdagen som har det övergripande ansvaret för frågor om Sveriges politik i Världsbanken och IMF och på vilket sätt relaterade frågor som tas upp i EU- nämnden, utrikes- och finansutskotten skall hanteras mellan utskotten (yrkande 1). Vidare begärs ett tillkännagivande till regeringen om att riksdagen involveras i processen kring nominering av styrelseledamot och ordförande i Världsbanken och IMF (yrkande 3) och om att regeringen årligen skall redovisa sina ställningstaganden i Världsbanken och IMF i den skrivelse som lämnas till riksdagen (yrkande 4).

Rigmor Stenmark (c) begär i motion 2005/06:K252 yrkande 1 att det i varje utskott belyses vad som kan göras inom respektive ämnesområde för att skapa en lugnare samhällsrytm där det finns tid för ro och återhämtning.

Remissvaren

Den samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Umeå universitet har inget att invända mot förslagen vad avser sammanslagning av utskott eller omflyttningar av ärendefördelningen av utskott.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

Lunds universitet anser att skälen för sammanslagning av bostads- och lagutskotten förefaller svaga. Kopplingen mellan de två utskotten är svag. Om huvudsyftet vore att åstadkomma en jämnare arbetsbelastning mellan utskotten vore det enligt universitet rimligt att göra en generell översyn; försvarsutskottets arbetsbelastning är t.ex. jämförelsevis ringa.

LO framhåller att förslaget att slå samman lag- och bostadsutskotten vid en första anblick kan te sig naturligt med hänvisning till lägre arbetsbelastning än andra utskott. LO avvisar dock förslaget med hänvisning till behovet att stärka såväl bostadspolitiken som konsumentpolitiken. Det senare politikområdet bereds i lagutskottet. De båda utskottens beredningsområden är också tämligen väsensskilda, varför det enligt LO inte finns några samordningsvinster att tala om med en sammanslagning.

Jusek framhåller att lagutskottets beredning kännetecknas av civilrättsliga lagstiftningsärenden medan bostadsutskottet kännetecknas av offentligrättsliga beredningar. Skälen till en sammanslagning av just dessa utskott är enligt Jusek inte övertygande. Om syftet är en jämnare arbetsfördelning bör hela utskottsorganisationen genomlysas för att uppnå en så effektiv organisation som möjligt. Det bör skapas förutsättningar för utskottscheferna att utöva ett gott ledarskap och för både utskottschefer och medarbetare att ha en rimlig arbetsbelastning.

Yttranden från andra utskott

Lagutskottet anser (yttr. 2005/06:LU1y) sammanfattningsvis att någon sammanslagning av lagutskottet och bostadsutskottet inte bör ske. Om det anses nödvändigt att minska antalet utskott bör ytterligare överväganden och förslag komma till stånd. Lagutskottet erinrar om att konstitutionsutskottet i tidigare liknande sammanhang uttalat att det endast undantagsvis bör komma i fråga att riksdagen av t.ex. starka arbetsfördelningsskäl mot båda eller endera utskottens vilja beslutar att överföra ärendegrupper från ett utskott till ett annat (bet. KU 1982/83:31 s. 14).

Lagutskottet anser att tidigare i utredningssammanhang framförda synpunkter att det finns ett stort värde i att den centrala civilrätten bereds samlat i ett renodlat civillagutskott, alltjämt äger giltighet.

En grundläggande invändning mot Riksdagskommitténs förslag är, enligt lagutskottets mening, att det inte finns någon närmare koppling mellan de frågor som i dag behandlas i lagutskottet och i bostadsutskottet som kan utgöra underlag för en sammanslagning. Bostadsutskottets beredningsområde är relativt homogent utmejslat efter fackområdesprincipen med starka inslag av offentlig rätt. Den enda koppling som finns till lagutskottet är bestämmelserna i 12 och 13 kap. jordabalken om hyra respektive tomträtt samt bostadsrättslagen (1991:614).

Riksdagskommitténs förslag att överföra ärenden rörande utsökningsbalken till skatteutskottet, växel- och checkrätt till finansutskottet, transporträtt till trafikutskottet och immaterialrätt till näringsutskottet är enligt lagutskottet inte genomtänkt. Riksdagskommitténs påstående (s. 103) att

2005/06:KU21	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	utsökningsbalken skulle ha ett lösligare samband med utskottets övriga
	beredningsområde är enligt lagutskottet inte riktigt. Att inte hålla insolvens-
	rätten samlad skulle, enligt utskottets mening, vara direkt olämpligt och
	innebära stora samordningssvårigheter.
	När det sedan gäller transporträtten är en överföring till trafikutskottet
	förenad med likartade bekymmer som när det gäller förslaget om utsök-
	ningsbalkens överföring till skatteutskottet. Transporträtten är ett omfat-
	tande civilrättsligt rättsområde. I området ingår bl.a. sjölagen (1994:1009),
	järnvägstrafiklagen (1985:192) och annan lagstiftning innefattande central
	civilrätt. Transporträtten baseras nästan uteslutande på internationella kon-
	ventioner. Med undantag för prefixet ”transport” finns egentligen inte
	några som helst anknytningar till trafikutskottets nuvarande beredningsom-
	råde. Om Riksdagskommitténs förslag i denna del genomförs kan det antas
	leda till samordningssvårigheter mellan lagutskottet och trafikutskottet.
	Immaterialrätten – bl.a. upphovsrätt och industriellt rättsskydd – rymmer
	enligt lagutskottet en mångfasetterad verklighet. Ser man till önskemålet
	att lagstiftnings- och budgetärenden inom ett och samma ämnesområde
	skall beredas i samma utskott ligger det närmare till hands att föreslå en
	överflyttning av upphovsrätten och kanske också lagstiftningen om möns-
	terskydd till kulturutskottet samt växtförädlarrättslagen (1997:306) till
	miljö- och jordbruksutskottet. Enligt lagutskottets mening bör emellertid
	hela immaterialrätten allt framgent behållas samlad inom lagutskottets bered-
	ningsområde, liksom transporträtten.
	Vad gäller Riksdagskommitténs förslag rörande budgetansvaret för Kon-
	sumentverket pekar lagutskottet på att några motsvarande förslag inte förts
	fram beträffande övriga närliggande anslag inom utgiftsområde 24, nämli-
	gen anslagen 40:1 Marknadsdomstolen, 40:3 Allmänna reklamationsnämn-
	den, 40:4 Fastighetsmäklarnämnden, 40:5 Åtgärder på konsumentområdet
	och 40:6 Bidrag till miljömärkning av produkter.
	Därutöver väcker utskottet frågan om inte det av Riksdagskommittén
	framlagda förslaget borde ha föranlett förslag till ändringar också i 4 kap.
	6 § första stycket riksdagsordningen och i tilläggsbestämmelsen 4.6.3 om
	skatteutskottets beredningsområde.
	När det gäller namnet på det föreslagna nya utskottet har lagutskottet
	också invändningar. Civilutskottet säger, som även Riksdagskommittén är
	inne på, mycket lite om vad beredningsområdet innehåller. Ordet ”civil”
	för tankarna till ord och begrepp som exempelvis ”allmänt medborgerlig;
	icke militär; som gäller tvistemål”.
	Bostadsutskottet framhåller i yttrandet (yttr. 2005/06:BoU4y) att ett
	huvudsyfte med Riksdagskommitténs arbete har varit att söka utjämna
	arbetsbelastningen mellan utskotten. Det är en enligt utskottets mening väl
	motiverad ambition, som emellertid inte uppnås genom den föreslagna sam-
	manslagningen av bostadsutskottet och lagutskottet. Tvärtom anser bostads-
	utskottet att risken är uppenbar att ytterligare ett mycket arbetsbelastat
	utskott tillskapas. Förslaget om en sammanslagning innebär att det

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

uttryckta önskemålet om att minska antalet utskott tillgodoses, men det sker i så fall till priset av att ett utskott bildas som saknar ett sammanhållet beredningsområde. Bostadsutskottet avstyrker därför förslaget. Bostadsutskottet förordar i stället att förnyade och mer grundliga överväganden kommer till stånd när det gäller utskottsindelningen och ärendefördelningen mellan utskotten. En viktig utgångspunkt i detta arbete måste enligt utskottet vara en strävan att bibehålla eller skapa sammanhållna och politiskt relevanta beredningsområden samtidigt som en jämnare arbetsbelastning mellan utskotten uppnås.

I en avvikande mening (m) tillstyrks kommitténs förslag i sammanslagningsfrågan men anförs att Riksdagskommittén borde ha gjort en djupare genomgång och analys av de olika politikområdena för att finna helt nya skärningspunkter.

Försvarsutskottet biträder förslaget att från miljö- och jordbruksutskottets beredningsområde ta över ärenden rörande kärnteknisk säkerhet och strålningsskydd, från näringsutskottet elsäkerhetsfrågor samt från trafikutskottet frågor rörande IT-säkerhet och budgetansvaret för Statens haverikommission och SOS Alarm Sverige AB, och att beredningsansvaret för speciell lagstiftning som syftar till att minska samhällets sårbarhet tillförs försvarsutskottets beredningsområde.

Även fortsättningsvis bör dock andra utskott bereda ärenden om säkerhet och beredskap inom sina respektive ansvarsområden.

Resurser som avsätts för totalförsvarsändamål inom utgiftsområde 6 Försvar och beredskap mot sårbarhet, kan redan i dag disponeras för åtgärder för att möta andra hot än de som har sitt ursprung i krig och krigsfara. Försvarsutskottet delar Riksdagskommitténs bedömning att den föreslagna förändringen av ärendefördelningen mellan utskotten även bör få konsekvenser för innehållet i utgiftsområdena. Försvarsutskottet är inte främmande för att även utgiftsområdets indelning i politikområden bör ses över för att möjliggöra en mer relevant styrning av verksamhet som syftar till att stärka samhällets säkerhet.

Socialförsäkringsutskottet (yttr. 2005/06:SfU3y) tar upp Riksdagskommitténs förslag att integrationsfrågor skall överföras från socialförsäkringsutskottet till arbetsmarknadsutskottet fr.o.m. den 1 oktober 2006 och hänvisar till ett tidigare yttrande till konstitutionsutskottet (yttr. 2004/05:SfU2y). Eftersom Riksdagskommittén härefter föreslagit att integrationspolitiken förs över till arbetsmarknadsutskottet vill socialförsäkringsutskottet inte motsätta sig en sådan förändring. Visserligen kvarstår de budgetmässiga sambanden mellan migrations- och integrationspolitik, men det är dock inte omöjligt att göra en uppdelning av utgiftsområdet. Utskottet vill endast göra följande påpekanden rörande detaljerna inför en sådan förändring. Till utgiftsområde 8 hör fyra politikområden: Integrationspolitik, Storstadspolitik, Migrationspolitik och Minoritetspolitik. Av dessa bör i så fall endast Migrationspolitik höra till socialförsäkringsutskottets område och utgiftsområdet lämpligen betecknas utgiftsområde 8 Migration.

2005/06:KU21	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	Såväl Integrationspolitik som Storstadspolitik (det sistnämnda numera utan
	anslag) bör flyttas till utgiftsområden som hör till arbetsmarknadsutskottet.
	Politikområdet Minoritetspolitik (ett anslag) kan antingen flyttas till utgifts-
	område 1, som hör till konstitutionsutskottet där sakfrågor rörande minori-
	tetspolitiken redan bereds, alternativt till arbetsmarknadsutskottets område.
	Om det beslutas om en sammanläggning av lag- och bostadsutskotten
	har socialförsäkringsutskottet inget att erinra mot att anslaget 21:1 Bostads-
	bidrag förs över till utgiftsområde 12, där övriga delar av politikområdet
	Ekonomisk familjepolitik finns. Slutligen föreslås att socialförsäkringsut-
	skottets beredningsområde i 4.6.8 första stycket punkt 6 riksdagsordningen
	ändras från ”utlännings- och invandrarfrågor” till ”migrationsfrågor.
	Kulturutskottet hänvisar till att kommittén redovisat flera skäl för att
	immaterialrättsliga frågor skall flyttas över till näringsutskottet om lagut-
	skottet och bostadsutskottet slås samman. Kulturutskottet pekar på att
	upphovsrätten med skyddet av litterära och konstnärliga verk, fotografier
	och vissa närstående rättigheter hör till immaterialrätten. En överflyttning
	till näringsutskottet innebär att det inte längre ter sig självklart att detta
	utskott också odelat svarar för beredningen av de immaterialrättsliga frå-
	gorna. I stället bör frågorna då delas upp mellan näringsutskottet och
	kulturutskottet. Kulturutskottet pekar vidare på att utskottets beredningsan-
	svar för internationella frågor hittills varit mycket begränsat, så begränsat
	att utskottet i praktiken endast ansvarat för den nationella kulturpolitiken.
	Internationella kulturpolitiska satsningar har i första hand beretts av utri-
	kesutskottet som svarar för medelstilldelningen till bl.a. Svenska institutet,
	Sida, press- och kulturråd samt kulturinstitutioner i utlandet. Konstitutions-
	utskottet bör vid sina fortsatta överväganden beakta detta.
	Trafikutskottet pekar på att området transporträtt är ett omfattande lag-
	stiftningsområde som innefattar bl.a. sjölag, luftfartslag och lag om inrikes
	vägtransport med frågor som transportförsäkringsavtal, befraktningsavtal,
	lastskadekrav, redares transportsansvar, konossement samt personskadeären-
	den. Trots ordet transport är anknytningen till trafikutskottets nuvarande
	beredningsområde begränsad. Inom Regeringskansliet hanteras frågorna i
	Justitiedepartementet. Sammantaget förordas från såväl effektivitetssom
	arbetsbelastningssynpunkt att ärendegruppen transporträtt inte överförs till
	trafikutskottets beredningsområde. Transporträtt bör i stället lämpligen han-
	teras av det utskott som bereder närliggande lagstiftningsområden, främst
	då köprätt. Trafikutskottet anser vidare att någon större omföring inte bör
	ske av IT-arbetsuppgifter från trafikutskottet till försvarsutskottet. Den när-
	mare gränsdragningen gentemot försvarsutskottet bör klargöras successivt
	med utgångspunkt från den arbetsfördelning som utvecklats inom Reger-
	ingskansliet, där ansvaret för olika säkerhetsfrågor inom IT-området delats
	upp mellan Näringsdepartementet, Justitiedepartementet och Försvarsdepar-
	tementet. Med den föreslagna ansvarsfördelningen med ett samlat ansvar
	för samhällets sårbarhet kan vidare skäl anföras för att området sjöfarts-
	skydd förs till försvarsutskottets ansvarsområde. Motsvarande argumente-

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

ring kan i så fall även anföras för att skyddsfrågor inom övriga trafikslag omförs till försvarsutskottet. Trafikutskottet föreslår att utskottets ärendeförteckning i riksdagsordningen justeras för att få en mer stringent, logisk och aktuell beskrivning av beredningsområdet.

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker kommitténs förslag att ärenden rörande kärnteknisk säkerhet och strålningsskydd förs över till försvarsutskottet.

Näringsutskottet har inget att erinra mot kommitténs förslag att ansvaret för beredningen av elsäkerhetsfrågor överförs till försvarsutskottet och utgår ifrån att också anslaget till Elsäkerhetsverket tillförs försvarsutskottets beredningsområde. Om riksdagen beslutar om sammanläggning av lag- och bostadsutskotten tillstyrker näringsutskottet att ärenden om immaterialrätten i fortsättningen skall hanteras av näringsutskottet. Näringsutskottet tillstyrker vidare Riksdagskommitténs förslag att anslaget till Konsumentverket skall övergå till ett utgiftsområde under det nya utskottet. Lämpligen bör därmed enligt näringsutskottet följa med även övriga anslag på konsumentområdet under utgiftsområde 24 Näringsliv.

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker kommitténs förslag om en överföring av beredningsansvaret för ärenden om integration. Arbetsmarknadsutskottet står fast vid sin tidigare uppfattning om sambandet mellan arbetsmarknadspolitiken och frågorna om arbetskraftsinvandring. När det gäller jämställdhetsfrågorna framhåller arbetsmarknadsutskottet att en annan modell än den föreslagna vore att på ungefär samma sätt som när det gäller EU-frå- gorna i en uttrycklig regel ange utskottens ansvar. En sådan regel skulle kunna läggas in som ett nytt stycke i t.ex. 4 kap. 6 § riksdagsordningen som anger de allmänna principerna för ärendefördelning mellan utskotten. Detta skulle enligt arbetsmarknadsutskottet vara ett mera kraftfullt sätt att uttrycka att alla utskott har ansvar för jämställdhetsfrågorna. Regeln skulle bli styrande för remitteringen. Om det däremot främst handlar om att skapa ett ”jämställdhetsutskott” kan den av kommittén valda tekniken godtas.

Slutligen noterar arbetsmarknadsutskottet att överföringen av integrationsfrågorna tillsammans med markeringen av utskottets speciella ansvar för jämställdhetsfrågor enligt kommittén bidrar till att ge arbetsmarknadsutskottet en särskild roll i arbetet mot diskriminering i olika former. Arbetsmarknadsutskottet har inget att invända mot den roll som kommittén vill tilldela utskottet men konstaterar att ett sådant beredningsansvar knappast har stöd i riksdagsordningens nuvarande lydelse.

Behandlingen av jämställdhetsfrågor tas också upp av utrikesutskottet som hänvisar till en rapport från år 2003, Att styra med generella krav i staten – Ett regeringsuppdrag (ESV 2003:30), med en kartläggning av de sektorsövergripande krav som gäller inom statlig förvaltning och som utmärks av att de utgår från en sakfråga inom ett politikområde och avser myndigheter och verksamheter inom ett flertal andra politikområden eller bygger på internationella eller nationella åtaganden.

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

I rapporten identifieras utifrån dessa kriterier följande elva huvudområden: barnpolitik, folkhälsa, global utveckling, handikappolitik, miljöfrågor/ hållbar utveckling, integrationspolitik/mänskliga rättigheter, jämställdhetspolitik, regional utvecklingspolitik, insatser mot ekonomisk brottslighet, totalförsvar och beredskap samt ungdomspolitik.

Riksdagsstyrelsens förslag kan enligt utrikesutskottet uppfattas så, att en behjärtansvärd aspekt sätts framför andra, vilka kan vara väl så angelägna. Några närmare överväganden varför så borde bli fallet redovisas inte. I avsaknad av en sammanhållen syn på hur ”mainstreaming”-frågorna skall beaktas i utskottsarbetet är det enligt utskottets mening tveksamt om riksdagsstyrelsens förslag i nu aktuell utformning bör godkännas som riktlinje för arbetet i riksdagens utskott.

Utskottets ställningstagande

På uppdrag av Riksdagskommittén genomfördes år 2004 en ingående utskottsundersökning i syfte bl.a. att skaffa kunskap om utskottens arbetsuppgifter, arbetssätt och arbetsbelastning. I undersökningen pekas på att utskottsindelningen alltsedan enkammarreformen varit föremål för diskussion i flera omgångar. En grundläggande anledning till diskussionerna är skillnaderna i arbetsbelastning mellan utskotten, som ansetts vara besvärande stora. Utskottens arbetsbelastning studerades i tio olika avseenden: sammanträdestid, propositioner, motioner och motionsyrkanden, reservationer, avlämnade betänkanden, yttranden, sidor i riksdagstrycket, faktapromemorior och EU-dokument. Studien visade att inget utskott hade hög arbetsbelastning i alla avseenden. Vissa utskott tenderar enligt studien dock att ha jämförelsevis låg belastning i flera avseenden. Här märktes enligt studien framför allt försvars-, kultur-, arbetsmarknads- och bostadsutskotten.

Riksdagskommittén anför att skälen för att utskottsindelningen varit föremål för en närmast kontinuerlig diskussion under åren är att man önskar åstadkomma en jämnare arbetsbelastning mellan utskotten. Intresset för förändringar i utskottsindelningen och ärendefördelningen mellan utskotten har även haft sin grund i ett behov av bättre sammanhållna beredningsområden. En återkommande fråga har varit dels konstruktionen med ett särskilt utskott, lagutskottet, för den centrala civilrätten, dels att de för den ekonomiska politiken väsentliga frågorna behandlas i två utskott, finans- och skatteutskotten. Ett ytterligare skäl att se över utskottsindelningen har enligt Riksdagskommittén varit att flera partier haft svårigheter att bemanna sina utskottsplatser och att man därför gärna sett att antalet utskott kunde reduceras något. Enligt kommittén är det troligt att riksdagen också i fortsättningen kan komma att bestämma att antalet ordinarie platser i varje utskott skall vara större än minimiantalet 15. En minskning av antalet utskott är mot denna bakgrund önskvärd.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

Kommittén diskuterar flera alternativa sammanslagningar, som försvars- och utrikesutskotten och finans- och skatteutskotten. Kommittén stannade för förslaget att bostads- och lagutskottens beredningsområden överförs till ett nytt utskott benämnt civilutskottet med vissa överflyttningar av ärendegrupper till andra utskott.

Riksdagskommittén var inte enig utan ledamöterna från Socialdemokraterna framhåller i en reservation att det inte finns en sådan logisk koppling mellan lag- och bostadsutskottens frågor att den motiverar en sammanslagning, att det är oklart om förslaget bidrar till en jämnare ärendehantering, att bostadsfrågornas behandling i ett eget utskott ger dem en politisk status som inte skall underskattas samt att de små partiernas deltagande i utskottsarbetet även framgent bör lösas med förhandlingar mellan riksdagspartierna.

Enligt konstitutionsutskottets mening måste det förhållandevis omfattande utredningsarbete som legat bakom Riksdagskommitténs förslag när det gäller utskottsindelningen anses tillräckligt för en bedömning av vilka förändringar som behöver göras. Riksdagskommittén har gjort ingående bedömningar i fråga om behovet av en minskning av antalet utskott och ändringar i ärendefördelningen mellan utskotten, även om det inte har varit enigt i sina slutsatser. De två mest berörda utskotten har motsatt sig en sammanslagning, och lagutskottet har dessutom haft invändningar när det gäller den överföring av ärendegrupper till andra utskott än civilutskottet som kommittén föreslår.

Konstitutionsutskottet vill understryka att det självfallet hade varit av stort värde om ett förslag om ändrad utskottsindelning och ärendefördelning varit enhälligt och godtagbart för samtliga berörda utskott. Det förhållandet att dessa frågor mer eller mindre kontinuerligt diskuterats sedan enkammarriksdagen infördes utan att några mer genomgripande förändringar genomförts kan dock enligt utskottets mening tyda på att den eftersträvade enigheten är svår att uppnå. Konstitutionsutskottet finner inte skäl att göra andra avvägningar när det gäller indelningen i utskott än dem som Riksdagskommittén har gjort. Utskottet tillstyrker därför förslaget att bostads- och lagutskottens beredningsområden överförs till ett nytt utskott. Utskottet gör inte heller någon annan bedömning än kommittén när det gäller benämningen på det nya utskottet, nämligen civilutskottet. Motionerna 2005/06:K5 (v) och 2005/06:K342 (s) avstyrks följaktligen.

I en rad motioner föreslås andra lösningar när det gäller utskottsindelningen. Det föreslås en radikal reformering av utskottsindelningen med sammanslagning av skatte- och finansutskotten, en sammanslagning av försvars- och utrikesutskotten, inrättande av ett familjeutskott, ett barn- och ungdomsutskott och ett jämställdhetsutskott. Konstitutionsutskottet vill hänvisa till den ingående utredning angående utskottsindelningen som nu genomförts av Riksdagskommittén och är inte berett att nu förorda andra lösningar. Motionerna 2005/06:K242 (m), 2005/06:K273 (fp), 2005/06: K357 yrkande 3 (–), 2005/06:K358 (v) och 2005/05:So636 yrkande 3 (kd) avstyrks.

2005/06:KU21	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	Konstitutionsutskottet tillstyrker följaktligen Riksdagskommitténs förslag
	att riksdagsordningens tilläggsbestämmelse 4.6.16 som gäller bostadsutskot-
	tets ärendeberedning skall upphävas samt förslaget till lydelse av riksdags-
	ordningens tilläggsbestämmelse 4.2.1 med innebörden att antalet utskott
	som skall väljas efter ett val skall vara 15 och att ett bostadsutskott utgår
	ur förteckningen över utskott som riksdagen skall välja samt namnet lagut-
	skottet ersätts av namnet civilutskottet. Konstitutionsutskottet tillstyrker
	också kommitténs förslag till ändring i riksdagsordningens tilläggsbestäm-
	melse 4.6.1 med innebörden bl.a. att konstitutionsutskottet från bostadsut-
	skottets beredningsområde skall tillföras ärenden om länsförvaltningen och
	rikets administrativa indelning. Däremot avstyrks förslaget såvitt avser
	tilläggsbestämmelse 4.6.2, som gäller finansutskottets beredningsområde.
	Utskottet delar kommitténs bedömning att försvarsutskottet bör tillföras
	ärendegrupper med anknytning till samhällets sårbarhet. Ärenden om kärn-
	säkerhet överförs från miljö- och jordbruksutskottet till försvarsutskottet.
	Försvarsutskottets beredningsområde omformuleras till totalförsvar, samhäl-
	lets räddningstjänst, åtgärder för att minska samhällets sårbarhet, kärntek-
	nisk säkerhet och strålningsskydd samt sjö- och kustövervakning, allt i den
	mån ärendet inte tillhör ett annat utskotts beredning. Det är enligt utskot-
	tets mening angeläget att vissa frågor kring samhällets krishantering hålls
	samman i ett utskott och att sårbarhets- och säkerhetsfrågor därigenom ges
	en högre prioritet. Båda berörda utskott har tillstyrkt den föreslagna änd-
	ringen. I motion 2005/06:K461 (s) begärs att riksdagen ser över frågan om
	hur hot mot det svenska samhället skall hanteras och i motion 2003/04:
	F268 yrkande 5 (kd) begärs en gemensam beredning av sektorsövergrip-
	ande säkerhets- och sårbarhetsfrågor av närings-, justitie- och försvarsut-
	skotten. Enligt utskottets mening saknas	mot	bakgrund av
	Riksdagskommitténs genomgång anledning att nu föreslå en ny översyn av
	utskottshanteringen av frågor som rör rikets säkerhet. Utskottet tillstyrker
	kommitténs förslag till ny lydelse av riksdagsordningens tilläggsbestäm-
	melse 4.6.7 och avstyrker motionerna 2005/06:K461 och 2003/04:Fö268
	yrkande 5.
	Riksdagskommittén föreslår vidare att integrationsfrågor förs över till
	arbetsmarknadsutskottet. Båda utskott godtar förslaget. Konstitutionsutskot-
	tet tillstyrker kommitténs förslag i denna del men föreslår i enlighet med
	yttrandet från socialförsäkringsutskottet att den ändrade punkt 6 i tilläggs-
	bestämmelsen 4.6.8 i stället för det föreslagna begreppet utlännings- och
	invandringsfrågor ändras till migrationsfrågor.
	Mot bakgrund av vad som framförts i yttranden från lagutskottet och
	trafikutskottet är konstitutionsutskottet inte berett att tillstyrka att ärenden
	om växel- och checkrätt förs från lagutskottet till finansutskottet, ärenden
	om utsökningsbalken från lagutskottet till skatteutskottet eller ärenden om
	transporträtt från lagutskottet till trafikutskottet. Ärendena om växel- och
	checkrätt är enligt lagutskottets yttrande mycket fåtaliga, och en överflytt-
	ning till finansutskottet skulle inte innebära någon	lättnad	i arbetsbördan

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

för det nya civilutskottet. Ärendegruppen är också så försumbar att den inte behöver nämnas särskilt i en ändrad tilläggsbestämmelse 4.6.5 som nu föreslås gälla det nya civilutskottets ärenden. När det gäller ärenden om utsökningsbalken har lagutskottet understrukit det nära sambandet med övrig insolvensrätt.

När det slutligen gäller transporträtten har både lagutskottet och trafikutskottet vänt sig mot en överföring från lagutskottet till trafikutskottet med hänvisning till att transporträtt endast har prefixet transport gemensamt med trafikutskottets beredningsområde. Det har framhållits att en överföring inte märkbart skulle minska arbetsbördan i det nya utskottet eftersom de flesta ärendena i fråga om transporträtt är konventionsbundna och eftersom en överföring till trafikutskottet skulle föra med sig ett behov av yttranden från lagutskottet till trafikutskottet.

Det finns en påtaglig risk för att det sammanslagna utskottets beredningsområde blir för stort om inte några ärendegrupper kan föras bort från de båda nuvarande utskottens område. Konstitutionsutskottet har emellertid inte skäl att i denna del göra andra bedömningar än de de berörda utskotten gjort och förordar därför att uppräkningen av ärendekategorier i tilläggsbestämmelsen 4.6.5 även fortsättningsvis skall innehålla utsökningsbalken och transporträtt. Om det efter hand visar sig att beredningsområdet blivit för stort finns det självfallet möjlighet att återkomma i frågan om vissa ärendegrupper skall föras till andra utskott.

Konstitutionsutskottet föreslår vidare att utgiftsområde 18 skall benämnas Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik, vilket föranleder en ändrad lydelse av andra stycket i tilläggsbestämmelse 4.6.5. I övrigt tillstyrker konstitutionsutskottet kommitténs förslag till ny lydelse av 4.6.5.

När det gäller näringsutskottets beredningsområde föreslår kommittén att immaterialrätt förs dit från lagutskottet. Lagutskottet har invänt mot detta och har liksom kulturutskottet pekat på att det ligger närmare till hands att den del av immaterialrätten som utgörs av upphovsrätten förs till kulturutskottet. Näringsutskottet har förordat att immaterialrätten förs dit. Konstitutionsutskottet, som anser att det finns starka skäl för att i möjligaste mån föra bort ärenden från det nuvarande lagutskottets område i syftet att ärendemängden i det nya utskottet inte skall bli för stor, delar här kommitténs mening att immaterialrätten bör föras över till näringsutskottets område. Konstitutionsutskottet anser därvid att det finns ett värde i att immaterialrätten i sin helhet hålls samman i ett utskott. I motion 2005/06: K290 yrkas att areala näringar förs till näringsutskottets beredningsområde från miljö- och jordbruksutskottet. Konstitutionsutskottet gör emellertid inte någon annan bedömning än kommittén när det gäller miljö- och jordbruksutskottets och näringsutskottets beredningsområden. Kommitténs förslag till ny lydelse av riksdagsordningens tilläggsbestämmelser 4.6.13 och 4.6.14, tillstyrks och motion 2005/06:K290 (m) avstyrks.

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Trafikutskottet har i sitt yttrande föreslagit en omformulering av tilläggsbestämmelse 4.6.12 så att utskottets ärenden skall betecknas transportpolitik, vägar och vägtrafik, järnvägar och järnvägstrafik, hamnar och sjöfart, flygplatser och luftfart, post, elektroniska kommunikationer samt IT-politik. Konstitutionsutskottet anser emellertid inte att uppräkningen bör innehålla ordet transportpolitik eftersom det i så fall skulle innebära en dubblyr mot bakgrund av att övriga beteckningar också får anses falla inom begreppet transportpolitik. I övrigt gör konstitutionsutskottet inte någon annan bedömning än trafikutskottet och föreslår att tilläggsbestämmelse 4.6.12 ges en lydelse i enlighet med trafikutskottets förslag.

Arbetsmarknadsutskottet har pekat på att utskottet hanterar ärenden om diskriminering även utanför arbetslivet trots att det knappast finns ett stöd i riksdagsordningen för detta. Konstitutionsutskottet föreslår mot denna bakgrund att tilläggsbestämmelse 4.6.15 kompletteras med meningen: ”åtgärder mot diskriminering i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredning”, och att denna mening förs in som en punkt 4 och att påföljande punkt – jämställdhet mellan kvinnor och män i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredning – ges numret 5.

När det gäller jämställdhetsfrågornas behandling har Riksdagskommittén framhållit den s.k. mainstreaming-principen som innebär att samtliga riksdagsutskott har ett ansvar för att beakta jämställdhetsfrågorna inom sina beredningsområden. Kommittén understryker att alla utskott även fortsättningsvis skall ansvara för att ärenden inom deras beredningsområden analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Den praxis som utvecklats att till arbetsmarknadsutskottet hänvisa jämställdhetsfrågor som inte tillhör något annat utskotts beredningsområde föreslås skrivas in i riksdagsordningen. Konstitutionsutskottet delar Riksdagskommitténs bedömning i detta avseende. Konstitutionsutskottet anser att motion 2005/06:A261 (v) yrkande 8 om formell plattform och yrkande 9 om återkommande granskningar och jämställdhetsrevisioner av riksdagens utskott delvis tillgodoses genom kommitténs uttalanden. Konstitutionsutskottet är emellertid inte berett att förorda en sådan formalisering som begärs utan avstyrker motionen.

När det gäller yrkandet i motion 2005/06:K252 yrkande 1 (c) om åtgärder i alla utskott för att skapa en lugnare samhällsrytm anser utskottet att det måste ankomma på varje utskott att självt bedöma i vilken mån det finns utrymme och lämpligt tillfälle att göra sådana belysningar. Motionsyrkandet avstyrks därför.

När det gäller yrkandena i motion 2005/06:K453 (mp) om ändring i riksdagsordningen för att tydliggöra vilket utskott i riksdagen som har det övergripande ansvaret för frågor om Sveriges politik i Världsbanken och IMF och på vilket sätt relaterade frågor som tas upp i EU-nämnden och utrikes- och finansutskotten skall hanteras mellan utskotten (yrkande 1) vill utskottet hänvisa till att det inte låter sig göra att i detalj i riksdagsordningen reglera alla gränsdragningsproblem. Vidare begärs ett tillkännagi-

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

vande till regeringen om att riksdagen involveras i processen kring nominering av styrelseledamot och ordförande i Världsbanken och IMF (yrkande 3) och om att regeringen årligen skall redovisa sina ställningstaganden i Världsbanken och IMF i den skrivelse som lämnas till riksdagen (yrkande 4). Konstitutionsutskottet vill hänvisa till att riksdagen har beslutat (bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:112) att regeringen, med regelbundna intervall, i en särskild skrivelse till riksdagen skall redovisa hur arbetet inom Internationella valutafonden (IMF), Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna har bedrivits samt regeringens prioriteringar i arbetet med dessa institutioner. Utrikesutskottet har våren 2005 i betänkande 2004/05:UU8 behandlat den första regeringsskrivelsen med denna inriktning (skr. 2004/05:54) och har i betänkande 2005/06:UU2 förklarat att det värdesätter den öppenhet och vilja till meningsutbyte som kommer till uttryck genom regeringens redovisning av verksamhet och prioriteringar i IMF, Världsbanken och de regionala utvecklingsfonderna i form av skrivelser till riksdagen, liksom de föredragningar i berörda utskott som äger rum inför viktiga möten i IMF och Världsbanken.

I det förstnämnda betänkandet hänvisas till att det löpande svenska agerandet i Världsbanken och IMF till största delen sker i respektive exekutivstyrelse genom den för de nordiska och baltiska länderna gemensamma exekutivdirektören och till att systemet med gemensam exekutivdirektör innebär att de synpunkter som förs fram i styrelsen är framförhandlade mellan länderna och betraktas såsom samlade nordisk-baltiska synpunkter. Att ett land utformar bindande riktlinjer för exekutivdirektören är svårgenomförbart eftersom exekutivdirektören representerar flera länder. Dessutom präglas styrelsens arbete av samförståndslösningar. Inför utformandet av svenska synpunkter inhämtar givetvis Finansdepartementet regelbundet synpunkter från sakkunniga på området – Sida, Miljödepartementet och NGO:er – för att försäkra sig om att de svenska synpunkterna överensstämmer med fastställda nationella positioner. Konstitutionsutskottet anser mot denna bakgrund inte att det är nödvändigt med ett tillkännagivande till regeringen om årlig skrivelse till riksdagen med redovisning av svenska ställningstaganden i Världsbanken och IMF eller om att riksdagen skall involveras i processen kring nominering av styrelseledamot och ordförande. Motion 2005/06:K453 yrkandena 1, 3 och 4 avstyrks följaktligen.

Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen godkänner riktlinjerna för arbetet i riksdagens utskott, vilka bl.a. innebär att arbetet med att nå ett bättre utnyttjande av de samlade kansli- och utredningsresurserna bör fortsätta att utvecklas (avsnitten 5.2.9 och 5.2.10 i Riksdagskommitténs betänkande). Utskottet tillstyrker följaktligen punkt 4 i framställningen.

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motionsbehandling och motionsrätt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker förslaget i framställningen om att ärenden som inte hunnit avslutas före ett riksdagsval kan falla och om begränsningar i motionsrätten på skrivelser och redogörelser. Utskottet föreslår att riksdagen med delvis bifall till förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen antar lagförslaget 1 i bilaga 2, såvitt avser 3 kap. 11 §, 4 kap. 9 § och 5 kap. 10 § samt tilläggsbestämmelse 4.9.2. Vidare föreslås att riksdagen godkänner riktlinjerna för förenklad hantering (avsnitt 5.3.6 i Riksdagskommitténs betänkande). En rad motioner om ändrade motionstider liksom ett motionsyrkande (mp) om oförändrad motionsrätt på skrivelser och redogörelser avstyrks.

Jämför reservation 3 (mp).

Framställningen

I Riksdagskommitténs betänkande ges en ingående redovisning av motionsinstitutet och av tänkbara alternativ till den nu gällande ordningen med en allmän motionstid och rätten att väcka följdmotioner. Två förslag diskuteras i fråga om fristående motioner. Det ena innebär två allmänna motionstider med en ny motionstid under två veckor efter jul- och nyårsuppehållet. Det andra förslaget innebär att fristående motioner får väckas när som helst under året. Kommittén är visserligen klar över att den nuvarande ordningen med tidsbegränsad allmän motionstid vid riksmötets början har många brister men har ändå kommit till slutsatsen att den ordningen är att föredra framför de två diskuterade alternativen.

Kommittén föreslår vidare att det skall krävas beslut av kammaren på förslag av talmannen efter samråd med gruppledarna om en skrivelse eller redogörelse skall medföra motionsrätt.

Kommittén understryker behovet av att standardisera utskottens förenklade motionsbehandling. Kommitténs uppfattning är att förenklad beredning i första hand skall kunna tillämpas under två förutsättningar, nämligen för motioner med samma innebörd som tidigare behandlade motionsförslag under valperioden, eller i fråga om förslag rörande förhållanden där beslutanderätten inte ligger hos riksdagen. I förenklade motionsbetänkanden bör enligt kommittén som huvudregel endast förekomma särskilda yttranden. Kommittén föreslår inga lagändringar utan anser att de lämnade rekommendationerna bör räcka som styrinstrument.

Kommittén anser att det finns ett problem för utskotten med att hinna med att behandla alla motioner som hänvisats till dem. Kommitténs uppfattning är att det är principiellt olämpligt att överlämna ärenden som väckts under den gamla riksdagen till avgörande av den nya. För att lösa problemet

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

med arbetssituationen våren före ett val föreslår kommittén att det införs en möjlighet för utskotten att avstå från att lämna betänkanden. Möjligheten skulle enligt kommittén kunna användas i undantagsfall när utskottsbehandlingen av ett ärende inte avslutats när valperioden går mot sitt slut.

Motionerna

I motion 2005/06:K8 av Göran Lennmarker m.fl. (m) begärs en ändring i 3 kap. 10 § riksdagsordningen med innebörden att motioner två gånger under ett riksmöte får väckas i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning (allmänna motionstider). Den första allmänna motionstiden pågår, om inte riksdagen på förslag av talmannen bestämmer annat, från början av riksmöte som inleds under augusti, september eller oktober och så länge som motioner får lämnas med anledning av budgetpropositionen. Den andra allmänna motionstiden pågår under femton dagar och börjar vid en tidpunkt i januari som riksdagen bestämmer på förslag av talmannen.

Den största fördelen med två allmänna motionstider är enligt motionärerna att ledamöternas och partigruppernas motionsarbete kan fördelas jämnare över riksdagsåret. Det är således naturligt att tänka sig att höstens motionsperiod skulle komma att koncentreras på partiernas budgetmotioner och på budgetrelaterade frågor. Mer principiellt inriktade förslag från partigrupper, kommittéer och enskilda ledamöter skulle sannolikt i stället komma att väckas under den allmänna motionstiden i januari.

I motionerna 2005/06:K7 yrkande 2 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) och 2005/08:K10 yrkande 6 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) begärs i stället en ordning där motioner får väckas när som helst under året. I motion 2005/06: K7 hänvisas till att när motionstiden för s.k. hemställningsmotioner i den finska riksdagen (som ungefär motsvarar våra motioner med förslag om tillkännagivande till regeringen) för några år sedan avskaffades och ersattes med en fri motionsrätt ledde inte detta till någon ökning av antalet motioner.

Ett genomförande av förslagen med fri motionsrätt kräver enligt motion 2005/06:K7 ändringar i 3 kap. 10–13 §§ riksdagsordningen enligt följande:

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap. 10 §

Motioner får en gång om året	Motioner får när som helst under
väckas i fråga om allt som kan kom-	riksmötet väckas i fråga om allt
ma under riksdagens prövning (all-	som kan komma under riksdagens
män motionstid). Den allmänna	prövning.
motionstiden pågår, om inte riksda-
gen på förslag av talmannen bestäm-
mer annat, från början av riksmöte
som inleds under augusti, septem-

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

ber eller oktober och så länge som motioner får lämnas med anledning av budgetpropositionen.

11 §

framställning måste behandlas skyndsamt, får riksdagen, om den anser att det finns synnerliga skäl, på förslag av regeringen eller det riksdagsorgan som lämnat framställningen besluta om kortare motionstid. Om det finns särskilda skäl får riksdagen på förslag av talmannen besluta att förlänga motionstiden.

Motioner med anledning av en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse måste, för att kunna behandlas tillsammans med propositionen, skrivelsen, framställningen eller redogörelsen, väckas inom femton dagar från den dag då propositionen, skrivelsen, framställningen, anmäldes i kammaren. Om en proposition eller en

12 §

Om behandlingen av en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse har uppskjutits från en valperiod för riksdagen till nästa, får motioner med anledning av propositionen, skrivelsen, framställningen eller redogörelsen väckas inom sju dagar från början av den nya valperioden

Om behandlingen av en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse har uppskjutits från en valperiod för riksdagen till nästa, måste motioner med anledning av propositionen, skrivelsen, framställningen eller redogörelsen, för att kunna behandlas tillsammans med propositionen, skrivelsen, framställningen eller redogörelsen, väckas inom sju dagar från början av den nya valperioden.

13 §

Motioner med anledning av en händelse av större vikt får väckas gemensamt av minst tio ledamöter, om händelsen inte kunde förutses eller beaktas under den allmänna motionstiden eller någon annan motionstid som anges i detta kapitel.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

Också Gunnar Nordmark och Sverker Thorén (båda fp) tar i motion 2005/06: K294 upp frågan om motionstid hela året. Motionärerna begär att riksdagsstyrelsen ges i uppdrag att föreslå de förändringar i riksdagsordningen som är nödvändiga för att under två års tid pröva om allmän motionsrätt under hela riksdagsåret har de positiva effekter som inte bara denna utan flera andra motioner på samma område förutser. Försöket med fri motionsrätt under hela riksdagsåret bör kontinuerligt utvärderas under hela prövotiden för att vid prövotidens slut om det slår väl ut permanentas.

Ett ytterligare alternativ förs fram i motion 2005/06:K232 av Eva Flyborg och Lennart Kollmats (båda fp). Ett alternativ till ständig initiativrätt kunde enligt motionen vara att lägga in en vecka i kvartalet. I september– oktober ägnas då motionerandet åt frågor som ligger i anslutning till regeringens budgetförslag. Med ständig initiativrätt eller motionstiden fördelad på tre eller fyra gånger per år försvinner dramatiken kring motionerandet. Riksdagen får en jämnare arbetsfördelning över året, antalet motioner kan antas minska i antal och kvaliteten på desamma blir högre.

Birgitta Sellén (c) begär i motion 2005/06:K324 att allmänna motionstiden för enskilda motioner förläggs till de tre veckor som följer efter att partierna lagt fram sina budgetmotioner.

Lars Lindblad och Peter Danielsson (båda m) begär i motion 2005/06: K293 att motionstiden för följdmotioner förlängs till 30 dagar från nuvarande 15 dagar.

I motion 2005/06:K10 yrkande 2 av Gustav Fridolin m.fl. begärs avslag på kommitténs förslag om att avskaffa den generella motionsrätten på skrivelser och redogörelser eftersom det missgynnar riksdagspartiers möjlighet att föra fram synpunkter på regeringens arbete. Det är även värdefullt för regeringen att få konstruktiv kritik i sitt arbete och känna till övriga partiers ståndpunkter i de specifika frågor som skrivelsen eller redogörelsen berör.

Remissvaren

Lunds universitet anser att kommitténs förslag att behålla den nuvarande ordningen med en allmän motionstid förefaller rimlig.

LO anser däremot att ledamöterna borde ha möjlighet att lämna fristående motioner under hela valperioden. Det stärker ledamöternas ställning och bidrar till en mer mångfasetterad politisk debatt. Särskilt gäller det när något viktigt politiskt inträffar. Med den nuvarande ordningen begränsas den enskilde ledamotens initiativmöjligheter, vilket onödigtvis kringgärdar demokratin. Med rätten att under hela valperioden lämna fristående motioner skulle enligt LO kvaliteten säkerligen höjas och antalet minska.

Hovrätten över Skåne och Blekinge pekar på att kommitténs föreslag om begränsning i motionsrätten på skrivelser och redogörelser innebär en återgång till en mer restriktiv hållning och pekar på att det kan hävdas att den nuvarande generösare hållningen i gällande rätt i fråga om motionsrätt på

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

skrivelser och redogörelser står bättre i samklang med grundlagsregeln. Det torde dock enligt hovrätten vara svårt att på formella grunder motsätta sig den nu föreslagna inskränkningen med hänsyn till att grundlagsstiftaren själv i den ursprungliga versionen av riksdagsordningen ansåg sig kunna begränsa följdmotionsrätten för skrivelser och redogörelser. Hovrätten anser att ett klarläggande skulle vara av värde när det gäller motionsyrkanden som kan anses falla inom ramen för ett ärende som gäller behandlingen av en skrivelse eller en redogörelse.

Lunds universitet anser att kommitténs förslag när det gäller motionsrätten på skrivelser är principiellt tveksamt. Om möjlighet till tillkännagivande finns borde det också finnas en möjlighet att motionera om det. Nuvarande ordning förefaller enligt universitet inte heller att ha skapat olägenheter.

Hovrätten över Skåne och Blekinge understryker att förenklad behandling måste åstadkommas på frivillighetens väg och att en standardisering inte kan hindra en utskottsledamot att i det särskilda fallet ge uttryck för en särmening i utskottsbetänkandet. När det gäller förslag till beslut som ligger utanför riksdagens statsrättsliga kompetens och som rätteligen inte borde ha nått utskottet har man enligt hovrätten strängt taget inte att göra med en förenklad behandling; ett sådant motionsyrkande får inte leda till sakbehandling.

Den samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser att förslaget, såvitt gäller bl.a. förenklad motionsbehandling, är ett bra första steg med att frågan är om det förslår. Ett mer radikalt grepp hade enligt remissvaret varit nödvändigt.

LO ställer sig avvisande till förslaget i fråga om förenklad motionshantering. Alla motioner skall ges samma möjlighet att beredas med samma grundlighet. Däremot anser LO att det inte finns något skäl för riksdagen att behandla motionsyrkanden som inte ligger inom riksdagens kompetensområden.

Hovrätten över Skåne och Blekinge pekar på att behandlingstvånget har ett nära samband med beredningstvånget och den fria motionsrätten. Denna är enligt hovrätten föga värd om utskotten kan stoppa den vidare prövningen genom att helt enkelt underlåta att avge betänkande. Förslaget att motioner kan falla är visserligen en principiell nyhet men bör kunna godtas, betingat som det är av klart praktiska skäl. Hovrätten föreslår dock vissa ändringar i den föreslagna lagtexten.

Lunds universitet anser att kommitténs förslag i denna del förefaller rimligt eftersom det är principiellt tilltalande att riksdagen bara behandla ärenden väckta under pågående valperiod.

Umeå universitets samhällsvetenskapliga fakultet framhåller att förslaget om att motioner som inte hunnit behandlas under valperioden skall förfalla när valperioden tar slut är i många avseenden ett modest förslag. Detta förslag är dock samtidigt kontroversiellt eftersom det gör avsteg från den länge omhuldade principen att varje riksdagsärende (propositioner och

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

motioner) måste ges en saklig behandling i ett utskott. Motionsrätten är ett centralt inslag i rollen som förtroendevald, likaledes rätten att få sina förslag behandlade av ett utskott. Det förefaller samtidigt rimligt att utskotten måste kunna göra prioriteringar om de skall kunna ägna mer tid åt arbetet med EU-frågorna. På så sätt ställer sig fakulteten försiktigt positiv till den begränsade reformering av motionsinstitutet som Riksdagskommittén föreslår. Samtidigt efterlyses en redovisning av hur detta förslag stämmer överens med regeringsformens 4 kap. 3 § om en riksdagsledamots rätt att väcka förslag och utskottens ”beredningstvång”. Förslagets relation till regeringsformen bör belysas bättre. Är det uppenbart att det inte behövs en ändring av regeringsformen? Om det är konstitutionell praxis som ändras, bör då inte skrivningarna vara klarare på denna punkt?

Uppsala universitet anser att förslaget, såvitt gäller utskottens arbetsbelastning, är ett bra första steg men att frågan är om det förslår. Ett mer radikalt grepp hade enligt remissvaret varit nödvändigt. Exempelvis hade kommittén kunnat ta större intryck av beredningsordningen i de danska, finska och norska parlamenten där utskotten kan avstå från att slutbehandla ledamotsinitiativ och därmed låta dessa ärenden falla. Det kan enligt remissvaret inte vara rimligt att den svenska riksdagen skall lägga ned så mycket kraft och tid på att producera motionsbetänkanden, särskilt i ljuset av att nya uppgifter tillkommer.

Yttranden från andra utskott

Kulturutskottet motsätter sig enhälligt kommitténs förslag om en stupstocksliknande behandlingsform för motioner vid mandatperiodens slut. Den fria motionsrätten saknar värde om utskotten kan stoppa den fortsatta prövningen av förslagen genom att helt enkelt låta bli att avge ett betänkande. Den föreslagna lösningen är enligt utskottet ur demokratisk synvinkel helt förkastlig.

Kulturutskottets majoritet tillstyrker kommitténs förslag om oförändrad allmän motionstid. Två allmänna motionstider förordas av Moderata samlingspartiets och Folkpartiet liberalernas ledamöter. Ständig motionstid förordas av en annan minoritet, nämligen Kristdemokraternas och Centerpartiets representanter i utskottet.

Kulturutskottets majoritet biträder kommitténs förslag när det gäller motionsrätten på skrivelser, medan en minoritet från Vänsterpartiet och Centerpartiet anser att den nuvarande ordningen bör behållas.

Kulturutskottet tillstyrker kommitténs förslag till beredning enligt ett förenklat förfarande.

Utskottets ställningstagande

När det först gäller frågan om oförändrad allmän motionstid vill utskottet understryka vad som sägs i kommitténs huvudbetänkande i fråga om utskottens behov av utrymme för delvis nya uppgifter, som behandling av EU-

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

frågor, uppföljning och utvärdering och även fördjupade kontakter med forsknings- och framtidsfrågor. Till utskottens ökade arbetsbörda kommer att antalet fristående motioner har ökat kraftigt under senare år.

Två alternativa förslag i fråga om motionstiderna har diskuterats i kommittén. Det ena innebär två allmänna motionstider och det andra en ständig motionsrätt. Enligt utskottets mening talar inte tillräckliga skäl för att något av de båda alternativen skulle bidra till att minska utskottens arbetsbörda. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom något av dessa alternativ till den nuvarande ordningen och inte heller bakom förslagen om en veckas motionstid i kvartalet eller tre veckors motionstid efter det att partierna lagt fram sina budgetförslag. Utskottet är inte heller berett att förorda en förlängning av motionstiden för följdmotioner till 30 dagar. Motionerna 2005/06:K7 yrkande 2 (kd), 2005/06:K8 (m), 2005/06:K10 yrkande 6 (mp), 2005/06:K232 (fp), 2005/06:K293 (m), 2005/06:K294 (fp) och 2005/06:K324 (c) avstyrks.

Behovet av att minska utskottens arbetsbörda gör enligt utskottets mening att det nu finns skäl att återgå till den tidigare ordningen som innebar att det inte fanns någon obegränsad motionsrätt på skrivelser och redogörelser. Som Hovrätten över Skåne och Blekinge pekat på står den nuvarande generösare hållningen i gällande rätt i fråga om motionsrätt på skrivelser och redogörelser visserligen bättre i samklang med grundlagsregeln att varje riksdagsledamot får väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning. Som hovrätten anfört är det emellertid svårt att på formella grunder motsätta sig den nu föreslagna inskränkningen med hänsyn till att grundlagsstiftaren själv i den ursprungliga versionen av riksdagsordningen ansåg sig kunna begränsa följdmotionsrätten för skrivelser och redogörelser. Hovrätten har också pekat på att ett klarläggande skulle vara av värde när det gäller motionsyrkanden som kan anses falla inom ramen för ett ärende som gäller behandlingen av en skrivelse eller en redogörelse. Utskottet vill understryka att en ändring i nuvarande praxis inte är avsedd, utan följdförslag skall endast kunna gälla tillkännagivanden.

Med anledning av vad som anförs i motion 2005/06:K10 yrkande 2 (mp) om värdet av att riksdagspartier har möjlighet att föra fram synpunkter på regeringens arbete och värdet för regeringen av konstruktiv kritik och kännedom om övriga partiers ståndpunkter vill utskottet peka på att det finns andra möjligheter, t.ex. genom interpellationsinstitutet och allmänna motionstiden, att uppnå detta syfte. Utskottet tillstyrker förslaget till ändring i 3 kap. 11 § riksdagsordningen och avstyrker motionsyrkandet.

När det gäller frågan om förenklad motionsberedning gör utskottet inte någon annan bedömning än kommittén. Förenklad beredning skall i första hand kunna tillämpas på motionsförslag som i huvudsak överensstämmer med tidigare under valperioden behandlade motionsförslag och på sådana som berör förhållanden där enligt gällande ordning beslutanderätten inte ligger hos riksdagen. I sistnämnda fall skulle det som Hovrätten över Skåne och Blekinge gjort kunna hävdas att sådana motioner inte får sakbe-

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

handlas, men det har i praxis bedömts att motionsförslagen kan innebära yrkanden om en ändrad beslutsordning. Det handlar sålunda om frågor som riksdagen i och för sig skulle kunna besluta om i enlighet med grundlagen men där beslutanderätten överlåtits på regering, förvaltningsmyndighet eller kommuner. Utskottet delar kommitténs bedömning att endast särskilda yttranden bör förekomma i förenklade betänkanden. I likhet med kommittén anser utskottet dock att en reglering om det förenklade förfarandet inte nu bör införas utan att det är fråga om rekommendationer som bygger på frivillighet men borde kunna räcka som styrinstrument.

Det mest ingripande förslaget från kommittén när det gäller motionsinstitutet är införandet av en möjlighet för utskotten att avstå från att lämna betänkande i alla ärenden. Det är uppenbarligen fråga om en ny praxis, och det skulle i och för sig kunna ifrågasättas om förslaget är helt förenligt med grunderna för bestämmelserna i 4 kap. 3 § regeringsformen om att varje riksdagsledamot i enlighet med vad som närmare anges i riksdagsordningen får väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning och om att ärende som väcks av regeringen eller riksdagsledamot före avgörandet bereds av utskott om ej annat bestäms i regeringsformen.

Emellertid saknar regeringsformen uttryckligen en bestämmelse om att ärenden måste avgöras, och den föreslagna ändringen bör vägas mot värdet främst av att en nyvald riksdag inte skall behöva behandla förslag från en tidigare valperiod med annan riksdagssammansättning. Den föreslagna ordningen har också tillstyrkts av flertalet remissinstanser. Utskottet tillstyrker kommitténs förslag i denna del men föreslår med anledning av vad Hovrätten över Skåne och Blekinge föreslagit en något annan lydelse av 4 kap. 9 § och 5 kap. 10 § riksdagsordningen samt en ny tilläggsbestämmelse 4.9.2 med innebörden att utskotten i skrivelser till kammaren skall meddela i vilka ärenden betänkanden inte har avgetts. Utskottet vill också hänvisa till att Grundlagsutredningen kan ha anledning att närmare se över de aktuella bestämmelserna i regeringsformen.

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Forsknings- och framtidsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner riktlinjerna i framställningen för riksdagens arbete med forsknings- och framtidsfrågor, vilka bl.a. innebär att fördjupade kontakter med forskning och framtidsfrågor i första hand bör vara en angelägenhet för den reguljära organisationen inom riksdagen och att en strategi för arbetet med forsknings- och framtidsfrågor bör utarbetas (avsnitt

5.4.4i Riksdagskommitténs betänkande). Därmed tillstyrks framställningens punkt 6. Fyra motionsyrkanden om särskilda riksdagsorgan för forsknings- och framtidsfrågor avstyrks.

Framställningen

Riksdagskommittén föreslår att riksdagen godkänner riktlinjer för riksdagens arbete med forsknings- och framtidsfrågor (punkt 6). Fördjupade kontakter med forsknings- och framtidsfrågor måste enligt kommittén i första hand vara en angelägenhet för den reguljära organisationen i riksdagen. Det är endast så som kunskaperna kan komma in i riksdagsarbetet och beslutsprocessen. Det innebär att framför allt utskotten och utskottens kanslier måste ta ett stort ansvar i detta sammanhang. Riksdagskommittén anser således att det inte skall etableras några särskilda organisatoriska lösningar för forsknings- och framtidsfrågorna. Kommittén konstaterar att endast ett fåtal parlament valt att koncentrera forsknings- och framtidsfrågor till ett enda utskott eller annat parlamentariskt organ. Enligt kommitténs mening bör utskottens kontakter med universitet och högskolor, myndigheter och andra aktörer för att få adekvat information om för verksamheten relevanta forskningsresultat kunna utvecklas ytterligare. Utskotten bör också i ökad utsträckning kunna använda sig av forskningsinsatser, teknikvärdering, framtidsstudier eller andra kvalificerade analyser som led i sitt uppföljnings- och utvärderingsarbete. Hur arbetet med dessa frågor närmare bör utformas måste bli en fråga för varje utskott att avgöra med beaktande av respektive utskotts verksamhetsområde och arbetsformer i övrigt.

Riksdagen bör vidare kunna ställa krav på regeringen att i viktigare propositioner redovisa kunskapsläget enligt forskning, teknikvärdering och framtidsstudier m.m. inom de områden som behandlas. Särskilt relevant är detta naturligtvis när det gäller sakfrågor som i sig har stark anknytning till forskning, t.ex. energifrågor, miljöfrågor och hälsofrågor.

De forsknings- och framtidsdagar som genomfördes i riksdagen under 2004 och 2005 uppfattades av flertalet deltagare som mycket givande. Riksdagskommittén anser att liknande aktiviteter bör genomföras med jämna mellanrum, t.ex. vartannat år. Det är enligt kommittén viktigt att ledamöterna ges utrymme att delta också i olika former av externt ordnade

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

aktiviteter inom området forsknings- och framtidsfrågor. När det gäller ett ökat stöd till utskotten på området faller det sig enligt kommittén naturligt att lägga detta stöd på den uppföljnings- och utvärderingsfunktion som redan i dag finns på utredningstjänsten. Stödet bör omfatta både personella resurser med kompetens på forskningsinformationsområdet och särskilda medel för utskottens behov av att anlita utomstående expertis.

Kommittén anser också att det finns behov av att stärka kontakterna mellan utskotten, utredningstjänsten och Rifo. Rifos verksamhet bör också kunna utvecklas för att nå fler av riksdagens ledamöter.

Den närmare utformningen av utvecklingen av arbetet med forsknings- och framtidsfrågor skulle enligt kommittén kunna formuleras i en strategi för arbetet med forsknings- och framtidsfrågor. Strategin bör utarbetas inom riksdagsförvaltningen i ett nära samarbete mellan utskottskanslierna och utredningstjänsten. I detta arbete bör erfarenheterna från riksdagens forskningsdag och framtidsdagar beaktas. Även formerna för samarbete med Rifo bör beaktas. I strategin bör ingå bl.a. åtgärder för att synliggöra och skapa intresse för forsknings- och framtidsfrågorna, gemensamma projekt, kompetenshöjande åtgärder, forskningsinformation, stödfunktionens uppgift, kriterier för fördelning av resurser till utskotten för analyser och projekt samt former för uppföljning av strategin. Ett särskilt uppdrag är att överväga hur allmän forskningsinformation kan göras mer lättillgänglig för både ledamöter och utskott, t.ex. via riksdagens intranät. Strategin kan utmynna i ett handlingsprogram som föreläggs och diskuteras i ordförandekonferensen.

Motionerna

Britt-Marie Danestig och Lennart Gustavsson (v) begär i motion 2005/06: K6 ett organ för forsknings- och framtidsfrågor och en utredning om formerna för ett sådant organ (yrkandena 1 och 2). Även forskning som inte direkt kan kopplas till ekonomisk tillväxt kan på sikt vara av största betydelse för såväl människors livskvalitet som samhällets utveckling. De begränsningar som finns kan enligt motionärerna motverkas genom tillskapandet av ett organ som bereder frågor både om forskning och om framtiden. Den finska riksdagens framtidsutskott kan i sammanhanget vara en inspirationskälla. Ett särskilt organ för forsknings- och framtidsfrågor kan bidra till nya former av politisk dialog inom riksdagen och mellan regering och riksdag, men initiativ kan också tas för dialoger ute i samhället, med Framtidsforum i Finland som förebild. Ett särskilt organ bör inrättas för forsknings- och framtidsfrågor. Hur ett sådant organ bör utformas, om det skall vara ett utskott, en kommitté, en delegation eller en beredning bör närmare utredas.

Ingvar Svensson m.fl. (kd) begär i motion 2005/06:K7 yrkande 3 ett nytt organ för forsknings- och framtidsfrågor. Ett alternativ som alltför snabbt avfärdats av Riksdagskommittén är enligt motionen att skapa ett nytt organ. För att höja statusen på forsknings- och framtidsfrågorna i riks-

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

dagen ser motionärerna, mot bakgrund av t.ex. de organisatoriska lösningarna med ett framtidsutskott i Finlands riksdag, utskottet för teknikutvärdering i Grekland, departementet för vetenskap, teknologi och innovation i Danmark samt utskottet för vetenskap och teknologi i Italien, mer positivt på möjligheterna att inrätta ett särskilt organ för forsknings- och framtidsfrågor. Huruvida den organisatoriska formen skall vara ett permanent utskott, en delegation eller en beredning får närmare utredas.

I motion 2005/06:Ub589 yrkande 1 av Olle Sandahl m.fl. (kd) begärs ett forsknings- och framtidsutskott för sammanhållen hantering av forsknings- och framtidsfrågor. Motionärerna hänvisar till att Finlands riksdag sedan 1993 har ett permanent framtidsutskott. Utskottets viktigaste uppgift är att analysera framtidsutsikterna inom olika områden, ta ställning och utarbeta betänkanden. Utskottet följer också pågående forskning och utveckling. Dessutom ingår i utskottets uppgifter att utvärdera teknologins effekter på olika samhällsområden.

Remissvaren

Uppsala universitet betonar att samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning kan och bör ingå som ett naturligt led i uppbyggandet av kunskapsnivån inom riksdagen. En modell för användning av forskning och som kunde vara av intresse att undersöka är den som finns i Finland och den finska riksdagens grundlagsutskott. En grupp experter, bl.a. från forskningsvärlden, har knutits till utskottet formellt och deltar mera rutinmässigt i möten. De tillför i egna yttranden sina perspektiv till utskottets ställningstaganden, utan att detta på något sätt är bundet av experternas ”vittnesmål”. En mer permanent kontaktyta mellan forskarvärlden och den yttersta politiska beslutsmakten skapas på detta sätt – som rätt hanterad blir värdefull för alla berörda.

Jordbruksverket poängterar att det är viktigt att framtidsfrågorna i vid bemärkelse får tillräckligt utrymme samt att uppföljning och utvärdering av redan fattade beslut är av avgörande betydelse för att kommande beslut skall bli väl underbyggda. Jordbruksverket delar kommitténs slutsats att forsknings- och framtidsfrågorna i första hand är en angelägenhet för den reguljära utskottsorganisationen. Det förefaller enligt verket naturligt att det formuleras en strategi för hur riksdagen skall arbeta med dessa frågor. Det är en stor fördel att strategier utformas så att de är uppföljningsbara, dvs. att de är så entydigt utformade att det är någorlunda enkelt att avgöra om målsättningarna är uppfyllda eller inte.

LO pekar på behovet av att ledamöterna får möjlighet att ägna sig mer åt det långsiktiga arbetet och av att denna långsiktighet involveras i framför allt utskotten.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

Yttranden från andra utskott

Utrikesutskottet delar Riksdagskommitténs uppfattning att forskningsfrågorna bör ges en mera framträdande plats i riksdagsarbetet. Utrikesutskottets erfarenhet talar för att arbetet med forsknings- och framtidsfrågor i första hand bör vara en angelägenhet för den reguljära organisationen inom riksdagen, främst för utskotten. Härmed vinns betydande fördelar genom att aspekter från dessa områden på ett naturligt sätt kan integreras i arbetet med betänkandeberedning, EU-frågorna samt uppföljning och utvärdering. Efter att nyligen i Finlands riksdag ha diskuterat framtidsfrågornas hantering har utrikesutskottets uppfattning befästs på denna punkt. Utrikesutskottet delar också uppfattningen att utskotten och utskottens kanslier måste ta ett stort ansvar i detta sammanhang. Vikten av detta understryks om man, som utrikesutskottet förespråkar, eftersträvar ett integrerat arbetssätt.

Utrikesutskottet hänvisar till Kommittén för översyn av den svenska forskningspolitiken (Forskning 2000) som i sitt betänkande Forskningspolitik (SOU 1998:128 s. 17) framhållit följande:

Det är givet att forskning har central betydelse i kunskapssamhället. Så var dock också fallet i industrisamhället. En skillnad är att i industrisamhället var det forskningsresultaten, oberoende av forskaren, som stod i centrum. I kunskapssamhället är det däremot forskningsprocessen, arbetssättet och därmed forskaren, som står i centrum.

När Riksdagskommittén (s. 122) talar om att det ”i dagens kunskapssamhälle” krävs information om ”forskningsresultat” intar den således enligt utrikesutskottet en uppfattning som går helt emot Forskning 2000. Skillnaderna i synsätt är inte försumbara; tvärtom är de av betydelse för vilka strategier som bör väljas.

Utrikesutskottet reser frågan varför en av tyngdpunkterna i riksdagsstyrelsens förslag är att det inom riksdagsförvaltningen bör formuleras en centralt utarbetad ”strategi för arbetet med forsknings- och framtidsfrågor” som ”kan utmynna i ett handlingsprogram som föreläggs och diskuteras i ordförandekonferensen”. Det vore betydligt naturligare att uppdra åt utskotten att vart och ett för sig utarbeta en strategi för respektive verksamhetsområde.

Mot bakgrund av de vaga uppfattningar som redovisas när det gäller den djupare innebörden av att integrera forsknings- och framtidsfrågorna i riksdagsarbetet är det enligt utrikesutskottet anmärkningsvärt med vilken konkretion förslag framförs i de delar som rör administrativa och organisatoriska frågor. För utrikesutskottets del visar exempelvis en genomgång av sektorsforskningen på utrikespolitikens område, sådan den beskrivs i den senaste forskningspropositionen (prop. 2004/05:80, främst s. 187–193), inte på behov av den typ av kontakter som kommittén anser borde finnas. Snarare är det helt andra och direkta ingångar i forskarvärlden (t.ex. fördjupat samarbete med s.k. think-tanks på sätt som sker i Finland) som efterfrågas och som finns i utskottets tentativa planering inför nästa valpe-

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

riod. En grundläggande organisationsteoretisk princip är att lägga resurser där ansvaret finns. Genom att tilldela ”ett stort ansvar” till ”utskotten och utskottens kanslier” och samtidigt placera resurserna hos utredningstjänsten bryter man enligt utrikesutskottet mot denna grundläggande regel.

Utrikesutskottets egna erfarenheter visar att forskarutbildad kanslipersonal, med uppgift att tolka, värdera och föra in resultat och perspektiv från forskningen i det politiska arbetet, väsentligen höjt utskottets ”mottagarkapacitet” (exempelvis illustrerat i utskottets arbete med betänkande 2005/06: UU8 Vår relation till den muslimska världen i EU:s grannskapsområde). Utskottet vill också betona att ett integrerat arbetssätt – där betänkandeberedning, EU-frågorna, uppföljning och utvärdering samt forsknings- och framtidsperspektiv vävs ihop – förutsätter djup förtrogenhet med politikområdet och personal som löpande deltar i verksamheten. Inlånade stödpersoner saknar dylika förutsättningar. Utrikesutskottet pekar på att de resurser som utskotten, i form av kanslipersonal, disponerar relativt sett har minskat. Det är inte en självklarhet att ”en förstärkning bör i första hand inriktas på gemensamma funktioner inom beslutsprocessen”.

Trafikutskottet pekar på möjligheten att i samband med den årliga budgetbehandlingen och mål- och resultatbedömningen även mer ingående behandla forskningsfrågor. Trafikutskottet pekar också på betydelsen av att den forskningspolitiska propositionen hanteras av riksdagen i sådana former att fackutskotten ges tillfredsställande möjligheter att behandla sin sektorsforskning. Det är enligt trafikutskottet angeläget med en regelbunden och användarinriktad information om olika forskningsrön och om hur framtiden ter sig.

Utskottets ställningstagande

Riksdagskommittén har prövat flera alternativ för att få till stånd en ökad fokusering på forskning och framtidsfrågor i riksdagen. Ett av alternativen har varit tillskapandet av ett nytt organ i form av ett utskott, en delegation eller en beredning. Utskottet delar kommitténs slutsats att fördjupade kontakter med forskning och framtidsfrågor i första hand bör vara en fråga för den reguljära organisationen i riksdagen. Därigenom kommer kunskaperna in i riksdagsarbetet och beslutsprocessen och kan på bästa sätt medverka till väl underbyggda beslut. Särskilda organ för forsknings- och framtidsfrågor eller t.ex. ett alternativ som innebär att ansvaret koncentreras till ett av utskotten skulle som kommittén framhåller kunna innebära att frågorna inte får den nödvändiga anknytningen till riksdagens reguljära arbete. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna 2005/06:K6 yrkandena 1 och 2 (v), 2005/06:K7 yrkande 3 (kd) samt 2005/06:Ub589 yrkande 1 (kd).

Kommittén pekar på att utskotten i ökad utsträckning bör kunna använda sig av forskningsinsatser, teknikvärdering, framtidsstudier eller andra kvalificerade analyser som ett led i sitt uppföljnings- och utvärderingsarbete. Utskottens arbete med att utveckla arbetet med forsknings-

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

och framtidsfrågor måste som kommittén framhållit bli en fråga för varje utskott. Kommittén nämner vidare behovet av att riksdagen ställer krav på redovisningar från regeringen, av regelbundna aktiviteter som de genomförda forsknings- och framtidsdagarna, av att ledamöterna deltar i olika former av externt ordnade aktiviteter inom forsknings- och framtidsfrågor samt av förstärkning av kontakterna mellan utskotten, utredningstjänsten och Rifo. Riksdagskommittén anser att den närmare utformningen av arbetet med forsknings- och framtidsfrågor kan formuleras i en strategi, som bör utarbetas inom riksdagsförvaltningen i ett nära samarbete med utskottskanslierna och utredningstjänsten och med beaktande av formerna för samarbete med Rifo. Strategin kan utmynna i ett handlingsprogram som föreläggs och diskuteras av ordförandekonferensen. Utskottet gör inte några andra bedömningar än kommittén men vill med anledning av yttrandet från utrikesutskottet understryka utskottskansliernas roll i sammanhanget. Utskottet förutsätter att de lämnade synpunkterna från utrikesutskottet och trafikutskottet kommer att ingå i underlaget för ett arbete med en strategi. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner riktlinjerna för riksdagens arbete med forsknings- och framtidsfrågor (avsnitt 5.4.4. i Riksdagskommitténs betänkande).

Uppföljning och utvärdering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner riktlinjerna för riksdagens arbete med uppföljning och utvärdering (avsnitt 5.5.12 i Riksdagskommitténs betänkande). Därmed tillstyrks punkt 7 i framställningen. En motion om en översyn i syfte att stärka riksdagens roll som granskare avstyrks med hänvisning till Grundlagsutredningen.

Framställningen

Riksdagskommittén föreslår (punkt 7) att riksdagen godkänner riktlinjer för riksdagens arbete med uppföljning och utvärdering. Enligt kommittén bör uppföljning och utvärdering inom riksdagen ha en framåtblickande inriktning och användas till att ge underlag för väl underbyggda ställningstaganden i utskottens beredningsarbete. Riksdagsledamöterna och utskotten bör använda uppföljning eller utvärdering som ett instrument för att bedöma vilka eventuella justeringar i budget eller lagstiftning som kan behövas. Återkopplingen till utskottens beredning av propositions- och motionsärenden behöver dock i många fall göras tydligare. I det fortsatta utvecklingsarbetet med uppföljning och utvärdering är det viktigt att konkretisera handlingsplanen för det fortsatta arbetet så att den blir en naturlig del i det löpande utskottsarbetet. Ett sätt att stimulera den fortsatta utveck-

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

lingen av uppföljnings- och utvärderingsarbetet är att tydliggöra effekterna av att utskotten arbetar mer uppföljningsinriktat. Det kan t.ex. ske genom att riksdagsförvaltningen kartlägger hur uppföljningsresultaten används. Ett fördjupat utbyte mellan utskotten när det gäller uppföljnings- och utvärderingsfrågor bör också kunna bidra till fortsatt utveckling. Detta bör t.ex. kunna ske inom ramen för ordförandekonferensens verksamhet.

För att fullfölja riksdagens handlingsplan är det enligt kommitténs bedömning angeläget att utskotten arbetar långsiktigt med uppföljning och utvärdering genom att t.ex. i sin verksamhetsplanering tydliggöra hur arbetet kommer in i beredningen av motioner och kommande propositioner.

Ett centralt dokument i mål- och resultatdialogen mellan riksdagen och regeringen är utskottens budgetbetänkanden, där utskotten har möjlighet att ta ställning till de av regeringen redovisade resultaten i förhållande till av riksdagen beslutade mål och anslagna medel. Ett annat viktigt dokument är regeringens resultatskrivelser, vilka har tillkommit på Riksdagskommitténs initiativ. I det fortsatta uppföljnings- och utvärderingsarbetet är det enligt kommitténs bedömning viktigt att alla utskott granskar den resultatinformation som regeringen lämnar i budgetpropositionen och resultatskrivelser: För att dialogen mellan riksdag och regering skall kunna fortsätta är det enligt kommittén viktigt att regeringen å sin sida på ett bättre sätt lever upp till riksdagens önskemål om fördjupad resultatredovisning. Kommittén anser avslutningsvis att det är viktigt att stödet till utskotten fortsätter att utvecklas i enlighet med den ordning som initierats till följd av riksdagens tidigare beslut.

Motionen

I motion 2005/06:K430 yrkande 11 av Tobias Krantz m.fl. (fp) begärs en översyn av regler och bestämmelser för att stärka riksdagens roll som granskare. Kontrollfunktionen har enligt motionen alltför mycket kommit i skymundan i riksdagens arbete. Statens utgifter uppgår till omkring 770 miljarder kronor. Det är synnerligen angeläget att riksdagen också avsätter tid, kraft och engagemang till att granska förvaltningen av de resurser som den själv ställer till regeringens och den övriga förvaltningens förfogande.

En alltför liten del inte bara av fackutskottens arbete utan också av tiden i riksdagens kammare ägnas i dag åt uppföljning, granskning och kontroll. Med en ny budgetordning ökar kraven på riksdagen att förändra sina arbetsformer och förskjuta fokus i sitt arbete. Behandlingen av statsbudgeten bör kunna förenklas. Det ger fackutskotten större utrymme att granska och följa upp tidigare fattade beslut. Fler debatter skulle enligt motionärerna också kunna hållas i kammaren om hur statens medel i praktiken används, vilken effektivitet och genomslagskraft de fattade besluten har och om det verkliga utfallet stämmer överens med de intentioner som låg bakom besluten, för att ta några exempel.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

Granskningen, inte bara den som sker i konstitutionsutskottets försorg utan också den löpande uppföljningen och utvärderingen inom respektive sakområde, blir enligt motionärerna också viktigare i perspektivet att riksdagen skall kunna ta tillbaka sin position som väsentlig politisk arena och fylla sin roll som svenska folkets främsta företrädare med reellt innehåll. En stärkt roll för riksdagen inom granskningen kan komma att kräva förändringar i regler och bestämmelser av olika karaktär. En översyn av det befintliga regelverket bör därför ske med den utgångspunkten.

Remissvar

Riksdagens ombudsmän pekar på att framställningen inte innehåller några överväganden angående möjligheterna för riksdagens utskott att tillgodogöra sig JO:s kunskaper och erfarenheter om förhållanden inom respektive utskotts ämnesområden. Från JO:s sida är man beredd att medverka för att tillgodose eventuella önskemål om en mer öppen form för det årliga överlämnandet av JO:s ämbetsberättelse, med möjlighet också för riksdagsledamöter utanför konstitutionsutskottet att delta och eventuellt ställa frågor till ombudsmännen. I remissvaret hänvisas till att JO under år 2001 genomförde särskilda redovisningar i samband med hearingar anordnade av arbetsmarknadsutskottet, socialutskottet och socialförsäkringsutskottet samt under 2003 i form av ett informationsföredrag om JO:s verksamhet hos socialutskottet. Enligt JO:s mening föreföll dessa besök vara ett lämpligt sätt för fackutskotten att dra nytta av JO:s kunskaper och erfarenheter.

LO delar kommitténs bedömning om behovet av handlingsplan och systematik och framhåller betydelsen av att riksdagen kan följa upp information från regeringen och självständigt bedöma resultaten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar Riksdagskommitténs bedömning när det gäller riksdagens arbete med uppföljning och utvärdering. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner riktlinjerna i framställningen för riksdagens arbete med uppföljning och utvärdering (punkt 7, avsnitt 5.5.12). Utskottet vill samtidigt understryka värdet av att det i det fortsatta utvecklingsarbetet med uppföljning och utvärdering också beaktas det angelägna bidrag som Riksdagens ombudsmän kan ge när det gäller kunskaper om förhållandena i statsförvaltningen. I motion 2005/06:K430 yrkande 11 (fp) begärs en översyn av regler och bestämmelser för att stärka riksdagens roll som granskare. Utskottet gör inte någon annan bedömning än motionärerna i fråga om vikten av riksdagens kontrollfunktion. Riksdagsstyrelsen har också betonat betydelsen av uppföljning och utvärdering och strävat efter att utskotten ges ett ökat utrymme för att utveckla detta arbete. Grundlagsutredningen skall enligt sina direktiv (dir. 2004:96) att se över frågan om regeringens förhållande till riksdagen, och i direktiven nämns därvid särskilt riksdagens kontrollmakt. Enligt utskottets mening bör utredningens arbete inte föregripas. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Kammararbetet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker framställningens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen såvitt gäller tilläggsbestämmelse 4.12.2, vilket innebär att kravet på ett i förväg fattat enhälligt beslut för att ha utskottssammanträde under interpellationsdebatter och särskilt anordnade debatter tas bort. Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner riktlinjerna om förändringar av arbetet i riksdagens kammare (avsnitten 6.2.5, 6.3.2–6.3.5, 6.3.7 och 6.4.1–

6.4.3i Riksdagskommitténs betänkande). Därmed tillstyrks punkt 8 i framställningen. En rad motionsyrkanden om kammararbetet avstyrks med hänvisning till vad som anförs i framställningen. Ett motionsyrkande om teckentolkning av frågestunderna som tv-sänds avstyrks med hänvisning till att den tekniska utvecklingen följs inom riksdagsförvaltningen. Ett motionsyrkande om e-votering avstyrks också.

Framställningen

Riksdagskommittén anser att utvecklingen talar för att riksdagen bör sammanträda mer kontinuerligt över året men anser också att antalet sammanträdesveckor i princip inte bör öka. Kommittén anser att riksdagsstyrelsen i första hand bör överlägga om en förkortning av sommaruppehållet genom att lägga in sammanträden något senare i juni och eventuellt i augusti. Kommittén erinrar om möjligheten att i samband med att utskotten och partigrupperna sammanträder under sommaren anordna t.ex. en frågestund, aktuell debatt och/eller information från regeringen. Kommittén vill dock inte binda riksdagen till några definitiva tidsramar eftersom det strider mot grundtanken om ett mer flexibelt riksmöte.

Riksdagskommittén ser positivt på det pågående försöket med ärendedebatter med ändrad talarordning och ny placering men anser det för tidigt att göra modellen till norm. Kommittén utgår från att talmannen och gruppledarna överenskommer om formen för ärendedebatter i den nya plenisalen med beaktande av erfarenheterna från försöksverksamheten.

Kommittén anser att det pågående försöket med statsministerns frågestund har varit lyckat men betonar vikten av att partiledarna är närvarande vid frågestunden och att anmälningarna om partiföreträdare görs i önskad tid. I fråga om den allmänna debattimmen anser kommittén att det är för tidigt att avgöra om den skall bli ett mer permanent inslag i kammarens arbete. Kommittén förutsätter att statsministerns frågestund och den vanliga frågestunden följs upp löpande av talmannen och gruppledarna och att den allmänna debattimmen utvärderas av talmannen och gruppledarna inför nästa mandatperiod.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

När det gäller interpellationsdebatter anser Riksdagskommittén att det är angeläget att det finns en mekanism som reducerar andelen försenade svar och som gör det möjligt att snabbt ange när en interpellation kommer att besvaras. Riksdagskommittén förutsätter att den nya ordning som tillämpats fr.o.m. riksmötet 2004/05 löpande följs upp av talmannen och gruppledarna.

Kommittén anser att systemet med fasta voteringstider fungerar väl och föreslår inte några förändringar av hittillsvarande praxis. Kommittén hänvisar till att det ankommer på gruppledarna att träffa överenskommelse om rekommendationer till partigrupperna och ledamöterna om begränsningar av voteringarna.

Kommittén anser inte att det i dag finns behov av att ändra riksdagsordningens tilläggbestämmelse 2.15.2 om instämmande med föregående talare. Det ankommer enligt kommittén på partigrupperna i riksdagen att genom frivilliga överenskommelser begränsa förekomsten av massinstämmanden.

Kommittén föreslår slutligen när det gäller arbetet i kammaren att kravet på ett i förväg fattat enhälligt beslut för att hålla ett utskottssammanträde medan det pågår interpellationsdebatter och särskilt anordnade debatter bör tas bort.

Motionerna

Riksmötets längd tas upp i motion 2005/06:K440 av Monica Green (s), som begär att riksmötets öppnande tidigareläggs till mitten av augusti. Höstens arbete kan då utföras under en längre och mindre stressad tid. Plenifria veckor ger möjlighet för resor, studier och arbetsplatsbesök och kan med fördel planeras in flera gånger under hösten utan att riksdagsarbetet blir försenat. Genom att tidigarelägga tidpunkten för riksmötets öppnande förlängs därmed riksdagsåret.

Tobias Billström (m) begär i motion 2005/06:K222 yrkande 1 en förändring av interpellationsinstitutet så att interpellationer även får framställas till ordföranden i respektive utskott i riksdagen eftersom dessa är ytterst ansvariga för beredningen av ett ärende. En ordförande bör kunna interpelleras i kammaren i ett enskilt ärende och redogöra för den politik som utskottet önskar att riksdagen lägger fast.

I motion 2005/06:K243 begär Tobias Billström (m) att interpellationer även skall kunna framställas och besvaras av enskilda statsråd under de perioder i riksdagens arbete som är plenifria. Riksdagens möjligheter att kontrollera regeringens åtgärder och beslut under den tid då riksdagen håller stängt är kringskurna. Faktum är att det i dag finns en betydande skevhet i det faktum att regeringen oavbrutet fortsätter att utöva regeringsmakten, medan den kontrollerande makten i form av riksdagen exempelvis har ledigt under sommaren i nästan tio veckor varje år. Visserligen kan ledamöterna ställa skriftliga frågor till statsråden, men detta uppväger inte det faktum att interpellationsinstitutet tar ledigt under både sommar- och vinteruppehållen.

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Rolf Gunnarsson (m) begär i motion 2005/06:K202 en förändring av debattordningen vid riksdagens frågestunder. Frågeställaren får nu första ordet, därefter följer ett svar från statsrådet, sedan en kompletterande fråga och så ett avslutande svar av statsrådet. Eftersom statsråd många gånger missbrukar denna möjlighet till sista ord bör den riksdagsledamot som frågar ha sista ordet. Det är statsråden som kommer till ledamöterna i riksdagen för att utfrågas, inte tvärtom.

I motion 2005/06:K233 av Eva Flyborg (fp) begärs teckentolkning av riksdagens frågestund. Att kunna ta del av det offentliga samtalet är enligt motionären inte lätt för dem som har nedsatt hörsel. Att kunna vara en aktiv samhällsmedborgare och ta sitt demokratiska ansvar måste därför underlättas så långt som möjligt. Frågestunderna sänds i SVT men är inte textade och därmed inte tillgängliga för människor med hörselproblem.

Riksdagsvoteringarna tas upp i motion 2005/06:K241 av Tobias Billström

(m). Riksdagen bör enligt motionen utreda och inleda försök med e-vote- ring via riksdagsledamöternas hemutrustning i enlighet med vad som anförs i motionen. Det enklaste sättet vore förmodligen att inrätta fasta voteringstider, omfattande ett dygn, under vilka ärenden kan avgöras. Ledamoten kan alltså logga in via sin e-legitimation, identifiera sig och sedan fylla i ett formulär där utskottets huvudförslag och eventuella reservationer finns angivna. Ledamoten skulle kunna rösta oavsett var i landet han eller hon befann sig och t.o.m. kunna befinna sig utomlands. Resultatet av omröstningen skulle kunna redovisas på precis samma sätt som i dag. Ytterligare en fördel är att kvittningssystemet i stort skulle bli obehövligt eftersom alla ledamöter faktiskt skulle kunna avge sin röst.

Remissvar

LO ser det som naturligt att riksdagen sammanträder mer kontinuerligt under riksdagsåret. Arbetet i EU, som bl.a. innebär att beslut tas under den tid riksdagen vanligen inte sammanträder, ställer krav på förändring. Men även samhällsutvecklingen leder fram till att riksdagen bör sammanträda kontinuerligt under året. Arbetet i valkretsarna bör enligt LO inte få stå tillbaka för behovet av ökad kontinuitet i utskotten och kammaren. Av det skälet bör inte den totala tidsåtgången för kammare och utskott öka, utan i stället spridas mer jämnt över året.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening tillgodoses yrkandet i motion 2005/06:K440 (s) om att riksmötet skall öppnas i augusti av Riksdagskommitténs förslag om kortare sommaruppehåll och inplanerade sommarsammanträden. Utskottet delar kommitténs bedömning i detta avseende. Eftersom ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen inte behövs avstyrks motionen.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

Riksdagskommittén har ingående behandlat frågor kring debattformerna i riksdagen. Bland annat har frågan om utmanardebatter diskuterats. Med utmanardebatter skulle det införas en möjlighet för en ledamot att ställa en fråga riktad till en partiledare eller annan företrädare för en partigrupp som inte är i regeringsställning och på sätt få fram en debatt i kammaren. Förslaget i motion 2005/06:K222 yrkande 1 (m) om att en interpellation även skall få framställas till ordföranden i respektive utskott i riksdagen ligger nära tanken med utmanardebatter. Kommittén har dock stannat för att inte nu aktualisera en sådan debattform. Utskottet har inte skäl att göra en annan bedömning och avstyrker därför motionsyrkandet.

Utskottet är inte heller berett att tillstyrka motion 2005/06:K243 (m) om att interpellationer skall få framställas och besvaras under plenifri tid. Talmannen fastställer enligt tilläggsbestämmelsen 6.1.1. i riksdagsordningen efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna den dag under ett riksmöte då interpellationer senast får ges in till kammarkansliet. Om det finns särskilda skäl får dock talmannen medge att en interpellation får framställas även om den ges in efter denna dag. Grundtanken med uppehållen i riksdagsarbetet skulle enligt utskottets mening gå förlorad om särskilda interpellationsdebatter ändå fick hållas. Utskottet vill hänvisa till att Riksdagskommitténs bedömning i fråga om förkortning av sommaruppehållet i viss mån tillgodoser önskemålen i motionen.

När det gäller motion 2005/06:K202 (m) om en förändring av debattordning vid riksdagens frågestunder kan nämnas att enligt reglerna skall frågor och svar i princip inte överstiga en minut. En partiföreträdare kan normalt räkna med att få ordet för minst en följdfråga eller kommentar. Normalt får statsministern det sista inlägget i ett replikskifte, men talmannen kan när han finner det befogat ge frågeställaren ordet för ett avslutande inlägg om en halv minut. Övriga ledamöter kan normalt räkna med att få ordet bara en gång. Riksdagskommittén anser att försöket med statsministerns frågestund som inleddes år 2003 varit lyckad och funnit en form som fungerar väl. Utskottet har inte skäl att göra en annan bedömning och avstyrker motionen.

Den fråga om teckentolkning som tas upp i motion 2005/06:K233 (fp) har varit föremål för diskussioner inom riksdagsförvaltningen. Teckenspråkstolkning av några debatter i kammaren skedde i Sveriges Television (SVT) för några år sedan. Två av debatterna sändes i SVT:s båda analoga kanaler samtidigt, och teckentolkningen visades i den ena. En av debatterna, en EU- debatt, sändes i endast en kanal med teckentolkningen i en liten infälld ruta i ena hörnet. Rutan var så pass stor att den störde den icke-teckensprå- kige tv-tittaren och flera tittare ringde till SVT och klagade.

En lösning som diskuterats är att riksdagen själv låter teckentolka vissa debatter. Av sändningstekniska skäl skulle denna lösning kunna vara svår att genomföra om teckentolken står framme vid podiet och ledamöterna

2005/06:KU21	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	ställer frågor i sina bänkar. Med den digitala tekniken kan förutsättning-
	arna för teckentolkning förbättras avsevärt. Utskottet som förutsätter att
	riksdagsförvaltningen följer utvecklingen avstyrker motionen.
	I motion 2005/06:K241 (m) begärs en utredning och försök med e-vote-
	ring via riksdagsledamöternas hemutrustning. Ledamoten skulle kunna
	rösta oavsett var i landet han eller hon befann sig och kvittningssystemet
	skulle i stort sett bli obehövligt. Utskottet är med hänsyn bl.a. till legitimi-
	tetsaspekten inte berett att ställa sig bakom en så långtgående ordning och
	avstyrker därför motionen.
	Utskottet föreslår att riksdagen godkänner riktlinjerna för förändringar
	av arbetet i riksdagens kammare (avsnitten 6.2.5, 6.3.2–6.3.5, 6.3.7 och
	6.4.1–6.4.3). Därmed tillstyrks punkt 8 i framställningen.

Jämställdhet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner riktlinjerna för riksdagens arbete med en jämställd riksdag (avsnitt 7.3 i Riksdagskommitténs betänkande). Därmed tillstyrks punkt 9 i framställningen. Ett motionsyrkande om åtgärder mot osynligt förtryck av kvinnliga ledamöter avstyrks med hänvisning till det fortsatta arbetet.

Framställningen

I riksdagsstyrelsens framställning 2005/06:RS3 punkt 9 begärs att riksdagen godkänner riktlinjer för riksdagens arbete med en jämställd riksdag.

Kommittén anser att rapporterna Jämställt? Röster från riksdagen (2005/06:URF2) och 15 förslag för en jämställd riksdag (2004/05:URF1) utgör ett led i arbetet med att förverkliga målet om en jämställd riksdag och bör tjäna som underlag för fortsatta diskussioner i bl.a. partigrupperna och i arbetet med att bredda och fördjupa kunskapen på området i riksdagen. Det handlar då inte bara om attityder och förhållningssätt i det interna arbetet utan även om hur en djupare insikt på detta område mer långsiktigt kan avspegla sig i behandlingen av olika sakfrågor. Det är enligt kommittén av största vikt att jämställdhetsarbetet i riksdagen bedrivs planmässigt och kontinuerligt. Kommittén anser att riksdagsstyrelsen även fortsättningsvis skall ta ett särskilt ansvar för detta, främst genom att fastställa ett handlingsprogram för varje mandatperiod och genom att följa upp och utvärdera jämställdhetsarbetet.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

Motionerna

Gustav Fridolin m.fl. (mp) begär i motion 2005/06:K10 yrkande 4 ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om behovet av att bekämpa härskartekniker och annat osynligt förtryck mot kvinnliga ledamöter i riksdagen. Det är enligt motionen mycket positivt att representationen av kvinnliga ledamöter i riksdagen förbättrats och börjar närma sig 50-procentsstrecket. Det är dock viktigt att riksdagsstyrelsen parallellt med att arbeta mot den synliga och uppenbara diskrimineringen av kvinnor, som vid representation, arbetar hårdare för att avveckla den osynliga diskrimineringen mot kvinnor. Den osynliga diskrimineringen gäller således användandet av härskartekniker i kammaren, utskottsmöten och i övriga forum där ledamöterna träffas för att föra fram sina ståndpunkter. Att kvinnor inte åtnjuter samma respekt, trovärdighet och synlighet som män vid möten är inte acceptabelt. Detta problem är svårt att sätta en exakt statistik på. Men det är viktigt att riksdagsstyrelsen arbetar aktivt även mot detta problem.

Remissvar

LO anser i likhet med kommittén att jämställdhetsarbetet i riksdagen bör stärkas. Genom att planmässigt och kontinuerligt låta jämställdhetsperspektivet genomsyra all verksamhet och att riksdagsstyrelsen även fortsättningsvis tar ett särskilt ansvar för handlingsprogram med uppföljning och utvärdering bör riksdagen utvecklas så att kvinnor och män ges samma möjligheter att bli respekterade.

Utskottets ställningstagande

Riksdagskommittén har understrukit att det är av största vikt att jämställdhetsarbetet i riksdagen bedrivs planmässigt och kontinuerligt. Kommittén anser att riksdagsstyrelsen även fortsättningsvis skall ta ett särskilt ansvar för detta, främst genom att fastställa ett handlingsprogram för varje mandatperiod och genom att följa upp och utvärdera jämställdhetsarbetet. Utskottet förutsätter att sådana synpunkter som förs fram i motion 2005/06: K10 yrkande 4 (mp) om bl.a. osynligt förtryck av kvinnor kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Något tillkännagivande till riksdagsstyrelsen i denna fråga är enligt utskottets mening inte nödvändigt. Motionen avstyrks följaktligen. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner kommitténs förslag till riktlinjer för riksdagens arbete för en jämställd riksdag (avsnitt 7.3).

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Forskning om riksdagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner riktlinjerna för forskning om riksdagen och riksdagsarbetet (avsnitt 8.1. i Riksdagskommitténs betänkande). Därmed tillstyrks punkt 10 i framställningen.

Framställningen

I framställningen begärs (punkt 10) att riksdagen godkänner riktlinjer för forskning om riksdagen och riksdagsarbetet. Riksdagskommittén diskuterade om riksdagen har behov av att mer regelbundet göra egna undersökningar om riksdagen och riksdagsarbetet. Enligt kommitténs mening kan det ifrågasättas om riksdagsförvaltningen bör ägna sig åt att beställa forskning och sådana regelbundna undersökningar om riksdagen som i nuvarande situation genomförs av forskningsinstitutioner och opinionsföretag. Ansvaret för den långsiktiga och djupgående forskningen ligger på universiteten och forskningsinstitutionerna. Riksbankens Jubileumsfond har ett särskilt ansvar för forskning på riksdagsområdet. Kommittén understryker vikten av goda kontakter mellan riksdagen och forskarvärlden respektive Riksbankens Jubileumsfond.

Riksdagen kan enligt kommittén ha behov av egna undersökningar om riksdagen och riksdagsarbetet som underlag för överväganden om behovet av förändringar. Det kan också bli aktuellt att framöver tillse att gjorda undersökningar följs upp för att få ett jämförande material med långt tidsperspektiv, särskilt det som universitet och forskare inte fullföljer. Det gäller också nya undersökningar som kan komma att initieras i framtiden. Riksdagsförvaltningen bör enligt kommittén också hålla sig väl informerad om den forskning och de undersökningar om riksdagen som görs på annat håll.

Remissvar

Lunds universitet understryker behovet av ytterligare forskning rörande jämställdhet i riksdagsarbetet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet som förutsätter att riksdagens behov av att kunna genomföra egna undersökningar som underlag för överväganden om vilka förändringar som bör göras också omfattar frågor om jämställdheten inom riksdagen delar Riksdagskommitténs bedömningar när det gäller forskning om riksdagen och riksdagsarbetet. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner riktlinjerna för forskning om riksdagen och riksdagsarbetet (avsnitt 8.1 i Riksdagskommitténs betänkande). Därmed tillstyrks punkt 10.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

Genomförandet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i framställningen anförts om erforderliga resurser för att genomföra Riksdagskommitténs förslag (avsnitten 8.2 och 8.3 i Riksdagskommitténs betänkande). Därmed tillstyrks punkt 11 i framställningen.

Jämför reservation 4 (s).

Framställningen

Riksdagskommittén framhåller att dess förslag får konsekvenser för riksdagens förvaltning. Det handlar framför allt om en förstärkning av resurserna på EU-området, i första hand inriktad på gemensamma funktioner inom beslutsprocessen. Men även andra områden som t.ex. utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor och riksdagens interparlamentariska samarbete, aktualiserar resursförstärkningar. Var och hur resurserna fördelas bör enligt kommittén ankomma på riksdagsförvaltningen att besluta om, inom ramen för de resurser riksdagen ställer till förfogande. En arbetsgrupp under ledning av riksdagsdirektören bör enligt kommittén få riksdagsstyrelsens uppdrag att bereda frågorna vidare.

Kommittén anser att den skall kunna fortsatta sitt arbete framöver när så är påkallat, i stället för att nu avvecklas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i framställningen anförts om erforderliga resurser för att genomföra kommitténs förslag (framst. 2005/06:RS3 punkt 11 avsnitten 8.2 och 8.3).

Jämlikhet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion om jämlikhet i riksdagen med hänvisning till riksdagsstyrelsens uppgifter.

Motionen

I motion 2005/06:K443 av Tasso Stafilidis (v) begärsåtgärder för en mer jämlik riksdag. Det är enligt motionären ofrånkomligt att inte reagera över alla de normer och osynliga regler som så påtagligt existerar i riksdagen. Det finns ett slags hierarkisk ordning för det mesta. I toppen av denna ordning finns de ledamöter som har flest år i riksdagen. Det kan handla

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

om hur och var man blir placerad vid mötesbordet eller vilken plats man får i valkretsens riksdagsbänk. Denna ordning har även varit avgörande för tilldelningen av riksdagens övernattningsbostäder. Också inom de politiska partierna finns olika sätt att rangordna. Unga och nya ledamöter tvingas alltid se sig omkörda i den fil de inte ens visste fanns. Detta är enligt motionären en ojämlik ordning. Alla sådana strukturer bör upphöra i riksdagen.

Utskottets ställningstagande

Frågor om turordningen vid placering i kammare (bortsett från valkretsvis placering), vid sammanträden, i kön till övernattningsbostäder m.m. regleras inte i riksdagsordningen eller andra lagar. Enligt utskottets mening kan det självfallet finnas fördelar med en i förväg beslutad turordning eftersom det undanröjer osäkerhet och ger en viss förutsebarhet. Utskottet anser att det är en fråga för talmannen respektive riksdagsstyrelsen att om det anses påkallat, efter vederbörligt samråd, ta ställning till frågan om det finns ett behov av att ändra de turordningsregler som kan finnas i skilda sammanhang. Utskottet avstyrker därför motion 2005/06:K443 (v).

HBT-kompetens

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om HBT-kompetens i riksdagen med hänvisning till att ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen inte är nödvändigt.

Motionen

Gustav Fridolin m.fl. (mp) begär i motion 2005/06:K10 yrkande 5 ett tillkännagivande för riksdagsstyrelsen om att riksdagens arbete bör genomsyras av HBT-kompetens. Motionärerna understryker vikten av att det finns en HBT-kompetens närvarande i riksdagsarbetet i t.ex. kammaren och utskotten. För att undvika diskriminering av HBT-personer är det viktigt att det finns en kunskap om vad HBT är för att öka förståelsen och riva ned fördomsbarriärerna. Det är vitalt att ingen HBT-person känner sig diskriminerad i sitt arbete i riksdagen. Riksdagsstyrelsen bör således lägga upp en handlingsplan för att uppnå HBT-kompetens liknande den som gjorts i jämställdhetsfrågor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen behandlat frågor om de statliga myndigheternas kompetens i frågor som rör homosexuellas, bisexuellas och transpersoners livsvillkor (HBT-frågor) senast hösten 2006 (bet.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

2005/06:KU7). Utskottet har betonat att förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet, enligt regeringsformen, skall beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Myndigheter och deras personal får således inte låta sig påverkas av en önskan att gynna eller missgynna vissa enskilda intressen, och de får inte ta hänsyn till ovidkommande omständigheter. Vidare har utskottet framhållit att det i regeringsformen finns uttryckliga bestämmelser om att myndigheter skall motverka diskriminering på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etiskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. Utskottet ansåg dock att kompetenshöjande insatser kunde vara nödvändiga.

Utskottet har således lagt vikt vid att det finns en kompetens i HBT-frå- gor. Det saknas enligt utskottets mening anledning att anta att riksdagsförvaltningen inte har samma inställning. I samband med det fortsatta arbetet med handlingsplaner för jämställdheten i riksdagen kan det finnas anledning för riksdagsstyrelsen att ta upp frågan om behovet av och förutsättningarna för en handlingsplan för att uppnå HBT-kompetens. Utskottet är inte berett att nu föreslå att riksdagen fattar ett beslut om att det skall upprättas en sådan handlingsplan. Motion 2005/06:K10 yrkande 5 avstyrks således.

Frågor om lokaler, seminarium, utlåning av cyklar, information samt tobaksrökning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till riksdagsstyrelsen en rad motioner i skilda frågor som lokalanvändning, seminarium, cyklar, information samt om tobaksrökning.

Motionerna

I motion 2005/06:K221 av Anne Marie Brodén (m) begärs att Dag Hammarskjölds 100-årsjubileum uppmärksammas genom att ett rum för stillhet i Riksdagshuset skapas.

Motionären hänvisar till att Dag Hammarskjöld när han invigde meditationsrummet i FN förklarade:

Inom oss alla finns en kärna av stillhet omgiven av tystnad. Här i denna byggnad, där så många arbetar och debatterar för fred, behövs ett rum, som är avskilt för tystnad i yttre mening och stillhet i inre mening. Här finns inga andra symboler, inget som distraherar eller stör stillheten i vårt inre. …

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Stunder av stillhet har enligt motionen mycket positiva resultat, såsom minskad sjukfrånvaro och ökat självförtroende samt ökad förmåga till koncentration.

Solveig Hellquist (fp) begär i motion 2005/06:K239 en utveckling av kvinnorummet vid den södra övergången i Riksdagshuset. Det vore enligt motionen upplyftande för många besökare – inte minst kvinnor – att få se starka, modiga, framgångsrika svenska kvinnor avbildade i rummet. Många kvinnor har kanske inte alltid varit aktiva politiker men har haft ett viktigt politiskt budskap eller varit värdefulla opinionsbildare – t.ex. Selma Lagerlöf eller Astrid Lindgren (och hennes starka flickor Pippi Långstrump eller Ronja Rövardotter) som är välkända för många, både svenska och utländska gäster.

I motion 2005/06:K252 yrkande 2 av Rigmor Stenmark (c) begärs ett tillkännagivande om att riksdagen skall anordna en konferens eller ett seminarium med temat ”Det behövs en ny tidsanda”.

Allan Widman (fp) begär i motion 2005/06:K258 korttidsutlåning av cyklar i riksdagen till ledamöter och personal. Genom cykling kan ledamöterna kombinera effektiva persontransporter i innerstaden med ett tillfälle till motion. Förslagsvis kunde ett antal cyklar ställas upp utanför Riksgatan 1 för korttidsutlåning. Motionären hänvisar till att det i riksdagens infrastrukturbeslut för tiden fram till år 2015 bestämts att cyklandet skall öka, både i absoluta och relativa tal. Med möjlighet till korttidsutlåning av cyklar för både personal och ledamöter finns en praktisk möjlighet att bidra till förverkligandet av denna vision.

Tasso Stafilidis (v) begär i motion 2005/06:K442 ett uppdrag till riksdagsstyrelsen om ett totalt rökförbud i riksdagens lokaler. Problemet med störande cigarettrök kvarstår enligt motionen i anslutning till riksdagens kvarvarande rökrum. I motionen anförs också att flera ledamöter och även anställda bryter mot rökförbudet i arbetsrummen. Den enda lösningen är enligt motionären att riksdagen följer de lagar som gäller andra områden i samhället och inför ett totalt rökförbud i alla riksdagens lokaler. Därmed skulle riksdagen föregå med gott exempel.

I motion 2005/06:K450 yrkande 3 av Tobias Krantz m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande för regeringen om att öppna den politiska debatten, inrätta fler regionala riksdagskontor och utöka informationen om viktiga politiska förslag. I motionen framhålls att den politiska debatten i allmänhet och debatten i demokratifrågor i synnerhet, måste bli öppnare. Det är ett problem att det uppfattas som att det finns ett stort avstånd mellan debatten i riksdagen, i tv-sofforna och på dagstidningarnas debattsidor och de kanaler medborgarna kan göra sig hörda genom. Det är enligt motionen viktigt att åter föra ut den politiska debatten från kanslier och tv-huset och till platser där medborgarna kan delta. Ytterligare en åtgärd som kan öka närheten och tillgängligheten till den pågående politiska processen, är om fler regionala riksdagskontor öppnades på olika orter i landet, liknande det

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

som invigdes i Göteborg. Viktiga politiska frågor, som förslag om att ändra i grundlagarna, bör kunna presenteras för medborgarna t.ex. genom ett förfarande med förebild i kommunala planärenden. I samarbete med de regionala riksdagskontoren eller på större bibliotek, kan förslagen presenteras i utställningsform och på så vis föras ut till en långt bredare krets av människor än de som följer den dagliga politiska debatten i riksdagens kammare. Tillfälle bör också ges för att ta vara på människors synpunkter och redovisa dessa i den fortsatta behandlingen av förslagen.

Bakgrund

När det gäller yrkandet i motion K221 om ett rum för stillhet kan nämnas att det inom riksdagens fastigheter finns ett andaktsrum samt ett närliggande rum som inte på samma sätt är kristet präglat. För användningen av de båda rummen svarar riksdagens kristna grupp.

När det gäller den i motion K258 upptagna frågan om korttidsutlåning av cyklar kan nämnas att det finns två cyklar i godsmottagningens lokaler för utlåning till ledamöter och tjänstemän.

Beträffande konsten i södra övergångsrummet (motion K239) kan nämnas att riksdagsförvaltningens avsikt är att det skall finnas en större flexibilitet i utställningen av konstverk. En utställning skall återspegla moderna kvinnor i samhället. Konstverk skall också kunna spegla mäns syn på kvinnor.

Enligt 2 § tobakslagen (1993:581) gäller rökförbud bl.a. i lokaler dit allmänheten har tillträde. Enligt 8 § svarar arbetsgivaren för att en arbetstagare inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök i den arbetslokal eller det liknande utrymme där arbetstagaren är verksam. Enligt ett direktionsbeslut år 1999 (prot. 1998/99:8) är rökning endast tillåten i de särskilt iordningställda rökrum som finns i riksdagens hus. Rökning är därför inte tillåten i arbetsrum. Kombirummen i ledamotshuset var dock undantagna från denna bestämmelse i de fall de också var bostadsrum. Vid större arrangemang beslutar talmannen, efter samråd med servicechefen, var rökning är tillåten.

På stadsbiblioteken i Göteborg, Malmö, Sundsvall och Umeå finns riksdagshörnor. I riksdagshörnorna kan man träffa lokala riksdagsledamöter och samtala, diskutera och ställa frågor kring det politiska arbetet. Det är också möjligt att använda datorer för att själv söka information via riksdagens webbplats och även att titta på debatterna i kammaren eller öppna utskottsutfrågningar via webb-tv. Det finns dessutom tillgång till allt tryckt informations- och undervisningsmaterial från riksdagen. Tanken är att på så sätt stärka demokratin, ge riksdagspolitiker en lokal bas för möten med allmänheten, öka förståelsen för de politiska processerna och föra riksdagsarbetet närmare medborgarna.

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill hänvisa till att frågorna om användningen av riksdagslokalerna, anordnandet av en konferens eller ett seminarium, utställningar av riksdagens konst, utlåning av cyklar och omfattningen av rökförbudet i riksdagens lokaler är sådana frågor som det ankommer på riksdagsförvaltningen att hantera. Inom riksdagsförvaltningen finns planer på att se över den handlingsplan för arbetsmiljön i riksdagsförvaltningen som också omfattar frågan om rökförbud. Utskottet förutsätter att det inom riksdagsförvaltningen och riksdagsstyrelsen finns en lyhördhet för önskemål från skilda ledamöter och att det görs de avvägningar som kan krävas. Utskottet är inte berett att ta ställning i frågorna och avstyrker följaktligen motionerna 2005/06:K221 (m), 2005/06:K239 (fp), 2005/06:252 yrkande 2 (c), 2005/06: K258 (fp), 2005/06:380 yrkande 2 (kd) och 2005/06:K442 (v).

Också frågan om utvecklingen av riksdagshörnorna är en uppgift för riksdagsförvaltningen. Resultat från verksamheten hittills har varit positiva och det finns enligt uppgift från riksdagsförvaltningen planer på att etablera ytterligare riksdagshörnor på fler orter i landet. Något tillkännagivande till riksdagsstyrelsen är enligt utskottets mening inte behövligt. Utskottet avstyrker således motion 2005/06:450 yrkande 3 (fp).

Utgiftsområdena

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner den förteckning över vad som innefattas i utgiftsområdena som finns i bilaga 6. Därmed tillstyrks proposition 2005/06:100 punkterna 2–5 och två motioner, den ena delvis.

Jämför reservation 5 (s).

Propositionen

Regeringen föreslår i 2006 års ekonomiska vårproposition (prop. 2005/06:

100)att riksdagen godkänner att de ändamål och verksamheter som finansieras från det under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar uppförda anslaget 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter flyttas till utgiftsområde 1 Rikets styrelse (punkt 2), det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslaget 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal flyttas till utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet (punkt 3), det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 26:7 Främjande och analys av forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU m.m. flyttas till utgiftsområde 24 Näringsliv (punkt 4) samt att ansvaret för att det finns ett nationellt transportforskningsinstitut flyttas från utgiftsområde 24 Näringsliv till utgiftsområde 22 Kommunikationer (punkt 5).

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

Motionerna

I ett par motioner från den allmänna motionstiden hösten 2005 tas frågor om omfattningen av vissa utgiftsområden upp. I motion 2005/06:K291 yrkande 1 av Siv Holma (v) begärs att utgiftsområde 1 Rikets styrelse skall omfatta minoritetspolitiken som nu i budgetpropositionen redovisas inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar. Eftersom de fem nationella minoriteterna innehar särskilda rättigheter och eftersom de nationella minoriteterna har funnits i landet under mycket lång tid, leder inplaceringen av dessa grupper inom utgiftsområdet för Invandrare och flyktingar till en felsyn som enligt motionen kan få negativa ekonomiska konsekvenser. En lämplig lösning bör vara att minoritetspolitiken behandlas under samma avsnitt som samefrågor och Sametinget. Därför bör avsnittet om Minoritetspolitik flyttas till utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Per Westerberg m.fl. (m) begär i motion 2005/06:Sf430 yrkande 5 att Ombudsmannen mot etnisk diskriminering överförs till utgiftsområde 14 Arbetsliv, mot bakgrund av att de olika diskrimineringsombudsmännen bör slås samman till en ombudsman.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslutade i februari 1996 om indelning av statsbudgeten i utgiftsområden (bet. 1995/96:KU21, prot. 1995/96:59). Förutom att det beslutades vilka utgiftsområden som respektive utskott skulle ansvara för, fattades också beslut om hur verksamheter, bidrag och myndigheter m.m. skulle fördelas på utgiftsområden. Fördelningen av verksamheter, bidrag och myndigheter på utgiftsområdena framgick av bilaga 1 i betänkande 1995/96:KU21 och har därefter ändrats vid flera tillfällen.

Enligt riksdagsordningens tilläggsbestämmelse 5.12.1 andra stycket skall beslut i fråga om vilka ändamål och verksamheter som skall innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen.

Riksdagskommitténs förslag innebär en rad ändringar när det gäller fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden.

Konstitutionsutskottet tillstyrker förslagen i proposition 2005/06:100 yrkande 2 och i motion 2005/06:K291 (v), som också socialförsäkringsutskottet fört fram, att området Nationella minoriteter bör överföras från utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar till utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Redan i dag behandlar konstitutionsutskottet frågor som gäller nationella minoriteter. Konstitutionsutskottet tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och motionen.

Utskottet delar också bedömningen i motion 2005/06:SfU430 yrkande 5

(m)att ombudsmannen mot etnisk diskriminering skall föras över till arbetsmarknadsutskottets beredningsområde men föreslår i stället utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Motionen tillstyrks följaktligen delvis.

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Härutöver vill utskottet på eget initiativ samt i enlighet med vad som föreslås i proposition 2005/06:100 punkterna 3–5 och med vad som förutsätts av Riksdagskommittén föreslå en rad ändringar i utgiftsområdena som en följd bl.a. av de förändringar som utskottet föreslår i fråga om utskottsindelningen och ärendefördelningen.

Utskottet föreslår således beträffande

–utgiftsområde 1 Rikets styrelse

att åtgärder för nationella minoriteter förs över till detta utgiftsområde från utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar, att Länsstyrelserna och Regionala självstyrelseorgan förs över till detta utgiftsområde med den förändringen att begreppet Regionala självstyrelseorgan ändras till Kommunala samverkansorgan,

–utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

att orden Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket ersätts av ordet Riksrevisionen,

– utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

att orden Riksskatteverket, skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna ersätts av orden Skatteverket och Kronofogdemyndigheten,

– utgiftsområde 4 Rättsväsendet

att förteckningen omformuleras så att den upptar Polisorganisationen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Domstolsväsendet m.m., Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Rättsmedicinalverket, Gentekniknämnden, Brottsoffermyndigheten, Ersättning för skador på grund av brott, Rättshjälpskostnader m.m., Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., Avgifter till vissa internationella sammanslutningar, Bidrag till lokalt förebyggande arbete,

– utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

att Strålskydd och kärnsäkerhet överförs till utgiftsområde 6 från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, att Ersättning till SOS Alarm AB för alarmeringstjänst enligt avtal överförs från utgiftsområde 22 Kommunikationer samt att Elsäkerhetsverket överförs från utgiftsområde 24 Näringsliv,

–utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

att utgiftsområde 8 byter namn till Migration, att Ersättning till kommunerna för flyktingmottagning, Lån till hemutrustning, Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna, Insatser mot främlingsfientlighet och rasism samt integrationsfrågor, Integrationsverket och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering förs över till utgiftsområde 13 Arbetsmarknad, och att åtgärder för nationella minoriteter förs över till utgiftsområde 1 Rikets styrelse samt att ordet Utlänningsnämnden utgår,

–utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

att ordet Förtidspensioner ersätts av begreppet Sjuk- och aktivitetsersättning och begreppet Allmänna försäkringskassorna ersätts av ordet Försäkringskassan samt orden Riksförsäkringsverket och begreppet Bostadstillägg till pensionärer utgår,

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

– utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

att begreppet Särskilt pensionstillägg utgår och att begreppet Bostadstillägg till pensionärer ändras till Bostadstillägg till ålderspensionärer,

– utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

att Ersättning till kommunerna för flyktingmottagning, Lån till hemutrustning, Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna, Insatser mot främlingsfientlighet och rasism samt integrationsfrågor, Integrationsverket m.m., och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering förs över till utgiftsområde 13 från utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar,

–utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande att utgiftsområde 18 byter namn till Samhällsplanering, bostadsförsörj-

ning, byggande samt konsumentpolitik, att Länsstyrelserna och Regionala självstyrelseorgan flyttas över till utgiftsområde 1 Rikets styrelse med den förändringen att begreppet Regionala självstyrelseorgan ändras till Kommunala samverkansorgan, att ordet Byggforskning utgår samt att Marknadsdomstolen, Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Fastighetsmäklarnämnden , Åtgärder på konsumentområdet och Bidrag till miljömärkning av produkter förs över från utgiftsområde 24 Näringsliv,

–utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

att Strålskydd och kärnsäkerhet överförs till utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet,

–utgiftsområde 22 Kommunikationer

att Ersättning till SOS Alarm AB för alarmeringstjänst enligt avtal överförs till utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, att begreppet Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier utgår, att ordet Järnvägsstyrelsen läggs till förteckningen och att begreppet ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice ersätts av begreppet Ersättning till Posten AB för grundläggande kassaservice,

–utgiftsområde 24 Näringsliv

att Elsäkerhetsverket överförs till utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet samt att Marknadsdomstolen, Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Fastighetsmäklarnämnden, Åtgärder på konsumentområdet och Bidrag till miljömärkning av produkter förs till utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik.

En i enlighet med detta reviderad förteckning över utgiftsområdena och de verksamheter, bidrag, myndigheter m.m. som ingår i utgiftsområdena finns i bilaga 14. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner den fördelning på utgiftsområden av ändamål och verksamheter som framgår av bilagan.

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Grundlagsutredningens uppdrag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om ett uppdrag till Grundlagsutredningen i fråga riksdagens arbete med EU-frågor med hänvisning till det uppdrag utredningen redan har.

Motionen

I motion 2005/06:K240 av Tobias Krantz m.fl. (fp) yrkande 1 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beredskap för att, exempelvis genom tilläggsdirektiv, involvera Grundlagsutredningen i processen med att förändra riksdagens arbetssätt i EU-frågor.

Grundlagsutredningen

Regeringen beslutade den 1 juli 2004 (dir. 2004:96) att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté, Grundlagsutredningen (Ju 2004:11), med uppgift att göra en samlad översyn av regeringsformen. Kommitténs arbete skall framför allt koncentreras och inriktas på att stärka och fördjupa den svenska folkstyrelsen, att öka medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och att höja valdeltagandet. I uppdraget ingår därför att göra en utvärdering och översyn av hela valsystemet samt av de bestämmelser som reglerar regeringsbildningsprocessen och förhållandet mellan riksdag och regering i övrigt.

Kommittén ges enligt direktiven vida ramar för sitt arbete. Den är i princip oförhindrad att ta upp alla frågor som kan anses falla inom ramen för de frågeställningar som kommittén har i uppdrag att se över.

Av direktiven till Grundlagsutredningen framgår att frågor som rör regeringsformens bestämmelser om förhållandet till andra stater och mellanfolkliga organisationer faller utanför uppdraget.

Beträffande frågor som gäller det svenska medlemskapet i EU och en stärkt roll för riksdagen hänvisas därvid i direktiven till att Riksdagskommittén enligt sina direktiv bl.a. har i uppdrag att förutsättningslöst pröva formerna för riksdagens arbete med EU-frågor och föreslå de organisatoriska och författningsmässiga förändringar som är nödvändiga för att riksdagen skall kunna delta i EU-samarbetet på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Vidare hänvisas till att det i Riksdagskommitténs uppdrag också ingår att pröva formerna för kontakterna med regeringen. Det framhålls också att en utgångspunkt för arbetet enligt direktiven till Riksdagskommittén skall vara att EU-frågorna så långt som möjligt skall integreras i det sedvanliga riksdagsarbetet. En annan utgångspunkt skall vara att tydliggöra riksdagens roll och stärka riksdagens inflytande i EU-samarbetet.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

Remissvaren

Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att den föreslagna ordningen med beslut av riksdagen (kammaren) vid behandling av grönböcker, vitböcker och meddelanden utgör en innovation som borde ha stöd i regeringsformen. I varje fall menar hovrätten att 10 kap. 6 § regeringsformen om riksdagens roll i EU-arbetet blir ofullständig. En minimilösning vore enligt hovrätten att sist i 10 kap. 6 § första stycket föra in en erinran om att det i riksdagsordningen finns också andra bestämmelser om behandlingen i riksdagen av frågor rörande arbetet i Europeiska unionen.

Utskottets ställningstagande

Som framgått har Grundlagsutredningen enligt sina direktiv i uppdrag att göra en samlad översyn av regeringsformen. I likhet med vad utskottet tidigare har uttalat (bet. 2005/06:KU23 s. 18) utgår utskottet från att denna samlade översyn även kommer att rymma frågor rörande hur det svenska EU-medlemskapet och riksdagens och regeringens roll i detta sammanhang återspeglas i regeringsformen. Mot bakgrund av vad som nu anförts anser utskottet att det inte är påkallat att begära sådana tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen som efterfrågas i motionen, som därför bör avslås.

Riksdagsordningen i övrigt, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar det i bilaga 2 som förslag 1 intagna förslag till lag om ändring i riksdagsordningen i övrigt. Bland annat föreslås vissa justeringar av teknisk karaktär i tilläggsbestämmelser i riksdagsordningen. Dessutom föreslås en justering i lagen (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän.

Utskottet föreslår att utskottet antar i bilaga 2 intaget förslag till lag om ändring i riksdagsordningen i den mån den inte omfattas av vad utskottet ovan föreslagit. Det gäller bl.a. en ny tilläggsbestämmelse (4.9.2) med innebörd att utskotten i skrivelser till kammaren skall meddela i vilka ärenden betänkanden inte avgetts.

Riksdagen beslutade under 2003 om omfattande ändringar i riksdagsordningen (SFS 2003:180). Det har i efterhand visat sig att det finns ett behov av vissa rättelser av lagteknisk karaktär. Dessutom har senare ändringar i andra lagar medfört behov av följdändringar i riksdagsordningen.

En ändring gäller tilläggsbestämmelsen 2.5.1 som nu lyder: Om ett sammanträde beräknas fortsätta efter klockan 19, skall talmannen före klockan 17 sammanträdesdagen underrätta kammaren. En ändring som 1993 inför-

2005/06:KU21

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

des i dåvarande 2.6.1 föll bort i samband med ett omtryck av riksdagsordningen 1995 och följde därför inte med i de omfattande ändringarna år 2003. En ändring i överensstämmelse med riksdagsbeslutet 1993 (se bet. 1993/94:KU8) innebär att bestämmelsen återfår lydelsen: Talmannen beslutar om annonsering av kammarens sammanträden och av övrig verksamhet i riksdagen.

En ny vallag trädde i kraft den 1 januari 2006. Den hänvisning till 20 kap. 4 § vallagen (1997:157) som nu finns i riksdagsordningens tilläggsbestämmelse 7.4.2 bör ersättas med en hänvisning till 14 kap. 10 § vallagen (2005:837).

Den språkliga utformningen av tilläggsbestämmelsen 7.4.3 behöver förbättras eftersom den numrerade uppräkningen inte blivit språkligt korrekt.

Också i lagen (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän behövs följdändringar med anledning av riksdagsbeslutet om inrättandet av Riksrevisionen. Ändringarna som då gjordes i riksdagsordningen har fört med sig att de hänvisningar som i 1 och 12 §§ instruktionen för riksdagens ombudsmän görs till 8 kap. 10 § riksdagsordningen bör ändras till 8 kap. 11 § riksdagsordningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar i bilaga 2 som bilaga 1 framlagda förslag till lag om ändring i riksdagsordningen i den mån det inte omfattas av vad utskottet ovan föreslagit samt lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän.

Motionsförslag behandlade i förenklad ordning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motioner som rör tidigare behandlade motionsförslag beträffande principerna för tillsättande av ordförande i riksdagens utskott, alkoholfri representation i riksdagen, riksdagens hemsida, flaggning i och utanför Riksdagshuset, reglering av lobbningsverksamhet, riksdagens Internetpolicy, användningen av bärbara datorer vid sammanträden, programmen för riksdagens öppnande samt budgetprocessens andra steg.

Jämför reservationerna 6 (kd), 7 (v) och 8 (mp).

De under denna punkt upptagna motionsförslagen rör frågor som utskottet har behandlat och avstyrkt tidigare under mandatperioden i betänkandena 2002/03:KU19, 2002/03:KU23, 2003/04:KU5 och 2004/05:KU29, nämligen principerna för tillsättandet av ordförande i riksdagens utskott, alkoholfri representation i riksdagen, riksdagens hemsida, flaggning i och utanför

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:KU21

Riksdagshuset, reglering av lobbningsverksamhet, riksdagens Internetpolicy, användningen av bärbara datorer vid sammanträden, programmen för riksdagens öppnande samt budgetprocessens andra steg i betänkandena. Utskottet vidhåller sina tidigare bedömningar och finner inte skäl att nu ta upp dessa frågor till närmare behandling.

2005/06:KU21

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.Riksdagens arbete med EU-frågorna – huvudbestämmelser i riksdagsordningen , Riksdagens arbete med EU-frågorna

– tilläggsbestämmelser i riksdagsordningen och Riktlinjer för riksdagens arbete med EU-frågor, punkterna 1, 2 och 3 (s)

av Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Inger Jarl Beck (s), Anders Bengtsson (s), Helene Petersson (s), Billy Gustafsson (s), Karin Åström (s) och Yoomi Renström (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår i bilaga 2 som förslag 3 intaget förslag till lag om ändring i riksdagsordningen såvitt avser 3 kap. 14 a § och 10 kap. 1, 3–7 §§ samt rubrikerna närmast före 3 kap. 14 a § och 10 kap. 3 § respektive 4

§.Därmed avslår riksdagen framställning 2005/06:RS3 punkt 1 i denna del och motionerna

2005/06:K458 av Krister Örnfjäder (s) och

2005/06:U338 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 2, 4 och 5.

Vi anser vidare att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår i bilaga 2 som förslag 3 intaget förslag till lag om ändring i riksdagsordningen såvitt avser tilläggsbestämmelserna 2.7.1, 10.4.1, och 10.5.1. Därmed avslår riksdagen framställning 2005/06:RS3 punkt 1 i denna del.

Vi anser vidare att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner inte riktlinjerna för riksdagens arbete med EU-frå- gorna (avsnitten 3.1–3.6 i Riksdagskommitténs betänkande). Därmed avslår riksdagen framställning 2005/06:RS3 punkt 2 och motionerna 2005/06:K4 av Carl B Hamilton (fp) yrkandena 2 och 3 samt

RESERVATIONER2005/06:KU21

2005/06:K10 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 3.

Ställningstagande

Den politiska processen och dess procedurer bör vara tydliga. Beslut och voteringar i kammaren skall förbehållas reella beslut, inte opinionsyttringar och remissvar. Grön- och vitböcker samt övriga EU-dokument som hanteras i detta sammanhang är ju av karaktären utredningar eller preliminära förslag som kan likställas med SoU och Ds. Vi menar att det vore olyckligt om riksdagen binder sig för ståndpunkter genom uttalanden som voteras fram i kammaren. Med den föreslagna lagtexten blir riksdagens behandling av EU-dokument bindande ställningstaganden.

Vi menar att syftet med behandlingen av EU-dokument inte är att på ett tidigt stadium binda regeringen vid en viss ståndpunkt, utan att skapa utrymme för en debatt som visar på olika synsätt på de aktuella frågorna.

Problemet som vi ser det är att det nu framlagda förslaget ger möjlighet att votera om skrivningen i ett utskottsutlåtande över ett EU-dokument. En sådan votering ger ett ställningstagande som både är och kommer att uppfattas som bindande för regeringen och därmed även för Sveriges förhandlingsposition inom EU-samarbetet. Sådana bindningar kan i ett samlat perspektiv försvaga den svenska positionen i detta förhandlingsarbete, trots att den deklarerade avsikten bakom förslaget har varit den motsatta. Förhållandet kommer ännu tydligare till uttryck genom att utskottets förslag innebär att dessa EU-dokument behandlas som vanliga riksdagsärenden.

Regeringen kommer att bindas genom beslutet kring utskottsutlåtandet och enbart riksdagen i plenum kan upphäva ett sådant beslut.

EU:s beslutsprocess kan inte delas upp i en tidig sakbehandlingsfas och en senare realförhandlingsfas. Sakbehandling och förhandling griper ofta in i varandra, saker tillkommer och tas bort under processen. Situationer och personer vid rådsmötena påverkar hur snabbt diskussioner och idéer omvandlas till konkreta beslut. Att förhandla utifrån vissa ramar är rimligt. Däremot skapar bundna mandat i alla sammanhang stora svårigheter. En minister kommer att ställas inför valet att antingen vara bromskloss i EU:s beslutsfattande, eftersom denne är bakbunden av olika riksdagsbeslut kring de EU-dokument som förhandlas, eller att bli anmäld till konstitutionsutskottet om denne inte följer riksdagens, kanske flera år tidigare, framvoterade ställningstaganden.

Enligt det framlagda förslaget skall partigrupperna ha rätt att ersätta en ledamot i nämnden med en ledamot av det utskott vars område berörs av de frågor som nämndens överläggningar med regeringen rör. Eftersom saksamrådet i enlighet med Riksdagskommitténs huvudlinje skall ske i fackutskotten finns, enligt vår mening, inget behov av extra ”sakkunniga” i EU- nämnden. Dessutom är det vår uppfattning att frågan borde ha behandlats inom ramen för det pågående arbetet i Grundlagsutredningen.

2005/06:KU21 RESERVATIONER

Det kommer också att kräva stora insatser för planläggningen av nämndens sammanträden av såväl partigrupper som EU-nämndens kansli, vilket även i hög grad påverkar statsråden. Denna planläggning kombinerat med systemet med tillfälliga ersättare kommer sannolikt att innebära att såväl handläggningssom sammanträdestider vid vissa tillfällen kommer att öka.

Vissa rådsdagordningar berör också flera utskotts sakområden, varför ledamöter får komma och gå allteftersom dagordningspunkterna kommer upp. Vissa dagordningspunkter på en och samma rådsdagordning berör också flera utskott, vilket medför att det inför varje sådan fråga måste avgöras vilket utskott som är huvudansvarigt. Rådsdagordningarna är också föränderliga dokument.

Ett annat problem med ett system av tillfälliga ersättare gäller delgivningen av handlingar som innehåller uppgifter för vilka sekretess råder samt förfarande vid brådskande ärenden som kanske måste hanteras genom skriftliga samråd.

EU-nämnden bygger på att en regering kan ha ett förtroendefullt samarbete med en fast krets av utskottsledamöter. En större och i personuppsättning skiftande EU-nämnd kommer snarare att minska riksdagens inflytande via EU-nämnden. Helheten går förlorad när olika ledamöter deltar beroende på ärende, och vad en regering behöver stöd i är just övergripande helhetsbedömningar för nationens bästa.

Riksdagskommitténs majoritetsförslag om tillfälligt inhoppande ersättare i EU-nämnden motverkar kontinuitet i och sammanhållning av nämndens arbete. Det står i strid med all vedertagen föreningspraxis och parlamentarisk praxis där ersättare och deras inträde alltid är noga definierade och förutsägbara.

Sammanfattningsvis menar vi på denna punkt att tillfälliga ersättare inte skall finnas i EU-nämnden och att ingen förändring skall göras av 10 kap. 5 § riksdagsordningen.

2.Utskotten, punkt 6 (s)

av Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Inger Jarl Beck (s), Anders Bengtsson (s), Helene Petersson (s), Billy Gustafsson (s), Karin Åström (s) och Yoomi Renström (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår i bilaga 2 som förslag 1 intaget förslag till lag om ändring i riksdagsordningen såvitt avser tilläggsbestämmelserna 4.2.1 och 4.6.1, 4.6.5, 4.14 och 4.6.16 samt 5.12.1 i den del som gäller utgiftsområde 18 och antar förslaget såvitt avser 4.6.7, 4.6.8, 4.6.12 och 4.6.15 samt

5.12.1i den del som gäller utgiftsområde 8. Därmed bifaller riksdagen

motion

RESERVATIONER2005/06:KU21

2005/06:K5 av Owe Hellberg och Sten Lundström (båda v),

bifaller delvis framställning 2005/06:RS3 punkterna 1 i denna del och 4 samt avslår motionerna

2003/04:Fö268 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) yrkande 5, 2005/06:K242 av Tobias Billström (m),

2005/06:K252 av Rigmor Stenmark (c) yrkande 1,

2005/06:K273 av Anna Grönlund Krantz och Anne-Marie Ekström (båda fp),

2005/06:K290 av Lars Lindblad (m),

2005/06:K342 av Hillevi Larsson och Joe Frans (båda s), 2005/06:K357 av Gudrun Schyman (–) yrkande 3, 2005/06:K358 av Tasso Stafilidis (v),

2005/06:A261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 8 och 9.

Ställningstagande

Förslaget att ersätta bostads- och lagutskotten med ett civilutskott bör inte genomföras. De föreslagna ändringarna i 4 kap. riksdagsordningen bör avslås.

Som Riksdagskommittén anfört behöver utskottsorganisationen ses över med jämna mellanrum. Organisationen bör präglas av en logisk struktur, av effektivt utnyttjande av expertkunskaper och av en jämn arbetsfördelning men även av en politisk värdering av sakfrågornas betydelse hos allmänheten. Förslaget att slå samman lag- och bostadsutskotten uppfyller inte dessa krav. Det finns ingen logisk koppling mellan de frågor som behandlas i nuvarande lagutskott och bostadsutskott som kan utgöra underlag för en så genomgripande åtgärd som sammanslagning. Av samma skäl finns det inga samordningsvinster att göra kring olika typer av expertkunskaper. Det skapas ingen ”kreativ” miljö som skiljer sig från den som råder när utskotten arbetar åtskilda. Det är dessutom oklart om förslaget kan ge en jämnare ärendehantering utskotten emellan. Klart är emellertid att förslaget inte skapar det utrymme för att arbeta med EU-frågor som eftersträvas. Med färre utskott finns det en påtaglig risk för att frågor som rent formellt måste behandlas av utskotten tar så mycket utrymme att EU- frågorna prioriteras ned. Till detta kommer att ärendebelastningen skiftar över åren, beroende på vilka politikområden som för tillfället står i fokus för det parlamentariska arbetet. Som konstitutionsutskottet uttalade 2003 kan målen att ärendena får en sakligt sett logisk placering och hålls samman i ämnesområden behöva prioriteras högre än målet att nå en volymmässigt helt jämn arbetsbelastning.

2005/06:KU21 RESERVATIONER

För många är bostaden det centrala navet i livet. Genom att lyfta fram bostadsfrågan som en viktig politisk fråga genom att ha den i ett eget utskott ger man den en politisk status som inte skall underskattas. Det finns i allmänhetens ögon ingen, eller en mycket svag, koppling mellan de olika verksamheter som bedrivs inom lag- och bostadsutskotten.

Frågan om små partiers representation har kommit att motivera minskningen av antalet utskott. Om alla partier av egen kraft skall representeras i utskotten krävs dock att antalet ordinarie ledamöter utökas från dagens 15– 17 till 25 ledamöter, vilket i sin tur skulle kräva betydligt färre utskott än de som nu föreslås. Det är visserligen mycket viktigt att partierna kan delta i utskottsarbetet, men detta måste liksom hittills lösas genom förhandlingar mellan partierna när ett valresultat föreligger.

Riksdagskommittén har inte på ett tillfredsställande sätt redovisat skälen för eller fördelarna med sammanslagningen.

3.Motionsrätt på skrivelser m.m., punkt 9 (mp) av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår i bilaga 2 som förslag 1 intaget förslag till lag om ändring av riksdagsordningen såvitt avser 3 kap. 11 §. Därmed bifaller riksdagen motion

2005/06:K10 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkande 2 och avslår framställning 2005/06:RS3 punkt 1 i denna del.

Ställningstagande

Kommitténs förslag om att avskaffa den generella motionsrätten på skrivelser och redogörelser från regeringen är ett kontraproduktivt förslag som missgynnar riksdagspartiers möjlighet att föra fram synpunkter på regeringens arbete. Det är även värdefullt för regeringen att få konstruktiv kritik i sitt arbete och känna till övriga partiers ståndpunkter i skrivet format, adresserat till riksdagen i de specifika frågorna som skrivelsen eller redogörelsen berör. Det finns i dag inget som talar för att riksdagens demokratiska arbete skulle gynnas av att den generella motionsrätten försvinner. Denna bör för det demokratiska arbetets skull kvarstå och lagförslaget avslås, såvitt gäller 3 kap. 11 § riksdagsordningen.

RESERVATIONER2005/06:KU21

5.Utgiftsområdena, punkt 19 (s)

av Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Inger Jarl Beck (s), Anders Bengtsson (s), Helene Petersson (s), Billy Gustafsson (s), Karin Åström (s) och Yoomi Renström (s).

– under förutsättning av bifall till reservation 2 –

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner den förteckning över indelningen i utgiftsområden som finns i bilaga 15. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkterna 2–5 och motion

2005/06:K291 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 1 och bifaller delvis motion

2005/06:Sf430 av Per Westerberg m.fl. (m) yrkande 5.

Ställningstagande

I reservation 2 har yrkats avslag på förslaget att bostadsutskottet och lagutskottet skall ersättas av ett civilutskott. Om reservationen bifalls kan förteckningen över fördelningen av ärenden och verksamheter på utgiftsområden inte godkännas i det skick som föreslås i bilaga 5. I stället bör riksdagen godkänna förteckningen i bilaga 6.

4.Genomförandet, punkt 15 (s)

av Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Inger Jarl Beck (s), Anders Bengtsson (s), Helene Petersson (s), Billy Gustafsson (s), Karin Åström (s) och Yoomi Renström (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner vad som anförts i Riksdagskommitténs beänkande (avsnitten 8.2 och 8.3 i Riksdagskommitténs betänkande) utom vad gäller förstärkning av resurserna för riksdagens arbete med EU-frågor. Därmed bifaller riksdagen delvis framställning 2005/06:RS3 punkt 11.

Ställningstagande

I reservation 1 har vi avstyrkt riksdagsstyrelsens förslag såvitt avser riksdagens arbete med EU-frågor. Vi anser således att förslaget inte bör genomföras. Därmed anser vi inte heller att det finns ett behov av resursförstärkning på det sätt Riksdagskommittén angett för att genomföra Riksdagskommitténs förslag om riksdagens arbete med EU-frågorna. Riks-

2005/06:KU21 RESERVATIONER

dagen bör därför godkänna vad Riksdagskommittén anfört i avsnitten 8.2 och 8.3 om erforderliga resurser för genomförandet av kommitténs förslag bara såvitt gäller annat än riksdagens arbete med EU-frågor.

6.Motionsförslag behandlade i förenklad ordning, punkt 22 (kd)

av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om motionsförslag behandlade i förenklad ordning. Därmed bifaller riksdagen motion

2005/06:K391 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) och

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Ställningstagande

Utskottet har inom ramen för förenklad motionshantering avstått från att närmare behandla de motioner som finns upptagna i förslagspunkt 21. I fråga om motion 2005/06:K391 som vi ansett att utskottet borde ha tillstyrkt hänvisar vi till tidigare ställningstagande beträffande motsvarande fråga som kommer till uttryck i reservationer i betänkandena 2002/03: KU19 och 2003/04:KU5.

7.Motionsförslag behandlade i förenklad ordning, punkt 22

(v)

av Mats Einarsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om motionsförslag behandlade i förenklad ordning. Därmed bifaller riksdagen motion

2005/06:K349 av Mats Einarsson m.fl. (v) yrkande 2 och

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

RESERVATIONER2005/06:KU21

Ställningstagande

Utskottet har inom ramen för förenklad motionshantering avstått från att närmare behandla de motioner som finns upptagna i förslagspunkt 21. I fråga om motion 2005/06:K349 som jag ansett att utskottet borde ha tillstyrkt hänvisar jag till tidigare ställningstagande beträffande motsvarande fråga som kommer till uttryck i reservationer i betänkandena 2002/03: KU19 och 2004/05:KU29.

8.Motionsförslag behandlade i förenklad ordning, punkt 22 (mp)

av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om motionsförslag behandlade i förenklad ordning. Därmed bifaller riksdagen motion

2005/06:K338 av Lars Ångström (mp) och

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Ställningstagande

Utskottet har inom ramen för förenklad motionshantering avstått från att närmare behandla de motioner som finns upptagna i förslagspunkt 21. I fråga om motion 2005/06:K338 som jag ansett att utskottet borde ha tillstyrkt hänvisar jag till tidigare ställningstagande beträffande motsvarande frågor som kommer till uttryck i reservationer i betänkandena 2002/03: KU23, 2003/04:KU11 och 2005/06:KU29.

2005/06:KU21

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2005/06:100

Proposition 2005/06:100 2006 års ekonomiska vårproposition:

2.Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse och utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (avsnitt 6.6).

3.Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet respektive utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 6.6).

4.Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning respektive utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 6.6).

5.Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 22 Kommunikationer respektive utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 6.6).

Framställning 2005/06:RS3

Framställning 2005/06:RS3 Riksdagen i en ny tid:

1.Riksdagen antar förslaget i bilaga 1 till lag om ändring i riksdagsordningen.

2.Riksdagen godkänner riktlinjerna för riksdagens arbete med EU-frå- gorna (avsnitten 3.1–3.6).

3.Riksdagen godkänner riktlinjerna för riksdagens interparlamentariska samarbete (avsnitt 4.4).

4.Riksdagen godkänner riktlinjerna för arbetet i riksdagens utskott (avsnitten 5.2.9 och 5.2.10,

5.Riksdagen godkänner riktlinjerna för förenklad motionsberedning (avsnitten 5.3.6).

6.Riksdagen godkänner riktlinjerna för riksdagens arbete med forsknings- och framtidsfrågor (avsnitt 5.5.12).

7.Riksdagen godkänner riktlinjerna för riksdagens arbete med uppföljning och utvärdering (avsnitt 5.5.12).

8.Riksdagen godkänner riktlinjerna för förändringar av arbetet i riksdagens kammare (avsnitten 6.2.5, 6.3.2, 6.3.3, 6.3.4, 6.3.5, 6.3.7, 6.4.1, 6.4.2 samt 6.4.3).

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1

2005/06:KU21

9.Riksdagen godkänner riktlinjerna för riksdagens arbete för en jämställd riksdag (avsnitt 7.3).

10.Riksdagen godkänner riktlinjerna för forskning om riksdagen och riksdagsarbetet (avsnitt 8.1).

11.Riksdagen godkänner vad som anförts om erforderliga resurser för att genomföra kommitténs förslag (avsnitten 8.2 och 8.3).

Följdmotioner med anledning av framst. 2005/06:RS3

2005/06:K4 av Carl B Hamilton (fp):

1.Riksdagen beslutar att anta förslaget i motionen om ändring av riksdagsordningen.

2.Riksdagen beslutar att godkänna de i motionen föreslagna riktlinjerna för utskottens arbete med EU-frågor.

3.Riksdagen beslutar att godkänna de i motionen föreslagna riktlinjerna för EU-nämndens arbete.

2005/06:K5 av Owe Hellberg och Sten Lundström (båda v):

Riksdagen beslutar att sammanslagningen av lagutskottet och bostadsutskottet inte genomförs och att antalet utskott i riksdagen därmed blir oförändrat.

2005/06:K6 av Britt-Marie Danestig och Lennart Gustavsson (båda v):

1.Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som i motionen anförs om att inrätta ett organ för forsknings- och framtidsfrågor.

2.Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som i motionen anförs om att utreda formerna för ett organ för forsknings- och framtidsfrågor.

2005/06:K7 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

1.Riksdagen beslutar om subsidiaritetskontroll i enlighet med vad som anförs i motionen.

2.Riksdagen beslutar att ändra motionsinstitutet i enlighet med vad som anförs i motionen.

3.Riksdagen beslutar om ett nytt organ för forsknings- och framtidsfrågor i enlighet med vad som anförs i motionen.

2005/06:K8 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

Riksdagen beslutar om ändring i 3 kap.10 § RO i enlighet med vad som anförs i motionen.

2005/06:KU21

BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

2005/06:K9 av Helena Bargholtz m.fl. (fp):

1.Riksdagen beslutar, i enlighet med vad i motionen anförs, om ändringar i riksdagsordningen och regeringsformen för att ge möjligheter för de svenska Europaparlamentarikerna att delta i särskilt anordnade debatter i den svenska riksdagen.

2.Riksdagen beslutar, i enlighet med vad i motionen anförs, om ändringar i riksdagsordningen för att en subsidiaritetskontroll skall kunna förverkligas.

2005/06:K10 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):

1.Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att införa motionsrätt på EU-dokument.

2.Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att bibehålla den generella motionsrätten.

3.Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att debatter om EU och deras inverkan på svensk politik skall ökas.

4.Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att bekämpa härskartekniker och annat osynligt förtryck mot kvinnliga ledamöter i riksdagen.

5.Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att riksdagens arbete bör genomsyras av HBT- kompetens.

6.Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om löpande motionstid.

7.Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa EU-nämnden.

Motion från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:Fö268 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd):

5.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att närings-, justitie- och försvarsutskotten gemensamt bereder sektorsövergripande frågor inom sårbarhets- och säkerhetsområdet.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005

2005/06:K202 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om förändring av debattordning vid riksdagens frågestunder.

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1

2005/06:KU21

2005/06:K221 av Anne Marie Brodén (m):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att uppmärksamma Dag Hammarskjölds 100-årsjubileum genom att skapa ett rum för stillhet i Riksdagshuset.

2005/06:K222 av Tobias Billström (m):

1.Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att fr.o.m. riksmötet 2006/07 förändra interpellationsinstitutet på sådant sätt att interpellationer även får framställas till ordföranden i respektive utskott i riksdagen.

2.Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att fr.o.m. riksmötet 2006/07 ändra principerna för tillsättandet av ordförande i riksdagens utskott i enlighet med vad som anförs i motionen.

2005/06:K225 av Tobias Billström (m):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om riksdagens hemsida.

2005/06:K231 av Cecilia Wikström (fp):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att EU-flaggan och FN-flaggan skall hänga i riksdagens plenisal.

2005/06:K232 av Eva Flyborg och Lennart Kollmats (båda fp):

Riksdagen begär att riksdagsstyrelsen lägger fram förslag till en reformerad motionstid i enlighet med vad som anförs i motionen.

2005/06:K233 av Eva Flyborg (fp):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att införa teckentolk vid riksdagens frågestunder.

2005/06:K239 av Solveig Hellquist (fp):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om riksdagens kvinnorum.

2005/06:K240 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beredskap för att, exempelvis genom tilläggsdirektiv, involvera Grundlagsutredningen i processen med att förändra riksdagens arbetssätt i EU-frågor.

2005/06:KU21

BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

2005/06:K241 av Tobias Billström (m):

Riksdagen beslutar utreda och inleda försök med e-votering via riksdagsledamöternas hemutrustning i enlighet med vad som anförs i motionen.

2005/06:K242 av Tobias Billström (m):

Riksdagen beslutar att permanent sammanföra utrikesutskottet och försvarsutskottet till ett enda utskott, betitlat utrikes- och försvarsutskottet.

2005/06:K243 av Tobias Billström (m):

Riksdagen beslutar att interpellationer även skall kunna framställas och besvaras av regeringens enskilda statsråd under de perioder i riksdagens arbete som formellt sett är plenifria.

2005/06:K252 av Rigmor Stenmark (c):

1.Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att inom varje utskott inventera vad som kan göras för att främja ett lugnare tempo i samhället.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att anordna en konferens eller ett seminarium med temat ”Det behövs en ny tidsanda”.

2005/06:K258 av Allan Widman (fp):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om korttidsutlåning av cyklar i riksdagen till ledamöter och personal.

2005/06:K262 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen begär att riksdagsstyrelsen tar initiativ till sådant flaggarrangemang i plenisalen att den svenska flaggan placeras i anslutning till talarstolen.

2005/06:K263 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om permanent EU-flagga i riksdagen.

2005/06:K273 av Anna Grönlund Krantz och Anne-Marie Ekström (båda fp):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att radikalt reformera riksdagens utskottsindelning.

2005/06:K282 av Helena Bargholtz (fp):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att placera en EU-flagga i riksdagens plenisal.

100

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1

2005/06:KU21

2005/06:K289 av Lars Lindblad (m):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att reglera den lobbying som pågår mot riksdagens ledamöter.

2005/06:K290 av Lars Lindblad (m):

Riksdagen beslutar att organisatoriskt föra de areella näringarna till näringsutskottet och renodla dagens miljö- och jordbruksutskott till ett miljöutskott.

2005/06:K291 av Siv Holma m.fl. (v):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i budgetpropositionen flytta avsnittet Minoritetspolitik till utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

2005/06:K293 av Lars Lindblad och Peter Danielsson (båda m):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att förlänga motionstiden från 15 dagar till 30 dagar.

2005/06:K294 av Gunnar Nordmark och Sverker Thorén (båda fp):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att under två års tid pröva med allmän motionstid under hela året.

2005/06:K324 av Birgitta Sellén (c):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som i motionen anförs om att allmänna motionstiden för enskilda motioner förläggs till de tre veckor som följer efter att partierna lagt sina budgetmotioner.

2005/06:K328 av Kjell Nordström (s):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att Europeiska unionens flagga får en plats i riksdagens plenisal.

2005/06:K330 av Per Bill (m):

1.Riksdagen beslutar att uppdra åt riksdagsstyrelsen att utfärda nya riktlinjer för användning av Internet och elektronisk post (e-post) vid datorer anslutna till riksdagsförvaltningens nätverk, i enlighet med vad som anförs i motionen.

2.Riksdagen beslutar att uppdra åt riksdagsstyrelsen att dessa nya riktlinjer skall utgå från en modern, offensiv IT-policy som speglar ett förtroende för riksdagens ledamöter och medarbetare och stimulerar till arbete och engagemang i enlighet med vad som anförs i motionen.

101

2005/06:KU21

BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

2005/06:K332 av Per Bill (m):

1.Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att det i samtliga utskott bör bli tillåtet att använda sig av bärbara datorer under pågående sammanträde.

2.Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att det bör bli tillåtet att använda sig av bärbara datorer i kammaren under pågående förhandlingar.

2005/06:K338 av Lars Ångström (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om ökad öppenhet vid lobbying och mer jämlika förutsättningar att lobba.

2005/06:K342 av Hillevi Larsson och Joe Frans (båda s):

Riksdagen beslutar att ändra namn på lagutskottet till civilrättsutskottet.

2005/06:K349 av Mats Einarsson m.fl. (v):

2.Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om ett program för riksdagens öppnande utan religiösa inslag.

2005/06:K357 av Gudrun Schyman (–):

3.Riksdagen begär att riksdagsstyrelsen återkommer med förslag om inrättande av ett jämställdhetsutskott i riksdagen.

2005/06:K358 av Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen beslutar att uppdra åt riksdagsstyrelsen att lägga fram förslag om att inrätta ett barn- och familjerättsutskott i riksdagen i enlighet med vad som anförs i motionen.

2005/06:K370 av Tuve Skånberg och Mikael Oscarsson (båda kd):

2.Riksdagen begär att riksdagsstyrelsen beslutar om en policy för alkoholfri representation i riksdagen.

2005/06:K380 av Ulf Holm m.fl. (mp):

Riksdagen beslutar om ändring i riksdagsordningen i den del som gäller möten med utskott och EU-nämnden i enlighet med vad som i motionen anförs.

2005/06:K391 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

Riksdagen begär att riksdagsstyrelsen efter en utvärdering återkommer till riksdagen med förslag på lösningar för att åstadkomma en mer relevant process för riksdagens andra steg i budgetbehandlingen.

102

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1

2005/06:KU21

2005/06:K416 av Birgitta Ohlsson (fp):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att permanent hänga upp Europeiska unionens samt Förenta nationernas flaggor i Sveriges riksdags plenisal.

2005/06:K430 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

11.Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av regler och bestämmelser i syfte att stärka riksdagens roll som granskare.

2005/06:K440 av Monica Green (s):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening om vad som anförs i motionen om att tidigarelägga riksmötets öppnande till mitten av augusti.

2005/06:K442 av Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen beslutar att uppdra åt riksdagsstyrelsen att införa totalt rökförbud i riksdagens lokaler i enlighet med vad som anförs i motionen.

2005/06:K443 av Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen beslutar att uppdra åt riksdagsstyrelsen att vidta åtgärder för en mer jämlik riksdag i enlighet med vad som anförs i motionen.

2005/06:K450 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öppna den politiska debatten, inrättande av fler regionala riksdagskontor och utökad information om viktiga politiska förslag.

2005/06:K453 av Ulf Holm m.fl. (mp):

1.Riksdagen beslutar om ändring i riksdagsordningen för att tydliggöra vilket utskott i riksdagen som har det övergripande ansvaret för frågor om Sveriges politik i Världsbanken och IMF och på vilket sätt relaterade frågor som tas upp i EU-nämnden, utrikes- och finansutskotten skall hanteras mellan utskotten i enlighet med vad som anförs i motionen.

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att riksdagen involveras i processen kring nominering av styrelseledamot och ordförande i Världsbanken och IMF.

4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen årligen skall redovisa sina ställningstaganden i Världsbanken och IMF i den skrivelse som lämnas till riksdagen.

103

2005/06:KU21

BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

2005/06:K458 av Krister Örnfjäder (s):

Riksdagen beslutar att EU-frågorna i riksdagen behandlas i enlighet med motionens förslag och att EU-nämnden därför läggs ned.

2005/06:K461 av Birgitta Ahlqvist och Lars U Granberg (båda s):

Riksdagen beslutar enligt motionens intentioner om en översyn av utskottshanteringen av frågor som rör rikets säkerhet.

2005/06:K463 av Lars Wegendal och Ann-Kristine Johansson (båda s):

Riksdagen beslutar att partierna har fri nomineringsrätt till Nordiska rådets utskott i enlighet med vad som anförs i motionen.

2005/06:U338 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

2.Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att grundregeln bör vara att riksdagens EU- nämnds sammanträden skall vara öppna för allmänhet och medier.

4.Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att parlamentens möjlighet till subsidiaritetskontroll bör genomföras redan nu.

5.Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att svenska EU-parlamentariker bör ges möjlighet att delta i vissa debatter i Sveriges riksdag.

2005/06:Sf430 av Per Westerberg m.fl. (m):

5.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Ombudsmannen mot etnisk diskriminering överförs till utgiftsområde 14.

2005/06:So636 av Mikael Oscarsson och Dan Kihlström (båda kd):

3.Riksdagen begär att riksdagsstyrelsen återkommer till riksdagen med förslag om ett familjeutskott.

2005/06:Ub589 av Olle Sandahl m.fl. (kd):

1.Riksdagen beslutar att inrätta ett forsknings- och framtidsutskott för sammanhållen hantering av forsknings- och framtidsfrågor.

2005/06:A261 av Lars Ohly m.fl. (v):

8.Riksdagen begär att riksdagsstyrelsen prövar vilka åtgärder som är nödvändiga för att föra upp jämställdhetsfrågor i respektive utskott, i enlighet med vad i motionen anförs.

104

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1

2005/06:KU21

9.Riksdagen begär att riksdagsstyrelsen utreder på vilket sätt en jämställdhetsrevision av riksdagens utskottsarbete på bästa sätt kan inrättas.

105

2005/06:KU21

BILAGA 2

Utskottets lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1

dels att tilläggsbestämmelsen 4.6.16 skall upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 11 §, 4 kap. 9 §, 5 kap. 10 §, 7 kap. 8 § och tilläggsbestämmelserna 2.5.1, 4.2.1, 4.6.1, 4.6.5, 4.6.7–4.6.8, 4.6.12–4.6.15, 4.12.2, 5.12.1, 7.4.2 och 7.4.3 samt rubriken närmast före tilläggsbestämmelsen 4.9.1 skall ha följande lydelse,

dels att det i riksdagsordningen skall införas en ny tilläggsbestämmelse, 4.9.2, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

2.5.1

Om ett sammanträde beräknas fortsätta efter klockan 19, skall talmannen före klockan 17 sammanträdesdagen underrätta kammaren.

Talmannen beslutar om annonsering av kammarens sammanträden och av övrig verksamhet i riksdagen.

3kap. 11 §

Motioner med anledning av en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse får väckas inom femton dagar från den dag då propositionen, skrivelsen, framställningen eller redogörelsen anmäldes i kammaren. Om en proposition eller en framställning måste behandlas skyndsamt, får riksdagen, om den anser att det finns synnerliga skäl, på förslag av regeringen eller det riksdagsorgan som lämnat framställningen besluta om kortare motionstid. Om det finns särskilda skäl, får riksdagen på förslag av talmannen besluta att förlänga motionstiden.

1Riksdagsordningen omtryckt 2003:594.

Motioner med anledning av en proposition eller en framställning får väckas inom femton dagar från den dag då propositionen eller framställningen anmäldes i kammaren. Riksdagen får på förslag av talmannen besluta att motioner med anledning av en skrivelse eller en redogörelse får väckas inom femton dagar från den dag då skrivelsen eller redogörelsen anmäldes i kammaren. Om en proposition eller en

framställning måste behandlas skyndsamt, får riksdagen, om den anser att det finns synnerliga skäl, på förslag av regeringen eller det riksdagsorgan som lämnat framställningen besluta om kortare motionstid. Om det finns särskilda skäl, får riksdagen på förslag av talmannen besluta att förlänga motionstiden.

106

UTSKOTTETS LAGFÖRSLAG BILAGA 2

2005/06:KU21

4kap. 4.2.1


Riksdagen skall senast på åtton-			Riksdagen skall senast på åtton-
de dagen efter dagen för första sam-			de dagen efter dagen för första sam-
manträdet med kammaren under			manträdet med kammaren under
riksdagens valperiod tillsätta följan-			riksdagens valperiod tillsätta följan-
de sexton utskott:			de femton utskott:
1.	ett konstitutionsutskott (KU),		1.	ett konstitutionsutskott (KU),
2.	ett finansutskott (FiU),		2.	ett finansutskott (FiU),
3.	ett skatteutskott (SkU),		3.	ett skatteutskott (SkU),
4.	ett justitieutskott (JuU),		4.	ett justitieutskott (JuU),
5.	ett lagutskott (LU),		5.	ett civilutskott (CU),
6.	ett utrikesutskott (UU),		6.	ett utrikesutskott (UU),
7.	ett försvarsutskott (FöU),		7.	ett försvarsutskott (FöU),
8.	ett socialförsäkringsutskott		8.	ett socialförsäkringsutskott
(SfU),			(SfU),
9.	ett socialutskott (SoU),		9.	ett socialutskott (SoU),
10.		ett kulturutskott (KrU),	10.		ett kulturutskott (KrU),
11.		ett utbildningsutskott (UbU),	11.		ett utbildningsutskott (UbU),
12.		ett trafikutskott (TU),	12.		ett trafikutskott (TU),
13. ett miljö- och jordbruksutskott			13. ett miljö- och jordbruksutskott
(MJU),			(MJU),
14.		ett näringsutskott (NU),	14.		ett näringsutskott (NU) och
15.		ett arbetsmarknadsutskott	15.		ett arbetsmarknadsutskott
(AU) och			(AU).
16.		ett bostadsutskott (BoU).

Utskotten väljs i den ordning de har tagits upp ovan.

4.6.1

Konstitutionsutskottet skall bereda ärenden om

1.lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen,

2.lagstiftning om radio, television och film,

3.yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet,

4.press- och partistöd,

5.Riksrevisionen, såvitt avser val av riksrevisor, skiljande av riksrevisor från uppdraget, åtal mot riksrevisor och åtal mot ledamot av myndighetens styrelse,

6.riksdagen och riksdagens myndigheter i övrigt utom Riksbanken och Riksrevisionen,

Konstitutionsutskottet skall bereda ärenden om

1.lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen,

2.lagstiftning om radio, television och film,

3.yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet,

4.press- och partistöd,

5.Riksrevisionen, såvitt avser val av riksrevisor, skiljande av riksrevisor från uppdraget, åtal mot riksrevisor och åtal mot ledamot av myndighetens styrelse,

6.riksdagen och riksdagens myndigheter i övrigt utom Riksbanken,

107

2005/06:KU21	BILAGA 2 UTSKOTTETS LAGFÖRSLAG
	7.	den kommunala självstyrelsen	7. länsförvaltningen och rikets ad-
	samt		ministrativa indelning,
	8.	medgivande från riksdagen att	8.	den kommunala självstyrelsen
	väcka talan mot en riksdagsledamot		samt
	eller att ingripa i en ledamots per-		9.	medgivande från riksdagen att
	sonliga frihet.		väcka talan mot en riksdagsledamot
			eller att ingripa i en ledamots per-
			sonliga frihet.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse bereds av konstitutionsutskottet.

4.6.5

Lagutskottet skall bereda ärenden om

1.äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, handels-, jorda- och utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter i dessa balkar, i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning,

2.försäkringsavtalsrätt,

3.bolags- och föreningsrätt med undantag för bostadsrätt,

4.växel- och checkrätt,

5.skadeståndsrätt,

6.immaterialrätt,

7.transporträtt,

8.konkursrätt,

9.konsumenträtt,

10.internationell privaträtt samt

11.lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet.

Civilutskottet skall bereda ärenden om

2.försäkringsavtalsrätt,

3.bolags- och föreningsrätt,

4. skadeståndsrätt,

5. transporträtt

6. konkursrätt,

7. konsumentpolitik,

8.internationell privaträtt,

9.lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet,

10.bostadspolitik,

11.vattenrätt,

12.bebyggelseplanläggning,

13.byggnadsväsendet,

14.fysisk planering samt

15.expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik bereds av civilutskottet.

4.6.7

Försvarsutskottet skall bereda	Försvarsutskottet skall bereda
ärenden om	ärenden om
1. den militära delen av totalför-	1.	totalförsvar,
svaret,	2.	samhällets räddningstjänst,

108

		UTSKOTTETS LAGFÖRSLAG BILAGA 2	2005/06:KU21
2.	den civila delen av totalförsva-	3. åtgärder för att minska sam-
ret, i den mån sådana ärenden inte		hällets sårbarhet,
tillhör något annat utskotts bered-		4. kärnteknisk säkerhet och strål-
ning,		ningsskydd samt
3.	samordningen inom totalför-	5. sjö- och kustövervakning,
svaret,		allt i den mån inte ärendena till-
4.	fredsräddningstjänsten samt	hör ett annat utskotts beredning.
5.	kustbevakningen.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet bereds av försvarsutskottet.

4.6.8

Socialförsäkringsutskottet skall bereda ärenden om

1.allmän försäkring,

2.allmän pension,

3.arbetsskadeförsäkring,

4.ekonomiskt stöd åt barnfamil-

jer,

5.svenskt medborgarskap samt

6.utlännings- och invandrarfrå-

gor.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 8 Invandrare och flyktingar, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn bereds av socialförsäkringsutskottet.

Socialförsäkringsutskottet skall bereda ärenden om

1.allmän försäkring,

2.allmän pension,

3.arbetsskadeförsäkring,

4.ekonomiskt stöd åt barnfamil-

jer,

5.svenskt medborgarskap samt

6.migration

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 8 Migration, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn bereds av socialförsäkringsutskottet.

	4.6.12
Trafikutskottet skall bereda ären-		Trafikutskottet skall bereda ären-
den om		den om
1. vägar och vägtrafik,		1.	vägar och vägtrafik,
2.	järnvägar och järnvägstrafik,	2. järnvägar och järnvägstrafik,
3.	sjöfart,	3. hamnar och sjöfart,
4.	luftfart,	4.	flygplatser och luftfart,
5.	trafiksäkerhet,	5. post,
6.	post och telekommunikationer	6.	elektroniska kommunikationer
samt		samt
7.	informationsteknik.	7. IT-politik.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer bereds av trafikutskottet.

109

2005/06:KU21

BILAGA 2 UTSKOTTETS LAGFÖRSLAG

	4.6.13
Miljö- och jordbruksutskottet		Miljö- och jordbruksutskottet
skall bereda ärenden om		skall bereda ärenden om
1.	jordbruk, skogsbruk, trädgårds-	1.	jordbruk, skogsbruk, trädgårds-
näring, jakt och fiske,		näring, jakt och fiske,
2.	vädertjänst,	2.	vädertjänst,
3. kärnsäkerhet,		3. naturvård samt
4. naturvård samt		4. miljövård i övrigt som inte till-

5.miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts beredning. hör något annat utskotts beredning.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård samt 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar bereds av miljö- och jordbruksutskottet.

	4.6.14
Näringsutskottet skall bereda		Näringsutskottet skall bereda
ärenden om		ärenden om
1.	allmänna riktlinjer för närings-	1.	allmänna riktlinjer för närings-
politiken och därmed sammanhäng-		politiken och därmed sammanhäng-
ande forskningsfrågor,		ande forskningsfrågor,
2.	industri och hantverk,	2.	industri och hantverk,
3.	handel,	3.	handel,
4. energipolitik,		4. immaterialrätt,
5. regional utvecklingspolitik,		5. energipolitik,
6. statlig företagsamhet samt		6.	regional utvecklingspolitik,
7. pris- och konkurrensförhållan-		7. statlig företagsamhet samt
den i näringslivet.		8.	pris- och konkurrensförhållan-
		den i näringslivet.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 19 Regional utveckling, 21

Energi och 24 Näringsliv bereds av näringsutskottet.
4.6.15
Arbetsmarknadsutskottet skall be-	Arbetsmarknadsutskottet skall be-
reda ärenden om	reda ärenden om
1. arbetsmarknadspolitik,	1.	arbetsmarknadspolitik,
2. arbetslivspolitik med arbetsrätt	2.	arbetslivspolitik med arbetsrätt,
samt	3.	integration,
3. jämställdhet mellan kvinnor	4.	åtgärder mot	diskriminering i
och män i arbetslivet.	den mån ärendena inte tillhör nå-
	got annat utskotts beredning samt
	5.	jämställdhet	mellan kvinnor
	och män i den mån ärendena inte
	tillhör något annat utskotts bered-
	ning.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Ar- betsliv bereds av arbetsmarknadsutskottet.

110

UTSKOTTETS LAGFÖRSLAG BILAGA 2

2005/06:KU21

9 §

Utskotten skall avge betänkanden	Utskotten skall avge betänkanden
i de ärenden som har hänvisats till	till kammaren i de ärenden som har
dem och som inte har återkallats.	hänvisats till dem och som inte har
Sammansatta utskott avger betän-	återkallats. Något betänkande behö-
kanden till riksdagen.	ver dock inte avges i ett ärende,
	om ärendet inte hinner behandlas
	före utgången av valperioden och
	behandlingen av ärendet inte heller
	har fått uppskjutas till det första
	riksmötet i nästa valperiod enligt
	bestämmelserna i 5 kap. 10 §. Sam-
	mansatta utskott avger betänkanden
	till kammaren.

Betänkanden i ärenden vars behandling har uppskjutits till nästa valperiod enligt bestämmelserna i 5 kap. 10 § skall avges av de utskott som har tillsatts av den nyvalda riksdagen.

Ett utskott skall tillsammans med anmälan till kammaren av ett vilande beslut enligt 3 kap. 14 § lämna ett yttrande i ärendet.

Om ett lagförslag har vilat i minst tolv månader enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen, skall utskottet avge ett nytt betänkande i ärendet.

TilläggsbestämmelseTilläggsbestämmelser

4.9.2

Utskotten skall i skrivelser till kammaren meddela i vilka ärenden betänkanden inte har avgetts.

4.12.2

Ett utskott får sammanträda samtidigt med kammaren endast om överläggningen i kammaren avser annat än ett ärendes avgörande eller ett val och utskottet i förväg har medgett det genom ett enhälligt beslut.

Ett utskott får sammanträda samtidigt med kammaren endast om överläggningen i kammaren avser annat än ett ärendes avgörande eller ett val.

5kap. 10 §

Ett ärende skall avgöras under den valperiod då det väckts. Riksdagen får dock medge att behandlingen får uppskjutas till det första riksmötet i nästa valperiod. Behand-

Ett ärende bör avgöras under den valperiod då det väckts. Har emellertid utskottet inte hunnit avge något betänkande i ärendet före utgången av valperioden har ären-

111

2005/06:KU21	BILAGA 2 UTSKOTTETS LAGFÖRSLAG
	lingen av ett ärende som väckts	det fallit. Detta gäller dock inte om
	under ett uppehåll i kammararbetet	riksdagen	medger att behandlingen
	som sträcker sig fram till det första	får uppskjutas till det första riksmö-
	riksmötet i nästa valperiod anses va-	tet i nästa valperiod. Behandlingen
	ra uppskjuten till detta riksmöte.	av ett ärende som väckts under ett
	Detsamma gäller behandlingen av	uppehåll	i kammararbetet som
	ett ärende som riksdagen inte har	sträcker sig fram till det första
	hunnit avgöra då ett uppehåll görs	riksmötet i nästa valperiod anses vi-
	i kammarens arbete med anledning	dare vara uppskjuten till detta riks-
	av ett extra val.	möte.

Ärende som gäller statsbudgeten för närmast följande budgetår skall avgöras före budgetårets ingång om det inte utan olägenhet för budgetregleringen kan avgöras senare.

Ett lagförslag som har vilat i tolv månader enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen skall prövas före utgången av kalenderåret därpå. Om ett annat lagförslag har ett nära samband med ett lagförslag som vilar enligt denna bestämmelse, får riksdagen besluta att det skall avgöras inom den tid som gäller för prövningen av det vilande lagförslaget. Om ett ärende som avses i detta stycke till följd av beslut om extra val inte kan avgöras inom föreskriven tid, skall det avgöras snarast möjligt efter det att den nyvalda riksdagen har sammanträtt.

5.12.1

Statsutgifterna skall hänföras till följande utgiftsområden: 1 Rikets styrelse, 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 3 Skatt, tull och exekution, 4 Rättsväsendet, 5 Internationell samverkan, 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, 7 In- ternationellt bistånd, 8 Invandrare och flyktingar, 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 13 Arbetsmarknad, 14 Arbetsliv, 15 Studiestöd, 16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, 19 Regional utveckling, 20 Allmän miljö- och naturvård, 21 Energi, 22 Kommunikationer, 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, 24 Näringsliv, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m. och 27 Av- giften till Europeiska gemenskapen.

Statsutgifterna skall hänföras till följande utgiftsområden: 1 Rikets styrelse, 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 3 Skatt, tull och exekution, 4 Rättsväsendet, 5 Internationell samverkan, 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, 7 In- ternationellt bistånd, 8 Migration, 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 13 Arbetsmarknad, 14 Arbetsliv, 15 Studiestöd, 16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik, 19 Regional utveckling, 20 Allmän miljö- och naturvård, 21 Energi, 22 Kommunikationer, 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, 24 Näringsliv, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m. och 27 Av- giften till Europeiska gemenskapen.

112

UTSKOTTETS LAGFÖRSLAG BILAGA 2

2005/06:KU21

Beslut i fråga om vilka ändamål och verksamheter som skall innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen.

7kap.

7.4.2

Vid proportionellt val skall det på valsedeln finnas en beteckning i ord för en viss gruppering av riksdagsledamöter. Efter denna beteckning förs namnen upp i en följd under varandra.

En valsedel är ogiltig om

1.den saknar beteckning för en gruppering av riksdagsledamöter,

2.den innehåller mer än en beteckning, eller

3.den saknar namn på en valbar kandidat.

Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om

1.kandidaten inte är valbar,

2.namnet är överstruket,

3.det inte klart framgår vem som avses, eller

4.ordningen mellan namnet och något annat namn på valsedeln inte klart framgår.

Ordningsföljden mellan kandidat-	Ordningsföljden mellan kandidat-
namnen inom varje gruppering av	namnen inom varje gruppering av
riksdagsledamöter skall bestämmas	riksdagsledamöter skall bestämmas
genom att ett jämförelsetal beräk-	genom att ett jämförelsetal beräk-
nas för dem med tillämpning av	nas för dem med tillämpning av
heltalsmetoden enligt 20 kap. 4 §	heltalsmetoden enligt 14 kap. 10 §
vallagen (1997:157). Om flera kan-	vallagen (2005:837). Om flera kan-
didater får lika stora jämförelsetal,	didater får lika stora jämförelsetal,
skall valet avgöras genom lottning.	skall valet avgöras genom lottning.

7.4.3

Vid val av en person skall det på valsedeln finnas ett kandidatnamn.

En valsedel är ogiltig om den in-		En valsedel är ogiltig om det inte
nehåller		klart framgår vem som avses eller
1.	två eller flera kandidatnamn,	om den innehåller
2.	namnet på en kandidat som in-	1.	två eller flera kandidatnamn,
te är valbar,		2.	namnet på en kandidat som in-
3.	namnet är överstruket,	te är valbar,
4.	det inte klart framgår vem	3.	namnet är överstruket eller
som avses, eller		4. beteckning på en gruppering
5. beteckning på en gruppering		av riksdagsledamöter.
av riksdagsledamöter.

Föreskrifter om vem som är vald vid val av en person finns i 8 kap. 1– 3, 11 och 12 §§ samt i 9 kap. 1 och 5 §§.

113

2005/06:KU21

BILAGA 2 UTSKOTTETS LAGFÖRSLAG

8 §

Om inte riksdagen föreskriver annat, skall vid val som avser två eller flera personer också suppleanter utses till minst samma antal som de ordinarie ledamöterna. Vad som är föreskrivet om valet av dessa tillämpas även på suppleanterna.

Sedan riksdagen har förrättat val till ett organ och därvid utsett suppleanter, får den besluta om en förändring av antalet suppleanter i organet, så länge det inte underskrider antalet ordinarie ledamöter.

Utan att antalet suppleanter i ut-	Utan att antalet suppleanter i ut-
skottet utökas får ersättare som har	skottet eller i EU-nämnden utökas
kallats till tjänstgöring utses till sup-	får ersättare som har kallats till
pleant i ett utskott som den lediga	tjänstgöring utses till suppleant i ett
riksdagsledamoten tillhör. Då tilläm-	utskott eller i EU-nämnden om den
pas det förfarande som anges i	lediga riksdagsledamoten tillhör ut-
12 § första stycket.	skottet eller nämnden. Då tillämpas
	det förfarande som anges i 12 §
	första stycket.

___________________

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2006.

114

UTSKOTTETS LAGFÖRSLAG BILAGA 2

2005/06:KU21

2.Förslag till lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän

Härigenom föreskrivs att 1 och 12 §§ lagen (1986:765) med instruktion för riksdagen ombudsmän skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	1 §1
Riksdagens ombudsmän är enligt		Riksdagens ombudsmän är enligt
8 kap. 10 § riksdagsordningen fyra,		8 kap. 11 § riksdagsordningen fyra,
en chefsjustitieombudsman och	tre	en chefsjustitieombudsman och	tre
justitieombudsmän. Härutöver	kan	justitieombudsmän. Härutöver	kan
finnas en eller flera ställföreträdan-		finnas en eller flera ställföreträdan-
de ombudsmän.		de ombudsmän.

Chefsjustitieombudsmannen och justitieombudsmännen har i den omfattning som anges i 2 § tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden.

		12 §2
Enligt 8 kap. 10 § riksdagsord-			Enligt 8 kap. 11 § riksdagsord-
ningen är chefsjustitieombudsman-			ningen är chefsjustitieombudsman-
nen administrativ chef och bestäm-			nen administrativ chef och bestäm-
mer inriktningen i stort av			mer inriktningen i stort av
verksamheten. Han skall i arbetsord-			verksamheten. Han skall i arbetsord-
ning meddela bestämmelser om or-			ning meddela bestämmelser om or-
ganisationen	av	verksamheten och	ganisationen	av	verksamheten och
fördelningen	av	ärendena mellan	fördelningen	av	ärendena mellan
ombudsmännen.			ombudsmännen.

Chefsjustitieombudsmannen svarar för att intern revision av myndigheten sker. Internrevisionen skall avse självständig granskning av myndighetens interna styrning och kontroll och hur myndigheten fullgör sina ekonomiska redovisningsskyldigheter. Revisionen skall bedrivas i enlighet med god sed för internrevision.

Riksdagens ombudsmän fastställer revisionsplan för sin verksamhet efter samråd med Riksrevisionen.

___________________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

1Senaste lydelse 1995:404.

2Senaste lydelse 2002:1029.

115

2005/06:KU21

BILAGA 2 UTSKOTTETS LAGFÖRSLAG

3. Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Härmed föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1 dels att nuvarande 10 kap. 6 § skall upphöra att gälla,

dels att nuvarande 10 kap. 4 och 5 §§ och tilläggsbestämmelsen 10.4.1 skall betecknas 10 kap. 5 och 6 §§ respektive 10.5.1,

dels att nya 10 kap. 5 och 6 §§ skall ha följande lydelse,

dels att 10 kap. 1, 3 och 7 §§, tilläggsbestämmelsen 2.7.1 och rubriken närmast före 10 kap. 3 § skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas nya bestämmelser, 3 kap. 14 a § och 10 kap.

4 §, av följande lydelse samt närmast före 3 kap. 14 a § och 10 kap. 4 § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

2.7.1

Yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga, förslag till ny statsminister eller yrkande om misstroendeförklaring förs upp som första punkt på föredragningslistan. Om det finns mer än ett sådant ärende, tas de upp i den ordning de nu har angetts. I övrigt tas ärendena upp i följande ordning, om inte talmannen bestämmer annat:

1.val,

2.propositioner samt skrivelser från regeringen,

3.framställningar och redogörelser från andra riksdagsorgan än utskott,

4.motioner,

5.utskottsbetänkanden i den ordning utskotten anges i tilläggsbestämmelse 4.2.1.

1.val,

2.propositioner samt skrivelser från regeringen,

3.framställningar och redogörelser från andra riksdagsorgan än utskott,

4.motioner,

5. EU-dokument som avses i 10 kap. 4 §

6.utskottsbetänkanden och utlåtanden som avses i 10 kap. 4 § i den ordning utskotten anges i tilläggsbestämmelse 4.2.1.

3 kap.

EU-dokument 14 a §

Grön- och vitböcker som skall tillställas riksdagen enligt protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen skall be-

1Riksdagsordningen omtryckt 2003:594.

116

UTSKOTTETS LAGFÖRSLAG BILAGA 2

2005/06:KU21

handlas av riksdagen enligt bestämmelserna i 10 kap. 4 §. Detsamma gäller i fråga om de andra dokument från Europeiska unionen, med undantag för förslag från Europeiska gemenskapernas kommission, som talmannen efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna bestämmer skall behandlas på detta sätt.

10kap. 1 §

Regeringen skall varje år till riksdagen lämna en skrivelse med berättelse över verksamheten i Europeiska unionen.

Regeringen skall redovisa sitt agerande i Europeiska unionen för riksdagen.

Regeringen skall enligt 10 kap.

6 § regeringsformen fortlöpande informera riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen.

Regeringen skall redovisa sitt agerande i Europeiska unionen för riksdagen samt varje år lämna en skrivelse med berättelse över verksamheten i Europeiska unionen till riksdagen.

Utskottens skyldighet att följa	Utskottens arbete med EU-frå-
EU-arbetet	gor

3 §

Utskotten skall följa arbetet i Europeiska unionen inom de ämnesområden som för varje utskott anges i 4 kap. 4–6 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser.

Regeringen skall överlägga med utskotten i de frågor rörande arbetet i Europeiska unionen som utskotten bestämmer. Dessa överläggningar får äga rum offentligt i enlighet med bestämmelserna om öppna utskottssammanträden i 4 kap. 13 § med tilläggsbestämmelser.

Om minst fem av ledamöterna i ett utskott begär det, skall utskottet besluta att överlägga med regeringen enligt andra stycket. Utskottet får avslå en sådan begäran om den begärda åtgärden skulle fördröja frågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet

117

2005/06:KU21

BILAGA 2 UTSKOTTETS LAGFÖRSLAG

Beträffande statliga myndigheters skyldighet att lämna upplysningar till utskotten finns bestämmelser i 4 kap. 11 §.

skall i så fall i sitt protokoll redovisa skälen till att begäran har avslagits.

Beträffande regeringens och andra statliga myndigheters skyldighet att lämna upplysningar i EU-frågor till utskotten finns bestämmelser i 4 kap. 11 §.

Behandlingen av EU-dokument

4 §

På det sätt som anges i denna paragraf skall riksdagen behandla de grönböcker och vitböcker som skall tillställas riksdagen enligt protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen. Talmannen får efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna bestämma att även andra dokument från Europeiska unionen, med undantag för förslag från Europeiska gemenskapernas kommission, skall behandlas på samma sätt.

Kammaren skall med tillämpning av 4 kap. 1 och 7 §§ för granskning hänvisa ett sådant dokument till berört utskott enligt bestämmelserna i 4 kap. 4–6 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser.

Vid utskottets granskning av dokumentet är 4 kap. 8 § tillämplig. Utskotten skall inhämta behövliga upplysningar från regeringen.

Utskottet skall redovisa sin granskning i ett utlåtande till kammaren. Vid beslutet om utlåtandet är 4 kap. 15 och 16 §§ tillämpliga.

Kammaren beslutar om utlåtandet med tillämpning av reglerna i 4 kap. 10 §, 5 kap. 1, 3–7 och 10 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser.

Beträffande regeringens och andra statliga myndigheters skyldighet att lämna upplysningar i EU-frågor till utskotten finns bestämmelser i 4 kap. 11 §.

118

UTSKOTTETS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2005/06:KU21

4 §5 §

För samråd enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall riksdagen för varje valperiod inom sig tillsätta en nämnd för Europeiska unionen (EU-nämn- den).

EU-nämnden skall bestå av ett udda antal ledamöter, lägst femton.

Vid nämndens sammanträden har varje partigrupp som är representerad i nämnden rätt att ersätta en ledamot i nämnden med en ledamot av det utskott vars område berörs av de frågor som nämndens överläggningar med regeringen rör. Denna rätt har dock inte en partigrupp som redan har en ledamot eller suppleant i nämnden som samtidigt är ledamot av det berörda utskottet.

5 §

Regeringen skall underrätta EU- nämnden om frågor som avses bli behandlade i Europeiska unionens råd. Regeringen skall också rådgöra med nämnden om hur förhandlingarna i rådet skall föras inför beslut som regeringen bedömer som betydelsefulla och i andra frågor som nämnden bestämmer.

Om minst fem av ledamöterna i EU-nämnden begär det, skall nämnden besluta att regeringen skall rådgöra med nämnden enligt första stycket. Nämnden får avslå en sådan begäran om den begärda åtgärden skulle fördröja frågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Nämnden skall i så fall i sitt protokoll redovisa skälen till att begäran har avslagits.

6 §

Regeringen skall underrätta EU- nämnden om frågor som skall beslutas i Europeiska unionens råd. Regeringen skall också rådgöra med nämnden om hur förhandlingarna i rådet skall föras inför besluten i rådet.

Regeringen skall överlägga med EU-nämnden i andra frågor rörande arbetet i Europeiska unionen när nämnden på grund av särskilda skäl påkallar sådan överläggning.

Regeringen skall rådgöra med nämnden inför möten i Europeiska rådet.

7 §

EU-nämnden skall sammanträda inom stängda dörrar. Nämnden får dock besluta att ett sammanträde till den del det avser inhämtande av upplysningar helt eller delvis skall vara offentligt.

EU-nämnden skall sammanträda inom stängda dörrar. Nämnden får dock besluta att ett sammanträde helt eller delvis skall vara offentligt.

119

2005/06:KU21

BILAGA 2 UTSKOTTETS LAGFÖRSLAG

Nämnden får medge att även någon annan än en ledamot, en suppleant, ett statsråd, en tjänsteman som åtföljer statsrådet eller en tjänsteman i nämnden är närvarande vid ett slutet sammanträde.

Vid en offentlig del av ett sammanträde är företrädare för en statlig myndighet inte skyldig att lämna en uppgift för vilken sekretess gäller hos myndigheten.

___________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

120

2005/06:KU21

BILAGA 3

Lagutskottets yttrande 2005/06:LU1y

121

2005/06:KU21

BILAGA 3 LAGUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:LU1Y

122

LAGUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:LU1Y BILAGA 3

2005/06:KU21

123

2005/06:KU21

BILAGA 3 LAGUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:LU1Y

124

LAGUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:LU1Y BILAGA 3

2005/06:KU21

125

2005/06:KU21

BILAGA 3 LAGUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:LU1Y

126

LAGUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:LU1Y BILAGA 3

2005/06:KU21

127

2005/06:KU21

BILAGA 3 LAGUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:LU1Y

128

LAGUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:LU1Y BILAGA 3

2005/06:KU21

129

2005/06:KU21

BILAGA 3 LAGUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:LU1Y

130

LAGUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:LU1Y BILAGA 3

2005/06:KU21

131

2005/06:KU21

BILAGA 3 LAGUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:LU1Y

132

LAGUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:LU1Y BILAGA 3

2005/06:KU21

133

2005/06:KU21

BILAGA 3 LAGUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:LU1Y

134

2005/06:KU21

BILAGA 4

Utrikesutskottets yttrande 2005/06:UU4y

135

2005/06:KU21

BILAGA 4 UTRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:UU4Y

136

UTRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:UU4Y BILAGA 4

2005/06:KU21

137

2005/06:KU21

BILAGA 4 UTRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:UU4Y

138

UTRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:UU4Y BILAGA 4

2005/06:KU21

139

2005/06:KU21

BILAGA 4 UTRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:UU4Y

140

UTRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:UU4Y BILAGA 4

2005/06:KU21

141

2005/06:KU21

BILAGA 4 UTRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:UU4Y

142

UTRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:UU4Y BILAGA 4

2005/06:KU21

143

2005/06:KU21

BILAGA 4 UTRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:UU4Y

144

2005/06:KU21

BILAGA 5

Försvarsutskottets yttrande 2005/06:FöU2y

145

2005/06:KU21

BILAGA 5 FÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:FÖU2Y

146

FÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:FÖU2Y BILAGA 5

2005/06:KU21

147

2005/06:KU21

BILAGA 5 FÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:FÖU2Y

148

2005/06:KU21

BILAGA 6

Socialförsäkringsutskottets yttrande 2005/06: SfU3y

149

2005/06:KU21

BILAGA 6 SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:SFU3Y

150

SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:SFU3Y BILAGA 6

2005/06:KU21

151

2005/06:KU21

BILAGA 6 SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:SFU3Y

152

SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:SFU3Y BILAGA 6

2005/06:KU21

153

2005/06:KU21

BILAGA 7

Kulturutskottets yttrande 2005/06:KrU3y

154

KULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:KRU3Y BILAGA 7

2005/06:KU21

155

2005/06:KU21

BILAGA 7 KULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:KRU3Y

156

KULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:KRU3Y BILAGA 7

2005/06:KU21

157

2005/06:KU21

BILAGA 7 KULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:KRU3Y

158

KULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:KRU3Y BILAGA 7

2005/06:KU21

159

2005/06:KU21

BILAGA 7 KULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:KRU3Y

160

KULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:KRU3Y BILAGA 7

2005/06:KU21

161

2005/06:KU21

BILAGA 7 KULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:KRU3Y

162

KULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:KRU3Y BILAGA 7

2005/06:KU21

163

2005/06:KU21

BILAGA 8

Trafikutskottets yttrande 2005/06:TU4y

164

TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:TU4Y BILAGA 8

2005/06:KU21

165

2005/06:KU21

BILAGA 8 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:TU4Y

166

TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:TU4Y BILAGA 8

2005/06:KU21

167

2005/06:KU21

BILAGA 8 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:TU4Y

168

TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:TU4Y BILAGA 8

2005/06:KU21

169

2005/06:KU21

BILAGA 8 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:TU4Y

170

TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:TU4Y BILAGA 8

2005/06:KU21

171

2005/06:KU21

BILAGA 9

Miljö- och Jordbruksutskottets protokollsutdrag 2005/06:21

172

2005/06:KU21

BILAGA 10

Näringsutskottets yttrande 2005/06:NU1y

173

2005/06:KU21

BILAGA 10 NÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:NU1Y

174

2005/06:KU21

BILAGA 11

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2005/06: AU2y

175

2005/06:KU21

BILAGA 11 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:AU2Y

176

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:AU2Y BILAGA 11

2005/06:KU21

177

2005/06:KU21

BILAGA 11 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:AU2Y

178

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:AU2Y BILAGA 11

2005/06:KU21

179

2005/06:KU21

BILAGA 11 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:AU2Y

180

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:AU2Y BILAGA 11

2005/06:KU21

181

2005/06:KU21

BILAGA 11 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:AU2Y

182

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:AU2Y BILAGA 11

2005/06:KU21

183

2005/06:KU21

BILAGA 11 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:AU2Y

184

2005/06:KU21

BILAGA 12

Bostadsutskottets yttrande 2005/06:BoU4y

185

2005/06:KU21

BILAGA 12 BOSTADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:BOU4Y

186

BOSTADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:BOU4Y BILAGA 12

2005/06:KU21

187

2005/06:KU21

BILAGA 12 BOSTADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:BOU4Y

188

BOSTADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:BOU4Y BILAGA 12

2005/06:KU21

189

2005/06:KU21

BILAGA 12 BOSTADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:BOU4Y

190

BOSTADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:BOU4Y BILAGA 12

2005/06:KU21

191

2005/06:KU21

BILAGA 12 BOSTADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:BOU4Y

192

BOSTADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2005/06:BOU4Y BILAGA 12

2005/06:KU21

193

2005/06:KU21

BILAGA 13

EU-nämndens yttrande 2005/06:EUN1y

194

EU-NÄMNDENS YTTRANDE 2005/06:EUN1Y BILAGA 13

2005/06:KU21

195

2005/06:KU21

BILAGA 13 EU-NÄMNDENS YTTRANDE 2005/06:EUN1Y

196

EU-NÄMNDENS YTTRANDE 2005/06:EUN1Y BILAGA 13

2005/06:KU21

197

2005/06:KU21

BILAGA 13 EU-NÄMNDENS YTTRANDE 2005/06:EUN1Y

198

EU-NÄMNDENS YTTRANDE 2005/06:EUN1Y BILAGA 13

2005/06:KU21

199

2005/06:KU21

BILAGA 13 EU-NÄMNDENS YTTRANDE 2005/06:EUN1Y

200

EU-NÄMNDENS YTTRANDE 2005/06:EUN1Y BILAGA 13

2005/06:KU21

201

2005/06:KU21

BILAGA 13 EU-NÄMNDENS YTTRANDE 2005/06:EUN1Y

202

EU-NÄMNDENS YTTRANDE 2005/06:EUN1Y BILAGA 13

2005/06:KU21

203

2005/06:KU21

BILAGA 13 EU-NÄMNDENS YTTRANDE 2005/06:EUN1Y

204

EU-NÄMNDENS YTTRANDE 2005/06:EUN1Y BILAGA 13

2005/06:KU21

205

2005/06:KU21

BILAGA 13 EU-NÄMNDENS YTTRANDE 2005/06:EUN1Y

206

EU-NÄMNDENS YTTRANDE 2005/06:EUN1Y BILAGA 13

2005/06:KU21

207

2005/06:KU21

BILAGA 13 EU-NÄMNDENS YTTRANDE 2005/06:EUN1Y

208

EU-NÄMNDENS YTTRANDE 2005/06:EUN1Y BILAGA 13

2005/06:KU21

209

2005/06:KU21

BILAGA 13 EU-NÄMNDENS YTTRANDE 2005/06:EUN1Y

210

EU-NÄMNDENS YTTRANDE 2005/06:EUN1Y BILAGA 13

2005/06:KU21

211

2005/06:KU21

BILAGA 14

Utskottets förslag

Indelningen av statsbudgeten i utgiftsområden

Utgiftsområde Beredande utskott

1. Rikets styrelse (KU)

Statschefen

Riksdagen

Regeringen

Sametinget

Åtgärder för nationella minoriteter Justitiekanslern Justitieombudsmännen Datainspektionen

Stöd till dagspressen

Stöd till radio- och kassettidningar

Presstödsnämnden

Taltidningsnämnden

Granskningsnämnden för radio och TV

Radio- och TV-verket

Allmänna val

Valmyndigheten

Stöd till politiska partier

Länsstyrelserna

Kommunala samverkansorgan

2. Samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU)

Riksgäldskontoret och statsskuldens förvaltning

Finansinspektionen

Insättningsgarantinämnden

212

UTSKOTTETS FÖRSLAG BILAGA 14

2005/06:KU21

Kammarkollegiet

Konjunkturinstitutet

Riksrevisionen

Ekonomistyrningsverket

Statistiska centralbyrån

Statskontoret

Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning

Offentlig upphandling

Statens arbetsgivarverk

Statens pensionsverk

Bidrag och avgifter till europeiska utvecklingsbanker

3. Skatt, tull och exekution (SkU)

Skatteverket och Kronofogdemyndigheten

Tullverket

4. Rättsväsendet (JuU)

Polisorganisationen Säkerhetspolisen Åklagarmyndigheten Ekobrottsmyndigheten Domstolsväsendet m.m. Kriminalvården Brottsförebyggande rådet Rättsmedicinalverket Gentekniknämnden Brottsoffermyndigheten

Ersättning för skador på grund av brott Rättshjälpskostnader m.m.

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. Avgifter till vissa internationella sammanslutningar Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete

213

2005/06:KU21

BILAGA 14 UTSKOTTETS FÖRSLAG

5. Internationell samverkan (UU)

Bidrag till vissa internationella organisationer

Förenta nationerna

Nordiska ministerrådet

Europarådet

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

OECD m.fl.

Nordiskt samarbete

Information om Sverige i utlandet

Svenska institutet

Inspektionen för strategiska produkter

Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor

Fredsfrämjande verksamhet

Sipri

Utrikespolitiska Institutet

6. Försvar samt beredskap mot sårbarhet (FöU)

Försvarsmakten

Övriga försvarsmyndigheter Fredsfrämjande truppinsatser Försvarsunderrättelseverksamhet Försvarets radioanstalt

Kustbevakningen

Statens räddningsverk

Krisberedskapsmyndigheten

Elsäkerhetsverket

Räddningstjänst och skydd mot olyckor

Fredstida krishantering

Civilt försvar

Strålskydd och kärnsäkerhet

Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst

Försvarsforskning

Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet

214

UTSKOTTETS FÖRSLAG BILAGA 14

2005/06:KU21

7. Internationellt bistånd (UU)

Utvecklingssamarbete genom internationella organ, Sida m.fl.

U-landsforskning och u-landsutbildning

Samarbete med Central- och Östeuropa (inklusive miljöbistånd)

8. Migration (SfU)

Förläggningsverksamhet Överföring av flyktingar

Migrationsverket

Internationell samverkan i flyktingfrågor

9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU)

Hälso- och sjukvård (bidrag till andra huvudmän)

Bidrag till läkemedels- och sjukvårdsförmåner

Insatser mot aids

Folkhälsa, smittskydd och läkemedelskontroll

Statens folkhälsoinstitut

Smittskyddsinstitutet

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Läkemedelsverket

Äldreomsorg (stimulansbidrag till andra huvudmän)

Handikappomsorger

Bidrag till handikapporganisationer

Handikappombudsmannen

Missbrukarvård genom Statens institutionsstyrelse Övriga bidrag till socialt behandlingsarbete Alkohol- och narkotikapolitik

Barnombudsmannen

Internationella adoptioner

Socialvetenskaplig forskning

Psykosocial miljömedicin

215

2005/06:KU21

BILAGA 14 UTSKOTTETS FÖRSLAG

Medicinsk metodik

Internationellt samarbete genom WHO

Socialstyrelsen

10.Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (SfU)

Sjukpenning och rehabilitering

Sjuk- och aktivitetsersättning

Handikappersättning

Närståendepenning

Arbetsskadeersättning

Försäkringskassan

11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU)

Ålderspensioner

Bostadstillägg till ålderspensionärer Efterlevandepension till vuxna

12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU)

Allmänna barnbidrag

Föräldrapenningförmåner

Underhållsstöd

Barnpensioner

Adoptionsbidrag

Pensionsrätt för barnår

Vårdbidrag för funktionshindrade barn

13. Arbetsmarknad (AU)

Arbetsmarknadsverket

Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

Lönebidrag och Samhall

216

UTSKOTTETS FÖRSLAG BILAGA 14

2005/06:KU21

Europeiska socialfonden

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Lönegarantiersättning

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Ersättning till kommunerna för flyktingmottagning

Lån till hemutrustning

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna

Insatser mot främlingsfientlighet och rasism samt integrationsfrågor

Integrationsverket m.m.

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

14. Arbetsliv (AU)

Arbetsmiljöverket

Arbetslivsinstitutet m.m.

Arbetsdomstolen m.m.

Internationella arbetsorganisationen (ILO)

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning

Medlingsinstitutet

Jämställdhetsombudsmannen m.m.

15. Studiestöd (UbU)

Studiehjälp

Studiemedel

Vuxenstudiestöd

16. Utbildning och universitetsforskning (UbU)

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Skolväsende

Vuxenutbildning (utom folkbildning)

Myndigheter och resurscenter inom skolområdet

Kvalificerad yrkesutbildning

217

2005/06:KU21	BILAGA 14 UTSKOTTETS FÖRSLAG
	Universitet och högskolor
	Vetenskapsrådet
	Nationella och internationella forskningsresurser i övrigt
	Europeisk utbildningssamverkan
	Europeisk forskningssamverkan
	Internationell samverkan genom Unesco
	Centrala myndigheter inom högskoleområdet
	Centrala myndigheter inom studiestödsområdet

17. Kultur, medier, trossamfund och fritid (KrU)

Allmän kulturverksamhet

Statens kulturråd

Ersättningar och bidrag till konstnärer

Konstnärsnämnden

Teater, dans och musik

Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter

Bildkonst och form samt konsthantverk

Statens konstråd

Arkiv

Riksarkivet och landsarkiven

Museer och utställningar

Kulturmiljövård

Riksantikvarieämbetet

Forskning, utveckling och dokumentation inom kultur- och medieområdena Film och medier

Reglering och visst stöd till den avgiftsfinansierade radio- och tv-verksam- heten

Folkrörelse- och ungdomsfrågor

Ungdomsstyrelsen

Lotteriinspektionen

218

UTSKOTTETS FÖRSLAG BILAGA 14

2005/06:KU21

Trossamfund

Idrottsfrågor

Folkbildning

18.Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik (CU)

Stöd till bostadsbyggande och bostadsförsörjning

Stöd till åtgärder i inomhusmiljön

Bostadsbidrag

Statens bostadskreditnämnd

Boverket

Statens va-nämnd

Statens geotekniska institut

Lantmäteriverket

Marknadsdomstolen Konsumentverket

Allmänna reklamationsnämnden Fastighetsmäklarnämnden Åtgärder på konsumentområdet Bidrag till miljömärkning av produkter Åtgärder på konsumentområdet

19. Regional utveckling (NU)

Regionalpolitiska åtgärder

Transportbidrag

Glesbygdsverket

Strukturfondsfrågor

20. Allmän miljö- och naturvård (MJU)

Statens naturvårdsverk

Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag

Landskapsvårdande åtgärder

219

2005/06:KU21

BILAGA 14 UTSKOTTETS FÖRSLAG

Förvärv av värdefulla naturområden

Bidrag till miljöövervakning och miljöskyddsinsatser genom länsstyrelserna samt andra myndigheter och organisationer

Sanering och återställande av miljöskadade områden

Kemikaliekontroll

Kemikalieinspektionen

Miljöforskning

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader och forskning

Meteorologi och hydrologi

SMHI och Eumetsat

Internationellt miljöarbete

Stockholms internationella miljöinstitut

21. Energi (NU)

Energiforskning

Stöd till utveckling, teknikupphandling och införande av energieffektiv teknik

Statens energimyndighet

22. Kommunikationer (TU)

Vägverket

Väghållning och statsbidrag inom vägområdet

Banverket

Banhållning

Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk

Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.

Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

Bidrag till sjöfarten

Driftbidrag till kommunala flygplatser

Rikstrafiken

Trafikupphandling

Statens väg- och transportforskningsinstitut

220

UTSKOTTETS FÖRSLAG BILAGA 14

2005/06:KU21

Statens institut för kommunikationsanalys

Järnvägsstyrelsen

Post- och telestyrelsen

Upphandling av samhällsåtaganden inom post- och teleområdet

Ersättning till Posten AB för grundläggande kassaservice

Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

23.Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar (MJU)

Stöd och bidrag till jordbruk och trädgårdsnäring

Rådgivning och utbildning

Statens jordbruksverk

Utsädeskontroll, växtskydd och miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Djurskydd och djurhälsovård

Statens veterinärmedicinska anstalt

Distriktsveterinärorganisationen

Centrala försöksdjursnämnden

Viltskador

Bidrag till skogsvård m.m.

Skogsstyrelsen

Skogsvårdsstyrelserna

Internationellt skogssamarbete

Främjande och stöd av fiskerinäringen

Bidrag till fiskevård

Fiskeriverket

Främjande och stöd av rennäringen

Stöd till innehav av fjällägenheter

Livsmedelskontroll, livsmedelsexport

Statens livsmedelsverk

Livsmedelsekonomiska institutet

Sveriges lantbruksuniversitet

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning

221

2005/06:KU21	BILAGA 14 UTSKOTTETS FÖRSLAG
	Internationell samverkan genom FAO

24. Näringsliv (NU)

Utrikeshandel och exportfrämjande

Exportkreditgivning

Exportkreditnämnden

Investeringsfrämjande

Turistfrämjande

Kommerskollegium

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

Verket för innovationssystem

Verket för näringslivsutveckling

Institutet för tillväxtpolitiska studier

Patent- och registreringsverket

Patentbesvärsrätten

Standardisering, provning och mätteknik

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

Sveriges geologiska undersökning

Rymdverksamhet

Rymdstyrelsen

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

Konkurrensverket

25. Allmänna bidrag till kommuner (FiU)

Statliga utjämningsbidrag till kommuner

Skatteutjämningsbidrag till landsting

26. Statsskuldräntor m.m. (FiU)

Räntor på statsskulden

Oförutsedda utgifter

Minskning av anslagsbehållningar

222

UTSKOTTETS FÖRSLAG BILAGA 14

2005/06:KU21

Beräkning av tillkommande utgiftsbehov, netto

27. Avgiften till Europeiska gemenskaperna (FiU)

Avgiften till Europeiska gemenskaperna

223

2005/06:KU21

BILAGA 15

Reservanternas förslag

Indelning av statsbudgeten i utgiftsområden

Utgiftsområde Beredande utskott

1. Rikets styrelse (KU)

Statschefen

Riksdagen

Regeringen

Sametinget

Åtgärder för nationella minoriteter Justitiekanslern Justitieombudsmännen Datainspektionen

Stöd till dagspressen

Stöd till radio- och kassettidningar

Presstödsnämnden

Taltidningsnämnden

Granskningsnämnden för radio och TV

Radio- och TV-verket

Allmänna val

Valmyndigheten

Stöd till politiska partier

2. Samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU)

Riksgäldskontoret och statsskuldens förvaltning

Finansinspektionen

Insättningsgarantinämnden

Kammarkollegiet

Konjunkturinstitutet

224

RESERVANTERNAS FÖRSLAG BILAGA 15

2005/06:KU21

Riksrevisionen

Ekonomistyrningsverket

Statistiska centralbyrån

Statskontoret

Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning

Offentlig upphandling

Statens arbetsgivarverk

Statens pensionsverk

Bidrag och avgifter till europeiska utvecklingsbanker

3. Skatt, tull och exekution (SkU)

Skatteverket och Kronofogdemyndigheten

Tullverket

4. Rättsväsendet (JuU)

Ersättning för skador på grund av brott Rättshjälpskostnader m.m.

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. Avgifter till vissa internationella sammanslutningar Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete

225

2005/06:KU21

BILAGA 15 RESERVANTERNAS FÖRSLAG

5. Internationell samverkan (UU)

Bidrag till vissa internationella organisationer

Förenta nationerna

Nordiska ministerrådet

Europarådet

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

OECD m.fl.

Nordiskt samarbete

Information om Sverige i utlandet

Svenska institutet

Inspektionen för strategiska produkter

Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor

Fredsfrämjande verksamhet

Sipri

Utrikespolitiska Institutet

6. Försvar samt beredskap mot sårbarhet (FöU)

Försvarsmakten

Övriga försvarsmyndigheter Fredsfrämjande truppinsatser Försvarsunderrättelseverksamhet Försvarets radioanstalt

Kustbevakningen

Statens räddningsverk

Krisberedskapsmyndigheten

Elsäkerhetsverket

Räddningstjänst och skydd mot olyckor

Fredstida krishantering

Civilt försvar

Strålskydd och kärnsäkerhet

Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst

Försvarsforskning

Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet

226

RESERVANTERNAS FÖRSLAG BILAGA 15

2005/06:KU21

7. Internationellt bistånd (UU)

Utvecklingssamarbete genom internationella organ, Sida m.fl.

U-landsforskning och u-landsutbildning

Samarbete med Central- och Östeuropa (inkl. miljöbistånd)

8. Migration (SfU)

Förläggningsverksamhet Överföring av flyktingar

Migrationsverket

Internationell samverkan i flyktingfrågor

9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU)

Hälso- och sjukvård (bidrag till andra huvudmän)

Bidrag till läkemedels- och sjukvårdsförmåner

Insatser mot aids

Folkhälsa, smittskydd och läkemedelskontroll

Statens folkhälsoinstitut

Smittskyddsinstitutet

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Läkemedelsverket

Äldreomsorg (stimulansbidrag till andra huvudmän)

Handikappomsorger

Bidrag till handikapporganisationer

Handikappombudsmannen

Missbrukarvård genom Statens institutionsstyrelse Övriga bidrag till socialt behandlingsarbete Alkohol- och narkotikapolitik

Barnombudsmannen

Internationella adoptioner

Socialvetenskaplig forskning

Psykosocial miljömedicin

227

2005/06:KU21

BILAGA 15 RESERVANTERNAS FÖRSLAG

Medicinsk metodik

Internationellt samarbete genom WHO

Socialstyrelsen

10.Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (SfU)

Sjukpenning och rehabilitering

Sjuk- och aktivitetsersättning

Handikappersättning

Närståendepenning

Arbetsskadeersättning

Försäkringskassan

11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU)

Ålderspensioner

Bostadstillägg till ålderspensionärer Efterlevandepension till vuxna

12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU)

Allmänna barnbidrag

Föräldrapenningförmåner

Underhållsstöd

Barnpensioner

Adoptionsbidrag

Pensionsrätt för barnår

Vårdbidrag för funktionshindrade barn

13. Arbetsmarknad (AU)

Arbetsmarknadsverket

Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

Lönebidrag och Samhall

228

RESERVANTERNAS FÖRSLAG BILAGA 15

2005/06:KU21

Europeiska socialfonden

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Lönegarantiersättning

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Ersättning till kommunerna för flyktingmottagning

Lån till hemutrustning

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna

Insatser mot främlingsfientlighet och rasism samt integrationsfrågor

Integrationsverket m.m.

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

14. Arbetsliv (AU)

Arbetsmiljöverket

Arbetslivsinstitutet m.m.

Arbetsdomstolen m.m.

Internationella arbetsorganisationen (ILO)

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning

Medlingsinstitutet

Jämställdhetsombudsmannen m.m.

15. Studiestöd (UbU)

Studiehjälp

Studiemedel

Vuxenstudiestöd

16. Utbildning och universitetsforskning (UbU)

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Skolväsende

Vuxenutbildning (utom folkbildning)

Myndigheter och resurscenter inom skolområdet

Kvalificerad yrkesutbildning

229

2005/06:KU21	BILAGA 15 RESERVANTERNAS FÖRSLAG
	Universitet och högskolor
	Vetenskapsrådet
	Nationella och internationella forskningsresurser i övrigt
	Europeisk utbildningssamverkan
	Europeisk forskningssamverkan
	Internationell samverkan genom Unesco
	Centrala myndigheter inom högskoleområdet
	Centrala myndigheter inom studiestödsområdet

17. Kultur, medier, trossamfund och fritid (KrU)

Allmän kulturverksamhet

Statens kulturråd

Ersättningar och bidrag till konstnärer

Konstnärsnämnden

Teater, dans och musik

Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter

Bildkonst och form samt konsthantverk

Statens konstråd

Arkiv

Riksarkivet och landsarkiven

Museer och utställningar

Kulturmiljövård

Riksantikvarieämbetet

Forskning, utveckling och dokumentation inom kultur- och medieområdena Film och medier

Reglering och visst stöd till den avgiftsfinansierade radio- och tv-verksam- heten

Folkrörelse- och ungdomsfrågor

Ungdomsstyrelsen

Lotteriinspektionen

230

RESERVANTERNAS FÖRSLAG BILAGA 15

2005/06:KU21

Trossamfund

Idrottsfrågor

Folkbildning

18.Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande (BoU)

Länsstyrelserna

Kommunala samverkansorgan

Stöd till bostadsbyggande och bostadsförsörjning

Stöd till åtgärder i inomhusmiljön

Bostadsbidrag

Statens bostadskreditnämnd

Boverket

Statens va-nämnd

Statens geotekniska institut

Lantmäteriverket

19. Regional utveckling (NU)

Regionalpolitiska åtgärder

Transportbidrag

Glesbygdsverket

Strukturfondsfrågor

20. Allmän miljö- och naturvård (MJU)

Statens naturvårdsverk

Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag Landskapsvårdande åtgärder

Förvärv av värdefulla naturområden

Bidrag till miljöövervakning och miljöskyddsinsatser genom länsstyrelserna samt andra myndigheter och organisationer

Sanering och återställande av miljöskadade områden

Kemikaliekontroll

231

2005/06:KU21

BILAGA 15 RESERVANTERNAS FÖRSLAG

Kemikalieinspektionen

Miljöforskning

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader och forskning

Meteorologi och hydrologi

SMHI och Eumetsat

Internationellt miljöarbete

Stockholms internationella miljöinstitut

21. Energi (NU)

Energiforskning

Stöd till utveckling, teknikupphandling och införande av energieffektiv teknik

Statens energimyndighet

22. Kommunikationer (TU)

Vägverket

Väghållning och statsbidrag inom vägområdet

Banverket

Banhållning

Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk

Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.

Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

Bidrag till sjöfarten

Driftbidrag till kommunala flygplatser

Rikstrafiken

Trafikupphandling

Statens väg- och transportforskningsinstitut

Statens institut för kommunikationsanalys

Järnvägsstyrelsen

Post- och telestyrelsen

Upphandling av samhällsåtaganden inom post- och teleområdet

Ersättning till Posten AB för grundläggande kassaservice

232

RESERVANTERNAS FÖRSLAG BILAGA 15

2005/06:KU21

Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

23.Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar (MJU)

Stöd och bidrag till jordbruk och trädgårdsnäring

Rådgivning och utbildning

Statens jordbruksverk

Utsädeskontroll, växtskydd och miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Djurskydd och djurhälsovård

Statens veterinärmedicinska anstalt

Distriktsveterinärorganisationen

Centrala försöksdjursnämnden

Viltskador

Bidrag till skogsvård m.m.

Skogsstyrelsen

Skogsvårdsstyrelserna

Internationellt skogssamarbete

Främjande och stöd av fiskerinäringen

Bidrag till fiskevård

Fiskeriverket

Främjande och stöd av rennäringen

Stöd till innehav av fjällägenheter

Livsmedelskontroll, livsmedelsexport

Statens livsmedelsverk

Livsmedelsekonomiska institutet

Sveriges lantbruksuniversitet

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning

Internationell samverkan genom FAO

24. Näringsliv (NU)

Utrikeshandel och exportfrämjande

233

2005/06:KU21

BILAGA 15 RESERVANTERNAS FÖRSLAG

Exportkreditgivning

Exportkreditnämnden

Investeringsfrämjande

Turistfrämjande

Kommerskollegium

Styrelsen för ackreditering och särskild kontroll

Verket för innovationssystem

Verket för näringslivsutveckling

Institutet för tillväxtpolitiska studier

Patent- och registreringsverket

Patentbesvärsrätten

Standardisering, provning och mätteknik

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

Sveriges geologiska undersökning

Rymdverksamhet

Rymdstyrelsen

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

Marknadsdomstolen

Konkurrensverket

Konsumentverket

Allmänna reklamationsnämnden Fastighetsmäklarnämnden Åtgärder på konsumentområdet Bidrag till miljömärkning av produkter

25. Allmänna bidrag till kommuner (FiU)

Statliga utjämningsbidrag till kommuner

Skatteutjämningsbidrag till landsting

26. Statsskuldräntor m.m. (FiU)

Räntor på statsskulden

Oförutsedda utgifter

234

RESERVANTERNAS FÖRSLAG BILAGA 15

2005/06:KU21

Minskning av anslagsbehållningar

Beräkning av tillkommande utgiftsbehov, netto

27. Avgiften till Europeiska gemenskaperna (FiU)

Avgiften till Europeiska gemenskaperna

Elanders Gotab, Stockholm 2006

235