Finansutskottets betänkande 2005/06:FiU5 | |
Utgiftsområde 27 avgiften till Europeiska gemenskapen (prop. 2005/06:1) | |
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen. Utskottet tillstyrker också att regeringen ska bemyndigas att ikläda staten det utgiftsåtagande som följer av EU-budgeten för budgetåret 2006. Två motioner avstyrks.
Till betänkandet har fogats två särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Anslag inom utgiftsområde 27 under 2006 |
| Riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen på det sätt som framgår av bilaga 2 Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:1 utgiftsområde 27 punkt 2. |
2. | Åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2006 |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda statsen de åtanganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2006 avseende åtagandebemyndiganden. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:1 utgiftsområde 27 punkt 1. |
3. | EU:s långtidsbudget |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:U379 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkande 1. |
4. | Ansökan och mottagande av EU-bidrag |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Fi214 av Karin Granbom m.fl. (fp, m, kd, c). |
Stockholm den 29 november 2005
På finansutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Bo Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Hans Hoff (s), Cecilia Widegren (m), Yvonne Ruwaida (mp), Tommy Ternemar (s), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp) och Else-Marie Lindgren (kd).
Redogörelse för ärendet
I budgetpropositionen för 2006 föreslår regeringen för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen att riksdagen dels anvisar anslag enligt regeringens förslag, dels bemyndigar regeringen att ikläda staten de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2006 avseende åtagandebemyndiganden.
Två motioner behandlas i betänkandet.
Propositionens och motionernas förslag återges i bilaga 1 till betänkandet.
Utskottets överväganden
Anslag och åtagandebemyndigande för 2006 inom utgiftsområde 27
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning på utgiftsområde 27. Vidare tillstyrks regeringens förslag att regeringen ska bemyndigas att ikläda staten det utgiftsåtagande som följer av EU-budgeten för budgetåret 2006.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen för budgetåret 2006 anvisar 28 066 000 000 kr till ramanslaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen. Vidare föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2006 avseende åtagandebemyndiganden.
Utgifterna för 2006 utgörs av Sveriges betalningar under året till Europeiska kommissionen avseende EU-budgeten för 2006, inklusive eventuella korrigeringar avseende tidigare år. Avgiften kan dock förändras under löpande budgetår till följd av faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, utfallet av EU-budgeten tidigare år, EU:s tilläggs- och ändringsbudgetar, valutakursförändringar samt andra korrigeringar.
Avgiften består av tullar, särskilda tullar på jordbruksprodukter och sockeravgifter, mervärdesskattebaserad avgift, avgift beräknad på bruttonationalinkomsten samt avgift för att täcka Storbritanniens budgetreduktion.
Finansieringen av EU-budgeten med avgifter från medlemsstaterna avser utgifter enligt betalningsanslag. Åtagandebemyndiganden, däremot, uttrycker utgiftsåtagande för såväl innevarande som kommande år. Åtagandebemyndiganden styrs dels av tidigare fattade beslut, dels av den årliga budgetprocessen. Regeringen föreslår att den bemyndigas att ikläda staten högst det utgiftsåtagande som följer av fastställd EU-budget för 2006 avseende åtagandebemyndiganden.
Medlemsstaternas avgifter ett visst år svarar inte direkt mot åtagandebemyndiganden men kan dock användas som en grov fördelning av åtagandena. I kommissionens budgetförslag föreslås att åtagandebemyndiganden om 121 288 miljoner euro skall ställas till förfogande för 2006 (1 107 359 miljoner kronor räknat på 9,13 kr per euro). Sveriges andel av detta 2006 uppgår med fördelning enligt andel av egna medel till 2,69 %, dvs. 3 263 miljoner euro (29 791 miljoner kronor).
Inga motioner har väckts med anledning av propositionens förslag.
Utskottets ställningstagande
På förslag av finansutskottet har riksdagen den 23 november 2005 ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsram för 2006 för det aktuella utgiftsområdet (bet. 2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34). Under riksdagens fortsatta beredning av anslagen får denna ram inte överskridas. För utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen beslutade riksdagen att fastställa ramen till 28 066 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om åtagandebemyndiganden.
EU:s långtidsbudget
Utskottets förslag i korthet
Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna att regeringen redan driver kravet att EU:s budget inte ska överskrida 1 % av bruttonationalinkomsten. Motionen avstyrks därmed.
Motionen
I motion U379 av Göran Hägglund m.fl. (kd) tas frågan om förhandlingarna om EU:s långtidsbudget upp. Motionärerna erinrar om att Sverige tillsammans med fem andra nettobetalande medlemsländer har framfört att EU:s budget inte bör överstiga 1,0 % av medlemsstaternas samlade bruttonationalinkomst. Kristdemokraterna delar denna uppfattning och menar att EU:s utgifter ska hållas till ett minimum eftersom belastningen på de nettobetalande ländernas skattebetalare annars blir orimligt stor. Kristdemokraterna anser att EU:s utgifter inte ska överskrida 1,0 % av den samlade bruttonationalinkomsten och att varje skattekrona ska användas så effektivt som möjligt. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att regeringen inom EU ska verka för att EU:s långtidsbudget inte ska överskrida 1 % av bruttonationalinkomsten (yrkande 1).
Bakgrund
I den nu aktuella budgetpropositionen (prop. 2005/06:1, utg.omr. 27) anför regeringen att målet för den svenska budgetpolitiken i EU ligger fast i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Detta innebär bl.a. att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom unionen. Målet innebär även att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel. Vidare erinrar regeringen om att Sverige tillsammans med Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Österrike har krävt att ett nytt finansiellt perspektiv - Agenda 2007 - inte ska överstiga 1,00 % av EU:s BNI.
Finansutskottet välkomnade i förra årets betänkande om det aktuella utgiftsområdet (bet. 2004/05:FiU5) att regeringen i diskussionerna om Agenda 2007 hade fört en stram linje och förutsatte att regeringen skulle fortsätta att agera i enlighet med de av riksdagen fastställda målen.
Frågan om det finansiella perspektivet behandlas i EU:s ministerråd. Inför varje möte i ministerrådet där frågan är aktuell samråder regeringen med EU-nämnden om förhandlingarna.
När det gäller frågan om att varje skattekrona ska användas så effektivt som möjligt kan nämnas att kommissionen i sitt meddelande om EU:s långtidsbudget 2007-2013, KOM (2004) 487, analyserar det europeiska mervärde som dess förslag om långtidsbudget ger upphov till. Kommissionen använder sig av kriterierna effektivitet, kostnadseffektivitet och samordning. Av faktapromemoria 2004/05:FPM42 om meddelandet framgår att regeringen håller med om behovet av att analysera och redovisa det europeiska mervärdet av de föreslagna åtgärderna. Regeringen anser dock att den mervärdesanalys som kommissionen presenterar behöver fördjupas.
I en rapport från Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier)
Utskottets ställningstagande
I likhet med motionärerna kan utskottet konstatera att regeringen redan driver kravet om att EU:s budget inte ska överskrida 1,00 % av bruttonationalinkomsten.
Någon riksdagens åtgärd är således inte påkallad och motion U379 (kd) yrkande 1 avstyrks därmed.
Ansökan och mottagande av EU-bidrag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om ansökan och mottagande av EU-bidrag med hänvisning till vidtagna åtgärder.
Motionen
I motion FI214 av Karin Granbom m.fl. (fp, m, kd, c) begärs ett tillkännagivande om behovet av en utredning som ser över vilka strukturella problem som föreligger i samband med ansökan och mottagande av EU-bidrag.
Ett sätt att minska Sveriges nettobetalning till EU vore enligt motionärerna att öka inflödet. Sverige och svenskarna utnyttjar tyvärr inte fullt ut sina möjligheter att få stöd från EU-fonder och EU-program. I dag står regeringen passiv inför det faktum att Sverige förlorar bidrag från EU på grund av att vi själva inte tar itu med svenska hinder. Detta måste ändras.
Bakgrund
Regeringen beslutade i december 2004 om direktiv till en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till en organisation för genomförande av EU:s sammanhållningspolitik m.m. inför den kommande programperioden 2007-2013, Organisationsutredningen för regional tillväxt (dir. 2004:177). Utredningens huvuduppgift är att föreslå former för en bättre samordning mellan EU:s strukturfonder och den svenska nationella regionala utvecklingspolitiken.
I direktiven konstateras att den nuvarande utformningen av genomförandeorganisationerna i realiteten innebär att det finns flera genomförandesystem för den nationella regionala utvecklingspolitiken samt för EU:s sammanhållningspolitik och sysselsättningspolitik. Många av de organisationer och myndigheter, som i en remissbehandling lämnat synpunkter på en tidigare rapport, har förordat en bättre samordning mellan de olika politikområdena.
Utredningen har levererat ett delbetänkande (Stärkt konkurrenskraft och sysselsättning i en ny geografi - en samlad förvaltning med politisk styrning, SOU 2005:93). Slutbetänkandet kommer i januari 2006.
I delbetänkandet konstateras att i den kommande strukturfondsperioden ska fondernas ändamål bli tydligare. Programmen blir färre och ska vara utformade för att komplettera varandra.
Utredningen finner att trots att strukturfonderna tillsammans med den nationella medfinansieringen omfattar mycket stora ekonomiska resurser, är det svårt att utläsa långsiktigt positiva effekter på näringsliv och sysselsättning.
Stödmedlen har av allt att döma fördelats till alltför många små projekt utan enhetligt mål och sammanhang. En ny organisation bör inriktas på så långtgående samordning som möjligt av politikområden som avser regional utveckling för att leda till fler konkurrenskraftiga företag och fler människor i arbete. Förvaltningsorganisationen ska, enligt utredningens uppfattning, bidra till att strategier och program kan förverkligas. I slutbetänkandet kommer man att återkomma med förslag till processer och organisation för att utarbeta regionala och nationella utvecklingsstrategier och program.
Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har i uppdrag att bl.a. identifiera möjliga förenklingar och förbättringar i strukturfondssystemet och förse regeringen med lägesrapporter för samtliga strukturfondsprogram. Nutek arbetar med samordning för att få samma bedömning av projekten hos de olika förvaltningsmyndigheterna och skapar plattformar för att få ut information snabbt och därmed minska riskerna för senare eventuella återbetalningskrav.
Nutek levererar lägesrapporter till regeringen om hur det går i arbetet med EU:s strukturfonder i Sverige. Rapporterna täcker in alla strukturfondsprogram som Sverige tar del av. De visar hur många beslut som har fattats, hur mycket pengar som har betalats ut till projekt och hur mycket som har rekvirerats till Sverige från EU-kommissionen. I en rapport från mars 2005 konstaterar Nutek att beslutstakten, utbetalningstakten och rekvisitionshanteringen är god för de allra flesta program.
I regeringens skrivelse 2005/06:23 Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning anger regeringen att man avser att under 2006 lägga fram en samlad nationell strategi för regional utveckling i syfte att stärka styrningen och dialogen mellan de nationella, regionala och lokala nivåerna. Syftet är att klargöra regeringens mål för den regionala utvecklingspolitiken och genomförandet av sammanhållningspolitiken i linje med Europeiska kommissionens initiativ att stärka den strategiska inriktningen för sammanhållningspolitiken.
Utskottets ställningstagande
Frågan om samordningen mellan EU:s strukturfonder och den svenska nationella regionala utvecklingspolitiken har aktualiserats i den ovan redovisade utredningen. Vidare har Nutek i uppdrag att identifiera möjliga förenklingar och förbättringar i strukturfondssystemet.
Utskottet finner inte skäl till att ställa sig bakom motion Fi214 (fp, m, kd, c), vilken därmed avstyrks.
Särskilda yttranden
1. | EU:s långtidsbudget, punkt 3 (kd) |
| Else-Marie Lindgren (kd) anför: |
Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget är aktuella. Jag vill erinra om att Sverige tillsammans med fem andra nettobetalande medlemsländer har framfört att EU:s budget inte bör överstiga 1,0 % av medlemsstaternas samlade bruttonationalinkomst. Kristdemokraterna delar denna uppfattning och menar att EU:s utgifter ska hållas till ett minimum eftersom belastningen på de nettobetalande ländernas skattebetalare annars blir orimligt stor. Varje skattekrona ska användas så effektivt som möjligt.
Det är av stor vikt att regeringen driver denna linje i de pågående förhandlingarna.
2. | Hanteringen av EU-medel (m, fp, kd, c) |
| Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Cecilia Widegren (m), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp) och Else-Marie Lindgren (kd) anför: |
Regeringen utnyttjar budgetmedel relaterade till EU i syfte att kringgå utgiftstaket och reglerna för budgetprocessen. Vi vill i detta sammanhang framhålla att regeringens sätt att utnyttja EU-ersättningarna till de svenska jordbruksföretagarna i budgetreglerande syfte är helt oacceptabelt. För att regeringen ska klara utgiftstaket utbetalas nu i stort sett alla EU-ersättningar på fel kalenderår, dvs. i början av det påföljande året i stället för i november det år medlen borde utbetalas. Regeringens agerande ger svenska bönder en sämre konkurrensförmåga jämfört med kollegerna i resten av Europa. De EU-ersättningar som förskjuts över årsskiftet motsvarar hela arbetsinkomsten i svenska jordbruk.
Regeringens laborerande med EU-ersättningarna sker i syfte att på papperet klara utgiftstaket men drabbar de svenska jordbrukarna orimligt hårt.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2005/06:1 Budgetpropositionen för 2006 utgiftsområde 27:
1. | Riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2006 avseende åtagandebemyndiganden (avsnitt 5). |
2. | Riksdagen för 2006 anvisar anslag under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen enligt följande uppställning: |
Tusental kronor
Anslag | Anslagstyp |
|
93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen | ramanslag | 28 066 000 |
Summa |
| 28 066 000 |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005
2005/06:Fi214 av Karin Granbom m.fl. (fp, m, kd, c):
2005/06:U379 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen inom EU skall verka för att EU:s långtidsbudget inte skall överskrida 1 % av BNI. |
Bilaga 2
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområdet.
Tusental kronor
Anslag | Utskottets förslag |
93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen (ram) | 28 066 000 |
Summa | 28 066 000 |