Finansutskottets betänkande 2005/06:FiU2 | |
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (prop. 2005/06:1) | |
Sammanfattning
Finansutskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag till fördelning av utgifter på anslag inom utgiftsområde 2.
Med hänvisning till de initiativ regeringen tagit för att effektivisera förvaltningen inom utgiftsområdet avstyrker utskottet motionsförslag om en översyn av myndigheternas uppdrag.
Utskottet avstyrker också en motion om statens administrativa kostnader, då regeringen redan påbörjat ett arbete i den riktning som motionärerna efterfrågar.
Vidare avstyrker utskottet två motionsyrkanden om SCB:s uppdragsverksamhet och organisation. Detta mot bakgrund av att ett flertal åtgärder genomförts inom SCB för att komma till rätta med de oklarheter som motionärerna åberopar.
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att genomföra en nationell kostnadsberäkning på mäns våld mot kvinnor och barn. Detta görs med åberopande av den jämställdhetsproposition som för närvarande bereds i Regeringskansliet och där denna fråga kommer att behandlas.
Utskottet avstyrker även motionsförslag om generationsräkenskaper, genderbudgetering inom EU, SBAB:s uppdrag samt statliga spel.
Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen och avstyrker samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns 6 reservationer och 5 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Anslagen för 2006 inom utgiftsområde 2 | |
| a) | Fördelning av anslagen inom utgiftsområde 2 |
| Riksdagen anvisar anslag för 2006 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning i enlighet med bifogad specifikation. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:1 utgiftsområde 2 punkterna 7 och 13 samt avslår motionerna 2005/06:Fi281 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2 och 8, 2005/06:Fi306 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) yrkandena 2, 4 och 6, 2005/06:Fi311 av Roger Tiefensee m.fl. (c) och 2005/06:Fi315 av Mikael Odenberg m.fl. (m). | |
| b) | Investeringsplan för Riksrevisionen |
| Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Riksrevisionen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:1 utgiftsområde 2 punkt 8. | |
| c) | Låneram för Riksrevisionen |
| Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2006 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten inom en ram av högst 45 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:1 utgiftsområde 2 punkt 9. | |
| d) | Anslagskredit för Riksrevisionen |
| Riksdagen beslutar att för anslag 90:1 Riksrevisionen ska det 2006 finnas en anslagskredit på högst 3 % av anvisat anslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:1 utgiftsområde 2 punkt 10. | |
| e) | Anslagssparande för Riksrevisionen |
| Riksdagen beslutar att det anslagssparande på ramanslag 90:1 Riksrevisionen som vid slutet av budgetåret 2004 översteg 3 % av anslagsbeloppet för myndigheten ska föras bort som indragning av anslagsbelopp. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:1 utgiftsområde 2 punkt 11. | |
| f) | Räntekontokredit för Riksrevisionen |
| Riksdagen beslutar att Riksrevisionen för 2006 får ha en kredit på sitt räntekonto i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 32 499 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:1 utgiftsområde 2 punkt 12. | |
2. | Statens fastighetsverk | |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan samt bemyndigar regeringen att för 2006 besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 10 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:1 utgiftsområde 2 punkterna 2 och 3. | |
3. | Fortifikationsverket | |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan samt bemyndigar regeringen att för 2006 besluta om att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 6 925 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:1 utgiftsområde 2 punkterna 4 och 5. | |
4. | Målen för politikområdet Finansiella system och tillsyn | |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Fi306 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) yrkandena 1 och 3. | |
Reservation 1 (kd)
5. | Premiepensionsmyndigheten |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2006 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 3 miljarder kronor för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:1 utgiftsområde 2 punkt 6. |
6. | Uppdragen för myndigheterna inom utgiftsområde 2 |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Fi281 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1. |
Reservation 2 (fp)
7. | Statens administrativa kostnader |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Fi314 av Roger Tiefensee m.fl. (c) yrkande 8. |
Reservation 3 (c)
8. | Statistiska centralbyråns uppdragsverksamhet och organisation |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Fi211 av Gunnar Andrén och Eva Flyborg (båda fp) yrkandena 1 och 2. |
9. | Kostnaden för mäns våld mot kvinnor |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:So641 av Gudrun Schyman (-) yrkande 6. |
10. | Generationsräkenskaper |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Fi206 av Tobias Krantz (fp). |
11. | Genderbudgetering inom EU |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Fi208 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (båda s). |
12. | Gränsstatistik |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Fi289 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s). |
13. | Statistik över ideella organisationers vård och omsorg |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk526 av Kenneth Johansson m.fl. (c, m, fp, kd) yrkande 4. |
Reservation 4 (m, fp, kd, c)
14. | Mått på hållbar ekonomisk tillväxt |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ525 av Anita Brodén m.fl. (fp, kd, c, mp) yrkande 5. |
15. | Premiepensionssystemets efterlevandeskydd |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:1 utgiftsområde 2 punkt 1. |
16. | Om SBAB:s uppdrag m.m. |
| Riksdagen godkänner att uppdraget för SBAB utvidgas till att även omfatta inlåning från allmänheten. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:1 Utgiftsområde 24 punkt 9 och avslår motionerna 2005/06:Fi281 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3, 2005/06:N386 av Maria Larsson m.fl. (kd) yrkande 22 och 2005/06:N477 av Per Bill m.fl. (m) yrkande 2. |
Reservation 5 (m, fp, kd, c)
17. | Statliga spel |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Kr255 av Kent Olsson m.fl. (m) yrkande 11. |
Reservation 6 (m)
Stockholm den 1 december 2005
På finansutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Mikael Odenberg (m)*, Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m)*, Bo Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp)*, Roger Tiefensee (c)*, Hans Hoff (s), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp), Tomas Högström (m)*, Gunnar Nordmark (fp)* och Else-Marie Lindgren (kd)*.
* Avstår från ställningstagande under förslagspunkt 1.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning.
Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet redovisar sina ställningstaganden i särskilda yttranden.
Belopp i 1 000-tal kronor
| Politikområde Anslag | Utskottets förslag |
|
|
|
1 | Effektiv statsförvaltning |
|
1 | Konjunkturinstitutet (ram) | 48 082 |
2 | Ekonomistyrningsverket (ram) | 94 645 |
3 | Statskontoret (ram) | 61 713 |
4 | Täckning av merkostnader för lokaler (ram) | 422 |
5 | Statistiska centralbyrån (ram) | 444 330 |
6 | Kammarkollegiet (ram) | 31 239 |
7 | Nämnden för offentlig upphandling (ram) | 8 171 |
8 | Nya förvaltningspolitiska myndigheten (ram) | 47 137 |
9 | Ekonomiska rådet (ram) | 2 483 |
10 | Arbetsgivarpolitiska frågor (ram) | 7 443 |
11 | Statliga tjänstepensioner m.m. (ram) | 8 588 000 |
12 | Statliga kompetensöverföringsjobb (ram) | 360 000 |
13 | Statens kvalitets- och kompetensråd: Avvecklingskostnader (ram) | 2 500 |
|
|
|
2 | Finansiella system och tillsyn |
|
1 | Finansinspektionen (ram) | 187 756 |
2 | Insättningsgarantinämnden (ram) | 7 590 |
3 | Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader (ram) | 267 805 |
4 | Bokföringsnämnden (ram) | 8 291 |
5 | Avsättning för garantiverksamhet (ram) | 1 400 |
6 | Finansmarknadsrådet (ram) | 1 016 |
|
|
|
90 | Anslag som inte ingår i något politikområde |
|
1 | Riksrevisionen1(ram) | 279 987 |
2 | Försök med trängselskatt i Stockholm (ram) | 1 358 860 |
|
|
|
| Summa för utgiftsområdet | 11 808 870 |
|
|
|
1 Anslag avsett för Riksrevisionen.
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Riksdagen har på förslag av finansutskottet den 23 november 2005 fastställt ramar för 2006 för vart och ett av statsbudgetens 27 utgiftsområden. I detta betänkande tar utskottet ställning till hur anslagen inom utgiftsområde 2 ska fördelas inom den fastställda ramen. Utskottet behandlar också ett antal andra frågor inom utgiftsområdet som rests dels av regeringen, dels i motioner. Propositionens och motionernas förslag återges i bilaga 1.
Den 29 november 2005 hölls en intern utfrågning av de tre riksrevisorerna Lennart Grufberg, Eva Lindström och Kjell Larsson med anledning av utskottets behandling av Riksrevisionens anslag. Vidare hölls den 12 oktober 2005 en intern utfrågning av Ingrid Bonde, generaldirektör på Finansinspektionen, och statssekreterare Katinka Hort, Finansdepartementet. Utfrågningen ägde rum som ett led i behandlingen av proposition 2004/05:165 Nya regler för tjänstepensionsinstitut, men även frågor av relevans för fördelningen av utgifter på utgiftsområde 2 berördes.
I bilaga 2 återges det lagförslag i budgetpropositionen om premiepensionssystemets efterlevandeskydd som utskottet behandlar i detta betänkande.
Betänkandets disposition
I kapitel 1 Anslagen för 2006 inom utgiftsområde 2 behandlas översiktligt utgiftsområdets samtliga anslag.
I kapitel 2 Politikområdet effektiv statsförvaltning behandlas mer ingående de anslag/myndigheter inom utgiftsområde 2 som faller under nämnda politikområde. I kapitlet behandlas även de helt avgiftsfinansierade myndigheterna Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.
I kapitel 3 Politikområdet Finansiella system och tillsyn behandlas på motsvarande sätt anslagen inom detta politikområde. Utöver anslagen behandlas även den helt avgiftsfinansierade Premiepensionsmyndigheten.
Kapitel 4 Anslag utanför politikområden behandlar anslaget till Riksrevisionen samt anslaget till försöket med trängselskatt. Dessa anslag ligger inte inom något politikområde.
I kapitel 5 Övriga frågor behandlas ett antal frågor som rör utgiftsområde 2 men som inte påverkar utgifterna budgetåret 2006.
Utskottets överväganden
1 Anslagen för 2006 inom utgiftsområde 2
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens och Riksrevisionens styrelses förslag till fördelning av utgifter inom utgiftsområde 2.
Därutöver tillstyrker utskottet förslag från Riksrevisionens styrelse om investeringsplanen för Riksrevisionen samt bemyndigande för Riksrevisionen att ta upp lån i Riksgäldskontoret på högst 45 miljoner kronor för investeringar i anläggningstillgångar. Vidare tillstyrker utskottet förslag att Riksrevisionen ska ha en anslagskredit på högst 3 % samt förslag om indragning av delar av Riksrevisionens anslagssparande. Slutligen tillstyrker utskottet förslaget att Riksrevisionens räntekontokredit i Riksgäldskontoret får uppgå till högst 32,5 miljoner kronor.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning består av 21 anslag fördelade på två politikområden, Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och tillsyn. Därutöver innehåller utgiftsområdet vissa anslag som inte ingår i något politikområde, dels anslaget för Riksrevisionen, som har riksdagen som huvudman och som regeringen därför inte knutit till ett visst politikområde, dels anslaget för försöket med trängselskatt i Stockholm. I tabell 1.1 redovisas regeringens respektive oppositionspartiernas förslag till ramar för samtliga anslag inom utgiftsområde 2.
Tabell 1.1 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till fördelning av utgifter inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 2006
Tusental kronor
Propositionen
I jämförelse med föregående års budgetproposition har utgiftsområdets innehåll och struktur förändrats något, främst inom politikområdet Effektiv statsförvaltning. En närmare redogörelse för dessa förändringar görs i kapitel 2.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen (yrkande 7) att de sammanlagda anslagen inom utgiftsområdet 2006 uppgår till ca 11,8 miljarder kronor och fördelas enligt tabell 1.1. Nivån motsvarar den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet.
Motionerna
I motionerna Fi315 (m), Fi281 (fp), Fi306 (kd) och Fi311 (c) lämnar oppositionspartierna förslag till alternativa anslagsnivåer. Samtliga alternativa förslag ligger under den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet behandlar i följande kapitel regeringens och i förekommande fall partiernas förslag till anslag inom utgiftsområde 2. I samtliga fall tillstyrker utskottet regeringens och Riksrevisionens styrelses förslag till anslag.
Därutöver tillstyrker utskottet förslaget från Riksrevisionens styrelse att riksdagen ska godkänna investeringsplanen för Riksrevisionen samt att Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att ta upp lån i Riksgäldskontoret på högst 45 miljoner kronor för investeringar i anläggningstillgångar. Vidare tillstyrker utskottet styrelsens förslag att det på anslag 90:1 Riksrevisionen ska finnas en anslagskredit på högst 3 % samt att det anslagssparande som fanns på detta anslag vid slutet av budgetåret 2004 och som översteg 3 % av anslagsbeloppet dras in. Slutligen tillstyrker utskottet styrelsens förslag att Riksrevisionens räntekontokredit i Riksgäldskontoret får uppgå till högst 32,5 miljoner kronor.
Därmed tillstyrker utskottet yrkandena 7-13 för utgiftsområde 2 i budgetpropositionen. Utskottet avstyrker motionerna Fi315 (m), Fi281 (fp) yrkande 2 och 8, Fi306 (kd) yrkandena 2, 4 och 6 samt Fi311 (c).
2 Politikområdet Effektiv statsförvaltning
2.1 Mål och resultat inom politikområdet
Utskottets bedömning i korthet
Utskottet anser att avsnitten om resultatredovisning är textmässigt omfattande och innehåller en hel del värdefull och fördjupande information om de resultat som uppnåtts inom olika verksamhetsområden. Emellertid görs ingen tydlig koppling till själva anslagsförslagen. Redogörelser för hur respektive myndighet bidrar till måluppfyllelsen inom det berörda politikområdet saknas i stor utsträckning. På motsvarande sätt är även kopplingen mellan resultatredovisningen i verksamhetsområdestermer (som i vissa fall omfattar delar av en myndighet) och anslagen oklar.
Det övergripande målet för hela politikområdet är att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas av hög produktivitet, god kvalitet och bra service till nytta för beslutsfattare, medborgare och näringsliv. Politikområdet är indelat i fem delområden (s.k. verksamhetsområden) och för varje delområde anges i propositionen hur verksamheten inom delområdet ska bidra till att politikområdets mål uppnås.
Delområdet Styrning, ledning och verksamhetsutveckling omfattar Statskontoret, Ekonomistyrningsverket (del av), Kammarkollegiet, Nämnden för offentlig upphandling (NOU) samt Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR). Sistnämnda myndighet avvecklas vid utgången av 2005 och fr.o.m. 2006 ingår i stället en ny förvaltningspolitisk myndighet. Målet för delområdet är att utveckla styrning och ledning, ekonomisk styrning och organisering av statlig förvaltning samt att säkerställa att alla myndigheter systematiskt och kontinuerligt bidrar till förvaltningens verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning i syfte att uppnå en effektiv statsförvaltning.
Delområdet Statliga arbetsgivarfrågor omfattar Arbetsgivarverket, Statens pensionsverk och vissa nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området samt Trygghetsstiftelsen. Målet för delområdet är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att relevant kompetens finns för att åstadkomma efterfrågat resultat.
Delområdet Statistik omfattar Statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet. Målet för delområdet är statistik av god kvalitet som är lättillgänglig för användarna. Villkor är att kostnaderna för uppgiftslämnandet ska minska och att statistikproduktionen är effektiv.
Delområdet Prognos- och uppföljningsverksamhet omfattar Ekonomistyrningsverket (del av), Konjunkturinstitutet och Ekonomiska rådet. Målet för delområdet är tillförlitliga och väldokumenterade prognoser och analyser över den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen. För att bedöma i vilken utsträckning målen uppnås används dels kvantitativa mått på prognosprecisionen för de viktigaste prognosvariablerna, dels användarnas synpunkter på analyser och prognoser.
Delområdet Fastighetsförvaltning omfattar Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Målet för delområdet är en kostnadseffektiv statlig kapital- och fastighetsförvaltning. Det ska ske med rimligt risktagande samt med likvärdig avkastning och service i jämförelse med andra alternativ.
Propositionen
Ny organisation av regeringens stabsstöd
I jämförelse med föregående års budgetproposition har politikområdets innehåll och struktur förändrats något. Statens kvalitets- och kompetensråd, Nämnden för elektronisk förvaltning och 24-timmarsdelegationen ska avvecklas. En organisationskommitté har i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för bildandet av en ny förvaltningspolitisk myndighet. Med anledning av dessa myndighetsförändringar samt till följd av åtgärder för att öka sysselsättningen tillkommer anslagen 1:8 Nya förvaltningspolitiska myndigheten, 1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb samt 1:13 Statens kvalitets- och kompetensråd: Avvecklingskostnader. Vidare har verksamhetsområdet Ekonomisk styrning och kontroll inordnats i verksamhetsområdet Styrning, ledning, verksamhetsutveckling.
Resultaten inom politikområdet
Enligt regeringen har majoriteten av verksamhetsområden och myndigheter inom politikområdet i allt väsentligt uppfyllt målen. Resultatindikatorer som på ett systematiskt sätt belyser politikområdet saknas dock. Två utredningar om förvaltningspolitiska indikatorer bereds för närvarande. Vissa övergripande indikatorer såsom utveckling av förvaltningskostnader och produktivitet redovisas årligen till riksdagen i Årsredovisning för staten och i bilaga 1 i budgetpropositionen vad gäller struktur- och organisationsförändringar samt sysselsättningsutveckling m.m. i statsförvaltningen.
Regeringen bedömer att det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet fått ett brett genomslag i statsförvaltningen. Skäl finns dock att ge förvaltningspolitiken en delvis ny inriktning och prioritering. Förvaltningspolitiken ska i framtiden i större utsträckning inriktas på att modernisera statsförvaltningen som helhet, att öka nyttan av insatta resurser samt att motverka sektorisering och fragmentarisering för en sammanhållen statsförvaltning i medborgarens tjänst.
I avsaknad av övergripande resultatindikatorer bygger mycket av resultatredovisningen och bedömningen av måluppfyllelsen i övrigt i stället på bedömningar av verksamhetsområdenas och de enskilda myndigheternas måluppfyllelser.
Med dessa utgångspunkter bedöms målen, ekonomiskt, verksamhetsmässigt och kvalitativt, som i allt väsentligt uppfyllda. Enstaka brister finns dock. Samverkan mellan berörda myndigheter i politikområdet kan i vissa avseenden förbättras ytterligare och en del uppgiftslämnarkostnader minska. Slutligen borde sjukfrånvaron på särskilt vissa myndigheter inom politikområdet minska. Den etniska och kulturella mångfalden samt andelen kvinnor i ledande befattningar borde vidare öka inom politikområdet.
Finansutskottets bedömning
Den ekonomiska styrningen i staten
Hösten 2003 gjorde riksdagen ett tillkännagivande med anledning av den ekonomiska styrningen (bet. 2003/04:FiU2, rskr. 2003/04:125). Utskottet ansåg bl.a. att uppställda mål bör vara tydliga och lätta att följa upp samt att olika typer av resultatindikatorer bör användas i ökad utsträckning. Som en reaktion på detta tillkännagivande lämnade regeringen i budgetpropositionen för 2005 en relativt detaljerad beskrivning av hur resultatredovisningen till riksdagen kan utvecklas. Dessa utvecklingsplaner har dock ännu inte implementerats i någon högre grad.
I 2005/06:FiU1 skriver finansutskottet följande angående den ekonomiska styrningen i staten:
Finansutskottet vill inledningsvis framhålla att det är positivt att utvecklingsarbetet rörande den ekonomiska styrningen fortsätter. De mål för politikområden som anges i budgetpropositionen är mycket allmänt hållna och därför inte direkt uppföljningsbara. Det krävs därför att målen kompletteras med indikatorer och resultatmått som kan mätas och på ett sammanfattande sätt beskriva verksamheten. Som utskottet redovisade i våras har utskottet låtit riksdagens utredningstjänst granska resultatredovisningen i budgetpropositionen. Trots att mål- och resultatstyrningen har utvecklats under lång tid finns det fortfarande endast ett begränsat antal resultatindikatorer explicit redovisade för ett fåtal politikområden i budgetpropositionen. Däremot redovisas en stor mängd information om insatser, samlade resultat och olika omvärldsförändringar. Ofta förekommer indikatorer på lägre nivåer i styrningskedjan (verksamhetsområden och verksamhetsgrenar). Det är utskottets mening att användandet av resultatindikatorer kan ge ett viktigt bidrag för att göra det möjligt att bedöma om verksamheter utvecklas i rätt riktning. (.) Utskottet förutsätter att arbetet intensifieras och ges hög prioritet.
I budgetpropositionen anger regeringen att resultatindikatorer som på ett systematiskt sätt belyser politikområdesmålen för närvarande saknas. Regeringen bedömer dock att målen, såväl ekonomiskt, verksamhetsmässigt som kvalitativt, i allt väsentligt är uppfyllda. Utskottet anser att det är i viss mån oklart hur dessa slutsatser kan dras mot bakgrund av avsaknaden av indikatorer för att mäta detta.
Avsnitten om resultatredovisning är textmässigt omfattande och innehåller en hel del värdefull och fördjupande information om de resultat som uppnåtts inom olika verksamhetsområden. Emellertid görs ingen koppling till själva anslagsförslagen. Anslagsförslagen behandlas i stället separat och motiveras kortfattat med tabeller som anger pris- och löneomräkning, generell besparing samt eventuella ambitionsförändringar. Redogörelser för hur respektive myndighet bidrar till måluppfyllelsen inom det berörda politikområdet saknas i stor utsträckning.
På motsvarande sätt anser utskottet att även kopplingen mellan resultatredovisningen i verksamhetsområdestermer (som i vissa fall omfattar delar av en myndighet) och anslagen är oklar.
2.2 Revisionens iakttagelser
Samtliga årsredovisningar för myndigheterna inom politikområdet har av Riksrevisionen bedömts vara i allt väsentligt rättvisande. Riksrevisionen har dock i en fristående revisionsrapport våren 2005 redovisat en granskning av Fortifikationsverkets ekonomiadministrativa rutiner och fastighetsförvaltning. I rapporten lämnas rekommendationer om precisionen i hyressättningen och kvaliteten i fastighetsregistret.
Området berörs vidare av effektivitetsrapporten Samordnade inköp (RiR 2005:10).
Av de effektivitetsrapporter som redovisades i fjolårets budgetproposition beslutade Riksrevisionens styrelse att lägga tre av fyra rapporter till handlingarna, nämligen Vem styr den elektroniska förvaltningen? (RiR 2004:19), Höga statstjänstemäns representation och förmåner (RiR 2004:12) samt Uppdrag statistik - insyn i SCB:s avgiftsbelagda verksamhet (RiR 2004:8).
Riksdagen har behandlat Riksrevisionens styrelses framställning om den fjärde rapporten om offentligrättsliga avgifter (RiR 2004:17, 2004/05:RRS8, bet. 2004/05:FiU30, rskr. 2004/05:227).
2.3 Anslagen inom politikområdet
Anslag 1:1 Konjunkturinstitutet
Konjunkturinstitutet (KI) ska utarbeta tillförlitliga analyser och prognoser över den ekonomiska utvecklingen, bidra till att den ekonomiska statistiken håller god kvalitet samt bedriva visst miljöekonomiskt analys- och metodutvecklingsarbete. KI:s verksamhet finansieras med anslag samt till en mindre del av avgifter.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslag 1:1 Konjunkturinstitutet uppgår till 48,1 miljoner kronor 2006, vilket är 0,8 miljoner kronor mer än vad som anvisats för innevarande år.
Anslagsberäkningen innebär att KI tillförs 1 miljon kronor i pris- och löneomräkning samtidigt som anslaget minskas med 0,3 miljoner kronor till följd av den generella reduktionen på 0,6 %.
Motionen
Centerpartiet anser i motion Fi311 att offentliga myndigheters verksamheter behöver åläggas generella besparingskrav som bygger på effektivisering. Därför bör KI:s anslag minskas med 5 miljoner kronor 2006.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsberäkning för KI. Utskottet avstyrker därmed förslaget i motion Fi311 (c) i denna del.
Anslag 1:2 Ekonomistyrningsverket
Ekonomistyrningsverket (ESV) är central förvaltningsmyndighet för ekonomisk styrning av statlig verksamhet samt för statliga myndigheters ekonomi- och personaladministrativa system. ESV är en stabsmyndighet som stöder såväl regeringen som myndigheterna.
ESV:s verksamhet finansieras till drygt 40 % med anslag och i övrigt med avgifter.
Propositionen
Regeringen anser att ESV, utöver nuvarande arbetsuppgifter, ska ansvara för samordningen av den statliga inköpsverksamheten. Verksamheten innebär samverkan över myndighetsgränserna i syfte att åstadkomma besparingar för staten genom utveckling och effektiv samordning av statlig inköpsverksamhet. ESV ska också ansvara för vissa lokalförsörjningsfrågor och bistå regeringen med underlag för prisomräkning och lokalkostnader. Vidare ska ESV svara för samordningen av den statliga internrevisionen.
Regeringen föreslår att 94,6 miljoner kronor läggs på ramanslag 1:2 Ekonomistyrningsverket 2006. Jämfört med anvisade medel för 2005 har anslaget räknats ned med 1,2 miljoner kronor. Vid beräkningen har en pris- och löneomräkning gjorts med 2,0 miljoner kronor. Anslaget minskas med 8,2 miljoner kronor som tillfälligt tillfördes anslaget för Hermes under 2005. Anslaget ökas med 3 miljoner kronor för samordning av internrevisionen och med 2,5 miljoner kronor för lokalförsörjningsfrågorna, vilka överförs från Statskontoret. Anslaget minskas med 0,6 miljoner kronor till följd av en generell besparing med 0,6 % av anslaget.
Intäkterna från ESV:s uppdragsverksamhet beräknas nästa år uppgå till 74,5 miljoner kronor och ge ett överskott på 600 000 kr. Den avgiftsbelagda verksamheten omfattar information om statlig ekonomi, resultatstyrning och finansiell styrning, ekonomi- och personaladministrativa system (EA- och PA-system) samt tjänsteexport. Det samlade balanserade resultatet i den avgiftsfinansierade verksamheten uppgick till -1,7 miljoner kronor vid utgången av 2004.
ESV:s har även intäkter från offentligrättslig verksamhet genom de s.k. landstingsavtalen. Intäkterna för dessa avgifter beräknas till 3,7 miljoner kronor 2006. Dessa intäkter disponeras inte av ESV.
Motionen
Centerpartiet föreslår i motion Fi311 att Ekonomistyrningsverkets anslag ska minskas med 10 miljoner kronor. Förslaget motiveras med att det finns allmänna besparingsmöjligheter inom myndighetens administration.
Finansutskottets ställningstagande
Centerpartiets förslag innebär att ESV:s anslag minskar med mer än 10 % i förhållande till regeringens förslag. En sådan besparing är enligt utskottets mening inte realistisk på ett års sikt. Utskottet anser att regeringens neddragning av anslaget med 1,2 miljoner kronor jämfört med 2005 är väl avvägd mot bakgrund av de delvis ändrade uppgifterna för myndigheten. Mot den bakgrunden tillstyrker utskottet regeringens förslag och motion Fi311 (c) i denna del avstyrks.
Anslag 1:3 Statskontoret
Statskontoret är en central förvaltningsmyndighet för utrednings- och utvärderingsverksamhet samt ett stabsorgan till regeringen. Dess uppgift är att utreda och utvärdera statlig och statligt finansierad verksamhet på regeringens uppdrag.
Statskontorets verksamhet har hittills finansierats till ungefär 60 % med anslag och i övrigt med avgifter. I och med den nya stabsorganisationen, då den statliga inköpssamordningen och IKT-samordningen flyttas till andra myndigheter faller Statskontorets avgiftsbelagda verksamhet bort fr.o.m. 2006.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för Statskontoret 2006 uppgår till 61,7 miljoner kronor. Det är en minskning med drygt 28 miljoner kronor jämfört med anslagsnivån 2005.
Statskontoret ska fortsättningsvis ha ett renodlat utrednings-, uppföljnings- och utvärderingsuppdrag. Mot bakgrund av stabsöversynen har Statskontorets övriga verksamhet inom den statliga inköpssamordningen, IKT-samordningen, e-förvaltning och lokalförsörjning flyttats till andra myndigheter. Denna förändring innebär en anslagsminskning med 39 miljoner kronor. Därutöver minskas anslaget med 0,5 miljoner kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell besparing med 0,6 % av anslaget. Pris- och löneomräkningen innebär en uppräkning av anslaget med 1,8 miljoner kronor. Slutligen tillförs Statskontoret 10 miljoner kronor i engångsmässiga omstruktureringsmedel 2006.
Motionen
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi306 att Statskontorets IKT-samordning ska föras till Kammarkollegiet, att verksamhet med inriktning på statistik om offentlig sektor ska föras till SCB, att verksamhet med inriktning på lokalförsörjning ska övertas av Statens fastighetsverk och att Statskontoret bör kunna samordnas (inte nödvändigtvis samgå) med t.ex. Kammarkollegiet. Motionärerna föreslår därför att anslaget för nästa år minskas med 20 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår.
Centerpartiet föreslår i motion Fi311 att Statskontorets anslag ska minskas med 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Motionärerna åberopar bl.a. en rapport av ESV, där det framgår att alla myndigheter kan öka effektiviteten genom modern teknik och s.k. shared service-lösningar (dvs. att myndigheter delar funktioner som t.ex. växel och vaktmästeri).
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet noterar att Kristdemokraterna motiverar sina anslagsminskningar med i huvudsak de förändringar avseende Statskontorets verksamhet som regeringen själv föreslår, dvs. flytt av IKT-samordningen respektive verksamhet inom lokalförsörjning. I regeringens förslag har redan Statskontorets anslag minskats kraftigt till följd av dessa förändringar. Kristdemokraternas förslag skulle innebära att Statskontorets anslag mer än halveras jämfört med 2005 års nivå. Detta är enligt utskottet inte en sakligt grundad neddragning. Motsvarande gäller för den neddragning som Centerpartiet förordar.
Därmed tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag för myndigheten och avstyrker motion Fi306 (kd) yrkande 6 i denna del och Fi311 (c) i denna del.
Anslag 1:4 Täckning av merkostnader för lokaler
Anslaget belastas av utgifter för hyror av tomma lokaler för vilka staten har ett betalningsansvar till dess avtalen går att avveckla. Utgifterna styrs i huvudsak av avtalskonstruktionerna samt möjligheterna att hyra ut lokalerna i andra hand.
Propositionen
Ansvaret för vissa lokalförsörjningsfrågor och dispositionsrätten för detta anslag överförs 2006 från Statskontoret till Ekonomistyrningsverket.
Regeringen föreslår att anslaget uppgår till 422 000 kr för 2006, vilket är marginellt lägre än anvisat anslag 2005.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Anslag 1:5 Statistiska centralbyrån
Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för den sektorövergripande officiella statistiken och samordnar det statistiska systemet. Målet med verksamheten är tillgänglig statistik av god kvalitet. SCB:s verksamhet omsluter ca 904 miljoner kronor, varav drygt hälften finansieras med avgifter.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslag 1:5 Statistiska centralbyrån uppgår till 444,3 miljoner kronor 2006, vilket är 7,4 miljoner kronor mer än vad som anvisats för innevarande år.
Vid beräkning av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med 10 miljoner kronor. Vidare har anslaget minskats med 2,6 miljoner kronor till följd av den generella reduktionen på 0,6 %. Anslaget minskas med ytterligare 0,5 miljoner kronor för finansiering av energistatistik som förs över till Statens energimyndighet. Därutöver utökas anslaget med 70 000 kronor för förbättring av statistiken över kommunernas ekonomi.
Intäkterna från SCB:s uppdragsverksamhet beräknas nästa år uppgå till 460 miljoner kronor, 6 miljoner kronor lägre än de förväntade intäkterna för 2005.
Motionerna
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi306 att ett effektiviseringskrav på knappt 5 % av den totala omslutningen införs. Det innebär att SCB:s anslag bör minskas med 40 miljoner kronor 2006.
Centerpartiet anser i motion Fi311 att offentliga myndigheters verksamheter behöver åläggas generella besparingskrav som bygger på effektivisering. Därför bör SCB:s anslag minskas med 40 miljoner kronor 2006.
Finansutskottets ställningstagande
I motionerna föreslås relativt omfattande minskningar av SCB:s anslag. Utskottet anser emellertid att regeringens föreslagna medelstillskott till SCB är väl avvägt mot bakgrund av de krav som ställs på SCB som producent av viktig och tillförlitlig statistik.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsberäkning för SCB 2006. Förslagen i motionerna Fi306 (kd) och Fi311 (c) i denna del avstyrks.
Anslag 1:6 Kammarkollegiet
Kammarkollegiet är en central förvaltningsmyndighet med uppgifter som tillståndsgivning, registrering och tillsyn samt bevakning av statens rätt och allmänna intressen. Kammarkollegiet fungerar också som ett statligt egenregialternativ i frågor som rör administrativ service, kapitalförvaltning, försäkringsverksamhet och fordringsbevakning. Kammarkollegiets verksamhet finansieras till ca 70 % med avgifter. Utöver förvaltningsanslaget disponerar Kammarkollegiet ett 40-tal anslag inom 12 utgiftsområden för olika ändamål.
Propositionen
Regeringen föreslår att Kammarkollegiets anslag uppgår till 31,2 miljoner kronor 2006. Det är ca 1,6 miljoner kronor mer än vad som anvisats för i år. Anslaget ökar med 1,8 miljoner kronor till följd av nya uppgifter i och med införandet av en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. Anslaget minskar med 0,2 miljoner kronor till följd av en generell besparing med 0,6 % av anslaget.
Intäkterna från den avgiftsfinansierade verksamheten beräknas uppgå till 275 miljoner kronor 2006.
Motionerna
Kristdemokraterna förordar i motion Fi306 en ökad avgiftsfinansiering av Kammarkollegiets verksamhet. Motionärerna vill se över huruvida verksamheter som Kammarkollegiets, som konkurrerar med privata alternativ, också drar nytta av det statliga anslaget. Vidare vill man undersöka om kollegiets hantering av arvs-, gåvo- och stämpelskatt kan föras över till Riksskatteverket och om en samordning med t.ex. Statskontoret kan ge ytterligare effektiviseringsvinster. Anslaget bör enligt motionärerna minskas med 8 miljoner kronor 2006.
Centerpartiet föreslår i motion Fi311 att Kammarkollegiets anslag minskar med 5 miljoner kronor. Förslaget motiveras med allmänna besparingsmöjligheter inom myndighetens administration.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet bedömer att den anslagsökning på 1,6 miljoner kronor som regeringen föreslår för Kammarkollegiet är välgrundad. Detta mot bakgrund av de utökade insatser som kommer att krävas av myndigheten i samband med införandet av den nya instans- och processordningen.
Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag och avstyrker motion Fi306 (kd) yrkande 6 och Fi311, båda i denna del.
Anslag 1:7 Nämnden för offentlig upphandling
Nämnden för offentlig upphandling (NOU) ska verka för att offentlig upphandling bedrivs affärsmässigt, rättssäkert och lagenligt. Myndighetens verksamhet finansieras med anslag.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslag 1:7 Nämnden för offentlig upphandling förs upp med 8,1 miljoner kronor för 2006. Anslaget minskar med 50 000 kr till följd av en generell besparing med 0,6 % av anslaget. Anslagsnivån har också justerats ned med 352 000 kr med anledning av en tillfällig förstärkning under 2005 för insatser gällande antidiskrimineringsklausuler m.m.
Motionerna
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi306yrkande 4 att NOU fr.o.m. den 1 juli 2006 ska samordnas med och ombildas till en självständig del av Konkurrensverket. Vidare föreslås i samma motion yrkande 6 att anslaget halveras för utgiftsområde 2 år 2006. De föreslår att resterande del, 4 miljoner kronor, i stället förs till Konkurrensverkets anslag på utgiftsområde 24. Motionärerna föreslår vidare att NOU:s verksamhet förstärks med 3 miljoner kronor. De föreslår därför att under Konkurrensverkets anslag ska för NOU:s verksamhet reserveras totalt 11 miljoner kronor per år.
Centerpartiet anser i motion Fi311 att offentliga myndigheters verksamheter behöver åläggas generella besparingskrav som bygger på effektivisering. Därför bör NOU:s anslag minskas med 8 miljoner kronor 2006.
Finansutskottets ställningstagande
Upphandlingskommittén föreslog 2001 att NOU skulle slås samman med Konkurrensverket. Regeringen behandlade delar av kommitténs förslag i proposition 2001/02:142 Ändringar i lagen om offentlig upphandling och framhöll att det måste finnas en effektiv och ändamålsenlig tillsynsorganisation. Regeringen ansåg dock att det inte fanns tillräckliga skäl att föra över NOU:s uppgifter till Konkurrensverket. Det primära syftet för organisationen ska vara att upphandlingslagstiftningen och gemenskapsrättens principer följs.
Finansutskottet (2001/02:FiU12) delade inte regeringens uppfattning utan förordade att en förnyad prövning av NOU:s ställning och riksdagen ställde sig bakom ett tillkännagivande till regeringen (rskr. 2001/02:324).
Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2003 att den avsåg att återkomma till frågan om NOU:s organisation i samband med att regeringen tar ställning till hur sanktionssystemet inom den offentliga upphandlingen ska vara utformat.
I 2004 års ekonomiska vårpropositions finansplan anförde regeringen bl.a. att ett problem inom offentlig upphandling är hur man ska hantera de offentliga aktörer som inte genomför en upphandling på rätt sätt. Upphandlingskommittén föreslog att det skulle införas en marknadsskadeavgift för att kunna beivra brott mot upphandlingsregler. Syftet med sanktionen är enligt Upphandlingskommittén att komma till rätta med att en upphandlande enhet över huvud taget inte tillämpat LOU och därmed gjort sig skyldig till en otillåten direktupphandling.
Inom EU pågår ett arbete som syftar till att göra EU-sanktionerna beträffande upphandlingar mer effektiva. Sverige kommer i EU-arbetet att stödja ett förslag om att effektiva rättsmedel införs. Enligt kommissionen beräknas ett förslag kunna tas fram under 2005 med syfte att det ska införas inom EU något år senare. Regeringen kommer att göra en bedömning av om EU:s arbete kommer att tillgodose de svenska kraven. I väntan på denna bedömning avvaktar regeringen med att lägga förslag om en marknadsskadeavgift.
Utskottet delade i betänkande 2003/04:FiU2 regeringens uppfattning i budgetpropositionen för 2003 att frågan om NOU:s organisation bör avgöras när regeringen tar ställning till hur sanktionssystemet inom den offentliga upphandlingen ska vara utformat. Utskottet uttalade dock att det är viktigt att regeringen snarast tar ställning till bl.a. NOU:s organisation och återkommer till riksdagen i denna fråga.
Enligt uppgift från Finansdepartementet är kommissionens förslag till rådet när det gäller rättsmedelsdirektiven försenat. Kommissionen kommer troligtvis att lämna ett förslag i slutet av 2005. En bedömning av vilka åtgärder som ska vidtas kommer regeringen att göra när ett förslag från kommissionen föreligger.
Utskottet delar regeringens bedömning att kommissionens förslag först bör avvaktas men anser fortfarande att regeringen snarast bör ta ställning till NOU:s organisation. Någon särskild åtgärd från riksdagen är dock med hänsyn till det arbete som pågår inom EU inte nödvändig, varför motionerna avstyrks. Nämndens anslag bör således beräknas i enlighet med förslaget i budgetpropositionen. Förslagen i motionerna Fi306 (kd) yrkande 4 och 6 och Fi311 (c) i denna del avstyrks av utskottet.
Anslag 1:8 Nya förvaltningspolitiska myndigheten
Propositionen
Den nya förvaltningspolitiska myndigheten ska ansvara för att utveckla en sammanhållen statsförvaltning. Den ska arbeta för att främja kompetensförsörjningen inom statsförvaltningen samt främja myndigheters utvecklingsarbete. Myndigheten ska vidare bidra till utvecklingen av e-förvaltningen. Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR) kommer att avvecklas och verksamheten övergå till den nya myndigheten.
Den nya förvaltningspolitiska myndigheten kommer, utöver ramanslaget, att disponera ett äldreanslag: (1998) D3 Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området. Vid utgången av 2004 var 17,8 miljoner kronor oförbrukade på detta anslag.
Den nya förvaltningspolitiska myndigheten övertar ansvaret för ett antal uppgifter som tidigare utfördes av Statskontoret och KKR. Därmed har medel förts från dessa båda myndigheter till anslaget. Den nya myndigheten kommer att ansvara för inköpssamordningen inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) i staten. IKT-verksamheten avgiftsfinansieras i sin helhet.
KKR har finansierats huvudsakligen med anslag, men även till viss del med avgiftsintäkter. Under 2004 uppgick avgiftsintäkterna till ca 4,5 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 47,1 miljoner kronor.
Med tillsättandet av organisationskommittén, redovisad uppgiftsfördelning och budgetförslaget tas ett första steg till förändrad stabsorganisation. Stabsorganisationens detaljer utreds fortfarande och kommer att preciseras under det närmaste halvåret. Det gäller också vissa kompetensförsörjningsuppgifter inom Regeringskansliet, som kan komma att övergå till den nya myndigheten. Förändringen av stabsorganisationen medför ett omfattande omställningsarbete, inte minst till följd av regeringens ambitioner att effektivisera organisationen genom samordnad administration och lokalisering.
Motionerna
Samtliga oppositionspartier, med undantag för Folkpartiet liberalerna, motsätter sig inrättandet av den nya förvaltningspolitiska myndigheten.
I motion Fi315 (m) anger motionärerna att respektive myndighet ska se till att kvalitets- och kompetensförsörjnings, effektivitet och utvecklingsarbete upprätthålls och att den nya myndigheten därmed är överflödig.
Folkpartiet anser i motion Fi281 att den nya myndighetens anslag kan minskas med 5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Motionärerna åberopar effektivitetsvinster och menar att det är orimligt att den nya myndigheten får motsvarande resurser som de verksamheter man tar över från Statskontoret och KKR.
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi306 att inrättandet av den nya förvaltningspolitiska myndigheten avslås. Förslaget motiveras inte närmare.
Centerpartiet motsätter sig i motion Fi311 inrättandet av den nya förvaltningspolitiska myndigheten, då man anser att kompetensfrämjande åtgärder inom statsförvaltningen bör skötas av Statskontoret.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att inrätta en ny förvaltningspolitisk myndighet. Den nya myndigheten kommer enligt utskottet att fylla en viktig funktion när det gäller att modernisera statsförvaltningen och skapa en mer sammanhållen förvaltning i medborgarnas tjänst. Därmed kan mer åstadkommas för samma resurser och Sverige kan tydliggöras i sin roll som enhetlig aktör i internationella sammanhang, inte minst i EU-arbetet. Den nya myndigheten måste vidare ses som en del i en helhet där regeringens hela stabsstöd moderniseras och renodlas. Utskottet anser att regeringen gör rätt i att koncentrera stabsresurserna till ett fåtal myndigheter med tydliga ansvarsområden.
Mot den bakgrunden tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionerna Fi315 (m), Fi281 (fp) yrkande 8, Fi306 (kd) yrkande 6 och Fi311 (c), samtliga i denna del.
Anslag 1:9 Ekonomiska rådet
Ekonomiska rådet, som är knutet till Finansdepartementet, består av sex nationalekonomiska forskare samt Konjunkturinstitutets generaldirektör som adjungerad medlem. Verksamheten är anslagsfinansierad.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslag 1:9 Ekonomiska rådet uppgår till 2,5 miljoner kronor 2006, vilket är 0,4 miljoner kronor högre än anslagsnivån för 2005. I anslagsberäkningen ingår en pris- och löneomräkning om 46 000 kr. Vidare justeras anslagsnivån upp med 352 000 kr till följd av en tillfällig neddragning 2005 samtidigt som anslaget minskas med 13 000 kr på grund av den generella reduktionen på 0,6 %.
Motionerna
Kristdemokraterna anser i motion Fi306 att den typ av verksamhet som rådet bedriver kan rymmas under andra anslag. Motionärerna föreslår därför att anslaget avvecklas.
Centerpartiet uppger i motion Fi311 att partiet var emot att rådet inrättades. Därför föreslår motionärerna att anslaget avvecklas.
Finansutskottets ställningstagande
Både Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att Ekonomiska rådet avvecklas.
Utskottet har tidigare behandlat liknande yrkanden, senast i betänkande 2004/05:FiU2. Utskottet avstyrkte då motionerna bl.a. med motiveringen att Ekonomiska rådet är en viktig länk mellan Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet och den ekonomiska forskningen.
Utskottet finner ingen anledning att ändra detta ställningstagande. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag till anslagsberäkning och avstyrker de i motionerna Fi306 (kd) och Fi311 (c) framförda kraven på en avveckling av rådet.
Anslag 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor
Anslaget används bl.a. till medlemsavgifter för de samnordiska institutionerna, utgivning av Arbetsgivarverkets författningssamling och uppgifter i anslutning till utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst. Under anslaget har också medel beräknats för regeringens behov inom det arbetsgivarpolitiska området, såsom konsult- och utredningsuppdrag, samt kostnader för vissa nämnder (främst arvoden) inom det arbetsgivarpolitiska området.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 2006 uppgår till 7,4 miljoner kronor, vilket är ca 5 miljoner kronor högre än anvisat anslag 2005. Ökningen förklaras av att anslaget tillförs medel för att möjliggöra ytterligare satsningar för en ökad etnisk och kulturell mångfald inom statsförvaltningen.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Anslag 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m.
Anslaget belastas med utgifter för personalpensionsförmåner, särskild löneskatt på pensionskostnader m.m. Personalpensionsförmånerna styrs av kollektivavtal. Inkomsterna utgörs främst av de försäkringsmässigt beräknade premier som statliga arbetsgivare fr.o.m. den 1 januari 1998 ska betala och som redovisas under inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter. Inkomsterna på inkomsttiteln motsvarar inte utgifterna på anslaget. Detta beror på att de försäkringsmässigt beräknade premier som redovisas på inkomsttiteln avser beräknade pensionskostnader för aktiv personal för ett visst år, medan anslaget belastas med de pensioner som utbetalas samma år.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget uppgår till 8,6 miljarder kronor för 2006. Detta är en ökning med knappt 0,4 miljarder kronor jämfört med anvisad nivå 2005. Medelsbehovet för anslaget styrs främst av antalet förmånstagare, medelvärdet av den statliga kompletteringspensionen samt av basbeloppsförändringar. Det makroekonomiska antagande som har absolut störst inverkan på anslaget är prisbasbeloppet. En beräknad höjning av detta medför en ökad belastning på anslaget. Kommande generationsskifte inom staten avspeglar höjningen av volymen som påverkar anslagets storlek.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Anslag 1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb
Propositionen
I regeringens sysselsättningspaket ingår en ny åtgärd - statliga kompetensöverföringsjobb. I syfte att säkerställa kompetensöverföring vid statliga myndigheter för att på så sätt underlätta en kommande generationsväxling, anser regeringen att en tillfällig satsning på kompetensöverföringsjobb bör göras. Satsningen ska möjliggöra en tidigare rekrytering än vad som annars hade varit möjligt. Bidraget syftar dels till att tidigarelägga nyanställningar på grund av framtida pensionsavgångar, dels till att underlätta för arbetslösa akademiker att få inträde på arbetsmarknaden. Bidrag lämnas efter ansökan och i mån av tillgång på medel. Schablonbidraget uppgår till 30 000 kr per månad och anställd och är beräknat inklusive arbetsgivaravgifter. Satsningen beräknas ge ca 1 000 arbetstillfällen. Stödet är tillfälligt och avses gälla t.o.m. utgången av 2007. Därefter finansierar myndigheterna den varaktiga kostnaden inom sina befintliga ramar. Regeringen förbereder de beslut som krävs för att myndigheterna redan under innevarande år ska kunna påbörja sina rekryteringsprocesser och därmed ansöka om bidrag. Kammarkollegiet avses få i uppdrag att administrera bidragen till kompetensöverföringsjobben. Anslaget får användas även för de administrativa merkostnader som kan uppkomma vid Kammarkollegiet till följd av dessa uppgifter.
Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 360 miljoner kronor.
Motionerna
Samtliga oppositionspartier motsätter sig regeringens förslag om kompetensöverföringsjobb, och minskar således anslagen under utgiftsområde 2 med motsvarande 360 miljoner kronor.
I motionerna Fi306(m), Fi281(fp) och Fi306 ges ingen närmare motivering till förslagen (motiveringar lämnas dock i andra motioner). I motion Fi311 (c) avvisar motionärerna förslaget mot bakgrund av att man förespråkar andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder för akademiker.
Finansutskottets ställningstagande
De väntade pensionsavgångarna i staten kan utan förberedelser komma att orsaka avsevärda kunskapsglapp i förvaltningen. Enligt utskottet är därför regeringens satsning på s.k. statliga kompetensöverföringsjobb motiverad i syfte att underlätta en kommande generationsväxling.
Utskottet tillstyrker mot den bakgrunden regeringens förslag och avstyrker motion Fi306 (m), Fi281 (fp) yrkande 8, Fi306 (kd) yrkande 6 och Fi311 (c), samtliga i denna del.
Anslag 1:13 Statens kvalitets- och kompetensråd - avvecklingskostnader
Propositionen
Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR) upphör som myndighet vid utgången av 2005. Verksamheten ska övergå till den nya förvaltningspolitiska myndigheten. Anslaget är beräknat utifrån att KKR:s verksamhet överförs till den nya förvaltningspolitiska myndigheten den 1 januari 2006. Anslaget avser kostnader för avvecklingsadministration, arkivering samt avveckling av lokaler och inventarier m.m.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
2.4 Statens fastighetsverk
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan för Statens fastighetsverk samt förslaget att verkets låneram för investeringar i 2006 ska vara 10 miljarder kronor.
Propositionen
Statens fastighetsverk är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att förvalta det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Verksamheten finansieras fullt ut med avgiftsintäkter. Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna den investeringsplan för Statens fastighetsverk som redovisas i avsnitt 10.14 i propositionen (yrkande 3). Regeringen föreslår också att Statens fastighetsverks låneram i Riksgäldskontoret för investeringar i lokaler, anläggningar och mark ska vara 10 miljarder kronor (yrkande 2).
I budgetpropositionen (Utgiftsområde 2, tabell 10.36) redovisas följande investeringsplan för Fastighetsverket.
Tabell 2.1 Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2005-2008
Anm. Tabellen tar upp sådana projekt som överstiger 20 miljoner kronor. Investeringar som understiger 20 miljoner kronor behöver inte regeringens godkännande.
I regeringens förslag till omorganisation av socialförsäkringens administration (prop. 2003/04:152) ingick att staten från den 1 januari 2005 skulle överta de fastigheter, tomträtter och bostadsrätter som försäkringskassorna äger. Under 2005 har Statens fastighetsverk förvärvat försäkringskassornas fastighetsbestånd för 814 miljoner kronor.
Projektet avseende fastigheten Blåmannen 21 avser Postens f.d. huvudkontor på Vasagatan i Stockholm, som kommer att iordningställas för Regeringskansliets behov. Investeringarna beräknas uppgå till 448 miljoner kronor.
Regeringen har beslutat att Fastighetsverket får teckna hyresavtal för ett nytt ambassadkansli i Washington. Fastighetsverket står för utformningen av byggnaden och den planerade investeringen är 497 miljoner kronor. Regeringen har för avsikt att senare utnyttja en option och köpa hela byggnaden.
Vad gäller utrikes fastigheter pågår en utredning om en gemensam ambassadanläggning för Sverige och Norge i Hanoi, Vietnam.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan och låneram för Statens fastighetsverk. Därmed tillstyrker utskottet propositionens yrkanden 2 och 3.
2.5 Fortifikationsverket
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan för Fortifikationsverket samt förslaget att verkets låneram för investeringar i mark, anläggningar och lokaler under 2006 ska vara 6 925 miljoner kronor.
Propositionen
Fortifikationsverket är en central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift att förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k. försvarsfastigheter. Verksamheten finansieras fullt ut med avgiftsintäkter.
Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna den investeringsplan för Fortifikationsverket som redovisas i avsnitt 10.15 i propositionen (yrkande 5). Konsekvenserna för fastigheterna av riksdagens beslut i december 2004 om försvarets framtida inriktning är ännu inte helt klarlagda. Investeringsplanen är därför osäker.
Vidare föreslås att Fortifikationsverkets låneram i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler 2006 ska vara 6 925 miljoner kronor (yrkande 4), vilket är 400 miljoner kronor mer än 2005. Omstruktureringen av försvaret innebär att Försvarsmakten har ett stort behov av nyinvesteringar vid de förband som ingår i den nya organisationen.
Fortifikationsverket har fått i uppdrag av regeringen att förhandla fram en ny hyresmodell med Försvarsmakten, som innebär längre hyresavtal än i nuläget. Förhandlingarna ska vara slutförda den 30 juni 2006.
I budgetpropositionen redovisas följande investeringsplan för Fortifikationsverket.
Tabell 2.2 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2005-2008
Regeringen redovisar också en detaljerad investeringsplan som innehåller investeringsobjekt som beräknas uppgå till minst 20 miljoner kronor. Den detaljerade planen återges i nedanstående tabell.
Tabell 2.3 Detaljerad investeringsplan för Fortifikationsverket 2005-2008
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet noterar att redovisningen av Fortifikationsverkets investeringsplan som redovisas i budgetpropositionen nu är betydligt mer detaljerad än tidigare och därvidlag i stort sett motsvarar den detaljeringsgrad som sedan förra hösten används för Statens fastighetsverk. Utskottet välkomnar denna mer informativa redovisning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan och låneram för Fortifikationsverket och tillstyrker därmed propositionens yrkanden 4 och 5.
3 Politikområdet Finansiella system och tillsyn
3.1 Mål och resultat inom politikområdet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om ändrat mål för politikområdet och om åtgärder på finansmarknaden med hänvisning till tidigare ställningstaganden.
Jämför reservation 1 (kd).
Propositionen
Omfattning
Politikområdet Finansiella system och tillsyn omfattar flera olika verksamheter.
Reglering och tillsyn av det finansiella systemet omfattar den verksamhet som bedrivs inom ramen för Finansinspektionen. Därtill ingår Bokföringsnämndens normgivning i redovisningsfrågor samt Finansmarknadsrådet som planeras börja sin verksamhet 2006.
Statsskuldsförvaltning omfattar den verksamhet som Riksgäldskontoret bedriver för upplåning och förvaltning av statsskulden. Statliga garantier och särskilda åtaganden omfattar främst Riksgäldskontorets utfärdande och förvaltning av garantier och lån med kreditrisk. Till området räknas även vissa särskilda garantiåtaganden.
Övrig finansiell förvaltning omfattar verksamheterna in- och utlåning samt statens betalningssystem i Riksgäldskontoret, insättningsgaranti och investerarskydd inom Insättningsgarantinämnden samt premiepensionssystemet inom Premiepensionsmyndigheten.
Internationella finansiella institutioner omfattar institutioner som Nordiska investeringsbanken (NIB), Europeiska utvecklingsbanken (EBRD), Europarådets utvecklingsbank (CEB), Världsbanken (IBRD) och Europeiska investeringsbanken (EIB).
Tillsyn av spelmarknaden omfattar Lotteriinspektionens tillståndsgivning, kontroll och tillsyn av spelmarknaden m.m. Lotteriinspektionens anslag hör till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, som bereds av kulturutskottet.
Mål
Målet för politikområdet är
- att det finansiella systemet skall vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd,
- att tillsynen ska bedrivas effektivt,
- att kostnaderna för statsskulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas samt
- att statens finansförvaltning bedrivs effektivt.
Resultat
Regeringen anför att den löpande verksamheten i allt väsentligt har bedrivits planenligt samt inom givna finansiella ramar och villkor.
Finansinspektionen har minskat vissa handläggningstider, men Lotteriinspektionens handläggningstider är fortsatt långa främst på grund av yttre omständigheter såsom beroendet av rättsprocesser. Effektiviseringar och kostnadsbesparingar har genomförts i de flesta delarna av politikområdet, bl.a. i statsskuldsförvaltningen, garantiverksamheten och statens betalningar.
Reglering och tillsyn av det finansiella systemet
Finansinspektionen, Bokföringsnämnden och Finansmarknadsrådet ingår i verksamhetsområdet Reglering och tillsyn av det finansiella systemet. Målen för Finansinspektionens verksamhet är att bidra till ett stabilt och väl fungerande finansiellt system samt att bidra till konsumentskyddet inom det finansiella systemet. De åtgärder som Finansinspektionen vidtar i syfte att uppnå målen skall vägas mot eventuella negativa effekter på det finansiella systemets effektivitet. Bokföringsnämnden skall vara statens expertorgan på redovisningsområdet och ansvara för utvecklandet av god redovisningssed. Verksamheten ska också bidra till att förbättra standarden i mindre och medelstora företags redovisning. Finansmarknadsrådet är tänkt som ett forum för kunskapsutbyte inom finansmarknadsområdet.
Regeringen redovisar olika insatser inom området. Regeringen har aktivt följt utvecklingen av bankernas olika avgifter. Finansinspektionen skall bl.a. rapportera om svenska bankers hantering av gränsöverskridande betalningar, kortköp och automatuttag. Även inom området för blancokrediter till konsumenter har Finansinspektionen tillsammans med Konsumentverket undersökt kreditgivningen. Med anledning av utvecklingen på marknaden för bostadslån och hushållens ökade skuldsättning har regeringen arrangerat en särskild hearing med olika aktörer inom området. Syftet var att belysa de risker som denna utveckling kan medföra.
Vidare hänvisar regeringen till skilda lagstiftningsåtgärder, genomförda och planerade. Det gäller t.ex. finansiella konglomerat, nya kapitaltäckningsregler för kreditinstitut och värdepappersbolag införts och utvidgade regler mot penningtvätt. Vidare har skärpta bestämmelser införts som innebär att verksamhet som försäkringsförmedlare bara får utövas efter tillstånd och registrering. Lagstiftningen innebär att konsumentskyddet vid försäkringsförmedling förbättras samtidigt som det skapas goda förutsättningar för god konkurrens.
Inom värdepappersområdet hänvisar regeringen till en ny lag om marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument och ändringar i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Vidare pågår arbete med nya bestämmelser om informationskrav som skall ställas på utgivare av värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad.
Flera av åtgärderna har sin bakgrund i EG-lagstiftning.
Motionen
I motion Fi306 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) anförs att riksdagens mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn är vagt formulerat i vissa delar (yrkande 1). Affärsetikens betydelse och förtroendet hos allmänheten och finansiella aktörer behöver betonas mer i de övergripande målformuleringarna. Motionärerna anser att målet i denna del ska kompletteras med de kursiverade orden:
- att det finansiella systemet ska vara effektivt, främja en välutvecklad affärsetik och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd,
- att tillsynen ska bedrivas effektivt för att upprätthålla och stärka allmänhetens och finansiella aktörers förtroende för den finansiella sektorn.
Vidare föreslår motionärerna ett tillkännagivande till regeringen om åtgärder för bättre ordning och reda på finansmarknaden. Bland de åtgärder som begärs kan nämnas skärpt insiderlagstiftning, stärkande av Finansinspektionen, förstärkt anmälningsskyldighet för arbetsgivare att anmäla misstanke om bulvankonton och verkningsfulla påföljder inom ramen för börsens egen övervakning (yrkande 3).
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet har behandlat motsvarande motionsyrkanden tidigare. Hösten 2004 erinrade utskottet om sitt tidigare ställningstagande rörande politikområdets mål och citerade från betänkande 2003/04:FiU2 (bet. 2004/05:FiU2 s. 36, jfr 2003/04:FiU2 s. 12 f.):
En god etik och en väl utvecklad moral är självklart något som måste genomsyra såväl den finansiella sektorn som övrigt privat och offentligt näringsliv. Att svenska folket har förtroende för aktörerna i det privata och offentliga näringslivet är en avgörande faktor för en hög tillväxt och en stabil ekonomisk utveckling.
Utskottet har emellertid svårt att se att de tillägg som Kristdemokraterna föreslår på ett avgörande sätt skulle bidra till att förtydliga den politiska ambition som finns inom området.
Utskottet vidhöll denna uppfattning och ser inte heller nu någon anledning att ompröva sitt ställningstagande.
Också de frågor om åtgärder för bättre ordning och reda på finansmarknaden som tas upp i det andra aktuella motionsyrkandet har behandlats tidigare av utskottet. Utskottet (bet. 2003/04:FiU15 s. 55 f., 2004/05:FiU2 s. 36 f.) har konstaterat att det pågår ett arbete inom bl.a. utredningsväsendet som syftar till att värna om stabiliteten i det finansiella systemet, trygga ett gott konsumentskydd och lägga grunden för en sund konkurrens.
Som framgår av redogörelsen för budgetpropositionen ovan fortsätter arbetet, och lagstiftningsåtgärder har genomförts och planeras. Det finns således inte anledning till någon riksdagens åtgärd.
Motion Fi306 (kd) yrkandena 1 och 3 avstyrks därmed.
3.2 Revisionens iakttagelser
Årsredovisningarna för myndigheterna inom politikområdet har av Riksrevisionen bedömts vara i allt väsentligt rättvisande. Undantaget är en revisionsrapport om Lotteriinspektionens årsredovisning som tar upp två mindre brister. Av de två rapporter som behandlades i fjolårets budgetproposition beslutade Riksrevisionens styrelse att lägga den ena till handlingarna (Premiepensionens första år, RiR 2004:16). Den andra rapporten skickades som information till riksdagen, där riksdagen beslutade att lägga redogörelsen till handlingarna (Den statliga garantimodellen, RiR 2004:4, 2003/04:RRS, bet. 2003/04:FiU28, rskr. 2003/04:304 och 305).
3.3 Anslagen inom politikområdet
Anslag 2:1 Finansinspektionen
Finansinspektionen är central förvaltningsmyndighet för tillsyn, reglering och tillståndsprövning av finansiella företag och marknader. Finansinspektionen anvisas årligen ett ramanslag. Baserat på kostnaderna för verksamheten tar Finansinspektionen ut en årlig avgift från företagen under tillsyn. Dessa avgifter disponeras inte av Finansinspektionen utan förs till inkomsttitel på statsbudgeten. Finansinspektionen tar också ut förseningsavgifter och sanktionsavgifter, vilka också förs till inkomsttitel. Därutöver tar Finansinspektionen ut avgifter också för prövning av anmälningar och ansökningar om tillstånd. Från och med 2004 disponerar Finansinspektionen dessa avgifter, vilka tas ut enligt principen om full kostnadstäckning. Finansinspektionen disponerar även inkomster till följd av vissa administrativa avgifter för utförd service och medverkan inom området för civil beredskap.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 187,8 miljoner kronor, vilket är drygt 9 miljoner kronor mer än anvisat anslag 2005.
Vidareutveckling sker löpande av riskanalysmodeller för såväl banker som försäkringsbolag. Tillsynen av försäkringsbolagen utvecklas för närvarande också genom att ett nytt tillsynsverktyg tagits fram, ett s.k. trafikljussystem, för att bättre kunna mäta exponeringen mot finansiella risker i tjänstepensionskassor och livbolag. Metoden underlättar en tidig identifiering av bolag med för hög finansiell risk.
Anslaget minskas med ca 1 miljon kronor fr.o.m. 2006 till följd av en generell besparing med 0,6 % av anslaget. Medel förs också till anslaget för Ekobrottsmyndigheten som ett led i en tidigare beslutad reform. För att Finansinspektionen ska kunna klara de utökade kraven föreslås en förstärkning med 14,5 miljoner kronor 2006, varav 12 miljoner kronor utgör en permanent nivåhöjning. I samband med förra årets budgetproposition gjordes en tillfällig förstärkning med 5 miljoner kronor. Medlen som nu föreslås tillföras ska användas till förstärkningar av tillsyn och reglering inom främst områdena finansiella konglomerat, penningtvätt, försäkringsförmedling, tjänstepensionsinstitut, marknadsmissbruk och prospekt. Därutöver tillförs tillfälliga medel för genomförande av nödvändig systemutveckling. Finansinspektionens aktiva medverkan avseende civil beredskap och beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred inom samverkansområdet Ekonomisk säkerhet (under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet) ska ges fortsatt prioritet.
Motionerna
Kristdemokraterna begär i motion Fi306 att regeringen ska återkomma med förslag om en mer ändamålsenlig finansiering för Finansinspektionen, vilket skulle innebära en utvidgning av myndighetens rätt att disponera avgiftsintäkter (yrkande 2).
Centerpartiet föreslår i motion Fi311 att Finansinspektionens anslag minskas med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Förslaget motiveras med att besparingar kan göras på myndighetens administrativa kostnader.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden med motsvarande innebörd som i Kristdemokraternas motion (bet. 2003/04:FiU2 s. 50 f., bet. 2004/05:FiU2 s. 26 f.). Utskottet har då konstaterat att Finansinspektionen får tillgodogöra sig inkomsterna från de avgifter inspektionen tar ut vid sin prövning av vissa ansökningar och tillstånd. Åtgärden motiveras bl.a. med att inspektionen då lättare kan anpassa sina resurser till efterfrågan på denna typ av tjänster. Såväl dessa avgifter som Finansinspektionens tillsynsavgifter är, har utskottet påpekat, av offentlig rättslig karaktär. Något motsvarande synsätt kan dock inte anläggas på inspektionsverksamheten som finansieras med årliga avgifter vars nivå i allmänhet fastställs med en viss procentsats av de granskade institutens balansomslutning. En anslagsfinansierad inspektionsverksamhet stärker enligt vad utskottet anfört också Finansinspektionens oberoende gentemot de granskade myndigheterna.
Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga.
Därmed tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionerna Fi306 (kd) yrkande 2 och Fi311 (c) i denna del.
Anslag 2:2 Insättningsgarantinämnden
Insättningsgarantinämnden administrerar de statliga ersättningssystemen insättningsgarantin och investerarskyddet. Nämnden anvisas årligen ett ramanslag för verksamhetens utgifter för förvaltningen. Motsvarande belopp avräknas från efterföljande års avgifter och redovisas mot inkomsttitel i statsbudgeten. Resterande avgiftsmedel placeras på räntekonto i Riksgäldskontoret eller i skuldförbindelser utfärdade av staten.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 7,6 miljoner kronor, vilket är marginellt högre än 2005. Anslaget ökar med 117 000 kr till följd av en pris- och löneomräkning och minskar med 45 000 kr till följd av en generell besparing på 0,6 % av anslaget.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Anslag 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
Anslaget disponeras för löne-, systemutvecklings- och lokalkostnader samt övriga förvaltningskostnader. Anslaget disponeras även för att täcka omkostnader i upplåningen och låneförvaltningen samt kostnader för samtliga verksamheter inom statens internbank.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 267,8 miljoner kronor, vilket är 2,2 miljoner kronor högre än anvisat anslag 2005. Anslaget minskas med 1,6 miljoner kronor till följd av en generell besparing på 0,6 % av anslaget. Anslaget ökar till följd av en pris- och löneomräkning på 3,8 miljoner kronor.
Motionerna
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi306 att anslaget för 2006 minskas med 13 miljoner kronor mot bakgrund av ett relativt högt anslagssparande och en av motionärerna bedömd effektiviseringspotential.
Centerpartiet framhåller i motion Fi311 att partiets budgetalternativ leder till att statsskulden amorteras snabbare, vilket enligt motionärerna torde minska belastningen på förvaltningskostnaderna. De räknar därför med att kunna minska anslaget med 76 miljoner kronor.
Finansutskottets ställningstagande
Kristdemokraterna föreslår en minskning av anslaget bl.a. med motiveringen att RGK har ett högt anslagssparande. I det sammanhanget vill utskottet påpeka att RGK:s anslagssparande vid utgången av 2004 uppgick till 17,2 miljoner kronor. Hela detta anslagssparande har dragits in efter beslut av regeringen. Åren 2002 och 2003 uppgick anslagssparandet till 65,9 respektive 30,3 miljoner kronor. Minskningen i RGK:s anslagsbehållningar mellan 2002 och 2003 är resultatet av en av regeringen beslutad indragning av en stor del av anslagssparandet. Minskningarna mellan 2003 och 2004 förklaras av att anslagssparandet finansierat en större IT-investering avsedd som stöd till sparformen Riksgäldsspar. Anslagssparandet vid utgången av 2005 kommer preliminärt att uppgå till ca 2,5 miljoner kronor.
Det systemförbättringsprojekt som avser Riksgäldsspar kommer enligt uppgifter från RGK att vara avslutat under 1:a kvartalet 2006. I samband med att projektet är avslutat kommer investeringen att redovisas som en immateriell tillgång. I sammanhanget kan påpekas att utgifter för utveckling som är av väsentligt värde för myndighetens verksamhet ska under kommande år tas upp som immateriell anläggningstillgång enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2 §). Finansieringen ska således ske på samma sätt som för materiella anläggningstillgångar. Enligt kapitalförsörjningsförordningen (5 §) så ska anläggningstillgångar som används i verksamheten finansieras med lån i RGK.
Beträffande Centerpartiets besparingsförslag vill utskottet framhålla att det inte i första hand är RGK:s förvaltningsanslag som påverkas av en eventuell ökning eller minskning av statsskulden. En förändring av statsskulden påverkar i stället främst de provisionskostnader RGK har för upplåningen och skuldförvaltningen. Dessa kostnader redovisas emellertid inte i detta sammanhang utan finns uppförda på utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Mot den bakgrunden tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motion Fi306 (kd) yrkande 6 och Fi311 (c), båda i denna del.
Anslag 2:4 Bokföringsnämnden
Bokföringsnämnden är statens expertorgan avseende redovisningsfrågor. Nämnden utfärdar kompletterande normgivning, biträder Regeringskansliet i redovisningsfrågor och yttrar sig över författningsförslag m.m.
Propositionen
Bokföringsnämnden arbetar med ett flerårigt projekt som syftar till att skapa fyra separata redovisningsregelverk för främst olika storlekskategorier av företag.
Regeringen förslår att anslaget för 2006 uppgår till 8,3 miljoner kronor, vilket är marginellt högre än 2005. Förändringen förklaras dels av pris- och löneomräkningen, dels en generell besparing på 0,6 % av anslaget.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Anslag 2:5 Avsättning för garantiverksamhet
Anslaget avser garantiavgift för Sveriges Hus i Sankt Petersburg.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2006 uppgår till 1,4 miljoner kronor, vilket är samma nivå som för 2005.
Då anslag 2:5 Insatser i internationella finansiella institutioner upphör vid årsskiftet, föreslår regeringen att anslagsändamålet vidgas till att i enlighet med garantimodellen även kunna belastas om garantier till internationella finansieringsinstitut behöver infrias.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Anslag 2:6 Finansmarknadsrådet
Propositionen
I budgetpropositionen för 2005 föreslog regeringen att ett Finansmarknadsråd skulle inrättas. Mot bakgrund av verksamhetsmässiga skäl och det finansiella läget har regeringen valt att flytta fram inrättandet av rådet till 2006. Regeringen anförde också i förra årets budgetproposition att rådets interna verksamhet bör finansieras över statsbudgeten. Finansmarknadsrådet är tänkt att utgöra ett forum för ett kunskapsutbyte kring finansmarknadsfrågor mellan regeringen, myndigheter, marknadsaktörer och forskare. Rådet ska, utifrån både samhällets grundläggande behov av stabilitet och konsumentskydd samt behovet av en konkurrenskraftig och tillväxtskapande finansiell sektor, identifiera utvecklingstendenser, analysera och ge råd åt regeringen inom finansmarknadsområdet.
Regeringen föreslår att anslaget för Finansmarknadsrådet uppgår till 1 miljon kronor 2006.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
3.4 Premiepensionsmyndigheten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 3 miljarder kronor för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar.
Premiepensionsmyndigheten (PPM) hör till politikområdet Finansiella system och tillsyn, men dess verksamhet är inte anslagsfinansierad. Utgifterna för PPM:s administration täcks dels med avgifter från pensionsspararna, dels med lån i Riksgäldskontoret för rörelsekapitalbehov och för investeringar i anläggningstillgångar. Avgiften får högst uppgå till 0,3 % per år av de sammanlagda tillgodohavandena på pensionsspararnas konton.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2006 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 3 miljarder kronor för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Ett bemyndigande finns för innevarande år som omfattar 750 miljoner kronor. Denna nivå fastställdes av riksdagen i samband med tilläggsbudget 1 (prop. 2004/05:100).
PPM:s kreditbehov för fondhandel har ökat
Enligt regeringen bör PPM, i likhet med vad som gäller i dag, medges en rörlig fondhandelskredit för 2006. PPM:s behov av denna kredit kan variera kraftigt mellan de olika handelsdagarna, och behovet av krediten har ökat och krediten bör därför höjas.
Mot bakgrund av att PPM:s kreditbehov för fondhandel ökat påtagligt beslutade regeringen den 3 mars 2005 att ge PPM i uppdrag att i samråd med Riksgäldskontoret redovisa de faktorer som påverkar behovet av den särskilda krediten. Kreditbehovet uppstår till följd av den dagliga fondhandeln, genom pensionsspararnas fondbyten samt PPM:s innehav av fondandelar. Innan PPM genomför extern handel (dvs. handel mot respektive fondförvaltare) sammanräknas internt hos PPM alla pensionssparares enskilda köp- och säljorder brutto per fond. I den mån en köporder kan avräknas mot en säljorder i samma fond sker endast en intern transaktion mot PPM:s handelslager. PPM:s handelslager består av ett litet innehav av fondandelar i respektive fond, och syftet är att undvika transaktionskostnader vid små handelsposter. Sedan PPM:s verksamhet inleddes har en tydlig ökning av antalet fondbyten kunnat iakttas. Mellan åren 2003 och 2004 ökade antalet byten i genomsnitt med 20 %. Under 2005 har antalet byten per månad ökat ytterligare.
Behov av kredit uppstår även i samband med att en fond i premiepensionssystemet avregistreras. För närvarande finns ca 700 fonder i systemet. Av dessa fonder har (utöver Premiesparfonden) 20 fonder ett placerat kapital hos PPM överstigande 1 miljard kronor, och ytterligare ca 70 fonder har ett placerat kapital överstigande 300 miljoner kronor. Vid ett fondavslut uppgår finansieringsbehovet under ett antal dagar till ett belopp motsvarande marknadsvärdet av PPM:s samlade innehav i fonden. Prognosen från PPM visar att behovet under vissa förutsättningar en enskild dag kan komma att uppgå till ca 500 miljoner kronor 2006 och ca en miljard kronor 2010. Det kan dock inte uteslutas, på grund av osäkerheten i bedömningen, att kreditbehovet vid vissa tidpunkter kan bli betydligt större. På grund av de allvarliga konsekvenser en sådan situation skulle innebära, finns det behov av en utökad kredit om 3 miljarder kronor för att täcka extrema och akuta fall av fondhandeln inom premiepensionssystemet.
I regleringsbrevet begränsas krediten till ett lägre belopp
Regeringen avser dock att i regleringsbrevet för PPM 2006 begränsa krediten till ett lägre belopp. Regeringen har i dessa fall möjlighet att med mycket kort varsel i samband med extrema situationer fatta ett beslut om att utöka krediten, vilket är en förutsättning för att PPM ska kunna fungera under givna förutsättningar.
PPM:s verksamhet finansieras inte med anslag på statsbudgeten och blir därför inte med automatik föremål för den prövning som en budgetprocess inom staten innebär. För att få en bättre kontroll över PPM:s kostnader avser regeringen därför att i regleringsbrevet ange den maximala nivån för myndighetens driftskostnader.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
4 Anslag utanför politikområden
4.1 Riksrevisionen
Riksrevisionen inrättades den 1 juli 2003. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt och ansvarar för granskning av statlig verksamhet. Verksamheten disponerar två anslag, dels det nu aktuella anslaget 90:1 Riksrevisionen, dels anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (behandlas av utrikesutskottet i bet. 2005/06:UU2).
Riksrevisionens styrelse föreslår att anslag 90:1 Riksrevisionen för 2006 ska uppgå till 279 987 000 kr (punkt 13 i propositionen). Styrelsen föreslår också att Riksrevisionen 2006 bemyndigas ta upp lån i Riksgäldskontoret för anläggningstillgångar som används i verksamheten inom en ram av högst 45 miljoner kronor (punkt 9). För 2006 bör vidare Riksrevisionen enligt styrelsen beviljas en anslagskredit på 3 % av anvisat anslag (punkt 10) och en räntekontokredit som uppgår till högst 32 499 000 kr (punkt 12).
Styrelsen föreslår att riksdagen beslutar att det anslagssparande på det aktuella anslaget som vid slutet av budgetåret 2004 översteg 3 % av anslagsbeloppet av myndigheten ska föras bort som indragning av anslagsbelopp (punkt 11). Förslaget till investeringsplan bör enligt Riksrevisionens styrelse godkännas av riksdagen (punkt 8). Planen redovisas i följande tabell.
Tabell 4.1 Investeringsplan för Riksrevisionen
Miljoner kronor
| Utfall 2004 | Prognos 2005 | Budget 2006 | Beräknat 2007 | Beräknat 2008 |
Investeringar, materiella | 2 951 | 10 935 | 7 995 | 5 357 | 4 890 |
Investeringar, immateriella | 3 548 | 0 | 2 000 | 6 000 | 1 000 |
Summa investeringar | 6 499 | 10 935 | 9 995 | 11 357 | 5 890 |
Finansiering med lån | 6 499 | 10 935 | 9 995 | 11 357 | 5 890 |
All årlig revision som Riksrevisionen utför är avgiftsfinansierad, och avgifterna tillförs statsbudgeten på inkomsttitel 2558. För 2006 anger Riksrevisionen att intäkterna budgeteras till 131 miljoner kronor.
Enligt Riksrevisionens styrelse har revisionen uppnått goda resultat under 2004. Den årliga revisionen har i rätt tid och med god kvalitet genomfört den granskning av delårsrapporter och årsredovisningar som Riksrevisionen enligt lag är ålagd. Inom ramen för den årliga revisionen har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelser avseende samtliga uppdrag, 268 stycken, och förordnat revisorer i ett 60-tal bolag och stiftelser.
Målet för effektivitetsrevisionen 2004 var att slutföra minst 35 granskningar. Under året har 29 granskningar slutförts. Ett antal granskningar som planerades att slutföras under 2004 har försenats och har avrapporterats i början av 2005. För 2005 uppges målet för effektivitetsrevisionen vara att slutföra minst 30 granskningar med hög kvalitet.
Den internationella verksamheten bedrivs bl.a. inom ramen för det anslag för internationellt bistånd som Riksrevisionen disponerar. Biståndsprojekt har under 2004 pågått i bl.a. Bosnien, Moçambique, Rwanda och Litauen.
Kostnadernas fördelning mellan verksamhetsgrenarna under 2004 redovisas i följande tabell.
Tabell 4.2 Kostnadernas fördelning mellan verksamhetsgrenarna år 2004
Miljoner kronor
Årlig revision | 133,0 | 47 % |
Effektivitetsrevision | 108,4 | 38 % |
Internationell verksamhet | 40,6 | 14 % |
Summa | 282,0 | 100 % |
|
|
|
Riksrevisionens styrelse konstaterar att verksamhetens volym under 2004 inte har nått den av riksdagen anvisade nivån. Anslag 90:1 Riksrevisionen uppvisar därför ett anslagssparande. En verksamhetsnivå som överensstämmer med anslaget som Riksrevisionen disponerar beräknas uppnås under 2005.
Motionen
Kristdemokraterna erinrar i motion Fi306 om att Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket år 2002 hade en sammanlagd budget på 184,4 miljoner kronor. Helårsnivån på anslaget för Riksrevisionen budgeteras till ca 280 miljoner kronor från år 2006. Det innebär, även om man tar hänsyn till pris- och löneomräkningar från åren 2002 till 2004, att kostnaden för Riksrevisionen är ca 70 miljoner kronor högre än för de två tidigare myndigheterna tillsammans. Riksrevisionen bör ha möjlighet att klara ett effektiviseringskrav över en treårsperiod på drygt 9 %. Kristdemokraterna föreslår en minskning av anslaget för år 2006 med 20 miljoner kronor.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet har under ärendets beredning hållit en intern utfrågning med de tre riksrevisorerna. Vid utfrågningen togs bl.a. frågan om kvalitetssäkring av effektivitetsrevisionens verksamhet upp. Utskottet erinrade i sin behandling av Riksrevisionens årsredovisning för 2004 om att det i årsredovisningen angavs att en modell för kvalitetssäkring av effektivitetsrevisionen kommer att tillämpas fr.o.m 2005. I betänkandet förutsatte utskottet att arbetet skulle redovisas i årsredovisningen för 2005 (bet. 2004/05:FiU31). Vid utfrågningen bekräftade riksrevisorerna att en sådan redovisning ska ges.
Kvalitetssäkringen innehåller element som ökade externa inslag, t.ex. att experter utnyttjas i enskilda granskningar. Internt har Riksrevisionen satsat på en förstärkt kvalitetssäkring. Vidare läggs resurser på kompetensutveckling.
Utskottet ser fram emot redogörelsen i årsredovisningen för arbetet med kvalitetssäkring. Det är också önskvärt att Riksrevisionen så långt möjligt redovisar vilka effekter myndighetens verksamhet har haft. Uppgifter om antalet revisionsberättelser och rapporter är inte ointressanta, men än intressantare är följderna av Riksrevisionens granskningar. Har staten t.ex. fått ett mer effektivt utbyte av sina insatser tack vare Riksrevisionens verksamhet?
I budgetpropositionen anförs att arbetet med att utveckla och bygga upp Riksrevisionen till en organisation med gemensam kultur och identitet har förts ett stort steg framåt under 2004. En uppgift har varit att bygga upp och utveckla det interna arbetet med sikte på en gemensam myndighetskultur. Insatser har vidtagits i syfte att bl.a. förstärka den interna styrningen och kontrollen. Uppbyggnadsarbetet redovisades också vid utskottets utfrågning med revisorerna. Av budgetpropositionen framgår att Riksrevisionens verksamhetsvolym under 2004 inte har nått den av riksdagen anvisade nivån men att en verksamhetsnivå som överensstämmer med disponerade medel beräknas uppnås under 2005.
Utskottet finner det naturligt att en ny myndighet bedriver ett uppbyggnadsarbete. Samtidigt vill utskottet erinra om att Riksrevisionen har existerat i snart två och ett halvt år. Exakt hur länge uppbyggnadsarbetet för en ny myndighet bör pågå går inte säga generellt, men ju längre tid en myndighet har funnits desto rimligare torde det vara med konsolidering snarare än uppbyggnad av verksamheten. Självfallet bör verksamheten utvecklas löpande, men det gäller både gamla och nya myndigheter.
När det gäller motionärernas påstående att Riksrevisionen har kostnader som är 70 miljoner kronor högre än vad Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer gemensamt disponerade vill utskottet erinra om följande. Riksrevisionsverket disponerade avgiftsinkomster för den årliga revisionen samt särskilda medel för regeringsuppdrag. Dessa inkomster disponerar inte Riksrevisionen. Avgifterna för årlig revision betalas numera direkt till statsbudgetens inkomstsida och bruttoredovisas således. För år 2006 budgeteras, enligt vad som anges under budgetpropositionens avsnitt om Riksrevisionen, intäkterna på inkomsttitel uppgå till 131 miljoner kronor (prop. 2005/06:1 utg.omr. 2 s. 119).
Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag om anslag (punkt 13). Motionen om annat anslagsbelopp avstyrks således. Vidare tillstyrks proposi-tionens övriga förslag rörande Riksrevisionen (punkterna 8-12).
4.2 Försök med trängselskatt i Stockholm
Propositionen
I juni 2004 antog riksdagen regeringens förslag till lag om trängselskatt (prop. 2003/04:145, bet. 2003/04:SkU35, rskr. 2003/04:265). Försöket med trängselskatt kommer att genomföras i Stockholms kommun med beräknad start i januari 2006 och avslutas den 31 juli 2006.
Under 2005 väntas de kontraktsbundna utgifterna för systemet bli högre än vad som tidigare beräknats. Förklaringen är tillkommande utgifter orsakade av den långvariga rättsprocessen samt vissa tekniska anpassningar av systemet. Den fördröjning som rättsprocessen har inneburit har även påverkat fördelningen av utgifter så att vissa utgifter nu beräknas under 2006 i stället för under innevarande år. Detta tillsammans med en högre skattning av övriga avtalsbundna utgifter och att det även för dessa beräknas ske en omfördelning av utgifter mellan åren gör att utgifterna för 2006 förväntas bli högre än vad som tidigare beräknats. Regeringen föreslår ett anslag om 1 358 860 000 kr.
På tilläggsbudget i budgetpropositionen begärs ett bemyndigande om att ingå åtaganden under 2005 på 2 210 000 000 kr. För 2006 begärs inget bemyndigande eftersom nya förpliktelser inte kommer att ingås. Vid utgången av 2006 kommer det fortfarande att finnas utestående förpliktelser som beräknas uppgå till ca 900 miljoner kronor. Dessa förpliktelser täcks helt av beräknat anslag 2007.
Motionerna
I oppositionspartiernas motioner på utgiftsområde 2 avvisas försöket med trängselskatt, men storleken på den besparing detta sägs innebära skiljer sig mellan motionerna. Centerpartiet anför i motion Fi311 att kostnaderna redan finns och föreslår därför ingen minskning av anslaget. Besparingar på skilda belopp framförs i motionerna Fi315 (m), F281 (fp) och Fi306 (kd).
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att i betänkandet om budgetpropositionens tilläggsbudget (bet. 2005/06:FiU11) tillstyrktes regeringens förslag om utökat bemyndigande 2005 rörande avtal för det aktuella anslaget. Ökningen av bemyndigandet med 580 miljoner kronor, från 1 630 miljoner kronor till 2 210 miljoner kronor, föranleddes enligt information som utskottet inhämtat från Regeringskansliet av kostnadsökningar och utgiftsförskjutningar som uppstår inom ramen för redan ingångna avtal. Utskottet påpekade samtidigt att regeringen enligt 9 kap. 10 § regeringsformen får "icke utan riksdagens bemyndigande taga upp lån eller i övrigt ikläda staten ekonomisk förpliktelse". Utskottet förutsatte därför att eventuella nya förpliktelser som i framtiden behöver ingås för det aktuella ändamålet i enlighet med lagens mening skulle komma att underställas riksdagens bedömning.
Utskottet kom också in på frågan om trängselskatt i behandlingen av oppositionspartiernas motioner i rambetänkande 2005/06:FiU1 (s. 124). Utskottet anförde följande:
Alla oppositionspartier avvisar försöket med trängselskatt i Stockholm. Hur stor besparing detta innebär varierar dock kraftigt mellan partierna. Centerpartiet räknar inte med någon besparing alls, Moderaterna sparar 0,5 miljarder kronor 2006, Folkpartiet sparar 0,5 miljarder kronor per år 2006 och 2007 och Kristdemokraterna räknar friskt hem nästan 2,3 miljarder kronor sammanlagt. Denna typ av skillnader i beräkningar av gemensamma förslag reser motiverade frågor om beräkningarnas kvalitet och pålitlighet.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag och avstyrker motionerna.
5 Övriga frågor
5.1 Uppdragen för myndigheterna inom utgiftsområdet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om översyn och samordning av utgiftsområdets uppdrag. Utskottet anser att regeringen har en väl genomtänkt strategi för att utveckla och förnya förvaltningspolitiken.
Jämför reservation 2 (fp).
Motionen
I motion Fi281 av Folkpartiet liberalerna anförs att det finns flera myndigheter inom utgiftsområde 2, vars arbetsuppgifter delvis överlappar varandra. Motionärerna välkomnar samtidigt delar av den utredning (SOU 2005:32) som föreslår en ny ansvarsfördelning inom regeringens stabsmyndigheter och som också ligger till grund för regeringens förslag inom detta område. Exempelvis anser motionärerna att det är bra att Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR) läggs ned, men man menar samtidigt att utredaren borde ha fått ett bredare uppdrag. Enligt motionärerna finns det stora möjligheter att genom effektivisering av statsförvaltningen minska statens kostnader. Motionärerna är starkt kritiska till att den nya förvaltningspolitiska myndigheten föreslås få motsvarande resurser som de verksamheter man tar över från Statskontoret och KKR. En bredare översyn skulle syfta till att nå bättre samordning och ge tydligare uppdrag till de olika myndigheterna, vilket i sin tur skulle leda till bättre service och tydlighet gentemot kunder och medborgare.
Finansutskottets ställningstagande
I detta sammanhang vill utskottet framhålla att bättre service till medborgare och företag var ett av huvudmålen i regeringens förvaltningspolitiska program från 2000. Våren 2003 tog regeringen initiativ till att genom ökad samverkan över myndighetsgränser förverkliga detta mål. Ett antal myndigheter, däribland Statskontoret, har på regeringens uppdrag under arbetsnamnet Visam arbetat med att utveckla den offentliga förvaltningens möte mellan medborgare och företag. En sammanfattande värdering av vad som uppnåtts inom Visam överlämnades till regeringen i september i år. En slutsats är att samverkan vid erbjudande av tjänster kan leda till ökad nytta för medborgare och företag och en kostnadseffektivare tjänsteproduktion.
I budgetpropositionen anger regeringen att de senaste årens inriktning av förvaltningspolitiken legat på att utveckla enskilda myndigheter och verksamhetsområden. Liksom regeringen anser utskottet att denna inriktning nu behöver skifta till att modernisera statsförvaltningen som helhet för att skapa en mer sammanhållen förvaltning i medborgarnas tjänst. Syftet är enligt regeringen bl.a. att åstadkomma mer med samma resurser, och inriktningen för förvaltningspolitiken formuleras i tre sammanhängande strategier:
- en sammanhållen förvaltning 2010
- en effektiv och rättssäker förvaltning
- en innovativ och lärande förvaltning.
En viktig avsikt med den nya förvaltningspolitiska myndigheten är att stärka arbetet på detta område. Den nya myndigheten tar således inte enbart över befintliga uppgifter från andra myndigheter utan får ett i flera avseenden vidgat ansvarsområde.
Mot den bakgrunden tillstyrker utskottet regeringens förslag. Motion Fi281 (fp) yrkande 1 avstyrks.
5.2 Statens administrativa kostnader
Utskottets förslag i korthet
Utskottet välkomnar att regeringen har för avsikt att ge ESV i uppdrag att fortsätta arbetet med att utveckla instrument för att effektivisera statliga myndigheters administration. Utskottet avstyrker den i sammanhanget väckta motionen.
Jämför reservation 3 (c).
Motionen
I motion Fi314 av Centerpartiet åberopas ESV:s rapport Nyckeltal för OH-kostnader (ESV 2005:3). Enligt motionärerna visar resultatet av undersökningen att statsförvaltningen kan effektiviseras genom en översyn av den gemensamma administrationen. Vidare att alla myndigheter kan öka effektiviteten genom att myndigheterna utnyttjar modern teknik och s.k. shared service-lösningar. Mot den bakgrunden föreslår motionärena att ESV tillåts fortsätta arbetet med att undersöka de administrativa kostnaderna i den svenska statsförvaltningen.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet anser att ESV:s rapport om de administrativa kostnaderna i staten är värd att uppmärksamma. ESV-rapporten publicerades våren 2005 och baseras på en enkätundersökning som genomfördes under 2003. Enkäten gick ut till 91 myndigheter, och 49 av dessa svarade. Förutom enkäten har uppgifter om totala kostnader, omsättning och lokalkostnader hämtats från myndigheternas årsredovisningar 2002. ESV uppskattar att de s.k. OH-kostnaderna (overhead) i staten uppgår till ca 45 miljarder kronor per år, vilket motsvarar ca 25 % av statens driftskostnader. Till gemensamma OH-kostnader räknas i rapporten verks- eller myndighetsledning och olika staber, med uppgift att stödja kärnverksamheten, t.ex. i fråga om ekonomi- och personalfrågor samt juridiska frågor. Även lokalkostnader räknas hit, och dessa kostnader utgör den enskilt största posten i det man här definierar som gemensamma OH-kostnader (44 % av de totala gemensamma OH-kostnaderna). ESV:s slutsats är att i princip alla myndigheter kan spara pengar genom att se över sina resurser för stödverksamhet.
Regeringen uppmärksammar ESV:s rapport Nyckeltal för OH-kostnader (ESV 2005:3) i budgetpropositionen (utg.omr. 2 avsnitt 5.3.3). Utskottet välkomnar att regeringen har för avsikt att ge ESV i uppdrag att fortsätta arbetet med att utveckla instrument för att effektivisera statliga myndigheters administration. Syftet är att på det sättet frigöra resurser till myndigheternas kärnverksamhet.
Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion Fi314 (c).
5.3 Statistiska centralbyråns uppdragsverksamhet och organisation
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion bl.a. med motiveringen att det både inom regeringen och på SCB pågår ett arbete med att förtydliga och förbättra uppdragsbeskrivningen, informationen och rutinerna i samband med SCB:s uppdragsverksamhet.
Motionen
I motion Fi211 av Gunnar Andrén och Eva Flyborg (båda fp) anförs att Statistiska centralbyråns (SCB:s) myndighetsuppgifter bör begränsas bl.a. för att minska de administrativa bördor som läggs på företagen i samband med statistikinsamlingar. För att säkerställa efterfrågan på producerad statistik bör också SCB:s avgiftsfinansierade uppdragsverksamhet öka. Enligt motionärerna visar Riksrevisionen (RiR) i sin rapport RiR 2004:8 att SCB:s organisation behöver förändras. Uppdragsverksamheten är i dag organisatoriskt integrerad med den anslagsfinansierade verksamheten. Flertalet avdelningar på SCB har en blandfinansiering. Enligt motionärerna bör därför SCB ges i uppdrag att genomföra en klar uppdelning mellan den anslagsfinansierade och den avgiftsfinansierade verksamheten. RiR:s rapport bör kunna ligga till grund för en sådan organisationsförändring (yrkandena 1 och 2).
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt liknande motionsförslag, i betänkandena 2004/05:FiU2 och 2005/06:FiU15 om Riksrevisionens (RiR) årliga rapport 2005.
I betänkande 2004/05:FiU2 konstaterade utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2005 angav att den med anledning av RiR:s rapport Uppdrag statistik (RiR 2004:8) skulle överväga att
- förtydliga uppdraget till SCB, både vad gäller de uppgifter eller tjänster som finansieras med anslag och de uppgifter eller tjänster som finansieras med avgifter,
- förtydliga kraven på information om uppdragsverksamheten, t.ex. genom mer precisa återrapporteringskrav i regleringsbrevet.
I budgetpropositionen för 2005 framgick även att SCB yttrat sig över RiR:s rapport. I yttrandet skrev SCB bl.a. att myndigheten i årsredovisningen ska ge en mer utförlig bild av de olika verksamheternas intäkter och kostnader samt att det pågick en översyn av SCB:s rutiner för diarieföring av uppdrag.
I betänkande 2005/06:FiU15, som utskottet nyligen behandlat, konstaterade utskottet att regeringen genomfört en stor del av de åtgärder som togs upp i förra årets budgetproposition. I regleringsbrevet för 2005 har kraven på återrapportering av uppdragsinkomsterna förtydligats. Dessutom har ett tillägg gjorts om att uppdrag rörande officiell statistik ska prioriteras före annan avgiftsfinansierad verksamhet. Emellertid har inga förtydliganden gjorts om SCB:s uppdrag. Enligt uppgifter från Finansdepartementet bereds denna fråga fortfarande i Regeringskansliet.
Vidare konstaterade utskottet att man inom SCB, i enlighet med det tidigare redovisade yttrandet till regeringen, genomfört utbildningar i syfte att förbättra rutinerna för diarieföring av uppdrag samt att nya riktlinjer för diarieföring av uppdrag tagits fram. Enligt SCB kommer det också i årsredovisningen för 2005 att göras en tydligare uppdelning av intäkter och kostnader för olika delar av myndighetens verksamheter.
Utskottet kan utifrån det som redovisats ovan konstatera att det både inom regeringen och vid SCB pågår ett arbete med att förtydliga och förbättra uppdragsbeskrivningen, informationen och rutinerna i samband med uppdragsverksamheten. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets mening ingen anledning för riksdagen att vidta någon åtgärd till följd av motionens förslag. Utskottet avstyrker därför motion Fi211 (fp) yrkandena 1 och 2.
5.4 Kostnaden för mäns våld mot kvinnor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion bl.a. med motiveringen att ett utredningsförslag om att genomföra en undersökning av de samhällsekonomiska kostnaderna för mäns våld mot kvinnor och barn för närvarande bereds inom Regeringskansliet.
Jämför särskilt yttrande 5 (v).
Motionen
I motion So641 av Gudrun Schyman (-) anförs att mäns våld mot kvinnor tar stora ekonomiska resurser i anspråk i form av t.ex. direkta vårdkostnader, kostnader för rättsprocesser och kriminalvård, kostnader för jourverksamhet och annan skyddsverksamhet samt inkomstbortfall vid utebliven arbetstid. För att få en heltäckande bild av mäns våld mot kvinnor och dess konsekvenser bör man se på hur stora kostnaderna är för samhället. Regeringen bör därför låta genomföra en nationell kostnadsberäkning av mäns våld mot kvinnor och barn (yrkande 6).
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet behandlade ett liknande förslag i fjol, i betänkande 2004/05:FiU2. Utskottet konstaterade då att endast ett fåtal studier gjorts på området, samtliga var utländska och endast försök till beräkningar av våldets samhällsekonomiska kostnader.
Utskottet ifrågasatte även värdet av den här typen av undersökningar bl.a. på grund av den stora osäkerheten i beräkningarna. Dessutom menade utskottet att samhällets resurser i första hand bör användas för åtgärder inom det sociala området för att bekämpa våldet mot kvinnorna
I december 2004 presenterades utredningen Slag i luften, SOU 2004:121. Utredningen handlar om mäns våld och maktstrukturer. I utredningen föreslås bl.a. att Brottsoffermyndigheten får i uppdrag att genomföra en undersökning av de samhällsekonomiska kostnaderna för mäns våld mot kvinnor och barn. Enligt uppgifter som utskottet inhämtat från Näringsdepartementet bereds frågan för närvarande i Regeringskansliet, och ett eventuellt förslag kommer att presenteras i den proposition om jämställdhet som enligt planerna ska lämnas över till riksdagen i mars 2006.
Utskottet delar motionärens uppfattning att vissa mäns våld mot kvinnor och barn är ett allvarligt brott som påverkar såväl enskilda människor som samhället i stort. Utskottet anser däremot fortfarande att samhällets resurser i första hand bör användas till sociala åtgärder för att bekämpa det våld som vissa män riktar mot kvinnor och barn. Utskottet vill dock, i avvaktan på regeringens beredning av utredningens förslag, vänta med ytterligare ställningstagande i frågan.
Med det anförda avstyrker utskottet motion So641 av Gudrun Schyman (-) yrkande 6.
5.5 Generationsräkenskaper
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om obligatoriska analyser utifrån ett generationsperspektiv av större ekonomisk-politiska beslut. Utskottet anser att generationsperspektivet i hög grad redan finns med i regeringens politik.
Motionen
I motion Fi206 (fp) av Tobias Krantz yrkas att obligatoriska analyser ur ett generationsperspektiv bör ingå i större ekonomisk-politiska beslut och förändringar som rör människors sociala trygghet. Motionären framhåller att generationsperspektivet är påfallande frånvarande i den politiska debatten. En generationsanalys borde enligt motionären göras av vad följderna blir av att regeringen nu låter statens budget gå med stora underskott. Den ökande statsskulden är en ekonomisk börda som drabbar yngre generationer betydligt hårdare än äldre generationer. Kommande generationer får betala dryga räntor och amorteringar på skulden, vilket minskar deras utrymme att konsumera skola, sjukvård, omsorg m.m. Detta är enligt motionären ett uttryck för ett generationssvek. Analyser ur ett generationsperspektiv borde därför göras obligatoriska inför större ekonomisk-politiska beslut och förändringar som rör människors sociala trygghet.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet anser att generationsperspektivet i hög grad kan sägas ingå i det sedan år 2000 gällande överskottsmålet för de offentliga finanserna på 2 % av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Ett överskott på 2 % innebär att statsskulden kan minska som andel av BNP samtidigt som tillgångar byggs upp i form av fonder inom det allmänna pensionssystemet. Därigenom skapas buffertar för att möta de framtida demografiska påfrestningarna på de offentliga välfärdssystemen. Årets överskott bedöms hamna på ca 1,4 % av BNP, och genomsnittet sedan år 2000 är 1,6 % av BNP.
Ett annat exempel på regeringens arbete med att säkra välfärden för kommande generationer är den nationella strategin för hållbar utveckling (skr. 2003/04:129). I maj 2005 inrättade regeringen ett råd för hållbar utveckling. I rådets verksamhetsstrategi anges att generationsperspektivet är centralt och att dagens insatser i samhället ska beakta vilka förutsättningar de ger för hög livskvalitet för barn, ungdomar och familjer i framtiden. Vidare pågår en revidering av den svenska strategin för hållbar utveckling som beräknas vara klar i mars 2006.
Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion Fi206 (fp).
5.6 Genderbudgetering inom EU
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om att regeringen ska arbeta aktivt för att införa genderbudgetering i EU, detta mot bakgrund av att regeringen för närvarande arbetar på en strategi för hur man ska stärka arbetet med att integrera jämställdhetsperspektivet inom EU:s samtliga politikområden.
Motionen
I motion Fi208(s) av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist framhålls att regeringen bör arbeta aktivt för att genderbudgetering (analys av hur budgetens utfall fördelas på kvinnor respektive män) införs inom EU.
Motionärerna påpekar att Europeiska kommissionens rådgivande kommitté för jämställdhet i maj 2003 publicerade en rapport om genderbudgetering. Rapporten är enligt motionärerna viktig för att synliggöra att en budget har brister ur jämställdhetssynpunkt. Budgeten är av betydelse för medborgarna inom EU men utgör även underlag för förhandlingar och insatser i såväl framtida medlemsländer som i samarbetsländer inom biståndsområdet. Enligt motionärerna har rapporten inte avsatt några konkreta resultat inom EU.
Finansutskottets ställningstagande
I april 2004 fastställde regeringen en handlingsplan för genomförande av jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet. Denna plan tar sikte på beslutsprocesserna inom Regeringskansliet, däribland på arbetet med statsbudgeten. Den svenska regeringen deltar vidare i ett nordiskt projekt om genderbudgetering som leds av en projektkoordinator anställd av Nordiska ministerrådets sekretariat.
Den rapport som Europeiska kommissionens rådgivande kommitté för jämställdhet publicerade i maj 2003 om genderbudgetering, och som motionärerna refererar till, är överlämnad till kommissionen. Kommissionen har dock inte fört rapporten vidare till vare sig finans- eller jämställdhetsministrarna. Arbetet med att införa genderbudgetering bedrivs än så länge således i första hand internt inom EU-kommissionen.
Utskottet kan konstatera att statsminister Göran Persson i regeringsförklaringen från oktober 2005 uppgav att en offensiv för att lyfta fram jämställdhetsfrågorna inom EU ska göras. Konkret har detta inneburit att man inom Statsrådsberedningen tillsatt en arbetsgrupp som ska ta fram en strategi för hur man ska stärka arbetet med att integrera jämställdhetsperspektivet inom EU:s samtliga politikområden.
Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion Fi208 (s).
5.7 Gränsstatistik
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om förbättrad statistik över utvecklingen i gränsområdena mellan Sverige och Norge. Utskottet anser att det är viktigt att det finns en väl utvecklad statistik på regional nivå. Under de senaste åren har också anslagen för den regionala statistiken utökats. En stor del av regionstatistiken bör dock finansieras av regionala, lokala eller andra intressenter eftersom staten inte kan ta på sig ansvaret för att finansiera alla typer av regionala statistiska behov som finns. Utskottet konstaterar i sammanhanget att regionerna i Västra Götaland och Östfold fylke i Norge nyligen satt i gång omfattande projekt för att förbättra statistiken av utvecklingen i gränsområdet.
Motionen
I motion Fi289 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) konstateras att samordningen av statistik över gränsen mot Norge är i det närmaste obefintlig. Eftersom Norge inte är med i EU är också harmoniseringen av statistik mellan Sverige och Norge lägre än mellan Sverige och övriga EU-länder. Tydligast är enligt motionärerna problemet när det gäller arbetsmarknadsstatistiken. Eftersom det inte finns något utbyte av inkomstuppgifter mellan statistikmyndigheterna i respektive land blir det en grav missvisning i den officiella statistiken beträffande förvärvsarbetande, inkomster och pendling.
Pendlingsströmmarna mellan Sverige och Norge är enligt motionärerna betydligt större än pendlingsströmmarna mellan Sverige och Danmark. Bättre statistik över förbindelserna mellan Sverige och Norge är ett viktigt underlag för prioritering av investeringar och satsningar i framtiden.
Finansutskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är det viktigt att det finns en god och väl utvecklad officiell statistik på regional nivå. Under de senaste åren har också anslagen inom området Regional utveckling utökats för att bl.a. förbättra de regionala räkenskaperna, öka den regionala fördelningen av företagsstatistiken samt utveckla olika regionala tillväxtindikatorer. Utskottet utgår ifrån att regeringen i sin fortsatta prövning av SCB:s anslag för den officiella statistiken tar hänsyn till såväl de uttalade behoven att förbättra den ekonomiska statistiken som behoven av att statistiskt korrekt kunna beskriva den regionala utvecklingen.
Samtidigt är det enligt utskottets mening viktigt att slå fast att en betydande del av den regionala statistiken måste finansieras av regionala, lokala eller andra intressenter inom ramen för t.ex. SCB:s uppdragsverksamhet. Staten kan inte ta på sig ansvaret för att finansiera alla olika typer av regionala statistiska behov som finns.
Utskottet kan i det här sammanhanget och med anknytning till förslaget i motionen konstatera att regionerna i Västra Götaland och Östfold fylke i Norge nyligen har satt i gång ett omfattande projekt för att bygga upp och förbättra den statistiska redovisningen av utvecklingen i gränsområdet. Stora delar av projektet kommer att genomföras av SCB och Statistisk centralbyrå i Norge på uppdrag av de inblandade regionerna. Projektet innebär bl.a. att regionen ska byggas upp som ett eget statistikområde med uppgifter om t.ex. befolkning, sysselsättning, flyttningar inom regionerna, gränspendling samt näringslivsstruktur. Projektet kommer i huvudsak att finansieras genom EU-medel.
Mot den angivna bakgrunden avstyrker utskottet motion Fi289 (s).
5.8 Statistik över ideella organisationers vård och omsorg
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion med förslag om att statistik ska samlas in och redovisas över den vård och omsorg som ges av ideella organisationer eller företag.
Jämför reservation 4 (m, fp, kd, c).
Motionen
Motionärerna i motion Sk526 av Kenneth Johansson m.fl. (c, m, kd, fp) föreslår att Socialstyrelsen ska ges i uppdrag att följa upp och särredovisa verksamhet i den ideella sjukvårdssektorn, på samma sätt som i dag sker på flera specialistområden i den offentliga vården. Socialstyrelsen bör också på samma sätt få uppdrag att följa upp verksamheten inom den ideella omsorgssektorn. Den vård och omsorg som ges av stiftelser, föreningar, trossamfund och bolag utan vinstutdelning behöver synliggöras genom att statistik och fakta sammanställs och redovisas inom ramen för svenska sociala och statistikförande myndigheters arbete (yrkande 4).
Finansutskottets ställningstagande
Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att det finns relevant beslutsinformation i form t.ex. statistik inom alla betydelsefulla områden i samhället. Däremot ligger det utanför utskottets kompetensområde att avgöra om dagens statistik över sjukvård och omsorg behöver kompletteras med statistik över den verksamhet som utförs av ideella organisationer. Det är i stället upp till regeringen och ansvariga myndigheter att besluta om och avsätta resurser för en sådan utvidgning av sjuk- och omsorgsstatistiken.
Utifrån det ovan anförda avstyrker utskottet motion Sk526 (c, m, kd, fp)
5.9 Mått på hållbar ekonomisk tillväxt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag bl.a. med motiveringen att det redan pågår ett omfattande arbete med att ta fram indikatorer för hållbar utveckling inom olika områden.
Motionen
I motion MJ525 av Anita Brodén m.fl. (fp, kd, c, mp) anförs att bruttonationalprodukten, BNP, inte är ett bra mått på hållbar ekonomisk tillväxt. För att man ska kunna veta om tillväxten är hållbar bör BNP justeras för förändringar över tiden av naturkapitalet, humankapitalet och det sociala kapitalet. Det bör alltså enligt motionärerna tas fram en nettonationalprodukt, NNP, som t.ex. registrerar om naturresurserna överutnyttjas eller om ohälsan i samhället är hög (yrkande 5).
Finansutskottets ställningstagande
Ett av de viktigaste målen i den ekonomiska politiken är att tillväxten ska vara både ekologiskt och socialt hållbar. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att det måste skapas metoder och statistiksystem som mäter om tillväxten eller samhällsutvecklingen är hållbar på lång sikt.
Erfarenheter från den internationella forskningen visar emellertid att det är svårt att konstruera ett sammanhållande mått som mäter såväl den ekonomiska som den sociala och miljömässiga utvecklingen, likt den nettonationalprodukt (NNP) som motionärerna argumenterar för i motionen. Inom FN, OECD och EU pågår därför, via de nationella statistikmyndigheterna, i stället ett omfattande arbete med att utveckla indikatorer för hållbar utveckling inom olika områden.
Till exempel arbetar SCB för närvarande med att utveckla 100 indikatorer som ska följa upp den reviderade svenska strategin för hållbar utveckling som regeringen redovisade i skrivelse 2003/04:129. Arbetet görs på uppdrag av Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet och Samordningskansliet för hållbar utveckling och samordnas med FN:s, OECD:s och EU:s arbete inom området. Indikatorerna ska omfatta följande kärnområden - framtidens miljö, begränsa klimatförändringarna, befolkning och hälsa, social sammanhållning, välfärd och trygghet, sysselsättning och lärande i ett kunskapssamhälle, hållbar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft, regional utveckling och regionala förutsättningar, utveckling av ett hållbart samhällsbyggande samt global utveckling. Tjugo av de 100 indikatorerna är huvudindikatorer inom de olika kärnområdena, och indikatorerna ska överlämnas till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet i mars 2006.
Det är utskottets förhoppning att indikatorerna på sikt ska kunna fungera som god vägledning vid utformningen av den ekonomiska politiken.
Med det anförda avstyrker utskottet motion MJ525 (fp, kd, c, mp) yrkande 5.
5.10 Premiepensionssystemets efterlevandeskydd
Utskottets förslag i korthet
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till senareläggning av premiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid.
Propositionen
Regeringen föreslår att starten för premiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid flyttas fram till 2008.
PPM ska inom ramen för premiepensionssystemet, enligt lag, erbjuda pensionssparare möjlighet att under tiden före pension teckna ett efterlevandeskydd för sin familj. PPM har gjort en bedömning av den ekonomiska risken i premiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid. PPM konstaterade att riskerna för ett betydande ekonomiskt underskott för skyddet är så stora att det finns anledning att (innan reglerna börjar tillämpas) utreda om och i så fall på vilka villkor ett efterlevandeskydd före pensionstid bör erbjudas. Riksdagen har därför beslutat att flytta fram införandet av premiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid. Det senaste beslutet om senareläggning innebär att skyddet skall träda i kraft den 1 januari 2007.
Finansdepartementet remitterade, efter samråd med den s.k. Genomförandegruppen, i januari 2005 en promemoria med förslag till ett förnyat efterlevandeskydd. Remisstiden har löpt ut. Förslaget om att nu på nytt senarelägga starten för efterlevandeskyddet har beretts med Genomförandegruppen. Vid beredningen av ärendet har PPM, Försäkringskassan, Finansinspektionen och Sveriges Försäkringsförbund beretts tillfälle att lämna synpunkter.
Beredningen av frågan hinner inte avslutas inom den tidsram som krävs för att PPM inom rimlig tid och till rimlig kostnad ska kunna anpassa sina tekniska system till att hantera också ett efterlevandeskydd före pensionstid redan per den 1 januari 2007. Det finns därför skäl att överväga en senareläggning av starten. Ytterligare ett skäl för en senareläggning är enligt regeringen att Utredningen om premiepensionssystemets funktion ska lämna sitt betänkande under hösten, vilket kan komma att påverka systemets utformning.
Regeringen föreslår därför, i samråd med Genomförandegruppen, att starten för ett efterlevandeskydd före pensionstid inom premiepensionssystemet bör senareläggas ytterligare ett år. Som en följd av detta bör också den "extra" möjlighet för pensionssparare som fyllt 50 år att gå in i efterlevandeskyddet när systemet startar, flyttas fram till början av 2008.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet noterar att Utredningen om premiepensionssystemets funktion (SOU 2005:87), som åberopas i propositionen, överlämnades till regeringen den 27 oktober 2005. I utredningen lämnas ett antal förslag i syfte att förenkla och effektivisera premiepensionen.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till senareläggning av premiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid.
5.11 Om SBAB:s uppdrag m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om vidgning av SBAB:s uppdrag till att även omfatta inlåning från allmänheten. Motstående motionsyrkanden liksom motioner om försäljning av SBAB avstyrks.
Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c).
Propositionen
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att uppdraget för Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, utvidgas till att även omfatta inlåning från allmänheten (prop. 2005/06:1 utg.omr. 24 förslagspunkt 9).
SBAB erbjuder i dag bolån via telefon och Internet. Den totala marknaden för bolån uppgick 2004 till drygt 1 395 miljarder kronor varav SBAB:s andel uppgick till 11,1 %. SBAB har drygt 390 anställda.
Regeringen konstaterar att på bolånemarknaden är SBAB en betydande aktör. SBAB:s uppgift är att med utgångspunkt i sedvanlig företagsekonomisk målsättning och en effektiv försäljningsorganisation bidra till mångfald och konkurrens. SBAB skapar en kontinuerlig prispress på bolånemarknaden genom att erbjuda bolån till attraktiva villkor vilket i sin tur gynnar samtliga som lånar pengar till sin bostad och inte bara SBAB:s kunder.
Konkurrenssituationen leder till pressade marginaler vilket i sin tur ställer krav på affärsutveckling. Konkurrensen och kundernas ökade rörlighet ställer krav på ständig förändring. I dag kan SBAB endast erbjuda en produkt till konsumenterna, bolån. I takt med att omvärlden förändras bör även SBAB tillåtas förändra och utveckla verksamheten. Därmed förädlas erbjudandet till konsumenterna och det ger SBAB goda möjligheter att även i framtiden kunna fortsätta att utmana och vara ett konkurrenskraftigt företag och samtidigt leva upp till statens krav på avkastning och utdelning.
Ett område som ur tillväxt- och lönsamhetssynpunkt bedömts som intressant för SBAB är inlåning från allmänheten. Den nya lagen om bank- och finansieringsrörelse (2004:297) som trädde i kraft vid halvårsskiftet 2004 öppnade för ökad mångfald och valfrihet på inlåningsmarknaden. Bankernas tidigare inlåningsmonopol avskaffades. Genom möjligheten till inlåning i SBAB kommer konsumenterna att kunna erbjudas attraktiva villkor för sitt sparande. Möjligheten att erbjuda inlåning ökar också SBAB:s diversifiering och ger bolaget ytterligare refinansieringsmöjligheter. Inlåningen avses omfattas av insättningsgarantin enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
Motionerna
I Folkpartiets motion Fi281 anförs att staten inte ska bedriva affärsverksamhet på väl fungerande marknader. SBAB och Vasakronan bedriver affärsmässig verksamhet på marknader som präglas av hög effektivitet och god konkurrens mellan privata aktörer. Bolagen bör säljas (yrkande 3).
Moderata samlingspartiet yrkar i motion N477 avslag på regeringens förslag om vidgat uppdrag för SBAB (yrkande 2).
Kristdemokraterna anför i motion N386 att SBAB:s insteg på marknaden skulle kunna störa marknadens utveckling och förhindra att fler aktörer etablerar sig (yrkande 22). I stället för att SBAB ges ett utvidgat uppdrag bör staten avveckla sitt ägande i SBAB. De nya ägarna bör sedan avgöra hur bolaget ska utvecklas i framtiden.
Finansutskottets ställningstagande
När det gäller frågan om försäljning av SBAB vill utskottet erinra om sin tidigare behandling (bet. 2003/04:FiU2 s. 51 f., bet. 2004/05:FiU2 s. 45 f.). Utskottet har anfört att såväl SBAB som Vasakronan väl fyller sina platser i kretsen av statliga bolag. De bidrar till konkurrens och mångfald på sina respektive marknader samtidigt som bolagen redovisar god avkastning. Enligt utskottets mening har det därför inte funnits någon anledning att för tillfället ompröva ägarförhållandena i SBAB och Vasakronan.
Utskottet vidhåller denna uppfattning.
Vidare ställer sig utskottet bakom regeringens förslag om en vidgning av SBAB:s uppdrag. Som regeringen anför bör, i takt med att omvärlden förändras, SBAB tillåtas förändra och utveckla verksamheten. Inlåning från allmänheten är ett område som bedömts som intressant för SBAB. En sådan verksamhet ger SBAB goda möjligheter att även i framtiden vara ett konkurrenskraftigt företag.
Bankernas tidigare inlåningsmonopol avskaffades genom den nya lagen om bank- och finansieringsrörelse (2004:297) som trädde i kraft vid halvårsskiftet 2004. Genom möjligheten till inlåning i SBAB kommer konsumenterna att kunna erbjudas attraktiva villkor för sitt sparande. Möjligheten att erbjuda inlåning ökar också SBAB:s diversifiering och ger bolaget ytterligare refinansieringsmöjligheter. Inlåningen avses omfattas av insättningsgarantin enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
Utskottet tillstyrker således propositionens förslag (prop. 2005/06:1 utg. omr. 24 förslagspunkt 9) och avstyrker motionerna N477 (m) yrkande 2, Fi281 (fp) yrkande 3 och N386 (kd) yrkande 22.
5.12 Statliga spel
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om att en större del av Svenska Spels överskott ska gå till föreningslivet.
Jämför reservation 6 (m).
Motionen
Kent Olsson m.fl. (m) anser i motion Kr255 att samhällets ungdomssatsningar måste utformas så att ungdomars kulturella skapande inom t.ex. dans, teater, musik och konst likställs med idrotten, inte minst när det gäller skatter och sociala avgifter. Samhället ska stå neutralt och ge samma villkor för kulturföreningar som för idrottsföreningar. Motionärerna anser att en betydligt större del av Svenska Spels överskott ska gå till föreningslivet och komma kulturen och idrotten till godo, i stället för att försvinna till statskassan som en extra skatt (yrkande 11).
Finansutskottets ställningstagande
Vinstmedel från Svenska spel AB ska enligt bolagsordningen inte delas ut till aktieägarna, utan helt disponeras på det sätt som regeringen föreskriver. Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att en betydligt större andel av bolagets överskott borde tillfalla föreningslivet och inte statskassan. En stor del av det överskott som uppkommer i Svenska spel genereras av idrottsrörelsen.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Målen för politikområdet Finansiella system och tillsyn, punkt 4 (kd) |
| av Else-Marie Lindgren (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att ändra målen för politikområdet Finansiella system och tillsyn. Därmed bifaller riksdagen motion
2005/06:Fi306 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) yrkandena 1 och 3.
Ställningstagande
Jag anser att riksdagens mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn är vagt formulerat i vissa delar. Affärsetikens betydelse och förtroendet hos allmänheten och finansiella aktörer behöver betonas mer i de övergripande målformuleringarna. Såväl affärsetiken som allmänhetens förtroende går att mäta med ett flertal metoder.
Affärsetiken kan, förutsatt en effektiv tillsyn, exempelvis speglas av antalet anmälningar eller fällningar gällande insiderbrott. Den kan på längre sikt även mätas i form av hur mycket resurser som anses behöva läggas på kontroll, tillsyn och beivrande av brott.
Allmänhetens och finansiella aktörers förtroende för finansmarknadens funktion mäts redan i form av s.k. förtroende- eller kvalitetsindex. Sådana mätningar bör utvecklas för att bidra till en relevant utvärdering av måluppfyllelsen på detta politikområde. En utvecklad form av sådana mätningar skulle troligen även i sig kunna bidra till en ökad måluppfyllelse.
Jag anser därför att målet för politikområdet Finansiella system och tillsyn bör förändras i denna del i enlighet med Kristdemokraternas förslag i motion Fi306 på följande sätt (våra tillägg anges nedan kursiverade):
- Det finansiella systemet ska vara effektivt, främja en välutvecklad affärsetik och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd.
- Tillsynen ska bedrivas effektivt för att upprätthålla och stärka allmänhetens och finansiella aktörers förtroende för den finansiella sektorn.
Utan förtroende från investerare, småsparare och andra intressenter blir den finansiella sektorn inte konkurrenskraftig. Detta förtroende kan byggas antingen via lagar och regleringar, via tillsyn eller via normer och självreglering i branschen. I de flesta länder, liksom i Sverige, finns alla dessa tre "ben" för att skapa önskvärdt funktionssätt och förtroende. Jag menar dock att det finns brister i Sverige på flera områden: Vår lagstiftning är alldeles för mild och tandlös, framför allt på insiderområdet. Den tillsyn som framför allt Finansinspektionen ska stå för är långt ifrån tillräcklig. De i och för sig ambitiösa regler och normer som branschen själv har satt upp följs för dåligt.
Jag anser att det är mycket angeläget att vända den utveckling som nu går åt fel håll. Därför förordar jag flera viktiga förändringar för att upprätta finansmarknadens förtroende och funktionssätt, såsom skärpt insiderlagstiftning, stärkande av Finansinspektionen, förstärkt anmälningsskyldighet för arbetsgivare att anmäla misstanke om bulvankonton och verkningsfulla påföljder inom ramen för börsens egen övervakning.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag har framfört om förändringen av målformuleringen för politikområdet Finansiella system och tillsyn och om åtgärder för att skapa ordning och reda på finansmarknaden.
Detta innebär att riksdagen bifaller motion Fi306 (kd) yrkandena 1 och 3.
2. | Uppdragen för myndigheterna inom utgiftsområde 2, punkt 6 (fp) |
| av Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om uppdragen för myndigheterna inom utgiftsområde 2. Därmed bifaller riksdagen motion
2005/06:Fi281 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1.
Ställningstagande
Statens verksamhet ska bedrivas effektivt. Varje ineffektivt använd skattekrona är en stöld från skattebetalarna. Inom utgiftsområde 2 finns flera myndigheter vars arbetsuppgifter delvis överlappar varandra. Vi anser att det måste göras en översyn i syfte att nå bättre samordning och ge tydligare uppdrag till de olika myndigheterna. Översynen bör också innebära att verksamheternas innehåll prövas mot vilket behov de anses tillgodose. Ökad samordning skulle enligt vår mening kunna ge betydande effektivitetsvinster för statsförvaltningen.
Med detta tillstyrker vi motion Fi281 (fp) yrkande 1.
3. | Statens administrativa kostnader, punkt 7 (c) |
| av Roger Tiefensee (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om statens administrativa kostnader. Därmed bifaller riksdagen motion
2005/06:Fi314 av Roger Tiefensee m.fl. (c) yrkande 8.
Ställningstagande
Våren 2005 presenterade Ekonomistyrningsverket (ESV) rapporten Nyckeltal för OH-kostnader. I rapporten drar ESV slutsatsen att alla myndigheter kan öka effektiviteten genom att utnyttja modern teknik och s.k. shared service-lösningar. ESV bedömer att den totala OH-kostnaden i statens myndigheter i dag uppgår till ca 45 miljarder kronor per år, vilket motsvarar hela 25 % av statens driftkostnader.
Centerpartiet har länge hävdat att möjligheten till besparingar inom statliga myndigheter är stor. Vår uppfattning, som stöds av ESV:s undersökning, är att en effektivare kostnadshantering är fullt möjlig. Centerpartiet förespråkar en effektivare myndighetsstyrning och anser att statsfinansiella besparingar är möjliga, vilket inte minst kommer till uttryck i vårt budgetalternativ. Vi anser att ESV bör få fortsätta arbetet med att undersöka de administrativa kostnaderna i den svenska statsförvaltningen. Detta fortsatta arbete ska inte bara inriktas på att frigöra resurser till myndigheternas kärnverksamhet utan också på att minska de administrativa kostnaderna för statens myndigheter.
Med detta tillstyrker jag motion Fi314 (c) yrkande 8.
4. | Statistik över ideella organisationers vård och omsorg, punkt 13 (m, fp, kd, c) |
| av Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp) och Else-Marie Lindgren (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om statistik över ideella organisationers vård och omsorg. Därmed bifaller riksdagen delvis motion
2005/06:Sk526 av Kenneth Johansson m.fl. (c, m, fp, kd) yrkande 4.
Ställningstagande
Olika former av ideella organisationer och företag spelar i dag en avgörande roll för den vård och omsorg som utförs i samhället. Däremot finns det ingen statistisk uppföljning, sammanställning eller redovisning av verksamheternas omfattning. I dagsläget samlas statistik in för enbart den vård och omsorg som utförs i offentlig regi. Enligt vår uppfattning bör även den ideella vård- och omsorgsverksamheten följas upp och särredovisas på samma sätt som den offentliga vården.
Vi anser därför att den vård och omsorg som ges av stiftelser, föreningar, trossamfund och bolag utan vinstutdelning måste synliggöras genom att statistik och fakta sammanställs och redovisas inom ramen för svenska sociala och statistikförande myndigheters arbete.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi anfört om statistik över ideella organisationers vård- och omsorgsverksamhet.
Riksdagen bifaller därmed delvis motion Sk526 (c, m, fp, kd) yrkande 4.
5. | Om SBAB:s uppdrag m.m., punkt 16 (m, fp, kd, c) |
| av Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp) och Else-Marie Lindgren (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att SBAB:s uppdrag utvidgas till att även omfatta inlåning från allmänheten. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2005/06:Fi281 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3,
2005/06:N386 av Maria Larsson m.fl. (kd) yrkande 22 och
2005/06:N477 av Per Bill m.fl. (m) yrkande 2 och
avslår proposition 2005/06:1 Utgiftsområde 24 punkt 9.
Ställningstagande
Vi anser att de statligt ägda bolagen Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) och fastighetsbolaget Vasakronan ska säljas. Båda bolagen bedriver affärsmässig verksamhet på marknader som präglas av hög effektivitet och god konkurrens mellan privata aktörer. SBAB bör säljas och inte i statlig ägo få ett vidgat uppdrag. Vi motsätter oss således regeringens förslag i denna del.
Det statliga ägandet av näringslivet i Sverige är alltför omfattande. Statens främsta näringspolitiska uppgift är att ange ramar och regelsystem för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. Det är då fel att staten samtidigt äger bolag som konkurrerar med privata företag. Statliga bolag har t.ex. tillgång till en säkerhet med staten i ryggen som ett privat företag inte har. Det privata företaget tvingas därmed konkurrera med en konkurrent som kan erbjuda priser till kunderna med statens hela finansiella stabilitet som grund. Investeringsbesluten riskerar att snedvridas när politiska överväganden kommer in i bilden. Offentliga medel riskerar att satsas på projekt som inte klarar konkurrensens krav.
Vi föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag om vidgat uppdrag för SBAB samt tillkännager för regeringen som sin mening vad vi anfört om en försäljning av SBAB och Vasakronan.
Detta innebär att riksdagen avslår propositionens förslag (prop. 2005/06:1 Utg.omr. 24 punkt 9) och bifaller motionerna Fi281 (fp) yrkande 3, N386 (kd) yrkande 22 samt N477 (m) yrkande 2.
6. | Statliga spel, punkt 17 (m) |
| av Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Tomas Högström (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om statliga spel. Därmed bifaller riksdagen motion
2005/06:Kr255 av Kent Olsson m.fl. (m) yrkande 11.
Ställningstagande
Idrottsföreningar är i dag ekonomiskt gynnade i förhållande till föreningar som bedriver kulturell ungdomsverksamhet, t.ex. teater, musik, dans och konst. Vi anser att kulturföreningar ska ha samma villkor som idrottsföreningar, inte minst när det gäller skatter och sociala avgifter. Vi anser också att en betydligt större del av det överskott som uppstår inom Svenska Spel AB ska gå till föreningslivet och direkt komma idrotten och kulturen till godo i stället för att försvinna in i statskassan som en extra skatt.
Därmed tillstyrker utskottet motion Kr255 (m) yrkande 11.
Särskilda yttranden
1. | Anslagen för 2006 inom utgiftsområde 2 (m) |
| Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Tomas Högström (m) anför: |
Riksdagen har den 23 november 2005 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas budgetförslag för 2006. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För budgetåret 2006 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2 inte får överstiga 11 808 870 tkr under riksdagens fortsatta behandling. Moderata samlingspartiets förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 borde ha begränsats med 1 006 223 tkr på det sätt som framgår av Moderata samlingspartiets motion Fi315.
Där föreslår vi att Statistiska centralbyråns uppgifter begränsas och att myndigheten eftersträvas en ökad grad av avgiftsfinansiering, vilket innebär att anslaget kan minskas. Vi anser att Nämnden för offentlig upphandling bör sammanföras med Konkurrensverket och ombildas till en ny myndighet, Konkurrens- och upphandlingsverket. Detta möjliggör besparingar genom samordningsfördelar. Vad gäller den nya förvaltningspolitiska myndigheten menar vi att respektive myndighet ska se till att kvalitets- och kompetensförsörjning, effektivitet och utvecklingsarbete upprätthålls. Mot den bakgrunden anser vi att det inte finns behov av den nya myndigheten. Vi säger vidare nej till regeringens förslag att införa s.k. statliga kompetensöverföringsjobb.
Vi motsätter oss också införandet av en trängselskatt. Stationerna för registrering av fordon är emellertid i stort sett på plats, men en del av driftskostnaderna bör kunna undvikas. Vårt nej innebär också att vi inte tillgodoräknar oss de skatteintäkter som försöket väntas inbringa.
I sammandrag föreslår vi följande ändringar av anslagen på utgiftsområdet.
Tusental kronor
Anslag | 2006 | Förändring | |
1:5 | Statistiska centralbyrån | 379 330 | -65 000 |
1:7 | Nämnden för offentlig upphandling | 4 085 | -4 086 |
1:8 | Nya förvaltningspolitiska myndigheten | 0 | -47 137 |
1:12 | Statliga kompetensöverföringsjobb | 0 | -360 000 |
90:2 | Försök med trängselskatt i Stockholm | 828 860 | -530 000 |
Summa |
| -1 006 223 | |
2. | Anslagen för 2006 inom utgiftsområde 2 (fp) |
| Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp) anför: |
Riksdagen har den 23 november 2005 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas budgetförslag för 2006. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För budgetåret 2006 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2 inte får överstiga 11 880 870 tkr under riksdagens fortsatta behandling. Folkpartiet liberalernas förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat.
Vi vidhåller vår uppfattning att det finns utrymme att göra besparingar inom myndigheternas administration och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 borde ha begränsats med 907 miljoner kronor på det sätt som framgår av Folkpartiet liberalernas motion Fi281.
Vårt budgetalternativ på detta område innebär att SCB:s anslag minskar med 30 miljoner kronor genom begränsningar i myndighetens uppgifter samt ökad avgiftsfinansiering av verksamheten. Vi anser dessutom att Riksrevisionens rapport Uppdrag statistik (RiR 2004:8) bör ligga till grund för en tydligare uppdelning mellan den anslagsfinansierade och den avgiftsfinansierade verksamheten. Vidare sparas 17 miljoner kronor på den nya förvaltningspolitiska myndigheten. Vi säger nej till regeringens förslag att införa s.k. statliga kompetensöverföringsjobb.
Folkpartiet har genomgående och konsekvent sagt nej till regeringens förslag avseende statliga trängselskatter. Flertalet investeringar är dock redan gjorda. Vi beräknar emellertid att ca 500 miljoner kronor kan sparas under 2006 genom att undvika drifts och informationskostnader samt planerade avvecklingskostnader.
I sammandrag föreslår vi följande ändringar av anslagen på utgiftsområdet.
Miljontal kronor
Anslag | Regeringens förslag | Anslagsför-ändring | |
90:2 | Försök med trängselskatt i Stockholm | 1 358 | -500 |
1:5 | Statistiska centralbyrån | 379,3 | -30 |
1:8 | Nya förvaltningspolitiska myndigheten | 49,5 | -17 |
1:12 | Statliga kompetensöverföringsjobb | 360 | -360 |
Summa för utgiftsområdet | 11 809 | -907 | |
3. | Anslagen för 2006 inom utgiftsområde 2 (kd) |
| Else-Marie Lindgren (kd) anför: |
Riksdagen har den 23 november 2005 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas budgetförslag för 2006. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För budgetåret 2006 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2 inte får överstiga 11 880 870 tkr under riksdagens fortsatta behandling. Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 borde ha begränsats med 873 miljoner kronor på det sätt som framgår av Kristdemokraternas motion Fi306.
Statskontorets anslag minskas med 20 miljoner kronor mot bakgrund av ett visst anslagssparande, ett överskott från den avgiftsfinansierade verksamheten samt en bedömd effektiviseringspotential. Kristdemokraterna anser att det finns betydande rollkonflikter för SCB och föreslår därför att en omorganisering av myndigheten utreds. SCB:s anslag minskas med 40 miljoner kronor till följd av föreslagen ändrad organisation samt effektiviseringar. Kammarkollegiets anslag minskas med 8 miljoner kronor genom en ökad avgiftsfinansiering samt viss samordning med Statskontoret. Nämnden för offentlig upphandling (NOU) bör tillföras 3 miljoner kronor på helår och övergå till att vara en självständig del av Konkurrensverket. Resurstillskottet ges i vårt budgetalternativ till Konkurrensverkets anslag på utgiftsområde 24. NOU:s anslag på utgiftsområde 2 minskas med 4 miljoner kronor, vilket täcker halva årets verksamhet.
Kristdemokraterna säger nej till den nya förvaltningspolitiska myndigheten och till de s.k. statliga kompetensöverföringsjobben.
Vidare minskas Ekonomiska rådets anslag med 2 miljoner kronor. Verksamheten är angelägen, men vi anser att denna typ av satsningar kan rymmas under andra anslag som Regeringskansliet disponerar.
Vi anser att regeringen bör återkomma med förslag om en mer ändamålsenlig finansiering av Finansinspektionen, genom en utvidgad rätt för myndigheten att disponera sina avgiftsintäkter.
Mot bakgrund av en effektiviseringspotential och ett relativt högt anslagssparande bedömer vi att Riksgäldskontorets anslag kan minska med 13 miljoner kronor.
De resurser som Riksrevisionen disponerar är något större än de båda föregångarnas (Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer) sammanlagda resurser. Riksrevisionen, som bl.a. har ansvar för att granska effektiviteten i statsförvaltningen, bör klara ett effektiviseringskrav på 20 miljoner kronor för 2006.
Kristdemokraterna har tidigare redogjort för sitt principiella ställningstagande i frågan om trängselskatter. Kristdemokraterna har inte ändrat uppfattning sedan dess utan anser alltjämt att trängselskatter, på försök eller permanent, inte ska införas i Stockholm. I enlighet med detta anslås inga medel för detta ändamål i motionen.
I sammandrag föreslår vi följande ändringar av anslagen på utgiftsområdet.
Tusental kronor
Anslag | Regeringens förslag | Vårt förslag | |
1:3 | Statskontoret | 61 713 | -20 000 |
1:5 | Statistiska centralbyrån | 444 330 | -40 000 |
1:6 | Kammarkollegiet | 31 239 | -8 000 |
1:7 | Nämnden för offentlig upphandling1 | 8 171 | -4 000 |
1:8 | Nya förvaltningsmyndigheten | 47 137 | -47 137 |
1:9 | Ekonomiska rådet | 2 483 | -2 000 |
1:12 | Statliga kompetensöverföringsjobb | 360 000 | -360 000 |
2:3 | Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader | 267 805 | -13 000 |
90:1 | Riksrevisionen | 279 987 | -20 000 |
90:2 | Försök med trängselskatt i Stockholm | 1 358 860 | -1 358 860 |
Summa | 11 808 870 | -1 872 997 | |
1 NOU:s verksamhet föreslås få en resursförstärkning på ca 3 miljoner kronor och samordnas med Konkurrensverket fr.o.m. andra halvåret 2005. Tillskottet redovisas under utgiftsområde 24.
4. | Anslagen för 2006 inom utgiftsområde 2 (c) |
| Roger Tiefensee (c) anför: |
Riksdagen har den 23 november 2005 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas budgetförslag för 2006. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För 2006 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2 inte får överstiga 11 880 870 tkr under riksdagens fortsatta behandling. Centerpartiets förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 borde ha begränsats med 583 miljoner kronor på det sätt som framgår av Centerpartiets motion Fi311.
Vi anser att offentliga myndigheters verksamheter behöver åläggas generella besparingskrav som bygger på effektivisering, dels i tillämpning, dels i volym. Att det är möjligt att spara på administrationen stöds bl.a. av en rapport från Ekonomistyrningsverket från 2005, Nyckeltal för OH-kostnader, där slutsatsen är att statsförvaltningen kan effektiviseras genom en översyn av den gemensamma administrationen. Inom utgiftsområdet gör vi besparingar på myndigheters administration för Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Kammarkollegiet och Finansinspektionen.
Centerpartiet motsatte sig införandet av Ekonomiska rådet i anslaget bör därför avvecklas. Vidare motsätter sig Centerpartiet inrättandet av den nya förvaltningspolitiska myndigheten, då vi anser att kompetensfrämjande åtgärder inom statsförvaltningen bör skötas av Statskontoret.
Centerpartiet motsätter sig dessutom inrättande av anslaget för statliga kompetensförsörjningsjobb, då vi förespråkar andra arbetsmarknadsåtgärder för akademiker.
Vårt budgetalternativ innebär en ökad amortering på statsskulden, vilket torde minska förvaltningskostnaderna hos Riksgälden. Därmed minskas anslaget med 76 miljoner kronor.
Centerpartiet anser att försöket med trängselskatt i Stockholm bör vara en kommunal angelägenhet och motsätter sig därmed det statliga anslaget 90:2. Vi inser dock att dessa kostnader redan finns och är därmed förhindrade att göra besparingar eller att ta bort anslaget.
I sammandrag föreslår vi följande ändringar av anslagen på utgiftsområdet.
Tusental kronor
Anslag | Regeringens förslag | Anslagsför-ändring | |
1:1 | Konjunkturinstitutet | 48 000 | -5 000 |
1:2 | Ekonomistyrningsverket | 95 000 | -10 000 |
1:3 | Statskontoret | 61 000 | -10 000 |
1:5 | Statistiska centralbyrån | 444 000 | -40 000 |
1:6 | Kammarkollegiet | 31 000 | -5 000 |
1:7 | Nämnden för offentlig upphandling | 8 000 | -8 000 |
1:8 | Nya förvaltningspolitiska myndigheten | 47 000 | -47 000 |
1:9 | Ekonomiska rådet | 2 000 | -2 000 |
1:12 | Statliga kompetensöverföringsjobb | 360 000 | -360 000 |
2:1 | Finansinspektionen | 188 000 | -20 000 |
2:3 | Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader | 268 000 | -76 000 |
Summa för utgiftsområdet | 11 811 000 | -583 000 | |
5. | Kostnaden för mäns våld mot kvinnor, punkt 9 (v) |
| Lars Bäckström (v) anför: |
Vänsterpartiet har, liksom tidigare år, i partimotion 2005/06:Ju378 framfört ett motionsförslag om att en utredning bör tillsättas med uppgift att dels utveckla vetenskapliga metoder för beräkning av våldets samhällsekonomiska effekter, dels genomföra en nationell kostnadsberäkning av mäns våld mot kvinnor. Förslaget kommer att behandlas i justitieutskottet.
Den offentliga utredningen Slag i luften (SOU 2004:121) föreslog i december 2004 att Brottsoffermyndigheten ska ges i uppdrag att genomföra en undersökning av de samhällsekonomiska konsekvenserna för mäns våld mot kvinnor och barn. Förslaget övervägs för närvarande i Regeringskansliet.
Vi avstår därför från att i detta sammanhang avge reservation under denna punkt i finansutskottets betänkande, och återkommer till frågan i samband med justitieutskottets behandling av vår motion.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2005/06:1 Budgetpropositionen för 2006 utgiftsområde 2:
1. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (avsnitt 2.1 och 15.5.2). |
2. | Riksdagen bemyndigar regeringen att 2006 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 10 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 10.13). |
3. | Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Statens fastighetsverk (avsnitt 10.13). |
4. | Riksdagen bemyndigar regeringen att 2006 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 6 925 000 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 10.14). |
5. | Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Fortifikationsverket (avsnitt 10.14). |
6. | Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2006 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 3 000 000 000 kronor för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar (avsnitt 18.7), |
7. | Riksdagen för 2006 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvott avser anslag som står till regeringens disposition, enligt följande uppställning: |
8. | Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Riksrevisionen (avsnitt 19.1). |
9. | Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2006 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten inom en ram av högst 45 000 000 kronor (avsnitt 19.1). |
10. | Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen beslutar att för ramanslaget 90:1 Riksrevisionen skall finnas en anslagskredit på högst 3 % av anvisat anslag (avsnitt 19.1). |
11. | Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen beslutar att det anslagssparande på ramanslaget 90:1 Riksrevisionen som vid slutet av budgetåret 2004 översteg 3 % av anslagsbeloppet av myndigheten skall föras bort som indragning av anslagsbelopp (avsnitt 19.1). |
12. | Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen beslutar att Riksrevisionen för 2006 får ha en kredit på sitt räntekonto i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 32 499 000 kronor (avsnitt 19.1). |
13. | Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen för 2006 anvisar anslag under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som är avsett för Riksrevisionen, enligt följande uppställning: |
Tusental kronor
Anslag | Anslagstyp |
| |
1:1 | Konjunkturinstitutet | ramanslag | 48 082 |
1:2 | Ekonomistyrningsverket | ramanslag | 94 645 |
1:3 | Statskontoret | ramanslag | 61 713 |
1:4 | Täckning av merkostnader för lokaler | ramanslag | 422 |
1:5 | Statistiska centralbyrån | ramanslag | 444 330 |
1:6 | Kammarkollegiet | ramanslag | 31 239 |
1:7 | Nämnden för offentlig upphandling | ramanslag | 8 171 |
1:8 | Nya förvaltningspolitiska myndigheten | ramanslag | 47 137 |
1:9 | Ekonomiska rådet | ramanslag | 2 483 |
1:10 | Arbetsgivarpolitiska frågor | ramanslag | 7 443 |
1:11 | Statliga tjänstepensioner m.m. | ramanslag | 8 588 000 |
1:12 | Statliga kompetensöverföringsjobb | ramanslag | 360 000 |
1:13 | Statens kvalitets- och kompetensråd: Avvecklingskostnader | ramanslag | 2 500 |
2:1 | Finansinspektionen | ramanslag | 187 756 |
2:2 | Insättningsgarantinämnden | ramanslag | 7 590 |
2:3 | Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader | ramanslag | 267 805 |
2:4 | Bokföringsnämnden | ramanslag | 8 291 |
2:5 | Avsättning för garantiverksamhet | ramanslag | 1 400 |
2:6 | Finansmarknadsrådet | ramanslag | 1 016 |
90:1 | Riksrevisionen1 | ramanslag | 279 987 |
90:2 | Försök med trängselskatt i Stockholm | ramanslag | 1 358 860 |
Summa |
| 11 808 870 | |
1 Anslag avsett för Riksrevisionen.
Proposition 2005/06:1 Budgetpropositionen för 2006 Utgiftsområde 24:
9. | Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att uppdraget för Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, utvidgas till att även omfatta inlåning från allmänheten (avsnitt 3.15.3). |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005
2005/06:Fi206 av Tobias Krantz (fp):
2005/06:Fi208 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (båda s):
2005/06:Fi211 av Gunnar Andrén och Eva Flyborg (båda fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Statistiska centralbyråns allmänna inriktning. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kostnads- och intäktsfördelningen inom Statistiska centralbyrån. |
2005/06:Fi281 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn och samordning av utskottsområdets myndigheters uppdrag. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sammanslagning av Nämnden för offentlig upphandling och Konkurrensverket. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om försäljning av SBAB och Vasakronan. |
8. | Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt upptällning: |
Miljontal kronor
Anslag | Regeringens förslag | Anslagsför-ändring | |
90:2 | Försök med trängselskatt i Stockholm | 1 358 | -500 |
1:8 | Nya förvaltningspolitiska myndigheten | 49,5 | -47 |
1:12 | Statliga kompetensöverföringsjobb | 360 | -360 |
Summa för utgiftsområdet | 11 809 | -907 | |
2005/06:Fi289 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):
2005/06:Fi306 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd):
1. | Riksdagen beslutar om mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn i enlighet med vad som anförs i motionens avsnitt 5.4. |
2. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av Finansinspektionens möjligheter till en effektivare finansiering av sin verksamhet, i enlighet med vad som anförs i motionen. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för bättre ordning och reda på finansmarknaden. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Nämnden för offentlig upphandling skall samordnas med Konkurrensverket, fr.o.m. 1 juli 2006. |
6. | Riksdagen beslutar att med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag för budgetåret 2006 anvisa anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt uppställning: |
Tusental kronor
Anslag | Regeringens förslag | Vårt förslag | |
1:3 | Statskontoret | 61 713 | -20 000 |
1:5 | Statistiska centralbyrån | 444 330 | -40 000 |
1:6 | Kammarkollegiet | 31 239 | -8 000 |
1:7 | Nämnden för offentlig upphandling1 | 8 171 | -4 000 |
1:8 | Nya förvaltningsmyndigheten | 47 137 | -47 137 |
1:9 | Ekonomiska rådet | 2 483 | -2 000 |
1:12 | Statliga kompetensöverföringsjobb | 360 000 | -360 000 |
2:3 | Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader | 267 805 | -13 000 |
90:1 | Riksrevisionen | 279 987 | -20 000 |
90:2 | Försök med trängselskatt i Stockholm | 1 358 860 | -1 358 860 |
Summa | 11 808 870 | -1 872 997 | |
1 NOU:s verksamhet föreslås få en resursförstärkning på ca 3 miljoner kronor och samordnas med Konkurrensverket fr.o.m. andra halvåret 2005. Tillskottet redovisas under utgiftsområde 24.
2005/06:Fi311 av Roger Tiefensee m.fl. (c):
Tusental kronor
Anslag | Regeringens förslag | Anslagsför-ändring | |
1:1 | Konjunkturinstitutet | 48 000 | -5 000 |
1:2 | Ekonomistyrningsverket | 95 000 | -10 000 |
1:3 | Statskontoret | 61 000 | -10 000 |
1:5 | Statistiska centralbyrån | 444 000 | -40 000 |
1:6 | Kammarkollegiet | 31 000 | -5 000 |
1:7 | Nämnden för offentlig upphandling | 8 000 | -8 000 |
1:8 | Nya förvaltningspolitiska myndigheten | 47 000 | -47 000 |
1:9 | Ekonomiska rådet | 2 000 | -2 000 |
1:12 | Statliga kompetensöverföringsjobb | 360 000 | -360 000 |
2:1 | Finansinspektionen | 188 000 | -20 000 |
2:3 | Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader | 268 000 | -76 000 |
Summa för utgiftsområdet | 11 811 000 | -583 000 | |
2005/06:Fi314 av Roger Tiefensee m.fl. (c):
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om administrativa kostnader i den svenska statsförvaltningen. |
2005/06:Fi315 av Mikael Odenberg m.fl. (m):
Tusental kronor
Anslag | 2006 | Förändring | 2007 | Förändring | 2008 | Förändring | |
1:5 | Statistiska centralbyrån | 379 330 | -65 000 | 379 307 | -70 000 | 381 903 | -75 000 |
1:7 | Nämnden för offentlig upphandling | 4 085 | -4 086 | 0 | -8 303 | 0 | -8 303 |
1:8 | Nya förvaltningspolitiska myndigheten | 0 | -47 137 | 0 | -50 405 | 0 | -51 295 |
1:12 | Statliga kompetensöverföringsjobb | 0 | -360 000 | 0 | -360 000 | 0 | 0 |
90:2 | Försök med trängselskatt i Stockholm | 828 860 | -530 000 | 929 900 | 0 | 0 | 0 |
Summa |
| -1 006 223 |
| -488 708 |
| -134 598 | |
2005/06:Sk526 av Kenneth Johansson m.fl. (c, m, fp, kd):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vård och omsorg som ges av stiftelser, föreningar, trossamfund och bolag utan vinstutdelning behöver synliggöras genom att statistik och fakta sammanställs och redovisas inom ramen för svenska sociala och statistikförande myndigheters arbete. |
2005/06:So641 av Gudrun Schyman (-):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en nationell kostnadsberäkning av mäns våld mot kvinnor och barn. |
2005/06:Kr255 av Kent Olsson m.fl. (m):
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Svenska Spels överskott. |
2005/06:MJ525 av Anita Brodén m.fl. (fp, kd, c, mp):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om värdet av att räkna nettonationalprodukt (NNP) i stället för bruttonationalprodukt (BNP). |
2005/06:N386 av Maria Larsson m.fl. (kd):
22. | Riksdagen avslår regeringens förslag nummer 9 under utgiftsområde 24 i budgetpropositionen för 2006 angående en utvidgning av uppdraget för Sverige Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, till att även omfatta inlåning från allmänheten (avsnitt 7.2). |
2005/06:N477 av Per Bill m.fl. (m):
2. | Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag (förslagspunkt 9) att riksdagen godkänner att uppdraget för Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, utvidgas till att även omfatta inlåning från allmänheten. |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
25 § | |
Bestämmelserna i 10 kap. 1-6, 11 och 12 §§ samt 12 kap. 4-8 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall inte tillämpas före år 2007 i fråga om premiepension till efterlevande enligt 10 kap. 1 § samma lag. Föreskrifterna i 10 kap. 1 § andra stycket samma lag skall inte tillämpas i fråga om ansökningar som kommer in till myndigheten före den 1 maj 2007. | Bestämmelserna i 10 kap. 1-6, 11 och 12 §§ samt 12 kap. 4-8 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall inte tillämpas före år 2008 i fråga om premiepension till efterlevande enligt 10 kap. 1 § samma lag. Föreskrifterna i 10 kap. 1 § andra stycket samma lag skall inte tillämpas i fråga om ansökningar som kommer in till myndigheten före den 1 maj 2008. |
____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.