Finansutskottets betänkande 2005/06:FiU25 | |
Riksrevisionens årsredovisning för 2005 (redog. RRS10) | |
Sammanfattning
Riksrevisionens årsredovisning för 2005 har överlämnats till riksdagen i form av en redogörelse (redog. RRS10). Utskottet föreslår efter genomförd revision att riksdagen lägger Riksrevisionens årsredovisning till handlingarna. Utskottet föreslår också att anslagssparande över 3 % av den totala anslagsnivån dras in för ramanslagen 90:1 Riksrevisionen och 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag.
Vidare avstyrker utskottet ett motionsyrkande från Kristdemokraterna om revision av programbolagen.
I betänkandet finns en reservation (kd).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Riksrevisionens årsredovisning för 2005 |
| Riksdagen lägger Riksrevisionens årsredovisning för 2005 (redog. 2005/06:RRS10) till handlingarna. |
2. | Riksrevisionens anslagssparande |
| Riksdagen beslutar att det anslagssparande på ramanslagen 90:1 Riksrevisionen och 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag, som vid slutet av budgetåret 2005 översteg 3 % av anslagsbeloppet, ska föras bort som indragning av anslagsbelopp. |
3. | Revision av programbolagen |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr35 av Dan Kihlström m.fl. (kd) yrkande 6. |
Reservation (kd)
Stockholm den 4 maj 2006
På finansutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Agneta Ringman (s), Bo Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Hans Hoff (s), Cecilia Widegren (m), Yvonne Ruwaida (mp), Tommy Ternemar (s), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp) och Siv Holma (v).
Redogörelse för ärendet
Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska myndigheten senast den 22 februari varje år lämna årsredovisning för det senaste budgetåret till riksdagen. Enligt samma lag beslutar Riksrevisionens styrelse om årsredovisning. Styrelsen har överlämnat årsredovisningen för 2005 till riksdagen i form av en redogörelse (redog. 2005/06:RRS10).
Styrelsen har även överlämnat en skrivelse med förslag till hantering av Riksrevisionens anslagssparande (dnr 060-2718-05/06). Riksdagsförvaltningen har yttrat sig med anledning av styrelsens beslut i fråga om anslagssparandet (dnr 250-2692-05/06).
Vidare har utrikesutskottet lämnat ett yttrande i form av ett protokollsutdrag med anledning av anslagssparandet på ramanslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag.
Ingen motion har väckts med anledning av redogörelsen. I betänkandet behandlas dock ett motionsyrkande från Kristdemokraterna om revision av programbolagen.
Finansutskottet ansvarar för att revision görs av Riksrevisionen. För den uppgiften har utskottet anlitat Lindebergs Grant Thornton. Revisionsberättelsen och revisionspromemorian finns tillgängliga hos finansutskottet (dnr 060-2632-05/06).
Utskottets överväganden
Riksrevisionens årsredovisning för 2005
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår efter avslutad revision att riksdagen lägger Riksrevisionens årsredovisning för 2005 till handlingarna
Redogörelsen
Årsredovisningen fastställdes av styrelsen vid ett sammanträde den 15 februari 2006.
Riksrevisionen har två huvuduppgifter: att årligen granska myndigheternas årsredovisning (årlig revision) och att granska om staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser (effektivitetsrevision). Riksrevisionen ska även bedriva internationell verksamhet. Verksamheten finansieras i huvudsak med anslag. En mindre del av den internationella verksamheten finansieras med avgifter.
Verksamhetsgren: Årlig revision
Riksrevisionen har enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. utfört årlig revision av 257 revisionsobjekt under 2005. Därutöver genomförde Riksrevisionen, i enlighet med annan lagstiftning, årlig revision av ett 60-tal bolag och stiftelser, ett 25-tal övriga organisationer samt 4 nordiska institutioner med säte i Sverige.
Granskningen har genomförts enligt god revisionssed, och revisionsberättelser för samtliga revisionsobjekt har lämnats inom utsatt tid. Den samlade bedömningen av den årliga revisionen av myndigheterna var att den finansiella redovisningen i stort fungerar väl inom statsförvaltningen. Av totalt 278 revisionsberättelser lämnades 12 med invändning, vilket är färre än föregående år.
Verksamhetsgren: Effektivitetsrevision
Effektivitetsrevisionen ska enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. främst ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget, genomförandet och resultatet av statlig verksamhet samt åtaganden i övrigt. Effektivitetsrevisionen granskar hela verkställighetskedjan inom statlig förvaltning.
Under 2005 genomfördes 31 effektivitetsgranskningar. Det innebar att målet, som var satt till 30 granskningar, nåddes.
Ny modell för kvalitetssäkring inom effektivitetsrevision
Finansutskottet begärde i samband med sin behandling av Riksrevisionens årsredovisning för 2004 en redogörelse för arbetet med kvalitetssäkring av effektivitetsrevisionen (bet. 2004/05:FiU31 s. 7).
Riksrevisionen införde den 1 januari 2005 en gemensam och enhetlig modell för kvalitetssäkring av effektivitetsrevisionens granskning. Kvalitetssäkring utförs löpande under granskningen i syfte att ge en kontinuerlig återkoppling av utfört arbete. Respektive avdelningschef ansvarar för kvalitetssäkringen, med stöd av ett kvalitetssäkringsråd (med personer som inte tillhör projektet eller den ansvariga avdelningen). Kvalitetssäkring sker vid fem tillfällen under respektive granskning.
Syftet med modellen är dels att fånga upp och åtgärda eventuella brister under granskningens gång, dels att bidra till verksamhetens utveckling. Generella erfarenheter från kvalitetssäkringen redovisas två gånger om året. Förutom de åtgärder som vidtas i de enskilda granskningarna med anledning av kvalitetssäkringen ska även en vägledning för effektivitetsrevision utarbetas.
Indikatorer på vilka effekter granskningarna leder till
Enligt Riksrevisionen är det svårt att entydigt härleda och isolera effekterna av en viss granskning. Två indikatorer i sammanhanget är dock hur granskningarna tas emot och behandlas av riksdagen samt vilka åtgärder som regeringen redovisar.
Fram t.o.m. utgången av 2005 har riksdagen slutbehandlat totalt 19 framställningar från Riksrevisionens styrelse. Av dessa ledde 5 till bifall eller delvis bifall.
I budgetpropositionen för 2006 omnämns samtliga rapporter från effektivitetsrevisionen som publicerats sedan föregående års budgetproposition. I de flesta fall kommenteras också de förslag som lämnas i rapporterna. Någon uppföljning av rekommendationer som getts i tidigare års granskningsrapporter görs dock inte.
Verksamhetsgren: Internationell verksamhet
Enligt Riksrevisionens instruktion får myndigheten inom sitt verksamhetsområde utföra uppdrag och tillhandahålla tjänster på det internationella området. Riksdagen har tilldelat Riksrevisionen ett anslag för internationellt utvecklingssamarbete. Anslaget uppgick 2005 till 46 miljoner kronor, varav knappt 32 miljoner kronor utnyttjades.
Riksrevisionen är Sveriges Supreme Audit Institution (SAI) och företräder Sverige internationellt inom området statlig revision.
Externrevisionen
Enligt lag (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen svarar finansutskottet för att det görs en revision av myndigheten. För detta anlitar utskottet revisionsfirman Lindebergs Grant Thornton. Revisionsberättelse samt revisionspromemoria inkom till finansutskottet den 15 mars 2006. I revisionsberättelsen konstateras att årsredovisningen har upprättats i enlighet med förordningen om myndigheters årsredovisning m.m., anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten. Årsredovisningen bedöms vara i allt väsentligt rättvisande.
Av revisionspromemorian framgår att arbetet med att upprätta och kvalitetssäkra bokslut och årsredovisning fungerat bra när det gäller den finansiella delen av årsredovisningen. Dock kan de informativa delarna av årsredovisningen förbättras vad avser de krav som ställs i anslagsdirektivet. Enligt externrevisorerna kan analysen av hur uppsatta mål har uppfyllts utvecklas och göras tydligare.
Vidare påpekas att rutinerna för fördelning av overheadkostnader har förbättrats väsentligt under året i samband med att en ny ekonomistyrningsmodell införts.
Externrevisorn har även synpunkter på det höga anslagssparandet, vilka redovisas nedan i avsnittet "Riksrevisionens anslagssparande".
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att den anlitade revisorn bedömer att Riksrevisionens årsredovisning i allt väsentligt är rättvisande. Revisionsberättelsen är således ren.
Nya modellen för kvalitetssäkring
I enlighet med vad utskottet tidigare efterfrågat presenterar Riksrevisionen i årsredovisningen sin nyligen införda modell för kvalitetssäkring. Utskottet anser det värdefullt att en sådan modell nu införts. Konstruktionen med ett kvalitetssäkringsråd med personer som inte tillhör projektet bör kunna bidra till att avstämningarna under arbetets gång görs på ett objektivt sätt.
Effekterna av Riksrevisionens granskningar
Utskottet har tidigare påpekat vikten av att effekterna av Riksrevisionens granskningar närmare analyseras (bet. 2005/06:FiU2). Har staten fått ett mer effektivt utbyte av sina insatser tack vare Riksrevisionens verksamhet? Riksrevisionen anger i årsredovisningen att relevanta indikatorer på effekter kan vara hur granskningarna tas emot och behandlas av riksdagen samt vilka åtgärder regeringen redovisar med anledning av rapporterna.
Beträffande förstnämnda indikator är utskottet tveksamt till om riksdagsbehandlingen av styrelsens framställningar säger något om effekterna. Tvärtom kan en sådan indikator bli missvisande. Att exempelvis riksdagen lägger en granskningsrapport till handlingarna eller avslår densamma kan ibland bero på att regeringen redan vidtagit relevanta åtgärder, dvs. att granskningen fått avsedd effekt och att några ytterligare åtgärder från riksdagens sida inte är nödvändiga. Skälet till avslaget kan också vara mer riksdagsinternt t.ex. att frågan nyligen har varit föremål för riksdagsbehandling.
Den andra indikatorn - regeringens åtgärder med anledning av rapporterna - är enligt utskottet mer intressant. Här anser dock utskottet att redogörelsen borde vara mer djupgående, och även omfatta Riksrevisionens egen utvärdering av vilka effekter deras granskningar fått. En lämplig ordning skulle kunna vara att Riksrevisionen avvaktar med att försöka bedöma resultatet av sin granskning till dess att regeringen redovisat vilka åtgärder man vidtagit med anledning av granskningen. Granskningsrapporterna ska ju lämnas till regeringen oavsett om de går via riksdagen eller inte. Regeringen redovisar i budgetpropositionen vilka åtgärder man avser att vidta eller har vidtagit med anledning av de olika granskningarna. Finansutskottet kommenterar i sitt betänkande med anledning av riksrevisionens årliga rapport (senast i bet. 2005/06:FiU15) de åtgärder regeringen redovisat. En naturlig ordning vore enligt utskottets mening att riksrevisorerna därefter, i årsredovisningen eller i annat sammanhang, bedömde vilka effekter deras granskning lett till.
Utskottet noterar att även externrevisorn efterfrågar en tydligare och mer kvalitativ återrapportering till riksdagen i fråga om i vilken utsträckning uppställda mål nåtts.
Riksrevisionens OH-kostnader
Utskottet anser att det är tillfredsställande att, som externrevisorn konstaterar, rutinerna för fördelning av overheadkostnader (OH-kostnader) har förbättrats i och med en ny ekonomistyrningsmodell.
Utskottet noterar vidare att nivån på Riksrevisionens gemensamma OH-kostnader var drygt 33 % av de totala kostnaderna (enligt en sammanställning från Riksrevisionens ekonomienhet). Detta kan jämföras med ESV:s undersökning av myndigheternas OH-kostnader (Nyckeltal för OH-kostnader 2005:3), där genomsnittet för staten hamnade på ca 25 %. Skillnaden i förhållande till genomsnittet förklaras framför allt av Riksrevisionens högre kostnader för IT.
Utskottet föreslår att riksdagen med det anförda lägger redogörelsen till handlingarna.
Riksrevisionens anslagssparande
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att anslagssparande över 3 % av det totala anslaget 2005 dras in för ramanslagen 90:1Riksrevisionen och 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag.
Redogörelsen
Av tabell 1 framgår att det utgående totala anslagssparandet för 2005 var ca 34,6 miljoner kronor.
Tabell 1. Anslagssparande 2005
1000-tal kronor
Särskilt högt är anslagssparandet för den internationella verksamheten. Av 46 miljoner kronor i anslag utnyttjades knappt 32 miljoner kronor. Det omställningsarbete som är följden av övergången 2004 från biståndsinsatser finansierade av Sida till en verksamhet som bedrivs med eget anslag har fortsatt under 2005. Arbetet med att skapa stabila rutiner för verksamheten har enligt Riksrevisionen bidragit till att verksamhetsvolymen under 2005 inte svarat mot anvisat anslag.
Riksrevisionens styrelse anger i redogörelsen att man ska återkomma till frågan om hanteringen av Riksrevisionens anslagssparande. Styrelsen beslutade vid sammanträdet den 15 mars att föreslå riksdagen att anslagssparande över 3 % på Riksrevisionens båda anslag dras in.
Externrevisionen
Externrevisorerna konstaterar att Riksrevisionen i förra årets årsredovisning uppgav att anslagssparandet för 2004 till stor del berodde på att myndigheten var under uppbyggnad och att en verksamhetsnivå i överensstämmelse med anslagstilldelningen skulles uppnås 2005. Så har inte blivit fallet.
Externrevisorerna efterlyser en kommentar och analys av hur det höga anslagssparandet påverkat myndighetens förmåga att nå uppställda mål. För den internationella verksamheten är anslagssparandet hela 31 % av anslagsramen, vilket kan indikera att tilldelat anslag är överdimensionerat.
Utrikesutskottets yttrande
Utrikesutskottet har lämnat ett yttrande i form av ett protokollsutdrag om anslagssparandet på anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag. Utrikesutskottet tillstyrker den föreslagna indragningen av anslagssparande utöver 3 % av anslagsnivån.
Utskottets ställningstagande
Riksrevisionens styrelse anger i redogörelsen att man ska återkomma till frågan om hanteringen av Riksrevisionens anslagssparande. Styrelsen beslutade vid sammanträdet den 15 mars att föreslå riksdagen att anslagssparande över 3 % på Riksrevisionens båda anslag dras in.
Riksdagsförvaltningen har yttrat sig över styrelsens beslut i denna fråga och hade inget att erinra mot förslaget.
Utskottet noterar också att utrikesutskottet i sitt yttrande förordar att anslagssparande över 3 % på anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag dras in. Finansutskottet anser att motsvarande indragning bör göras även på anslag 90:1 Riksrevisionen. Det betyder sammantaget att av det totala utgående anslagssparandet på 34 575 tkr (se tabell 1) får Riksrevisionen behålla 9 724 tkr. Resterande belopp, dvs. 24 851 tkr, dras in. Fördelat per anslag blir indragningarna för anslag 90:1 Riksrevisionen 10 950 tkr och för anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag 13 901 tkr.
Vidare kan utskottet konstatera att Riksrevisionens anslagssparande för 2005 var marginellt lägre än året dessförinnan. Samtidigt uppgavs i fjolårets årsredovisning att anslagssparandet till stor del berodde på att myndigheten var under uppbyggnad, men att en verksamhetsnivå i överensstämmelse med anslagstilldelningen skulle uppnås 2005. Så har alltså inte blivit fallet. När det gäller den internationella verksamheten är anslagssparandet särskilt högt, drygt 30 % av anslagsramen. I sistnämnda fall anser utskottet att frågan om anslagets storlek bör omprövas i samband med höstens anslagsberedning.
Revision av programbolagen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion från Kristdemokraterna som handlar om programbolagens självständighet och revision. Utskottet anser att den revision Riksrevisionen svarar för är en viktig del av riksdagens kontrollmakt.
Jämför reservation (kd).
Motionen
I motion Kr35 yrkande 6 av Dan Kihlström m.fl. (kd) behandlas ägandet och revisionen av de statliga programbolagen (Sveriges Radio AB, Utbildningsradion AB och Sveriges Television AB). Enligt motionärerna har programbolagen genom att ägas av en särskild stiftelse en friare ställning jämfört med andra statliga bolag. Dock har det under senare tid fattats beslut och lagts förslag som kan rubba tilltron till att programbolagen bedriver sin verksamhet på ett självständigt sätt och i allmänhetens tjänst. Riksrevisionen har beslutat att utse revisorer i programbolagen, något som stiftelsen menar är felaktigt då man anser att programbolagen inte omfattas av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Programbolagen bör därför inte ingå i det revisionsuppdrag som Riksrevisionen har utan behandlas som privata aktiebolag.
Motionärerna anser också att det är tveksamt om den effektivitetsrevision som Riksrevisionen utför är förenlig med det oberoende som programbolagen ska ha.
Vidare betonar motionärerna att avkastningen på förvaltningsstiftelsens kapital varierar med börsutveckling och ränteläge. Detta i förening med ökade kostnader för revision och uppföljning innebär att förvaltningsstiftelsen på sikt behöver ett kapitaltillskott.
Utskottets ställningstagande
Med anledning av vad som framförs i motionen vill utskottet först klarlägga att syftet med att Riksrevisionen utser revisor i programbolagen naturligtvis inte är att minska tilltron till bolagens självständighet utan snarare tvärtom. Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt. Riksdagens kontroll ska bidra till att regeringen och myndigheterna följer lagarna, arbetar effektivt och att medborgarna känner förtroende för den offentliga makten.
Grunden till att Riksrevisionen granskar programbolagen finns i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Enligt denna får Riksrevisionen granska den verksamhet som bedrivs av staten i form av aktiebolag, om verksamheten är reglerad i lag eller någon annan författning eller om staten som ägare eller genom tillskott av statliga anslagsmedel eller genom avtal eller på något annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten. Utskottet anser att staten har ett bestämmande inflytande över programbolagen genom den omfattande reglering som sker av verksamheten t.ex. i bolagsordning, anslagsvillkor och beslut om årliga anslag. Därmed får Riksrevisionen granska verksamheten samt förorda revisorer enligt 9 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551).
Motionärerna tar även upp frågan om kostnaderna för revisionen. I det sammanhanget kan utskottet konstatera att kostnaden för den revision som bedrivs av de av Riksrevisionen förordade revisorerna uppgick till 600 000 kr för räkenskapsåret 2005. Detta ska ställas i relation till programbolagens redovisade omsättning samma år på 6,7 miljarder kronor. Det är inte heller fråga om någon "dubbel" revision. Den i respektive programföretag av Riksrevisionen förordnade revisorn arbetar tillsammans med den bolagsstämmovalde revisorn och den av regeringen utsedde revisorn. Man arbetar utifrån en revisionsplan där en arbetsfördelning görs i syfte att få en kostnadseffektiv revision där de olika revisorernas kompetens på bästa sätt tillvaratas.
Utskottet avstyrker motion Kr35 (kd) yrkande 6.
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Revision av programbolagen, punkt 3 (kd) |
av Mats Odell (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om revision av programbolagen. Därmed bifaller riksdagen motion
2005/06:Kr35 av Dan Kihlström m.fl. (kd) yrkande 6.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att public service, eller radio och tv i allmänhetens tjänst som det också kallas, har en mycket viktig uppgift att fylla. Genom att överlämna ägandet till en särskild förvaltningsstiftelse har riksdagen visat viljan och värdet i att programbolagen är självständiga och ägarmässigt så långt borta från staten som möjligt.
Jag anser att det är fel att Riksrevisionen ska utse revisorer i programbolagen, då programbolagen enligt min mening inte omfattas av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Sveriges Radio AB, Utbildningsradion AB och Sveriges Television AB bör därför inte ingå i det revisionsuppdrag som Riksrevisionen har utan behandlas som ett privat aktiebolag. Det är vidare tveksamt om den effektivitetsrevision som Riksrevisionen utför är förenlig med det oberoende som programbolagen ska ha.
Jag tillstyrker därmed motion Kr35 (kd) yrkande 6.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Redogörelsen
Motion väckt med anledning av prop. 2005/06:112
2005/06:Kr35 av Dan Kihlström m.fl. (kd):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det självständiga ägandet och revisionen. |
Utrikesutskottets protokollsutdrag 2005/06:30.6