Kulturutskottets betänkande 2005/06:KrU29 | |
Tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher | |
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2005/06:147 Lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher samt 35 motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen och elva motionsyrkanden som väckts under allmänna motionstiden 2005.
I propositionen föreslås en ny lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher. Enligt den får tävlings-, tränings- eller uppvisningsmatcher i kampsport som tillåter deltagarna att med slag, sparkar eller annat våld avsiktligt träffa motståndarens huvud inte anordnas utan tillstånd. Tillstånd får lämnas endast om kampsportens tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser innebär en godtagbar säkerhet för deltagarna. Bland annat kan den som anordnar kampsportsmatch utan tillstånd eller i strid med ett villkor dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Tillståndsmyndighetens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 september 2006. Lagen ska dock inte tillämpas på professionell boxning förrän den 1 januari 2007, då lagen om förbud mot professionell boxning upphör att gälla. Vidare föreslås att övergångsbestämmelser införs. Enligt dessa bestämmelser får kampsportsmatcher, utom i professionell boxning, anordnas utan tillstånd t.o.m. den 31 december 2006.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag och avslår motionsyrkandena.
I betänkandet finns 11 reservationer och 2 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Avslag på propositionen m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr20 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Kr21 yrkande 1, 2005/06:Kr23 yrkande 1, 2005/06:Kr25 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Kr27 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Kr218, 2005/06:Kr354 yrkandena 1 och 3 samt 2005/06:Kr375 yrkande 17. |
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (v)
2. | Professionell boxning |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr23 yrkande 2, 2005/06:Kr29 yrkande 5, 2005/06:Kr208, 2005/06:Kr220, 2005/06:Kr230, 2005/06:Kr237 och 2005/06:Kr354 yrkande 2. |
3. | Förutsättningar för att få tillstånd |
| Riksdagen antar 2 § regeringens förslag till lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:147 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2005/06:Kr19, 2005/06:Kr22, 2005/06:Kr24 yrkandena 1-3 och 2005/06:Kr29 yrkande 2. |
4. | Tillstånd att anordna kampsportsmatch |
| Riksdagen antar 3 § regeringens förslag till lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:147 punkt 1 i denna del och avslår motion 2005/06:Kr18 yrkande 4. |
Reservation 3 (fp, c)
5. | Lagförslaget om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher i övrigt |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher i den mån den inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan under punkterna 3 och 4. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:147 punkt 1 i denna del. |
6. | Tillståndsmyndighet |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr18 yrkande 2, 2005/06:Kr27 yrkande 3, 2005/06:Kr28 yrkande 4 och 2005/06:Kr354 yrkandena 4 och 5. |
Reservation 4 (fp, kd, c)
7. | Tillståndsmyndighetens uppgifter m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr18 yrkande 3 och 2005/06:Kr27 yrkandena 4 och 5. |
Reservation 5 (fp)
Reservation 6 (c)
8. | Befrielse från tillståndsplikt |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr28 yrkande 3 och 2005/06:Kr29 yrkande 1. |
9. | Befrielse från ansökningsavgift |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr24 yrkande 4. |
10. | Åtgärder mot oseriösa och olagliga arrangörer |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr18 yrkande 5. |
Reservation 7 (fp, c)
11. | Snabb hantering av tillståndsärenden |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr18 yrkande 1. |
Reservation 8 (fp)
12. | Vissa villkor |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr21 yrkande 2. |
Reservation 9 (m)
13. | Kampsportens betydelse |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Kr26, 2005/06:Kr28 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:Kr29 yrkandena 3 och 4. |
Reservation 10 (kd)
14. | Straffansvar |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr21 yrkande 3. |
Reservation 11 (m)
15. | Professionell brottning |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ordningslagen (1993:1617). Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:147 punkt 2. |
Stockholm den 18 maj 2006
På kulturutskottets vägnar
Lennart Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp), Lars Wegendal (s), Eva Arvidsson (s), Kent Olsson (m), Paavo Vallius (s), Nikos Papadopoulos (s), Siv Holma (v), Matilda Ernkrans (s), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Birgitta Sellén (c), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Inger Nordlander (s), Rossana Dinamarca (v), Anita Sidén (m), Hans Backman (fp) och Kenneth Lantz (kd).
Redogörelse för ärendet
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ny lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher som syftar till att behandla alla kampsporter som tillåter våld mot huvudet lika. Den nya lagen, som ska ersätta den nuvarande lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning, innebär i huvudsak följande.
Tävlings-, tränings- eller uppvisningsmatch i kampsport som tillåter deltagarna att med slag, sparkar eller annat våld avsiktligt träffa motståndarens huvud får inte anordnas utan tillstånd. Tillstånd får lämnas endast om kampsportens tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser innebär en godtagbar säkerhet för deltagarna.
En ansökan om tillstånd att anordna kampsportsmatch prövas av en av regeringen utsedd myndighet, som också utövar tillsyn.
Tillstånd kan lämnas för en eller flera kampsportsmatcher på ansökan av anordnaren. Tillstånd får också lämnas för viss tid eller tills vidare på ansökan av en organisation som är ansvarig för kampsporten. Ett tillstånd får förenas med villkor.
Om ansökan avser tillstånd för en eller flera matcher ska ansökan göras senast tre månader före matchen eller den första av matcherna.
Tillståndsmyndigheten får ta ut en avgift för prövning av ansökan om tillstånd.
Tillståndsmyndighetens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Tillståndsmyndigheten får i vissa fall återkalla ett tillstånd.
Den som anordnar kampsportsmatch utan tillstånd eller i strid med ett villkor kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Samma straff kan ådömas den som skriftligen lämnar oriktig uppgift i ett ansökningsärende. Dessutom kan tävlande och andra som medverkar vid kampsportsmatch som anordnas utan tillstånd dömas till böter.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 september 2006. Lagen ska dock inte tillämpas på professionell boxning förrän den 1 januari 2007, då lagen om förbud mot professionell boxning upphör att gälla. Vidare föreslås att övergångsbestämmelser införs. Enligt dessa bestämmelser får kampsportsmatcher, utom i professionell boxning, anordnas utan tillstånd t.o.m. den 31 december 2006.
Lagförslaget framgår av bilaga 2 i detta betänkande.
Utskottets överväganden
Avslag på propositionen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om att avslå propositionen.
Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (v).
Regeringens bedömning och förslag
Regeringen anser att lagen om förbud mot professionell boxning ska upphöra och att all kampsport som tillåter slag, sparkar eller annat våld som träffar huvudet ska regleras och tas in i en särskild lag. För dessa typer av kampsporter ska det krävas tillstånd, och tillstånd ska lämnas endast om kampsportens tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser innebär en godtagbar säkerhet för deltagarna.
Motionerna
I fyra motioner yrkas att riksdagen avslår propositionen. Det görs i motionerna Kr25 yrkande 1 av Vänsterpartiet, Kr23 yrkande 1 av Gunnar Axén m.fl. (m), Kr20 yrkande 1 av Inger René och Cecilia Magnusson (båda m) och Kr27 yrkande 1 av Margareta Andersson och Sven Bergström (båda c).
I motion Kr25 yrkande 2 anser Vänsterpartiet vidare att förbudet mot professionell boxning bör kvarstå och att regeringen ska återkomma med ett förslag till en reglering av övriga kampsporter. Detta förslag bör enligt motionärerna inte innehålla säkerhetsföreskifter på detaljnivå.
Inger René och Cecilia Magnusson (båda m) anser i motion Kr20 yrkande 2 att kampsporter där det är tillåtet att tillfoga varandra skada genom att rikta slag eller sparkar mot huvudet ska likställas med misshandel och vara förbjudet.
Liknande synpunkter om förbud framförs i motion Kr27 yrkande 2 av Margareta Andersson och Sven Bergström (båda c). Motionärerna anser att regeringen snarast bör lägga fram ett förslag om förbud mot kampsporter vilka innehåller våld mot huvudet.
Moderata samlingspartiet framhåller i motion Kr21 yrkande 1 att det av den nya lagstiftningen måste framgå att syftet är att komma åt framför allt oseriösa arrangörer och avarter av kampsporter.
Följande motioner väcktes innan propositionen lades.
Folkpartiet ställer sig i motion Kr375 avvisande till att släppa på de medicinska säkerhetskraven när det gäller proffsboxning. I motionen framställs önskemål om ett mer generellt regelverk som är tillämpbart även på andra former av kampidrott (yrkande 17).
Även Torsten Lindström (kd) förordar i motion Kr218 ett generellt regelverk för kampsporter. Han anser att Proffsboxnings- och kampidrottsutredningens förslag bör utgöra grunden för en ändrad lagstiftning.
I motion Kr354 efterlyser Peter Pedersen (v) ett lagförslag som gör att olika kampsporter kan utövas på lika villkor i Sverige (yrkande 1). Han anser vidare att samtliga idrotter som uppvisar ett regelverk som ger godtagbar säkerhet för deltagare och åskådare ska godkännas (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
I dag finns inget annat förbud mot kampsporter än förbudet mot professionell boxning. Frågan om detta förbud ska behållas och frågan om en eventuell reglering av kampsporter har på kulturutskottets begäran utretts. Proffsboxnings- och kampidrottsutredningen överlämnade i mars 2003 betänkandet Kampidrott i fokus (SOU 2003:24). I betänkandet föreslogs en reglering av såväl professionell boxning som övriga kampsporter med krav på tillstånd för tillställningar som innehåller tävling eller uppvisning i kampsport med slag eller sparkar riktade mot motståndarens huvud. Tillstånd skulle enligt betänkandet ges av polisen enligt ordningslagen. Vid remissbehandlingen framfördes bl.a. att man i stället för att komplettera ordningslagen borde införa en reglering om kampsporter i en särskild lag och att polisen inte borde vara tillståndsmyndighet. Justitiedepartementet utarbetade med anledning av remisskritiken en departementspromemoria med förslag till en särskild lag om förbud mot vissa kampsportsmatcher (Ds 2005:46) som efter remissbehandling lades till grund för förslagen i propositionen.
Utskottet anser att den utredning som föregått propositionen visar att det av medicinska skäl behövs en lagreglering av kampsporterna och att syftet med en reglering bör vara att säkerställa en godtagbar säkerhet för deltagarna.
Den nu gällande lagen om förbud mot professionell boxning är utformad så att den gäller endast professionell boxning. En ny reglering av kampsporter skulle i likhet med förbudet mot professionell boxning kunna utformas som ett förbud mot vissa namngivna sporter. Som regeringen påpekar finns det emellertid i dag inom svensk kampsport en mångfald av stilar. En uppräkning av förbjudna sporter skulle därför bli omfattande och brista i klarhet och precision. Vidare skulle tillståndsprövningen försvåras av att vissa arrangemang baseras på en blandning av stilar som benämns olika från gång till gång. Utskottet ställer sig därför bakom valet att i en helt ny lag införa en reglering under samlingsbegreppet kampsporter.
Av Proffsboxnings- och kampidrottsutredningens betänkande framgår att hjärnskador intar en särställning när det gäller risken för allvarliga skador. Hjärnskador leder enligt utredningen till ett vitt spektrum av följdproblem som på många olika sätt kan inverka på en persons dagliga liv. Hjärnskador kan bl.a. leda till motoriska störningar, talsvårigheter, personlighetsförändringar och förtida åldrande.
Mot denna bakgrund anser utskottet att kampsporter där det tillåts våld mot huvudet bör särbehandlas och att den nu föreslagna regleringen bör begränsas till att gälla de kampsporter som tillåter deltagarna att med våld avsiktligt träffa motståndarens huvud. Utskottet kan dock inte ansluta sig till uppfattningen i flera motioner att dessa kampsporter automatiskt ska förbjudas utan anser att deltagarnas säkerhet kan garanteras genom att kampsporternas tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser prövas individuellt.
Sammanfattningsvis delar således utskottet regeringens bedömning att all kampsport som tillåter slag, sparkar eller annat våld som träffar huvudet ska regleras och tas in i en särskild lag. För dessa typer av kampsporter ska det krävas tillstånd. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr20 (m) yrkandena 1 och 2, Kr21 (m) yrkande 1, Kr23 (m) yrkande 1, Kr25 (v) yrkandena 1 och 2, Kr27 (c) yrkandena 1 och 2.
Motionerna Kr218 (kd), Kr354 (v) yrkandena 1 och 3 samt Kr375 (fp) yrkande 17 som väcktes innan propositionen lades fram får med hänvisning till regeringens framlagda förslag till lag till stora delar anses tillgodosedda varför även de avstyrks.
Professionell boxning
Utskottets förslag i korthet
Motionsyrkanden om att lagen om professionell boxning ska upphävas blir tillgodosedda genom regeringens förslag och avstyrks av utskottet.
Jämför särskilt yttrande 1 (m).
Motionerna
I sex motioner krävs att förbudet mot proffsboxning i Sverige ska upphöra. Det görs i motionerna Kr23 yrkande 2 av Gunnar Axen m.fl. (m), Kr208 av Ulf Sjösten och Kent Olsson (båda m), Kr220 av Ola Sundell och Bengt-Anders Johansson (båda m), Kr237 av Gunnar Axén och Jan-Evert Rådhström (båda m), Kr354 yrkande 2 av Peter Pedersen (v) och Kr230 av Johan Linander m.fl. (c).
I motion Kr29 yrkande 5 av Johnny Gylling m.fl. (kd) framhålls att svensk amatörboxning har en fin tradition av sportslighet och gott uppförande. Att ungdomar när de vuxit upp inte kan utöva sin sport professionellt inom rikets gränser skadar enligt motionärerna vuxenvärldens trovärdighet.
Utskottets ställningstagande
Regeringen föreslår att lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning ska upphöra att gälla den 1 januari 2007 och att professionell boxning därefter ska regleras på samma sätt som andra kampsporter som tillåter deltagarna att med våld träffa motståndarens huvud, dvs. tillstånd kommer att krävas för tävlings-, tränings- eller uppvisningsmatcher.
Utskottet delar regeringens uppfattning att professionell boxning inte ska särregleras utan i lagstiftningshänseende bedömas på samma sätt som andra kampsporter där våld mot motståndarens huvud är tillåtet. Av ställningstagandet följer att lagen om förbud mot professionell boxning ska upphävas. Därmed får motionsyrkandena om förbudets upphävande, även om syftet är ett annat, anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker således motionerna Kr23 (m) yrkande 2, Kr29 (kd) yrkande 5, Kr208 (m), Kr220 (m), Kr237 (m), Kr354 (v) yrkande 2 och Kr230 (c).
Förutsättningar för att få tillstånd
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till 2 § lagen om tillståndsplikt för vissa kampsporter och avstyrker motionsförslag om ändrat innehåll i motiven till paragrafen.
Jämför särskilt yttrande 2 (m).
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att tillstånd att anordna kampsportsmatch enligt lagen om tillståndsplikt för vissa kampsporter får lämnas endast om kampsportens tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser innebär en godtagbar säkerhet för deltagarna (2 §).
Motionerna
I motionerna Kr19 av Johan Linander m.fl. (c) och Kr24 yrkande 2 av Peter Pedersen (v) framhålls att det är fel att regeringen i propositionen uttalar vilka krav som ska ställas för att nå upp till "godtagbar säkerhet för deltagarna". Detta är enligt motionärerna en fråga för den tillståndsgivande myndigheten att pröva.
Peter Pedersen (v) fullföljer i samma motion yrkande 1 detta resonemang genom att framhålla att det inte är rimligt att genom politisk detaljreglering direkt eller indirekt avgöra hur lång en match i t.ex. boxning ska vara eller vilka krav på utrustning som ska gälla. Alla sådana beslut ska enligt motionären hanteras av idrottsrörelsen och dess ingående förbund.
Peter Pedersen (v) gör vidare den bedömningen att ingen enskild kampsport ska, oavsett beteckning, anses otillåten redan innan ansvarig myndighet gjort en tillståndsprövning utifrån inlämnade tävlingsregler och tävlingsbestämmelser (yrkande 3).
Liknande synpunkter framförs i motion Kr22 av Luciano Astudillo och Jan Emanuel Johansson (båda s).
I motion Kr29 yrkande 2 av Johnny Gylling m.fl. (kd) motsätter sig motionärerna regeringens uttalande i propositionen att en rimlig allmän gräns bör vara att låta en match pågå i högst 12 minuter. Motionärerna anser att regeringen inte bör lägga sig i hur lång en match bör vara.
Utskottets ställningstagande
Som ovan anförts får ett tillstånd enligt regeringens förslag lämnas endast om kampsportens tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser innebär en godtagbar säkerhet för deltagarna.
När det gäller begreppet godtagbar säkerhet för deltagarna har regeringen satt upp ett antal kriterier som bör träda i förgrunden vid tillståndsprövningen. Dessa kriterier rör bl.a. utrustning, förfarande vid knockout, begränsad matchtid och åldersgräns. Några generella säkerhetskrav för samtliga kampsporter har inte slagits fast med tanke på de skillnader i bedömningen som måste göras på grund av de olika idrotternas skiftande karaktär. Detta innebär enligt utskottet att tillståndsmyndigheten måste göra en individuell samlad prövning där olika kriterier vägs in med utgångspunkt i den specifika kampsportens tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser.
Regeringen påpekar att de säkerhetsbestämmelser som i dag gäller inom amatörboxningen och övriga kampsporter som organiseras av förbund anslutna till Riksidrottsförbundet (RF) bör vara en viktig utgångspunkt vid bedömningen av vad som kan krävas av en idrottsverksamhet för att den från säkerhets- och hälsosynpunkt ska kunna tillåtas trots att den medger våld som träffar huvudet. Regeringen uttalar också att den föreslagna regleringen torde innebära att såväl professionell boxning som arrangemang av vissa andra kampsporter som i dag genomförs inte kommer att få tillstånd med nuvarande tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser.
Utskottet vill understryka att gällande säkerhetsbestämmelser inom amatörboxningen och övriga kampsporter som organiseras av förbund anslutna till Riksidrottsförbundet (RF) bör kunna utgöra en viktig utgångspunkt vid bedömningen. Samtidigt är det angeläget att slå fast att ingen kampsport i förväg bör betraktas som förbjuden. Regler och bestämmelser för en kampsport kan under hand ändras, och forskningen kan komma fram till något nytt som gör att synen på skaderisker och säkerhetsfrågor kan förändras. Tillståndsmyndigheten bör därför inte förbjuda en kampsport enbart på grund av dess beteckning eller klassificering utan bör göra en samlad prövning med utgångspunkt i den specifika kampsportens tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till 2 § lagen om tillståndsplikt för vissa kampsporter samt avstyrker motionerna Kr19 (c), Kr22 (s), Kr24 (v) yrkandena 1-3 samt Kr29 (kd) yrkande 2.
Tillstånd att anordna kampsportsmatch
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till 3 § lagen om tillståndsplikt för vissa kampsporter. Därmed avstyrker utskottet ett motionsyrkande om ett tillägg till paragrafen rörande skyldighet att anmäla ändringar av tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser.
Jämför reservation 3 (fp, c).
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att tillstånd får lämnas för en eller flera matcher på ansökan av anordnaren. Tillstånd får också lämnas för viss tid eller tills vidare på ansökan av en organisation som är ansvarig för kampsporten. Ett beslut om tillstånd får förenas med villkor (3 §).
Regeringen påpekar att en förutsättning för att inneha ett tillstånd som inte är begränsat i tiden är att tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser för kampsporten inte ändras. Om tävlingsreglerna eller säkerhetsbestämmelserna ändras måste ett nytt tillstånd sökas.
Motionen
Folkpartiet anför i motion Kr18 yrkande 4 att eftersom lagen medger att tillstånd kan gälla tills vidare bör i konsekvens härmed idrottsorganisationen åläggas en anmälningsskyldighet att meddela ändrade förhållanden. Det blir enligt motionärerna annars en viss risk att förbundet eller klubben själv sätts att tolka om en förändring av dess tävlingsbestämmelser eller andra säkerhetsregler bör motivera en förnyad ansökan. Motionärerna anser att riksdagen bör besluta om ett tillägg till tredje paragrafen där ett nytt stycke lyder: "Organisation som meddelats tillstånd för viss tid eller tillsvidare är skyldig att anmäla sådan ändring av sina tävlingsregler, säkerhetsbestämmelser eller andra väsentliga förändringar som kan påverka tillståndsgivningen, till tillståndsmyndigheten."
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill först påpeka att alla ändringar av tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser ska anmälas om ändringen inte är av endast redaktionell karaktär. Det är alltså inte meningen att idrottsorganisationen själv ska tolka om en ändring ska anmälas.
Att ändringar ska anmälas regleras som motionärerna påpekar inte direkt i lagen. Utskottet utgår dock från att denna skyldighet att anmäla en ändring kommer att klargöras i den kommande förordningen eller i de föreskrifter som har aviserats eller alternativt kommer att framgå av de villkor som kan förenas med ett tillstånd. Tas frågan om anmälningsskyldighet in som ett villkor följer också ett straffansvar om villkoret inte efterlevs.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda regeringens förslag till 3 § lagen om tillståndsplikt för vissa kampsporter samt avstyrker motion Kr18 (fp) yrkande 4.
Lagförslaget om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher i övrigt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher i de delar som inte tillstyrkts ovan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot regeringens förslag till lag om tillståndsplikt för vissa kampsporter. Det anförda innebär att riksdagen i övriga delar bör anta regeringens förslag till lag.
Tillståndsmyndighet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om att Socialstyrelsen bör vara tillståndsmyndighet.
Jämför reservation 4 (fp, kd, c).
Regeringens bedömning
Regeringen avser att utse en länsstyrelse som tillståndsmyndighet för hela landet.
I propositionen anges att tillståndsmyndigheten bör ha tillgång till såväl idrottsligt som medicinskt kunnande liksom juridisk kompetens. Detta kan enligt regeringen tillgodoses genom att det inom länsstyrelsen inrättas en delegation med sådan samlad kompetens. Regeringen anser att regler om hur tillståndsmyndigheten ska vara organiserad bör regleras i en förordning, lämpligen i förordningen (2002:864) med länsstyrelseinstruktion.
Motionerna
I tre motioner anförs att Socialstyrelsen bör vara tillståndsmyndighet i frågor som rör kampsporter. Det görs av Folkpartiet i motion Kr18 yrkande 2, i motion Kr28 yrkande 4 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) och i motion Kr27 yrkande 3 av Margareta Andersson och Sven Bergström (båda c). Motionärerna framhåller att Socialstyrelsen är lämplig bl.a. eftersom det är en central myndighet som förfogar över en regional tillsynsorganisation och att den medicinska kompetensen redan finns inom myndigheten.
Följande motion väcktes innan propositionen lades.
Peter Pedersen (v) anser i motion Kr354 att alla kampsporter bör utgå från en tillståndsgivning (yrkande 4) och att regeringen snarast bör återkomma med förslag till lämplig tillståndsgivare för kampsport (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
I propositionen anför regeringen att det förhållandet att Socialstyrelsen i egenskap av central förvaltningsmyndighet för bl.a. medicinsk verksamhet har kompetens i medicinska frågor inte utgör ett tillräckligt skäl för att placera de föreslagna myndighetsuppgifterna på Socialstyrelsen. När en enhetlig praxis har skapats över vilka kampsporter som är godtagbara från säkerhetssynpunkt torde enligt regeringen behovet av medicinsk kompetens vid framtida tillståndsprövningar vara av underordnad betydelse.
Regeringen, som anser att en länsstyrelse kan utses som tillståndsmyndighet för hela landet, framhåller att länsstyrelsen är en statlig samordnande myndighet med varierande myndighetsuppgifter, som innefattar sådana uppgifter som att pröva tillståndsansökningar och utöva tillsyn. Vidare framhålls att länsstyrelsen har en mångsidig verksamhet och en mängd olika kompetenser inom flera sakområden. Regeringen har dessutom för avsikt att inom den utsedda länsstyrelsen inrätta en delegation med idrottsligt och medicinskt kunnande samt juridisk kompetens.
Utskottet delar regeringens bedömning att en länsstyrelse bör utses som tillståndsmyndighet för hela landet och ser det som en fördel att en delegation med särskild kompetens kommer att inrättas. Utskottet avstyrker därmed motionerna Kr18 (fp) yrkande 2, Kr28 (kd) yrkande 4, Kr27 (c) yrkande 3 och Kr354 (v) yrkandena 4 och 5.
Tillståndsmyndighetens uppgifter m.m.
Utskottets förslag i korthet
Motionsförslag om precisering av tillståndsmyndighetens och delegationens uppgifter avstyrks.
Jämför reservationerna 5 (fp) och 6 (c).
Bakgrund
I propositionen anges att tillståndsmyndigheten bl.a. ska pröva frågor om tillstånd att anordna kampsportsmatch, utöva tillsyn över kampsportsmatcher och vid behov återkalla beviljat tillstånd. Vidare anges att det bör regleras i förordning hur tillståndsmyndigheten ska vara organiserad.
Motionerna
Folkpartiet framhåller i motion Kr18 yrkande 3 att när det gäller den föreslagna delegationen inom länsstyrelsen är beteckningen råd att föredra framför delegation, eftersom det är fråga om en form av styrelse som är sammansatt av olika parter. Motionärerna anser att rådets funktion bör vara dels att bereda beslut som blir normerande för övrig tillståndsgivning, dels att kontinuerligt följa forskning och andra informationskällor som kan påverka förutsättningarna för tillståndsgivningen. Rådet bör enligt motionärerna också fungera som normgivare i en något bredare funktion än enbart enskilda tillståndsbeslut. I rådets funktion bör dessutom ingå att kontinuerligt vara rådgivande i frågor som rör regler och säkerhetsbestämmelser för de förbund som organiserar kampsporter.
Margareta Andersson och Sven Bergström (båda c) anser i motion Kr27 att det behövs kriterier för vilka riktlinjer som ska gälla för att godtagbar säkerhet ska anses vara uppfylld. Kriterierna bör enligt motionärerna fastställas av en myndighet med medicinska expertkunskaper (yrkande 4).
I samma motion yrkande 5 anser motionärerna att skydd ska användas vid utövande av kampsporter. Hur skydden ska vara utformade bör enligt motionärerna fastställas av en myndighet med medicinska expertkunskaper.
Utskottets ställningstagande
Utskottet förutsätter att även föreskrifter om tillståndsmyndighetens och delegationens närmare uppgifter och fördelningen av uppgifter dem emellan kommer att meddelas i den aviserade förordningen och anser det inte motiverat att utskottet nu tar ställning i dessa frågor. Beträffande frågan om beteckningen råd eller delegation vill utskottet påpeka att det redan finns ett antal delegationer knutna till länsstyrelsen, t.ex. rennäringsdelegationer och miljöprövningsdelegationer som också står för särskild kompetens. Anledning saknas enligt utskottet att ändra den föreslagna beteckningen.
Beträffande motionsyrkandena om de kriterier för godtagbar säkerhet som bör gälla och vilka skydd som ska krävas hänvisar utskottet till vad utskottet ovan anfört om att det inte bör fastställas några generella säkerhetskrav utan det bör ankomma på tillståndsmyndigheten att i varje enskilt fall besluta i frågan efter en samlad bedömning varvid olika kriterier vägs in. När det gäller motionärernas önskemål om medicinska expertkunskaper vid beslutsfattandet erinrar utskottet om att det inom den föreslagna delegationen kommer att ingå personer med medicinskt kunnande.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna Kr18 (fp) yrkande 3 och Kr27 (c) yrkandena 4 och 5.
Befrielse från tillståndsplikt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om att alla kampsportsförbund som ingår i RF bör vara fria från tillståndsplikt.
Motionerna
Kristdemokraterna anser i motionerna Kr28 yrkande 3 och Kr29 yrkande 1 att alla kampsportsförbund som i dag ingår i RF bör vara fria från tillståndsplikt och att detta bör framgå av ett tillägg i 17 § i den föreslagna lagen. De regler som dessa förbund i dag ställer upp anser motionärerna utgöra tillräcklig nivå i form av skydd.
Utskottets ställningstagande
Regeringen konstaterar att den föreslagna regleringen innebär att också sådan verksamhet som bedrivs inom den breda och väl organiserade kampsporten kan komma att omfattas av tillståndsplikten, dvs. även kampsporter inom organisationer som ingår i RF. Enligt regeringens mening är en sådan ordning oundviklig om regleringen under en följd av år ska kunna tillämpas lika för alla kampsporter som tillåter våld som träffar huvudet.
Utskottet vill påpeka att om kampsporter inom organisationer som ingår i RF skulle undantas från tillståndsplikt blev följden att RF i realiteten fick ta på sig uppgiften att pröva om kampsportens tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser ger en godtagbar säkerhet för deltagarna. Det skulle också ankomma på RF att ha kontroll över om tävlingsreglerna eller säkerhetsbestämmelserna ändras efter hand. Detta är enligt utskottets uppfattning ingen lämplig ordning.
Utskottet som delar regeringens bedömning avstyrker motionerna Kr28 (kd) yrkande 3 och Kr29 (kd) yrkande 1.
Befrielse från ansökningsavgift
Utskottets förslag i korthet
Motionsförslag om att ideella allmännyttiga föreningar bör vara befriade från krav på tillståndsavgift avstyrks av utskottet.
Motionen
Peter Pedersen (v) anför i motion Kr24 att man vid tillståndsprövningen av ett kampsportsarrangemang bör göra åtskillnad mellan ideella allmännyttiga föreningar och kommersiella aktörer. Motionären anser att kampsporter som är organiserade i förbund inom RF eller organiseras i andra ideella och allmännyttiga organisationer ska vara befriade från krav på tillståndsavgifter. Regeringen bör enligt motionären återkomma med förslag i denna riktning (yrkande 4).
Utskottets ställningstagande
Regeringen anger beträffande frågan om avgiftsbefrielse att det är varken motiverat eller lämpligt att befria RF:s medlemsförbund från avgift. Avgiften bör, för att uppfattas som rättvis, påföras alla organisationer som ansöker om tillstånd.
Utskottet delar denna uppfattning. Utskottet vill dock påpeka att de kampsportsförbund som för närvarande är medlemmar i RF som regel har en väl fungerande organisation och tydliga regelverk och därigenom torde kunna erhålla tillstånd för kampsportsmatcher för viss tid eller tills vidare.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion Kr24 (v) yrkande 4.
Åtgärder mot oseriösa och olagliga arrangörer
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag som rör åtgärder mot oseriösa och olagliga arrangörer.
Jämför reservation 7 (fp, c).
Motionen
Folkpartiet framhåller i motion Kr18 att det i propositionen saknas en ordentlig analys av hur införandet av en tillståndsplikt kommer att påverka den verksamhet som redan i dag befinner sig i en gråzon. För det första måste enligt motionärerna införandet av lagen åtföljas av en kontroll av de utövare som uppträder oseriöst trots tillstånd. För det andra måste polisen på lokal nivå aktivt följa vad som händer i de klubbar som inte söker tillstånd. För det tredje bör i undantagsfall tillståndsmyndigheten kunna be om registerutdrag ur t.ex. belastningsregistret eller kronofogdemyndighetens register för de personer som står bakom en organisation som söker tillstånd om misstanke finns att verksamheten är oseriös (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
När det gäller motionärernas önskemål om att den nya lagen måste åtföljas av en kontroll av de utövare som uppträder oseriöst sedan tillstånd erhållits vill utskottet framhålla att det åligger tillståndsmyndigheten att kontrollera att kampsportsmatcher anordnas i enlighet med det tillstånd och de villkor som har meddelats i tillståndsbeslutet. För att sådan kontroll ska kunna ske föreslår regeringen att tillståndsmyndigheten ska ha rätt att få tal del av de upplysningar och handlingar av tillståndshavaren som behövs för att kunna pröva en ansökan. Något förslag om att en begäran ska kunna avse ett sådant utdrag ur belastningsregister eller utdrag ur kronofogdemyndighetens register som motionärerna efterfrågar framläggs inte. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning. När det gäller motionärernas påpekande att polisen på lokal nivå aktivt måste följa vad som händer i de klubbar som inte söker tillstånd vill utskottet endast framhålla att detta är en polisiär uppgift som utskottet förutsätter fullgörs av polismyndigheten.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr18 (fp) yrkande 5.
Snabb hantering av tillståndsärenden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet förutsätter att tillståndsmyndigheten inledningsvis ges tillräckliga resurser och avstyrker därmed motionsförslag härom.
Jämför reservation 8 (fp).
Motionen
I motion Kr18 understryker Folkpartiet att det är viktigt att den tillståndsmyndighet som utses vinnlägger sig om att från början skapa goda kontakter med klubbar och förbund som organiserar kampsportsutövare. Motionärerna framhåller också betydelsen av att hanteringen av tillståndsfrågor går snabbt och är enkel så att verksamheter som en klubb planerar för 2007 inte försenas på grund av anhopningen av ärenden som kan förutses när lagen träder i kraft (yrkande 1).
Utskottets ställningstagande
Som anges i propositionen kommer tillståndsmyndigheten under den första tiden efter lagens ikraftträdande att utarbeta föreskrifter och bygga upp kunskapen inom det aktuella området. Dessutom förväntas tillståndsmyndigheten i omedelbar anslutning till ikraftträdandet få pröva om befintliga kampsporter som tillåter våld mot huvudet har godtagbara tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser. Under detta inledningsskede kommer det således som motionärerna påpekar att bli en anhopning av ärenden. Utskottet förutsätter att tillståndsmyndigheten under denna inledande tid ges tillräckliga resurser för att på ett tillfredsställande sätt hinna med den förväntade mängden av ärenden. I enlighet härmed avstyrker utskottet motion Kr18 (fp) yrkande 1.
Vissa villkor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkande om kortare ansökningsfrist och idrottens självständighet rörande tävlingsregler.
Jämför reservation 9 (m).
Motionen
Kent Olsson m.fl. (m) anser i motion Kr21 att propositionen innehåller en rad oklarheter samt saknar argumentering på vissa punkter. Det gäller bl.a. förslaget om en tremånadersfrist för ansökningar. Motionärerna framhåller vidare att det bör vara idrotten själv som ska bestämma tävlingsreglerna (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Som inledningsvis framhållits gäller att en ansökan som avser tillstånd för en eller flera matcher ska göras senast tre månader före matchen eller den första av matcherna. Regeringen anser att det är rimligt att föreskriva en sådan tidsfrist för en ansökan och tillägger att de organisationer som fått tillstånd för viss tid eller tills vidare kan anordna kampsportsmatcher med stöd av det tillståndet och därför inte behöver ansöka om tillstånd tre månader före varje enskild match. Utskottet delar regeringens bedömning att tre månader är väl avvägd tid.
Vad beträffar påpekandet att det är idrotten själv som ska bestämma tävlingsreglerna har regeringen framhållit att det aldrig har varit fråga om att tillståndsmyndigheten i ett tillståndsbeslut ska uppställa alla villkor som ska gälla för en kampsportsmatch. Villkoren för deltagarnas säkerhet ska i första hand framgå av kampsportens egna tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser. De villkor som tillståndsmyndigheten lämnar i tillståndsbeslut bör vara av mer övergripande karaktär.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr21 (m) yrkande 2.
Kampsportens betydelse
Utskottets förslag i korthet
Utskottet, som avstyrker motionsyrkandena, understryker att ett flertal kampsporter har stor betydelse för många ungdomar men vill tydliggöra att den nu föreslagna lagstiftningen inte speciellt omfattar idrottens sociala och integrerande kraft utan har sitt fokus på kampsportsutövarnas säkerhet. Jämför reservation 10 (kd).
Motionerna
I motionerna Kr28 yrkande 2 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) och Kr29 yrkande 3 av Johnny Gylling m.fl. (kd) påpekar motionärerna att regeringen i propositionen tenderar att dra alla kampsporter över en kam. De understryker att det finns tydliga skillnader i regelverk, socialt ansvarstagande och skaderisker när det gäller de olika kampsporterna. Regeringens attityd och omdömen om kampsporter bygger enligt deras mening mer på fördomar än fakta. Kampsporter har ett stramt regelverk och högt ställda medicinska krav för att garantera deltagarnas säkerhet.
I tre motioner understryks kampsporternas sociala betydelse för många ungdomar. Detta görs i motionerna Kr28 yrkande 1 av Kenneth Lantz m.fl. (kd), Kr29 yrkande 4 av Johnny Gylling m.fl. (kd) och Kr26 av Ana Maria Narti (fp). Kampsporter har enligt motionärerna särskild betydelse för ungdomar med en bakgrund som varit kantad av bråk och stök. Med tanke härpå är det enligt motionärerna viktigt att de nya bestämmelserna inte tillämpas med överdriven stränghet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill i likhet med motionärerna understryka att det i Sverige finns ett stort spektrum av kampidrotter och att många av dem är väl etablerade och har en mycket seriös och bred verksamhet inom den svenska idrottsrörelsen. Även många andra förbund som inte är lika etablerade har en verksamhet som i huvudsak stämmer överens med de värderingar som kännetecknar den svenska idrottsrörelsen. Att ett flertal kampsporter har stor betydelse för många ungdomar är också som motionärerna framhåller viktigt att betona.
Utskottet vill dock med anledning av motionerna tydliggöra att den nu föreslagna lagstiftningen inte speciellt omfattar idrottens sociala och integrerande kraft utan har sitt fokus på kampsportsutövarnas säkerhet i de kampsporter som tillåter avsiktliga slag, sparkar och annat våld mot huvudet. Utskottet har emellertid i många tidigare betänkanden framhållit idrottens fysiska och sociala betydelse för utövarna och för samhället. En uppfattning som delats av regeringen. Utskottet finner det därför inte påkallat att i detta sammanhang återigen påtala detta.
Utskottet avstyrker därför motionerna Kr26 (fp), Kr28 (kd) yrkandena 1 och 2 samt Kr29 (kd) yrkandena 3 och 4.
Straffansvar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om att straffansvar ska omfatta endast den som anordnar en kampsportsmatch.
Jämför reservation 11 (m).
Bakgrund
Regeringen föreslår att den som anordnar kampsportsmatch utan tillstånd eller i strid mot ett villkor kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Det gäller också den som skriftligen lämnar oriktig uppgift i ett ansökningsärende. Dessutom föreslår regeringen att vissa som uppsåtligen medverkar - t.ex. såsom deltagare eller domare vid kampsportsmatch som anordnas utan tillstånd - ska kunna dömas till böter.
Motionen
Kent Olsson m.fl. (m) anser i motion Kr21 att det inte kan vara rimligt att t.ex. en utövare av en kampsport ska behöva känna till om anordnaren har ett tillstånd eller ej. Enligt motionärerna bör det endast vara den som arrangerar en kampsportsmatch utan tillstånd som ska kunna straffas för detta. Regeringen bör därför återkomma med förslag till ändring i frågan (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Enligt det nuvarande förbudet mot professionell boxning är det brottsligt att delta i en proffsboxningsmatch. En kriminalisering av deltagande i en otillåten kampsportsmatch ligger som framhålls av regeringen i linje med det förbud som gäller i dag. Utskottet finner också, i likhet med regeringen, att det är viktigt att understryka deltagarnas individuella ansvar. Fråga är om en verksamhet som kan medföra allvarliga skador för deltagarna och deltagandet är en förutsättning för denna verksamhet. Dessutom får många också ersättning för sin medverkan i en otillåten kampsportsmatch. I sammanhanget bör erinras om att endast den som uppsåtligen deltar i en icke tillåten kampsportsmatch kan fällas till ansvar.
De skäl som ovan har anförts för att kriminalisera deltagande kan också åberopas i fråga om straffansvar för andra personer som har inflytande över en kampsportsmatch, t.ex. domare.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr21 (m) yrkande 3.
Professionell brottning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändring i ordningslagen innebärande att professionell brottning inte ska särregleras.
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att det särskilda kravet på tillstånd för professionell brottning i 2 kap. 4 § andra stycket ordningslagen tas bort (förslagspunkt 2).
Utskottets ställningstagande
Professionell brottning är i dag den enda kampsport som särregleras i ordningslagen.
Efter tillkomsten av den nya lagen om kampsporter saknas anledning att behandla professionell brottning på annat sätt än övriga kampsporter. Utskottet anser således i likhet med regeringen att det särskilda kravet på tillstånd för professionell brottning i 2 kap. 4 § andra stycket ordningslagen ska tas bort.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Avslag på propositionen m.m., punkt 1 (m) |
| av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anita Sidén (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om lagstiftningens syfte. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr21 yrkande 1 och avslår motionerna 2005/06:Kr20 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Kr23 yrkande 1, 2005/06:Kr25 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Kr27 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Kr218, 2005/06:Kr354 yrkandena 1 och 3 samt 2005/06:Kr375 yrkande 17.
Ställningstagande
I propositionen föreslås att all kampsport som tillåter slag, sparkar eller annat våld som träffar huvudet ska regleras och tas in i en särskild lag. Moderata samlingspartiet biträder tankarna bakom en ny lag men tycker att det först och främst av den nya lagstiftningen måste framgå att syftet är att komma åt framför allt oseriösa arrangörer och avarter av kampsporter. Lagen får således inte bli en byråkratisk börda för seriösa och etablerade kampsporter och arrangörer. Det är nämligen viktigt att lagstiftningen inte leder till att en "svart" kampsportsverksamhet växer fram, vilket vi är övertygade om kommer att ske om även seriös kampsportsverksamhet i praktiken förbjuds genom föreslagna lagstiftning. Detta bör betonas i författningskommentarerna till lagen och ges regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion Kr21 (m) yrkande 1 och avslå motionerna Kr20 (m) yrkandena 1 och 2, Kr23 (m) yrkande 1, Kr25 (v) yrkandena 1 och 2, Kr27 (c) yrkandena 1 och 2, Kr218 (kd), Kr354 (v) yrkandena 1 och 3 samt Kr375 (fp) yrkande 17.
2. | Avslag på propositionen m.m., punkt 1 (v) |
| av Siv Holma (v) och Rossana Dinamarca (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens proposition 2005/06:147 och begär att regeringen återkommer med förslag till hur en reglering av kampsporter ska utformas. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr25 yrkandena 1 och 2, bifaller delvis motionerna 2005/06:Kr20 yrkande 1, 2005/06:Kr23 yrkande 1 och 2005/06:Kr27 yrkande 1 och avslår motionerna 2005/06:Kr20 yrkande 2, 2005/06:Kr21 yrkande 1, 2005/06:Kr27 yrkande 2, 2005/06:Kr218, 2005/06:Kr354 yrkandena 1 och 3 samt 2005/06:Kr375 yrkande 17.
Ställningstagande
I propositionen vill regeringen införa en lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher som innehåller moment av slag mot huvudet. Av propositionstexten framgår att den föreslagna regleringen torde innebära att såväl professionell boxning som arrangemang av vissa andra kampsporter som i dag genomförs inte kommer att få tillstånd med nuvarande tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser. Vänsterpartiet hävdar att tillståndsprocessen under sådana förhållanden är en helt onödig - och kostnadskrävande - byråkratisering eftersom tillstånd ändå inte kommer att ges. Den professionella boxningens regler är internationella, och en speciell svensk "mjukare" form av proffsboxning kan inte förväntas få genomslag. Ingenting har därmed framkommit som berättigar ett upphävande av förbudet mot professionell boxning. Propositionen bör därför avslås.
Det ovan sagda innebär givetvis inte att det inte behövs reglering av övriga kampsporter. Vänsterpartiet vill dock framhålla vikten av att idrotten självständigt inom givna ramar får utforma sina säkerhetsregler. Den reglering av säkerhetsföreskrifter på detaljnivå som återfinns i propositionstexten kan knappast tjäna säkerheten med tanke på de mycket skilda idrotter som berörs och kan komma att beröras. Regeringen bör återkomma med förslag till hur en reglering av kampsporterna ska utformas.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens proposition och begära att regeringen återkommer med förslag till hur en reglering av kampsporter ska utformas. Riksdagen bör därmed bifalla motion Kr25 (v) yrkandena 1 och 2, bifalla delvis motionerna Kr20 (m) yrkande 1, Kr23 (m) yrkande 1 och Kr27 (c) yrkande 1 samt avslå motionerna Kr20 (m) yrkande 2, Kr21 (m) yrkande 1, Kr27 (c) yrkande 2, Kr218 (kd), Kr354 (v) yrkandena 1 och 3 samt Kr375 (fp) yrkande 17.
3. | Tillstånd att anordna kampsportsmatch, punkt 4 (fp, c) |
| av Lennart Kollmats (fp), Birgitta Sellén (c) och Hans Backman (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar 3 § regeringens förslag till lag om tillståndsplikt för vissa kampsporter med den ändring att bestämmelsen får den mydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr18 yrkande 4 och bifaller delvis proposition 2005/06:147 punkt 1 i denna del.
Ställningstagande
Vi anser att eftersom lagförslaget medger att ett tillstånd att anordna kampsportsmatch kan gälla tills vidare bör i konsekvens härmed idrottsorganisationen åläggas en anmälningsskyldighet att meddela ändrade förhållanden. Det finns annars risk för att förbundet eller klubben själv sätts att tolka om en förändring av dess tävlingsbestämmelser eller andra säkerhetsregler bör motivera en förnyad ansökan. Denna anmälningsskyldighet bör enligt vår uppfattning framgå av lagen för att skapa större klarhet och ett tydligare ansvarsförhållande mellan tillståndsgivaren och idrottsorganisationen. Skyldigheten bör regleras genom ett tillägg till 3 § där ett nytt stycke får följande lydelse: "Organisation som meddelats tillstånd för viss tid eller tills vidare är skyldig att anmäla sådan ändring av sina tävlingsregler, säkerhetsbestämmelser eller andra väsentliga förändringar som kan påverka tillståndsgivningen till tillståndsmyndigheten."
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion Kr18 yrkande 4, delvis bifalla proposition 2005/06:147 punkt 1 i denna del samt anta det föreslagna tillägget till 3 § i reservanternas lagförslag.
4. | Tillståndsmyndighet, punkt 6 (fp, kd, c) |
| av Lennart Kollmats (fp), Birgitta Sellén (c), Hans Backman (fp) och Kenneth Lantz (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om tillståndsmyndighet. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr18 yrkande 2, 2005/06:Kr27 yrkande 3 och 2005/06:Kr28 yrkande 4 och avslår motion 2005/06:Kr354 yrkandena 4 och 5.
Ställningstagande
Vi anser att Socialstyrelsen bör vara tillståndsmyndighet, framför allt med tanke på kravet på medicinsk kompetens. Den medicinska kompetens som en länsstyrelse i egenskap av tillståndsmyndighet annars måste skaffa sig genom en särskild delegation finns med all sannolikhet redan inom Socialstyrelsens verksamhetsfält.
Som Riksdagens ombudsmän och flera länsstyrelser framhållit bör en central förvaltningsmyndighet som Socialstyrelsen vara att föredra framför en länsstyrelse. Socialstyrelsen har dessutom en utbyggd regional tillsynsorganisation som kan vara grunden för en regelbunden tillsyn i enlighet med den nya lagen.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motionerna Kr18 (fp) yrkande 2, Kr27 (c) yrkande 3 och Kr28 (kd) yrkande 4 och avslå motion Kr354 (v) yrkandena 4 och 5.
5. | Tillståndsmyndighetens uppgifter m.m., punkt 7 (fp) |
| av Lennart Kollmats (fp) och Hans Backman (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 5 om tillståndsmyndighetens uppgifter m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr18 yrkande 3 och avslår motion 2005/06:Kr27 yrkandena 4 och 5.
Ställningstagande
Att inrätta en delegation eller ett råd för kampsportsfrågor kan vara en god ordning. Det gör ansvaret tydligt inom den myndighet som handhar tillståndsgivningen, och det förenklar frågan om hur myndigheten ska säkerställa tillgången till erforderlig kompetens. Folkpartiet föredrar beteckningen råd, då det vanligtvis betecknar t.ex. en form av styrelse som är sammansatt av olika parter, t.ex. från Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och Riksidrottsförbundet eller motsvarande.
Rådets funktion bör vara dels att bereda beslut som blir normerande för övrig tillståndsgivning, dels att kontinuerligt följa forskning och andra informationskällor som kan påverka förutsättningarna för tillståndsgivningen. Rådet för kamsportsfrågor bör också fungera som normgivare i en något bredare funktion än för enbart enskilda tillståndsbeslut. I rådets funktion bör ingå att kontinuerligt vara rådgivande i frågor som rör regler och säkerhetsbestämmelser för de förbund som organiserar kampsporter. På så vis skapas en dialog med idrottsutövarna om säkerhetsfrågorna och särskilt den medicinska aspekten, som kan vara viktig för att skapa förtroende och auktoritet för tillståndsgivningen.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion Kr18 (fp) yrkande 3 och avslå motion Kr27 (c) yrkandena 4 och 5.
6. | Tillståndsmyndighetens uppgifter m.m., punkt 7 (c) |
| av Birgitta Sellén (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 6 om tillståndsmyndighetens uppgifter m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr27 yrkandena 4 och 5 samt avslår motion 2005/06:Kr18 yrkande 3.
Ställningstagande
Godtagbar säkerhet är ett begrepp som för Centerpartiet verkar väldigt luddigt och svårt att tolka. Medicinska experter tycker visserligen att tillståndsplikten är ett steg i rätt riktning, men för vår del anser vi att det också behövs kriterier för vilka riktlinjer som ska gälla för att godtagbar säkerhet ska vara uppfylld. Kriterier för godtagbar säkerhet bör enligt Centerpartiets uppfattning fastställas av en myndighet med medicinska expertkunskaper.
Vidare kan anföras att vid utövandet av de kampsporter propositionen omfattar ingår slag och sparkar mot huvudet. För att undvika skador på utövarna ska skydd användas. Hur de ska utformas för att få avsedd effekt finns inte angivet i propositionen, och det anser jag vara en brist. Huvudet och halsen är känsliga områden på kroppen, och även ganska lindrigt våld kan medföra t.ex. whiplash-skador som kan ge men för resten av livet för den som drabbas. Utformningen av skydden bör därför ske i samarbete med och fastställas av en myndighet med medicinska expertkunskaper.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla motion Kr27 (c) yrkandena 4 och 5 samt avslå motion Kr18 (fp) yrkande 3.
7. | Åtgärder mot oseriösa och olagliga arrangörer, punkt 10 (fp, c) |
| av Lennart Kollmats (fp), Birgitta Sellén (c) och Hans Backman (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 7 om åtgärder mot oseriösa och olagliga arrangörer. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr18 yrkande 5.
Ställningstagande
Redan i dag finns ett antal mindre seriösa utövare och arrangörer av kampsporter. Det kan röra sig om allt från små källarklubbar som praktiserar egenkomponerade "kampsporter" utan vare sig utbildade instruktörer eller överinseende av ett idrottsförbund, till arrangörer av tävlingar som marknadsförs med hur våldsamma de är.
Tyvärr saknar regeringens proposition liksom de föregående utredningarna en ordentlig analys av hur införandet av en tillståndsplikt kommer att påverka denna verksamhet som redan i dag befinner sig i ett slags gråzon.
Enligt vår uppfattning måste för det första införandet av lagen åtföljas av en kontroll av de utövare som kan tänkas uppträda oseriöst trots tillstånd. Här måste t.ex. lokala polismyndigheter kunna utbyta information med tillståndsmyndigheten om sådan verksamhet som förefaller misstänkt. Uppgifter om att en klubb kanske inte håller sig till de i tillståndsansökan angivna åldersgränserna, säkerhetsbestämmelserna eller liknande måste resultera i uppföljning från tillståndsmyndigheten.
För det andra måste den lokala polisen aktivt följa vad som händer i de klubbar som inte söker tillstånd. Om en klubb uppger att man endast bedriver träning men aldrig i form av matcher i lagens mening, ska det inte kunna "friköpa" dem från kontroll av att de följer lagens bestämmelser.
För det tredje bör i undantagsfall tillståndsmyndigheten kunna be om registerutdrag ur t.ex. belastningsregistret eller kronofogdemyndighetens register för de personer som står bakom en organisation som ansöker om tillstånd, om misstanke finns att verksamheten är oseriös. Det har visat sig vara en bra metod för att upptäcka oseriösa företag i andra sammanhang. För detta kan det krävas ändringar av regler eller sekretessbestämmelser, som regeringen bör analysera och i så fall återkomma till riksdagen med förslag om.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion Kr18 (fp) yrkande 5.
8. | Snabb hantering av tillståndsärenden, punkt 11 (fp) |
| av Lennart Kollmats (fp) och Hans Backman (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 8 om snabb hantering av tillståndsärenden. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr18 yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser det olyckligt att många utövare av kampsporter i onödan bibringats uppfattningen att huvudsyftet med den lagstiftning som nu föreligger är att förbjuda ett stort antal idrotter betecknade som kampsporter. I själva verket borde det ha framgått redan från början att endast en mindre del av begreppet kampsport kan vara i farozonen för förbud. Därför är det enligt vår uppfattning viktigt att regeringen och den myndighet som utses att vara tillståndsmyndighet verkligen vinnlägger sig om att fr.o.m. nu skapa goda kontakter med klubbar och förbund som organiserar kampsportsutövare.
Det bör vidare påpekas att det kan skapa problem om en stor mängd klubbar och förbund under kort tid söker tillstånd för ett stort antal aktiviteter. Lagen avses träda i kraft den 1 september, men en viss respit för tillståndspliktigheten ges fram t.o.m. den 31 december 2006. Hanteringen av tillståndsfrågor måste kunna gå så snabbt att verksamhet som en klubb planerar för 2007 inte försenas på grund av den anhopning av ärenden som kan förutses när lagen först träder i kraft.
Vi förutser att det i samband med den inledande tillståndsgivningen kommer att finnas ett antal avslag som grundar sig mindre på synpunkter på regelverk eller säkerhetsbestämmelser. Här är det viktigt att den tillståndsgivande myndigheten kan ge tydliga och motiverade avslagsbeslut som kan leda till en dialog med företrädarna för denna sport, i syfte att ge dem möjlighet att vidta erforderliga regeländringar för att senare kunna beviljas tillstånd inom tidsramen. Tillståndsförfarandet bör enligt vår uppfattning utformas så enkelt som möjligt.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion Kr18 (fp) yrkande 1.
9. | Vissa villkor, punkt 12 (m) |
| av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anita Sidén (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 9 om vissa villkor. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr21 yrkande 2.
Ställningstagande
Regeringens proposition innehåller en rad oklarheter som vi anser måste förtydligas. Det handlar om regelverket som är otydligt, men det handlar också om förslaget att ta ut avgifter vid tillståndsprövning, något vi starkt ifrågasätter. Regeln att ansökningarna måste vara inne tre månader före matchdagen är också något vi ifrågasätter, i synnerhet som förslaget inte motiveras i propositionen. Slutligen menar vi att tävlingsreglerna ska bestämmas av idrotten själv. Regeringen måste återkomma med bättre och tydligare förslag i dessa frågor.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion Kr21 (m) yrkande 2.
10. | Kampsportens betydelse, punkt 13 (kd) |
| av Kenneth Lantz (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 10 om kampsportens betydelse. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr28 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:Kr29 yrkandena 3 och 4 samt avslår motion 2005/06:Kr26.
Ställningstagande
Inriktningen i den föreliggande propositionen är i huvudsak bra. Ambitionen att motverka de kampsporter som innebär en risk för hjärnskador är helt i enlighet med Kristdemokraternas intention. Kristdemokraterna anser dock att den betydelse seriös kampsport har för många människor inte framhålls i tillräcklig omfattning. Ungdomar med en uppväxt som varit kantad av bråk och stök vänder sig inte sällan till kampsport. För dem kan kampsportens strikta disciplin med tydliga regler om vad som är rätt och fel vara mycket värdefull. Idrottsledaren kan för många ungdomar vara den enda vuxna person de kan vända sig till. Sportens betydelse för integration ska inte heller underskattas. I klubbarna finns en överrepresentation av ungdomar boende i storstädernas förorter, och för dem spelar kampsporten en viktig roll för ökad integration. Med tanke på kampsportens sociala roll är det viktigt att de nya bestämmelserna inte tillämpas med överdriven stränghet.
Genom att träna seriös kampsport lär sig ungdomar att visa hänsyn till andra, att fungera i ett socialt sammanhang samt att få ge utlopp för sin kreativitet och få en meningsfull fritid. Propositionen tenderar dock att dra alla kampsorter över en kam, trots att det finns tydliga skillnader i regelverk, socialt ansvarstagande och skaderisker. Många kampsporter har ett stramt regelverk och högt ställda medicinska krav för att garantera deltagarnas säkerhet.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla motionerna Kr28 (kd) yrkandena 1 och 2 samt Kr29 (kd) yrkandena 3 och 4.
11. | Straffansvar, punkt 14 (m) |
| av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anita Sidén (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 11 om straffansvar. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr21 yrkande 3.
Ställningstagande
Att delta, vara domare eller sekond i en kampsportstävling som saknar tillstånd föreslås bli straffbart med böter som påföljd. Vi anser att det inte kan vara rimligt att t.ex. en utövare av en kampsport ska behöva känna till om anordnaren har beviljats tillstånd eller ej. Enligt vår mening är det endast den som arrangerar en kampsportstävling utan tillstånd som ska kunna straffas för detta.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion Kr21 (m) yrkande 3.
Särskilda yttranden
1. | Professionell boxning, punkt 2 (m) |
| Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anita Sidén (m) anför: |
Vi har valt att inte reservera oss till förmån för motionerna Kr23 (m) yrkande 2, Kr208 (m), Kr220 (m) och Kr237 (m) med tanke på att de formellt blir tillgodosedda i och med att lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning ska upphävas. Vi vill ändå anföra följande:
I föreliggande proposition föreslås att det nuvarande förbudet mot professionell boxning som gällt sedan 1970 avskaffas och ersätts med en lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher. Vi hälsar avskaffandet av förbudet mot proffsboxning välkommet, eftersom det närmast unika svenska förbudet är otidsenligt och har spelat ut sin roll - detta inte minst mot bakgrund av att svenskar i dag erbjuds en lång rad möjligheter att se professionella boxningsmatcher i någon av de många sportkanaler som finns. Dessutom är proffsboxning tillåten i såväl Finland som Danmark.
Vi utgår från att professionell boxning i framtiden kommer att vara tillåten.
2. | Förutsättningar för att få tillstånd, punkt 3 (m) |
| Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anita Sidén (m) anför: |
Vi vill hänvisa till vår reservation nr 9 (punkt 12) där vi påtalar att det bör vara idrotten själv som bestämmer tävlingsreglerna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2005/06:147 Lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher:
1. | Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher. |
2. | Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ordningslagen (1993:1617). |
Följdmotioner
2005/06:Kr18 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om goda relationer med idrottens organisationer och vikten av ett tydligt, enkelt och snabbt tillståndsförfarande för omfattade idrotter. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Socialstyrelsen bör vara tillståndsmyndighet i frågor som rör kampsporter. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sammansättning m.m. avseende delegation eller råd för kampsportsfrågor. |
4. | Riksdagen beslutar om tillägg till ett nytt stycke 3 § i förslaget till lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher som lyder: Organisation som meddelats tillstånd för viss tid eller tills vidare är skyldig att anmäla sådan ändring av sina tävlingsregler, säkerhetsbestämmelser eller andra väsentliga förändringar som kan påverka tillståndsgivningen till tillståndsmyndigheten. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av tydliga åtgärder mot oseriösa och olagliga arrangörer av kampsportsmatcher. |
2005/06:Kr19 av Johan Linander m.fl. (c):
2005/06:Kr20 av Inger René och Cecilia Magnusson (båda m):
1. | Riksdagen avslår regeringens proposition 2005/06:147. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kampsporter som tillåter slag och sparkar mot huvudet. |
2005/06:Kr21 av Kent Olsson m.fl. (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagstiftningens syfte. |
2. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram nya förslag rörande tillsyn i enlighet med vad som anförs i motionen. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om straffansvaret vid anordnande av kampsportsmatcher utan tillstånd. |
2005/06:Kr22 av Luciano Astudillo och Jan Emanuel Johansson (båda s):
2005/06:Kr23 av Gunnar Axén m.fl. (m):
1. | Riksdagen beslutar att avslå proposition 2005/06:147. |
2. | Riksdagen beslutar att upphäva lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning i enlighet med vad som anförs i motionen. |
2005/06:Kr24 av Peter Pedersen (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att idrottens självständighet principiellt innebär att det är de enskilda idrotterna och deras förbund, som fastställer tävlingsregler och tävlingsbestämmelser för respektive idrott utan direkt eller indirekt inblandning via politiska beslut. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att lagstiftningen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher endast innebär krav på tävlingsregler och tävlingsbestämmelser som anses uppfylla kravet på godtagbar säkerhet för deltagarna för att tillstånd skall ges av ansvarig myndighet samt att allmänna synpunkter, ej underbyggda ställningstaganden och olika värdeomdömen i propositionstexten och olika förarbeten därmed inte skall beaktas vid prövning av tillstånd för olika kampsporter. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ingen enskild kampsport skall, oavsett kampsportens beteckning, anses icke tillåten redan innan ansvarig myndighet gjort en tillståndsprövning utifrån inlämnade tävlingsregler och tävlingsbestämmelser med utgångspunkt i godtagbar säkerhet för deltagarna. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att de kampsporter som är organiserade i förbund inom Riksidrottsförbundet eller organiseras i andra ideella och allmännyttiga organisationer skall vara befriade från krav på tillståndsavgifter. |
2005/06:Kr25 av Rossana Dinamarca m.fl. (v):
1. | Riksdagen avslår proposition 2005/06:147. |
2. | Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till hur en reglering av övriga kampsporter skall utformas. |
2005/06:Kr26 av Ana Maria Narti (fp):
2005/06:Kr27 av Margareta Andersson och Sven Bergström (båda c):
1. | Riksdagen avslår proposition 2005/06:147. |
2. | Riksdagen begär att regeringen snarast lägger fram förslag om förbud mot kampsporter som innehåller våld mot huvudet. |
3. | Riksdagen begär att regeringen vid avslag på motionsförslag 1 återkommer med förslag om att Socialstyrelsen skall vara den myndighet som beviljar tillstånd för enligt propositionen tillståndspliktiga arrangemang. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kriterier för begreppet godtagbar säkerhet fastställs av en myndighet med medicinska expertkunskaper. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kriterier för vilka skydd som skall användas för att uppfylla kravet på godtagbar säkerhet och att kraven skall fastställas av myndighet med medicinska expertkunskaper. |
2005/06:Kr28 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kampsportens sociala betydelse. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om attityder kring kampsport. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att 17 § som reglerar principerna kring föreskrifter om tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser endast skall gälla föreningar som inte är medlemmar i Sveriges Riksidrottsförbund. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillsynsmyndighet. |
2005/06:Kr29 av Johnny Gylling m.fl. (kd):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att 17 § som reglerar principerna kring föreskrifter om tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser endast skall gälla föreningar som inte är medlemmar i Sveriges Riksidrottsförbund. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stryka regleringen gällande tidsåtgång per match och dag. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om attityder kring kampsport. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kampsportens sociala betydelse. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om boxning och professionell boxning. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005
2005/06:Kr208 av Ulf Sjösten och Kent Olsson (båda m):
2005/06:Kr218 av Torsten Lindström (kd):
2005/06:Kr220 av Ola Sundell och Bengt-Anders Johansson (båda m):
2005/06:Kr230 av Johan Linander m.fl. (c):
2005/06:Kr237 av Gunnar Axén och Jan-Evert Rådhström (båda m):
2005/06:Kr354 av Peter Pedersen (v):
1. | Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med lagförslag som gör att olika kampsporter kan utövas på lika villkor i Sverige. |
2. | Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med lagförslag som upphäver förbudet mot proffsboxning i Sverige. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att samtliga idrotter, även kampsporter, som kan uppvisa ett regelverk som ger godtagbar säkerhet för deltagare och åskådare skall godkännas. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att alla kampsporter skall utgå från en tillståndsgivning. |
5. | Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med förslag till lämplig tillståndsgivare för kampsport. |
2005/06:Kr375 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
17. | Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ett generellt tillämpbart regelverk för olika former av kampidrott. |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Reservanternas lagförslag
Förslag till lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher
Reservation 3 (punkt 4)
Regeringens förslag | Reservanternas förslag |
3 § | |
Tillstånd lämnas för en eller flera kampsportsmatcher på ansökan av anordnaren. Tillstånd får också lämnas för viss tid eller tills vidare på ansökan av en organisation som är ansvarig för kampsporten. Ett tillstånd får förenas med villkor. | |
| Organisation som meddelats tillstånd för viss tid eller tills vidare är skyldig att anmäla sådan ändring av sina tävlingsregler, säkerhetsbestämmelser eller andra väsentliga förändringar som kan påverka tillståndsgivningen till tillståndsmyndigheten. |
|
|
|
|