Finansutskottets betänkande

2005/06:FiU21

Tilläggsbudget 1 för 2006 (prop. 2005/06:100)

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till tilläggsbudget för 2006, med undantag för medelsanvisning inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Utskottet föreslår att ersättningen för ungdomar som inte fullföljt gymnasieutbildning och deltar i kommunala ungdomsprogram höjs till 1 535 kr per månad så att den efter skatt motsvarar den av regeringen föreslagna höjda nivån på studiebidrag inom ramen för studiehjälpen. Utskottets förslag föranleder en ändring i lagen om arbetsmarknadspolitiska program samt ett tillskott till anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader på 1,4 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Sammantaget innebär utskottets förslag att anvisade medel ökar med 5 007 miljoner kronor netto. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 5 278 miljoner kronor, och de föreslagna minskningarna uppgår till 271 miljoner kronor.

I fråga om studiestöd tillstyrker utskottet regeringens förslag till ändringar i studiestödslagen. Ändringarna innebär dels att beloppet för studiebidrag inom ramen för studiehjälpen vid gymnasiala studier höjs retroaktivt fr.o.m. april 2006, dels att de generella studiemedlen förstärks. Anslagen för studiehjälp respektive studiemedel ökas därmed med 277 miljoner kronor respektive 181 miljoner kronor. Vidare ställer sig utskottet bakom regeringens förslag till ändringar i lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl., vilket medför att bostadstillägget höjs retroaktivt för perioden april-juni 2006 och att anslaget för bostadstillägg till pensionärer ökas med 180 miljoner kronor.

Utskottet godkänner också vad regeringen förordar om tillfälligt stöd till kommuner för mottagande av flyktingar, varför anslaget för kommunersättningar vid flyktingmottagande ökas med 600 miljoner kronor. Vidare förstärks statsbudgeten med drygt 800 miljoner kronor till följd av ökade utgifter i samband med den tillfälliga ändring i utlänningslagen som gällde under tiden den 15 november 2005-30 mars 2006. Bland övriga resursförstärkningar kan nämnas tillskott på 735 miljoner kronor för genomförande av de arbetsmarknadspolitiska programmen respektive 600 miljoner kronor till personalförstärkningar inom vården och omsorgen om de äldre.

Utskottet behandlar även förslagen till ändringar i lagarna om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor respektive stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus. Utskottet tillstyrker regeringens förslag med den ändringen att tidpunkten för ändringen i lagen avseende stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor bestäms till den 1 juli 2006.

Med anledning av regeringens förslag om ökat anslag för stöd till trossamfund tar utskottet upp en principiell fråga om det sätt på vilket regeringen presenterar sina tilläggsbudgetförslag för riksdagen.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag om bl.a. nya och ändrade bemyndiganden att ingå ekonomiska förpliktelser. Samtidigt konstaterar utskottet att fyra av dessa förslag föranleds av att myndigheter gjort ekonomiska åtaganden utan riksdagens uttryckliga medgivande. Utskottet vidhåller sin uppfattning om det oacceptabla i att en myndighet gör åtaganden som är mer omfattande än riksdagens bemyndiganden. Utskottet föreslår därför att riksdagen i ett tillkännagivande för regeringen understryker det allvarliga i att det fortfarande förekommer att riksdagens beslut om bemyndiganderamarna överskrids av myndigheterna trots de av regeringen initierade åtgärderna för att stärka den interna kontrollen och styrningen. Regeringens insatser bör således intensifieras och utökas för att undvika att myndigheter i framtiden gör ekonomiska åtaganden utan att något bemyndigande för detta lämnats av riksdagen. Regeringen bör dessutom snarast återkomma till riksdagen med en samlad och utförlig redovisning och utvärdering av åtgärder som har vidtagits med anledning av de i sammanhanget påtalade bristerna.

I samband med behandlingen av frågan om bemyndiganden för ramanslag tar utskottet även ställning till Riksrevisionens styrelses redogörelse angående hanteringen av bemyndiganden. Utskottet framhåller att ett bemyndigande måste prövas av riksdagen på motsvarande sätt som ett anslag. Begärd bemyndiganderam ska i huvudsak överensstämma med utestående åtaganden, och enskilda bemyndiganden bör vara bestämda till ändamål och belopp. Beslut om bemyndiganden bör vara tidsbestämda med en sluttidpunkt, och i beslutet bör även anges årliga beloppsgränser i de fall bemyndigandet är stort i relation till anslaget. Utskottet föreslår att redogörelsen läggs till handlingarna.

Samtliga motionsyrkanden som behandlas i betänkandet avstyrks.

Till betänkandet har fogats 7 reservationer och 3 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

1.	Anslagssparande på anslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen
	Riksdagen godkänner vad riksdagsstyrelsen förordar om anslagssparande på det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 12.

2.	Markbyte med Stockholms kommun och användning av medel från Djurgårdsfonden
	Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om markbyte i Stockholms kommun, dispositionsrätten till Djurgårdsvarvet och användning av medel från Djurgårdsfonden. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 13.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

3.	Försäljning av fastighet i Stockholm
	Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om försäljning av fastigheten Cerberus 2 i Stockholms kommun. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 14.

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

4.	Låneram för beredskapsinvesteringar
	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2006 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 500 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 15.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

5.	Bemyndigande för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Biståndsverksamhet göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 48 234 000 000 kr efter 2006. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 16.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

6.	Bemyndigande för anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 4 100 000 000 kr under 2007 och 2008. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 18.

7.	Finansieringsbidrag vid arbetspraktik
	Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om finansieringsbidrag vid arbetspraktik. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 19.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

8.	Användning av anslaget 25:74 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
	Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:74 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 20.

9.	Bemyndigande för anslaget 25:82 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:82 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet besluta om ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 36 000 000 kr under 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 21.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

10.	Användning av anslaget 31:1 Boverket
	Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppförda anslaget 31:1 Boverket. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 22 och avslår motion 2005/06:Fi13 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 3 i denna del.

Utgiftsområde 19 Regional utveckling

11.	Bemyndigande för anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden 2000-2006
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 19 Regional utveckling uppförda anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden 2000-2006 göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 1 788 000 000 kr under 2007 och 2008. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 23.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

12.	Bemyndigande för anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 70 000 000 kr under perioden 2007-2011. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 24.

13.	Användning av anslaget 34:13 Stöd till klimatinvesteringar
	Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:13 Stöd till klimatinvesteringar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 25.

Utgiftsområde 21 Energi

14.

Lag om ändring i lagen (2005:30) om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:30) om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 juli 2006. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2005/06:100 punkt 9 och avslår motion 2005/06:Fi14 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1.

Reservation 1 (m, fp)

15.	Lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus
	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 10 och avslår motion 2005/06:Fi14 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2.

Reservation 2 (m, fp)

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

16.

Bemyndigande för anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling ingå ekonomiska förpliktelser i samband med upphandling av transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 6 500 000 000 kr under perioden 2007-2018. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 26.

17.	Användning av anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling
	Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 27.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

18.	Användning av anslaget 41:1 Skogsstyrelsen
	Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 41:1 Skogsstyrelsen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 28 och avslår motion 2005/06:Fi13 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 3 i denna del.

19.	Bemyndigande för anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare ingångna åtaganden medför utgifter på högst 32 800 000 kr under 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 29.

20.	Avgifter för djurhälsa och djurskydd
	Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om avgiftsintäkter avseende djurhälsa och djurskydd. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 30 och avslår motion 2005/06:Fi13 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 4 i denna del.

Reservation 3 (m)

21.	Användning av anslaget 43:1 Statens jordbruksverk
	Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgifstområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:1 Statens jordbruksverk. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 31 och avslår motion 2005/06:Fi13 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 3 i denna del.

22.	Avgifter för fjäderfäregister och register för företag som hanterar foder
	Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om avgiftsintäkter avseende fjäderfäregister och register för företag som hanterar foder. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 32 och avslår motion 2005/06:Fi13 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 4 i denna del.

Reservation 4 (m)

23.	Användning av anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.
	Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 33.

24.	Bemyndigande för anslaget 43:7 Strukturstöd för fisket m.m.
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:7 Strukturstöd för fisket m.m. besluta om ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000 kr under 2008. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 34.

25.

Bemyndigande för anslaget 43:8 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:8 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. besluta om ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 60 000 000 kr under 2007 och högst 60 000 000 kr under 2008. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 35.

26.	Avgifter för livsmedelssäkerhet
	Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om avgiftsintäkter avseende livsmedelssäkerhet och redlighet i livsmedelshanteringen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 36 och avslår motion 2005/06:Fi13 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 4 i denna del.

Reservation 5 (m)

Utgiftsområde 24 Näringsliv

27.	Bemyndigande för anslaget 38:23 Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:23 Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft göra ekonomiska åtaganden som medför utgifter på högst 800 000 000 kr under perioden 2007-2010. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 37 och avslår motion 2005/06:Fi14 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5.

Reservation 6 (m, fp)

Ramar för utgiftsområden samt anslag

28.

Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag

Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395), 2. lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl., antar utskottets förslag till lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program, godkänner vad regeringen föreslår i fråga om kommunersättningar vid flyktingmottagande, godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med bifogad specifikation. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkterna 6, 7 och 17, bifaller delvis proposition 2005/06:100 punkt 39 och avslår motionerna 2005/06:Fi13 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 5-9 och 2005/06:Fi14 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 3 och 4.

Ny struktur för redovisning av statens inkomster

29.	Redovisning av viss inkomst på statsbudgeten
	Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av hur den särskilda sjukförsäkringsavgiften redovisas på statsbudgeten. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:100 punkt 38.

Bemyndiganden för ramanslag

30.	Överskridanden av bemyndiganderamar
	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om åtgärder för att stärka den interna revisionen och kontrollen på myndigheterna samt om överskridanden av riksdagens beslut avseende bemyndiganderamar.

31.	Hantering av bemyndiganden
	Riksdagen avslår motion 2005/06:Fi6 av Mikael Odenberg m.fl. (m) och lägger redogörelse 2005/06:RRS13 till handlingarna.

Reservation 7 (m, fp)

Stockholm den 1 juni 2006

På finansutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Bo Bernhardsson (s), Roger Tiefensee (c), Hans Hoff (s), Agneta Gille (s), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp) och Mikael Johansson (mp).

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för 2006

Utskottets förslag överensstämmer med förslaget i propositionen utom såvitt avser utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Utskottet föreslår där att anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader ökas med 1,4 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Ökningen föranleds av utskottets förslag att ersättningen till deltagarna inom kommunala ungdomsprogram höjs så att den efter skatt motsvarar den av regeringen föreslagna höjda nivån på studiebidrag inom ramen för studiehjälpen.

Utgiftsområde Anslag (ramanslag)		Belopp enligt statsbudget 2006	Förändring av ram/ anslag	Ny ram/ny anslagsnivå
1	Rikets styrelse	8 244 204	41 026	8 285 230
27:3	Stöd till radio- och kassettidningar	126 386	-4 000	122 386
46:1	Allmänna val och demokrati	281 090	15 000	296 090
90:5	Regeringskansliet m.m.	5 500 236	30 026	5 530 262
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	11 808 870	40 812	11 849 682
1:5	Statistiska centralbyrån	444 330	6 000	450 330
1:6	Kammarkollegiet	31 239	-330	30 909
1:8	Nya förvaltningspolitiska myndigheten	47 137	4 090	51 227
1:12	Statliga kompetensöverföringsjobb	360 000	20 000	380 000
1:14	E-legitimationer (nytt ramanslag)	0	12 068	12 068
2:6	Finansmarknadsrådet	1 016	-1 016	0
3	Skatt, tull och exekution	9 222 029	1 806	9 223 835
3:1	Skatteverket	6 241 386	1 806	6 243 192
4	Rättsväsendet	29 022 913	750	29 023 663
4:1	Polisorganisationen	15 674 018	-5 500	15 668 518
4:5	Domstolsväsendet m.m.	4 074 140	750	4 074 890
4:7	Brottsförebyggande rådet	60 116	5 500	65 616
5	Internationell samverkan	1 358 949	5 000	1 363 949
5:2	Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet	131 647	-2 000	129 647
5:9	Svenska institutet	85 204	2 000	87 204
5:11	Samarbete inom Östersjöregionen	21 868	5 000	26 868
6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	43 433 124	12 000	43 445 124
7:5	Krisberedskap	1 778 637	12 000	1 790 637
7	Internationellt bistånd	26 058 663	-5 000	26 053 663
8:1	Biståndsverksamhet	25 340 737	-5 000	25 335 737
8	Invandrare och flyktingar	8 241 155	1 402 500	9 643 655
10:1	Integrationsverket	91 024	6 500	97 524
10:2	Integrationsåtgärder	108 120	1 000	109 120
10:3	Kommunersättningar vid flyktingmottagande	2 526 193	600 000	3 126 193
12:1	Migrationsverket	1 777 615	400 000	2 177 615
12:2	Ersättningar och bostadskostnader	2 312 000	370 000	2 682 000
12:3	Migrationspolitiska åtgärder	291 833	-1 000	290 833
12:6	Offentligt biträde i utlänningsärenden	116 255	25 000	141 255
12:9	Utlänningsnämnden	67 000	-22 000	45 000
12:10	Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation (nytt ramanslag)	0	22 000	22 000
47:1	Åtgärder för nationella minoriteter	10 437	1 000	11 437
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	41 619 573	868 800	42 488 373
13:6	Socialstyrelsen	523 562	5 000	528 562
14:4	Statens folkhälsoinstitut	130 895	-3 200	127 695
14:10	Vaccinförsörjning (nytt ramanslag)	0	200 000	200 000
16:4	Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder	79 900	2 000	81 900
16:6	Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation	23 078	-2 000	21 078
17:1	Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken	155 137	617 000	772 137
18:1	Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.	365 076	50 000	415 076
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	45 299 000	180 000	45 479 000
20:3	Bostadstillägg till pensionärer	7 366 000	180 000	7 546 000
13	Arbetsmarknad	70 229 969	906 400	71 136 369
22:1	Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader	5 079 852	10 000	5 089 852
22:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	45 020 600	735 000	45 755 600
22:3	Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader	5 332 129	36 400	5 368 529
22:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	11 631 057	125 000	11 756 057
22:8	Bidrag till administration av grundbeloppet	45 768	3 000	48 768
22:11	Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen	52 488	-3 000	49 488
14	Arbetsliv	1 224 138	-500	1 223 638
23:2	Arbetslivsinstitutet	378 133	-1 214	376 919
23:3	Särskilda utbildningsinsatser m.m.	44 382	1 214	45 596
24:2	Särskilda jämställdhetsåtgärder	7 660	-2 500	5 160
24:3	Delegationen för stöd till jämställdhetsintegrering	2 000	2 000	4 000
15	Studiestöd	22 130 455	461 274	22 591 729
25:1	Studiehjälp m.m.	3 464 558	277 000	3 741 558
25:2	Studiemedel m.m.	11 791 896	181 417	11 973 313
25:3	Studiemedelsräntor m.m.	5 079 593	2 857	5 082 450
16	Utbildning och universitetsforskning	47 123 274	70 350	47 193 624
25:1	Statens skolverk	302 191	3 000	305 191
25:3	Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg	379 876	66 000	445 876
25:4	Specialpedagogiska institutet	367 920	-3 000	364 920
25:14	Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning	161 902	-3 000	158 902
25:28	Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning	1 020 834	3 350	1 024 184
25:78	Verket för högskoleservice	14 786	1 000	15 786
25:79	Centrala studiestödsnämnden m.m.	393 045	3 000	396 045
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	9 582 406	39 194	9 621 600
28:10	Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet	275 000	23 000	298 000
28:28	Centrala museer: Myndigheter	870 768	4 000	874 768
28:39	Stöd till trossamfund	50 232	1 194	51 426
29:2	Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet	128 355	1 000	129 355
30:1	Stöd till idrotten	445 551	10 000	455 551
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	9 548 841	530	9 549 371
31:13	Ungdomsbostadssamordnare	2 491	200	2 691
32:1	Länsstyrelserna m.m.	2 402 477	330	2 402 807
19	Regional utveckling	3 332 913	119 500	3 452 413
33:1	Allmänna regionalpolitiska åtgärder	1 460 837	37 500	1 498 337
33:3	Transportbidrag	403 864	82 000	485 864
20	Allmän miljö- och naturvård	4 596 166	48 250	4 644 416
34:6	Kemikalieinspektionen	124 799	500	125 299
34:13	Stöd till klimatinvesteringar	350 000	47 750	397 750
21	Energi	1 721 950	14 838	1 736 788
35:8	Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket	313 050	14 838	327 888
22	Kommunikationer	31 534 968	-80 500	31 454 468
36:1	Vägverket: Administration	988 719	-41 000	947 719
36:2	Väghållning och statsbidrag	16 483 086	1 500	16 484 586
36:4	Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter	11 043 740	-91 000	10 952 740
36:12	Rikstrafiken: Trafikupphandling	893 000	50 000	943 000
37:2	Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade	129 749	-34 000	95 749
37:4	Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal	144 000	34 000	178 000
23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	16 398 229	791 442	17 189 671
42:4	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar	124 349	50 000	174 349
42:5	Ersättningar för viltskador m.m.	86 975	4 000	90 975
43:3	Gårdsstöd och djurbidrag m.m.	6 069 910	741 442	6 811 352
44:1	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	2 815 662	-4 000	2 811 642
24	Näringsliv	4 199 220	-2 500	4 196 720
39:3	Exportfrämjande verksamhet	304 036	-2 500	301 536
25	Allmänna bidrag till kommuner	60 160 910	90 996	60 251 906
48:2	Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting	261 410	-40 000	221 410
48:3	Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader	1 767 150	130 996	1 898 146
Summa anslagsförändring på tilläggsbudget			5 006 968

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslag och anvisa nya anslag. I den ekonomiska vårpropositionen (prop. 2005/06:100, avsnitt 7, punkterna 6-11 samt 13-39) föreslår regeringen ändringar på tilläggsbudget. Även riksdagsstyrelsens förslag till ändringar på tilläggsbudget inkluderas i vårpropositionen (punkt 12). Regeringens förslag avser ändringar av nivån på 78 anslag inom 23 utgiftsområden. 57 anslag höjs och 21 anslag sänks. Dessutom förs 3 nya anslag upp i statsbudgeten. Vidare presenterar regeringen 5 förslag till ändringar i redan beslutade bemyndiganden, 6 nya bemyndiganden respektive andra förändringar med påverkan på statsbudgeten. Inom ramen för tilläggsbudgeten lägger regeringen även fram ett förslag beträffande redovisning av viss inkomst på statsbudgeten.

Med anledning av regeringens förslag på tilläggsbudget har två motioner väckts. Förslagen i propositionen och i motionerna återges i bilaga 1 till detta betänkande. En sammanställning av regeringens förslag och alternativa förslag till ändrade ramar och nya anslag finns i bilaga 2. De lagförslag som regeringen lägger fram i propositionen återges i bilaga 3. Utskottets lagförslag presenteras i bilaga 4.

Finansutskottet har berett berörda utskott tillfälle att yttra sig över de förslag i propositionen och i motionerna som rör respektive utskotts område. Yttranden har avlämnats av

-     konstitutionsutskottet (2005/06:KU8y),

-     socialförsäkringsutskottet (2005/06:SfU4y),

-     socialutskottet (protokollsutdrag 2005/06:41.6),

-     kulturutskottet (2005/06:KrU4y),

-     utbildningsutskottet (2005/06:UbU3y),

-     trafikutskottet (protokollsutdrag 2005/06:34.3),

-     miljö- och jordbruksutskottet (2005/06:MJU4y),

-     näringsutskottet (2005/06:NU2y) och

-     bostadsutskottet (2005/06:BoU5y).

Skatteutskottet, justitieutskottet, utrikesutskottet, försvarsutskottet och arbetsmarknadsutskottet har beslutat att inte avge något yttrande över tilläggsbudgeten.

Yttrandena återfinns i bilagorna 5-13.

Två av regeringens förslag på tilläggsbudget gäller rätten att tilldelas elcertifikat för småskalig vattenkraft (punkterna 8 och 11). Förslagen avser huvudsakligen ändringar i lagen (2003:113) om elcertifikat som ska träda i kraft den 1 januari 2007. Ytterligare ändringar i samma lag föreslås av regeringen i propositionen Förnybar el med gröna certifikat (prop. 2005/06:154) som behandlas i näringsutskottet parallellt med finansutskottets behandling av förslagen på tilläggsbudget. Med hänsyn härtill har finansutskottet överlämnat de aktuella förslagen i propositionen och i följdmotion Fi13 (m) yrkandena 1 och 2 för behandling i näringsutskottet.

Finansutskottet behandlar i detta sammanhang även Riksrevisionens styrelses redogörelse angående hanteringen av bemyndiganden (redog. 2005/06:RRS13) samt den motion som har väckts med anledning av redogörelsen.

Utskottets överväganden

Inledning

I 2006 års ekonomiska vårproposition föreslår regeringen ändrade och nya anslag för statsbudgeten för budgetåret 2006. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 5 277 miljoner kronor, och de föreslagna minskningarna uppgår till 271 miljoner kronor. 81 anslag inom 23 utgiftsområden berörs av dessa förändringar. Anslagsförändringarna i regeringens förslag till tilläggsbudget innebär att anvisade medel ökar med 5 006 miljoner kronor netto. Efter de föreslagna åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen i statsbudgeten för 2006 till 2,9 miljarder kronor.

Utskottet behandlar inledningsvis punkterna 6, 7, 9, 10, 12-37 och 39 i propositionen och motsvarande förslag i motionerna utgiftsområdesvis. Sedan behandlas regeringens förslag beträffande redovisning av viss inkomst på statsbudgeten (punkt 38 i propositionen). Därefter tar utskottet ställning till frågan om överskridanden av bemyndiganderamar samt synpunkterna angående hanteringen av bemyndiganden (redog. 2005/06:RRS13).

Enligt riksdagsordningen 5 kap. 12 § fjärde stycket får beslut om anslag för löpande budgetår som innebär att en utgiftsram påverkas inte fattas innan beslut om godkännande av ändrad utgiftsram fattas. I utskottets förslag till riksdagsbeslut tas således förslagen i propositionen och motionerna om ändrade ramar och anslag upp i en punkt, punkt 28. Övriga frågor behandlas som egna punkter i utskottets förslag till riksdagsbeslut, vilket markeras med en sammanfattningsruta vid respektive rubrik i betänkandet.

Tilläggsbudget per utgiftsområde

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

27:3 Stöd till radio- och kassettidningar

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 126 386 000 kr. För att finansiera ökade utgifter på det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget 28:28 Centrala museer: Myndigheter föreslår regeringen att anslaget 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar minskas med 4 miljoner kronor.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU8y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

46:1 Allmänna val och demokrati

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 281 090 000 kr. Regeringen anser att det i samband med de allmänna valen är viktigt att de politiska partierna kan nå ut med information till olika grupper röstberättigade i samhället som har behov av särskild information, t.ex. röstberättigade med utländskt medborgarskap. För detta ändamål har för 2006 redan tillförts 15 miljoner kronor. Mot bakgrund av det låga valdeltagandet bland dessa grupper bedömer regeringen att det behövs ytterligare medel till riksdagspartierna för sådana informationsinsatser. Regeringen föreslår därför att anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati ökas med 15 miljoner kronor.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU8y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Anslagssparande på anslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag om indragning av anslagssparandet på anslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen. Därmed tillstyrks punkt 12 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 62 725 000 kr. På ramanslagetfanns vid utgången av 2004 en anslagsbehållning som uppgick till 6 859 000 kr. I anslagsdirektivet för 2004 anges att Riksdagens ombudsmän får disponera ett anslagssparande som motsvarar högst 4 % av anslagsbeloppet. Riksdagsförvaltningen har inte befogenhet att slutligt dra in en del av ett anslag som riksdagen anvisat för Riksdagens ombudsmän. Riksdagsstyrelsen föreslår därför att det överskjutande anslagssparandet, som uppgår till 4 469 000 kr, dras in. Det ska sedan ankomma på myndigheten Riksdagens ombudsmän att verkställa detta.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU8y) regeringens förslag. Samtidigt påpekar konstitutionsutskottet att bestämmelserna i regeringsformen på finansmaktens område inte innebär att en myndighet (t.ex. regeringen eller justitieombudsmännen) måste utnyttja de medel som riksdagen anvisat. Myndigheten kan underskrida ett anslag och därvid frivilligt återlämna anslagsmedlen. Beslutar riksdagen att anta den i framställning 2005/06:RS5 föreslagna lagen med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, som under våren bereds av konstitutionsutskottet (bet. 2005/06:KU39), tydliggörs att myndigheterna inom riksdagsområdet själva får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet finner för egen del inte anledning att göra en annan bedömning än konstitutionsutskottet. Därmed tillstyrker finansutskottet, i likhet med konstitutionsutskottet, riksdagsstyrelsens förslag (punkt 12).

90:5 Regeringskansliet m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 500 236 000 kr. Regeringen anser att utrikesrepresentationen behöver kompenseras inom anslaget för en valutakursförlust om 31,6 miljoner kronor som medförts av förändringen av den svenska kronan, framför allt mot US dollar och euro.

Regeringen framhåller dessutom att förslaget om en skyldighet för Migrationsverket att under vissa förutsättningar erbjuda den som ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning en DNA-analys för att visa det släktskap som åberopas (prop. 2005/06:72) även kommer att innebära ökade kostnader för utrikesrepresentationen. De ökade medel som behövs för detta ska enligt regeringen finansieras genom att det under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar uppförda anslaget 12:3 Migrationspolitiska åtgärder minskas.

Samtidigt minskas resursbehovet på anslaget till följd av att ansvaret för viss utbildning för statligt anställda fr.o.m. den 1 april 2006 flyttas från Regeringskansliet till den nya förvaltningspolitiska myndigheten Verket för förvaltningsutveckling (Verva). Därutöver flyttas hyresavtalet med Statens fastighetsverk för Dragongården över till Verva den 1 april.

Vidare föreslår regeringen att anslaget ökas med 500 000 kr för att bidra till att finansiera Europarådets 6:e ministerkonferens inom jämställdhetsområdet i Stockholm i juni 2006. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder minskas.

Regeringen föreslår även att anslaget ökas med 1 016 000 kr för att bekosta Finansmarknadsrådets verksamhet. Rådet kommer under 2006 att bedrivas i annan organisationsform än som tidigare avsetts. Denna ökning finansieras genom att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 2:6 Finansmarknadsrådet minskas med motsvarande belopp.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. ökas med 30 026 000 kr.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU8y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Markbyte med Stockholms kommun och användning av medel från Djurgårdsfonden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag angående markbyte med Stockholms kommun, dispositionsrätten till Djurgårdsvarvet och användning av medel från Djurgårdsfonden. Därmed tillstyrks punkt 13 i propositionen.

Propositionen

Staten äger fastigheterna Valparaiso 1 i Värtan och Norra Djurgården 1:1 vid Albano i Stockholm. Konungen har enskild dispositionsrätt till dessa fastigheter. Regeringen framhåller att staten genom Statens fastighetsverk har fört förhandlingar med Stockholms kommun om byte av fastigheter. Parterna har tecknat avtal om markbyte. Detta avtal förutsätter riksdagens godkännande samt att konungen avstår från sin dispositionsrätt till de markområden som ska överlåtas till kommunen.

Avtalet innebär att kommunen förvärvar fastigheten Valparaiso 1 i Värtan, omkring 5 200 m² av fastigheten Norra Djurgården 1:1 vid Albano samt ytterligare delar av Norra Djurgården 1:1 i Stockholm. Staten förvärvar också områden vid Bondeska palatset, i parken vid Nationalmuseum, vid Dramatiska Teatern samt Rosenbadsparken. Dessutom förvärvar staten Djurgårdsvarvet, kv. Grönland (fastigheterna Djurgården 1:17, 1:19 och 1:39). Konungen avstår samtidigt sin enskilda dispositionsrätt till de områden som kommunen förvärvar från staten. Konungen erhåller dispositionsrätten till Djurgårdsvarvet, kv. Grönland (fastigheterna Djurgården 1:17, 1:19 och 1:39).

Avtalet innebär vidare att staten erhåller en mellangift om 60 miljoner kronor. I enlighet med tidigare praxis ska medel som erhålls vid statens avyttring av mark inom dispositionsrätten tillföras den s.k. Djurgårdsfonden. Denna försäljning faller inom denna praxis. Kammarkollegiet förvaltar fonden för Kungl. Djurgårdens Förvaltnings (KDF) räkning. Djurgårdsfondens avkastning disponeras av KDF för Djurgårdens förbättrande och förskönande. Om en del av kapitalet ska användas för t.ex. investeringar behövs riksdagens medgivande.

Regeringen erinrar därutöver om att konungen genom ett bytesavtal med Stockholms kommun 1986 avstod dispositionsrätten till mark inom nuvarande Kungl. Tekniska högskolans område så länge den utnyttjas för statliga ändamål. Som bytesersättning för marken erhöll konungen (KDF) dispositionsrätt bl.a. till marken och byggnaderna på Beckholmen på Djurgården. Hur Beckholmen lämpligen bör användas har under årens lopp prövats av flera utredningar. Syftet med att förvärva Djurgårdsvarvet är att skapa en samlad och levande marin miljö. Detta kräver betydande resurser från bl.a. Djurgårdsfonden på grund av de omfattande miljöskador som finns på fastigheterna. Regeringen anser därför att medel ur Djurgårdsfonden får användas till utgifterna för sanering och upprustning av Beckholmen och Djurgårdsvarvet.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att staten byter viss mark med Stockholms kommun och att dispositionsrätten till Djurgårdsvarvet, kv. Grönland, för evig tid upplåts till konungen. Samtidigt får Kungl. Djurgårdens Förvaltning disponera medel från Djurgårdsfonden för att sanera och upprusta Beckholmen samt Djurgårdsvarvet, kv. Grönland.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU8y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, regeringens förslag (punkt 13).

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:5 Statistiska centralbyrån

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 444 330 000 kr. Regeringen har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att utforma en åtgärdsplan för att förbättra och utveckla den ekonomiska statistiken. Bakgrunden är att den ekonomiska statistiken på senare år kommit att användas alltmer för uppföljning av ekonomisk politik på både nationell nivå och EU-nivå. Detta ställer allt högre krav på tillförlitlighet och snabbhet. Därför föreslår regeringen att 5 miljoner kronor tillförs anslaget 1:5 Statistiska centralbyrån så att åtgärdsplanen kan genomföras utan dröjsmål.

Vidare anser regeringen att en utvecklad materialflödesstatistik behövs för att bedöma den samlade miljöpåverkan från vissa material. Kvaliteten på det underlag som materialstatistiken bygger på måste i vissa fall förbättras. Regeringen föreslår därför att ytterligare 1 miljon kronor tillförs anslaget för utvecklingsarbete avseende materialflödesstatistiken.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 1:5 Statistiska centralbyrån ökas med 6 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

1:6 Kammarkollegiet

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 31 239 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 1:6 Kammarkollegiet minskas med 330 000 kr för att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppförda anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

1:8 Nya förvaltningspolitiska myndigheten

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 47 137 000 kr. Den nya förvaltningspolitiska myndigheten Verket för förvaltningsutveckling (Verva) bildades den 1 januari 2006. I myndighetens uppgifter ingår att bedriva utbildning för statligt anställda. Delar av utbildningen flyttas den 1 april 2006 från Regeringskansliet till Verva. Samtidigt förs hyresavtalet med Statens fastighetsverk för Dragongården över till Verva eftersom delar av utbildningen genomförs i denna lokal. Detta medför ökade utgifter. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:8 Nya förvaltningspolitiska myndigheten ökas med 4 090 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. minskas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 360 miljoner kronor. Regeringen anser att satsningen på statliga kompetensöverföringsjobb bör utökas i syfte att stödja kompetensöverföringen vid de statliga myndigheterna så att ytterligare ca 250 arbetstillfällen - utöver den redan beslutade satsningen motsvarande ca 1 000 arbetstillfällen - kan erbjudas fr.o.m. den 1 juli 2006. Stödet är tillfälligt och avses gälla t.o.m. utgången av 2007. Därefter finansierar myndigheterna kostnaden inom sina befintliga anslag. Den totala kostnaden för bidrag motsvarande 250 arbetstillfällen under det andra halvåret 2006 beräknas uppgå till 45 miljoner kronor. Tillgängliga medel på anslaget beräknas i år inte utnyttjas fullt ut då vissa anställningar sker senare än i januari 2006. Därför föreslår regeringen att anslaget 1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb ökas med 20 miljoner kronor för att möjliggöra utökningen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

1:14 E-legitimationer (nytt anslag)

Propositionen

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för 2006. Regeringen anser att tillgången till elektroniska legitimationer utgör en förutsättning för enkel och säker elektronisk kommunikation mellan medborgare och myndigheter. Elektroniska legitimationer behövs även för en utvecklad service till medborgare och företag samt för effektiviserad ärendehantering och informationsspridning inom och från den offentliga förvaltningen. Regeringen påpekar samtidigt att små myndigheter och kommuner inte alltid har tillräckliga resurser för att utnyttja e-legitimationer, vilket i sin tur hämmar utvecklingen av mer avancerade elektroniska tjänster i den offentliga sektorn. Genom att staten under en begränsad tid finansierar e-legitimationer och infratjänster bör de ekonomiska förutsättningarna för offentliga e-tjänster enligt regeringen stärkas.

Mot den bakgrunden avser regeringen att genomföra ett treårigt program för att stimulera en ökad användning av e-legitimationer. Verket för förvaltningsutveckling (Verva) kommer inom ramen för detta program att ansvara för information till berörda myndigheter, landsting och kommuner, stödja de myndigheter som sätter nya tjänster i drift, ta fram standardiserade former för avrop under gällande ramavtal samt svara för vissa av myndigheternas och kommunernas kostnader för e-legitimationer och infratjänster. Kostnaderna för programmet beräknas under 2006 uppgå till 12 068 000 kr. Regeringen föreslår därför att ett nytt anslag 1:14 E-legitimationer inrättas för ändamålet i statsbudgeten. Finansiering sker genom att motsvarande medel dras in från anslag inom berörda utgiftsområden.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

2:6 Finansmarknadsrådet

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 016 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 2:6 Finansmarknadsrådet minskas med hela anslagsbeloppet eftersom rådets verksamhet under 2006 kommer att bedrivas i en annan organisationsform än som tidigare avsetts. Verksamheten avses nu finansieras från anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Försäljning av fastighet i Stockholm

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om försäljning av fastigheten Cerberus 2 i Stockholms kommun. Därmed tillstyrks punkt 14 i propositionen.

Propositionen

Staten äger fastigheten Cerberus 2 i Gamla stan i Stockholms kommun. Statens fastighetsverk (SFV) förvaltar fastigheten. SFV övertog fastigheten i samband med att verket fick i uppdrag att förvalta de från försäkringskassorna övertagna fastigheterna. SFV tog upp lån i Riksgäldskontoret som motsvarade det samlade belopp med vilket fastigheterna togs upp i SFV:s bokföring. Dessa medel, med avdrag för en summa som motsvarar lösta lån, har levererats till statsverkets checkräkning och redovisats mot en inkomsttitel.

Regeringen anser att fastigheten inte längre behövs i statens verksamhet. Denna fastighet bör därför säljas. Inför försäljningen har ett värderingsföretag bedömt fastighetens marknadsvärde. Efter förhandlingar med nio anbudsgivare har SFV antagit det högsta anbudet. En villkorad överenskommelse har träffats om försäljning av fastigheten för 76 500 000 kr.

För att regeringen ska kunna besluta om försäljningen krävs riksdagens medgivande eftersom regeringen enligt 25 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får besluta att sälja fast egendom när värdet inte överstiger 50 miljoner kronor. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner att staten säljer fastigheten Cerberus 2 i Stockholms kommun. Den del av försäljningsinkomsten, minskat med försäljningsomkostnader, som överstiger det bokförda värdet föreslås redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 14).

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

3:1 Skatteverket

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 6 241 386 000 kr. Regeringen anser att Skatteverket bör kompenseras för kostnaderna för att administrera uttag av avgifter till registrerade trossamfund enligt lagen (1998:1593) om trossamfund. Kostnaderna för uppbördshjälpen kan beräknas till 21 kr per person. Regeringen har beslutat om uppbördshjälp för åtta trossamfund utöver Svenska kyrkan, varav ett nytt har tillkommit 2006. Förberedelsekostnaden för det tillkommande samfundet beräknas till 75 000 kr. Enligt uppgift för 2006 uppgår antalet personer i trossamfund utöver Svenska kyrkan där Skatteverket svarar för uppbörden till 82 461 stycken. Regeringen föreslår därför att anslaget 3:1 Skatteverket ökas med 1 806 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget 28:39 Stöd till trossamfund minskas med motsvarande belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

4:5 Domstolsväsendet m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 074 140 000 kr. Som en följd av lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel förväntas de allmänna förvaltningsdomstolarna få ökade kostnader på grund av ökad tillströmning av mål. Regeringen anser att domstolarna behöver tillföras resurser för detta och föreslår att anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. ökas med 750 000 kr.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

4:7 Brottsförebyggande rådet

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 60 116 000 kr. Brottsförebyggande rådet, som ansvarar för den officiella kriminalstatistiken, behöver anpassa och utveckla sitt statistiksystem i takt med övriga myndigheter inom rättsväsendet. Från och med 2006 ska rådet även ansvara för och utveckla statistikföringen avseende s.k. hatbrott. För att rådet ska kunna fullgöra sina uppgifter föreslår regeringen att anslaget 4:7 Brottsförebyggande rådet ökas med 5,5 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med motsvarande belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

5:9 Svenska institutet

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 85 204 000 kr. Regeringen framhåller att det finns ett stort intresse utomlands för 300-årsjubileet 2007 av Carl von Linnés födelse. Särskilda ansträngningar bör enligt regeringen göras i olika internationella miljöer för att visa det levande arvet efter Linné och hans lärjungar. Därmed kan bilden av Sverige som ett modernt, kunskapsintensivt samhälle med stark vetenskaplig tradition och forskning främjas. För att göra detta möjligt föreslår regeringen att anslaget 5:9 Svenska institutet ökas med 2 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet minskas med samma belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

5:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 21 868 000 kr. En internationell konferens på temat Att växa tillsammans i Östersjöområdet förbereds i anslutning till det svenska ordförandeskapet i Östersjöstaternas råd. Konferensen är planerad att hållas i Visby sommaren 2006. För att göra det möjligt att genomföra konferensen föreslår regeringen att anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen ökas med 5 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Låneram för beredskapsinvesteringar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utökat bemyndigande avseende Socialstyrelsens låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar. Därmed tillstyrks punkt 15 i propositionen.

Propositionen

Regeringen får under 2006 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 300 miljoner kronor. Låneramen för Socialstyrelsens beredskapsinvesteringar bör enligt regeringens bedömning höjas med 200 miljoner kronor för att möjliggöra inköp av antiviraler i tillräcklig omfattning för att bygga upp en beredskap mot en influensapandemi. Därför föreslår regeringen att Socialstyrelsens låneram för 2006 i Riksgäldskontoret utökas till högst 500 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 15).

7:5 Krisberedskap

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 778 637 000 kr. Regeringen anser att anslaget 7:5 Krisberedskap behöver ökas med 12 miljoner kronor eftersom ökade inköp av antiviraler också ökar kapitalkostnaderna för det i lagret bundna kapitalet.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Kapitaltillskott till Swedfund International AB

Propositionen

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1 utg.omr. 7, bet. 2005/06:UU2, rskr. 2005/06:79) att en särskild satsning på miljömässigt hållbar utveckling ska göras på områden där Sverige står starkt. Särskild betoning ska därmed läggas på sådana områden som vatten och sanitet, kemikaliesäkerhet, förnybar energi och klimatfrågan, hållbar stadsutveckling, hållbart nyttjande av naturresurser och omsorg om miljön samt utbildning, kapacitetsstöd och miljöförvaltning. Som ett led i denna satsning avser regeringen att under våren 2006 lämna ett kapitaltillskott på 80 miljoner kronor till Swedfund International AB i syfte att finansiera miljöinvesteringar i utvecklingsländer. Medlen ska användas i enlighet med de övriga bestämmelser och riktlinjer som styr Swedfunds verksamhet och med särskild inriktning på de nämnda områdena.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har inga invändningar mot regeringens bedömning att lämna ett kapitaltillskott till Swedfund International AB om 80 miljoner kronor för att finansiera miljöinvesteringar i utvecklingsländer.

Finansutskottet kan konstatera att regeringen den 4 maj 2006 har beslutat att lämna det aktuella kapitaltillskottet till Swedfund i enlighet med bedömningen i propositionen. Kapitaltillskottet är en del av regeringens satsning på miljöområdet inom ramen för utvecklingssamarbetet. Satsningen omfattar 1 miljard kronor under perioden 2006-2008. Regeringen har tidigare beslutat att fördela 250 miljoner kronor till Sida och Regeringskansliet. Det sammanlagda kapitaltillskottet för satsningar på miljöområdet 2006 uppgår därmed till 330 miljoner kronor som finansieras av medel avsatta för ändamålet inom ramen för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet.

8:1 Biståndsverksamhet

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 25 340 737 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas med 5 miljoner kronor för att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 5 Internationell samverkan uppförda anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen. Minskningen avser medel som inte klassificeras som bistånd enligt OECD/DAC.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Bemyndigande för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utökat bemyndigande för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet. Därmed tillstyrks punkt 16 i propositionen.

Propositionen

Regeringen har för detta ändamål ett bemyndigande att göra ekonomiska åtaganden om högst 41 734 miljoner kronor. En ökad möjlighet att göra ekonomiska åtaganden inom biståndsverksamhet behövs enligt regeringen för att en tillräcklig långsiktighet i det internationella utvecklingssamarbetet ska kunna uppnås. Ökade utfästelser behöver bl.a. göras med anledning av G8-ländernas förslag om 100-procentig avskrivning av Världsbankens, Afrikanska utvecklingsfondens och IMF:s fordringar på de mest skuldtyngda låginkomstländerna.

Regeringen framhåller vidare att Sverige deltar i den nya internationella finansieringsfaciliteten för vaccinationer. Deltagandet medför nya åtaganden. Vid EU:s toppmöte i december 2005 beslöts också att en tionde europeisk utvecklingsfond ska inrättas. Inom EUF-10 kommer att garanteras en volym motsvarande EUF-9, uppräknad med inflation och tillväxt inom EU samt med beaktande av EU:s utvidgning.

För att Sverige ska kunna medverka i dessa program föreslår regeringen att bemyndigandet att göra ekonomiska åtaganden som medför utgifter efter 2006 för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet ökas med 6 500 miljoner kronor till 48 234 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 16).

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Tillfälligt stöd till kommuner för mottagande av flyktingar m.m.

Propositionen

Antalet personer som får uppehållstillstånd väntas enligt regeringens bedömning öka kraftigt med anledning av ändringen av 2 kap. 5 b § utlänningslagen (1989:529), som trädde i kraft den 15 november 2005. En snabbt ökad volym av mottagandet ger ökade kostnader för kommunerna. Regeringen föreslår därför att det under 2006 införs ett tillfälligt stöd till kommunerna för mottagande av flyktingar utöver den ersättning som lämnas enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.

Regeringen avser att reglera det tillfälliga stödet i en särskild förordning. Stödet riktas till alla kommuner som uppfyller vissa villkor och lämnas i form av en extra ersättning på 20 000 kr för varje person som tas emot under 2006. Krav ska ställas på kommunerna att öka mottagandet, att förbinda sig att ta emot personer med uppehållstillstånd som bor i någon av Migrationsverkets anläggningar och att huvuddelen av mottagandet från anläggning sker enligt en särskilt överenskommen tidplan. Syftet är att mottagningen ska ske skyndsamt. Villkoren vad gäller mottagande från anläggning bör inte gälla för vissa kommuner med stort antal asylsökande i s.k. eget boende i kommunen. Om kommunen erhållit ersättning och det i efterhand visar sig att villkoren inte har uppfyllts bör utbetald ersättning kunna återkrävas helt eller delvis.

Vidare bedömer regeringen att det kan finnas behov av extra medel utöver det tillfälliga stödet för att underlätta flyktingmottagandet i kommunerna. Sådana medel ska i första hand användas för att stimulera och underlätta för kommunerna att snabbt ta emot ett ökat antal flyktingar från Migrationsverkets anläggningsboende och ge förutsättningar för kommunerna att kunna erbjuda en god introduktion. Medlen avses t.ex. kunna användas för särskilda bostadslösningar eller för insatser för personer med särskilda behov. Beslut om ersättning avses kunna fattas i anslutning till att en överenskommelse om ökat mottagande träffas.

Motionen

Folkpartiet liberalerna konstaterar i motion Fi14 att 31 000 ärenden kommer att prövas enligt den tillfälliga asyllagen och att 12 000 personer hittills beviljats uppehållstillstånd. Många människor står redan i kö för att placeras i en kommun. Dessa människor måste enligt motionärerna ges möjlighet att omgående komma in på arbetsmarknaden och inte hänvisas till passivt bidragstagande. Motionärerna anser därför att ett extra stimulansbidrag behöver ges till kommunerna. Den av regeringen förordade utformningen av kommunersättningar vid flyktingmottagande bör dock enligt motionärerna avslås (yrkande 3). I stället bör ersättningen villkoras på så sätt att bidraget oavkortat ska gå till att ordna jobb- och utvecklingsgaranti för vuxna och till en satsning på svenska språket för barnen. Bidraget ska under andra och tredje året betalas i relation till antalet flyktingar som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin och de barn som får extra resurser för att lära sig svenska (yrkande 4).

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU4y) regeringens förslag och avstyrker förslagen i motionen.

Företrädarna för Folkpartiet liberalerna biträder i en avvikande mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 17) och avstyrker motion Fi14 (fp) yrkandena 3 och 4.

10:1 Integrationsverket

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 91 024 000 kr. Den tillfälliga lagstiftningen om prövning av avvisnings- och utvisningsbeslut medför ökad arbetsbelastning för Integrationsverket. Regeringen anser därför att åtgärder som kan påskynda bosättningsprocessen bör vidtas. Därför föreslår man att anslaget 10:1 Integrationsverket ökas med 6,5 miljoner kronor.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

10:2 Integrationsåtgärder

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 108 120 000 kr. Integrationsverket lämnar stöd till organisationer för verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering. Regeringen föreslår att anslaget 10:2 Integrationsåtgärder ökas med 1 miljon kronor för att höja kvaliteten i det arbete som bedrivs vid de s.k. antidiskrimineringsbyråerna.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 526 193 000 kr. Kostnaderna för det tillfälliga stödet till kommuner för mottagande av flyktingar beräknas till 500 miljoner kronor. Dessutom beräknas behovet av extra medel utöver det tillfälliga stödet för att underlätta flyktingmottagandet i kommunerna till 100 miljoner kronor. Regeringen föreslår därför att anslaget 10:3 Kommunersättningarvid flyktingmottagande sammantaget ökas med 600 miljoner kronor.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

12:1 Migrationsverket

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 777 615 000 kr. Riksdagen antog under hösten 2005 en ändring i utlänningslagen (1989:529). Lagändringen gällde under tiden den 15 november 2005-30 mars 2006 och innebar att Migrationsverket skulle ompröva lagakraftvunna avvisnings- och utvisningsbeslut som inte verkställts. Migrationsverket har registrerat ca 30 000 ärenden som ska prövas enligt den tillfälliga lagstiftningen. Migrationsverket räknar med att alla ärenden ska vara prövade senast under sommaren 2006. Samtidigt bedömer man att utgifterna för prövning och organiserad verksamhet till följd av det stora antalet ärenden blir högre än beräknat. Regeringen föreslår därför att anslaget 12:1 Migrationsverket ökas med 400 miljoner kronor.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

12:2 Ersättningar och bostadskostnader

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 312 000 000 kr. Riksdagen antog under hösten 2005 en ändring i utlänningslagen (1989:529). Lagändringen gällde under tiden den 15 november 2005-30 mars 2006 och innebar att Migrationsverket skulle ompröva lagakraftvunna avvisnings- och utvisningsbeslut som inte verkställts. Fler personer än vad som tidigare beräknats har därmed fått uppehållstillstånd och väntar på en introduktionsplats i en kommun. Ökningen av antalet personer innebär ökade utgifter för bl.a. boende, hälso- och sjukvård och barnens skolgång. Regeringen föreslår därför att anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader ökas med 370 miljoner kronor.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

12:3 Migrationspolitiska åtgärder

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 291 833 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 12:3 Migrationspolitiska åtgärder minskas med 1 miljon kronor för att bidra till att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 116 255 000 kr. Riksdagen antog under hösten 2005 en ändring i utlänningslagen (1989:529). Lagändringen gällde under tiden den 15 november 2005-30 mars 2006 och innebar att Migrationsverket skulle ompröva lagakraftvunna avvisnings- och utvisningsbeslut som inte verkställts. Ändringen har medfört att utgifterna för offentligt biträde i utlänningsärenden har ökat. Regeringen föreslår därför att anslaget 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden ökas med 25 miljoner kronor.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

12:10 Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation (nytt anslag)

Propositionen

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för 2006. En särskild utredare har fått i uppdrag att avveckla Utlänningsnämnden som upphörde den 30 mars 2006. I uppdraget ingår bl.a. att ha arbetsgivaransvaret för uppsagd personal. Utgifterna för avvecklingen belastar för närvarande ramanslaget 12:9 Utlänningsnämnden. Regeringen föreslår att ett nytt ramanslag 12:10 Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation i stället förs upp i statsbudgeten med 22 miljoner kronor. Finansiering föreslås ske genom att anslaget 12:9 Utlänningsnämnden minskas med motsvarande belopp.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

47:1 Åtgärder för nationella minoriteter

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 10 437 000 kr. Regeringen aviserar i den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna 2006-2009 (skr. 2005/06:95) ett antal nya åtgärder för och med romer i Sverige. Åtgärderna syftar till att motverka diskriminering och skapa kunskap, såväl bland myndigheter och kommuner som hos romer, om livsvillkoren för romer i Sverige och hur dessa kan förbättras. För att dessa åtgärder ska kunna genomföras föreslår regeringen att anslaget 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter ökas med 1 miljon kronor.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

13:6 Socialstyrelsen

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 523 562 000 kr. I propositionen Genomförande av EG-direktivet om kvalitet och säkerhet hos blod och blodkomponenter (prop. 2005/06:141) föreslår regeringen utökade ansvarsområden för de myndigheter som pekas ut som behöriga. Socialstyrelsen och Läkemedelsverket ska således utöva tillsyn över blodverksamhet, dvs. verksamhet som rör insamling och kontroll av blod och blodkomponenter avsedda att användas vid transfusion eller läkemedelstillverkning, samt framställning, förvaring och distribution av blod och blodkomponenter avsedda att användas vid transfusion. Regeringen bedömer att de utökade ansvarsuppgifterna inte ryms inom de medel som anvisats för myndigheterna. För detta ändamål behöver Socialstyrelsen 1,8 miljoner kronor, varav Läkemedelsverket ska rekvirera 0,9 miljoner kronor. I proposition 2005/06:141 föreslår regeringen att tillsyn av blodverksamhet ska avgiftsbeläggas och att avgifterna ska redovisas mot inkomsttitel. Utgiftsökningen anses därmed vara finansierad.

Socialstyrelsen ska vidare enligt propositionen Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) inrätta en funktion för samordning av de samlade insatserna för hiv/aids och andra sexuellt överförbara och blodburna sjukdomar. Socialstyrelsen ska därvid överta vissa uppgifter som tidigare har utförts vid Statens folkhälsoinstitut. Regeringen bedömer att Socialstyrelsen behöver ökade resurser för att kunna driva de avsedda verksamheterna. Finansiering sker genom att anslaget 14:4 Statens folkhälsoinstitut minskas med 3,2 miljoner kronor.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 13:6 Socialstyrelsen ökas med 5 miljoner kronor.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet, som yttrar sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

14:10 Vaccinförsörjning (nytt anslag)

Propositionen

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för 2006. Regeringen bedömer att spridningen av fågelinfluensa har visat att samhället måste ha beredskap för att hantera en influensapandemi. Utgångspunkten för arbetet med att stärka den nationella beredskapen mot pandemisk spridning av influensa utgörs av den nationella handlingsplan som Socialstyrelsen presenterade i februari 2005. En fråga som särskilt uppmärksammas är vilka möjligheter Sverige har att vid influensapandemier skydda befolkningen med hjälp av vacciner och andra läkemedel.

Regeringen anser att ett nytt anslag bör föras upp på statsbudgeten för att öka beredskapen inför en eventuell influensapandemi. Medlen ska vid behov kunna användas dels för att täcka kostnader i samband med avtal om leverans av vaccin i händelse av influensapandemi, dels för ökad handlingsberedskap i samband med avtal om att påbörja uppbyggnaden av en inhemsk produktionskapacitet av vaccin. Av dessa skäl föreslår regeringen att ett nytt ramanslag 14:10 Vaccinförsörjning förs upp i statsbudgeten med 200 miljoner kronor.

Vidare aviserar regeringen att man avser att återkomma till eventuella ytterligare behov av medel för detta ändamål i budgetpropositionen för 2007.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet, som yttrar sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 79,9 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder ökas med 2 miljoner kronor för att öka möjligheterna för handikapporganisationerna att bedriva insatser för personer med funktionshinder. Finansiering sker genom att anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation minskas med motsvarande belopp.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet, som yttrar sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 155 137 000 kr. I propositionen Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre (prop. 2005/06:115) anför regeringen att särskilda medel behövs för vården och omsorgen om de äldre. För att möjliggöra personalförstärkningar i syfte att nå kvalitetshöjning inom kommunernas och landstingens vård och omsorg om de mest sjuka behövs 600 miljoner kronor. Medlen ska bl.a. användas för rehabilitering, nutritionsarbete, läkemedelsgenomgångar och förstärkt läkarmedverkan.

Vidare föreslår regeringen i proposition 2005/06:115 att en delegation tillsätts med uppdrag att följa och analysera behov och utvecklingen av samt lämna förslag rörande boendefrågor för äldre. För delegationens arbete behövs 2 miljoner kronor.

Socialstyrelsen ska enligt regeringens förslag i samma proposition ges i uppdrag att utveckla ett nationellt kompetenscentrum för vård och omsorg om äldre där anhörigfrågor och demensfrågor ingår. För detta ändamål behövs 5 miljoner kronor. Därutöver ska Socialstyrelsen ges i uppdrag att ansvara för att nationella brukarundersökningar om äldreomsorgen genomförs. För detta ändamål behövs 5 miljoner kronor. Socialstyrelsen ska även ansvara för genomförande och uppföljning av utvecklingsplanen. För detta ändamål behövs 5 miljoner kronor.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att anslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken sammantaget ökas med 617 miljoner kronor.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet, som yttrar sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 365 076 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ökas med 50 miljoner kronor för att finansiera en förstärkt vårdkedja för vissa ungdomar i utvalda områden. Åtgärden ingår i regeringens förslag till en samlad satsning för ungdomar (avsnitt 1.6).

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet, som yttrar sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Propositionen

Regeringen anser att situationen för de sämst ställda ålderspensionärerna bör förbättras ytterligare. Bostadstillägg till ålderspensionärer som har fyllt 65 år lämnas i dag med 91 % av bostadskostnaden upp till ett tak på 4 850 kr för ogifta och 2 425 kr för gifta ålderspensionärer. Taket har höjts den 1 januari 2005 och den 1 januari 2006 medan ersättningsnivån har legat på samma nivå sedan den 1 januari 2002 då den höjdes från 90 % till 91 % av bostadskostnaden. Eftersom bostadstillägget är inkomstprövat medför förbättringar av tillägget att den ekonomiska situationen förbättras för de pensionärer som har de lägsta inkomsterna. Regeringen föreslår därför att ersättningsgraden vid beräkning av bostadstillägg höjs fr.o.m. den 1 juli 2006 från 91 % till 93 % av bostadskostnaden för personer som har fyllt 65 år. Med förslaget får samtliga ålderspensionärer med bostadstillägg en höjning. I genomsnitt blir höjningen 82 kr per månad.

Vidare föreslår regeringen att bostadstillägget höjs retroaktivt för perioden april-juni. Höjningen för denna period betalas ut som ett tilläggsbelopp till bostadstillägget. Tilläggsbeloppet ska för var och en av dessa månader motsvara 2 % av bostadskostnaden upp till taket. Utbetalning av tilläggsbelopp görs endast för den eller de månader som den försäkrade har fått bostadstillägg. Om bostadstillägget för någon av månaderna april-juni inte betalas ut på grund av att det understiger 25 kr ska tilläggsbeloppet inte heller betalas ut. Tilläggsbeloppet betalas däremot ut även om detta för någon månad inte uppgår till 25 kr. Tilläggsbeloppet ska även betalas till den som också har särskilt bostadstillägg och/eller äldreförsörjningsstöd. Vid inkomstberäkning för dessa förmåner ska hänsyn inte tas till tilläggsbeloppet. Tilläggsbeloppet bör betalas ut tillsammans med den ordinarie utbetalningen av bostadstillägg i juli. Om Försäkringskassan efter denna tidpunkt beslutar om en retroaktiv höjning av bostadstillägget på grund av att bostadskostnaden har ökat höjs också tilläggsbeloppet retroaktivt i samma grad. Ett tilläggsbelopp ska även betalas ut i de fall någon senare beviljas bostadstillägg retroaktivt för någon eller några av månaderna april-juni.

Vidare föreslår regeringen att ett förtydligande i lagtexten också görs på så sätt att ordet "för" byts mot ordet "med" i 9 § första meningen lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Bostadstillägg ska således lämnas med 93 % av bostadskostnaden.

Regeringens förslag omfattar inte bostadstillägg som betalas ut till personer som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 7).

20:3 Bostadstillägg till pensionärer

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 366 miljoner kronor. Regeringens förslag om en höjning av bostadstillägget till pensionärer beräknas medföra en utgiftsökning för innevarande år med 180 miljoner kronor. Regeringen föreslår därför att anslaget 20:3 Bostadstillägg till pensionärer ökas med motsvarande belopp.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 079 852 000 kr. Regeringen avser att genomföra en försöksverksamhet för vissa nyanlända invandrare som ska pågå fr.o.m. den 1 juli 2006 t.o.m. den 1 juli 2008. För att göra detta möjligt föreslår regeringen att anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader ökas med 10 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 45 020 600 000  kr. Regeringen föreslår att anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökas med 735 miljoner kronor för att den planerade omfattningen på de arbetsmarknadspolitiska programmen ska kunna förverkligas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program

Gällande regelverk

De kommunala ungdomsprogrammen (KUP) riktas till arbetslösa ungdomar i åldrarna 16-19 år. Ett av syftena med programmen är att stärka de arbetslösa ungdomarnas studiemotivation. Deltagande i KUP medför därför, i enlighet med riksdagens och regeringens intentioner (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:AU1, rskr. 2001/02:115), att den som inte fullföljt gymnasieutbildning får en ersättning som inte är högre än vid studier på gymnasieskola. Ersättningen uppgår till ett i lag fastställt belopp som ska motsvara det studiebidrag som lämnas till den som studerar i gymnasieskola. För närvarande betalar kommunerna ut ersättningen med 1 360 kr per månad, vilket efter skatt motsvarar 930 kr per månad.

Finansutskottets förslag

Finansutskottet konstaterar att regeringen, som en del i de samlade åtgärderna för ungdomar (avsnitt 1.6 i propositionen), på den föreliggande tilläggsbudgeten föreslår att studiebidraget för elever mellan 16 och 20 år som läser på gymnasial nivå höjs till 1 050 kr per månad. I likhet med utbildningsutskottets ställningstagande tillstyrker finansutskottet i en senare del av detta betänkande regeringens förslag.

Med hänsyn härtill och mot bakgrund av riksdagens och regeringens intentioner bakom ersättningsreglerna inom de kommunala ungdomsprogrammen anser finansutskottet att ersättningen för ungdomar som inte fullföljt gymnasieutbildning och deltar i KUP bör höjas så att den motsvarar nivån på det höjda studiebidraget. Finansutskottet föreslår därför att ersättningen höjs med 175 kr till 1 535 kr per månad. Med denna höjning får de berörda ungdomarna 1 050 kr per månad och individ efter skatt. Den nya ersättningsnivån ska gälla fr.o.m. juli 2006 men tillämpas retroaktivt fr.o.m. april 2006. Utbetalningen av den retroaktiva ersättningen föreslås ske i juni 2006, i likhet med regeringens förslag om höjt studiebidrag.

Finansutskottets förslag föranleder en ändring i 2 § tredje stycke lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program. Utskottets lagförslag framgår av bilaga 4 till detta betänkande.

22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 332 129 000 kr. Regeringen avser att genomföra en försöksverksamhet för vissa nyanlända invandrare som ska pågå fr.o.m. den 1 juli 2006 t.o.m. den 1 juli 2008. För att finansiera de ökade insatserna från arbetsförmedlingen behövs 10 miljoner kronor. Dessutom avser regeringen öka bidragen till feriearbeten för ungdomar med 25 miljoner kronor. Anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader föreslås därför sammantaget ökas med 35 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottets förslag om höjd ersättning för ungdomar som inte fullföljt gymnasieutbildning och deltar i kommunala ungdomsprogram beräknas medföra en utgiftsökning för 2006 på 1,4 miljoner kronor. Finansutskottet anser att ett tilläggsanslag motsvarande detta belopp behövs och föreslår därför att anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader sammantaget ökas med 36,4 miljoner kronor. Därmed tillstyrker finansutskottet delvis regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

22:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 11 631 057 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 22:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ökas med 125 miljoner kronor för att förbättra möjligheterna för funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga att få arbete. Ökningen motsvarar ca 2 000 lönebidragsplatser under andra halvåret 2006.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Bemyndigande för anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utökat bemyndigande för anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006. Därmed tillstyrks punkt 18 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 959 560 000 kr. Vidare har regeringen ett bemyndigande att göra ekonomiska åtaganden som medför utgifter om högst 3 600 miljoner kronor under 2007 och 2008.

Regeringen erinrar om att den 1 februari 2006 höjdes valutakursen i förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EG:s strukturfonder från 8,60 kr per euro till 9 kr per euro. Denna valutakurs ska användas vid beräkning av de finansiella ramarna för strukturfondsprogrammen för perioden 2000-2006, vilket innebär att den beräknade ramen för Europeiska socialfonden ökar med ca 435 miljoner kronor för programperioden. Utbetalningar kan även göras under 2007 och 2008. För att så många projekt som möjligt ska kunna fullgöras under perioden bör enligt regeringen möjlighet finnas att göra ytterligare ekonomiska åtaganden under 2006 motsvarande vad valutakurshöjningen medför. Därför föreslår man att regeringen bemyndigas att göra ekonomiska åtaganden för Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 4 100 miljoner kronor under 2007 och 2008.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 18).

22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 45 768 000 kr. Den kompletterande arbetslöshetskassan Alfa administrerar grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen för dem som inte är medlemmar i eller anslutna till någon annan arbetslöshetskassa. Staten lämnar ett bidrag till denna administration, vilket regleras genom ett avtal mellan staten och arbetslöshetskassan Alfa. Vid sidan av bidraget får arbetslöshetskassan Alfa ta ut en administrationsavgift av dem som får grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen och inte är medlemmar i eller anslutna till någon annan arbetslöshetskassa. Till följd av bestämmelserna i avtalet mellan staten och arbetslöshetskassan Alfa föreslår regeringen att anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet ökas med 3 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 22:11 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen minskas med motsvarande belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Finansieringsbidrag vid arbetspraktik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade regler för finansieringsbidrag vid arbetspraktik. Därmed tillstyrks punkt 19 i propositionen.

Propositionen

Enligt nuvarande bestämmelser ska den som anordnar arbetspraktik betala ett finansieringsbidrag till staten om 3 000 kr per månad och praktikplats. Syftet med bidraget är att motverka att praktikplatserna tränger undan ordinarie jobb. Mot bakgrund av behovet av att säkerställa att reglerna utformas så att även utsatta grupper i tillräcklig utsträckning ska få praktikplatser, har riksdagen beslutat att regeringen får föreskriva att vissa praktikplatser får undantas från finansieringsbidrag. Sådana undantag gäller i dag för arbetspraktik som sker inom ramen för aktivitetsgarantin, i form av prova-på-platser, interpraktik, praktik i vägledande syfte som pågår maximalt åtta veckor, för unga med funktionshinder och personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga samt - fr.o.m. maj 2006 - viss arbetspraktik för unga och akademiker.

Regeringen konstaterar att erfarenheter tyder på att finansieringsbidraget i alltför stor utsträckning inverkar negativt på viljan att anordna arbetspraktik. Därför bedömer regeringen att kravet på att den som anordnar praktik ska betala finansieringsbidrag på försök bör tas bort en bestämd tid.

Syftet med regeringens förslag är att fler arbetslösa ska få arbetspraktik. Regeringen betonar vikten av att detta inte ska bidra till att praktikplatserna tränger undan ordinarie arbeten. Detta kan säkerställas bl.a. genom nuvarande samrådsförfarande mellan länsarbetsnämnden och lokal facklig part inför anvisningar till praktik. Samtidigt aviserar regeringen att man också kommer att noggrant följa att de aktuella grupperna även i fortsättningen i tillräcklig utsträckning får del av praktikplatserna. Effekten av förslaget kommer att utvärderas som underlag för ett ställningstagande om finansieringsbidraget inför 2008.

Regeringen föreslår att de ändrade reglerna träder i kraft den 1 augusti 2006 och tillämpas för första gången på finansieringsbidrag för juli 2006. De bör gälla arbetspraktik som någon tar del av under perioden den 1 juli 2006 t.o.m. den 31 december 2007.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 19).

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 44 382 000 kr. Härutöver har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på högst 33,5 miljoner kronor under 2007.

Regeringen anför att ett underskott har uppstått under anslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. Bakgrunden är att Arbetslivsinstitutet och arbetsmarknadens parter under 2004 ingick ett avtal om en slutbetalning under 2005 av 2004 års verksamhet inom ramen för ett bemyndigande. Avtalet föregick riksdagens beslut i december 2004 om anslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. för 2005. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att anslaget ökas med 1 214 000 kr för att den planerade verksamheten ska kunna bedrivas för 2006. Finansiering sker genom att anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet minskas med motsvarande belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill inledningsvis erinra om sina uttalanden i en senare del av detta betänkande (avsnitt Bemyndiganden för ramanslag) om det allvarliga i att myndigheter gör ekonomiska åtaganden utan riksdagens uttryckliga medgivande. I samband med dessa uttalanden föreslår utskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen angående bl.a. åtgärder för att stärka den interna revisionen och kontrollen på myndigheterna. Finansutskottet tillstyrker dock regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder och 24:3 Delegationen för stöd till jämställdhetsintegrering

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för dessa ändamål uppförda ramanslag på 7 660 000 kr respektive 2 000 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 24:3 Delegationen för stöd till jämställdhetsintegrering ökas med 2 miljoner kronor för att Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten (N 2005:02) ska kunna fortsätta arbeta. Anslaget 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder föreslås samtidigt minskas med 2,5 miljoner kronor för att finansiera denna ökning och för att bidra till att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)

Propositionen

Studiehjälpen lämnas till elever mellan 16 och 20 år som läser på gymnasial nivå, främst inom gymnasieskolan, för att bidra till att minska betydelsen av ekonomiska, geografiska och sociala hinder för gymnasiala studier. Stödet består bl.a. av ett studiebidrag som lämnas under tio månader per år för studier som bedrivs på heltid. Bidraget uppgår till ett i lag fastställt belopp. Detta innebär att någon automatisk justering av nivån inte görs i förhållande till barnbidraget. Studiebidrag lämnas för närvarande med 950 kr per studiemånad.

Som en del i de samlade åtgärderna för ungdomar (avsnitt 1.6) föreslår regeringen att studiebidragets belopp höjs till samma nivå som barnbidraget, dvs. till 1 050 kr per månad. Den nya bidragsnivån ska gälla fr.o.m. juli 2006 men tillämpas retroaktivt fr.o.m. april 2006. Utbetalningen av det retroaktiva bidraget föreslås ske i juni 2006.

Vidare framhåller regeringen att studiemedlen är den viktigaste finansieringskällan för de flesta studerande på olika utbildningsnivåer. Studiemedlen består av en bidragsdel och en lånedel. Det finns två bidragsnivåer, en generell och en högre nivå. Totalbeloppet och bidragsbeloppen är kopplade till prisbasbeloppet och beräknas per vecka.

Regeringen anser att studiemedlen behöver förstärkas så att totalbeloppet höjs. Höjningen ska omfatta både bidragsdelen och lånedelen. Totalbeloppet i studiemedlen föreslås därför öka för heltidsstuderande från 4,39 % till 4,57 % av prisbasbeloppet per vecka. Totalbeloppet blir därmed 300 kr högre för en studiemånad vid heltidsstudier i 2006 års prisnivå. Bidragsökningen blir 100 kr per studiemånad för en heltidsstuderande. Motsvarande bidragsökning ska göras för det högre bidraget i studiemedlen. Förslaget innebär också att bidragsandelen av totalbeloppet justeras. Beloppsnivåerna är knutna till studieomfattning och ska anpassas därefter.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UbU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utbildningsutskottet, regeringens förslag (punkt 6).

25:1 Studiehjälp m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 464 558 000 kr. Regeringens förslag om det höjda studiebidraget beräknas medföra en utgiftsökning för 2006 med 277 miljoner kronor. Regeringen föreslår därför att anslaget 25:1 Studiehjälp m.m. ökas med motsvarande belopp.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UbU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utbildningsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

25:2 Studiemedel m.m. och 25:3 Studiemedelsräntor m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för dessa ändamål uppförda ramanslag på 11 791 896 000 kr respektive 5 079 593 kr. Regeringens förslag om det höjda studiebidraget med 100 kr i månaden beräknas medföra en utgiftsökning 2006 med 181 417 000 kr. Därutöver beräknas förslaget medföra en ökning av ränteutgifterna 2006 med 2 857 000 kr. Regeringen föreslår därför att anslagen 25:2 Studiemedel m.m. och 25:3 Studiemedelsräntor m.m. ökas med respektive belopp.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UbU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utbildningsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

25:1 Statens skolverk

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 302 191 000 kr. Riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition Trygghet, respekt och ansvar - om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (prop. 2005/06:38, bet. 2005/06:UbU4, rskr. 2005/06:149) innebär att ett barn- och elevombud för likabehandling ska inrättas vid Statens skolverk. Regeringen föreslår därför att anslaget 25:1 Statens skolverk ökas med 3 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 25:4 Specialpedagogiska institutet minskas med motsvarande belopp.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UbU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utbildningsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 379 876 000 kr. I regeringens samlade åtgärder för att främja integration och åtgärder för ungdomar (avsnitt 1.6) ingår en modell för finansiering av resurspersoner i skolor, framtagande av en strategi för utbildning av nyanlända barn och ungdomar samt insatser under sommaren riktade till ungdomar i utsatta bostadsområden. För att genomföra detta föreslår regeringen att anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ökas med 66 miljoner kronor.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UbU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utbildningsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

25:14 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 161 902 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 25:14 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning minskas med 3 miljoner kronor för att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget 28:39 Stöd till trossamfund.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UbU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utbildningsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

25:28 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 020 834 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 25:28 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning ökas med 3 350 000 kr för att finansiera isocyanatforskning i Hässleholm.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UbU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utbildningsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Användning av anslaget 25:74 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna användningen av anslaget 25:74 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Därmed tillstyrks punkt 20 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 559 010 000 kr. Regeringen gjorde i propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) bedömningen att en ökad samordning av holdingbolagsverksamheten är viktig mot bakgrund av att flera lärosäten har ansökt hos regeringen om att få bilda holdingbolag. Vidare anförde regeringen att en modell där flera lärosäten verkar genom ett regionalt förankrat holdingbolag kan stärka möjligheterna att utnyttja och utveckla regionens processer för kommersialisering. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att medel under anslaget 25:74 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. även får användas för att bilda ett nytt holdingbolag knutet till Växjö universitet, Högskolan i Kalmar och Blekinge tekniska högskola.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UbU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utbildningsutskottet, regeringens förslag (punkt 20).

25:78 Verket för högskoleservice

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 14 786 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 25:78 Verket för högskoleservice ökas med 1 miljon kronor för att göra det möjligt att förkorta de långa handläggningstiderna vid validering av utländska gymnasiebetyg.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UbU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utbildningsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

25:79 Centrala studiestödsnämnden m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 393 045 000 kr. Regeringens förslag om höjt studiebidrag i studiehjälpen som lämnas till unga studerande på gymnasial nivå medför ökade administrationskostnader. Därför föreslår regeringen att anslaget 25:79 Centrala studiestödsnämnden m.m. ökas med 3 miljoner kronor.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UbU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utbildningsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Bemyndigande för anslaget 25:82 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndigande för anslaget 25:82 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Därmed tillstyrks punkt 21 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 73 291 000 kr. Något bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser har inte lämnats.

Regeringen konstaterar att Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildninghar beslutat om utgifter för kommande år utan att ha något bemyndigade. Myndigheten bedriver projektverksamhet tillsammans med universitet och högskolor. Projekttiden omfattar normalt mellan 6 och 36 månader. Därmed kan projekten sträcka sig över flera år, och myndigheten gör åtaganden som ska finansieras med framtida anslag.

Regeringen anser att den uppkomna situationen är otillfredsställande och att ovannämnda ekonomiska åtaganden bör hanteras på ett korrekt sätt i förhållande till riksdagen. Man föreslår därför att regeringen i efterhand bemyndigas att under 2006 för ramanslaget 25:82 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 36 miljoner kronor under 2007.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UbU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill inledningsvis erinra om sina uttalanden i en senare del av detta betänkande (avsnitt Bemyndiganden för ramanslag) om det allvarliga i att myndigheter gör ekonomiska åtaganden utan riksdagens uttryckliga medgivande. I samband med dessa uttalanden föreslår finansutskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen angående bl.a. åtgärder för att stärka den interna revisionen och kontrollen på myndigheterna. Finansutskottet tillstyrker dock, i likhet med utbildningsutskottet, regeringens förslag (punkt 21).

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 275 miljoner kronor. Bland regeringens förslag till åtgärder för att öka sysselsättningen under 2006 och 2007 ingår satsningar inom kulturområdet. Syftet med dessa åtgärder är att i ökad utsträckning kunna bevara, vårda och tillgängliggöra samlingar, föremål och arkivalier vid kulturinstitutioner. Åtgärderna har visat sig vara framgångsrika, bl.a. vad gäller antalet bidragsansökningar och den höga kvaliteten. Regeringen anser att denna verksamhet bör få ökad omfattning och föreslår att anslaget 28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet ökas med 23 miljoner kronor.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KrU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med kulturutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

28:28 Centrala museer: Myndigheter

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 870 768 000 kr. I anslutning till beslutet om statsbudgeten för 2006 förutsatte kulturutskottet (bet. 2005/06:KrU1) att regeringen snabbt skulle vidta åtgärder för att underlätta för vissa museer att i det korta perspektivet komma över de problem som den minskade kompensationen för hyreskostnader fört med sig. Med anledning bl.a. härav föreslår regeringen att anslaget 28:28 Centrala museer: Myndigheter ökas med 4 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar minskas.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KrU4y) regeringens förslag. Samtidigt framhåller kulturutskottet att man har erfarit att 3 miljoner kronor av det nu föreslagna tillskottet kommer att tillföras Statens museer för världskultur och resterande 1 miljon kronor Statens maritima museer. Enligt uppgift kommer Statens museer för världskultur dessutom att få utnyttja ett anslagssparande på 1,9 miljoner kronor. Totalt tillförs alltså Statens museer för världskultur 4,9 miljoner kronor. Kulturutskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen därmed i allt väsentligt tillgodosett de krav som riksdagen i samband med behandlingen av 2006 års budgetförslag ställt på skyndsamma åtgärder för att underlätta för Statens museer för världskultur att i det korta perspektivet komma över de problem som den minskade kompensationen för hyreskostnader fört med sig.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med kulturutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Användning av anslaget 28:39 Stöd till trossamfund

Propositionen

Från anslaget 28:39 Stöd till trossamfund lämnas stöd till trossamfund enligt förordningen (1999:974) om statsbidrag till trossamfund. Regeringen anser att anslaget för 2006 även bör få användas för bidrag till återuppbyggnad av Islamic Center i Malmö med 3 miljoner kronor. Något formellt förslag om tillfälligt ändrad användning av anslaget presenteras inte i propositionen.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KrU4y) regeringens förslag. Samtidigt tar kulturutskottet upp en principiell fråga om det sätt på vilket regeringen presenterar sina tilläggsbudgetförslag för riksdagen.

Kulturutskottet erinrar i detta sammanhang om att bidrag enligt förordningen (1999:974) om statsbidrag till trossamfund kan lämnas till 22 trossamfund, samverkansorgan och församlingar samt till utbildning vid 6 olika teologiska skolor. Islamic Center i Malmö hör inte till de uppräknade församlingarna och är således inte bidragsberättigad enligt nuvarande regler. Av förordningen framgår också (13 §) att lokalbidrag för att rusta upp lokaler för en församling får lämnas med högst 1 miljon kronor. Eftersom det tilltänkta bidraget uppgår till 3 miljoner kronor avviker alltså förslaget också i detta avseende från förordningens bestämmelser.

Det föreslagna stödet avser alltså ett helt nytt ändamål som inte omfattas av det nuvarande regelverket. Kulturutskottet anser att det därför kan ifrågasättas om inte regeringen i en särskild förslagspunkt i propositionen borde ha begärt riksdagens godkännande av den föreslagna lösningen. Det görs nämligen på några andra områden i propositionen, vilket framgår av förslagspunkterna 20, 22, 25, 27, 28, 31 och 33.

Kulturutskottet har emellertid från Regeringskansliet inhämtat att godkännanden av det senare slaget bara begärs när regeringen utan att ändra den tidigare medelsanvisningen vill kunna använda ett anslag för ett nytt ändamål. Om, som i detta fall, ett nytt ändamål föreslås för anslaget och det nya ändamålet finansieras med ett lika stort medelstillskott till anslaget, anses riksdagens beslut om medelsanvisningen också innefatta det nya användningsområdet.

Förfaringssättet grundas på ett internt cirkulär från Finansdepartementets budgetavdelning till statssekreterarna.¹[Det senaste cirkuläret av detta slag är Cirkulär nr Fi2006:3 från den 5 maj 2006. Tillämpningen bygger på föreskrifterna i bilaga 3 om budgetpropositionens innehåll, avsnitt 6 Anslagsnivån, underavsnitt 6:3 Recit.] Tillämpningen har dock aldrig underställts riksdagen för godkännande och är därför inte allmänt känd. Enligt kulturutskottets mening får det ankomma på finansutskottet att avgöra om det kan finnas skäl att närmare pröva de av regeringen använda redovisningsprinciperna för att eventuellt fastställa dem som en gemensam referensram för regering och riksdag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagens finansmakt fastställs i grundlagen. Enligt regeringsformen (1 kap. 4 § RF) bestämmer riksdagen hur statens medel ska användas. Vidare får statens medel inte användas på annat sätt än riksdagen har bestämt (9 kap. 2 § första stycket RF). Det är således ett grundläggande drag i fördelningen av rättigheter och skyldigheter mellan riksdagen och regeringen på finansmaktens område att regeringen får använda de av riksdagen anvisade anslagsmedlen för ändamål avsedda i enlighet med riksdagsbeslut.

När riksdagen tar ställning till de belopp som ska anvisas på anslag samt ändamålen för dessa medel grundas detta på vad regeringen anför i propositioner. Finansutskottet kan, i likhet med kulturutskottet, konstatera att det aktuella förslaget om ändrat ändamål för anslaget 28:39 Stöd till trossamfund inte underställs riksdagens prövning i form av ett formellt förslag till riksdagsbeslut. Regeringen anger inte heller i propositionen varför ett sådant förslag inte presenteras. I stället grundar man förslagets utformning på anvisningar i Regeringskansliets interna cirkulär. Såsom kulturutskottet påpekar har tillämpningen av detta förfaringssätt aldrig underställts riksdagen för godkännande och är därför inte allmänt känd.

Finansutskottet anser att det är rimligt att förslag om medelsanvisningen på ett enskilt anslag också innefattar ett nytt angivet användningsområde för anslaget i sådana fall där det nya ändamålet finansieras med ett lika stort medelstillskott. Följaktligen, när riksdagen anvisar de ytterligare anslagsmedlen i enlighet med förslaget godkänns också ändamålet för dessa. I andra fall, då det nya ändamålet helt eller delvis finansieras med de tidigare anvisade medlen på anslaget, behöver ett formellt förslag om riksdagens godkännande av ändrat användningsområdet formuleras. Med detta förtydligande kan de av regeringen använda redovisningsprinciperna enligt finansutskottets mening fastställas. Finansutskottet förutsätter därmed att dessa principer även kommer att gälla vid framtida förslag och beslut om användningsområden för anslag. Likaså förutsätter finansutskottet att regeringen i budgetpropositionen lämnar en fullständig redovisning av de ändamål som regeringen har för avsikt att finansiera från anslaget. Mer betydelsefulla förändringar av ändamålet i förhållande till tidigare år bör kommenteras särskilt, exempelvis under Regeringens överväganden.

Vidare noterar finansutskottet, i enlighet med vad som påpekas i kulturutskottets yttrande, att varken mottagaren av eller nivån på det föreslagna bidraget omfattas av förordningen om statsbidrag till trossamfund. I stället utgör stödet en engångsinsats som under 2006 görs vid sidan av det gällande regelverket. Inte heller enligt finansutskottets bedömning finns det anledning att ifrågasätta behovet av en sådan insats under det innevarande året. Finansutskottet förutsätter emellertid att regeringen återkommer till riksdagen med ett formellt förslag i fall en mer permanent ändring i mottagarkretsen för eller nivån på statsbidrag till trossamfund blir aktuell.

Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrker finansutskottet, i likhet med kulturutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

28:39 Stöd till trossamfund

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 50 232 000 kr. Regeringen anser att bidrag till återuppbyggnad av Islamic Center i Malmö under 2006 bör utgå från anslaget. Detta ökar behovet av medel på anslaget med 3 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:14 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning minskas.

Regeringen föreslår vidare att anslaget 28:39 Stöd till trossamfund minskas med 1 806 000 kr för att finansiera ökade utgifter på det under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution uppförda anslaget 3:1 Skatteverket.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 28:39 Stöd till trossamfund ökas med 1 194 000 kr.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KrU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med kulturutskottet och med hänvisning till sitt ställningstagande ovan angående användningen av det aktuella anslaget, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 128 355 000 kr. I regeringens förslag till samlade åtgärder för att främja integration och åtgärder för ungdomar (avsnitt 1.6) ingår svenskt deltagande i Europarådets kampanj "All different, all equal". För att möjliggöra detta deltagande föreslår regeringen att anslaget 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet ökas med 1 miljon kronor.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KrU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med kulturutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

30:1 Stöd till idrotten

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 445 551 000 kr. Göteborgs kommun och Svenska Friidrottsförbundet står som värdar för Europamästerskapen i friidrott i Göteborg 2006. Friidrotts-EM i Göteborg är enligt regeringens bedömning en angelägenhet för regionen och hela landet. Friidrotts-EM når genom mediernas bevakning en mycket stor publik över stora delar av världen. Därför föreslår regeringen att ett statligt bidrag på 10 miljoner kronor lämnas från anslaget 30:1 Stöd till idrotten till Göteborgs kommun för näringslivsfrämjande aktiviteter i samband med mästerskapen. Finansiering sker delvis genom att det under utgiftsområde 19 Regional utveckling uppförda anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med 2,5 miljoner kronor och genom att det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 39:3 Exportfrämjande verksamhet minskas med 2,5 miljoner kronor.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KrU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med kulturutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Användning av anslaget 31:1 Boverket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna användningen av anslaget 31:1 Boverket. Därmed tillstyrks punkt 22 i propositionen. Förslaget i motionen avstyrks.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 173 299 000 kr. Boverket är en central förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och hushållning med mark- och vattenområden, för fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelsen samt för boendefrågor. Verket svarar också för den centrala administrationen av statligt bostadsstöd i form av bidrag för finansiering av bostäder. Inom ramen för Boverkets anslag finansieras även visst internationellt arbete samt uppföljning och informationsspridning. Boverket ska inom sina ansvarsområden främja en hållbar utveckling. Myndigheten har även ett sektorsansvar för handikappfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde. Dessutom ansvarar Boverket för samordning, uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och den övergripande miljöfrågan om fysisk planering, byggnader och hushållning med mark och vatten. Inom ramen för anslaget finansieras även Rådet för hållbar utveckling och dess kansli, kompetensutvecklingsprogram för bygg- och fastighetssektorn samt samverkan inom Bygga-bo-dialogen.

Regeringen föreslår att högst 2 miljoner kronor av anslaget 31:1 Boverket även får användas för bidrag till vissa miljöorganisationer.

Motionen

Moderata samlingspartiet framhåller i motion FiU13 att det inte är myndigheter eller andra offentliga institutioner som ska finansiera ideella organisationers verksamhet. Finansieringen av organisationers verksamhet bör vara en angelägenhet för deras medlemmar. Därför motsätter sig motionärerna regeringens förslag att finansiera vissa miljöorganisationer med medel från anslaget 31:1 Boverket (yrkande 3 i denna del).

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU5y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Företrädarna för Moderata samlingspartiet biträder i en avvikande mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med bostadsutskottet, regeringens förslag (punkt 22) och avstyrker motion Fi13 (m) yrkande 3 i denna del.

31:13 Ungdomsbostadssamordnare

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 491 000 kr. Regeringen anser att det är angeläget att underlätta för hushåll som står utanför bostadsmarknaden att få en egen bostad. Det finns enligt regeringen anledning att föra en dialog med bolåneinstituten i syfte att kartlägga hinder och förutsättningar för ungdomar och unga vuxna att få lån för att köpa en egen bostad. Regeringen avser mot denna bakgrund att inom ramen för de samlade åtgärderna för ungdomar ge ett tilläggsuppdrag till den nationella bostadssamordnaren att undersöka vilka möjligheter som finns för att underlätta för unga att få bostadslån. För att möjliggöra detta föreslår regeringen att anslaget 31:13 Ungdomsbostadssamordnare ökas med 200 000 kr.

Motionen

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi13 att anslaget 31:13 Ungdomsbostadssamordnare inte bör ökas mot bakgrund av att partiet motsatte sig anslaget när det infördes (yrkande 6).

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU5y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Företrädarna för Moderata samlingspartiet biträder i en avvikande mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med bostadsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del) och avstyrker motion Fi13 (m) yrkande 6.

32:1 Länsstyrelserna m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 402 477 000 kr. Kammarkollegiet har haft ansvaret och kostnaderna för regleringen av sjön Åsnen sedan 1995, men har begränsade förutsättningar att följa och kontrollera hur regleringen sköts. Regeringen anser att Länsstyrelsen i Kronobergs län med sin kompetens och geografiska närhet har bättre förutsättningar att lösa uppgiften. Detta medför ökade kostnader för länsstyrelsen. Regeringen föreslår därför att anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. ökas med 330 000 kr. Finansieringen sker genom att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:6 Kammarkollegiet minskas.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med bostadsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Utgiftsområde 19 Regional utveckling

33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 460 837 000 kr. Regeringen anser att ett särskilt bidrag på högst 40 miljoner kronor bör lämnas till samhällsutvecklingsåtgärder i Gällivare kommun för att möta de speciella utmaningar som de många malmkropparna med växlande brytning innebär för kommunens planeringsförutsättningar. Man föreslår därför att anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder ökas med motsvarande belopp. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner uppförda anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting minskas.

Regeringen föreslår vidare att anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med 2,5 miljoner kronor för att bidra till att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget 30:1 Stöd till idrotten.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder ökas med 37,5 miljoner kronor.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

33:3 Transportbidrag

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 403 864 000 kr. Regeringen bedömer att stigande transportkostnader till följd av ökade oljepriser, ökade godsvolymer och fler företag som är berättigade till transportbidrag medför högre utgifter än beräknat. Anslaget 33:3 Transportbidrag föreslås därför ökas med 82 miljoner kronor. Finansieringen sker genom att de under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslagen 36:1 Vägverket: Administration och 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter minskas med 41 miljoner kronor vardera.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Bemyndigande för anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden 2000-2006

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utökat bemyndigande för anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden 2000-2006. Därmed tillstyrks punkt 23 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 132 miljoner kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på högst 1 400 miljoner kronor under åren 2007 och 2008.

Regeringen erinrar om att den 1 februari 2006 höjdes valutakursen i förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EG:s strukturfonder från 8,60 kr per euro till 9 kr per euro. Denna valutakurs ska användas vid beräkning av de finansiella ramarna för strukturfondsprogrammen för perioden 2000-2006, vilket innebär att den beräknade ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden ökar med ca 388 miljoner kronor för programperioden. Utbetalningar kan även göras under 2007 och 2008. För att så många projekt som möjligt ska kunna fullgöras under perioden bör enligt regeringen möjlighet finnas att göra ytterligare ekonomiska åtaganden under 2006 motsvarande vad valutakurshöjningen medför. Därför föreslår man att regeringen bemyndigas att göra ekonomiska åtaganden för Europeiska regionala utvecklingsfonden 2000-2006 som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 1 788 miljoner kronor under 2007 och 2008.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens förslag (punkt 23).

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Bemyndigande för anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndigande för anslaget 34:3 Åtgärder för biologiskmångfald. Därmed tillstyrks punkt 24 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 963 297 000 kr. Något bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser har inte lämnats.

Riksrevisionen har funnit att Naturvårdsverket i anslutning till anslaget 34:3 Åtgärder för biologiskmångfald beslutat om framtida medfinansiering i samband med EU-projekt, tecknat samverkansavtal vid genomförande av större naturvårdsprojekt samt lämnat förhandsbesked om statsbidrag för områdesskydd och förvaltning av ur naturvårdssynpunkt värdefulla naturområden. Något bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser av detta slag finns inte.

Regeringen framhåller att det är otillfredsställande att åtaganden har gjorts utan att befogenhet funnits till detta. I den uppkomna situationen bör dessa ekonomiska åtaganden hanteras på ett korrekt sätt i förhållande till riksdagen. Regeringen anser därför att ett bemyndigande behövs för att möjliggöra åtaganden och medfinansiering i samband med EU-projekt samt för att vissa andra långsiktiga åtaganden ska kunna hanteras effektivt. Man föreslår därför att regeringen i efterhand bemyndigas att under 2006 för ramanslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 70 miljoner kronor under perioden 2007-2011.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill inledningsvis erinra om sina uttalanden i en senare del av detta betänkande (avsnitt Bemyndiganden för ramanslag) om det allvarliga i att myndigheter gör ekonomiska åtaganden utan riksdagens uttryckliga medgivande. I samband med dessa uttalanden föreslår finansutskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen angående bl.a. åtgärder för att stärka den interna revisionen och kontrollen på myndigheterna. Finansutskottet tillstyrker dock, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 24).

34:6 Kemikalieinspektionen

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 124 799 000 kr. Internationella kemikaliesekretariatet är en ideell organisation som bildades 2003 för att bidra till att nå miljökvalitetsmålen för en giftfri miljö. Sedan organisationen inrättades har staten till en del finansierat dess sekretariat. Regeringen anser att ett fortsatt och förstärkt stöd till sekretariatets arbete är angeläget. Därför föreslår man att statens bidrag till sekretariatet ökas med 500 000 kr under 2006. Anslaget 34:6 Kemikalieinspektionen ökas därmed med motsvarande belopp.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

34:13 Stöd till klimatinvesteringar

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 350 miljoner kronor. Regeringen anser att bidrag ska kunna lämnas för investeringar i utbyggda tankställen för förnybara drivmedel. Man föreslår därför att anslaget 34:13 Stöd till klimatinvesteringar ökas med 47 750 000 kr.

Motionen

Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi13 att bidragen till klimatinvesteringar i huvudsak subventionerar investeringar som ändå skulle ha kommit till stånd. Anslaget 34:13 Stöd till klimatinvesteringar borde därför hellre minskas än ökas. Vidare menar motionärerna att den takt med vilken utbyggnaden av tankställen för alternativa drivmedel sker bör vara styrd av efterfrågan. Det är således onödigt med en tvingande lagstiftning, vilken får till följd att ett alternativ, etanol, gynnas på övriga alternativs bekostnad. Bidragsgivningen kommer därmed enligt motionärernas bedömning att ytterligare snedvrida konkurrensen mellan olika tankställen. Därför anser man att anslaget inte bör ökas (yrkande 7).

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU4y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del) och avstyrker motion Fi13 (m) yrkande 7.

Användning av anslaget 34:13 Stöd till klimatinvesteringar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna användningen av anslaget 34:13 Stöd till klimatinvesteringar. Därmed tillstyrks punkt 25 i propositionen.

Propositionen

Regeringen anser att den långsiktighet som klimatpolitiska beslut och åtgärder präglas av ökar betydelsen av informativa styrmedel. Medel som får användas för information, administration och utvärdering inom anslaget 34:13 Stöd till klimatinvesteringar bör därför enligt regeringens förslag ökas med 10 miljoner kronor till högst 36 miljoner kronor. Högst 15 miljoner kronor härav föreslås användas för klimatinformation.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 25).

Utgiftsområde 21 Energi

35:8 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 313 050 000 kr. Regeringen beslutade i december 2005 att godkänna ett tillämpningsavtal till ramavtalet av den 30 november 1999 med anledning av att den andra reaktorn vid Barsebäck (Barsebäck 2) stängdes i och med utgången av maj 2005. Riksdagen gav vid sitt beslut att godkänna ramavtalet om ersättning i samband med stängningen av Barsebäcksverket (prop. 1999/2000:63, bet. 1999/2000:NU11, rskr. 1999/2000:106) regeringen bemyndigande att vidta de åtgärder som behövs för att tillvarata statens intressen vid avtalets genomförande och tillämpning. Tillämpningsavtalet mellan staten, E.ON Sverige AB och Vattenfall AB reglerar kompensationen till reaktorägarna för en förtida stängning av Barsebäck 2. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket ökas med 14 838 000 kr för att täcka merkostnaderna för avställnings- och servicedrift för reaktor Barsebäck 2.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Lag om ändring i lagen (2005:30) om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i lagen om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdande bestäms till den 1 juli 2006. Därmed tillstyrks delvis punkt 9 i propositionen. Förslaget i motionen avstyrks.

Jämför reservation 1 (m, fp).

Propositionen

Stödet för energi- och miljöinvesteringar i lokaler med offentlig verksamhet trädde i kraft den 15 maj 2005 efter att EG-kommissionens godkännande ur statsstödsynpunkt erhållits. Sluttidpunkten för genomförandet av stödberättigade åtgärder är fastställd till utgången av 2006, utom vad avser installation av solcellsystem för vilka perioden för genomförande är utsträckt till 2007.

Den fördröjning som statsstödsprövningen har inneburit medför enligt regeringens mening att stödperioden bör förlängas. Regeringen anser vidare att det är angeläget att stödet ges en större långsiktighet. Därför föreslår regeringen att stödet utgår för en längre period, t.o.m. den 31 december 2008. För installation av solceller föreslår man att en fortsatt förhöjd stimulans lämnas. Avsikten är att ytterligare 50 miljoner kronor reserveras för detta ändamål utöver vad som tidigare beräknats. Detta innebär att stödet till solceller beräknas svara för sammanlagt 150 miljoner kronor under perioden 2005-2008.

Mot bakgrund av riksdagens beslut i samband med behandlingen av förslagen om konvertering av uppvärmningssystem i bostadshus (se nästföljande avsnitt) anser regeringen att en reglering av maximala krediteringsnivåer olika år bör införas även för detta stöd. Regeringen föreslår därför att kreditering på skattekonto enligt den aktuella lagen inte får minska statens inkomst av skatter med ett större belopp än 1 000 miljoner kronor 2006, 500 miljoner kronor 2007 och 500 miljoner kronor 2008.

Den förlängning av stödperioden som nu föreslås fordrar Europeiska kommissionens godkännande ur statsstödssynpunkt. Regeringen avser att anmäla det förändrade stödet till EG-kommissionen enligt EG-fördragets regler om statligt stöd. Regeringen föreslår att få bestämma tidpunkten för lagens ikraftträdande när kommissionens godkännande har lämnats.

Regeringen framhåller att förslaget till lagändring är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Något yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.

Motionen

Folkpartiet liberalerna påpekar i motion Fi14 att stöd för investeringar i energieffektivisering i offentliga lokaler är en byggsubvention som ges i form av kreditering på skattekonto. Stödet utgör därmed en utgift som enligt motionärerna maskeras till minskade intäkter. Motionärerna motsätter sig en sådan hantering av utgifter i statsbudgeten och föreslår att regeringens förslag till lagändring avslås (yrkande 1).

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet erinrar i sitt yttrande (NU2y) om att anmälan ska ske till EG-kommissionen angående det förändrade stödet. När ett sådant godkännande föreligger kan en förordning om villkoren för stödet utfärdas och tillämpningen påbörjas. Det nu aktuella förslaget till ändring i lagen (2000:30) om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor avser emellertid ramlagstiftning, som kan träda i kraft innan kommissionen gett sitt godkännande. Mot den bakgrunden anser näringsutskottet att regeringens förslag bör tillstyrkas med den ändringen att riksdagen fastställer ett datum för lagens ikraftträdande. Förslaget i motionen avstyrks därmed av näringsutskottet.

Företrädarna för Folkpartiet liberalerna biträder i en avvikande mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet kan för egen del konstatera att regeringens lagförslag endast berör de regler som behövs för att det förändrade stödet ska kunna krediteras på skattekonto etc. Finansutskottet ser, i likhet med näringsutskottet, inte något hinder för att låta förslaget träda i kraft innan besked om kommissionens tillstånd erhållits och föreslår därför att lagförslaget får träda i kraft den 1 juli 2006. Därmed tillstyrks delvis regeringens förslag (punkt 9). Motion Fi14 (fp) yrkande 1 avstyrks.

Lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i lagen om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus. Därmed tillstyrks punkt 10 i propositionen. Förslaget i motionen avstyrks.

Jämför reservation 2 (m, fp).

Propositionen

I enlighet med riksdagens beslut om stöd för konvertering från direktverkande elvärme och oljeuppvärmning i bostadshus (bet. 2005/06:NU8, rskr. 2005/06:133) följer regeringen utvecklingen vad gäller intresset för denna konvertering. Mot bakgrund av den stora efterfrågan under årets första månader på stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem bedömer regeringen att det finns ett behov av utökad ram innevarande år för kreditering av sådant stöd på skattekonto. Regeringen föreslår därför att ramen ökas till 400 miljoner kronor under 2006. Förslaget innebär att utgifter inom den avsatta budgetramen om 500 miljoner kronor 2006-2010 tidigareläggs. Som en konsekvens av detta minskar utrymmet för kreditering under perioden 2007-2010. Detta innebär att kreditering på skattekonto enligt lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem inte får minska statens inkomst av skatter med ett större belopp än 400 miljoner kronor 2006, 70 miljoner kronor 2007 och 10 miljoner kronor per år 2008-2010.

Regeringen anser vidare att ett stöd för installation av solvärme i kommersiella lokaler bör införas för att komplettera de befintliga stödformerna för att främja installation av solvärme. Regeringen bedömer att ett sådant kompletterande stöd ytterligare kan påskynda en marknadsintroduktion av solvärmeteknik i fler tillämpningar. Stödet föreslås utgå med högst 30 % av den samlade faktiska kostnaden för solvärmeinstallationen och utformas med beaktande av de befintliga stödformerna för solvärme. Stödet föreslås vidare administrativt utformas på motsvarande sätt som stödet för konvertering från oljeuppvärmningssystem och tillgodoföras byggnadens ägare genom kreditering på dennes skattekonto. Regeringen räknar med att använda totalt 50 miljoner kronor av den ekonomiska ramen för perioden 2006-2010 för detta ändamål.

Det föreslagna stödet för installation av solvärme i lokaler kräver inte EG-kommissionens godkännande enligt EG-fördragets statsstödsregler.

Mot bakgrund av att stödet numera även omfattar installation av solvärme föreslår regeringen att den aktuella lagens rubrik ändras på det sätt som framgår av förslaget.

Regeringen framhåller att förslaget till lagändring är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Något yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.

Motionen

Folkpartiet liberalerna påpekar i motion Fi14 att stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus är en byggsubvention som ges i form av kreditering på skattekonto. Stödet utgör därmed en utgift som enligt motionärerna maskeras till minskade intäkter. Motionärerna motsätter sig en sådan hantering av utgifter i statsbudgeten och föreslår att regeringens förslag till lagändring avslås (yrkande 2).

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Företrädarna för Folkpartiet liberalerna biträder i en avvikande mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet regeringens förslag och avstyrker motion Fi14 (fp) yrkande 2.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

36:1 Vägverket: Administration

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 988 719 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 36:1 Vägverket: Administration minskas med 41 miljoner kronor för att bidra till att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 19 Regional utveckling uppförda ramanslaget 33:3 Transportbidrag.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet, som yttrar sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

36:2 Väghållning och statsbidrag

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 16 483 086 000 kr. Vägverket har fått utökade arbetsuppgifter med anledning av att tankställen ska tillhandahålla förnybara drivmedel. Vägverkets uppgift blir att hantera dispensansökningar. Kostnaderna för detta uppskattas till 1,5 miljon kronor per år. Därför föreslår regeringen att anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag ökas med motsvarande belopp.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet, som yttrar sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling och 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 893 miljoner kronor. Kostnaderna för Gotlandstrafiken har ökat bl.a. till följd av högre oljepriser. För att undvika kraftiga höjningar av biljettpriserna anser regeringen att ytterligare 50 miljoner kronor bör tillföras för att Gotland ska ha tillgång till en färjetrafik av hög standard till ett rimligt pris. Anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling föreslås därför ökas med motsvarande belopp.

För att finansiera denna ökning och ökningen av det under utgiftsområde 19 Regional utveckling uppförda anslaget 33:3 Transportbidrag föreslår regeringen att anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter minskas med sammantaget 91 miljoner kronor.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet, som yttrar sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Bemyndigande för anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utökat och förlängt bemyndigande för anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling. Därmed tillstyrks punkt 26 i propositionen.

Propositionen

Regeringen har för detta ändamål ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser om högst 4 350 miljoner kronor för perioden 2007-2014.

Den största upphandlingen av interregional kollektivtrafik är färjetrafiken till och från Gotland. Upphandlingen pågår för närvarande för en ny avtalsperiod som börjar 2009. Med nuvarande eller ytterligare höjda oljepriser finns enligt regeringens bedömning en risk att bemyndiganderamen inte räcker till. Vidare finns det skäl att försöka öka intresset hos rederier att delta i upphandlingen av denna trafik genom att avtal kan slutas för en tioårsperiod, vilket är längre än man tidigare planerat. Regeringen föreslår därför att bemyndiganderamen för anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling ökas till högst 6 500 miljoner kronor och att tidsperioden utsträcks till 2007-2018.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet, som yttrar sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens förslag (punkt 26).

Användning av anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna användningen av anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling. Därmed tillstyrks punkt 27 i propositionen.

Propositionen

I avvaktan på behandlingen av Kollektivtrafikkommitténs betänkande under 2004 och 2005 har ett särskilt temporärt stöd om 10 miljoner kronor per år utgått för glesbygdstrafiken i de fyra nordligaste länen. Behandlingen av Kollektivtrafikkommitténs betänkande har inte avslutats. Ett motsvarande stöd bör därför enligt regeringens bedömning få utbetalas under 2006. Regeringen föreslår att medel under anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling även får användas för att stödja glesbygdstrafiken i de fyra nordligaste länen med högst 10 miljoner kronor 2006.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet, som yttrar sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens förslag (punkt 27).

37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 144 miljoner kronor. Det nu gällande avtalet mellan staten och SOS Alarm Sverige AB tecknades 1994 efter bemyndigande från riksdagen. Sedan dess har förändringar i samhället och den tekniska utvecklingen medfört att SOS Alarms åtaganden gentemot staten blivit mer omfattande och att kostnaden för att uppfylla dessa har ökat.

Mot denna bakgrund har regeringen och bolaget enats om ett nytt avtal som ska ersätta det tidigare avtalet fr.o.m. den 1 juli 2006. Det nya avtalet innebär att den årliga ersättningen för alarmeringstjänsten ökas med 34 miljoner kronor till 178 miljoner kronor per år under 2006-2008. SOS Alarm erhåller därmed full kostnadstäckning.

Det nya avtalet löper tills vidare med ett års uppsägningstid. Bolaget arbetar sedan den 1 januari 2006 i allt väsentligt enligt det nya avtalet, vilket enligt regeringens bedömning motiverar en högre ersättning för 2006. Regeringen föreslår därför att anslaget 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal ökas med 34 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 37:2 Ersättning till särskilda tjänster för funktionshindrade minskas med motsvarande belopp.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet, som yttrar sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Användning av anslaget 41:1 Skogsstyrelsen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna användningen av anslaget 41:1 Skogsstyrelsen. Därmed tillstyrks punkt 28 i propositionen. Förslaget i motionen avstyrks.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 322 985 000 kr. Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen för att täcka främst kostnader för tillsyn, rådgivning, utbildning, information, inventering, uppföljning och utvärdering samt övriga myndighetsuppgifter i annan verksamhet än uppdragsverksamhet. Regeringen föreslår att högst 2 miljoner kronor av anslaget 41:1 Skogsstyrelsen även får användas för bidrag till vissa miljöorganisationer.

Motionen

Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi13 att det inte är myndigheter eller andra offentliga institutioner som ska finansiera ideella organisationers verksamhet. Finansieringen av organisationers verksamhet bör vara en angelägenhet för deras medlemmar. Därför motsätter sig motionärerna regeringens förslag att finansiera vissa miljöorganisationer med medel från anslaget 41:1 Skogsstyrelsen (yrkande 3 i denna del).

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU4y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 28) och avstyrker motion Fi13 (m) yrkande 3 i denna del.

Bemyndigande för anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndigande för anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket. Därmed tillstyrks punkt 29 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 686 873 000 kr. Något bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser har inte lämnats.

Regeringen bedömer att inom ramen för hanteringen av vissa bidrag och ersättningar till skogsägare behöver ekonomiska förpliktelser kunna ingås som medför utgifter under kommande år. Man föreslår därför att regeringen bemyndigas att för anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare ingångna åtaganden medför utgifter om högst 32 800 000 kr under 2007.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 29).

42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 124 349 000 kr. 135 gårdar i Skåne med grisproduktion har tagit emot salmonellasmittat foder från en foderfabrik i Åhus. I enlighet med zoonoslagen (1999:658) behöver staten inledningsvis betala kostnaden för utslaktning, sanering, provtagning m.m. Regeringen föreslår därför att anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar ökas med 50 miljoner kronor. Kostnaderna med anledning av detta salmonellautbrott kan komma att återkrävas från den som orsakat smittspridningen.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

42:5 Ersättningar för viltskador m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 86 975 000 kr. Regeringen framhåller att rovdjursstammarna i Värmlands och Dalarnas län har ökat, helt i enlighet med riksdagens beslut om den sammanhållna rovdjurspolitiken. Detta har dock skapat en viss oro bland tamdjursägare. Regeringen avser därför att fr.o.m. den 1 juli 2006 låta påbörja en försöksverksamhet i dessa län med rovdjursakutgrupper knutna till länsstyrelsen med syfte att förbättra formerna för samverkan och därigenom öka det lokala och regionala inflytandet. För att möjliggöra detta föreslår regeringen att anslaget 42:5 Ersättning för viltskador m.m. ökas med 4 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med motsvarande belopp.

Motionen

Moderata samlingspartiet erinrar i motion Fi13 om att partiet vid tidigare tillfällen har presenterat flera förslag som bl.a. innebär att beslut om skyddsjakt förs ner till den regionala nivån och att 28 § jaktförordningen förändras så att man ska få rätt att skydda sina husdjur mot pågående rovdjursangrepp oavsett var djuren befinner sig. Regeringens förslag inskränker sig dock i stället till att bl.a. göra det smidigare att söka ersättningar vid rovdjursskador. Den föreslagna finansieringen av regeringens förslag innebär enligt motionärerna att medel som skulle ha använts för utveckling av landsbygden går till vad som i bästa fall kan kallas för naturvård, i sämsta fall ökad byråkrati. Mot denna bakgrund anser motionärerna att i första hand Moderaternas förslag bör genomföras och att några rovdjursakutgrupper inte bör inrättas (yrkande 5). Man föreslår därför att några förändringar i anslagen 42:5 Ersättning för viltskador m.m. och 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inte genomförs (yrkandena 8 och 9).

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU4y) regeringens förslag och avstyrker förslagen i motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del) och avstyrker motion Fi13 (m) yrkandena 5, 8 och 9.

Avgifter för djurhälsa och djurskydd

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag angående beslut om och disposition av intäkter från avgifter för djurhälsa och djurskydd. Därmed tillstyrks punkt 30 i propositionen. Förslaget i motionen avstyrks.

Jämför reservation 3 (m).

Propositionen

I syfte att anpassa svensk lagstiftning till ett antal nya EG-förordningar som reglerar bl.a. vilka djurskydds- och djurhälsokrav som ska uppfyllas i livsmedels- och foderproduktionen samt säkerställer kontrollen av efterlevnaden av dessa krav har regeringen lämnat en proposition (prop. 2005/06:128) till riksdagen i vilken det föreslås ett antal nya lagar och lagändringar. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006. EG-förordningarna och de nya lagarna och lagändringarna kan leda till att Djurskyddsmyndigheten ges ytterligare eller utökade uppgifter inom djurskyddet. Dessa uppgifter ska i likhet med de uppgifter som utförs i dag finansieras genom avgifter.

Regeringen beslutar om och disponerar avgiftsintäkterna från de verksamheter på området som bedrivs i dag. Man föreslår därför att regeringen bemyndigas att besluta om och disponera avgifter som ger full kostnadstäckning för de områden som omfattats av den lagstiftning som gällt hittills samt de områden som kan tillkomma i och med den nya lagstiftningen.

Motionen

Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi13 att det är riksdagen som ska bestämma avgifternas storlek och hur avgifterna ska användas. Detta är en viktig demokratisk princip som också bidrar till en viss kostnadskontroll. Erfarenheterna talar enligt motionärerna för att en regering lockas använda avgiftsmedel till annat än avsett ändamål, vilket medför att avgifterna riskerar att övergå till att vara skatter. Därför föreslår motionärerna att riksdagen avslår förslaget om att regeringen ska få bestämma storlek på avgifter för djurhälsa och djurskydd samt användning av dessa avgiftsmedel för att på så sätt behålla inflytandet över det offentliga avgiftsuttaget (yrkande 4 i denna del).

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU4y) regeringens förslag och avstyrker förslagen i motionen.

Vidare aviserar miljö- och jordbruksutskottet att man i samband med beredningen av proposition 2005/06:128 kommer att föreslå att de nya avgiftsbestämmelserna i livsmedelslagen samt lagen om foder och animaliska biprodukter ska träda i kraft först den 1 januari 2007. Avgiftsbestämmelserna avseende djurskyddslagen föreslås träda i kraft först den 1 januari 2011. Senareläggningarna föranleds av viss kompletterande information som inhämtats från Jordbruksdepartementet. Enligt vad miljö- och jordbruksutskottet erfarit påverkar dessa förslag inte regeringens behov av det aktuella bemyndigandet.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet finner för egen del inte anledning att göra en annan bedömning än miljö- och jordbruksutskottet. Därmed tillstyrker finansutskottet, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 30) och avstyrker motion Fi13 (m) yrkande 4 i denna del.

Användning av anslaget 43:1 Statens jordbruksverk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna användningen av anslaget 43:1 Statens jordbruksverk. Därmed tillstyrks punkt 31 i propositionen. Förslaget i motionen avstyrks.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 319 010 000 kr. Anslaget 43:1 Statens jordbruksverk belastas med Statens jordbruksverks förvaltningskostnader, länsstyrelsernas kostnader för uppdatering av blockdatabasen, Tullverkets särkostnader för exportbidragskontroller m.m. Regeringen föreslår att högst 2 miljoner kronor av anslaget även bör få användas för bidrag till vissa miljöorganisationer.

Motionen

Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi13 att det inte är myndigheter eller andra offentliga institutioner som ska finansiera ideella organisationers verksamhet. Finansieringen av organisationers verksamhet bör vara en angelägenhet för deras medlemmar. Därför motsätter sig motionärerna regeringens förslag att finansiera vissa miljöorganisationer med medel från anslaget 43:1 Statens jordbruksverk (yrkande 3 i denna del).

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU4y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 31) och avstyrker motion Fi13 (m) yrkande 3 i denna del.

Avgifter för fjäderfäregister och register för företag som hanterar foder

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag angående beslut om och disposition av intäkter från avgifter för fjäderfäregister och register för företag som hanterar foder. Därmed tillstyrks punkt 32 i propositionen. Förslaget i motionen avstyrks.

Jämför reservation 4 (m).

Propositionen

Regeringen anser att hönsregistret, som i dag endast innefattar djurslaget höns, även behöver innefatta övriga fjäderfä. Registret ska användas för att bekämpa smittsamma fjäderfäsjukdomar som fågelinfluensa och Newcastlesjuka. En ökad beredskap för utbrott av smittsamma fjäderfäsjukdomar kräver en bättre kontroll även av de andra djurslagen. Hönsregistret ska därför ändra beteckning till fjäderfäregistret. Kostnaden för hanteringen av fjäderfäregistret bör enligt regeringens bedömning helt täckas av avgiftsintäkter. Man föreslår därför att regeringen får besluta om och disponera avgiftsintäkter från ett sådant fjäderfäregister.

I syfte att anpassa svensk lagstiftning till ett antal nya EG-förordningar, som reglerar bl.a. vilka djurskydds- och djurhälsokrav som ska uppfyllas i livsmedels- och foderproduktionen samt säkerställer kontrollen av efterlevnaden av dessa krav, har regeringen lämnat en proposition (prop. 2005/06:128) till riksdagen i vilken det föreslås ett antal nya lagar och lagändringar. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006. De nya EG-förordningarna och de nya lagarna och lagändringarna kan komma att leda till att ytterligare anläggningar, framför allt i primärproducentledet, blir föremål för kontroll eller att befintliga anläggningar blir föremål för en utökad kontroll. Dessa kontroller ska i likhet med de kontroller som utförs i dag finansieras genom avgifter.

Regeringen anser mot denna bakgrund att ett nytt register bör införas för företag som hanterar foder. Kostnaden för hanteringen av registret bör helt täckas av avgiftsintäkter. Man föreslår därför att regeringen får besluta om och disponera avgiftsintäkter från ett nytt register för företag som hanterar foder, på samma sätt som det sker med avgiftsintäkterna från de kontrollverksamheter som bedrivs i dag.

Motionen

Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi13 att det är riksdagen som ska bestämma avgifternas storlek och hur avgifterna ska användas. Detta är en viktig demokratisk princip som också bidrar till en viss kostnadskontroll. Erfarenheterna talar enligt motionärerna för att en regering lockas använda avgiftsmedel till annat än avsett ändamål, vilket medför att avgifterna riskerar att övergå till att vara skatter. Därför föreslår motionärerna att riksdagen avslår förslaget om att regeringen ska få bestämma storlek på avgifter för fjäderfäregister och foderföretagsregister samt användning av dessa avgiftsmedel för att på så sätt behålla inflytandet över det offentliga avgiftsuttaget (yrkande 4 i denna del).

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU4y) regeringens förslag och avstyrker förslagen i motionen.

Vidare aviserar miljö- och jordbruksutskottet att man i samband med beredningen av proposition 2005/06:128 kommer att föreslå att de nya avgiftsbestämmelserna i livsmedelslagen samt lagen om foder och animaliska biprodukter ska träda i kraft först den 1 januari 2007. Avgiftsbestämmelserna avseende djurskyddslagen föreslås träda i kraft först den 1 januari 2011. Senareläggningarna föranleds av viss kompletterande information som inhämtats från Jordbruksdepartementet. Enligt vad miljö- och jordbruksutskottet erfarit påverkar dessa förslag inte regeringens behov av det aktuella bemyndigandet.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet finner för egen del inte anledning att göra en annan bedömning än miljö- och jordbruksutskottet. Därmed tillstyrker finansutskottet, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 32) och avstyrker motion Fi13 (m) yrkande 4 i denna del.

43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 6 069 910 000 kr. Europeiska gemenskapernas kommission har beviljat medel från Europeiska unionens solidaritetsfond för ersättning för vissa offentliga kostnader med anledning av stormen Gudrun. Ersättningen uppgår till 741 441 663 kr. Utbetalningarna till skogsägare m.fl. kommer att belasta anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 741 442 000 kr.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Användning av anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna användningen av anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. Därmed tillstyrks punkt 33 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 78 939 000 kr.Regeringen föreslår att anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. även får användas för eventuella räntekostnader, revisions- och kontrollkostnader, finansiella korrigeringar och straffavgifter m.m. sammanhängande med medel från Europeiska unionens solidaritetsfond. Handläggningen och utbetalningen av medel från solidaritetsfonden är en ny och tillfällig uppgift för Statens jordbruksverk. De kostnader för bl.a. revision och kontroll som kommer att bli en följd av den nya uppgiften hanteras således enligt regeringens förslag på samma sätt som vid övriga tillämpliga stödordningar.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 33).

Bemyndigande för anslaget 43:7 Strukturstöd för fisket m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndigande för anslaget 43:7 Strukturstöd för fisket m.m. Därmed tillstyrks punkt 34 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 28 220 000 kr. Något bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser har inte lämnats.

Regeringen konstaterar att Fiskeriverket har beslutat om utgifter för kommande år utan att ha något bemyndigande. Regeringen anser att detta är otillfredsställande. I den uppkomna situationen bör detta ekonomiska åtagande hanteras på ett korrekt sätt i förhållande till riksdagen. Man föreslår därför att regeringen i efterhand bemyndigas att under 2006 för ramanslaget 43:7 Strukturstöd för fisket m.m. ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 miljoner kronor under 2008.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill inledningsvis erinra om sina uttalanden i en senare del av detta betänkande (avsnitt Bemyndiganden för ramanslag) om det allvarliga i att myndigheter gör ekonomiska åtaganden utan riksdagens uttryckliga medgivande. I samband med dessa uttalanden föreslår finansutskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen angående bl.a. åtgärder för att stärka den interna revisionen och kontrollen på myndigheterna. Finansutskottet tillstyrker dock, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 34).

Bemyndigande för anslaget 43:8 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndigande för anslaget 43:8 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. Därmed tillstyrks punkt 35 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 83 414 000 kr. Något bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser har inte lämnats.

Regeringen konstaterar att Fiskeriverket har beslutat om utgifter för kommande år utan att ha något bemyndigande. Regeringen anser att detta är otillfredsställande. I den uppkomna situationen bör detta ekonomiska åtagande hanteras på ett korrekt sätt i förhållande till riksdagen. Man föreslår därför att regeringen i efterhand bemyndigas att under 2006 för ramanslaget 43:8 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 60 miljoner kronor under 2007 och högst 60 miljoner kronor under 2008.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill inledningsvis erinra om sina uttalanden i en senare del av detta betänkande (avsnitt Bemyndiganden för ramanslag) om det allvarliga i att myndigheter gör ekonomiska åtaganden utan riksdagens uttryckliga medgivande. I samband med dessa uttalanden föreslår finansutskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen angående bl.a. åtgärder för att stärka den interna revisionen och kontrollen på myndigheterna. Finansutskottet tillstyrker dock, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 35).

Avgifter för livsmedelssäkerhet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag angående beslut om och disposition av intäkter från avgifter för livsmedelssäkerhet och redlighet i livsmedelshanteringen. Därmed tillstyrks punkt 36 i propositionen. Förslaget i motionen avstyrks.

Jämför reservation 5 (m).

Propositionen

I syfte att anpassa svensk lagstiftning till ett antal nya EG-förordningar som reglerar bl.a. vilka djurskydds- och djurhälsokrav som ska uppfyllas i livsmedels- och foderproduktionen samt säkerställer kontrollen av efterlevnaden av dessa krav har regeringen lämnat en proposition (prop. 2005/06:128) till riksdagen i vilken det föreslås ett antal nya lagar och lagändringar. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006. De nya EG-förordningarna och de nya lagarna leder till att ytterligare livsmedelsanläggningar, framför allt i primärproducentledet, kommer att bli föremål för offentlig kontroll. Regelverket kräver dessutom en utökad veterinärkontroll på slakterierna. Dessa kontroller ska i likhet med de kontroller som utförs i dag finansieras genom avgifter.

Regeringen disponerar avgiftsintäkterna från de kontrollverksamheter som bedrivs i dag. Man föreslår därför att regeringen bemyndigas att besluta om och disponera kostnadstäckande avgiftsintäkter för de områden som omfattats av den lagstiftning som gällt hittills samt de områden som tillkommer i och med den nya lagstiftningen.

Motionen

Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi13 att det är riksdagen som ska bestämma avgifternas storlek och hur avgifterna ska användas. Detta är en viktig demokratisk princip som också bidrar till en viss kostnadskontroll. Erfarenheterna talar enligt motionärerna för att en regering lockas använda avgiftsmedel till annat än avsett ändamål, vilket medför att avgifterna riskerar att övergå till att vara skatter. Därför föreslår motionärerna att riksdagen avslår förslaget om att regeringen ska få bestämma storlek på avgifter för livsmedelssäkerhet och redlighet i livsmedelshanteringen samt användning av dessa avgiftsmedel för att på så sätt behålla inflytandet över det offentliga avgiftsuttaget (yrkande 4 i denna del).

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU4y) regeringens förslag och avstyrker förslagen i motionen.

Vidare aviserar miljö- och jordbruksutskottet att man i samband med beredningen av proposition 2005/06:128 kommer att föreslå att de nya avgiftsbestämmelserna i livsmedelslagen samt lagen om foder och animaliska biprodukter ska träda i kraft först den 1 januari 2007. Avgiftsbestämmelserna avseende djurskyddslagen föreslås träda i kraft först den 1 januari 2011. Senareläggningarna föranleds av viss kompletterande information som inhämtats från Jordbruksdepartementet. Enligt vad miljö- och jordbruksutskottet erfarit påverkar dessa förslag inte regeringens behov av det aktuella bemyndigandet.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet finner för egen del inte anledning att göra en annan bedömning än miljö- och jordbruksutskottet. Därmed tillstyrker finansutskottet, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 36) och avstyrker motion Fi13 (m) yrkande 4 i denna del.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Bemyndigande för anslaget 38:23 Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndigande för anslaget 38:23 Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft. Därmed tillstyrks punkt 37 i propositionen. Förslaget i motionen avstyrks.

Jämför reservation 6 (m, fp).

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 200 miljoner kronor. Något bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser har inte lämnats.

Enligt regeringens bedömning behövs en ökad möjlighet att göra fleråriga ekonomiska åtaganden för de delar av verksamheten för ökad konkurrenskraft som utgörs av långsiktiga program. Man föreslår därför att regeringen bemyndigas att under 2006 för ramanslaget 38:23 Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft göra ekonomiska åtaganden som medför utgifter på högst 800 miljoner kronor under perioden 2007-2010.

Motionen

Folkpartiet liberalerna framhåller i motion Fi14 att särskilda framförhandlade branschprogram inte är en bra väg att gå för att stärka företagsklimatet i Sverige. Därför anser motionärerna att regeringen inte bör bemyndigas att för detta ändamål ingå åtaganden som medför utgifter på högst 800 miljoner kronor fram till 2010 (yrkande 5).

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Företrädarna för Folkpartiet liberalerna biträder i en avvikande mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens förslag (punkt 37) och avstyrker motion Fi14 (fp) yrkande 5.

39:3 Exportfrämjande verksamhet

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 304 036 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 39:3 Exportfrämjande verksamhet minskas med 2,5 miljoner kronor för att bidra till att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget 30:1 Stöd till idrotten.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 261 410 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting minskas med40 miljoner kronor för att finansiera ökade utgifter på det under utgiftsområde 19 Regional utveckling uppförda anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

48:3 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader

Propositionen

I statsbudgeten för 2006 finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 767 150 000 kr. De slutliga beräkningar som gjorts av Statistiska centralbyrån visar att utjämningsbidraget blir 130 996 000 kr högre än det belopp som riksdagen har anvisat för 2006. Regeringen föreslår därför att anslaget 48:3 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader höjs med motsvarande belopp. Bidraget finansieras med den utjämningsavgift som andra kommuner betalar till staten. Avgiften redovisas på statsbudgetens inkomstsida.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 39 i denna del).

Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsområden på tilläggsbudget

Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändringar i studiestödslagen respektive lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Utskottet godkänner också vad regeringen förordar i fråga om kommunersättningar vid flyktingmottagande. Vidare föreslår utskottet att ersättningen för ungdomar i kommunala ungdomsprogram höjs så att den efter skatt motsvarar den av regeringen föreslagna höjda nivån på studiebidraget. Utskottets förslag föranleder dels en ändring i lagen om arbetsmarknadspolitiska program, dels ett tilläggsanslag motsvarande 1,4 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden, med undantag för utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till ändrade och nya anslag med undantag för anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader. Därmed tillstyrks punkterna 6, 7 och 17 i propositionen. Punkt 39 tillstyrks delvis. Förslagen i motionerna avstyrks.

Jämför särskilda yttrandena 1 (m, fp, kd, c), 2 (m) och 3 (fp).

Propositionen

Regeringens förslag till ändrade anslag har ovan redovisats per utgiftsområde. Förslagen innebär att anvisade medel ökar med 5 006 miljoner kronor netto. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 5 277 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 271 miljoner kronor.

Motionerna

De alternativa förslagen om ändringar på tilläggsbudget har redovisats i anslutning till de olika förslagen ovan. En sammanställning av motionärernas förslag till ändrade och nya anslag presenteras i bilaga 2 till detta betänkande.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har i det föregående tagit ställning till de föreslagna anslagsförändringarna samt de övriga förslagen med anslagspåverkande effekt. Utskottet har i avsnittet Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad föreslagit att ersättningen för ungdomar som inte fullföljt gymnasieutbildning och deltar i kommunala ungdomsprogram höjs så att den efter skatt motsvarar den av regeringen föreslagna nivån på studiebidrag inom ramen för studiehjälpen. Utskottets förslag föranleder en ändring i lagen om arbetsmarknadspolitiska program (bilaga 4 till detta betänkande). Den höjda ersättningen beräknas medföra en utgiftsökning för 2006 på 1,4 miljoner kronor, varför ett tilläggsanslag har föreslagits på anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader. I övrigt har utskottet ställt sig bakom regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker således att riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden, med undantag för ramen för utgiftsområde 13, där utskottet föreslår att ramen höjs med 1,4 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med regeringens förslag samt därutöver anvisar 1,4 miljoner kronor till anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader. De alternativa motionsförslagen avstyrks.

Utskottets förslag innebär att anvisade medel ökar med 5 007 miljoner kronor netto. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 5 278 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 271 miljoner kronor.

Mot bakgrund av det ovan anförda tillstyrker finansutskottet punkterna 6, 7 och 17 i propositionen. Punkt 39 tillstyrks delvis. Motionerna Fi13 (m) yrkandena 5-9 och Fi14 (fp) yrkandena 3 och 4 avstyrks.

Utskottets förslag framgår av punkt 28 i utskottets förslag till riksdagsbeslut jämte den där efterföljande specifikationen över ändrade ramar på utgiftsområden och ändrade och nya anslag.

Ny struktur för redovisning av statens inkomster

Redovisning av viss inkomst på statsbudgeten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att den särskilda sjukförsäkringsavgiften från 2006 redovisas på statsbudgeten som skatteintäkt. Därmed tillstyrks punkt 38 i propositionen.

Propositionen

Riksdagen har godkänt regeringens förslag att inkomster av skatter från 2006 redovisas enligt nya principer (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34). Enligt dessa skulle den särskilda sjukförsäkringsavgiften redovisas under inkomsthuvudgruppen Tillkommande inkomster. Statistiska centralbyrån har emellertid nyligen beslutat att denna avgift i nationalräkenskaperna ska betraktas som en socialförsäkringsavgift och därmed redovisas som en skatteintäkt. En av principerna för den nya budgetredovisningen är att redovisningen av skatterna på statsbudgeten ska överensstämma med nationalräkenskapernas redovisning av skatter. Regeringen föreslår därför att den särskilda sjukförsäkringsavgiften från 2006 redovisas under inkomsttitel 1221 Särskild sjukförsäkringsavgift. Inkomsttiteln 1731 Särskild sjukförsäkringsavgift kan därmed slopas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 38).

Bemyndiganden för ramanslag

Överskridanden av bemyndiganderamar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet vidhåller sin uppfattning om det oacceptabla i att en myndighet gör åtaganden som är mer omfattande än riksdagens bemyndiganden. Därför är det enligt utskottets mening mycket allvarligt att det fortfarande förekommer att riksdagens beslut om bemyndiganderamar m.m. överskrids av myndigheterna, trots de av regeringen initierade åtgärderna för att stärka den interna kontrollen och styrningen. Regeringens insatser bör således intensifieras och utökas för att undvika att myndigheter i framtiden gör ekonomiska åtaganden utan riksdagens uttryckliga medgivande. Utskottet anser vidare att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med en samlad och utförlig redovisning och utvärdering av åtgärder som har vidtagits med anledning av de i sammanhanget påtalade bristerna. Vad utskottet anfört i denna del bör ges regeringen till känna.

Gällande regelverk

De regelverk som är tillämpliga för bemyndiganden finns främst i

-     regeringsformen (RF) 9 kap. 2 och 10 §§,

-     lag om statsbudgeten 12-13 §§,

-     anslagsförordningen (AF) 19-20 §§,

-     förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) 6 kap. 1 § samt 9 kap. 3 §,

-     kapitalförsörjningsförordningen 12 §.

Riksdagens finansmakt fastslås i regeringsformen, där det står att statens medel inte får användas på annat sätt än riksdagen har bestämt (9 kap. 2 § RF). Vidare framgår av regeringsformen att regeringen inte utan riksdagens bemyndigande får ta upp lån eller i övrigt ikläda staten ekonomisk förpliktelse (9 kap. 10 § RF).

Beställningsbemyndiganden regleras i budgetlagen 12 §: "För det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer får regeringen beställa varor och tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter även under senare budgetår än det statsbudgeten avser."

Undantagen framgår av budgetlagen 13 §: "Regeringen får ikläda staten sådana ekonomiska förpliktelser som är nödvändiga för att den löpande verksamheten ska fungera tillfredsställande." Exempel på sådan löpande verksamhet är anställning av personal, hyra av lokaler, leverans av tjänster och förbrukningsmaterial.

Tidigare behandling under mandatperioden

Under den innevarande mandatperioden har finansutskottet vid flera tillfällen behandlat förslag som föranletts av att vissa myndigheter överskridit sina befogenheter genom att göra ekonomiska åtaganden utan riksdagens uttryckliga medgivande. Förslagen har avsett följande överträdelser:

-     hösten 2002 - avtal som medför ekonomiska förpliktelser utfärdade av Kungl. Tekniska högskolan och Stockholms universitet utan riksdagens bemyndigande (bet. 2002/03:FiU11 s. 35-36),

-     hösten 2003 - överskridande av bemyndiganderamarna för det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling respektive det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning (bet. 2003/04:FiU11 s. 19-21 respektive s. 27-29),

-     våren 2004 - överskridande av bemyndiganderamen för anslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, ekonomiska åtaganden gjorda utan riksdagens bemyndigande för anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. samt ett befogenhetsöverskridande inom anslaget 25:78 Centrala studiestödsnämnden m.m. - samtliga anslag uppförda under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (bet. 2003/04:FiU21 s. 65-70),

-     hösten 2005 - utgifter beviljade utan riksdagens bemyndigande för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:78 Högskoleverket (bet. 2005/06:FiU11 s. 31-33).

Vid dessa tillfällen har utskottet framhållit att det är oacceptabelt att en myndighet gör åtaganden som är mer omfattande än riksdagens bemyndiganden. Utskottet har också understrukit det allvarliga i att riksdagens beslut överskrids.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet kan konstatera att regeringen på den aktuella tilläggsbudgeten föreslår ytterligare fyra bemyndiganden som föranleds av att tre myndigheter - Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, Naturvårdsverket och Fiskeriverket - ingått ekonomiska åtaganden utan att något bemyndigande för detta lämnats av riksdagen. Därutöver föreslår regeringen ett tilläggsanslag till följd av att Arbetslivsinstitutet överskridit sina befogenheter genom att ingå avtal med ekonomiska konsekvenser innan riksdagen beslutade om anslagstilldelningen.

Utskottet vidhåller sin uppfattning om det oacceptabla i att en myndighet gör åtaganden som är mer omfattande än riksdagens bemyndiganden. Utskottet ser därför med oro på de återkommande förslagen om att i efterhand inhämta riksdagens bemyndigande för ekonomiska åtaganden som myndigheterna gjort utan att ha rätt till detta. Ett sådant förfarande gör det svårt för riksdagen att inom rimliga tidsramar bygga sig en korrekt uppfattning om utestående ekonomiska förpliktelser samt åtföljande framtida belastning på statsbudgeten. Då ett bemyndigande är liktydigt med att anslag så småningom måste anvisas är det av stor vikt att beslut om omfattningen av och ändamålet med ett bemyndigande prövas av regeringen och riksdagen lika noga som ett anslagsbeslut. För att systemet ska fungera måste regeringen ha kontroll över myndigheternas hantering av anslagsmedel.

I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att de flesta myndigheter har god kontroll över bemyndiganderedovisningen och de åtaganden som ingåtts. Detta har kunnat konstateras bl.a. i Riksrevisionens granskning av myndigheternas hantering av bemyndiganden (se nästföljande avsnitt). Men även Riksrevisionen framhåller att den löpande uppföljningen av utestående bemyndiganden brister vid flera myndigheter. Det faktum att de befogenhetsöverskridanden som uppkommit under den innevarande mandatperioden avser flera olika myndigheter kan enligt utskottets bedömning vara tecken på mer generella problem med den interna styrningen och kontrollfunktionen såväl på de enskilda myndigheterna som i staten som helhet.

Enligt information som utskottet inhämtat från Regeringskansliet har man efter de senaste årens överträdelser vid flera departement initierat en översyn av myndigheternas hantering av medel inom respektive verksamhetsområde. Mot bakgrund av bl.a. finansutskottets tidigare invändningar med anledning av brister i den interna kontrollen och styrningen (bet. 2003/04:FiU28 s. 12) har regeringen dessutom påbörjat arbetet med att stärka den statliga internrevisionen. Ekonomistyrningsverket har tilldelats ansvaret för internrevisionens samordning och ska senast den 1 juni 2006 redovisa hur uppbyggnaden av samordningsfunktionen fortskrider. Vidare förbereds en ny internrevisionsförordning som planeras att träda i kraft vid årsskiftet 2006/07. Samtidigt genomför Regeringskansliet i samarbete med Ekonomistyrningsverket en översyn av bemyndigandesystemet i syfte att förbättra tillämpningen och redovisningen av beställningsbemyndiganden.

Det är enligt utskottets mening mycket allvarligt att det fortfarande förekommer att vissa myndigheter överskrider riksdagens beslut, trots de av regeringen initierade åtgärderna för att stärka den interna kontrollen och styrningen. Utskottet anser därför att regeringens insatser bör intensifieras så att riksdagen i framtiden inte återigen behöver ställas inför likartade förslag med anledning av myndigheternas befogenhetsöverskridanden. Utvecklingen under de senaste fyra åren pekar på ett brådskande behov av tydligare regler, varför det är särskilt angeläget att arbetet med den nya internrevisionsförordningen inte försenas. Det nya, genomarbetade regelverket bör alltså kunna färdigställas för tillämpning fr.o.m. nästa år. Utskottet bedömer samtidigt att det finns anledning för regeringen att därutöver fortsätta arbetet med löpande uppföljning och utveckling av reglerna på området, i synnerhet med hänsyn till bemyndigandefrågor. Utskottet anser dessutom att regeringen bör vidta riktade åtgärder för att undvika att även andra myndigheter i framtiden gör ekonomiska åtaganden utan riksdagens uttryckliga medgivande. Inom ramen för detta arbete bör myndigheterna särskilt uppmärksammas på skyldigheten att i god tid redovisa åtaganden som påverkar anslag för kommande år.

Det är också utskottets mening att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med en samlad och utförlig redovisning av åtgärder som har vidtagits med anledning av de i sammanhanget påtalade bristerna i den interna styrningen och kontrollfunktionen på myndigheterna. En sådan återrapportering, som även bör omfatta bedömningen av åtgärdernas resultat, ska kunna fungera som ett ytterligare redskap för att förebygga överskridanden av anslag och bemyndiganderamar.

Vad utskottet har anfört om åtgärder för att stärka den interna revisionen och kontrollen på myndigheterna samt om överskridanden av riksdagens beslut avseende bemyndiganderamar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Hantering av bemyndiganden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen lägger Riksrevisionens styrelses redogörelse om myndigheternas hantering av bemyndiganden till handlingarna. Utskottet framhåller i sammanhanget att ett bemyndigande måste prövas av riksdagen på motsvarande sätt som ett anslag samt att begärd bemyndiganderam i huvudsak ska överensstämma med utestående åtaganden. Enskilda bemyndiganden bör vara bestämda till ändamål och belopp och beslut om bemyndiganden tidsbestämda med en sluttidpunkt. I beslutet bör även anges årliga beloppsgränser i de fall bemyndigandet är stort i relation till anslaget. Förslaget i motionen avstyrks.

Jämför reservation 7 (m, fp).

Riksrevisionens styrelse har överlämnat en redogörelse till riksdagen om myndigheternas hantering av bemyndiganden (redog. 2005/06:RRS13). Redogörelsen tar upp resultaten av en granskning som Riksrevisionen genomfört.

Redogörelsen

Riksrevisionen har granskat hur de statliga myndigheterna redovisar sina bemyndiganden och om denna redovisning är i enlighet med regelverket. Granskningen berör delvis även regeringens styrning inom området. Granskningen har bedrivits inom verksamhetsgrenen Årlig revision och redovisas i rapporten Statliga myndigheters bemyndiganderedovisning (dnr 39-2005-0225) som publicerades i juni 2005.

Bakgrund till granskningen

Riksdagen anvisar anslag till den statliga verksamheten på årsbasis. För att myndigheterna ska kunna ingå ekonomiska förpliktelser som medför behov av framtida anslag krävs bemyndiganden. Riksdagen ger regeringen bemyndigande för varje berört anslag. Utifrån riksdagens beslut delegerar regeringen rätten att göra utfästelser på längre sikt än ett år till myndigheterna. Det görs i myndigheternas regleringsbrev eller i annat regeringsbeslut.

Granskningen har omfattat samtliga myndigheter inom statsförvaltningen, ca 260 stycken. Syftet har varit att ge en översiktlig bild av hur myndigheterna tillämpar de regelverk som gäller för bemyndiganden.

Myndigheterna har relativt god kontroll över bemyndigandena

Bemyndigandebeloppen varierar kraftigt mellan myndigheter. Störst är Försvarsmaktens ram på 68 miljarder kronor följt av Vägverkets och Banverkets ramar.

Riksrevisionens sammanfattande bedömning är att de flesta myndigheter har god kontroll över bemyndiganderedovisningen och de åtaganden som ingåtts. Samtidigt visar granskningen att det finns ett antal områden där vissa myndigheters rutiner och redovisning bör förbättras. Bland annat brister den löpande uppföljningen av utestående åtaganden vid flera myndigheter.

Problem uppstår när regeringens styrning blir alltför ryckig

Enligt gällande regelverk krävs inga särskilda bemyndiganden för myndigheternas åtaganden i den löpande verksamheten eller där man redan tilldelats anslagsmedel. I några fall har granskningen visat att problem uppkommer när regeringens styrning blir alltför ryckig och myndigheterna inte kan förlita sig på att tilldelade anslagsmedel får behållas. Riksrevisionen konstaterar att den generella frysningen av 2004 års anslagssparande har fått negativa effekter på bemyndigandehanteringen vid vissa myndigheter.

Ramen bör avse samtliga förpliktelser

Riksrevisionen konstaterar att riksdagen i budgetpropositionerna för 2004 och 2005 fått en ofullständig bild av hur mycket Vägverkets framtida anslag kommer att påverkas av bemyndigandet, eftersom regeringen exkluderar räntekostnader i den ram som föreslås. Riksrevisionen anser att regeringen i fortsättningen bör förtydliga beskrivningen av Vägverkets bemyndiganderam i budgetpropositionen.

Vidare anser Riksrevisionen att regeringen inte gett Vägverket korrekta förutsättningar att hantera sin bemyndiganderam, eftersom det i myndighetens regleringsbrev för 2004 inte framgick om framtida räntekostnader ingår i ramen.

Riksrevisionens slutsatser

Enligt Riksrevisionen bör bemyndiganderamarna avse samtliga framtida ekonomiska förpliktelser som myndigheterna gör för statens räkning. Däri ingår räntekostnader.

Riksrevisionen anser också att Ekonomistyrningsverket bör överväga att i regelverket tydliggöra kravet på att myndigheterna i normalfallet ska ha en löpande redovisning av bemyndiganden.

Riksrevisionens styrelses överväganden

Styrelsen konstaterar att granskningen som en av sina utgångspunkter haft uttalanden som finansutskottet gjorde våren 2004 i samband med beredningen av tilläggsbudget 1 för 2004 (bet. 2003/04:FiU21). Utskottet framhöll då, i likhet med vid flera tidigare tillfällen, att det är oacceptabelt att myndigheterna gör åtaganden som är mer omfattande än riksdagens bemyndigande. Utskottet underströk att det är lika allvarligt om ett av riksdagen beslutat bemyndigande överskrids som om ett anslag överskrids.

Styrelsen skriver att regeringen i budgetpropositionen för 2006 - i anslutning till behandlingen av Riksrevisionens årliga rapport - anför att den ser allvarligt på de brister som påtalats i myndigheternas hantering av bemyndiganden.

Vidare lyfter styrelsen fram en slutsats av granskningen som inte behandlas i Riksrevisionens årliga rapport och inte heller i regeringens redovisning, nämligen Vägverkets bemyndiganderam. Styrelsen ställer sig bakom Riksrevisionens rekommendation att bemyndiganderamar bör avse samtliga ekonomiska förpliktelser som myndigheterna får göra för statens räkning. Det är enligt styrelsens mening inte acceptabelt att som i det aktuella fallet exkludera framtida räntekostnader i storleksordningen 10 miljarder kronor. Det innebär att riksdagen får en missvisande bild av utestående ekonomiska förpliktelser och därmed också av framtida tillgängligt resursutrymme.

Motionen

Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi6 att bemyndiganderamarna bör avse samtliga ekonomiska förpliktelser som myndigheterna har för statens räkning. Motionärerna hänvisar till att Riksrevisionens granskning visar att regeringen lagt fram ett ofullständigt beslutsunderlag för Vägverkets bemyndiganderam. Vidare är det enligt motionärerna oacceptabelt att som i Vägverkets fall exkludera framtida räntekostnader på ca 10 miljarder kronor. Det innebär att riksdagen fått en missvisande bild av utestående ekonomiska förpliktelser och därmed också av framtida tillgängligt resursutrymme.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet kan konstatera att en sammanfattande bedömning i Riksrevisionens granskning är att de flesta myndigheter har god kontroll över bemyndiganderedovisningen och de åtaganden som ingåtts. Samtidigt finns ett antal områden där vissa myndigheters rutiner och redovisning bör förbättras. Myndigheternas hantering av bemyndiganden togs även upp i Riksrevisionens årliga rapport 2005 bland viktigare iakttagelser från det gångna årets granskningsverksamhet. Iakttagelserna och slutsatserna i den årliga rapporten var i allt väsentligt desamma som i den här aktuella granskningen.

Särskilt om Vägverkets bemyndiganderam

Enligt Riksrevisionen bör bemyndiganderamarna avse samtliga framtida ekonomiska förpliktelser som myndigheterna gör för statens räkning. Däri ingår räntekostnader. Styrelsen lyfter i redogörelsen särskilt fram problemet med att Vägverkets bemyndiganderam exkluderat räntekostnaderna. Detsamma görs i motionen från Moderata samlingspartiet.

Utskottet anser i likhet med Riksrevisionens styrelse och motionärerna att omfattande räntekostnader tydligt måste framgå i det underlag som riksdagen har att ta ställning till. Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att uppgiften om de exkluderade räntekostnaderna införts i Vägverkets regleringsbrev sedan 2005. Omfattningen av dessa räntekostnader framgår vidare i Vägverkets bemyndiganderedovisning och detta är enligt Riksrevisionen riktigt och skapar transparens i redovisningen.

Men även om räntekostnaderna numera tydligt framgår av redovisningen ingår de fortfarande inte i bemyndiganderamen. I det sammanhanget vill utskottet påminna om att regeringen i budgetpropositionen för 2006 uppgav att man i syfte att förbättra tillämpningen och redovisningen av beställningsbemyndiganden genomför en översyn av bemyndigandesystemet i samarbete med Ekonomistyrningsverket. Enligt en aktuell uppgift från Regeringskansliet beräknas översynen vara genomförd i januari 2007. Som en av förbättringsåtgärderna förbereds en omformulering av förslagspunkter om bemyndiganden i budgetpropositioner och vårpropositioner. Nuvarande utformning bedöms ha lett till tolkningssvårigheter. Utskottet förutsätter att resultatet av denna översyn bl.a. kommer att skapa klarhet i hanteringen av framtida räntekostnader i samband med bemyndiganden.

Principiellt om hanteringen av bemyndiganden

För övrigt vill finansutskottet lyfta fram ett antal principiella ståndpunkter när det gäller hanteringen av bemyndiganden.

Finansutskottet har vid flera tillfällen påpekat att det är oacceptabelt att myndigheterna gör åtaganden som är mer omfattande än riksdagens bemyndigande. Finansutskottet har också framhållit att av regeringsformen framgår att statens medel inte får användas på annat sätt än vad riksdagen har bestämt (9 kap. 2 § RF). Av regeringsformen framgår vidare att regeringen "icke utan riksdagens bemyndigande taga upp lån eller i övrigt ikläda staten ekonomisk förpliktelse" (9 kap. 10 § RF).

Utskottet har i många sammanhang dessutom poängterat att det är lika allvarligt att överskrida ett bemyndigande som ett anslag. Samtidigt har utskottet understrukit vikten av att regeringen har kontroll över myndigheternas hantering av medel.

I betänkande 2005/06:FiU1 kommenterade finansutskottet den relativt stora skillnaden mellan begärd bemyndiganderam och utestående åtaganden samt gjorde även en del principiella uttalanden. Utskottet poängterade att begärd bemyndiganderam i huvudsak ska överensstämma med utestående åtaganden. Vidare att enskilda bemyndiganden bör vara bestämda till ändamål och belopp samt att förslaget till riksdagsbeslut är tidsbestämt med en sluttidpunkt. Slutligen framhöll utskottet att årliga beloppsgränser borde anges i de fall bemyndigandet är stort i relation till anslaget.

Med hänsyn till vad som anförts ovan och mot bakgrund av vad utskottet i det föregående framfört med anledning av överskridanden av bemyndiganderamar kan de viktigaste principerna vid hanteringen av bemyndiganden sammanfattas enligt följande:

-     Det är oacceptabelt att myndigheter gör åtaganden som är mer omfattande än riksdagens bemyndigande.

-     Ett bemyndigande måste prövas av riksdagen på motsvarande sätt som ett anslag. Det är lika allvarligt om ett bemyndigande överskrids som om ett anslag överskrids.

-     Bemyndiganden bör vara bestämda till ändamål och belopp.

-     Beslut om bemyndiganden bör vara tidsbestämda med en sluttidpunkt.

-     I beslutet bör även anges årliga beloppsgränser i de fall bemyndigandet är stort i relation till anslaget.

Mot bakgrund av vad som här framförts föreslår utskottet att redogörelsen läggs till handlingarna och att motion Fi6 (m) avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Lag om ändring i lagen (2005:30) om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor, punkt 14 (m, fp)
	av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Gunnar Nordmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om byggsubventioner i form av kreditering på skattekonto och avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:30) om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara källor. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2005/06:Fi14 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1 och

avslår proposition 2005/06:100 punkt 9.

Ställningstagande

Vi motsätter oss regeringens sätt att maskera utgifter till minskade intäkter genom subventioner i form av kreditering på skattekonto. Stödet till investeringar i energieffektivisering i offentliga lokaler är ett exempel på detta. Vi anser därför att regeringens förslag till ändringar i lagen om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara källor bör avslås. Därmed tillstyrker vi delvis motion Fi14 (fp) yrkande 1 och avstyrker propositionens förslag i punkt 9.

2.	Lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus, punkt 15 (m, fp)
	av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Gunnar Nordmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om byggsubventioner i form av kreditering på skattekonto och avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2005/06:Fi14 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2 och

avslår proposition 2005/06:100 punkt 10.

Ställningstagande

Vi har tidigare motsatt oss regeringens sätt att maskera utgifter till minskade intäkter genom subventioner i form av kreditering på skattekonto. Följaktligen anser vi att regeringens förslag till ändringar i lagen om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus bör avslås. Därmed tillstyrker vi delvis motion Fi14 (fp) yrkande 2 och avstyrker propositionens förslag i punkt 10.

3.	Avgifter för djurhälsa och djurskydd, punkt 20 (m)
	av Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om intäkter från avgifter för djurhälsa och djurskydd. Därmed bifaller riksdagen motion

2005/06:Fi13 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 4 i denna del och

avslår proposition 2005/06:100 punkt 30.

Ställningstagande

Vi anser att det är riksdagen som ska bestämma storleken på statliga avgifter och hur avgifterna ska användas. Detta är en viktig demokratisk princip. Erfarenheterna talar för att en regering lockas att använda avgiftsmedel till annat än avsett ändamål, vilket medför risken att avgifterna kommer att övergå till att vara skatter. Därför anser vi att riksdagen bör avslå förslaget att regeringen ska få bestämma storlek på avgifter för djurhälsa och djurskydd samt användning av dessa avgiftsmedel, för att på så sätt behålla inflytandet över det offentliga avgiftsuttaget. Därmed tillstyrker vi motion Fi13 (m) yrkande 4 i denna del och avstyrker propositionens förslag i punkt 30.

4.	Avgifter för fjäderfäregister och register för företag som hanterar foder, punkt 22 (m)
	av Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om intäkter från avgifter för fjäderfäregister och register för företag som hanterar foder. Därmed bifaller riksdagen motion

2005/06:Fi13 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 4 i denna del och

avslår proposition 2005/06:100 punkt 32.

Ställningstagande

Vi har tidigare framhållit att det är riksdagen som ska bestämma storleken på statliga avgifter och hur avgifterna ska användas. Därför anser vi att riksdagen bör avslå förslaget att regeringen ska få bestämma storlek på avgifter för fjäderregister och register för företag som hanterar foder samt användning av dessa avgiftsmedel, för att på så sätt behålla inflytandet över det offentliga avgiftsuttaget. Därmed tillstyrker vi motion Fi13 (m) yrkande 4 i denna del och avstyrker propositionens förslag i punkt 32.

5.	Avgifter för livsmedelssäkerhet, punkt 26 (m)
	av Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om intäkter från avgifter för livsmedelssäkerhet. Därmed bifaller riksdagen motion

2005/06:Fi13 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 4 i denna del och

avslår proposition 2005/06:100 punkt 36.

Ställningstagande

Vi har tidigare framhållit att det är riksdagen som ska bestämma storleken på statliga avgifter och hur avgifterna ska användas. Därför anser vi att riksdagen bör avslå förslaget att regeringen ska få bestämma storlek på avgifter för livsmedelssäkerhet samt användning av dessa avgiftsmedel, för att på så sätt behålla inflytandet över det offentliga avgiftsuttaget. Därmed tillstyrker vi motion Fi13 (m) yrkande 4 i denna del och avstyrker propositionens förslag i punkt 36.

6.	Bemyndigande för anslaget 38:23 Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft, punkt 27 (m, fp)
	av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Gunnar Nordmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag att regeringen bemyndigas att under 2006 för det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:23 Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft göra ekonomiska åtaganden som medför utgifter på högst 800 000 000 kr under perioden 2007-2010. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2005/06:Fi14 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5 och

avslår proposition 2005/06:100 punkt 37.

Ställningstagande

Folkpartiet liberalerna och Moderata samlingspartiet anser inte att särskilda framförhandlade branschprogram är en bra väg att gå för att stärka företagsklimatet i Sverige. Därför bör regeringen enligt vår mening inte bemyndigas att i samband med utvecklingsprogram för ökad konkurrens ingå åtaganden på högst 800 miljoner kronor fram till 2010. Därmed tillstyrker vi delvis motion Fi14 (fp) yrkande 5 och avstyrker propositionens förslag i punkt 37.

7.	Hantering av bemyndiganden, punkt 31 (m, fp)
	av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Gunnar Nordmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 31 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om hanteringen av bemyndiganden. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2005/06:Fi6 av Mikael Odenberg m.fl. (m) och

lägger redogörelse 2005/06:RRS13 till handlingarna.

Ställningstagande

Vi noterar att Riksrevisionens granskning visar att det finns brister i redovisningen av bemyndiganden vid flera myndigheter. Av granskningen framgår dessutom att regeringen lagt fram ett ofullständigt beslutsunderlag för riksdagen vad gäller Vägverkets bemyndiganderam. Det är enligt vår mening inte acceptabelt att som i Vägverkets fall exkludera framtida räntekostnader på ca 10 miljarder kronor. Det innebär att riksdagen fått en missvisande bild av utestående ekonomiska förpliktelser och därmed också av framtida tillgängligt resursutrymme.

Vi anser att bemyndiganderamarna bör avse samtliga ekonomiska förpliktelser som myndigheterna har för statens räkning. Myndigheterna bör samtidigt ha en löpande bemyndiganderedovisning för att på det sättet ha en uppdaterad och regelbunden kontroll av bemyndigandena.

Vad vi har anfört om hanteringen av bemyndiganden bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed tillstyrker vi delvis motion Fi6 (m).

Särskilda yttranden

1.	Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, punkt 28 (m, fp, kd, c)
	Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar Axén (m), Roger Tiefensee (c), Tomas Högström (m) och Gunnar Nordmark (fp) anför:

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet tar inte ställning till regeringens förslag till tilläggsbudget som helhet. Vi hänvisar i stället till våra respektive parti- och kommittémotioner avseende budgeten för budgetåret 2006 där vi förordar en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Tyvärr avslogs dessa av riksdagen. Därför får det ankomma på de tre partier som röstade igenom riksdagens budgetbeslut att ta ansvar för de förändringar som nu görs på tilläggsbudget.

För att förverkliga vår politik hade andra förändringar behövt göras än de som regeringen nu aktualiserar. Vi har dock enligt riksdagsordningen inte möjlighet att föreslå förändringar på andra anslag än de som regeringen tar upp i tilläggsbudget. Det är därför inte praktiskt möjligt för oss att lägga fram en egen genomarbetad tilläggsbudget.

Vi kan dock i detta sammanhang konstatera att de förslag som regeringen och dess samarbetspartier nu väcker på tilläggsbudget återigen bekräftar att ett nytt socialt landskap har vuxit fram i Sverige. Det är ett landskap präglat av utestängning från arbetsmarknaden, bostadssegregation, bidragsberoende, maktlöshet och sårbarhet. Aldrig i modern tid har så många människor stått utan arbete och levt i maktlöshet. Varje högkonjunktur har lämnat fler människor utanför än vid föregående högkonjunktur. Den fysiska koncentrationen av individer och grupper på öar av djupt utanförskap i nästan alla stora och medelstora städer får allvarliga konsekvenser. För detta bär regeringen och dess samarbetspartier det yttersta ansvaret.

Våra fyra partier inom ramen för Allians för Sverige har lagt grunden för en politik som kan bidra till att lösa de problem som landet nu står inför. Vår politik syftar till att föra människor ut ur utanförskap och in på arbetsmarknaden genom att göra det mer lönsamt att arbeta och genom att skapa förutsättningar för att nya företag kan bildas och redan verksamma kan expandera. Vi känner ett ansvar för att skapa ett skattesystem och ett företagsklimat som gynnar sysselsättning och entreprenörskap. Vi vill också driva en politik för sunda offentliga finanser och för att skapa förutsättningar för självbärande och livskraftiga regioner med ett stort mått av självbestämmande. En grund för våra förslag för arbete och trygghet är ett nationellt och internationellt ansvarstagande för natur och miljö. En god folkhälsa bidrar till att flera kan delta i arbetslivet. I vår gemensamma motion Fi12 (m, fp, kd, c) presenterar vi ett program för arbete och en politik som på allvar tacklar de utmaningar som Sverige står inför.

2.	Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, punkt 28 (m)
	Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Tomas Högström (m) anför:

såvitt avser inriktningen på rovdjurspolitiken:

Vi har tidigare framhållit att vi i samband med regeringens förslag på tilläggsbudget inte har möjlighet att föreslå förändringar på andra anslag än de av regeringen nu aktualiserade. Det är därför inte praktiskt möjligt för oss att lägga fram en egen genomarbetad tilläggsbudget. I enlighet med vad vi har anfört i motion Fi13 (m) noterar vi dock att vissa av regeringens förslag har principiellt felaktig inriktning. Ett sådant förslag gäller rovdjurspolitiken.

Moderata samlingspartiet har vid tidigare tillfällen presenterat flera förslag som bl.a. innebär att beslut om skyddsjakt förs ned till den regionala nivån. Vi har också föreslagit att 28 § jaktförordningen förändras så att man ska få rätt att skydda sina husdjur mot pågående rovdjursangrepp oavsett var djuren befinner sig. Vi kan nu konstatera att regeringen, i stället för att bejaka våra förslag, bl.a. vill göra det smidigare att söka ersättningar vid rovdjursskador. Den föreslagna finansieringen av regeringens förslag innebär enligt vår bedömning att medel som skulle ha använts för utveckling av landsbygden går till vad som i bästa fall kan kallas för naturvård, i sämsta fall ökad byråkrati. Mot denna bakgrund vill vi understryka att våra förslag leder till en mycket mer effektiv rovdjurspolitik jämfört med regeringens rovdjursakutgrupper.

3.	Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, punkt 28 (fp)
	Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp) anför:

såvitt avser kommunersättningar vid flyktingmottagande:

Vi har tidigare framhållit att vi i samband med regeringens förslag på tilläggsbudget inte har möjlighet att föreslå förändringar på andra anslag än de av regeringen nu aktualiserade. Det är därför inte praktiskt möjligt för oss att lägga fram en egen genomarbetad tilläggsbudget. I enlighet med vad vi har anfört i motion Fi14 (fp) noterar vi dock att vissa av regeringens förslag har principiellt felaktig inriktning och kan medföra långtgående åtaganden även för kommande år. Ett sådant förslag gäller kommunersättningar vid flyktingmottagande.

Vi kan konstatera att 31 000 ärenden kommer att prövas enligt den tillfälliga ändring av utlänningslagen som trädde i kraft den 15 november 2005. Hittills har 12 000 asylsökande beviljats uppehållstillstånd i enlighet med dessa bestämmelser. Många människor står redan i kö för att placeras i en kommun. Dessa människor måste enligt vår mening ges möjlighet att omgående komma in på arbetsmarknaden och inte hänvisas till passivt bidragstagande.

Därför anser vi att kommunerna behöver ett extra stimulansbidrag som oavkortat går till att anordna jobb- och utvecklingsgaranti för vuxna samt till en satsning på svenska språket för barnen. Bidraget bör under andra och tredje året betalas i relation till antalet flyktingar som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin och de barn som får extra resurser för att lära sig svenska. Vi är övertygade om att kommunerna med ett sådant stimulansbidrag skulle kunna åstadkomma det som regeringens kommunersättningar vid flyktingmottagande inte förmår att uppnå - ett minskat utanförskap bland invandrare som kommit till Sverige.

Genom att förslaget om villkoren för kommunersättningar vid flyktingmottagande sammanförts i en beslutspunkt med regeringens övriga förslag om ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, vilka vi inte har möjlighet att ta ställning till, har vi inte möjlighet att särskilt reservera oss till förmån för Folkpartiet liberalernas förslag om ett stimulansbidrag till kommunerna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2005/06:100

Proposition 2005/06:100 2006 års ekonomiska vårproposition:

6.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) (avsnitt 3.1 och 7.2.13).
7.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (avsnitt 3.2 och 7.2.10).
9.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:30) om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor (avsnitt 3.4 och 7.2.19).
10.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus (avsnitt 3.5 och 7.2.19).
12.	Riksdagen godkänner vad riksdagsstyrelsen föreslår om anslagssparande på det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen (avsnitt (7.2.1).
13.	Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om markbyte med Stockholms kommun, dispositionsrätten till Djurgårdsvarvet och användning av medel från Djurgårdsfonden (avsnitt 7.2.1).
14.	Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om försäljning av fastigheten Cerberus 2 i Stockholms kommun (avsnitt 7.2.2).
15.	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2006 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 500 000 000 kronor (avsnitt 7.2.6).
16.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Biståndsverksamhet göra ekonomiska åtaganden som inklusive gjorda åtaganden medför utgifter på högst 48 234 000 000 kronor efter 2006 (avsnitt 7.2.8).
17.	Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår i fråga om kommunersättningar vid flyktingmottagande (avsnitt 7.2.8).
18.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 4 100 000 000 kronor under 2007 och 2008 (avsnitt 7.2.11).
19.	Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om finansieringsbidrag vid arbetspraktik (avsnitt 7.2.14).
20.	Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:74 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (avsnitt 7.2.14).
21.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:82 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet besluta om ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 36 000 000 kronor under 2007 (avsnitt 7.2.14).
22.	Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppförda anslaget 31:1 Boverket (avsnitt 7.2.16).
23.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 19 Regional utveckling uppförda anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden 2000-2006 göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 1 788 000 000 kronor under 2007 och 2008 (avsnitt 7.2.17).
24.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 70 000 000 kronor under 2007-2011 (avsnitt 7.2.18).
25.	Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:13 Stöd till klimatinvesteringar (avsnitt 7.2.18).
26.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling ingå ekonomiska förpliktelser i samband med upphandling av transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 6 500 000 000 kronor under perioden 2007-2018 (avsnitt 7.2.20).
27.	Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling (7.2.20).
28.	Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 41:1 Skogsstyrelsen (7.2.21).
29.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare ingångna åtaganden medför utgifter på högst 32 800 000 kronor under 2007 (avsnitt 7.2.21).
30.	Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avgiftsintäkter avseende djurhälsa och djurskydd (avsnitt 7.2.21).
31.	Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:1 Statens jordbruksverk (avsnitt 7.2.21).
32.	Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avgiftsintäkter avseende fjärderfäregister och register för företag som hanterar foder (avsnitt 7.2.21).
33.	Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. (avsnitt 7.2.21).
34.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:7 Strukturstöd för fisket m.m. besluta om ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000 kronor under 2008 (avsnitt 7.2.21).
35.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:8 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. besluta om ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 60 000 000 kronor under 2007 och högst 60 000 000 kronor under 2008 (avsnitt 7.2.21).
36.	Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avgiftsintäkter avseende livsmedelssäkerhet och redlighet i livsmedelshanteringen (avsnitt 7.2.21).
37.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:23 Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft göra ekonomiska åtaganden som medför utgifter på högst 800 000 000 kronor under 2007-2010 (avsnitt 7.2.22).
38.	Riksdagen godkänner ändringen av hur en viss inkomst redovisas på statsbudgeten (avsnitt 7.3).
39.	Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag enligt specifikation.

Följdmotioner med anledning av prop. 2005/06:100

2005/06:Fi13 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

3.	Riksdagen avslår förslag om att Boverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket får ge bidrag till vissa miljöorganisationer (punkterna 22, 28 och 31).
4.	Riksdagen avslår förslag om att regeringen får bestämma storleken på och disponera vissa avgiftsmedel (punkterna 30, 32 och 36).
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rovdjurspolitiken.
6.	Riksdagen beslutar att till anslag 31:13 Ungdomsbostadssamordnare anslå oförändrat 2,491 miljoner kronor.
7.	Riksdagen beslutar att till anslag 34:13 Klimatinvesteringar anslå oförändrat 350 miljoner kronor.
8.	Riksdagen beslutar att till anslag 42:5 Viltskador anslå oförändrat 86,975 miljoner kronor.
9.	Riksdagen beslutar att till anslag 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur anslå oförändrat 2 815,662 miljoner kronor.

2005/06:Fi14 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1.	Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:30) om kreditering på skattekonto av stöd för investering i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor.
2.	Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus.
3.	Riksdagen avslår regeringens förslag att godkänna vad regeringen föreslår i fråga om kommunersättningar vid flyktingmottagande.
4.	Riksdagen beslutar att godkänna vad Folkpartiet föreslår i fråga om kommunersättningar vid flyktingmottagande.
5.	Riksdagen avslår regeringens förslag att bemyndiga regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:23 Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft göra ekonomiska åtaganden som medför utgifter på högst 800 000 000 kr under perioden 2007-2010.

Redogörelse 2005/06:RRS13

Redogörelse 2005/06:RRS13 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående hanteringen av bemyndiganden.

Följdmotion med anledning av redog. 2005/06:RRS13

2005/06:Fi6 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bemyndiganderamarna.

Bilaga 2

Sammanställning över regeringens förslag och alternativa förslag till ändrade och nya anslag

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag utom såvitt avser utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Utskottet föreslår där att anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader ökas med 1,4 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Ökningen föranleds av utskottets förslag att ersättningen till deltagarna inom kommunala ungdomsprogram höjs så att den efter skatt motsvarar den av regeringen föreslagna höjda nivån på studiebidrag inom ramen för studiehjälpen.

Moderata samlingspartiets förslag redovisas i jämförelse med propositionens förslag. De övriga oppositionspartierna har inte lämnat några formella förslag till ändrade och nya anslag på tilläggsbudget 1 för 2006.

Belopp i 1 000-tal kronor

Anslag (ramanslag)		Budget hittills	Regeringens förslag	Regeringens nivå	Fi13 m
1	Rikets styrelse	8 244 204	41 026	8 285 230
27:3	Stöd till radio- och kassettidningar	126 386	-4 000	122 386
46:1	Allmänna val och demokrati	281 090	15 000	296 090
90:5	Regeringskansliet m.m.	5 500 236	30 026	5 530 262
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	11 808 870	40 812	11 849 682
1:5	Statistiska centralbyrån	444 330	6 000	450 330
1:6	Kammarkollegiet	31 239	-330	30 909
1:8	Nya förvaltningspolitiska myndigheten	47 137	4 090	51 227
1:12	Statliga kompetensöverföringsjobb	360 000	20 000	380 000
1:14	E-legitimationer (nytt ramanslag)	0	12 068	12 068
2:6	Finansmarknadsrådet	1 016	-1 016	0
3	Skatt, tull och exekution	9 222 029	1 806	9 223 835
3:1	Skatteverket	6 241 386	1 806	6 243 192
4	Rättsväsendet	29 022 913	750	29 023 663
4:1	Polisorganisationen	15 674 018	-5 500	15 668 518
4:5	Domstolsväsendet m.m.	4 074 140	750	4 074 890
4:7	Brottsförebyggande rådet	60 116	5 500	65 616
5	Internationell samverkan	1 358 949	5 000	1 363 949
5:2	Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet	131 647	-2 000	129 647
5:9	Svenska institutet	85 204	2 000	87 204
5:11	Samarbete inom Östersjöregionen	21 868	5 000	26 868
6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	43 433 124	12 000	43 445 124
7:5	Krisberedskap	1 778 637	12 000	1 790 637
7	Internationellt bistånd	26 058 663	-5 000	26 053 663
8:1	Biståndsverksamhet	25 340 737	-5 000	25 335 737
8	Invandrare och flyktingar	8 241 155	1 402 500	9 643 655
10:1	Integrationsverket	91 024	6 500	97 524
10:2	Integrationsåtgärder	108 120	1 000	109 120
10:3	Kommunersättningar vid flyktingmottagande	2 526 193	600 000	3 126 193
12:1	Migrationsverket	1 777 615	400 000	2 177 615
12:2	Ersättningar och bostadskostnader	2 312 000	370 000	2 682 000
12:3	Migrationspolitiska åtgärder	291 833	-1 000	290 833
12:6	Offentligt biträde i utlänningsärenden	116 255	25 000	141 255
12:9	Utlänningsnämnden	67 000	-22 000	45 000
12:10	Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation (nytt ramanslag)	0	22 000	22 000
47:1	Åtgärder för nationella minoriteter	10 437	1 000	11 437
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	41 619 573	868 800	42 488 373
13:6	Socialstyrelsen	523 562	5 000	528 562
14:4	Statens folkhälsoinstitut	130 895	-3 200	127 695
14:10	Vaccinförsörjning (nytt ramanslag)	0	200 000	200 000
16:4	Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder	79 900	2 000	81 900
16:6	Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation	23 078	-2 000	21 078
17:1	Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken	155 137	617 000	772 137
18:1	Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.	365 076	50 000	415 076
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	45 299 000	180 000	45 479 000
20:3	Bostadstillägg till pensionärer	7 366 000	180 000	7 546 000
13	Arbetsmarknad	70 229 969	905 000	71 134 969
22:1	Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader	5 079 852	10 000	5 089 852
22:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	45 020 600	735 000	45 755 600
22:3	Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader	5 332 129	35 000	5 367 129
22:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	11 631 057	125 000	11 756 057
22:8	Bidrag till administration av grundbeloppet	45 768	3 000	48 768
22:11	Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen	52 488	-3 000	49 488
14	Arbetsliv	1 224 138	-500	1 223 638
23:2	Arbetslivsinstitutet	378 133	-1 214	376 919
23:3	Särskilda utbildningsinsatser m.m.	44 382	1 214	45 596
24:2	Särskilda jämställdhetsåtgärder	7 660	-2 500	5 160
24:3	Delegationen för stöd till jämställdhetsintegrering	2 000	2 000	4 000
15	Studiestöd	22 130 455	461 274	22 591 729
25:1	Studiehjälp m.m.	3 464 558	277 000	3 741 558
25:2	Studiemedel m.m.	11 791 896	181 417	11 973 313
25:3	Studiemedelsräntor m.m.	5 079 593	2 857	5 082 450
16	Utbildning och universitetsforskning	47 123 274	70 350	47 193 624
25:1	Statens skolverk	302 191	3 000	305 191
25:3	Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg	379 876	66 000	445 876
25:4	Specialpedagogiska institutet	367 920	-3 000	364 920
25:14	Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning	161 902	-3 000	158 902
25:28	Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning	1 020 834	3 350	1 024 184
25:78	Verket för högskoleservice	14 786	1 000	15 786
25:79	Centrala studiestödsnämnden m.m.	393 045	3 000	396 045
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	9 582 406	39 194	9 621 600
28:10	Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet	275 000	23 000	298 000
28:28	Centrala museer: Myndigheter	870 768	4 000	874 768
28:39	Stöd till trossamfund	50 232	1 194	51 426
29:2	Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet	128 355	1 000	129 355
30:1	Stöd till idrotten	445 551	10 000	455 551
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	9 548 841	530	9 549 371	-200
31:13	Ungdomsbostadssamordnare	2 491	200	2 691	-200
32:1	Länsstyrelserna m.m.	2 402 477	330	2 402 807
19	Regional utveckling	3 332 913	119 500	3 452 413
33:1	Allmänna regionalpolitiska åtgärder	1 460 837	37 500	1 498 337
33:3	Transportbidrag	403 864	82 000	485 864
20	Allmän miljö- och naturvård	4 596 166	48 250	4 644 416	-47 750
34:6	Kemikalieinspektionen	124 799	500	125 299
34:13	Stöd till klimatinvesteringar	350 000	47 750	397 750	-47 750
21	Energi	1 721 950	14 838	1 736 788
35:8	Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket	313 050	14 838	327 888
22	Kommunikationer	31 534 968	-80 500	31 454 468
36:1	Vägverket: Administration	988 719	-41 000	947 719
36:2	Väghållning och statsbidrag	16 483 086	1 500	16 484 586
36:4	Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter	11 043 740	-91 000	10 952 740
36:12	Rikstrafiken: Trafikupphandling	893 000	50 000	943 000
37:2	Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade	129 749	-34 000	95 749
37:4	Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal	144 000	34 000	178 000
23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	16 398 229	791 442	17 189 671	±0
42:4	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar	124 349	50 000	174 349
42:5	Ersättningar för viltskador m.m.	86 975	4 000	90 975	-4 000
43:3	Gårdsstöd och djurbidrag m.m.	6 069 910	741 442	6 811 352
44:1	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	2 815 662	-4 000	2 811 642	+4 000
24	Näringsliv	4 199 220	-2 500	4 196 720
39:3	Exportfrämjande verksamhet	304 036	-2 500	301 536
25	Allmänna bidrag till kommuner	60 160 910	90 996	60 251 906
48:2	Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting	261 410	-40 000	221 410
48:3	Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader	1 767 150	130 996	1 898 146
Summa anslagsförändring på tilläggsbudget			5 005 568		-47 950

Bilaga 3

Regeringens lagförslag

Bilaga 4

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §¹[Senaste lydelse 2004:1324.]

En kommun får anordna praktik eller annan verksamhet på heltid för arbetslösa ungdomar som inte genomgår gymnasieskola eller liknande utbildning till dess de fyller 20 år. Insatsen skall inledas med vägledning och jobbsökaraktiviteter hos länsarbetsnämnden.

Kommunen har rätt till ersättning från staten för sådan verksamhet. Rätten till ersättning gäller under förutsättning att avtal träffas med regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I ett sådant avtal skall anges de villkor som skall gälla för att ersättningen skall lämnas.

Kommunen skall till den som deltar i verksamheten och som inte fullföljt utbildning inom gymnasieskolan betala ut ersättning med 1 360 kronor per månad.

Kommunen skall till den som deltar i verksamheten och som inte fullföljt utbildning inom gymnasieskolan betala ut ersättning med 1 535 kronor per månad.

För övriga deltagare beslutar kommunen om vilken ersättning som skall lämnas.

_____________

1. Denna lag träder i kraft den 29 juni 2006 och tillämpas för tid efter ikraftträdandet.

2. För månaderna april-juni 2006 lämnas ytterligare ersättning med 175 kronor per månad till dem som deltar i verksamheten och som inte fullföljt utbildning inom gymnasieskolan samt var berättigade till ersättning för minst femton dagars praktik eller annan verksamhet på heltid under det andra kvartalet 2006.

Konstitutionsutskottets yttrande 2005/06:KU8y

Socialförsäkringsutskottets yttrande 2005/06:SfU4y

Socialutskottets protokollsutdrag 2005/06:41.6

Kulturutskottets yttrande 2005/06:KrU4y

Utbildningsutskottets yttrande 2005/06:UbU3y

Trafikutskottets protokollsutdrag 2005/06:34.3

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2005/06:MJU4y

Näringsutskottets yttrande 2005/06:NU2y

Bostadsutskottets yttrande 2005/06:BoU5y