Till statsrådet Lena Hallengren

Den 28 juni 2004 tillsatte statsrådet Thomas Östros en särskild arbetsgrupp med uppgift att presentera förslag till ett system med barntillägg till studerande. Uppdraget har varit att föreslå hur barntillägget bör utformas i detalj inklusive erforderliga författningsförslag, kostnadsberäkningar samt analyser av den fördelningsmässiga träffsäkerheten av förslaget. Utgångspunkten har varit att förslaget skall rymmas inom de resurser som beräknats för ändamålet och att förändringarna skall kunna träda i kraft den 1 januari 2006.

I arbetsgruppen förordnades följande tjänstemän i Regeringskansliet: Eva Gullfeldt, Utbildningsdepartementet, Robert Modlitba, Utbildningsdepartementet, Annelie Westman, Finansdepartementet och Catharina Bäck, Socialdepartementet. Sara Örnhall Ljungh, Socialdepartementet, har ersatt Catharina Bäck. Hwan Willén, Utbildningsdepartementet, har också knutits till arbetsgruppen. Eva Gullfeldt har förordnats som ordföranden i gruppen.

Arbetsgruppen har tagit del av utredningar på området samt inhämtat statistisk information från Statistiska centralbyrån. Gruppen har även haft kontakt med representanter för studerandeorganisationerna. Samråd har också skett med Centrala studiestödsnämnden beträffande de administrativa förutsättningarna för utformningen av stödet.

I denna skrivelse lämnas förslag till den närmare utformningen av ett barntillägg till studerande. I syfte att hjälpa barn i ekonomiskt utsatta familjer och samtidigt underlätta för

föräldrar att studera föreslås att ett tilläggsbidrag införs i studiemedelssystemet.

Arbetsgruppen överlämnar härmed sin rapport Ett barntillägg till studerande. Arbetsgruppen har därmed slutfört sitt uppdrag

Stockholm i december 2004

Eva Gullfeldt	Annelie Westman
Robert Modlitba	Sara Örnhall Ljung
Hwan Willen

Innehåll

Till statsrådet Lena Hallengren...........................................		3
Sammanfattning...............................................................		7
Författningsförslag ............................................................		9
1	Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om
	bostadsbidrag..........................................................................	9
2	Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om
	underhållsstöd ......................................................................	11
3	Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om
	inkomstgrundad ålderspension ...........................................	12
4	Förslag till lag om ändring i studiestödslagen
	(1999:1395)...........................................................................	13
5	Förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om
	bostadstillägg till pensionärer m.fl......................................	16
6	Förslag till lag om ändring i lagen (2002:624) om
	rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.............................	17
1	Inledning och bakgrund ...........................................	21
2	Tilläggsbidrag till studerande ...................................	23
		3

Innehåll

Departementsserien, Ds 2004:53

2.1	Ekonomiskt stöd till studerande med barn ........................		23
2.2	Tilläggsbidrag inom studiemedelssystemet ........................		26
3	Vem som kan få tilläggsbidrag ..................................		29
3.1	Studiemedelstagare...............................................................		29
	3.1.1	Generellt stöd............................................................	30
	3.1.2	Vårdnadshavare .........................................................	30
4	Tilläggsbidragets utformning.....................................		33
4.1	Bidragets storlek...................................................................		33
	4.1.1	Schablonbelopp.........................................................	33
	4.1.2	Inkomstprövning ......................................................	34
	4.1.3	Inkomstskatt .............................................................	35
	4.1.4 Stödets utformning – olika alternativ ......................		35
4.2	Studietid och studieomfattning...........................................		39
	4.2.1	Stöd under studietid .................................................	39
	4.2.2	Deltidsstudier............................................................	39
4.3	Övriga studiestödsregler......................................................		39
4.4	Samordning...........................................................................		41
5	Kostnadsberäkningar ...............................................		43
6	Administration m.m.................................................		45
6.1	Hantering, informationsstöd m.m......................................		45
6.2	Administrationskostnader...................................................		46
7	Rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.....................		47
8	Författningsreglering och ikraftträdande.....................		49

Departementsserien, Ds 2004:53		Innehåll
Bilagor
Bilaga 1	Underlag för volymberäkningar av barntillägg........	51
Bilaga 2	Studiemedel och rekryteringsbidrag till
vuxenstuderande .....................................................		61
Bilaga 3	Barntillägg i Norden...........................................	69

Sammanfattning

I denna skrivelse lämnas förslag till den närmare utformningen av ett barntillägg till studerande. I syfte att hjälpa barn i ekonomiskt utsatta familjer och samtidigt underlätta för föräldrar att studera föreslås att ett barntillägg införs. Bidraget skall kunna lämnas som ett tilläggsbidrag inom ramen för studiemedelssystemet. Tilläggsbidrag får lämnas till personer som uppbär studiemedel och som har vårdnad för barn till och med den vecka barnet fyller 16 år. Bidraget skall vara generellt på så sätt att alla studerande som har rätt till tilläggsbidrag skall få bidraget. Om båda vårdnadshavarna studerar får de dela tilläggsbidraget. Tilläggsbidraget skall lämnas som ett schablonbelopp och knytas till prisbasbeloppet. Bidraget skall vara obeskattat liksom studiebidraget i studiemedlen men beloppet skall inte vara pensionsgrundande. Tilläggsbidraget skall lämnas som ett differentierat stöd beroende på antal barn. Storleken av bidraget bestäms i förhållande till studiernas omfattning.

Det innebär att studerande beräknas få ett tilläggsbidrag avseende fyra veckors heltidsstudier med 516 kronor för det första barnet, med 344 kronor för det andra barnet och med 172 kronor per barn från och med det tredje barnet. Totalt får således vårdnadshavare med ett barn 516 kronor, med två barn 860 kronor och med tre barn 1 032 kronor. Beräkningarna avser 2006 och fyra veckors heltidsstudier.

Reglerna för tilläggsbidraget skall i så stor utsträckning som möjligt överensstämma med reglerna för studiemedel. Samordningen med övriga trygghetssystem skall ske så att tilläggsbidraget inte skall beaktas vid beräkning av

Ett barntillägg till studerande

Ds 2004:53

bostadsbidraget eller vid beräkning av återbetalning av underhållsstödet. Bidraget skall administreras av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Skatteverket skall lämna aktuella personuppgifter som behövs för att hantera bidraget till de administrativa myndigheterna.

Motsvarande system med tilläggsbidrag för studerande med barn föreslås införas inom ramen för rekryteringsbidraget till vuxenstuderande.

Det nya tilläggsbidraget skall kunna lämnas från den 1 januari 2006. Avsikten är därför att förslag till riksdagen skall kunna lämnas i en proposition senast våren 2005. Föreliggande departementsskrivelse och remissyttranden över den ingår som underlag härför.

Författningsförslag

1Förslag till

lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §1

Bidragsgrundande inkomst beräknas med utgångspunkt i

1.överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229),

2.överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat enligt 4 a §, och

3.överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 4 b §.

Till de sammanlagda överskotten skall läggas belopp enligt tredje stycket samt 5 och 7 §§. Det på så sätt framräknade beloppet är den bidragsgrundande inkomsten.

Överskottet enligt första stycket skall ökas med

1 Senaste lydelse 2002:1075.

Författningsförslag

Ds 2004:53

1.inkomst som på grund av 3 kap. 9–13 §§ inkomstskattelagen eller skatteavtal inte skall tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital,

2.studiemedel i form av 2. studiemedel i form av

studiebidrag	samt	studiebidrag		samt
rekryteringsbidrag	till vuxen-	rekryteringsbidrag till		vuxen-
studerande,		studerande, förutom den del av
		respektive	studiefinansiering
		som avser tilläggsbidrag,

3.skattefria stipendier över 3 000 kronor per månad, och

4.skattepliktiga inkomster enligt 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Ds 2004:53

Författningsförslag

2 Förslag till

lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd

Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (1996:1030) om

underhållsstöd skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		26 §2
Till beloppen enligt 25 § skall läggas
1. studiemedel i	form av	1.	studiemedel	i form	av
studiebidrag	samt	studiebidrag		samt
rekryteringsbidrag	till	rekryteringsbidrag			till
vuxenstuderande,		vuxenstuderande,		förutom	den
		del	av	respektive
		studiefinansiering		som avser
		tilläggsbidrag,

2. en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga förmögenhet som överstiger 1 500 000 kronor.

Det sålunda framräknade beloppet skall minskas med 72 000 kronor och utgör därefter den inkomst som skall ligga till grund för beräkningen av återbetalningsskyldigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

2 Senaste lydelse 2002:1076.

Författningsförslag

Ds 2004:53

3 Förslag till

lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 24 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

24 §3

En försäkrad som under någon del av ett år har uppburit studiemedel i form av studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395) eller rekryteringsbidrag enligt lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006

3 Senaste lydelse 2002:629.

Ds 2004:53

Författningsförslag

4 Förslag till

lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1999:1395) dels att 6 kap. 7 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 3kap 13 a-e §§, samt närmast före 3 kap. 13 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

Tilläggsbidrag

13 a §

Utöver det studiemedelsbelopp som följer av 11 § får studiebidrag lämnas i form av tilläggsbidrag till studerande som har vårdnad om barn. Sådant bidrag får lämnas till och med den vecka barnet fyller 16 år. Om båda vårdnadshavarna studerar, skall tilläggsbidraget delas mellan dem.

13 b §

Tilläggsbidrag enligt 13 a § får vid heltidsstudier lämnas med ett belopp som per vecka utgör

a) 0,32 procent av prisbasbeloppet för det första barnet,

Författningsförslag

Ds 2004:53

b) 0,22 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet,

c) 0,11 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet.

13 c §

Tilläggsbidrag enligt 13 a § får vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid lämnas med ett belopp som per vecka utgör

a) 0,24 procent av prisbasbeloppet för det första barnet,

b) 0,16 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet,

c) 0,08 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet.

13 d §

Tillläggsbidrag enligt 13 a § får vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid lämnas med ett belopp som per vecka utgör

a) 0,16 procent av prisbasbeloppet för det första barnet,

b) 0,11 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet,

c) 0,05 procent av

Ds 2004:53							Författningsförslag
				prisbasbeloppet per			barn	från
				och med det tredje barnet.
			13 e §
				Regeringen		eller		den
				myndighet		som	regeringen
				bestämmer		får	meddela
				föreskrifter		om		de
				förutsättningar som i övrigt skall
				gälla för tilläggsbidraget.
			6 kap.
				7 §4
Försäkringskassan			skall	Försäkringskassan				och
enligt	de	bestämmelser	som	Skatteverket		skall	enligt	de
regeringen		meddelar	lämna	bestämmelser		som regeringen
Centrala studiestödsnämnden				meddelar	lämna		Centrala
eller	den	överklagandenämnd		studiestödsnämnden			eller	den
som avses i 11 § de uppgifter				överklagandenämnd som avses
som	har	betydelse	för	i 11 § de uppgifter som har
tillämpningen av denna lag och				betydelse för tillämpningen av
föreskrifter som har meddelats				denna lag och föreskrifter som
med stöd av lagen.				har meddelats med stöd av
				lagen.

Annan myndighet och försäkringsinrättning är skyldiga att på begäran lämna domstol, Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden sådana uppgifter i fråga om viss person som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna i 4 kap. och föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 kap.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

4 Senaste lydelse 2004:846.

Författningsförslag

Ds 2004:53

5 Förslag till

lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	15 §5

Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för

1. inkomst som på grund av 3 kap. 9–14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal inte skall tas upp som intäkt i

inkomstslaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital,
2. studiemedel	i form av	2.	studiemedel	i form	av
studiebidrag	samt	studiebidrag		samt
rekryteringsbidrag	till vuxen-	rekryteringsbidrag			till
studerande,		vuxenstuderande,		förutom	den
		del	av	respektive
		studiefinansiering		som avser
		tilläggsbidrag,

3.skattefria stipendier till den del de överstiger 3 000 kronor per månad, och

4.ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukfall som inträffat före år 1991.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

5 Senaste lydelse 2002:1083.

Ds 2004:53

Författningsförslag

6 Förslag till

lag om ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

dels att 19 b § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 11 a-e §§, samt närmast före 11 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Tilläggsbidrag

11 a §

Utöver det bidragsbelopp som följer av 11 § får rekryteringsbidrag lämnas i form av tilläggsbidrag till studerande som har vårdnad om barn. Sådant bidrag får lämnas till och med den vecka barnet fyller 16 år. Om båda vårdnadshavarna studerar, skall tilläggsbidraget delas mellan dem.

11 b §

Tilläggsbidrag enligt 11 a § får vid heltidsstudier lämnas med ett belopp som per vecka utgör

1. 0,32 procent av prisbasbeloppet för det första barnet,

2. 0,22 procent av

Författningsförslag

Ds 2004:53

prisbasbeloppet för det andra barnet,

3. 0,11 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet.

11 c §

Tilläggsbidrag enligt 11 a § får vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid lämnas med ett belopp som per vecka utgör

1. 0,24 procent av prisbasbeloppet för det första barnet,

2. 0,16 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet,

3. 0,08 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet.

11 d §

Tilläggsbidrag enligt 11 a § får vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid lämnas med ett belopp som per vecka utgör

1. 0,16 procent av prisbasbeloppet för det första barnet,

2. 0,11 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet,

3. 0,05 procent av prisbasbeloppet per barn från

Ds 2004:53

Författningsförslag

och med det tredje barnet.

11 e §

Tilläggsbidrag enligt 11 a § får vid studier på minst 20 procent men mindre än 50 procent av heltid lämnas med ett belopp som per vecka utgör

1. 0,06 procent av prisbasbeloppet för det första barnet,

2. 0,04 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet,

3. 0,02 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet.

			19 b §6
Försäkringskassan			skall	Försäkringskassan			och
enligt de		bestämmelser	som	Skatteverket	skall	enligt	de
regeringen		meddelar	lämna	bestämmelser som		regeringen
Centrala studiestödsnämnden				meddelar	lämna	Centrala
eller	Överklagandenämnden			studiestödsnämnden			eller
för	studiestöd de uppgifter			Överklagandenämnden			för
som	har	betydelse	för	studiestöd	de uppgifter		som
tillämpningen av denna lag och				har betydelse för tillämpningen
föreskrifter som har meddelats				av denna lag och föreskrifter
med stöd av lagen.				som har meddelats med stöd av
				lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

6 Senaste lydelse 2004:857.

1 Inledning och bakgrund

Regeringen har i budgetproposition för 2005 (prop. 2004/05:1) fört fram en generell satsning på barnfamiljer i form av höjda barnbidrag och flerbarnstillägg. Flerbarnstillägg skall dessutom ges redan från andra barnet. Även taket i föräldraförsäkringen skall höjas. Förutom detta aviserades redan i 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100) en satsning på barn i ekonomiskt utsatta familjer. Utgifterna för sistnämnda satsning har beräknats till totalt en miljard kronor per år fr.o.m. 2006. Bland annat skall bostadsbidragen och underhållsstödet höjas. Dessutom skall ett barntillägg till studerande införas. Utgiftsområde 15 Studiestöd beräknas fr.o.m. 2006 öka med 450 miljoner kronor till följd av ett sådant barntillägg.

En särskild arbetsgrupp inom Regeringskansliet har i uppdrag att presentera ett förslag till hur systemet med ett särskilt barntillägg till studerande bör utformas i detalj inklusive erforderliga författningsförslag. Arbetsgruppen skall även ta fram kostnadsberäkningar och analysera den fördelningsmässiga träffsäkerheten av förslaget. De administrativa förutsättningarna för utformningen av stödet skall även beaktas. Förslaget skall rymmas inom de resurser som beräknats för ändamålet. Förändringarna skall kunna träda i kraft den 1 januari 2006.

I denna departementsskrivelse presenteras arbetsgruppens förslag.

En redovisning av hur många personer som studerar med eller utan studiemedel eller rekryteringsbidrag till vuxenstuderande och hur många barn som bor i hushållen ges i bilaga 1. Där lämnas också mer detaljerade volym- och kostnadsberäkningar.

Studerande med barn

Ds 2004:53

Dessa uppgifter, tillsammans med den följande redovisningen av studieekonomin, visar att barn till studerande kan leva i familjer i behov av ekonomiskt tillskott. Eftersom antalet studerande med barn är avgörande för kostnadsberäkningarna har arbetsgruppen inhämtat vissa statistikuppgifter om dessa studerande på olika utbildningsnivåer avseende 2003 från Statistiska centralbyrån (SCB). Detta material har kompletterats med arbetsgruppens antaganden för att ge en så fullständig bild som möjligt av situationen på alla utbildningsnivåer och inom samtliga skolformer under 2003.

2 Tilläggsbidrag till studerande

Arbetsgruppens förslag: Ett tilläggsbidrag införs till studerande som har barn i syfte att hjälpa barn i ekonomiskt utsatta familjer och för att underlätta för föräldrar att studera. Bidraget skall lämnas som ett tilläggsbidrag inom ramen för studiemedelssystemet.

2.1Ekonomiskt stöd till studerande med barn

Möjligheten att finansiera levnadskostnaderna under studierna med studiemedel och andra studiestöd är väl utbyggt i Sverige. Studiemedel är det viktigaste ekonomiska stödet när det gäller studiefinansiering. Dessutom erbjuder studiemedelssystemet goda möjligheter till arbetsinkomster vid sidan om studierna utan att studiemedlen reduceras. Dessa förhållanden är viktiga utgångspunkter vid bedömning av studieekonomin. Trots detta konstaterar bl.a. den studiesociala utredningen i sitt betänkande Studerande och trygghetssystemen (SOU 2003:130) att vissa studerande har knappa ekonomiska marginaler under studietiden och att personer med föräldraansvar periodvis har en ansträngd ekonomi.

Nästan en miljon personer deltar årligen i någon form av utbildning i Sverige. Tidigare beräkningar visar att omkring 30 procent av dessa har barn. Tillgänglig statistik visar att studerande har sämre ekonomi än de som arbetar.

Tilläggsbidrag till studerande

Ds 2004:53

I diagram 1 visas inkomststandarden dels för barnfamiljer där minst en av de vuxna i hushållet studerar, dels för övriga barnfamiljer. Detta visar att studerande med barn generellt sett har en lägre ekonomisk standard jämfört med övriga barnfamiljer. Med inkomststandard avses disponibel inkomst där hänsyn tagits till försörjningsbördan. Inkomststandarden mäts per konsumtionsenhet och är ett mått för hela hushållet.

Diagram 1, Prognos på inkomststandard för studerande och icke studerande, median i kronor 20067

170 000
150 000
130 000
					Ej studerande
110 000					Studerande
					Studerande
90 000
70 000
50 000
Ensam	Sambo	Ensam	Sambo	Ensam	Sambo
	1 barn		2 barn	3+ barn

Källa: Socialdepartementets beräkningar i HEK 2002.

Diagram 2 visar hur mycket lägre inkomststandarden beräknas bli per månad för barnfamiljer där minst en av de vuxna studerar i förhållande till övriga barnfamiljer.

7 I följande framskrivningar har hänsyn tagits till samtliga förbättringar som planeras i de familjepolitiska stöden till 2006. Förändringarna som avses nämns i bakgrundsavsnittet och berör barnbidraget, föräldraförsäkringen, bostadsbidraget och underhållsstödet.

Ds 2004:53

Tilläggsbidrag till studerande

Diagram 2, Beräknad skillnad i inkomststandard mellan ensamstående studerande och sammanboende studerande, median i kronor 2006

	1 barn		2 barn		3+ barn
Ensam	Sambo	Ensam	Sambo	Ensam	Sambo
0
-500
-1 000
-1 500
-2 000

Källa: Socialdepartementets beräkningar i HEK 2002

Studerande som har barn eller som väljer att skaffa barn under studietiden är en grupp som är utsatt ur ekonomisk synpunkt. Att föräldrar studerar och inte arbetar leder till en större ekonomisk utsatthet för barnen. Ett ekonomiskt tillskott till studerande med barn skulle alltså främja barn i ekonomiskt utsatta familjer.8 Samtidigt skulle tillägget förbättra den ekonomiska situationen och därmed underlätta studierna för studerande som har barn eller väljer att skaffa barn under utbildningen.

Inom de nu avvecklade studiestöden särskilt vuxenstudiestöd för vuxna (svux) och särskild vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) fanns tidigare ett barntillägg i form av bidrag. Huvudskälet till barntillägget var att förstärka vuxenstudie-

8 En arbetsgrupp inom Regeringskansliet har i en rapport beskrivit situationen för barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer, Ekonomiskt utsatta barn (Ds 2004:41)

Tilläggsbidrag till studerande

Ds 2004:53

stödens rekryteringskraft genom att skapa utrymme för en höjd ersättning till familjeförsörjare som avstod från inkomst för att börja studera.

Mot denna bakgrund föreslår arbetsgruppen att ett ekonomiskt tillskott införs för studerande med barn i form av ett bidrag.

2.2Tilläggsbidrag inom studiemedelssystemet

Studiemedlet, som infördes i sin nuvarande form 2001, är ett samlat stöd som omfattar studerande på högskole- och annan eftergymnasial nivå samt vuxna studerande (20 år och äldre) på grundskole- och gymnasienivå. Studiemedlet är det viktigaste finansieringssystemet för studerande. Stödet syftar till att ge den studerande själv en rimlig levnadsnivå under studietiden. Systemet är generellt till sin karaktär på så sätt att alla som uppfyller vissa grundläggande villkor har rätt till stöd.

Studiemedel består av lån och bidrag. Den studerande kan välja att söka enbart bidragsdelen eller både lån och bidrag. Ordinarie studiemedelsbelopp summan av bidrag och lån – är lika för alla. Bidraget är obeskattat. Totalbeloppet är 4,39 procent av prisbasbeloppet, dvs. 1 725 kronor per vecka för heltidsstuderande för 2004. För en studiemånad9 uppgår beloppet till ca 7 700 kronor vid heltidsstudier. Det finns två bidragsnivåer: en generell nivå och en högre nivå. En kort sammanfattande beskrivning av studiestödssystemet lämnas i bilaga 2.

Studerande med barn finns på alla utbildningsnivåer och inom alla utbildningsformer. Det nya bidraget för studerande föräldrar bör därför lämnas inom ramen för studiemedelssystemet till studerande på alla studiemedelsberättigande utbildningar oavsett utbildningsform. Barntillägget bör utformas som ett tilläggsbidrag till dagens studiebidrag och lån. Genom att studiemedelssystemet når studerande inom alla statsfinansierade

9 I normalfallet har en heltidsstuderande nio studiemånader per år.

Ds 2004:53

Tilläggsbidrag till studerande

utbildningsformer kan tilläggsbidraget bli fördelningsmässigt träffsäkert inom detta system.

3 Vem som kan få tilläggsbidrag

Arbetsgruppens förslag: Tilläggsbidrag får lämnas till personer som uppbär studiemedel och som har vårdnad för barn till och med den vecka barnet fyller 16 år. Bidraget skall vara generellt på så sätt att alla studerande som har rätt till tilläggsbidrag skall få bidraget när de uppbär studiemedel. Endast ett stöd skall kunna lämnas för ett och samma barn. Om båda föräldrarna studerar lämnas endast ett bidrag för samma barn. Vårdnadshavarna får då dela tilläggsbidraget.

3.1Studiemedelstagare

Ett system med tilläggsbidrag behöver vara förhållandevis enkelt att administrera med bibehållen rättssäkerhet. Det måste vara möjligt att lätt kontrollera att en person som ansöker om studiemedel också har rätt till tilläggsbidrag. Hanteringen behöver av effektivitetsskäl också till stor del vara automatisk.

För att säkerställa att personer med barn faktiskt bedriver aktiva studier i betydlig omfattning och därmed har rätt till stöd är det lämpligt att rätten till tilläggsbidraget knyts till dem som faktiskt uppbär studiemedel. Studiemedel består, som redan nämnts, av bidrag och/eller lån. Lånet är frivilligt, men en övervägande majoritet av de studerande utnyttjar möjligheten att låna. Det bör emellertid inte krävas att den studerande faktiskt utnyttjar lånemöjligheten för rätt till tilläggsbidrag eftersom detta dels skulle utesluta studerande som inte längre kan låna p.g.a. för hög ålder, dels medföra risk för att reglerna kringgås.

Vem som kan få tilläggsbidrag

Ds 2004:53

Studiemedelssystemet innehåller även krav på t.ex. studieomfattning och studieprestation som automatiskt blir tillämpliga för rätt till tilläggsbidrag.

Enligt arbetsgruppens bedömning är det av såväl administrativa som ekonomiska skäl inte möjligt att lämna stöd till alla studerande med barn vid studiemedelsberättigande utbildningar, dvs. oavsett om de faktiskt uppbär studiemedel eller inte. Personer som inte studerar med studiemedel, t.ex. hobbystuderande och doktorander faller därmed med nödvändighet utanför systemet. Genom knytningen till studiemedlet görs en tydlig avgränsning till vilka studerande som kan få stöd.

3.1.1Generellt stöd

Studiemedelstagare som har eller får barn under studierna skall alltså ha rätt till tilläggsbidrag. Studiemedelssystemet innehåller ingen individuell behovsprövning utan är generellt till sin karaktär. Det nya bidraget skall överensstämma med studiemedelssystemets konstruktion. Det innebär att alla studerande, som i övrigt uppfyller kraven för studiemedel och som är berättigade till tilläggsbidraget, också skall få tilläggsbidraget när de uppbär studiemedel.

3.1.2Vårdnadshavare

Reglerna rörande vem stödet skall utbetalas till måste utformas så att systemet blir rättssäkert och administrationen enkel. Definitionen av barn bör i möjligaste mån följa barnbidragsreglerna. Stöd föreslås därför kunna lämnas till och med den vecka barnet fyller 16 år. Åldersgränsen motsvarar den som tidigare gällde för barntillägget inom vuxenstudiestöden. Utöver kravet att den studerande skall finansiera sina studier med studiemedel, bör det enligt arbetsgruppens mening fordras att den studerande är vårdnadshavare för barnet/barnen. De flesta föräldrar har gemensam vårdnad om sina barn vilket innebär att

Ds 2004:53

Vem som kan få tilläggsbidrag

båda har ett verkligt försörjningsansvar. Utbetalning till vårdnadshavare är vanligt förekommande i andra samhällsstöd inom familjepolitiken och bedöms som enkelt och rättssäkert. Uppgifter om vem som är vårdnadshavare finns tillgängliga hos Skatteverket. Rutiner och tillstånd för informationsutbyte mellan ansvariga myndigheter för att kontrollera att den studerande har rätt till stöd saknas i dag och behöver utvecklas.

Enligt tillgänglig statistik finns det få hushåll med barn där båda föräldrarna studerar. Utgångspunkten är att endast ett stöd skall kunna lämnas för ett och samma ändamål. I de fall båda föräldrarna studerar kan stödet antingen delas mellan föräldrarna eller endast lämnas till en vårdnadshavare. Tidigare barntillägg inom vuxenstudiestöden kunde bara lämnas till en studerande förälder, normalt fadern. Arbetsgruppen anser emellertid att det ur jämställdhetssynpunkt är bättre att vårdnadshavarna delar på tilläggsbidraget. Gruppen föreslår därför att vårdnadshavarna får dela på tilläggsbidraget.

4 Tilläggsbidragets utformning

4.1Bidragets storlek

Arbetsgruppens förslag: Tilläggsbidraget skall kunna lämnas som ett schablonbelopp och knytas till prisbasbeloppet. Bidraget skall vara obeskattat. Beloppet skall inte vara pensionsgrundande. Tilläggsbidraget skall lämnas som ett differentierat stöd beroende på antal barn. Bidraget skall vid heltidsstudier lämnas med 0,32 procent av prisbasbeloppet per vecka för det första barnet, med 0,22 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet och med 0,11 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet.

Beträffande övriga förutsättningar för tilläggsbidraget skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela närmare föreskrifter.

4.1.1Schablonbelopp

Studiemedelssystemet är generellt till sin karaktär, vilket innebär att alla som uppfyller vissa grundläggande villkor har rätt till stöd. Beloppen är schablonmässiga och, enligt huvudprincipen, lika för alla. Beloppen är också relaterade till prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. För att kunna hantera ett tilläggsbidrag inom studiemedelssystemet måste även detta vara generellt utformat och lämnas som ett schablon-

Tilläggsbidragets utformning

Ds 2004:53

mässigt stöd. Tilläggsbidraget måste även av administrativa skäl utformas så enkelt som möjligt. Tilläggsbidragets belopp bör därför, precis som studiemedelsbeloppen i övrigt, beräknas per vecka och knytas till prisbasbeloppet.

Storleken på bidraget är till stor del avhängigt av de ekonomiska resurserna som beräknats för ändamålet och på antalet studiemedelstagare med barn. Beräkningar presenteras särskilt i bilaga 1.

4.1.2Inkomstprövning

Grundprincipen i studiemedelssystemet är att det görs en inkomstprövning för rätt till bidrag. I samband med studiemedelsreformen 2001 förbättrades möjligheten för studerande att ha inkomster vid sidan av studierna utan att studiemedlen reduceras. Om en studerande har inkomster över det s.k. fribeloppet, som i dag uppgår till nästan 100 000 kronor per år för en heltidsstuderande, reduceras studiemedelsbeloppet. Fribeloppet varierar beroende på kalenderhalvår, studieomfattning, den tid studierna pågår, utbildningsnivå etc. Rätten till stöd upphör helt om en heltidsstuderande som studerar ett helt år har en inkomst på cirka 228 000 kronor. Reglerna är detaljerade och administrativt komplicerade. Om en studerande felaktigt fått studiemedel eller med ett för högt belopp på grund av att taxeringen blivit högre än den inkomst som meddelats CSN, skall det som felaktigt betalats ut krävas tillbaka.

Även det nya tilläggsbidraget bör omfattas av inkomstprövning. Prövningen bör lämpligen utformas på samma sätt som dagens regler om rätt till tilläggs- och merkostnadslån. Rätten till dessa lån upphör helt när den studerande på grund av hög inkomst inte har rätt till ordinarie studiemedel. Stödet reduceras inte dessförinnan på grund av inkomst. Ett fåtal studerande har inkomster i denna nivå eftersom få kan förena heltidsstudier med ett arbete som sannolikt måste vara av väsentlig omfattning. För att tilläggsbidraget skall bli träffsäkert sett ur barnets perspektiv och för att minimera återkrav av

Ds 2004:53

Tilläggsbidragets utformning

felaktigt utbetalda barntillägg bör tilläggsbidraget följa samma reduceringsprinciper som tilläggslånet. Samtidigt bibehålls inkomstprövningens syfte, dvs. när den studerande har en så hög inkomst att rätten till studiemedel bortfaller har han eller hon inte heller rätt till något tilläggsbidrag eftersom den studerande då inte längre uppbär studiemedel.

4.1.3Inkomstskatt

Avsikten är att tilläggsbidraget skall utgöra en del av studiemedlet. Studiebidraget är i dag skattefritt eftersom studerande inte får stöd i egenskap av arbetstagare. Tilläggsbidraget skall, som redan framgått, vara enhetligt och bestämt utan knytning till inkomst. Tilläggsbidraget kommer därför i likhet med studiebidraget att vara skattefritt. Däremot är det inte nödvändigt att beloppet är pensionsgrundande. Såväl studietid som tid då en förälder är hemma med barn, s.k. barnår, beaktas redan enligt gällande ålderspensionssystem. Det finns därför ingen anledning att särskilt kompensera studerande med barn genom att även tillgodoräkna beloppet för det nya tilläggsbidraget som pensionsgrundande belopp.

4.1.4Stödets utformning – olika alternativ

Syftet med det nya tilläggsbidraget är att stöd skall lämnas för att hjälpa barn i ekonomiskt utsatta familjer. Genom ett tillägg till studerande med barn underlättas också den ekonomiska situationen och därmed studierna. Arbetsgruppen har övervägt följande alternativ för utformningen av tilläggsbidraget:

•a, ett stöd per barn,

•b, ett differentierat stöd beroende på antal barn,

•c, ett stöd per studerande oavsett antal barn.

Alternativ a och b utgår från barnperspektivet och kan i många fall bäst tillgodose syftet att hjälpa barn i ekonomiskt utsatta

Tilläggsbidragets utformning

Ds 2004:53

familjer. Tillgänglig statistik visar att familjer med flera barn har sämre ekonomi. Alternativ c lämpar sig bäst ur ett studerandeperspektiv och med hänsyn till studiemedelssystemets konstruktion eftersom studiemedel lämnas med generella och lika stora belopp till alla studerande. Den studerandes egna sidoinkomster kan dock minska beloppets storlek.

Av diagram 3 framgår att inkomststandarden för studiemedelstagare sjunker med antalet barn.

Diagram 3, Prognos på studiemedelstagares inkomststandard beroende på antal barn, median i kronor 2006

150 000
100 000
50 000
0
1	2	3

Antal barn

Källa: Socialdepartementets beräkningar i HEK 2002

Arbetsgruppen har i sina beräkningar utgått både från avsatt ekonomisk ram och statistiskt underlag om antal barn i studerandehushåll. Nedan presenteras vad de olika alternativen kan ge i bidragsbelopp. Beräkningsunderlaget finns i bilaga 1.

Tabell 4.1 visar hur mycket olika hushåll kan få i tilläggsbidrag beroende på dels vilket alternativ som genomförs, dels hur många barn de har. Vilket alternativ som är mest fördelaktigt är beroende av hur många barn familjen har. Det bästa alternativet för olika hushållstyper är markerat med fetstil i tabellen nedan. För hushåll med ett barn är alternativ c bäst. För hushåll med två

Ds 2004:53

Tilläggsbidragets utformning

barn är alternativ b att föredra och för hushåll med tre eller fler barn är alternativ a mest fördelaktigt.

Tabell 4.1. Jämförelser av alternativen för resp. hushåll, belopp i kronor per fyra veckor, 2006

Totalt för	Alternativ a	Alternativ b	Alternativ c
hushåll med 1	412	516	770
barn
hushåll med 2	824	860	770
barn
hushåll med 3	1 236	1 032	770
barn
hushåll med 4	1 648	1 204	770
barn

I flera av de nordiska länderna finns stöd till studerande med barn kopplade till studiestödssystemen. Stödens utformning varierar enligt alla här redovisade alternativ. Tidigare barntillägg i de svenska vuxenstudiestöden lämnades med ett lika stort belopp per barn. Administrativa skäl talar för ett så enkelt regelverk som möjligt. För att reformen bäst skall kunna nå sitt syfte, nämligen att nå barn i ekonomiskt utsatta familjer, bör det finnas ett samband mellan antalet barn och bidragets storlek. Inom ramen för de familjepolitiska stöden beaktas antalet barn. Bland studerande med barn är tvåbarnshushåll vanligast.

Arbetsgruppen har stannat för att alternativ b, ett differentierat system, bäst möter de krav som ställs på stödets utformning. Skälen är att detta alternativ dels tar hänsyn till om det finns flera barn i hushållet och därmed hjälper den mest utsatta barngruppen, dels innebär ett rejält tillskott till alla studerande med barn dvs. även till dem som bara har ett barn. Enligt arbetsgruppens mening beaktas både barnperspektivet och studerandeperspektivet i detta alternativ och utformningen av stödet kan därför motiveras ur såväl familjepolitisk som utbildningspolitisk synvinkel.

Tilläggsbidragets utformning

Ds 2004:53

Mot bakgrund av ovanstående föreslår arbetsgruppen att tilläggsbidraget skall lämnas som ett differentierat stöd beroende på antal barn. Bidraget skall vid heltidsstudier lämnas med 0,32 procent av prisbasbeloppet per vecka för det första barnet, med 0,22 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet och med 0,11 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet.

Studiemedel beräknas per vecka och utbetalning sker normalt vid tio tillfällen per år. För att kunna jämföra tilläggsbidraget med ersättningar som betalas ut per månad lämnas i tabell 4.2 en redovisning av vad det totala månadsbeloppet uppgår till för en heltidsstuderande.

Tabell 4.2 Jämförelse av förslaget för respektive hushåll, belopp i kronor per studiemånad 200610

		1 barn	2 barn	3 barn	4 barn
Alternativ b,		573	955	1 146	1 337
totalt	för
hushåll med

Beträffande övriga förutsättningar för tilläggsbidraget skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela närmare föreskrifter.

10 I normalfallet har en heltidsstuderande nio studiemånader per år.

Ds 2004:53

Tilläggsbidragets utformning

4.2Studietid och studieomfattning

Arbetsgruppens förslag: Tilläggsbidrag skall lämnas för varje vecka då den studerande bedriver studier på minst halvtid. Storleken av bidraget bestäms i förhållande till studiernas omfattning på helfart, halvfart eller trekvartsfart

4.2.1Stöd under studietid

Studiemedel lämnas endast under studietid. Systemet hindrar däremot inte att studier bedrivs under hela året. Ett barntillägg inom ramen för studiemedelssystemet skall därför knytas till studietiden och endast lämnas under den tid man faktiskt får studiemedel. Några särskilda regler för längsta tid med stöd behöver inte utformas utan stöd bör kunna lämnas under den längsta tid som studerande har möjlighet att få studiemedel på respektive utbildningsnivå.

4.2.2Deltidsstudier

Studiemedel lämnas i dag endast för studier som bedrivs på minst halvtid. Detsamma bör gälla för tilläggsbidraget. Antalet deltidsstuderande är visserligen inte många, men studerande med barn har rimligen större behov av mer flexibla studier. Därför föreslår arbetsgruppen att tilläggsbidraget utformas i enlighet med övriga studiemedelsregler även i denna del och bestäms i förhållande till studiernas omfattning.

4.3Övriga studiestödsregler

Arbetsgruppens förslag: Reglerna för tilläggsbidraget skall i så stor utsträckning som möjligt överensstämma med reglerna för studiemedel.

Tilläggsbidragets utformning

Ds 2004:53

Utformningen av tilläggsbidraget behöver så långt som möjligt följa studiemedelssystemet och övriga studiestödsregler. Skälen härtill är både ekonomiska och administrativa. Dessutom är det ur den studerandes synvinkel viktigt att regelverket är enkelt och tydligt. Det innebär t.ex. att bidraget skall kunna lämnas utan någon särskild ansökan. Nödvändiga uppgifter skall lämnas tillsammans med ordinarie ansökan om studiemedel. Nuvarande regler om ansökan om studiemedel skall därför gälla och omfatta även tilläggsbidraget. Även gällande studiemedelsregler vid sjukdom och återkrav vid t.ex. felaktiga uppgifter eller vid studieavbrott skall enligt arbetsgruppens mening tillämpas på tilläggsbidraget.

I det nya studiemedelssystemet som gäller från den 1 juli 2001 kan studerande som är 25 och äldre, under vissa förutsättningar, få ett tilläggslån utöver studiemedlen. Under 2004 motsvarar detta 389 kronor per vecka vid heltidsstudier. Regelverket kräver också att den studerande, under de tolv månaderna närmast före studierna, haft en sammanlagd inkomst av tjänst och näringsverksamhet som uppgår till minst 163 095 kronor om studierna påbörjas under 2004. Inkomstgränsen medför bl.a. att studerande som under året närmast före studierna varit föräldralediga sällan kvalificerar sig för att få utnyttja denna utökade lånemöjlighet. Den studiesociala utredningen hade i uppdrag att analysera förutsättningarna för att införa ett barntillägg. Utredningen menar i sitt betänkande, Studerande och trygghetssystemen (SOU 2003:130), att den ekonomiska situationen för studerande med barn kan underlättas genom att de ges möjlighet att utnyttja tilläggslån i studiemedelssystemet. Åtgärden skulle underlätta det livslånga lärandet och stimulera unga studerande att förena studier med föräldraskap. Detta skulle även bidra till en mer jämställd tillvaro mellan män och kvinnor. Enligt utredningens beräkningar skulle kostnaden för en utökad möjlighet till tilläggslån för studerande med barn uppgå till ca 60 miljoner kronor per år. Även CSN har i skilda sammanhang påpekat att tilläggslånets nuvarande utformning missgynnar studerande som varit föräldralediga strax innan

Ds 2004:53

Tilläggsbidragets utformning

studierna påbörjats. Arbetsgruppens uppdrag har varit att lämna ett förslag till ett barntillägg i form av ett bidrag inom studiemedelssystemets ram. Gruppen saknar därför anledning att överväga förändringar beträffande tilläggslånet i studiemedelssystemet.

4.4Samordning

Arbetsgruppens förslag: Tilläggsbidraget skall inte beaktas vid beräkning av bostadsbidrag eller återbetalning av underhållsstöd.

De skilda samhällsstöden samspelar med varandra i olika avseenden. Det finns i dag ett stort antal regler som avgör om de olika förmånerna och ersättningarna kan uppbäras samtidigt eller om de reduceras när förmånerna sammanfaller.

De förbättringar som kommer att genomföras från 2006 beträffande de familjepolitiska stöden gör, tillsammans med tilläggsbidraget till studerande, att den ekonomiska situationen för studerande med barn förbättras. Vid utformningen av tilläggsbidraget behöver en modell väljas för hur bidraget skall samordnas med andra förmåner. Normalt beaktas inte bidragsdelen av studiemedlen, som är skattefritt, vid beräkning av andra förmåner. Ett viktigt undantag utgör bostadsbidrag.

Bostadsbidraget är inkomstprövat och minskas om den bidragsgrundande inkomsten överstiger ett visst belopp för ett kalenderår. Den bidragsgrundande inkomsten beräknas som summan av överskottet av inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital. Dessutom räknas 80 procent av studiemedel i form av studiebidrag med i inkomstunderlaget. För vuxenstuderande med rekryteringsbidrag räknas hela bidraget med. Bestämmelserna om samordning återfinns i regelverket kring bostadsbidraget.

Tilläggsbidraget inom studiemedlen kan alltså samordnas med bostadsbidraget enligt olika modeller. Arbetsgruppen föreslår att tilläggsbidraget, för att få bäst fördelningsmässig genomslagskraft i förhållande till syftet att gynna barn i ekonomiskt utsatta

Tilläggsbidragets utformning

Ds 2004:53

familjer, inte beaktas vid beräkning av bostadsbidraget. Även av administrativa skäl är detta alternativ att föredra. Alternativet att helt beakta stödet, precis så som i dag gäller för rekryteringsbidraget, skulle innebära att bostadsbidraget skulle minska med 20 procent av tilläggsbidraget. En del av den positiva effekten av tilläggsbidraget skulle då gå om intet.

Även vid återbetalning av underhållsstöd ingår bidragsdelen i studiemedlen i inkomstunderlaget. Detsamma gäller rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Samordningen av det nya tilläggsbidraget med reglerna för underhållsstöd skall enligt arbetsgruppens mening ske på motsvarande sätt som beträffande bostadsbidraget, dvs. tilläggsbidraget skall inte beaktas vid beräkningen.

De principer för samordning som arbetsgruppen föreslår överensstämmer i allt väsentligt med de förslag till samordning som den studiesociala utredningen föreslog i sitt betänkande.

5 Kostnadsberäkningar

Nedan presenteras en sammanställning av de kostnadsberäkningar som arbetsgruppen gjort. Beräkningarna utgår från de alternativ för utformning av tilläggsbidraget som presenteras i avsnitt 4.1. Det betyder att alternativ a avser ett stöd per barn, alternativ b ett differentierat stöd beroende på antal barn och alternativ c ett stöd per studerande oavsett antal barn.

Samtliga alternativ till utformning av tilläggsbidraget som redovisats har beräknats så att de ryms inom de 450 miljoner kronor som beräknats för ändamålet fr.o.m. 2006. Utöver de direkta utgifterna för tilläggsbidraget tillkommer ca tio miljoner kronor per år för administration. I bilaga 1 presenteras beräkningsunderlaget mer noggrant.

Kostnaderna är till stor del beroende av antalet studerande med barn. Det statistiska underlaget beträffande denna studerandegrupp är i nuläget svåråtkomligt. Det finns därför enligt arbetsgruppens mening anledning att förbättra registren och statistiken i denna del inte minst för att underlätta uppföljningen av reformen.

Kostnadsberäkningar

Ds 2004:53

Tabell 5.1. Beräknade utgifter för tre alternativ, belopp i miljoner kronor 2006

			Alternativ		Alternativ			Alternativ
			a			b		c
				1:a		2:a	>2
				barnet		barnet	barn11
Procent		av	0,26%	0,32%		0,22%	0,11%	0,48%
prisbasbeloppet
Belopp		i	103	129		86	43	193
barntillägg		per
vecka
Belopp		i	412	516		344	172	770
barntillägg		för
4 veckor
Belopp		i	4 120	5 160		3 440	1 720	7 700
barntillägg		för
40 veckor
Antal		som	106 700	56 900		35 700	14 000	56 900
bidraget avser
Total	utgift		439,6		440,5			439,3
[mnkr]

11 Belopp för vardera barn utöver de två första.

6 Administration m.m.

Arbetsgruppens förslag: Tilläggsbidraget skall handhas av CSN. Skatteverket skall lämna aktuella personuppgifter som behövs för att hantera bidraget till de administrativa myndigheterna. Administrationskostnaderna skall rymmas inom de 450 miljoner kronor som beräknas för tilläggsbidraget.

6.1Hantering, informationsstöd m.m.

Som redan framgått måste systemet med ett tilläggsbidrag inom ramen för studiemedlen med nödvändighet vara enkelt och rättssäkert. Tidigare erfarenheter av barntillägg i det svenska systemet och kunskaper av motsvarande tillägg i de nordiska grannländerna stärker denna uppfattning. Studiestödsadministrationen omfattar i dag mycket stora volymer och kräver att ärendena kan hanteras maskinellt i så stor utsträckning som möjligt. Utgångspunkten för utformningen av det nya tilläggsbidraget har därför varit att systemet i så stor utsträckning som möjligt skall vara följsamt med studiemedelssystemet i övrigt.

Tilläggsbidraget skall lämnas till studerande som är vårdnadshavare för barn. De administrativa myndigheterna behöver på elektronisk väg få tillgång till aktuella personuppgifter. Skatteverket skall därför vara skyldig att lämna CSN och Överklagandenämnden för studiestöd de uppgifter som har betydelse för att myndigheterna skall kunna administrera tilläggsbidraget. Eftersom det endast rör sig om uppgifter för att

Administration m.m.

Ds 2004:53

styrka att en person är vårdnadshavare är uppgifterna inte integritetskänsliga för den enskilde.

6.2Administrationskostnader

Reformen fordrar ett omfattande utvecklingsarbete bland annat avseende programmering, prövning av rätt till stöd, kontrollrutiner med t.ex. Skatteverket, utbetalningsrutiner, prognosarbete och informationsinsatser. Kostnad för CSN:s administration måste beräknas och finansieras inom reformen. Engångskostnader för t.ex. systemutveckling uppstår i samband med införandet av tilläggsbidraget. Kostnaden för detta skall finansieras under de första fem åren genom utgifter för amortering och räntor. Därutöver tillkommer en årlig administrationskostnad. En preliminär uppskattning uppgår till tre procent av beräknade resurser för reformen under de första fem åren och därefter cirka en och en halv procent.

7Rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

Arbetsgruppens förslag: Motsvarande system med tilläggsbidrag för studerande med barn skall införas inom ramen för rekryteringsbidraget till vuxenstuderande.

Sedan den 1 januari 2003 kompletteras studiestödssystemet med ett rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Stödet är avsett att vara ett verktyg som landets kommuner skall kunna använda i sin uppsökande verksamhet när det gäller att stimulera till studier på grundskole- och gymnasienivå. Rekryteringsbidrag får lämnas under högst 50 veckor. Även om rekryteringsbidraget inte har inordnats i studiemedelssystemet harmonierar det nya bidraget i stora delar med studiestödet. Avsikten med detta är att underlätta rekryteringsbidragets uttalade syfte: att stimulera till fortsatta studier.

Införandet av ett tilläggsbidrag till studerande med barn i studiemedelssystemet aktualiserar även anpassningar i rekryteringsbidraget till vuxenstuderande. För att bibehålla rekryteringsbidragets rekryteringskraft bör ett barntillägg införas även inom detta stöd.

Även dessa kostnader skall rymmas inom de 450 miljoner kronor som avsatts för ett barntillägg till studerande. Enligt beräkningarna uppgår kostnaderna för detta till ca 22 miljoner kronor eller ca fem procent av de för barntillägget beräknade resurserna.

8Författningsreglering och ikraftträdande

Arbetsgruppens förslag: Förslaget om det nya tilläggsbidraget medför ändringar i lag. Stödet skall kunna lämnas från den 1 januari 2006 då författningsregleringarna träder i kraft.

Förslaget om ett tilläggsbidrag till studerande med barn medför förtydliganden i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, lagen (1996:1030) om underhållsstöd, lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension samt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Förslaget medför vidare ändringar i studiestödslagen (1999:1395) och lag (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Utgångspunkten är att tilläggsbidraget skall lämnas från den 1 januari 2006. Författningsändringarna skall därför träda i kraft vid denna tidpunkt.

Underlag för volymberäkningar av barntillägg

Datamaterial och beräkningsförutsättningar

De volymantaganden som använts i följande beräkningar bygger på data från Statistiska centralbyrån (SCB). Uppgifter rörande antalet studerande, antalet personer med studiemedel eller rekryteringsbidrag (SM/RYT) och antalet barn i den studerandes hushåll avser för högskolestuderande kalenderåret 2003. För folkhögskolan och den kommunala vuxenutbildning (komvux) avser uppgifterna höstterminen 2003 respektive läsåret 2002/2003. Dessa utbildningsformer svarar för mer än 90 procent av studerandepopulationen.

I underlaget saknas dock övriga utbildningsformer som t.ex. kompletterande utbildningar och kvalificerad yrkesutbildning. Antalet studerande med studiemedel eller rekryteringsbidrag och barn har för dessa utbildningsformer skattats i proportion till mönstret för komvux och folkhögskolan. Vid beräkningen har övriga utbildningsformer utgjort 15 procent av antalet studerande inom komvux och folkhögskolan. I denna schablon inryms en effekt av att tilläggsbidraget genererar ytterligare bidragstagare.

Antalet studerande med rekryteringsbidrag inom folkhögskolan och kommunal vuxenutbildning har skattats i enlighet med de volymantaganden som låg till grund för beräknade medel i budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1). Antalet studerande med barn har även för dessa skattats i proportion till mönstret för komvux och folkhögskolan.

Bilaga 1

Ds 2004:53

Dessa samtliga utbildningsformer är berättigande till studiemedel eller rekryteringsbidrag enligt studiestödsförordningen (2000:655). Studerande vid utbildningar som inte berättigar till studiestöd finns således inte med i redovisningen. Vidare redovisas en och samma individ endast som registrerad på en utbildningsform under aktuella perioder.

Vid beräkning av utgifterna för barntillägget har följande förutsättningar antagits:

(i)Prisbasbeloppet 2006 beräknas bli 40 000 kronor.

(ii)De volymer som redovisas i SCB:s datamaterial är det faktiska antalet individer oavsett studiernas omfattning och längd.

Eftersom den studerande endast får barntillägg för studier som bedrivs på minst deltid och under den tid denne är registrerad som studerande, viktas volymerna till s.k. helårsekvivalenter12.

(iii)Som barn räknas individer under 17 år. I datamaterialet anges endast barnets ålder, inte födelsedatum. Detta innebär en viss överskattning. De volymer som redovisas avser antalet barn mellan 0–16 år, men bidraget är kopplat till det allmänna barnbidraget, vilket innebär att bidraget endast kommer att betalas ut t.o.m. den vecka barnet fyller 16 år. Likaså görs inte ett helt års utbetalningar under barnets första levnadsår.

(iv)I underlaget räknas barnet tillhöra de studerande som ingår i det hushåll där barnet är folkbokfört. Konstruktionen av förslaget är dock att bidraget betalas ut till de studerande som är vårdnadshavare för barnet. Detta bedöms dock inte ge upphov till någon större felmarginal.

(v)För samboende/gifta med barn där två är registrerade som studerande har barnet/-en enbart påförts endera personen, ett och samma barn kan därmed i detta material inte tillhöra två studerande.

12 Helårsekvivalenter används för kostnadsberäkningar. Detta innebär en omräkning av antalet studerande som läser på deltid till heltidsenheter. Likaså är den genomsnittliga benägenheten att studera med studiemedel eller rekryteringsbidrag till vuxenstuderande lägre än 100 procent. Omräkningskoefficienterna till helårsekvivalenter är skattade till 0,73; 0,49; 0,89 samt 0,43 av totala bruttovolymer för högskola, komvux, folkhögskola respektive studerande med rekryteringsbidrag.

Ds 2004:53

Bilaga 1

(vi) I de fall två studerande med studiemedel eller rekryteringsbidrag till vuxenstuderande har delad vårdnad undviks problem med dubbelräkningar i och med att vårdnadshavarna endast kan få ett bidrag per barn.

Slutligen fås en effekt av att förbättrade ekonomiska villkor för individen sannolikt får en rekryterande verkan. Hänsyn har implicit tagits till denna effekt i och med att såväl den schablonmässiga uppskrivningen av volymerna för gruppen övriga utbildningsformer som antalet barn som berättigar till ersättning i ålderskategorierna 0 och 16 år överdimensionerats. Vid jämförelse av tabeller kan det finnas en viss diskrepans till följd av avrundningseffekter.

Studerandepopulationen13

I nedanstående tabell redovisas hur populationen av studerande ser ut. Av denna framgår att flertalet studerande, ca 65 procent, på högskolenivå har studiemedel medan motsvarande för övriga skolformer är lägre och varierar mellan ca 37–55 procent.

Tabell 1. Antal studerande med studiemedel/RYT i respektive utbildningsform

		Högskola	Folkhögskola	Komvux	Övriga	Totalt
Studerande		473 800	28 300	240 800	40 400	783 300
totalt
varav m. SM		307 000	15 500	89 800	15 800	428 100
varav	m. -		1 800	15 300		17 100
RYT
varav	utan	166 800	11 000	135 700	24 600	338 100
SM/RYT

Av materialet framgår också att det finns ca 200 000 studerande som kan komma i fråga för ett bidrag till studerande med barn.

13 I samtliga tabeller under detta avsnitt används förkortningen Komvux för kommunal vuxenutbildning. Kategorin Övriga avser kompletterande utbildningar och kvalificerad yrkesutbildning m.m. Förkortningen SM/RYT avser studerande med studiemedel eller rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.

Bilaga 1

Ds 2004:53

Det totala antalet barn, under 17 år, i populationen uppgår till närmare 370 000.

Tabell 2. Antal studerande med barn och antal barn

		Högskola	Folkhögskola	Komvux	Övriga	Totalt
Studerande		473 800	28 300	240 800	40 400	783 300
totalt
varav	m.	94 900	5 400	85 200	13 600	199 100
barn
varav	utan	378 900	23 000	155 600	26 800	584 300
barn
Totalt	antal	170 200	10 400	160 900	25 700	367 200
barn

Beräknade volymer och belopp för de tre alternativen

I de tre alternativ som övervägs skall bidraget antingen betalas ut som:

a.ett stöd per barn,

b.ett differentierat stöd beroende på antal barn eller

c.ett stöd per studerande oavsett antal barn.

I nedanstående avsnitt presenteras beräkningar för de tre

alternativen.

Alternativ a

Enligt det första alternativet kopplas bidraget direkt till antalet barn. I nedanstående tabell redovisas populationen studerande i respektive studieform med studiemedel eller rekryteringsbidrag och barn. Bland de ca 430 000 studerande finns ca 174 000 barn. Från underlaget framgår att det vanligaste för studerande med studiemedel eller rekryteringsbidrag och barn är att ha två barn. I denna hushållsform återfinns ca 46 procent av barnen.

Ds 2004:53 Bilaga 1

Tabell 3. Antal barn till studerande med studiemedel/RYT

		Högskola	Folkhögskola	Komvux	Övriga	Totalt
Studerande		307 000	15 500	89 800	15 800	428 100
m. SM
varav	m.	45 200	3 100	32 900	5 400	86 600
barn
Studerande			1 800	15 300		17 100
m. RYT
varav	m.		500	5 300		5 800
barn
Totalt	antal	82 100	7 200	73 800	10 500	173 600
barn
Utan barn		261 800	11 900	51 600	10 400	335 700

Omräknat till helårsekvivalenter blir motsvarande volymer ca 107 000 barn fördelade på ca 57 000 helårsstuderande med studiemedel eller rekryteringsbidrag. Detta innebär då att en budget på 440 miljoner kronor jämnt fördelat mellan dessa studerande kan finansiera ett bidrag på ca 412 kronor per fyra veckors studier och barn.

Bilaga 1

Ds 2004:53

Tabell 4. Helårsekvivalenter för barn till studerande med studiemedel/RYT

		Högskola	Folkhögskola	Komvux	Övriga	Totalt
Studerande		222 600	13 900	44 200	8 700	289 400
m. SM
varav	m.	32 700	2 800	16 200	2 800	54 500
barn
Studerande			1 700	5 600		7 300
m. RYT
varav	m.		400	2 100		2 500
barn
Totalt	antal	59 500	6 000	35 700	5 500	106 700
barn
Utan barn		189 900	12 400	31 500	5 900	239 700

Alternativ b

I det andra alternativet föreslås att studerande med studiemedel eller rekryteringsbidrag får ett bidrag för vardera barn som viktas olika beroende på det totala antalet barn som ingår i hushållet. Viktningen kan givetvis göras på ett antal sätt, men störst tyngd föreslås läggas på det första barnet. Motivet är att även om marginaleffekten av ett ytterligare barn minskar så blir det totala bidraget i nominella termer högre för flerbarnshushåll. På så sätt blir tillskottet betydande för fler samtidigt som hänsyn tas till hushåll med flera barn.

Ds 2004:53

Bilaga 1

I detta förslag ges barnen bidragsvikterna 3, 2, 1 för första, andra respektive övriga barn.

Tabell 5. Antal barn till studerande med studiemedel/RYT

			Högskola	Folkhögskola	Komvux	Övriga	Totalt
Stud.		m.	307 000	17 300	105 100	15 800	445 200
SM/RYT
varav		m.	45 200	3 600	38 200	5 400	92 400
barn
antal	m.	1	17 100	1 300	14 000	2 000	34 400
barn
antal	m.	2	41 200	2 800	31 500	4 400	79 900
barn
antal	m.	3	23 800	3 100	28 300	4 100	59 300
el. fl. barn
totalt	antal		82 100	7 200	73 800	10 500	173 600
barn
utan barn			261 800	13 700	66 900	10 400	352 800

Omräknat till helårsekvivalenter blir fördelningen av barn enligt tabellen nedan. Med en totalbudget på 440 miljoner kronor blir bidragsbeloppen: 516 kronor för första barnet, 344 kronor för andra barnet och barn därutöver 172 kronor per barn per fyra veckors studier.

Bilaga 1

Ds 2004:53

Tabell 6. Helårsekvivalenter för barn till studerande med studiemedel/RYT

			Högskola	Folkhögskola	Komvux	Övriga	Totalt
Stud.		m.	222 600	15 600	49 800	8 700	296 700
SM/RYT
varav		m.	32 700	3 200	18 300	2 800	57 000
barn
antal	m.	1	12 400	1 100	6 700	1 000	21 200
barn
antal	m.	2	29 900	2 500	15 000	2 300	49 700
barn
antal	m.	3	17 200	2 700	13 600	2 200	35 700
el. fl. barn
totalt	antal		59 500	6 300	35 300	5 500	106 600
barn
utan barn			189 900	12 400	31 500	5 900	239 700

Alternativ c

I det tredje alternativet är bidraget kopplat till antalet studerande med barn och studiemedel eller rekryteringsbidrag. I tabellen nedan redovisas antalet av dessa studerande oavsett studieomfattning och studietid under aktuella perioder. Utifrån materialet framgår att närmare 430 000 studerande har studiemedel eller rekryteringsbidrag. Bland dessa har ca 92 000 barn under 17 år.

Ds 2004:53 Bilaga 1

Tabell 7. Antal studerande med studiemedel/RYT och barn

		Högskola	Folkhögskola	Komvux	Övriga	Totalt
Stud. m. SM		307 000	15 500	89 800	15 800	428 100
varav	m.	45 200	3 100	32 900	5 400	86 600
barn
Studerande			1 800	15 300		17 100
m. RYT
varav	m.		500	5 300		5 800
barn
Utan barn		261 800	11 900	51 600	10 400	335 700

Följaktligen omfattas drygt 92 000 individer av ett extra bidrag kopplat till studiemedlen. För att skattningarna av utgifterna skall bli budgetmässiga måste volymerna av studerande omvandlas till helårsekvivalenter.

Det totala antalet helårsekvivalenter som kommer i fråga för det extra bidraget är ca 57 000. Med en total budget på 440 miljoner kronor svarar detta mot ca 770 kronor per fyra veckors studier och person.

Tabell 8. Antal helårsekvivalenter för					studerande med
studiemedel/RYT och barn
		Högskola	Folkhögskola	Komvux	Övriga	Totalt
Stud. m. SM		222 600	13 900	44 200	8 700	289 400
varav	m.	32 700	2 800	16 200	2 800	54 500
barn
Studerande			1 700	5 600		7 300
m. RYT
varav	m.		400	2 100		2 500
barn
Utan barn		189 900	12 400	31 500	5 900	239 700

Bilaga 1

Ds 2004:53

Tabell 9. Beräknade belopp och utgifter för de tre alternativen, belopp i kronor 2006

		Alt. a		Alt. b		Alt. c
Belopp i barntillägg			1 barn	2 barn	>2 barn1
Bidragsvariabel		0,26%	0,32%	0,22%	0,11%	0,48%
(veckobel. i %	av
PBB)
per vecka		103	129	86	43	193
för 4 veckor		412	516	344	172	770
för 40 veckor		4 120	5 160	3 440	1 720	7 700
Antal som berörs		106 700	56 900	35 700	14 000	56 900
Total utgift [mnkr]		439,6		440,5		439,3

1Belopp för vardera barn utöver de två första.

Tabell 10. Jämförelser av alternativen för resp. hushåll, belopp avser kronor per fyra veckors studier 2006

Totalbelopp för hushållet	Alt. a		Alt. b	Alt. c
hushåll med 1 barn		412	516	770
hushåll med 2 barn		824	860	770
hushåll med 3 barn		1236	1032	770
hushåll med 4 barn		1648	1204	770

Tabell 11. Jämförelser av alternativen för resp. hushåll, belopp i kronor per studiemånad 20062

Totalbelopp för hushållet	Alt. a		Alt. b	Alt. c
hushåll med 1 barn		458	573	856
hushåll med 2 barn		916	955	856
hushåll med 3 barn		1 373	1 146	856
hushåll med 4 barn		1 831	1 337	856

2 I normalfallet har en heltidsstuderande nio studiemånader per år.

Studiemedel och rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

Historik

Studiestödssystemet tillkom 1965 i form av studiemedel och var då ett unikt system för enskildas finansiering av högre studier. Under årens lopp har systemet förändrats. Förändringarna har till stor del berott på förändringar i omvärlden. Till exempel har utvecklingen på vuxenutbildningsområdet och utbyggnaden av högskolan haft stor betydelse för utvecklingen av studiestödet.

En omfattande förändring av studiestödssystemet skedde i samband med vuxenutbildningsreformen i mitten på 1970-talet. Då infördes ett särskilt förmånligt studiestöd för vuxna, särskilt vuxenstudiestöd (svux). Svux bestod av en större bidragsdel än studiemedlen och en mindre lånedel. Stödet baserades på inkomstbortfallsprincipen och totalbeloppet motsvarade den summa som den studerande vid arbetslöshet hade fått ut från A- kassan. När arbetslösheten ökade på 1980-talet infördes ett särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa). Detta stöd var konstruerat på samma sätt som svux och båda typerna av vuxenstudiestöd infördes med avsikten att rekrytera kortutbildade personer till utbildning.

Under 1989 förändrades studiemedelssystemet på så sätt att bidragsdelen av studiemedlen höjdes kraftigt samtidigt som lånesystemet förändrades och återbetalningen av lån inkomstrelaterades. Samtidigt vidgades möjligheterna för att få studiemedel för studier utomlands.

Bilaga 2

Ds 2004:53

På 1990-talet byggdes högskolan ut kraftigt och antalet studiemedelstagare som studerade på högskolenivå ökade. Dessutom genomfördes en rad åtgärder för att öka sysselsättningen i landet och motverka arbetslöshet. Bland annat genomfördes en särskild satsning, kunskapslyftet, som syftade till kompetenshöjning för personer med kort tidigare utbildning. Inom ramen för kunskapslyftet infördes från och med hösten 1997 ett nytt vuxenstudiestöd, särskilt utbildningsbidrag, (ubs). Ubs var ett studiestöd som enbart bestod av bidrag.

Vid halvårsskiftet 2001 genomfördes en stor reform av studiestödssystemet som bl.a. innebar att vuxenstudiestöden avskaffades. Studiemedelssystemet blev ett sammanhållet studiestödssystem för studerande på alla studienivåer. Bland annat höjdes studiemedlens bidragsdel och lånesystemet förändrades i och med att ett annuitetsliknande återbetalningssystem infördes.

Ett nytt bidrag infördes 2003, rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Detta bidrag riktas särskilt till arbetslösa, personer som riskerar arbetslöshet eller personer som på grund av funktionshinder behöver längre studietid. Kommunerna har ett avgörande inflytande över vem som kan få rekryteringsbidrag och bidraget är ett verktyg som används i kommunernas rekryteringsarbete. Motivet för detta stöd är att nå personer som är särskilt svåra att rekrytera till studier. Rekryteringsbidraget består enbart av ett bidrag som minst motsvarar studiemedlens totalbelopp.

Under 2004 och 2005 har användningen av rekryteringsbidraget vidgats inom ramen för en tillfällig satsning riktad till personer anställda i kommuner och landsting som studerar på halvtid.

Ds 2004:53

Bilaga 2

Studiemedel

Tilldelning av studiemedel

Studiemedlen är rättighetsstyrda på så sätt att studiemedel lämnas till alla som antas till utbildning om vissa grundvillkor är uppfyllda.

Studiemedel lämnas till studerande vid universitet och högskolor och annan eftergymnasial utbildning. Andra eftergymnasiala utbildningar är till exempel kvalificerade yrkesutbildningar och många folkhögskoleutbildningar. Studiemedel lämnas också till studerande som är 20 år och äldre i utbildning på grundskolenivå och gymnasial nivå. Till denna kategori räknas den kommunala vuxenutbildningen och vissa utbildningar vid folkhögskolor.

Studiemedel kan även under vissa förutsättningar lämnas för studier utomlands.

För studier på grundläggande nivå kan studiemedel beviljas i högst 40 veckor. För den som inte sedan tidigare har grundskoleutbildning kan studiemedel dock beviljas i 80 veckor och den som dessutom behöver färdighetsträning i till exempel läsning och räkning kan få studiemedel i högst 100 veckor.

Den som läser på gymnasial nivå kan få studiemedel i högst 80 veckor om han eller hon har en treårig gymnasieutbildning eller motsvarande. Den som inte har en treårig gymnasieutbildning kan få studiemedel i högst 120 veckor.

För studier på eftergymnasial nivå kan studiemedel beviljas i högst 240 veckor.

Utöver nämnda veckogränser kan studiemedel bara beviljas om det finns synnerliga skäl. Som synnerligt skäl räknas till exempel funktionshinder eller andra mycket speciella omständigheter.

Studiemedel kan beviljas till och med 50 års ålder. Mellan 51 och 55 års ålder kan studiemedlens bidragsdel beviljas för studier vid vissa utbildningar inom områden där det råder brist på

Bilaga 2

Ds 2004:53

arbetskraft. Vilka dessa bristyrkesområden är beslutas av regeringen.

Rätten att ta studielån begränsas från och med 41 års ålder. En nedtrappning av rätten att låna sker mellan 41 och 50 års ålder, där den som är 41 år kan låna i högst 220 veckor och den som är 50 år kan låna i högst 40 veckor. Tidigare tagna lån skall räknas in i det antal veckor som lån kan beviljas och minskar således lånemöjligheten.

För rätt till fortsatta studiemedel ställs krav på studieresultat. Vid prövningen av studieresultaten tas hänsyn till förhållanden av personlig natur som kan antas ha inverkat på studierna.

Studiemedlens storlek är knuten till prisbabeloppet. Beloppen varierar med den studieomfattning som den studerande har. Studiemedel kan beviljas med 50, 75 eller 100 procent av heltid. Studiemedlen består av bidrag och en frivillig lånedel.

Studiemedlen innehåller två beloppsnivåer. Den generella bidragsnivån utgör 34,5 procent av totalbeloppet och den högre bidragsnivån motsvarar 82 procent av totalnivån. Den högre bidragsnivån riktar sig främst till studerande på grundläggande och gymnasial nivå som inte har sådan utbildning sedan tidigare.

Studiebidraget är skattefritt och pensionsgrundande.
Studiemedelsbelopp i kronor 2004
Per vecka	Bidrag	Lån	Totalt
-generella	593	1 132	1 725
nivån
-högre nivån	1 414	311	1 725
Per studieår	Bidrag	Lån	Totalt
om 40 veckor
-generella	23 720	45 280	69 000
nivån
-högre nivån	56 560	12 440	69 000

Ds 2004:53

Bilaga 2

Förutom de ordinarie studiemedlen kan studerande som är minst 25 år och som före studiernas början hade en inkomst på minst 415 procent av prisbasbeloppet (163 095 kronor 2004) beviljas ett tilläggslån på 389 kronor per vecka. Studerande som har merkostnader i samband med sina studier, till exempel för resor eller dubbelt boende, kan beviljas merkostnadslån som täcker hela eller delar av dessa kostnader.

Den studerande får ha en inkomst upp till en viss nivå, den s.k. fribeloppsgränsen, utan att studiemedlen reduceras. Fribeloppet är kopplat till det antal veckor studiemedel beviljas och bestäms halvårsvis. Vid studier på heltid i 20 veckor under ett halvår är fribeloppet 49 125 kronor. Om fribeloppsgränsen överstigs minskas studiemedlen med 50 procent av den överskjutande inkomsten. Den som läser under kortare tid får ett högre fribelopp och för den som läser under längre tid minskar fribeloppet. Den inkomst som påverkar studiemedlen är den sammanlagda inkomsten av tjänst, näringsverksamhet och kapital.

Lånesystemet

Nuvarande studielånesystem är en form av annuitetslån. Återbetalning sker med ett årsbelopp som baseras på skuldens storlek, räntan för året, det antal år som återbetalningen beräknas pågå samt ett uppräkningstal på två procent per år. Genom konstruktionen med ett uppräkningstal blir årsbeloppet lägre under den första delen av återbetalningstiden för att sedan öka. Återbetalningstiden är normalt 25 år eller det antal år som återstår tills låntagaren fyller 60 år. För den som har en liten skuld kan återbetalningstiden bli kortare eftersom årsbeloppet aldrig kan bli lägre än 15 procent av prisbasbeloppet (5 894 kronor 2004).

Lånesystemet innehåller trygghetsregler som innebär att man inte behöver betala av på sitt studielån om man studerar med studiestöd från CSN, fullgör grundutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt, fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer eller om det finns synnerliga skäl för nedsättning.

Bilaga 2

Ds 2004:53

Nedsättning av ett årsbelopp kan också göras om den studerande har en låg inkomst under betalningsåret. Årsbeloppet kan sättas ned till fem procent av låntagarens sammanlagda inkomst till och med det år han eller hon fyller 49 år, och till sju procent av inkomsten från och med det år han eller hon fyller 50 år. För den som har fyllt 50 år skall även 20 procent av eventuell förmögenhet som överstiger 2,75 prisbasbelopp (108 075 kr för år 2004) läggas till inkomsten. Förutsättningen för att få nedsättning till fem eller sju procent av den sammanlagda inkomsten är att årsbeloppet minskar med mer än tre procent av prisbasbeloppet (1 179 kr för år 2004) i jämförelse med det ursprungliga årsbeloppet. Om årsbeloppet efter nedsättning blir lägre än fem procent av prisbasbeloppet (1 965 kr för år 2004) sätts årsbeloppet ner till noll kr.

Lånet löper med ränta från det första utbetalningstillfället. Räntan fastställs av regeringen i början av varje kalenderår och beräknas på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad de tre senaste åren. Räntan är inte avdragsgill. Räntan är 3,1 procent under 2004.

Studielån kan skrivas av i fyra olika situationer;

•Om skuld återstår det år vid ingången av det år då den studerande fyller 68 år.

•Vid dödsfall.

•Om det finns synnerliga skäl.

•Om en studerande som lånat vid studier på grundläggande eller gymnasial nivå fortsätter att studera på högskolenivå. En sjättedel av skulden kan då skrivas av för varje 40 poäng som den studerande slutför. Högst hälften av lånen tagna på de behörighetsgivande nivåerna kan skrivas av.

Ds 2004:53

Bilaga 2

Rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

Rekryteringsbidrag till vuxenstuderande är ett stöd som enbart består av bidrag och som kan beviljas till studerande på grundläggande eller gymnasial nivå.

Målgruppen för rekryteringsbidraget är arbetslösa, de som riskerar arbetslöshet eller personer som på grund av funktionshinder behöver längre tid för att uppnå studiemålen. Den sökandes hemkommun beslutar om en person tillhör målgruppen för bidraget eller inte. Därefter överlämnas ansökan till CSN som prövar övriga förutsättningar för stödet och fattar beslut.

Varje kommun tilldelas en särskild resursram för rekryteringsbidraget. Rekryteringsbidrag kan sedan beviljas så länge de medel som avsatts räcker och bidraget beviljas i den ordning ansökningarna kommer in till CSN.

Rekryteringsbidrag kan lämnas i högst 50 veckor. De veckor man har rekryteringsbidrag påverkar inte rätten till studiemedel.

Rekryteringsbidrag kan lämnas från och med det år den studerande fyller 25 år till och med det år han eller hon blir 50 år gammal. För att kunna få rekryteringsbidrag får den som ansöker inte ha haft studiemedel eller något annat studiestöd under de fem senaste åren.

Rekryteringsbidrag beviljas för 20, 50, 75 eller 100 procents studietakt. Bidraget kan beviljas med två olika beloppsnivåer, en generell och en högre. Den högre beloppsnivån kan beviljas till den som haft en inkomst de tolv månaderna före studiernas början på 415 procent av prisbasbeloppet (163 095 kronor 2004). Rekryteringsbidraget är skattefritt och pensions- och semesterlönegrundande.

Bilaga 2

Ds 2004:53

Rekryteringsbidragsbelopp i kronor 2004

Per vecka
-generella nivån	1 725
-högre nivån	2 114
Per studieår
om 40 veckor
-generella nivån	69 000
-högre nivån	84 560

Den studerande får ha en inkomst upp till en viss nivå, den s.k. fribeloppsgränsen, utan att rekryteringsbidraget reduceras. Fribeloppet är kopplat till det antal veckor rekryteringsbidrag beviljas och bestäms halvårsvis. Vid studier på heltid i 20 veckor under ett halvår är fribeloppet 49 125 kronor. Om fribeloppsgränsen överstigs minskas rekryteringsbidraget med 50 procent av den överskjutande inkomsten. Den som läser under kortare tid får ett högre fribelopp och för den som läser under längre tid minskar fribeloppet. För den som har rekryteringsbidrag för 20 procents studier görs ingen inkomstprövning. Den inkomst som skall beräknas är den samlade inkomsten av tjänst, näringsverksamhet och kapital.

Barntillägg i Norden

Nedan följer en sammanställning över de stöd till studerande med barn som finns i de övriga nordiska länderna. Norge har lång erfarenhet av stöd till studerande föräldrar, medan Danmark nyligen infört ett sådant stöd. I Finland saknas ett motsvarande system. Sammanställningen har gjorts av Centrala studiestödsnämnden efter en enkätundersökning till berörda studiestödsmyndigheter.

Barntillägget som sådant

Barntillägget			Danmark		Norge		Island		Åland
Finns ett		stöd	Ja		Ja		Ja		Ja
till	föräldrar
som	har	barn
som		är
sammankopplat
med
studiestödet?
Är	stödet	ett	Bidrag och lån		Bidrag		Lån		Bidrag
bidrag eller lån?
Hur	stort	är	Från 2005	höjs	1 290	NOK per	19 875 IKR per		64 Euro
beloppet		per	beloppet	till	barn.	Detta	barn	om	per barn.
månad ?			ensamstående		gäller för de två		föräldrarna	bor
			till 4 519 kr per		första	barnen,	tillsammans (25
			månad.		därefter 830		procent av
									69

Bilaga 3

Ds 2004:53

Barntillägget

Danmark

Norge

Island

Åland

2005

kan

NOK per barn.

studiestödet)

vårdnadshavare

eller

35 775

som

bor

IKR

tillsammans

studerande

är

med

studerande

ensamförsörjare

med

studiestöd

(45

procent av

få

ett

studiestödet).

vårdnadstillägg

på 646

per

månad och från

samma

månad

kan

alla

stu-

derande

vård-

nadshavare

få

ett

komplet-

terande

studie-

lån på 1 157 kr

per månad.

Hur

många

Uppgifter

2002/2003

var

Uppgifter

studerande

saknas

nyttjade 15 481

det

2 784

saknas

nyttjar

studerande

studerande som

barntillägget

vårdnadsbidraget

fick

barn-

per år?

Genomsnittligt

tillägget,

dvs.

belopp var

procent

Hur stor andel i

15 159 NOK.

den

totala

procent

är det

andelen

som

nyttjar

studerande som

barntillägget ?

fick studielån.

Ds 2004:53

Bilaga 3

Ansökan

Ansökan	Danmark	Norge		Island		Åland
Ansöker	Ansökan	Ansökan	måste	Det	beviljas	Ansökan måste
föräldern om	måste göras.	göras.		automatiskt.		göras.
tillägget eller
beviljas det
automatiskt?

Den studerande

Den

Danmark

Norge

Island

Åland

studerande

Vilka krav på

Den

stud-

Svar saknas

Den som har

Vårdnadstillägget

den

erande ska vara

rätt

till

är alltid en del av

studerande

vårdnadshavare

studielån

kan

studiestödet

och

måste

vara

för

ett

barn

även

få

kan

beviljas

på

uppfyllda för

under

år

barntillägget.

samma

villkor

att

och barnet ska

som det.

barntillägget

hos

den

ska

kunna

studerande.

beviljas ?

Vilka

Alla

stu-

Både

elever

Se ovan

Alla

kategorier,

kategorier

derande som är

gymnasial

under-

utom

som

studerande

berättigade

till

visning

och

lyfter

vuxen-

kan

få

studiestöd.

studerande

i högre

studiepenning

barntillägget?

utbildning,

obero-

(baserad

på

ende av

ålder

och

inkomst).

kön.

Beviljas

barntillägget

för studier

utlandet ?

Bilaga 3

Ds 2004:53

Den

Danmark

Norge

Island

Åland

studerande

Ska

den

Nej,

beviljas

Nej

Svar saknas

studerande

bara samtidigt

tagit

fullt

med

studiestöd

studiestöd.

innan

Den

barntillägget

studerande

kan

betalas

behöver dock

ut ?

inte

studielånet.

Finns

det

Inte

speciellt,

Ja, behovsprövning görs

Det

finns

Inkomstgränser

kopplingar

bara

till

mot

kopplingar till

finns.

till ekonomi

regler

som

make/makas/sambo/reg.

ekonomi

på

och

övrigt

gäller

partners

inkomst.

samma

sätt

inkomst ?

för

att

(reducering

sker

vid

som

med

mottaga

bruttoinkomst över

andra stöd.

studiestöd.

780

NOK

per

månad).

Om denne

studerar

med

studiemedel

görs

ingen

behovsprövning

mot

hans

eller

hennes

inkomst.

Har studier

Bara stöd, och

Ja,

det

reduceras

Ja, stöd

ges

Nej, vårdnads-

på hel- eller

därmed

procentuellt

för

bara

tillägget

be-

deltid

vårdnadstillägg

deltidsstuderande

efter

studierna

viljas med

helt

betydelse

till

stude-

deltidsprocenten.

uppgår

till

belopp även vid

för

barn-

rande i heltids-

minst

deltids-

tillägget ?

utbildningar.

procent

studiepenning.

heltidsstudier.

Ds 2004:53

Bilaga 3

Familjesammansättning

Danmark

Norge

Island

Åland

Har

det

någon

Nej,

vård-

Ja,

tillägget

är

Nej

betydelse om föräldern

nadstillägget

beloppet

beroende

har ett eller flera barn

är

ober-

ökar

med

antal

barn

(jfr

oende

antalet

punkt 1).

hur

många

barn. Det

barn

den

ges

mest

studerande

för de två

har.

första

barnen.

Kan

sammanboende

Ja,

båda

Nej,

det

föräldrar,

var

för

sig

föräldrarna

beviljas

endast

beviljas barntillägg ?

studerar.

till

den

ene

föräldern.

Får

ensamstående

Nej

Ja,

ett

tillägg

Nej

föräldrar

ett

högre

motsvarande

belopp?

procent

studiestödet(se

punkt 1).

Kan

skilda föräldrar

Nej, det ges

men

Försörjaren

får

För

att

var

för

sig

beviljas

bara till den

krav

ställs

procent

vårdnadstillägg

barntillägg

för

ett

förälder

dock

på

tillägg

som

ska

kunna

gemensamt

som

har

viss

ensamstående

beviljas

krävs

barn ?

barnet

samvaro

förälder.

Den

att

den

boende hos

med

andre föräldern

sökande

är

sig.

barnet.

får

lån

till

vårdnadshavare

betalning

till barnet samt

bidraget

till

är

skriven

på

vårdnadshavaren,

samma

adress

nu 16 500 IKR.

som barnet.

Bilaga 3							Ds 2004:53

	Familjesammansättning			Danmark	Norge	Island	Åland
	Fram	till vilken	ålder	18 år	Till och med	18 år	Fram till den
	på	barnet	kan		fyllda 16 år.		månad	då
	barntillägget beviljas?						barnet	fyller
							18 år.

Kontroll av uppgifter

Kontroll	av	Danmark			Norge		Island	Åland
uppgifter
Sker		Ja			Ja, kontroll görs		Samkörning	Kontroll genom att
samkörning					med	skatte-	med registret	via	befolknings-
med	andra				myndigheten.		för	registret
myndigheters							folkbokföring	kontrollera		att
register?							men inte med	sökande och		barn
							andra	är	skrivna	på
							register.	samma adress.
Finns	det	Ja,	vårdnads-		Nej		Nej	Ingen koppling till
några		tillägget		till				barnbidrag.
kopplingar		ensam-
mellan		försörjare		är
barntillägget		beroende		av
och	andra	om		den
ersättningar		studerande
till föräldrar		tar	emot
tex		”ekstra
barnbidrag?		barnetilskud”.

Ds 2004:53

Bilaga 3

Andra erfarenheter

Andra		Danmark		Norge					Island	Åland
erfarenheter
Vilka	andra	Vi har ännu inte några		Lånekassen			rekom-		Svar	Svar
erfarenheter		erfarenheter	i Danmark	menderar				att	saknas	saknas
eller	tips	då	vårdnads-	undvika				en
finns		tilläggsordningen trädde i		behovsprövning				av
gällande		kraft först den 1 augusti		bidraget mot make/
utformning		2004.		makas/sambos/reg.
av	ett			partners			ekonomi
eventuellt				Hanteringen				är
barntillägg ?				mycket		tids-		och
				resurskrävande.				All
				hantering måste ske
				manuellt. Skälet				till
				att	vi	kontrollerar
				detta manuellt är att
				vi har erfarit att den
				sökande ofta uppgav
				för	låg	inkomst i
				förhållande			till	den
				inkomst som senare
				blev	inrapporterad
				från
				skattemyndigheten.