sou 2004 63

Innehåll

Sammanfattning ................................................................		21
Summary ..........................................................................		35
Förkortningar och ordförklaringar .........................................		53
Författningsförslag .............................................................		57
1	Förslag till vägtrafikskattelag ..................................................	57
2	Förslag till lag med särskilda bestämmelser om
	fordonsskatt ...........................................................................	102
3	Förslag till vägtrafikskatteförordning...................................	107
4	Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om
	överlastavgift ..........................................................................	112
5	Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)........	113
6	Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om
	indrivning av statliga fordringar m.m. ..................................	114
7	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om
	särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet..............	115
8	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt
	på energi..................................................................................	116
9	Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig
	förmögenhetsskatt .................................................................	123
10	Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1137) om
	vägavgift för vissa tunga fordon............................................	124
		5

Innehåll SOU 2004:63

11	Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490)....		128
12	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
	(1999:1229).............................................................................		129
13	Förslag till lag om ändring i lagen (2001:558) om
	vägtrafikregister......................................................................		130
14	Förslag till lag om ändring i lagen (2001:559) om
	vägtrafikdefinitioner...............................................................		133
15	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om
	trängselskatt............................................................................		136
16	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall ......................		137
17	Förslag till förordning om ändring i
	yrkestrafikförordningen (1998:779) .....................................		139
18	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2001:650) om vägtrafikregister ............................................		140
19	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2001:652) om avgifter inom vägtrafikområdet ...................		145
1	Inledning .................................................................		147
1.1	Utredningsuppdraget.............................................................		147
1.2	Utredningens arbete...............................................................		148
1.3	Framställningar.......................................................................		150
2	Utgångspunkter........................................................		151
2.1	Utredningens utgångspunkter...............................................		151
	2.1.1	Svenska miljömål.........................................................	152
	2.1.2	Trafiksäkerhetsmål......................................................	154
	2.1.3	Konkurrenskraft..........................................................	155
2.2	Kostnadsansvaret i svensk transportpolitik..........................		157
	2.2.1	Vad innebär kostnadsansvaret? ..................................	158
	2.2.2 SIKA:s marginalkostnadsuppskattningar – Vad är
		viktigast att åtgärda? ...................................................	161
6

SOU 2004:63 Innehåll

	2.2.3 Kan man lita på marginalkostnadsberäkningar? .......		163
2.3	Ökad effektivitet och stabila skattebaser .............................		164
	2.3.1	Fördelningshänsyn kontra vägtrafikskatter ..............	166
2.4	Grön skatteväxling.................................................................		167
	2.4.1 Vad är grön skatteväxling? .........................................		167
	2.4.2 Riksdagens beslut om grön skatteväxling .................		167
	2.4.3	Skatteväxlingskommitténs arbete..............................	168
2.5	Vägtrafikskatterna och den gröna skatteväxlingen..............		169
	2.5.1 Utredningens arbete i förhållande till pågående
		skatteväxling................................................................	169

2.5.2Skatteväxling på kort sikt – ett ökat vägtrafikskatteuttag görs med fördel genom en

höjning av skatten på dieselolja..................................

170

2.5.3Skatteväxling på längre sikt – ett ökat vägtrafikskatteuttag görs med fördel genom

införande av kilometerskatt .......................................

171

2.6Styrmedel inom vägtrafikområdet – Övriga

utgångspunkter ......................................................................		171
2.6.1 Vad skall vägtrafikskatterna åstadkomma? ...............		171
2.6.2 Behovet av ett enkelt och flexibelt skattesystem......		173
2.6.3	Skatt kontra avgift ......................................................	174
2.6.4	Måluppfyllelse och samhällsekonomisk
	effektivitet...................................................................	175
2.6.5 Teknikneutralitet – långsiktigt mål att
	harmonisera lagkrav och skattesatser på fordon
	och bränsle ..................................................................	176
2.6.6 Är det möjligt att bryta sambandet mellan
	ekonomisk tillväxt och ökade koldioxidutsläpp? .....	177
2.6.7 Varför inte bara använda drivmedelsskatter för
	att minska transportsektorns koldioxidutsläpp? ......	178
2.6.8 Direktivet om handel med utsläppsrätter .................		180
2.6.9	Trafiksäkerhet.............................................................	181

Innehåll		SOU 2004:63
3	Fordonsskatt för lätta fordon ......................................	187
3.1	Utredningens uppdrag ...........................................................	187
3.2	Den svenska bilparken – behovet av föryngring ..................	187
3.3	Gällande svenska bestämmelser om fordonsskatt................	189

3.4Bestämmelser om de lätta fordonens miljöklassning

	m.m. och dess koppling till fordonsskatten .........................		191
3.5	EG-bestämmelser om fordonsskatt m.m. på lätta fordon...		193
	3.5.1	EG-bestämmelser om avgaskrav ................................	194
	3.5.2 Ekonomiska incitament för fordon som uppfyller
		framtida avgaskrav.......................................................	194
	3.5.3 Meddelande från kommissionen till rådet och
		Europaparlamentet, KOM(2002) 431 slutlig ............	196
	3.5.4 Överenskommelse om utsläpp av koldioxid för
		lätta fordon..................................................................	198
	3.5.5 Direktivet om bränsleekonomi- och
		koldioxidutsläppsmärkning ........................................	198
3.6	Fordonsbeskattningen i omvärlden ......................................		199
	3.6.1	Danmark ......................................................................	200
	3.6.2	Finland.........................................................................	205
	3.6.3	Nederländerna.............................................................	206
	3.6.4	Storbritannien .............................................................	206
	3.6.5	Tyskland ......................................................................	208
4	En miljöinriktad fordonsskatteomläggning för
	lätta fordon ..............................................................		211
4.1	Vad skall fordonsskatten åstadkomma?................................		212
	4.1.1	Inledning......................................................................	212
	4.1.2	Vissa utgångspunkter..................................................	213
	4.1.3	Strävanden inom EU...................................................	214
4.2	Vad avses med ”lätta fordon”?...............................................		215
	4.2.1	Bakgrund .....................................................................	215
	4.2.2	Överväganden och förslag ..........................................	217

4.3Skillnader i koldioxidutsläpp mellan diesel- och

bensindrivna personbilar........................................................

217

SOU 2004:63		Innehåll
4.4 En koldioxidrelaterad fordonsskatt ......................................		219
4.5 Den nya fordonsskattens utformning ..................................		221
4.5.1	Den fiskala komponenten ..........................................	222
4.5.2	Koldioxidskattekomponenten ...................................	223
4.5.3 Miljö- och bränslefaktor för dieselfordon ................		235
4.5.4 Sammanfattning – miljö- och bränslefaktor .............		241
4.5.5 Vad blir den totala skattemässiga effekten för
	dieseldrivna personbilar?............................................	244
4.5.6 Tidpunkt för ikraftträdande m.m. .............................		248

4.6Den skattemässiga behandlingen av fordon som kan

drivas med alternativa drivmedel...........................................		251
4.6.1	Inledning .....................................................................	251
4.6.2	Gällande svenska bestämmelser.................................	251
4.6.3	Överväganden .............................................................	252
4.6.4	Förslag.........................................................................	255

4.7Andra möjliga utvecklingar av fordonsskatten som

utredningen har övervägt.......................................................		256
4.7.1	Bör en miljöskattekomponent för nya fordon
	fogas in i fordonsskatten? ..........................................	256
4.7.2	Bör en trafiksäkerhetsskattekomponent för nya
	fordon fogas in i fordonsskatten?..............................	262

4.8Den skattemässiga behandlingen av de fordon som inte

	omfattas av den nya fordonsskattemodellen........................		264
	4.8.1	Inledning .....................................................................	264
	4.8.2	Personbilar utan katalysator ......................................	266
	4.8.3	Överväganden och förslag om de äldre fordonen.....	267
4.9	Hur skall det s.k. glesbygdsavdraget hanteras......................		275
4.10	Fordonsskatt på motorcyklar och lätta släpvagnar..............		277
	4.10.1 Motorcyklar ................................................................		277
	4.10.2 Lätta släpvagnar ..........................................................		279
4.11	Skrotningsavgiften .................................................................		282
4.12	Skrivelser med begäran om ändrade regler för
	fordonsskatten .......................................................................		284
	4.12.1 Skrivelserna .................................................................		284
	4.12.2 Utredningens överväganden ......................................		285
			9

Innehåll SOU 2004:63

5	Drivmedelsskatterna..................................................		287
5.1	Utredningens uppdrag ...........................................................		287
5.2	Skatteväxlingskommittén ......................................................		287
	5.2.1	Skatteväxlingskommitténs principskiss.....................	287
5.3	EG-bestämmelser om drivmedelsbeskattning m.m. ............		289
	5.3.1	EG-fördragets bestämmelser om statligt stöd ..........	289
	5.3.2	Tidigare gemensamma EG-bestämmelser om
		drivmedelsbeskattning ................................................	290
	5.3.3	Energiskattedirektivet.................................................	291
	5.3.4	Möjligheter i energiskattedirektivet till
		skattedifferentiering utifrån bränsleslag....................	293
	5.3.5	Möjligheter i energiskattedirektivet till
		skattedifferentiering utifrån användningsområde.....	294
	5.3.6	Möjlighet i energiskattedirektivet till
		skattedifferentiering i övriga fall ................................	297
	5.3.7	Märkningsdirektivet....................................................	298
	5.3.8	Meddelande från kommissionen till rådet och
		Europaparlamentet, KOM (2002) 431 slutlig ...........	298
	5.3.9	Kommissionens förslag till nytt direktiv avseende
		dieselolja som används som motorbränsle för
		yrkesmässiga ändamål .................................................	299
	5.3.10 Biodrivmedelsdirektivet..............................................		300
5.4	Svenska bestämmelser om drivmedelsbeskattning...............		301
	5.4.1	Gällande bestämmelser ...............................................	301
	5.4.2	Drivmedelsbeskattningens relation till
		fordonsskatten – den s.k. brytpunkten......................	304
5.5	Skattestrategi för alternativa drivmedel ................................		306
Appendix.........................................................................			308
6	En likformig drivmedelsbeskattning ............................		319

6.1En ny struktur för drivmedelsbeskattningen – bensin

och diesel.................................................................................		320
6.1.1 Den fiskala komponenten, energiskatten..................		320
6.1.2	Koldioxidskattekomponenten....................................	323
6.1.3	Miljöklasskomponenten .............................................	325
6.1.4 En alternativ modell – lika hög beskattning..............		326

SOU 2004:63		Innehåll
6.2 Hanteringen av alternativa drivmedel...................................		327
6.2.1 Regeringens skattestrategi för alternativa
	drivmedel.....................................................................	328
6.2.2 Gasol, metan och naturgas .........................................		328
6.2.3	Koldioxidneutrala drivmedel......................................	329
6.2.4	Alkylatbensin ..............................................................	330
6.2.5 Inom vilken tidsplan kan en likformig
	drivmedelsbeskattning genomföras...........................	331
6.3 Sammanfattning .....................................................................		332
6.3.1 Förslaget till ny drivmedelsbeskattning ....................		332
6.3.2 Förslaget och de koldioxidneutrala drivmedlen .......		334
6.3.3 En möjlig utveckling av drivmedelskatterna.............		335

6.4Beskattningen av dieselolja för arbetsmaskiner m.m. – frågor om kompensation och skilda

drivmedelsskattenivåer ..........................................................		337
6.4.1	Inledning .....................................................................	337
6.4.2 Finns det ett behov av en lägre
	drivmedelsskattenivå för vissa sektorer?...................	338
6.4.3 Konkurrenssituationen inom några relevanta
	sektorer........................................................................	340
6.4.4	Sammanfattande bedömning......................................	346
6.4.5	Promemorian om arbetsmaskiner..............................	348
6.4.6 Lagteknisk lösning m.m. vid val av
	industriskattenivån för beskattningen av jord-
	och skogsbrukets arbetsmaskiner..............................	353
6.4.7 Statsfinansiella konsekvenser av ett
	kompensationssystem för vissa sektorer...................	360
6.5 Inkomna skrivelser.................................................................		361
6.5.1	Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) ...........................	361
6.5.2 Skrivelser om nedsättning av skatten på bensin
	inom rennäringen........................................................	362
6.5.3 Skrivelser om nedsättning av skatten på diesel
	inom bergmaterialindustrin........................................	364

Innehåll		SOU 2004:63
7	En miljöinriktad fordonsskatteomläggning för
	tunga fordon ............................................................	365
7.1	Inledning.................................................................................	366

7.2En miljöinriktad fordonsskatteomläggning för tunga

fordon......................................................................................		366
7.2.1	Remissvaren över delbetänkandet..............................	366
7.2.2 Beskrivning av dagens skatter och avgifter................		368
7.2.3	Åkerinäringens konkurrenssituation .........................	368
7.2.4	Överväganden..............................................................	369

7.2.5EG-rättsliga synpunkter på miljödifferentieringen av fordonsskatten för

		tunga fordon................................................................	371
	7.2.6 Förslag om en miljöinriktad
		fordonsskatteomläggning...........................................	372
	7.2.7 Miljöinriktad fordonsskatt och kilometerskatt.........		374
8	Kilometerskatt för tunga lastfordon.............................		377
8.1	Utredningens uppdrag ...........................................................		377
8.2	Kilometerskatt som styrmedel ..............................................		379
	8.2.1 En effektivare transportpolitik med
		kilometerskatt .............................................................	380
8.3	Kilometerskatt och de transportpolitiska målen..................		382
	8.3.1 Marginalkostnader och genomsnittskostnader –
		Vad är skillnaden? .......................................................	383
8.4	Snedvridning eller ”rättvridning” i transportpolitiken?.......		384
	8.4.1	Snedvridning och transporter.....................................	384
	8.4.2 ”Rättvridning” och transporter –
		marginalkostnadsbaserade vägtrafikskatter...............	385
8.5	EG-bestämmelser om vägavgifter .........................................		386
	8.5.1 Europaparlamentets och rådets direktiv
		1999/62/EG om avgifter på tunga godsfordon för
		användningen av vissa infrastrukturer .......................	386
	8.5.2 Kommissionens förslag till förändring av
		Eurovinjettdirektivet (KOM (2003) 448 slutlig)......	388
	8.5.3	Eurovinjett-samarbetet...............................................	390

SOU 2004:63	Innehåll
8.5.4 Pågående standardiseringsarbeten inom EU
avseende tekniska lösningar i samband med uttag
av vägavgifter...............................................................	391
8.6 Svenska bestämmelser om vägavgift .....................................	394

8.7Äldre svenska bestämmelser om kilometerskatt och

	konsekvenser av dess upphävande ........................................		397
8.8	Transportarbetet i Sverige och i omvärlden .........................		398
8.9	Vägavgifter i omvärlden.........................................................		400
	8.9.1	Inledning .....................................................................	400
	8.9.2	Danmark......................................................................	401
	8.9.3	Nederländerna.............................................................	401
	8.9.4	Schweiz........................................................................	403
	8.9.5	Storbritannien .............................................................	408
	8.9.6	Tyskland......................................................................	410
	8.9.7	Österrike .....................................................................	414
	8.9.8 Sammanfattning av kilometerskattesystem i
		Europa .........................................................................	416
9	Utformningen av ett svenskt kilometerskattesystem för
	tunga lastfordon.......................................................		417
9.1	Kilometerskatt – sammanfattande utgångspunkter.............		418
9.2	Vissa utgångspunkter för systemutformningen...................		425

9.3Vilka fordon skall omfattas av kilometerskattesystemet?... 427

9.4	Vilka vägar skall omfattas? ....................................................	437
9.5	Differentieringsgrunder.........................................................	439
	9.5.1 Sammanställning av marginalkostnader ....................	442
	9.5.2 Externa marginalkostnader i förhållande till
	kilometerskatt och dieselskatt ...................................	444
	9.5.3 Styrning mot användning av renare fordon ..............	445
	9.5.4 Hur hanteras slitage och deformation i
	inledningsskedet?........................................................	450

9.6I framtida utvecklingar av kilometerskattesystemet bör också hänsyn tas till rum och tid för bestämning av

kilometerskatt ........................................................................

453

Innehåll	SOU 2004:63
9.7 Förslaget i sammandrag	.........................................................457

9.8Kilometerskatten i förhållande till övriga

vägtrafikskatter.......................................................................		465
9.8.1 Jämförelse av de föreslagna skattesatserna med
	andra länders nivåer.....................................................	465
9.8.2 Hur påverkas kostnaden för lastbilstransporter av
	kilometerskatten?........................................................	468
9.8.3 Högre kostnader för godstrafik på väg, men
	större konkurrensneutralitet ......................................	470
9.8.4	Slopande av Eurovinjettavgiften ................................	472
9.8.5	Sänkning av fordonsskatten .......................................	472
9.8.6	Återbetalning av drivmedelsskatt/skild
	drivmedelsnivå.............................................................	473
9.8.7 Räkneexempel: Det samlade uttaget av
	vägtrafikskatt vid införande av kilometerskatt..........	473
9.8.8	Sammanfattning – kompensationsbehov...................	475

9.9Ytterligare om externa marginalkostnader i förhållande

till kilometerskatt och dieselskatt .........................................		477
9.9.1	Hur har dieselskatten utvecklats de senaste åren?....478
9.9.2	EG-rättsliga begränsningar.........................................	478
9.9.3	Vägtrafikbeskattningen i förhållande till
	marginalkostnader.......................................................	479
9.9.4	Kan nedsättning av kilometerskattesatserna
	motiveras?....................................................................	480
9.9.5	Sammanfattning av diskussion om dieselskatt
	respektive kilometerskatt ...........................................	483
9.10 Tekniska lösningar .................................................................		484
9.10.1 Behovet av ett öppet och flexibelt system.................		484
9.10.2 Förutsättningar för val av tekniska lösningar............		485
9.10.3 Slutsatser avseende system i omvärlden ....................		487
9.10.4 Interoperabilitet och harmonisering..........................		488
9.10.5 Nödvändiga funktioner i ett svenskt
	kilometerskattesystem................................................	489
9.10.6 Det föreslagna systemets tekniska lösning................		497
9.10.7 Tre möjliga typfall.......................................................		500
9.10.8 Övriga systemfrågor ...................................................		502
9.10.9 Införandestrategi.........................................................		502
9.10.10 Tidsplan för införandeprocessen..............................		503

SOU 2004:63		Innehåll
9.11	Kostnader förknippade med kilometerskattesystemet........	506
	9.11.1 Kostnadskomponenter...............................................	506
	9.11.2 Centralsystem .............................................................	506
	9.11.3 Fordonsutrustning......................................................	507
	9.11.4 Betalningsapplikation .................................................	508
	9.11.5 Kontrollsystem ...........................................................	509
	9.11.6 Transaktionskostnaden ..............................................	512
	9.11.7 Sammanställning av kostnader för investering
	och drift.......................................................................	513
9.12	Åkerinäringens konkurrenssituation vid införande av ett
	kilometerskattesystem i Sverige............................................	514
9.13	Förväntade effekter för näringslivet i övrigt ........................	517
9.14	Vissa övriga effekter av kilometerskattesystemet................	518
	9.14.1 Kilometerskatten i förhållande till trängselskatt ......	518
	9.14.2 Kilometerskatten i förhållande till handel med
	utsläppsrätter ..............................................................	519
	9.14.3 Kilometerskatten bidrar till att uppfylla
	miljökvalitetsnormer ..................................................	521
10	Vissa legala frågor kring ett kilometerskattesystem i
	Sverige....................................................................	525
10.1	Inledning.................................................................................	525
10.2	EURO-klassning av fordon ..................................................	525
10.3	Den legala avgränsningen av det skattepliktiga vägnätet.....	526
	10.3.1 Inledning .....................................................................	526
	10.3.2 Vägnätet ......................................................................	527
	10.3.3 Enskilda vägar inom tättbebyggda områden.............	527
	10.3.4 Vägbegreppet ..............................................................	528
	10.3.5 Överväganden och förslag..........................................	529
10.4	Övriga frågor..........................................................................	530

Innehåll		SOU 2004:63
11	Vissa ytterligare vägtrafikskattefrågor	..........................531
11.1	Inledning.................................................................................	531

11.2Ytterligare styrmedel som kan användas för att nå ökad trafiksäkerhet och lägre bränsleförbrukning

	(koldioxideffektivitet) ...........................................................	532
	11.2.1 Vissa fordonsegenskaper eller vissa
	fordonstyper? ..............................................................	532
	11.2.2 Differentierad registreringsskatt
	(försäljningsskatt).......................................................	534
	11.2.3 Förmånsbeskattning/bilförmåner..............................	538
	11.2.4 Möjligheter till reformering av
	förmånsbeskattningen ................................................	543
	11.2.5 Utredningens sammanfattande bedömning
	avseende förmånsbeskattningen.................................	546
11.3	BNP-omräkning av energi- och koldioxidskattesatser? ......	548
	11.3.1 Allmän bakgrund.........................................................	548
	11.3.2 Vissa allmänna svårigheter med koldioxidskatter .....	553
	11.3.3 Hur skulle omräkningen gå till?.................................	554
	11.3.4 Vilka problem kan det finnas med att justera
	energi- och koldioxidskattesatser efter BNP-
	utveckling?...................................................................	555
12	Författningsteknisk översyn........................................	559
12.1	Utredningens uppdrag ...........................................................	559
	12.1.1 Inledning......................................................................	559
	12.1.2 Närmare om författningsöversynen ..........................	559
	12.1.3 Avsnittets innehåll ......................................................	560
12.2	Utredningens förslag om en reformerad fordonsskatt
	för lätta fordon .......................................................................	561
12.3	Fordonsskattens infogande i skattekontosystemet och
	frågan om ett vägtrafikskattekonto.......................................	561
	12.3.1 Inledning......................................................................	561
	12.3.2 Allmänt om skattekontosystemet..............................	562
	12.3.3 Punktskatternas infogande i skattekontosystemet...	563
	12.3.4 Skattekonto för fordonsskatt m.m. ...........................	563
	12.3.5 Utredningens överväganden.......................................	567

SOU 2004:63 Innehåll

12.4	Nya förfaranderegler .............................................................		568
	12.4.1 Nu gällande bestämmelser .........................................		568
	12.4.2 Behovet av ett förändrat förfarande ..........................		572
	12.4.3 Förslag till nya förfaranderegler ................................		574
12.5	Skattetillägget inom fordonsbeskattningen och behovet
	av en ny sanktionsform..........................................................		576
	12.5.1 Bakgrund .....................................................................		576
	12.5.2 Överväganden och förslag..........................................		578
12.6	Fordons- och viktbegrepp m.m. ...........................................		579
	12.6.1 Inledning .....................................................................		579
	12.6.2 Fordonsbegreppen......................................................		580
	12.6.3 Viktbegreppen.............................................................		580
12.7	Skattskyldighet enligt fordonsskattelagen ...........................		582
	12.7.1 Bakgrund .....................................................................		582
	12.7.2 Närmare om ägarbegreppet........................................		583
	12.7.3 Registreringen i vägtrafikregistret .............................		583
	12.7.4 Normgivningen...........................................................		584
	12.7.5 Ägarregistreringen......................................................		584
	12.7.6 Utredningens förslag..................................................		585
12.8	Beskattningen av traktorer, motorredskap och tunga
	terrängvagnar..........................................................................		587
	12.8.1 Traktorer .....................................................................		587
	12.8.2 Motorredskap som drar utländska påhängsvagnar ...		588
	12.8.3 Tunga terrängvagnar och dygnsskatt ........................		589
12.9 Skattefriheten för fordon som är äldre än 30 år...................			591
	12.9.1 Inledning .....................................................................		591
	12.9.2 Statistik........................................................................		591
	12.9.3 Trafikbeskattningsutredningens behandling av
	regeln om skattefrihet för veteranfordon .................		593
	12.9.4 Överväganden .............................................................		593
	12.9.5 Förslag.........................................................................		594
12.10Bemyndiganden med stöd av lagen.......................................			595
	12.10.1	Inledning ...............................................................	595
	12.10.2	Utredningens bedömning m.m............................	595
12.11Befrielse från skatt i vissa fall och hithörande frågor ..........			598
	12.11.1	Bakgrund och överväganden................................	598
			17

Innehåll		SOU 2004:63
12.12Övriga överväganden kring fordonsskattelagen		...................602
12.12.1	Avräkning ..............................................................	602
12.12.2	Kombitrafik...........................................................	603
12.12.3 När skatten skall anses vara betald.......................		605
12.12.4 Höjning av vissa belopp........................................		606
12.12.5 Något om vissa begrepp i lagen och
	hithörande författningar.......................................	607
12.12.6 Skattebelopp som inte behöver betalas in eller
	återbetalas ..............................................................	609
12.13Saluvagnsskatt.........................................................................		611
12.13.1	Utredningens uppdrag..........................................	611
12.13.2	Bakgrund ...............................................................	611
12.13.3 Några fakta om saluvagnsskatten.........................		614

12.13.4Hur har skattenivån för saluvagnsskatten

		utvecklats? .............................................................	614
	12.13.5	Kontroll och administration .................................	615
	12.13.6	Förslag ...................................................................	616
13	Konsekvenser av förslagen .........................................		617
13.1	Allmänt	...................................................................................	617
13.2	Statsfinansiella ........................................konsekvenser m.m		617
13.3	Miljökonsekvenser .................................................................		622
13.4	Övriga konsekvenser..............................................................		624
13.5	Ikraftträdande.........................................................................		627
14	Författningskommentarer...........................................		629
14.1	Förslaget .............................................till vägtrafikskattelag		631
14.2	Förslaget till lag med särskilda bestämmelser om
	fordonsskatt............................................................................		682
14.3	Förslaget ................................till vägtrafikskatteförordning		686
14.4	Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:435) om
	överlastavgift...........................................................................		692
14.5	Förslaget .....till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)		692
18

SOU 2004:63 Innehåll

14.6	Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:891) om
	indrivning av statliga fordringar m.m. ..................................	693
14.7	Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:466) om
	särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet..............	693
14.8	Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
	skatt på energi ........................................................................	693
14.9	Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:323) om
	statlig förmögenhetsskatt......................................................	695
14.10 Förslaget till ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift
	för vissa tunga fordon............................................................	695
14.11	Förslaget till lag om ändring i yrkestrafiklagen
	(1998:490) ..............................................................................	697
14.12	Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
	(1999:1229).............................................................................	697
14.13	Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:558) om
	vägtrafikregister .....................................................................	697
14.14	Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:559) om
	vägtrafikdefinitioner ..............................................................	698
14.15	Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:000) om
	trängselskatt ...........................................................................	698
14.16	Förslaget till förordning om ändring i förordningen
	(1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall ......................	699
14.17	Förslaget till förordning om ändring i
	yrkestrafikförordningen (1998:779).....................................	699
14.18	Förslaget till förordning om ändring i förordningen
	(2001:650) om vägtrafikregister............................................	699
14.19	Förslaget till förordning om ändring i förordningen
	(2001:652) om avgifter inom vägtrafikområdet...................	701

Innehåll	SOU 2004:63
Appendix – paragrafnycklar ...............................................	702
Särskilt yttrande...............................................................	713
Bilagor ............................................................................	719
Bilaga 1 Direktiv ..............................................................................	719
Bilaga 2 Tilläggsdirektiv ..................................................................	731
Bilaga 3 Tilläggsdirektiv ..................................................................	733
Bilaga 4 Bensin och diesel – en jämförelse .....................................	735
Bilaga 5 Trafiksäkerhet....................................................................	765
Referenser.......................................................................	781

Sammanfattning

Utredaren skall enligt de givna direktiven se över vägtrafikbeskatt- ningens utformning och därvid framför allt beakta miljö-, trafik- säkerhets- och konkurrensaspekter med utgångspunkt i ett fiskalt perspektiv och med hänsynstagande till trafikskatternas påverkan på transportsystemets effektivitet.

I uppdraget ingår att analysera för- och nackdelar med en kilo- meterskatt. Uttaget av fordonsskatt skall ses över. Möjligheten att införa ekonomiska incitament för fordon med låga utsläpp skall övervägas. Beskattningen av dieselolja för privatbilism, yrkesmässig trafik och arbetsmaskiner skall utredas. De författningar som regle- rar uttaget av fordonsskatt skall ses över i syfte att förenkla regel- verken och anpassa dem till EG-rättens terminologi.

De delar av uppdraget som särskilt påverkar åkerinäringens kon- kurrenssituation skulle med förtur redovisas i ett delbetänkande. Detsamma gällde frågan om skattelättnader för tunga fordon som uppfyller vissa högre krav på utsläpp samt slutsatser avseende införandet av en trafik- och miljöskattekomponent i drivmedels- beskattningen. Även översynen av arbetsmaskinerna skulle behandlas med förtur.

Utredaren skall vidare enligt beslutade tilläggsdirektiv analysera hur ett svenskt kilometerskattesystem kan utformas mot bakgrund av pågående lagstiftningsarbete i Europa och utvecklingen av där införda och planerade kilometerskattesystem.

Utredningens arbete fram till detta slutbetänkande

Utredningen har under arbetets gång lämnat promemorian Beskatt- ning av dieselolja för arbetsmaskiner samt delbetänkandet Vissa väg- trafikskattefrågor (SOU 2002:64). De förslag som lämnades i pro- memorian och delbetänkandet har remissbehandlats men har ännu inte lett till lagstiftning. Utredningen återkommer därför i detta

Sammanfattning

SOU 2004:63

slutbetänkande i relevanta delar till de förslag som tidigare lämnats och gör således nu, utifrån våra direktiv, en samlad bedömning över hela vägtrafikskatteområdet. Vi har därvid eftersträvat det helhets- perspektiv som av nödvändighet inte kunnat anläggas i utredning- ens tidigare arbeten, vilka också lämnats med detta förbehåll.

Utredningens förslag i korthet

Utredningen lämnar nu förslag som spänner över stora delar av vägtrafikbeskattningens område. Förslagen omfattar framför allt följande större områden.

•En likformig drivmedelsbeskattning (i ett första steg skall skat- ten på dieselolja höjas med 50 öre per liter),

•en koldioxidrelaterad fordonsskatt för lätta motorfordon, samt

•en miljöinriktad fordonsskatteomläggning för tunga motor- fordon.

Utöver dessa materiella förslag lämnar utredningen också förslag till en modern och förenklad

•författningsreglering av vägtrafikbeskattningen, bland annat i form av en ny vägtrafikskattelag.

De ovan nämnda förslagen har lämnats i syfte att kunna behandlas och leda till omedelbar lagstiftning. Därutöver har vi utrett följande områden som skall ligga till grund för fortsatt arbete inom riksdag och departement.

•Vissa överväganden kring beskattningen av dieselolja för arbetsmaskiner, samt

•huvuddragen kring utformningen av ett svenskt kilometer- skattesystem för tunga lastfordon.

Såsom ovan anförts spänner utredningens arbete över ett stort område. De ovan redovisade punkterna omfattar därför endast de mera framträdande delarna av utredningens arbete. Därutöver läm- nar utredningen förslag i en rad mindre frågor samt redovisar vissa bedömningar av relevans för det fortsatta arbetet inom vägtrafik- skatteområdet och andra närbesläktade områden.

SOU 2004:63

Sammanfattning

Närmare om utredningens förslag

Drivmedelsskatterna

Skatteväxlingskommitténs principskiss

Enligt Skatteväxlingskommitténs principskiss för ett stabilt och överskådligt energiskattesystem med en ökad miljörelatering (SOU 1997:11) skall alla bränslen som används för motordrift beskattas med koldioxidskatt, energiskatt relaterad till bränslets energiinne- håll och svavelskatt. Modellen bygger på att det vid beskattningen av drivmedel därutöver skapas en särskild trafik- och miljöskatte- komponent för att ta hänsyn till de kostnader för samhället som orsakas av miljöpåverkan och andra kostnader som är trafikrelate- rade, s.k. externa kostnader.

En reformerad drivmedelsbeskattning

Vi föreslår att skatten på bensin och dieselolja på sikt likställs enligt objektiva kriterier. Detta skall ske genom en höjning av dieselskat- ten, vilket är en följd dels av att vi låter skatten på bensin bilda refe- rensnivå vid omläggningen, dels av att dieselolja i dag har en betyd- ligt lägre skatt än bensin. En likformig beskattning skulle, vid nuva- rande beskattningsförhållanden (2004-01-01), innebära att skatten på dieselolja för transportändamål fick höjas med 2,22 kronor per liter. Som ett första steg mot en likformig beskattning föreslår vi dock att skatten på dieselolja skall höjas med 50 öre per liter. För- slaget till en ny drivmedelsbeskattningsmodell omfattar de domine- rande fossila bränslena bensin och dieselolja. Drivmedelsskatten på dessa bränslen föreslås tas ut enligt följande modell.

•En fiskal komponent, energiskatten,

•en koldioxidskattekomponent, och

•en miljöklasskomponent.

Modellen följer Skatteväxlingskommitténs principskiss enligt vil- ken bensin och dieselolja bör beskattas efter samma principer. Detta är också en av de tre stora principiella förändringar som Skatteväxlingskommittén förordar. En sådan omläggning av driv- medelsbeskattningen innebär att skatten kommer att tas ut efter bränslets egna meriter och på en teknikneutral grund. Energiskat- ten skall därvid tas ut på grundval av bränslets energiinnehåll. Kol-

Sammanfattning

SOU 2004:63

dioxidskatten skall, liksom i dag, tas ut efter bränslets kolinnehåll. Därutöver föreslår vi att en miljöklasskomponent införs i modellen i syfte att ta över energiskattens nuvarande funktion att differenti- era mellan miljöklasser inom bensin och dieselolja. Vi har därvid, såsom direktiven särskilt föreskriver, undersökt lämpligheten av att bryta ut en s.k. trafik- och miljöskattekomponent ur energiskatten. Vi har då funnit att en sådan komponent inte är optimal för att internalisera (fånga in) de negativa externa miljöeffekter som trafi- ken ger upphov till (t.ex. kostnader som avser buller, trängsel och olyckor). Vi har dock kommit fram till att komponenten kan användas inom drivmedelsbeskattningen för att skilja mellan olika bränsleslag och bränslekvaliteter. Komponenten har dessutom en pedagogisk effekt och bidrar därigenom bland annat till att tydlig- göra hur energiskattedirektivets (direktiv 2003/96/EG) möjligheter att använda sig av differentierade skattesatser tillämpas i den natio- nella lagstiftningen. Komponenten utgör slutligen en förutsättning för att, med bibehållen miljöklasstyrning, kunna lägga om energi- skatten till att vara relaterad till bränslets energiinnehåll. Eftersom komponentens funktion är att differentiera mellan miljöklasser inom respektive bränsleslag föreslår vi att den skall benämnas miljöklasskomponenten.

De alternativa drivmedlen

När det gäller de för den långsiktiga klimatpolitikens fullföljande viktiga koldioxidneutrala bränslena innebär vårt förslag om en likformig beskattning, till följd av att dieseloljealternativet blir avsevärt dyrare, att dessa bränslens konkurrenskraft stärks. Om bensin och dieselolja dessutom på sikt beskattas efter samma prin- ciper och en helt teknikneutral beskattning realiseras, stärks kon- kurrenskraften ytterligare för alternativen till dieselolja. Beträffande den nuvarande beskattningen av de koldioxidneutrala bränslena ser utredningen inte någon anledning att nu gripa in i, eller annars föreslå förändringar i, regeringens pågående genom- förande av en skattestrategi för dessa drivmedel såsom den kommer till uttryck i bland annat budgetpropositionerna för åren 2002 och 2004. Det skall dock understrykas att utredningens förslag inte på något sätt stänger vägen för dessa bränslen. Det är snarare så att de på ett enkelt och teknikneutralt sätt kan inlemmas i drivmedels- beskattningen i linje med Skatteväxlingskommitténs principskiss,

SOU 2004:63

Sammanfattning

när detta bedöms lämpligt. Utöver de koldioxidneutrala drivmedlen finns övriga alternativa drivmedel såsom t.ex. naturgas och gasol. Utredningen gör här bedömningen att det ännu är för tidigt att applicera Skatteväxlingskommitténs principer på dessa bränslen, eftersom det i sådant fall föreligger en överhängande risk för att man omedelbart tvingas göra avkall på de principer som trots allt bör vara vägledande för den nya drivmedelsbeskattningen.

Ett etappvis införande

Såsom redovisats ovan föreslår vi att skatten på dieselolja i ett första steg höjs med 50 öre per liter. Avsikten är att ytterligare steg bör följa för att under några år fullt ut kunna realisera en likformig drivmedelsbeskattning. Förslaget om ett etappvis höjande av driv- medelsskatten på dieselolja ligger i linje med den av riksdagen sedan tidigare beslutade skatteväxlingen, enligt vilken 30 miljarder kronor skall skatteväxlas mellan åren 2001 och 2010. Oavsett om en viss del av intäkterna från de föreslagna höjningarna på något sätt kommer att återföras till olika sektorer kommer utredningens förslag likväl att leda till att stora årliga belopp kommer att kunna tillgodoräknas det pågående skatteväxlingsprogrammet.

Beskattningen av dieselolja för arbetsmaskiner

Som nämnts har vi i en promemoria tidigare redovisat vår uppfattning kring beskattningen av dieselolja för arbetsmaskiner. I promemorian fann utredningen det lämpligt att utnyttja den s.k. uppvärmningsnivån som en lägre beskattningsnivå för arbets- maskiner, allt under förutsättning att lagstiftaren anser att ett behov av en sådan lägre nivå föreligger. Promemorians förslag har inte lett till lagstiftning. I samband med utredningens slutliga redovisning av detta spörsmål berörs nu legala, statsfinansiella och praktiska konsekvenser av att låta arbetsmaskiner inom vissa sektorer i stället beskattas enligt den s.k. industrinivån. Den fortsatta hanteringen av denna fråga är helt avhängig politiska ställningstaganden. Dessa bör omfatta dels vilka sektorer som eventuellt skall åtnjuta lägre dieselskattenivåer, dels på vilken nivå den lägre dieselskatten skall ligga. Mot denna bakgrund är syftet med utredningens behandling av denna fråga således att lämna ett

Sammanfattning

SOU 2004:63

underlag för de fortsatta politiska överväganden som krävs, för att närmare kunna besluta om formerna för en eventuellt lägre dieselskattenivå för vissa sektorer. I miljöhänseende kan nämnas att sedan promemorian lämnades har nya avgaskrav för arbetsmaskiner beslutats på EU-nivå, som bland annat förutsätter att miljöklass 1 diesel används.

En miljöinriktad fordonsskatteomläggning för lätta motor- fordon – koldioxidrelaterad fordonsskatt

Den reformerade fordonsskattemodellen

Vi föreslår i syfte att öka miljöstyrningen för lätta motorfordon (personbilar samt lastbilar och bussar med en totalvikt av högst 3,5 ton) en varsam omläggning av fordonsskatten till att vara baserad på koldioxidutsläpp i stället för vikt. Detta skall gälla för bensin- respektive dieseldrivna fordon samt även för de fordon som kan drivas med alternativa drivmedel.

Fordonsskatten föreslås alltså differentieras efter respektive fordons specifika utsläpp av koldioxid per körd kilometer. Vi föreslår att följande tre komponenter skall ingå i den nya fordonsskattemodellen.

•En fiskal komponent,

•en koldioxidskattekomponent, och

•en miljö- och bränslefaktor för fordon som kan drivas med dieselolja.

Den fiskala komponenten tas ut med 360 kronor per fordon. Koldioxidskattekomponenten tas ut med 12 kronor per gram utsläpp av koldioxid per kilometer, överstigande 100 gram. Miljö- och bränslefaktorn skall tillämpas för fordon som kan drivas med dieselolja. Härmed avses att kompensera dels för att dieselfordon generellt sett har högre utsläpp av kväveoxider och partiklar, dels har lindrigare avgaskrav än bensindrivna fordon, dels också att dieseloljan är lägre beskattad än bensinen. Faktorn tillämpas genom att summan av den fiskala komponenten och koldioxidskatte- komponenten multipliceras med 3,5.

Syftet bakom vårt förslag att basera fordonsskatten på fordonens koldioxidutsläpp i stället för vikt är således att öka miljöstyrningen i fordonsskatten, samtidigt som de intäkter skatten ger bibehålls.

SOU 2004:63

Sammanfattning

Genom sin utformning anser vi att förslaget väl svarar mot kravet på att vara långsiktigt stabilt, på samma gång som det genom sin funktion premierar bränsleeffektivare fordon. Detta senare bedöms vara av ökande betydelse i takt med att de klimatpolitiska målen skall uppfyllas. Förslagets utformning medför även att basen för fortsatt skatteväxling breddas, vilket, mot bakgrund av den av riks- dagen tidigare beslutade skatteväxlingen, får anses vara värdefullt.

Vilka fordon skall omfattas? – hanteringen av äldre fordon

Den nya fordonsskatten skall gälla för fordon av modellår 2006 eller senare. Den skall dessutom gälla för de äldre fordon som upp- fyller minst miljöklass 2005, miljöklass El eller miljöklass Hybrid. De äldre fordon som inte uppfyller något av de ovan nämnda kriterierna skall i huvudsak beskattas efter nuvarande regler.

Vi föreslår dock att en viss ytterligare miljöstyrning införs i beskattningen för bensindrivna fordon av modellår 1988 eller äldre genom att dessa ges en 30 procent högre beskattning än i dag. För de dieseldrivna fordonen skall gälla att fordon av modellår 1989 – 2005 skall ha en fordonsskatt som uppgår till 90 procent av dagens skatt. Syftet bakom denna sänkning är att i någon mån kompensera dessa fordonsägare för den höjda dieselskatten. Fordon äldre än modellår 1989 skall ha kvar dagens skatt. Det kommer därför, genom dieselskattehöjningen, att bli dyrare att köra äldre diesel- fordon och det kommer dessutom, genom den uteblivna fordons- skattesänkningen för dessa fordon, att vara dyrare att äga ett äldre än ett nyare dieselfordon.

Utredningen har valt 1989 som skiljeår för de äldsta fordonen, eftersom det då kom avgaskrav för nya bensindrivna personbilar som innebar att de var tvungna att förses med katalysator och utrustning som minskade avdunstningen av bränsle. År 1989 kom också avgaskrav för dieseldrivna personbilar.

Särskilt om lätta bussar och lätta lastbilar

Bussar och lastbilar med totalvikten högst 3,5 ton har lägre for- donsskatt än personbilar. Detta förhållande är otillfredsställande. Alla dessa fordon bör beskattas enhetligt i den nya koldioxid- relaterade fordonsskattemodellen såsom föreslås ovan. Skatten på

Sammanfattning

SOU 2004:63

lätta bussar och lätta lastbilar skall därför på sikt höjas till person- bilsnivå. Eftersom vägtrafikregistret ännu inte innehåller uppgifter om dessa fordons utsläpp av koldioxid måste de dock under en övergångstid (t.o.m. den 31 december 2007) beskattas enligt den viktrelaterade fordonsskatteskalan. Intill dess föreslås att fordonsskatten för lätta bussar och lätta lastbilar i en första etapp höjs genom ett procentuellt påslag om 40 procent.

Höjningen av skatteuttaget för lätta bussar och lätta lastbilar motiveras såväl av administrativa skäl som av rättviseskäl. Härtill kommer att det även finns miljöskäl för att anpassa skattenivån så att skatteuttaget för lätta bussar och lätta lastbilar åtminstone inte är lägre än för personbilar. En likställd beskattning kan förmodas minska omregistreringarna från personbil till lätt lastbil av rent skattemässiga skäl.

En miljöinriktad fordonsskatteomläggning för tunga motorfordon

Vi föreslår i syfte dels att förbättra åkerinäringens konkurrenssitu- ation, dels att öka miljöstyrningen för tunga motorfordon en sär- skild fordonsskatteskala, som är differentierad efter de miljöklasser som finns.

De flesta tunga fordon som uppfyller högre miljökrav får en sänkt skatt till i princip EG:s minimiskattenivåer. Differentieringen genomförs på så sätt att tunga fordon (över 3,5 ton), som åtmin- stone uppfyller de senaste obligatoriska avgaskrav som gäller för nya fordon, får en lägre skatt än tunga fordon som uppfyller en äldre miljöklass. I den första etappen motsvaras de högre miljökraven av miljöklass 2000 (eller senare). För att få lägre fordonsskatt i den andra etappen krävs miljöklass 2005 (eller senare) och under den tredje etappen miljöklass 2008 (eller senare). Genom denna konstruktion byggs det in en långsiktig styrning som uppmuntrar användningen av renare fordon.

Förslaget bedöms öka användningen av miljövänliga fordon genom att incitamenten att bruka redan existerande rena fordon och att tidigarelägga köp av nya fordon med bättre miljöklass förstärks. Förslaget gör det också mer lönsamt att välja ett fordon med en högre miljöklass än vad som är obligatoriskt, eftersom skatterabatten då åtnjuts under flera år. Fordonsskattens betydelse för åkerinäringens internationella konkurrenskraft är visserligen

SOU 2004:63

Sammanfattning

inte så stor. Förslaget bedöms ändå underlätta konkurrensen genom att det harmoniserar den svenska fordonsskatten för tunga fordon som uppfyller högre miljökrav till i princip EG:s minimi- nivåer.

Den föreslagna miljöstyrningen lindrar också, för de renare fordonen, effekterna av höjningen av dieselskatten med 50 öre per liter.

Förslaget innebär dessutom en förenkling av skatteskalorna genom att bredare viktintervall, i linje med EG:s minimi- skattesatser, föreslås. Även detta betyder att en del fordon får en sänkt skatt jämfört med i dag.

Den sänkta fordonsskatten för tunga fordon finansieras inom ramen för utredningens övriga förslag om bland annat höjd diesel- skatt och höjd fordonsskatt för lätta bussar och lätta lastbilar.

Tunga fordon med luftfjädring

De beslutade minimiskattesatserna för uttag av fordonsskatt för tunga godsfordon (direktivet 1999/62/EG) är differentierade genom betydligt lägre skatt för fordon som har drivaxlar med luft- fjädring eller annan likvärdig fjädring än för andra fordon. I några europeiska länder tas i fordonsbeskattningen hänsyn till före- komsten av luftfjädring, i andra inte.

Generellt sett kan det konstateras att luftfjädring är positiv från slitagesynpunkt. Viss osäkerhet råder dock om sambandet mellan luftfjädringen och vägslitaget. För att differentiera fordonsskatte- skalan för tunga godsfordon efter förekomsten av luftfjädring skulle krävas mera detaljerad kunskap om luftfjädringens betydelse för minskat vägslitage. Mot denna bakgrund föreslås inte någon skattedifferentiering med hänsyn till sådan fjädring.

Kilometerskatt

Allmänt

Utredningen har utrett förutsättningarna för att införa en kilo- meterskatt i Sverige. Under detta arbete har utredningen bland annat tagit del av de erfarenheter som andra europeiska länder erhållit i samband med motsvarande överväganden samt fått hjälp med analyser av olika slag från flera statliga myndigheter

Sammanfattning

SOU 2004:63

(Naturvårdsverket, SIKA och Vägverket). Utredningens slutsats är att det finns goda förutsättningar för att införa en kilometerskatt i Sverige.

Systemets utformning och en tänkt tidsplan för dess införande

Kilometerskatt föreslås – med vissa undantag – tas ut för tunga lastbilar, dvs. lastbilar med en totalvikt över 3,5 ton, och omfatta hela det allmänna vägnätet (vissa enskilda vägar, såsom skogsbil- vägar och liknande skall undantas). För att garantera systemets funktion föreslår vi att ett förhållandevis enkelt system införs inledningsvis och att detta byggs ut efter hand. Förslaget är således att betrakta ur två perspektiv: på kort och på lång sikt.

På kort sikt bedömer utredningen att grunden för ett kilometer- skattesystem kan införas med start tidigast fr.o.m. år 2008. Inled- ningsvis bör skatten vara differentierad endast utifrån fordonets egenskaper (fordonskombinationens totalvikt och miljö- [EURO] klass). Införandet får ses som ett steg mot en mer effektiv transportpolitik med hänsyn tagen till vägtransporternas kostnads- ansvar och behovet av en konkurrensneutral vägtrafikbeskattning.

På lite längre sikt, möjligen fr.o.m. år 2010, eller så fort som systemet bedöms vara tillräckligt stabilt, är det utifrån ett miljö- och transportpolitiskt perspektiv välmotiverat att differentiera kilometerskatten mellan tätort/landsbygd, eftersom skillnaderna i externa marginalkostnader mellan dessa är mycket stora. Möjligheterna att öka komplexiteten i systemet ytterligare bör därefter undersökas. Om ytterligare justeringar kan ske till låga merkostnader för systemet är detta önskvärt från transport- och miljöpolitiska synpunkter.

Den föreslagna tekniska lösningen är fokuserad på vissa funktio- ner och inte på vissa specifika tekniker.

Utredningen anser att det är av stor vikt att införandet av en kilometerskatt om möjligt skyndas på. En viktig signal kan i detta sammanhang vara en avsiktsförklaring genom ett principbeslut av riksdagen. Vid den tidpunkt som en kilometerskatt införs avskaffas den nuvarande vägavgiften (Eurovinjettavgiften). I samband där- med torde även frågor om kompensation i annan ordning behöva övervägas.

SOU 2004:63

Sammanfattning

Några följder av en kilometerskatt

Genom att införa en kilometerskatt uppnås en större konkurrens- neutralitet mellan svenskregistrerade och utlandsregistrerade for- don. Dessutom innebär en differentiering av kilometerskatten efter fordonens respektive miljö- (EURO) klass en mer träffsäker inter- nalisering av de externa kostnaderna än vad som är fallet i dag. I och med att kostnaderna för vägtransporter blir högre än i dag bedöms kilometerskatten också stimulera till andra transportlös- ningar, såsom exempelvis ett större utnyttjande av järnväg och sjö- fart. En kilometerskatt är dock förenad med högre administrativa kostnader för såväl skatteuttag som kontroll, än vad som gäller för den nuvarande vägavgiften.

Lagteknisk översyn

Ny vägtrafikskattelag m.m.

Utredningen föreslår att reglerna för fordonsskatt och saluvagns- skatt samlas i en för dessa skatteslag gemensam vägtrafikskattelag. Lagen är uppbyggd enligt en modern struktur i syfte att göra för- fattningen mer lättillgänglig både för den enskilde och för de myn- digheter som har att tillämpa den.

Utöver den rent tekniska författningsöversynen föreslår vi även förbättringar och moderniseringar av förfarandet för vägtrafik- skatteuttaget. Som ett led häri har vi försökt att anpassa förfarande- reglerna i huvudsak efter vad som gäller för övriga skatteslag.

Vi tar vidare upp frågan om ett infogande av vägtrafikskatterna i skattekontosystemet samt frågan om ett särskilt vägtrafikskatte- konto bör införas. Utredningens sammanfattande bedömning av dessa kontoformer är att det ännu inte föreligger förutsättningar för att föreslå något sådant system. När ett kilometerskattesystem införs kommer dock behovet av och fördelarna med ett vägtrafikskattekonto att vara större än med dagens vägtrafikskatter.

Sammanfattning

SOU 2004:63

Särskilt om saluvagnsskatten

Med stöd av en saluvagnslicens är det tillåtet att bruka fordon som är avställda eller som inte finns med i vägtrafikregistret. Detta är av stor betydelse för exempelvis bilförsäljare. Innehav av saluvagns- licens är skattepliktigt (saluvagnsskatt).

Utredningen har övervägt att slopa saluvagnsskatten men funnit att det finns skäl som gör att den bör finnas kvar. Den är t.ex. i dag den enda fungerande rutin som ligger till grund för att återkalla saluvagnslicenser som inte används. Vissa förändringar av skatten föreslås emellertid. Skatteplikten för lätta släpvagnar, motorred- skap och traktorer slopas. Skattesatserna för övriga saluvagns- skattepliktiga fordon fördubblas i princip. Reglerna för saluvagns- skatten placeras i den nya vägtrafikskattelagen.

Övriga frågor relaterade till den lagtekniska översynen

Utredningen vill framhålla att det finns anledning att göra en mer genomgripande översyn av beskattningen av traktorer och av s.k. veteranfordon än vad utredningen har haft möjlighet till inom ramen för det nu avslutade uppdraget.

Vissa ytterligare vägtrafikskattefrågor

Utöver de ovan angivna förslagen, som det enligt direktiven i större eller mindre utsträckning ålegat oss att utreda, har vi under arbetet kommit i kontakt med andra för området relevanta frågor. Efter- som dessa inte omfattas av våra direktiv lämnar vi här inte några konkreta förslag. Vi tar däremot upp och behandlar frågorna i syfte dels att remissinstanserna skall kunna uttala sig om dem, dels att frågorna på detta sätt väcks inom Regeringskansliet och därigenom kan bli föremål för vidare diskussion. Bland annat berörs följande ämnen.

•Möjligheter med en differentierad registrerings-, försäljnings- skatt.

•Förmånsbeskattningen av fordon som styrmedel (miljö/- trafiksäkerhet).

•BNP-omräkning (indexering) av energi- och koldioxidskatte- satserna.

SOU 2004:63

Sammanfattning

Konsekvenser av förslagen

Statsfinansiella konsekvenser

Utredningens förslag bedöms sammantaget ge ett statsfinansiellt överskott för vart och ett av de tre år som följer på införandet. Detta framgår av tabellen nedan. Beräkningarna tar hänsyn endast till den första etappen av dels den föreslagna skattehöjningen på dieselolja (50 öre per liter), dels den föreslagna koldioxiddifferenti- erade skatten för lätta fordon. Om en andra etapp följer inom dessa tre år kommer det att bli aktuellt att göra nya beräkningar utifrån bland annat storleken på skattehöjningen. Skulle en kilometerskatt

– mot förmodan – införas före tidsplanen kommer även det i stor utsträckning att påverka beräkningarna. Sammantaget innebär detta att de statsfinansiella konsekvenser som anges i tabellen är de som kan beräknas med utgångspunkt i utredningens omedelbara förslag.

Periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor 2005–2007 samt varaktig nettoeffekt, miljarder kronor

	Fr.o.m.			Varaktig
	1/10			netto-
	2005	2006	2007	effekt
Miljödifferentiering av fordonsskatten för alla tunga fordon	-0,02	-0,10	-0,06	-0,08
Bredare viktintervall för alla tunga fordon	-0,01	-0,03	-0,03	-0,03
40 % höjning av fordonsskatten för lätta lastbilar och lätta bussar	0,02	0,10	0,10	0,10

Höjning av skatten på dieselolja för transporter (50 öre per liter)	0,30	1,20	1,20	1,09
Koldioxiddifferentierad fordonsskatt för nya dieseldrivna lätta fordon	0,00	-0,03	-0,05	-0,30
30 % högre fordonsskatt för bensinfordon av modellår 1988 och äldre	0,06	0,20	0,14	0,01

10 % lägre fordonsskatt för dieseldrivna lätta fordon av modellår 1989–2005	-0,02	-0,10	-0,09	-0,02
Enhetsskatt för motorcyklar, 360 kr	0,01	0,04	0,04	0,04
Slopande av fordonsskatt för släpvagnar med totalvikt högst 750 kg	0,00	-0,01	-0,01	-0,01

Enhetsskatt för släpvagnar med totalvikt 751–2 000 kg, 360 kr	0,03	0,12	0,12	0,12
Slopad fordonsskattesubvention för personbilar i glesbygd	0,02	0,09	0,09	0,09
Höjning av saluvagnsskatten	0,00	0,01	0,01	0,01
Ändrade beloppsgränser i olika avseenden, ränteeffekter	0,00	0,01	0,01	0,00
Summa:	0,39	1,50	1,47	1,02

Sammanfattning

SOU 2004:63

Vissa övriga konsekvenser

Kombinationen av ökade rörliga drivmedelskostnader (genom höjd dieselskatt) och en koldioxidrelaterad fordonsskatt för lätta fordon samt en miljörelaterad fordonsskatt för tunga fordon förutsätts ha positiva effekter för miljön. Därutöver kan förslagen ha vissa indi- rekta effekter för trafiksäkerheten, eftersom den samlade styr- ningen leder bort från äldre (och i regel mindre trafiksäkra) fordon.

Förslaget att på sikt likställa beskattningen av lätta bussar och lätta lastbilar med den av personbilar kan förväntas minska skatte- undandraganden genom omregistrering av fordon mellan de olika kategorierna. Det kan även förväntas få positiva effekter för poli- sens trafikövervakande arbete i fråga om de här aktuella fordonen.

Konsekvenserna för små företags arbetsförutsättningar, konkur- rensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags av den föreslagna förändringen av fordonsskatten för tunga fordon är inte entydiga.

Företagare som använder lätta fordon får en något högre skatt. Höjningen av fordonsskatten för lätta bussar och lätta lastbilar blir högst drygt 600 kronor per fordon och år. För vissa fordon blir höjningen dock inte mer än något hundratal kronor. Det är att märka att dessa småföretagare i mindre utsträckning är utsatta för internationell konkurrens än företagare som har tunga fordon.

Ikraftträdande

De förslag till förändringar som vi lämnar bör kunna träda i kraft den 1 oktober 2005.

Summary

The Swedish Government has appointed a commission, lead by an investigator. In accordance with the given directives, the commission will look into the way in which road traffic taxation is designed and in particular will consider aspects pertaining to the environment, traffic safety and competition, with a fiscal perspective as the basic point of departure, and also paying attention to the impact of traffic taxation on the efficiency of the transport system.

The commission includes an analysis of the advantages and disadvantages of a kilometre tax. The levying of vehicle taxation is to be examined. The possibility of introducing financial incentives for vehicles with low emissions will be considered. Taxation of diesel for private motoring, commercial traffic and work machines will be investigated. Those statutes that regulate the levying of vehicle tax are to be reviewed, with the aim of simplifying the regulations and modifying them to accord with the terminology of Community Law.

Those parts of the inquiry that particularly affect the haulage industry’s competition situation were given priority in the interim report. The same applied to the issue of tax relief for heavy vehicles that fulfil certain stricter requirements for emissions, as well as conclusions regarding the introduction of a traffic and environment tax component in the taxation of motor fuel. The review of work machines was also to be dealt with as a priority.

In addition, in accordance with the supplementary directive that was decided, the commission will analyse the way in which a Swedish kilometre tax system can be designed against the background of the ongoing legislative work in Europe and the development of kilometre tax systems that has been planned and implemented there.

Summary

SOU 2004:63

The work of the commission up to this final report

During the period in which it has been carrying out its work, the commission has submitted the memorandum Taxation of diesel oil for work machines and the interim report Some road traffic tax issues

(SOU 2002:64). The proposals that were submitted in the memorandum and interim report have been circulated for comment but have not yet led to legislation. In the relevant sections of this final report the commission will therefore return to the proposals that were previously submitted and, on the basis of our directives, arrive at an overall judgement of the entire road traffic taxation area. In this context, we have aimed for the overall - perspective that of necessity could not be established in the commission’s previous work, which was also submitted with this proviso.

The commission’s proposals in brief

The commission is now submitting proposals which cover large parts of the road traffic taxation area. The proposals primarily cover the following major areas.

•A uniform motor fuel taxation. As a first stage, the tax on diesel shall be raised by SEK 0.50 (€≈0.055)1 per litre,

•a carbon dioxide-related vehicle tax for light motor vehicles, and also

•an environmentally-led vehicle tax reorganisation for heavy motor vehicles.

In addition to these material proposals, the commission is also submitting proposals for a modern and simplified

•statutory regulation of road traffic taxation, partly in the form of a new road traffic taxation act.

The above mentioned proposals have been submitted with the objective that they can be dealt with and will lead to immediate legislation. In addition, we have investigated the following areas that will constitute the basis for continued work in the Swedish Parliament and in the ministries.

1 Exchange rate 1st October 2003: 1 euro = 9,085 SEK (OJ C 236,2.10.2003, p. 1).

SOU 2004:63

Summary

•Some considerations about the taxation of diesel for work machines, and

•the principle elements concerning the formulation of a Swedish kilometre tax system for heavy goods vehicles.

As detailed above, the commission’s work extends over a large area. The points given above consequently only encompass the more prominent parts of the commission’s work. In addition the commission is submitting proposals relating to a number of minor issues, as well as giving certain judgements that are relevant to the continued work within the area of road traffic taxation and other closely related areas.

The commission’s proposals in greater detail

The motor fuel taxes

The Swedish Green Tax Commission’s basic framework

In the report Taxation, environment, and employment the Swedish Green Tax Commission, outlines the basic framework for a stable and easily understandable system of energy taxation, with an increased relationship to the environment (SOU 1997:11). Hence, all fuels that are used for running engines should be subject to a carbon dioxide tax, an energy tax related to the energy content of the fuel, a sulphur tax, and a traffic and environmental tax, which is allowed to vary between fuels to accommodate concerns about particular environmental impacts and other external costs.

A reformed motor fuel taxation

We propose that the tax on petrol and diesel is placed on an equal footing in the long term according to objective criteria. This will be accomplished through an increase in the diesel tax, which will be a consequence partly of our allowing the tax on petrol to form a reference level after the reorganisation, and partly due to the fact that diesel is currently subject to a considerably lower tax than petrol. A uniform taxation would, at current tax levels (2004-01- 01), mean that the tax on diesel for transport purposes would be increased by SEK 2.22 (€≈0.24) per litre. As a first stage towards a

Summary

SOU 2004:63

uniform taxation we propose however that the tax on diesel shall be raised by SEK 0.50 (€≈0.055) per litre. The proposal for a new motor fuel taxation model primarily aims at the dominant fossil fuels, petrol and diesel. It is proposed that the motor fuel tax on these fuels is levied according to the following model.

•A fiscal component, the energy tax,

•a carbon dioxide tax component, and

•an environmental class component.

The model follows the Swedish Green Tax Commission’s basis framework according to which petrol and diesel should be taxed according to the same principles. This is also one of the three major principal changes that the Swedish Green Tax Commission recommends. A reorganisation of motor fuel taxation of this kind means that the tax will be levied in accordance with the fuel’s own merits and on a technology-neutral basis. The energy tax will thus be levied on the basis of the fuel’s energy content. The carbon dioxide tax shall, as today, be deducted in accordance with the fuel’s carbon content. In addition we propose that an environmental class component is introduced into the model with the aim of taking over the current function of the energy tax to differentiate between environmental classes within petrol and diesel. We have thereby, as the directives prescribe in particular, examined the suitability of isolating out a so-called traffic- and environmental tax component from the energy tax. We have found that a component such as this is not optimal in internalising (capturing) the negative external environmental effects that traffic gives rise to (e.g. costs relating to noise, crowding and accidents). We have however come to the conclusion that the component has a pedagogical function and can be used within motor fuel taxation to distinguish between different types of fuel and fuel qualities. In addition the component clarifies how the energy tax directive (directive 2003/96/EG) can be applied in national legislation. Finally, the component constitutes a precondition, along with retained environmental class management, in enabling a reorganisa- tion of the energy tax so that it relates to the fuel’s energy content. As the component’s function is to differentiate between environ- mental classes within the respective fuel type, we propose that it should be called the environmental class component.

SOU 2004:63

Summary

The alternative motor fuels

With regard to the carbon dioxide-neutral fuels that are important in pursuing a long-term climate policy, our proposals concerning a uniform taxation mean that, as the diesel will become considerably more expensive, the competitiveness of alternative fuels is reinforced. If, in addition, in the long run petrol and diesel are taxed according to the same principles, and a tax that is completely technology-neutral is implemented, the competitiveness of diesel alternatives is further reinforced. With respect to the current taxation of the carbon dioxide neutral fuels, the commission sees no reason to intervene in, or otherwise propose changes in, the government’s ongoing implementation of a taxation strategy for these motor fuels as it was expressed in the budget proposals for 2002 and 2004 and other places. However, it should be emphasised that the commission’s proposals do not in any way close the door on these fuels. It is rather that they can be, in a simple and technology-neutral fashion, incorporated into motor fuel taxation in line with the Swedish Green Tax Commission’s basic framework, when it is judged to be appropriate. In addition to the carbon dioxide neutral motor fuels there are other alternative motor fuels such as natural gas and liquefied petroleum gas (LPG). In this context the commission has come to the judgement that it is still too early to apply the Swedish Green Tax Commission’s principles to these fuels, as in these cases there is an imminent risk of being immediately forced to renounce the principles that, after all, should be guiding the new motor fuel taxation.

A staged introduction

As indicated above, we are proposing that the tax on diesel as a first stage is increased by SEK 0.50 (€≈0.055) per litre. The intention is that further stages should follow in order to be able to fully implement a uniform motor fuel taxation over a few years. The proposal for a staged increase of the motor fuel tax on diesel is in line with the green tax programme that the government previously decided upon, according to which SEK 30 billion (€≈3.3 bn) will be transferred to green taxes between 2001 and 2010. Irrespective of whether some of the tax revenues of the proposed tax increases are used to compensate various sectors, the commission’s

Summary

SOU 2004:63

proposals will nevertheless lead to the possibility of large annual amounts being included in the ongoing green tax reform.

The taxation of diesel for work machines

As mentioned, we have previously reported our ideas relating to the taxation of diesel for work machines in a memorandum. In the memorandum, the commission found it appropriate to make use of the so-called heating level as a lower taxation level for work machines, under the condition that the legislator considers that the need for a lower level is present. The memorandum’s proposals have not led to legislation. In connection with the commission’s final report of this matter, the legal, budgetary and practical consequences of allowing work machines within certain sectors to be instead taxed according to the so-called industrial level, are now also dealt with. The continued handling of this issue is entirely dependent on political positions. Further considerations should include partly which sectors will enjoy any lower diesel tax levels, partly the level at which the lower diesel tax will be set. Against this background the aim of the commission’s handling of this issue is thus to submit basic documentation for the continued political discussion that is required to enable decision-making in more detail on the forms for any lower diesel tax level for certain sectors. Since the memorandum was submitted, new exhaust requirements for work machines have been decided at EU-level, that stipulate, among other things, that environmental class 1 diesel is used.

An environmentally-led vehicle tax reorganisation for light motor vehicles – carbon dioxide related vehicle tax

The reformed vehicle tax model

With the aim of increasing the environmental management for light motor vehicles (private cars, goods vehicles and busses with a maximum total weight of 3.5 tonnes), we propose a gentle reorganisation of the vehicle tax onto the basis of carbon dioxide- emissions instead of weight. This will apply to petrol and diesel driven vehicles and also to those vehicles that can be driven with alternative motor fuels.

SOU 2004:63

Summary

It is thus proposed that the vehicle tax is differentiated according to each vehicle’s specific emissions of carbon dioxide per kilometre driven. We propose that the following three components should be included in the new vehicle tax model.

•A fiscal component,

•a carbon dioxide tax component, and

•an environmental and fuel factor for vehicles that can be driven with diesel.

The fiscal component is levied at SEK 360 (€≈40) per vehicle. The carbon dioxide tax component is levied at SEK 12 (€≈1.3) per gram of emissions of carbon dioxide per kilometre, in excess of 100 grams. The environmental and fuel factor should be applied to vehicles that can be driven using diesel. This is intended as compensation partly for the fact that diesel vehicles generally have higher emissions of nitrogen oxides and particulates, partly that they enjoy less stringent exhaust requirements than petrol driven vehicles, partly also that diesel is taxed less than petrol. The factor is applied by multiplying the sum total of the fiscal component and the carbon dioxide tax component by 3.5.

The objective behind our proposal to base the vehicle tax on the vehicle’s carbon dioxide emissions instead of weight is thus to increase environmental management in the vehicle tax, at the same time as retaining the tax revenues. We consider that the way in which the proposal is formulated is a proper response to the demand for long-term stability, at the same time as it rewards fuel- efficient vehicles through its function. The latter is deemed to be of increasing significance concurrent with the fact that the climate policy objectives must be met. The proposal’s formulation also results in a broadening of the base for a continued green tax reform, which, against the background of the green tax reform previously established by the government, has to be seen as valuable.

Which vehicles are to be included? – treatment of older vehicles

The new vehicle tax will apply to vehicles of model year 2006 or later. In addition it will apply to those older vehicles that fulfil at least environmental class 2005, environmental class El or environmental class Hybrid. Those older vehicles that do not

Summary

SOU 2004:63

comply with any of the above mentioned criteria will in the main be taxed according to current rules.

We propose, however, that some additional environmental management is introduced in the taxation of petrol driven vehicles of model year 1988 or earlier through subjecting them to taxation that is 30 percent higher than today. For diesel driven vehicles, a vehicle tax that amounts to 90 percent of today’s tax will apply to vehicles of model years 1989–2005. The aim behind this reduction is to, to some extent compensate the owners of these vehicles for the increased diesel tax. Vehicles older than model year 1989 will retain today’s tax. As a result of the diesel tax increases, it will therefore be more expensive to drive older diesel vehicles and it will be more expensive to own an older diesel vehicle than a newer one.

The commission has chosen 1989 as the cut-off point for the oldest vehicles, as that was when the exhaust requirements for new petrol driven private cars were introduced which made the fitting of catalytic converters and equipment that reduced evaporation of fuel compulsory. 1989 was also the year when exhaust requirements were introduced for diesel driven private cars.

Concerning light busses and light goods vehicles in particular

Busses and lorries with a total weight of max. 3.5 tonnes have today a significantly lower vehicle tax than private cars. This relationship is unsatisfactory. All these vehicles should be taxed uniformly under the new carbon dioxide related vehicle tax model as proposed above. The tax on light busses and light goods vehicles shall therefore in the long-run be increased to the level of private cars. As the road traffic register does not yet contain details of these vehicles’ emissions of carbon dioxide they must, however, during a transition period (up to the 31 December 2007) be taxed according to the weight related vehicle tax scale. Until then it is proposed that the vehicle tax for light busses and light goods vehicles is increased as a first stage by means of a percentage increment of 40 percent.

The increase in the tax levy for light busses and light goods vehicles is motivated by administrative reasons, as well as for reasons of fairness. In addition there are also environmental reasons for adjusting the tax level so that the tax levy for small busses and light goods vehicles is at least not lower than that for

SOU 2004:63

Summary

private cars. It can be assumed that an equivalent taxation will stop the re-registering of private cars to light goods vehicles for purely tax related reasons.

An environmentally-led vehicle tax reorganisation for heavy motor vehicles

With the aim partly of improving the competitive situation of the haulage industry, partly of increasing environmental management for heavy motor vehicles, we propose a special vehicle tax scale that is differentiated in accordance with the existing environmental (EURO)-classes.

Most heavy vehicles that fulfil stricter environmental demands are taxed at a rate that is in principle reduced to the EU's minimum levels. The differentiation is implemented in such a way that heavy vehicles (over 3.5 tonnes) that at least fulfil the most recent compulsory exhaust requirement that applies to new vehicles, are taxed at a lower rate than heavy vehicles that comply with a lower environmental class. In the first stage the higher environmental requirements are the equivalent of environmental class 2000 (or later). In order to receive a lower vehicle tax in the second stage requires environmental class 2005 (or later) and during the third stage environmental class 2008 (or later). By means of this structure, long-term control is built in that encourages the use of cleaner vehicles.

The proposal also makes it more profitable to choose a vehicle with a higher environmental class than is compulsory as the tax discount is then enjoyed for several years. It is also adjudged to increase the use of environmentally friendly vehicles due to the fact that there is a strengthening of the incentive to use clean vehicles that are already available, and to bring forward the purchase of new vehicles with a better environmental class. The significance of the vehicle tax for the haulage industry’s international competitiveness is certainly not that great. The proposal is nevertheless considered to facilitate competition by harmonising the Swedish vehicle tax for heavy vehicles that satisfy stricter environmental demands up to, in principle, the EU's minimum levels.

For the cleaner vehicles, the proposed environmentally-led vehicle tax also mitigates the effects of the SEK 0.50 (€≈0.055) per litre increase in diesel tax.

Summary

SOU 2004:63

The proposal also simplifies the tax scales by suggesting wider weight intervals, in line with the EU's minimum tax rates. This too means that many vehicles will be taxed at a reduced rate compared with today.

The reduced vehicle tax for heavy vehicles is financed within the framework of the commission’s other proposals on, among other things, increased diesel tax and increased vehicle tax for light busses and light goods vehicles.

Heavy vehicles with pneumatic suspension

The minimum tax rates for levying of vehicle tax for heavy goods vehicles that have been decided (directive 1999/62/EG) are differentiated through considerably lower tax for vehicles that have drive shafts with pneumatic suspension or other equivalent suspension, than for other vehicles. In some European countries the presence of pneumatic suspension is taken into account in vehicle taxation, in others it isn’t.

In general it can be stated that pneumatic suspension is positive in terms of wear. However, there is some uncertainty regarding the connection between pneumatic suspension and road wear. Differentiation of the vehicle tax scale for heavy goods vehicles in terms of the presence of pneumatic suspension would require more detailed knowledge of the significance of pneumatic suspension for reduced road wear. Against this background no tax differentiation is proposed with regard to this sort of suspension.

Kilometre tax

General

The commission has examined advantages and disadvantages of a possible kilometre tax in Sweden. During this task the commission has, among other things, studied the experiences that other European countries have had in conjunction with equivalent debates, and has received assistance with analyses of various kinds from several government authorities (the Swedish Environmental Protection Agency, the Swedish Institute for Transport and Communications Analysis and the Swedish National Road Administration). The commission’s conclusion is that, if the

SOU 2004:63

Summary

necessary conditions are met, Sweden should take further steps in developing a kilometre tax in Sweden.

The system’s formulation and an envisaged time schedule for its introduction

It is proposed that a kilometre tax – with certain exceptions – is levied for heavy goods vehicles, i.e. lorries with a total weight of over 3.5 tonnes, and that it covers the entire public road network (some private roads, such as forest motor roads and similar will be excluded). To guarantee the functioning of the system we propose that a comparatively simple system is introduced to start with and that this is subsequently expanded. The proposal should therefore be considered from two perspectives: the short and the long term.

In the short term the commission is of the opinion that the earliest date that the basis of a kilometre tax system can be introduced is from the start of 2008. By way of introduction, the tax should be differentiated solely on the basis of the vehicle’s properties (the vehicle combination’s total weight and environ- mental [EURO] class). The introduction should be seen as a stage towards a more effective transport policy with consideration taken to the road hauliers’ cost responsibilities and need for road traffic taxation that is competition-neutral.

In the slightly longer term, possibly from 2010, or as quickly as the system is deemed to be sufficiently stable, from the perspective of transport policy there is proper motivation to differentiate the kilometre tax between built-up areas/countryside, as there are very large differences in external marginal costs between the two. The possibilities of further increasing the complexity of the system should be subsequently examined. If additional adjustments can be implemented at low extra costs for the system, this is desirable from the points of view of transport and environmental policy.

The technical solution proposed is focused on certain functions and not on certain specific technical methods, but should allow for an increased complexity with respect to the differentiation of the tax.

The commission considers that it is of considerable importance that if possible, the introduction of a kilometre tax is speeded up. In this context an important signal might be a clarification of intention through a decision from the Swedish Parliament. When

Summary

SOU 2004:63

the kilometre tax is introduced, the current road charge (the Eurovignette charge) will be abolished. In conjunction with this, issues of compensation under the new state of affairs would also need to be discussed.

Some consequences of a kilometre tax

The introduction of a kilometre tax will result in greater competition neutrality between Swedish registered and foreign registered vehicles with respect to road taxation. In addition, a differentiation of the kilometre tax according to the vehicle’s respective environmental (EURO) class will involve a more accurate internalisation of the external costs than is the case today. In as much as the costs of road haulage will become higher than they are today, it is estimated that the kilometre tax will also stimulate other transport solutions, such as a greater use of rail and shipping for example. A kilometre tax does however entail higher administrative costs, in terms of levying the tax as well as for monitoring and control, than applies to the current road charge.

Legal review

New Road Traffic Taxation Act etc.

The commission proposes that the rules for vehicle tax and car-for- sale tax are combined into a joint Road Traffic Taxation Act for these kinds of taxes. The act is constructed in accordance with a modern structure with the aim of making the statute more accessible both for the individual and for the authorities, who have to apply it.

In addition to the purely technical review of the statute, we also propose improvements and modernisation of the procedure for levying the road traffic tax. As a contribution to this, we have tried to adapt the procedural rules principally in accordance with that which applies for other kinds of taxes.

Further, we address the issue of inserting the road traffic taxes into the tax account system as well as the issue of whether a special road traffic tax account should be introduced. The commission’s overall assessment of these forms of account is that the conditions for proposing a system such as this are not yet present. However,

SOU 2004:63

Summary

when a kilometre tax system is introduced the need for and advantages of a road traffic tax account will be greater than is the case with the current road traffic taxes.

Concerning the car-for-sale tax in particular

A car-for-sale license allows vehicles to be used that are deregistered or that are not in the road traffic register. This is of considerable significance for car dealers for example. Possession of a car-for-sale license is subject to tax (car-for-sale tax).

The commission has considered whether to discontinue the car- for-sale tax but found that there are reasons that argue for its retention. For example, it is currently the only functioning routine that acts as a basis for revoking car-for-sale licenses that are not used. However, some changes to the tax are proposed. Tax liability for light trailers, special purpose vehicles and tractors is discontinued. The tax rate for other vehicles liable for the car-for- sale tax is doubled in principle. Regulations pertaining to the car- for-sale tax are placed into the new Road Traffic Taxation Act.

Other issues related to the legal review

The commission would like to emphasize that there are grounds to undertake a more thorough review of the taxation of tractors and of so-called veteran vehicles than that which the commission has had the opportunity to carry out within the framework of the task that has now been completed.

Some additional road traffic tax issues

In addition to the proposals indicated above, that to a greater or lesser degree it was incumbent on us to investigate in accordance with the directive, during our work we have come into contact with other issues that are relevant within the area. As these are not within the remit of our directive, we are not submitting any concrete proposals here. However, we are bringing up the issues to be dealt with, partly so that the body to which the submissions are made will be able to express an opinion on them, partly so that in this way the issues are raised within the Cabinet Office and the

Summary

SOU 2004:63

Ministries and can thereby become the subject of further discussion. Among others, the following subjects are involved.

•Possibilities for a differentiated registration and sales tax,

•Preferential taxation of vehicles as an instrument of control (environmental/traffic safety),

•GNP recalculation (indexing) of the energy and carbon dioxide tax rates.

Consequences of the proposals

Budgetary consequences

Overall, the commission’s proposals are adjudged to produce a budgetary surplus for each one of the three years that follow their introduction. This is shown by table 1 (Swedish krona) and table 2 (euro) below. The calculations only take into account the first stage of, partly the proposed tax increases on diesel (SEK 0.50 [€≈0.055] per litre), partly the proposed carbon dioxide differentiated tax for light vehicles. If the second stage follows within these three years, new calculations will have to be carried out based on, among other things, the size of the tax increases. If a kilometre tax – contrary to expectation – is introduced in advance of the time schedule, this too will have a considerable effect on the calculations. All in all, this means that the budgetary consequences that are indicated in the table are those that can be calculated on the basis of the commission’s immediate proposals.

SOU 2004:63

Summary

Table 1. Periodized net effects for the public sector 2005–2007 and permanent net effects, billions of Swedish krona

	From
	1/10			Permanent
	2005	2006	2007	net effect
Environmental differentiation of the vehicle tax for all heavy vehicles	-0.02	-0.10	-0.06	-0.08
Wider weight intervals for all heavy vehicles	-0.01	-0.03	-0.03	-0.03
40 % increase in the vehicle tax for light goods vehicles and light busses	0.02	0.10	0.10	0.10

Increase in the tax on diesel for hauliers (SEK 0.50 per litre)	0.30	1.20	1.20	1.09
Carbon dioxide differentiated vehicle tax for new diesel driven light vehicles	0.00	-0.03	-0.05	-0.30
30 % higher vehicle tax for petrol vehicles of model year 1988 and earlier	0.06	0.20	0.14	0.01

10 % lower vehicle tax for diesel driven light vehicles of model year 1989-	-0.02	-0.10	-0.09	-0.02
2005	-0.02	-0.10	-0.09	-0.02
2005
Unitary tax for motorcycles, SEK 360	0.01	0.04	0.04	0.04
Discontinuation of vehicle tax for trailers with a total weight of max. 750 kg	0.00	-0.01	-0.01	-0.01

Unitary tax for trailers with a total weight 751–2,000 kg, SEK 360	0.03	0.12	0.12	0.12
Discontinued vehicle tax subsidy for private cars in countryside	0.02	0.09	0.09	0.09
Increase in car-for-sale tax	0.00	0.01	0.01	0.01

Changed limit amounts in various respects, interest effects	0.00	0.01	0.01	0.00

Total:	0.39	1.50	1.47	1.02

Summary

SOU 2004:63

Table 2. Periodized net effects for the public sector 2005–2007 and permanent net effects, millions of euro

	From
	1/10			Permanent
	2005	2006	2007	net effect
Environmental differentiation of the vehicle tax for all heavy vehicles	-2	-11	-7	-9
Wider weight intervals for all heavy vehicles	-1	-3	-3	-3
40 % increase in the vehicle tax for light goods vehicles and light busses	2	11	11	11

Increase in the tax on diesel for hauliers (€≈0.055 per litre)	33	132	132	120
Carbon dioxide differentiated vehicle tax for new diesel driven light vehicles	0	-3	-6	-33
30 % higher vehicle tax for petrol vehicles of model year 1988 and earlier	7	22	15	1

10 % lower vehicle tax for diesel driven light vehicles of model year 1989-	-2	-11	-10	-2
2005	-2	-11	-10	-2
2005
Unitary tax for motorcycles, €≈40	1	4	4	4
Discontinuation of vehicle tax for trailers with a total weight of max. 750 kg	0	-1	-1	-1

Unitary tax for trailers with a total weight 751–2,000 kg, €≈40	3	13	13	13
Discontinued vehicle tax subsidy for private cars in countryside	2	10	10	10
Increase in car-for-sale tax	0	1	1	1

Changed limit amounts in various respects, interest effects	0	1	1	0

Total:	43	165	162	112

Some other consequences

It is assumed that the combination of increased motor fuel costs (through increased diesel tax) and a carbon dioxide related vehicle tax for light vehicles, along with an environmentally related vehicle tax for heavy vehicles will have positive effects for the environment. Additionally, the proposals may have certain indirect effects for traffic safety, as the combined management measures lead away from older (and as a rule less roadworthy) vehicles.

The proposal to put the taxation of light busses and light goods vehicles on an equal footing with that of private cars in the long run can be expected to reduce tax evasion through the reregistering of vehicles between the different categories. It can also be expected

SOU 2004:63

Summary

to have positive effects for police traffic surveillance with regard to these particular vehicles.

The consequences for small companies, in terms of operating preconditions, competitiveness or conditions in general in relation to those of larger companies, of the proposed changes to the vehicle tax for heavy vehicles are not clear-cut.

Contractors who use light vehicles receive a somewhat higher tax. The increase in vehicle tax for light busses and light goods vehicles will be some SEK 600 (€≈66) per vehicle per year. For some vehicles the increase will however not be more than a few hundred Swedish krona. It should be noted that these small businesses are exposed to international competitive pressures to a lesser extent than businesses that operate heavy vehicles.

Entry into force

It should be possible for the changes proposed by the Commission to enter into force on the 1st October 2005.

Förkortningar och ordförklaringar

ACEA	European Automobile Manufacturers
	Association
ASECAP	l’Association Européenne des Autoroutes
	à Peage
ASEK	Arbetsgruppen för samhällsekonomiska
	analyser
bet.	betänkande
CEN	Conseil Européen pour la Normalisation –
	Den europeiska standardiseringsorganisa-
	tionen
CESARE III	Common Electronic Fee Collection
	System for an ASECAP Road Tolling
	European System
CO2	Kemisk beteckning för koldioxid
CoC	Certificate of Conformity
dir.	kommittédirektiv
Ds	departementsserien
DSRC	Dedicated Short Range Communications
ECMT	The European Conference of Ministers of
	Transport
EEG	Europeiska ekonomiska gemenskapen
EES	Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
EEV	Enhanced Environmental Friendly Vehicle
EFC	Electronic Fee Collection
EG	Europeiska gemenskaperna
	53

Förkortningar och ordförklaringar SOU 2004:63

EGT	Europeiska gemenskapernas officiella
	tidning (t.o.m. 2003-01-31)
Emission	Utsläpp
EU	Europeiska unionen
Euro NCAP	European New Car Assessment Program
EUT	Europeiska unionens officiella tidning
	(fr.o.m. 2003-02-01)
FiU	Finansutskottet
GNSS	Global Navigation Satellite System
GPS	Global Positioning System
IETF	The Internet Engineering Task Force
Internaliseringsgrad	Infrastrukturavgifter och skatter för
	godstrafiken jämförs med de beräknade
	marginalkostnaderna. På så sätt erhålles ett
	mått på ”internaliseringsgraden” för olika
	typer av transporter.
ISA	Intelligent Stöd för Anpassning av
	hastighet
JAMA	Japan Automobile Manufacturers
	Association
KAMA	Korean Automobile Manufacturers
	Association
KMDB	Kilometerskattedatabasen
Körcykel	Tillämpat körmönster för att återspegla
	verklig trafik
LSVA	Leistungsabhängige Schwerverkehrsabgabe
LPG	Liquefied Petroleum Gas
LRUC	The Lorry Road-User Charge
MIS	Minimum Interoperability Specification
MJU	Miljö- och jordbruksutskottet
MRF	Motorbranschens Riksförbund
MTC	Motortestcenter
NJA	Nytt Juridiskt Arkiv, avdelning I
NVDB	Nationella vägdatabasen
54

SOU 2004:63 Förkortningar och ordförklaringar

NOx	Kemisk beteckning för kväveoxider.
OBD	On Board Diagnostic system
OBU	On Board Unit
prop.	regeringens proposition
rskr.	riksdagens skrivelse
RÅ	Regeringsrättens årsbok
SFS	svensk författningssamling
SIKA	Statens institut för kommunikationsanalys
SkU	Skatteutskottet
SOU	statens offentliga utredningar
SUV	Sport Utility Vehicle
SÅ	Sveriges Åkeriföretag (tidigare Svenska
	åkeriförbundet)
T&E	European Federation for Transport and
	Environment
TLS	Transport Layer Security
TSVFS	Trafiksäkerhetsverkets författningssamling
TU	Trafikutskottet
Typgodkännande	Generellt godkännande av en viss produkt,
	utförande eller metod, utfärdat av behörig
	myndighet eller i särskild ordning utsett
	annat organ.
VERA2	Video Enforcement For Road Authorities
VTI	Väg- och transportforskningsinstitutet
VVFS	Vägverkets författningssamling

Författningsförslag

1 Förslag till vägtrafikskattelag

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Vägtrafikskatt i form av fordonsskatt och saluvagnsskatt skall betalas till staten enligt denna lag.

Lagen gäller inte fordon som omfattas av lagen (0000:000) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt.

Beslutande myndigheter

2 § Grundläggande beslut om vägtrafikskatt fattas av Vägverket enligt 4 kap. 1 §. Verket beslutar också om dröjsmålsavgift. Övriga beslut enligt denna lag fattas av Skatteverket.

Vägverket skall även sköta uppbörden av skatt, avgifter och ränta enligt denna lag.

Definitioner och hänvisningar till andra lagar

3 § I denna lag har nedan angivna begrepp följande betydelse.

1. Bussar delas in i lätta bussar och tunga bussar. Därvid avses med

a) lätta bussar sådana bussar som har en totalvikt av högst 3,5 ton, och med

b) tunga bussar sådana bussar som har en totalvikt över 3,5 ton.

totalvikten, dock högst den bruttovikt som fordonet får föras med på vägar som tillhör bärighetsklass 1

den del av fordonets totalvikt som vilar på dess fasta axel eller fasta axlar, dock högst den bruttovikt som fordonet får föras med på vägar som tillhör bärighetsklass 1.

Författningsförslag

SOU 2004:63

Övriga fordonsbegrepp samt viktbegreppen har samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.

2.Med bärighetsklass avses indelning av vägar efter tillåtet axel-, boggi- och trippelaxeltryck samt tillåten bruttovikt.

3.Med dieselolja avses de produkter för vilka skatt skall betalas enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 lagen (1994:1776) om skatt på energi.

4.Med räddningstjänst avses detsamma som i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor samt motsvarande verksamhet som bedrivs av annan än staten eller kommunerna.

4 § Med skatteår avses

1.i fråga om fordonsskatt, tolv på varandra följande kalender- månader, och

2.i fråga om saluvagnsskatt, kalenderåret.

Med skatteperiod avses fyra på varandra följande kalender- månader.

5 § Med modellår avses den uppgift i vägtrafikregistret som anger ett fordons årsmodell eller, om sådan uppgift saknas, tillverk- ningsår. Om båda uppgifterna saknas i registret avses med modellår det år under vilket fordonet första gången togs i bruk.

6 § Med ett fordons specifika koldioxidutsläpp avses den uppgift om ett fordons utsläpp av koldioxid som framgår av vägtrafik- registret.

7 § Med skattevikt avses den vikt efter vilken fordonsskatten för vissa fordon skall beräknas. Skattevikten är för

1. traktorer och motorred- tjänstevikten skap,

2. tunga bussar, tunga last- bilar, tunga terrängvagnar eller andra släpvagnar än påhängs- vagnar,

3. påhängsvagnar

SOU 2004:63

Författningsförslag

Om en tung buss, tung lastbil, tung terrängvagn eller släpvagn förses med två eller flera olika karosserier, beräknas skattevikten efter det karosseri som ger den högsta totalvikten för fordonet. I fråga om lastbilar som kan förses med en anordning för påhängs- vagn beräknas dock skattevikten efter fordonets totalvikt med en sådan anordning.

8 § Vad som sägs i 4–9 kap. om vägtrafikskatt, med undantag för 7 kap. 1 §, gäller även särskild avgift, ränta och dröjsmålsavgift.

9 § Bestämmelserna i 10 kap. 27 §, 14 kap. samt 23 kap. 2 § skatte- betalningslagen (1997:483) om föreläggande, utredning i skatte- ärenden och vite skall tillämpas vid kontroll av skatt enligt denna lag.

10 § Traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar delas in i skatteklasser på det sätt som framgår av 2 kap. 12–14 §§.

2 kap. Fordonsskatt

Skatteplikt

1 § Följande fordon är, om annat inte följer av 2 §, skattepliktiga om de är eller bör vara registrerade i vägtrafikregistret och inte är avställda eller endast tillfälligt registrerade, nämligen

1.motorcyklar,

2.personbilar,

3.bussar,

4.lastbilar,

5.traktorer,

6.motorredskap,

7.tunga terrängvagnar, och

8.släpvagnar.

Undantag från skatteplikt

2 § Följande fordon, vars ålder, beräknad som skillnaden mellan modellåret enligt uppgift i vägtrafikregistret och innevarande kalenderår, är trettio år eller äldre, är inte skattepliktiga, nämligen

1. motorcyklar,

Författningsförslag

SOU 2004:63

2.personbilar och bussar som inte används i yrkesmässig trafik som avses i yrkestrafiklagen (1998:490), eller

3.lastbilar som inte är vägavgiftspliktiga enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon.

Skattepliktiga är inte heller

1.traktorer, motorredskap eller tunga terrängvagnar som hör till skatteklass 2 enligt 14 §,

2.släpvagnar som dras endast av tunga terrängvagnar som hör till skatteklass 2 eller av motorredskap som inte hör till skatteklass 1,

3.påhängsvagnar med en skattevikt över 3 ton om de dras uteslutande av bilar som kan drivas med dieselolja eller av sådana traktorer som avses i 13 § 5,

4.släpvagnar med en skattevikt av högst 750 kilogram, eller

5.fordon som enligt 3 § har medgivits befrielse från skatteplikt.

3 § Skatteverket skall efter ansökan medge befrielse från skatte- plikten för fordon som används uteslutande eller så gott som uteslutande vid räddningstjänst. Befrielse får dock inte medges för personbilar och inte heller för sådana bussar eller för sådana last- bilar med skåpkarosseri som har en skattevikt av högst 3 ton.

Skattskyldighet

4 § Skattskyldig för ett visst fordon är ägaren av fordonet. Som ägare av ett fordon anses

1.den som är antecknad i vägtrafikregistret som ägare, eller

2.den som bör vara antecknad som ägare, om denne är någon annan än den som avses i 1.

Närmare bestämmelser om vem som skall betala skatten finns i 6 kap. 2 §.

Skattens storlek

5 § Fordonsskatten skall betalas för varje fordon för ett skatteår eller, om skatten för ett fordon överstiger 7 200 kronor för ett helt år, för en skatteperiod.

För en skatteperiod uppgår skatten till en tredjedel av skatten för ett helt år.

SOU 2004:63

Författningsförslag

Motorcyklar

6 § För motorcyklar tas fordonsskatten ut med 360 kronor för ett skatteår.

Personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar

7 § Fordonsskatten tas ut med ett grundbelopp och i förekom- mande fall ett koldioxidbelopp för personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar, som

1.enligt uppgift i vägtrafikregistret är av modellår 2006 eller senare, eller

2.är av tidigare modellår än av modellår 2006 men uppfyller kraven för miljöklass 2005, El eller Hybrid enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen.

Grundbeloppet uppgår för ett skatteår till 360 kronor. Koldioxidbeloppet beror av fordonets specifika koldioxidutsläpp och uppgår för ett skatteår till 12 kronor per gram koldioxid som fordonet släpper ut per kilometer utöver 100 gram.

För fordon som kan drivas med dieselolja skall det enligt andra stycket beräknade skattebeloppet multipliceras med en miljö- och bränslefaktor om 3,5.

8 § För andra personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar än de som avses i 7 § framgår fordonsskattens storlek för ett skatteår av bilagan till lagen (0000:000) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt.

Övriga skattepliktiga fordon

9 § För följande fordon framgår fordonsskattens storlek för ett skatteår av bilaga 1 till denna lag.

1.Sådana tunga bussar och tunga lastbilar som inte uppfyller kraven för miljöklass 2005 eller högre ställda krav enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motor- bränslen.

2.Traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar.

3.Släpvagnar.

För sådana tunga bussar och tunga lastbilar som uppfyller kraven för miljöklass 2005 eller högre ställda krav enligt bilaga 1 till lagen

Författningsförslag

SOU 2004:63

om motorfordons avgasrening och motorbränslen framgår fordonsskattens storlek för ett skatteår av bilaga 2 till denna lag.

I fråga om traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar finns kompletterande bestämmelser i 15–17 §§.

Skattens storlek för en del av ett skatteår eller en skatteperiod

10 § Om ett fordon är skattepliktigt under endast en del av ett skatteår eller en skatteperiod, tas fordonsskatt ut för den tid då fordonet är skattepliktigt. Om skatteplikt föreligger under en del av en kalendermånad, tas dock skatt ut för hela månaden, om inte något annat följer av andra stycket.

I fråga om fordon för vilka fordonsskatten uppgår till minst 10 000 kronor för ett helt skatteår tas skatt ut för dag beträffande den månad under vilken skatteplikten första gången inträder för fordonet eller skatteplikten upphör av annan anledning än avställ- ning. Om ett sådant fordon har varit avställt och avställningstiden har omfattat minst 15 dagar eller om fordonet har gått över till en ny ägare under avställningstiden, tas skatt ut för dag under den månad då avställningen började eller upphörde.

För en kalendermånad utgör fordonsskatten en tolftedel och för en dag 1/360 av skatten för ett helt år.

Skattens storlek när ett fordons beskaffenhet eller användning ändras

11 § Om ett fordons beskaffenhet ändras så att fordonsskatt skall tas ut med ett högre belopp än tidigare, tas den högre skatten ut från och med den kalendermånad under vilken registreringsbesikt- ning i anledning av ändringen skedde eller senast skulle ha skett. Om ändringen medför att fordonsskatt skall tas ut med ett lägre belopp än tidigare, tas den lägre skatten ut från och med kalendermånaden efter den under vilken registreringsbesiktning i anledning av ändringen skedde.

Om ett fordons användning ändras så att fordonsskatt skall tas ut med ett högre belopp än tidigare, tas den högre skatten ut från och med den kalendermånad då ändringen skedde. Om ändringen medför att fordonsskatt skall tas ut med ett lägre belopp än tidigare, tas den lägre skatten ut från och med kalendermånaden efter den då ändringen skedde.

SOU 2004:63

Författningsförslag

Särskilt om beskattningen av traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar

Indelning i skatteklasser

12 § Traktorer, vissa motorredskap samt tunga terrängvagnar delas i skattehänseende in i två klasser, skatteklass 1 och skatteklass 2.

13 § Till skatteklass 1 hör

1.en traktor som har en tjänstevikt över 2 ton och som används för transport på andra vägar än enskilda, om inte något annat följer av bestämmelserna i 14 §,

2.ett motorredskap som har en tjänstevikt över 2 ton och som används för transport av gods på andra vägar än enskilda, om transporterna inte är begränsade till sådana som anges i 14 §,

3.en tung terrängvagn som används för transport av gods på andra vägar än enskilda, om transporterna inte är begränsade till sådana som anges i 14 § första stycket 1, 2 a, b eller 2 d,

4.en till traktor eller till motorredskap klass II ombyggd bil, och

5.en traktor som är särskilt konstruerad för att användas för på- och avlastning av påhängsvagnar inom hamn- och terminalområden eller andra liknande områden.

14 § Till skatteklass 2 hör en sådan traktor som avses i 13 § 1, om traktorn

1.uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av produkter från eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske, under förutsättning, när det gäller skogsbruk, att lasten sammanlagt inte överstiger 15 ton, eller

2.används endast för transporter som är begränsade till

a)transport av endast traktorn med förare,

b)godstransport vid passage över en väg,

c)transport av gods som är lastat på traktorn,

d)transport vid färd till eller från en arbetsplats, ett försäljningsställe eller dylikt av redskap som skall drivas med traktorn eller av sådant gods som behövs för driften av traktorn eller redskapet eller som behövs för dess förare.

Till skatteklass 2 hör också

1. en traktor eller en tung terrängvagn som inte hör till skatteklass 1, och

Författningsförslag SOU 2004:63

2. ett motorredskap som, utan att höra till skatteklass 1 enligt 13 § 4, har en tjänstevikt som inte överstiger 2 ton.

Skattens storlek i vissa fall

15 § Om en traktor som hör till skatteklass 1 används för att dra påhängsvagnar som inte är registrerade här i landet, tas fordons- skatt ut med två gånger det belopp som annars skulle ha tagits ut för traktorn. Motsvarande gäller ett motorredskap som hör till skatteklass 1, varvid skatten skall tas ut på det sätt som framgår av C 2 i bilaga 1 till denna lag.

Vad som sägs i första stycket gäller inte traktorer som avses i 13 § 5.

16 § Om en traktor som hör till skatteklass 2 tillfälligt skall användas på sådant sätt att den hör till skatteklass 1, skall fordonsskatten tas ut på det sätt som framgår av C 1 i bilaga 1 till denna lag. Motsvarande gäller i fråga om en tung terrängvagn som hör till skatteklass 2, varvid skatten skall tas ut på det sätt som framgår av C 3 i bilaga 1 till denna lag.

Fordonsskatten enligt första stycket skall vid varje tillfälle betalas för en tidsperiod om 15 dagar. För den tid fordonsskatt har betalats får traktorn eller den tunga terrängvagnen användas som om den hör till skatteklass 1.

17 § Ett motorredskap som inte hör till skatteklass 1 eller skatte- klass 2 beskattas på det sätt som framgår av C 2 i bilaga 1 till denna lag.

Nedsättning av eller befrielse från fordonsskatt i vissa fall

18 § Skatteverket får efter ansökan medge nedsättning av eller befrielse från fordonsskatt i fråga om fordon som

1.uteslutande skall användas på sådana öar som saknar bro- eller färjeförbindelser samt helt eller nästan helt saknar vägar som bekostas av allmänna medel, eller

2.varaktigt har förts ut ur Sverige.

Ett medgivande enligt första stycket 2 får avse skatt för tid efter det att fordonet har registrerats i ett annat land eller för tid under

SOU 2004:63

Författningsförslag

vilken skatt eller avgift för trafik med eller innehav av fordonet har tagits ut även i ett annat land än Sverige.

19 § Skatteverket får självmant eller efter ansökan även i övrigt, om det finns synnerliga skäl, medge nedsättning av eller befrielse från fordonsskatt.

20 § Ett medgivande enligt 18 eller 19 § får förenas med särskilda villkor och får avse även särskild avgift, ränta och dröjsmålsavgift som belöper på sådan skatt som omfattas av befrielse eller nedsättning.

3 kap. Saluvagnsskatt

Skatteplikt

1 § Motorcyklar och bilar samt släpvagnar med skattevikt över 750 kilogram är skattepliktiga för saluvagnsskatt om de får användas med stöd av en saluvagnslicens som har meddelats enligt lagen (2001:558) om vägtrafikregister.

Skattskyldighet

2 § Skattskyldig är den för vilken saluvagnslicensen gäller.

Skattens storlek

3 § Saluvagnsskatt skall för ett helt skatteår betalas för det antal fordon av varje slag som den skattskyldige samtidigt önskar använda med stöd av licensen. Skatten per fordon uppgår för ett helt skatteår till

1.360 kronor för motorcyklar,

2.1 500 kronor för bilar, och

3.420 kronor för släpvagnar.

4 § Om skatteplikt föreligger under endast en del av ett skatteår tas saluvagnsskatt ut för den del av året som återstår när skatte- plikten inträder. Om skatteplikt föreligger under en del av en kalendermånad, tas dock skatt ut för hela månaden.

Författningsförslag

SOU 2004:63

4 kap. Beskattningsbeslut

Grundläggande beslut om vägtrafikskatt

1 § Vägtrafikskatt skall beslutas av Vägverket genom automati- serad behandling med stöd av uppgifter i vägtrafikregistret.

Om skatt som har beslutats enligt första stycket har blivit uppenbart oriktig på grund av misstag vid den automatiserade behandlingen, skall den myndighet som har utfört behandlingen rätta beslutet.

Beslut som kan omprövas

2 § Skatteverket skall ompröva ett beslut i en fråga som kan ha betydelse för betalning eller återbetalning av vägtrafikskatt, om den skattskyldige begär det eller om det finns andra skäl för det.

Att omprövning skall ske även när den skattskyldige överklagar ett beslut följer av 8 kap. 5 §.

Om något beslut i en fråga enligt denna lag inte har fattats, får Skatteverket besluta i frågan på det sätt och inom den tid som gäller för omprövning.

3 § Om en fråga som avses i 2 § har avgjorts av en allmän förvalt- ningsdomstol, får Skatteverket inte ompröva frågan.

Trots bestämmelsen i första stycket får en fråga som har avgjorts av en länsrätt eller kammarrätt genom beslut som har fått laga kraft omprövas, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrättsavgörande som har meddelats efter beslutet.

Omprövning på initiativ av den skattskyldige

4 § En begäran om omprövning skall, om inte något annat följer av tredje stycket, ha kommit in till Skatteverket senast tredje året efter utgången av det kalenderår under vilket skatteåret eller skatte- perioden har gått ut.

Även efter den tid som anges i första stycket får omprövning begäras av ett beslut som är till den skattskyldiges nackdel, om den skattskyldige gör sannolikt att han eller hon inte inom två månader före utgången av denna tid har fått kännedom om beslutet eller om ett skattebesked eller en annan handling som innehåller uppgift om

SOU 2004:63

Författningsförslag

vad som skall betalas. Begäran skall ha kommit in inom två månader från den dag då den skattskyldige fick sådan kännedom.

Om den skattskyldige vill begära omprövning av ett beslut enligt 1 § på den grunden att fordonet före den tidpunkt som är avgörande för skattskyldigheten har gått över till en ny ägare, skall framställningen göras hos Skatteverket senast två månader efter den dag då skatten senast skulle ha betalats. Om den skattskyldige har fått ett krav på skatten först sedan den skulle ha betalats, räknas dock tiden från mottagningsdagen.

Omprövning på initiativ av Skatteverket

5 § Om Skatteverket självmant omprövar ett beslut, får ett omprövningsbeslut som är till fördel för den skattskyldige meddelas senast tredje året efter utgången av det kalenderår under vilket skatteåret eller skatteperioden har gått ut.

Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter denna tid, om det av material som är tillgängligt för Skatteverket framgår att ett beskattningsbeslut är felaktigt.

Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige får inte meddelas senare än under andra året efter utgången av det kalenderår under vilket skatteåret har gått ut, utom i de fall som avses i 7 §.

Efterbeskattning

Förutsättningar för efterbeskattning

6 § Skatteverket får meddela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige efter utgången av den tid som anges i 5 § under de förutsättningar och på det sätt som anges i 7–9 §§ (efterbeskattning).

7 § Efterbeskattning får ske, om ett beskattningsbeslut har blivit felaktigt eller inte har fattats på grund av att den skattskyldige

1.har använt ett fordon i strid mot vad som är föreskrivet om registrering och avställning av fordon,

2.inte har lämnat föreskriven anmälan till registreringsmyndig- heten,

Författningsförslag

SOU 2004:63

3.har lämnat någon oriktig uppgift i en anmälan eller en ansökan till registreringsmyndigheten eller Skatteverket eller annars under förfarandet till ledning för beskattningen,

4.inte har registreringsbesiktigat fordonet i föreskriven ordning efter en sådan ändring som avses i 2 kap. 11 §, eller

5.har lämnat någon oriktig uppgift i ett mål vid domstol om betalning eller återbetalning av vägtrafikskatt.

En uppgift skall anses vara oriktig, om det klart framgår att den är felaktig eller att den skattskyldige har utelämnat en uppgift till ledning för beskattningen som han eller hon har varit skyldig att lämna. En uppgift skall dock inte anses vara oriktig, om uppgiften tillsammans med övriga lämnade uppgifter utgör tillräckligt under- lag för ett riktigt beslut. En uppgift skall inte heller anses vara oriktig, om uppgiften är så orimlig att den uppenbart inte kan läggas till grund för ett beslut.

8 § Efterbeskattning får inte ske, om det skattebelopp som den avser är att anse som ringa eller om det med hänsyn till omständig- heterna skulle framstå som uppenbart oskäligt. Om prövningen beträffande fordonsskatt avser flera skatteperioder för samma skatteår, skall frågan om skattebeloppet är att anse som ringa bedömas med hänsyn till det sammanlagda beloppet för perioderna.

Tidsfrister för efterbeskattning

9 § Skatteverkets beslut om efterbeskattning skall, om inte något annat följer av andra eller tredje stycket, meddelas senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket skatteåret eller skatteperioden har gått ut.

Beslut om efterbeskattning på grund av en oriktig uppgift i ett omprövningsärende eller i ett mål om betalning eller återbetalning av vägtrafikskatt får meddelas efter den tid som anges i första stycket men senast ett år från utgången av den månad då Skatteverkets eller domstolens beslut i ärendet eller målet har fått laga kraft.

Vid efterbeskattning gäller i övrigt bestämmelserna i 21 kap. 17– 20 §§ skattebetalningslagen (1997:483). Om den skattskyldige har avlidit, skall efterbeskattningen påföras dödsboet.

SOU 2004:63

Författningsförslag

Gemensam bestämmelse om beskattningsbeslut

10 § Om vägtrafikskatten inte kan bestämmas tillförlitligt med ledning av uppgifter i vägtrafikregistret eller med stöd av en verkställd utredning, skall den beräknas efter skälig grund.

5 kap. Särskild avgift

1 § En särskild avgift skall tas ut av den skattskyldige om det i samband med ett omprövningsbeslut av fordonsskatt föreligger någon sådan grund för efterbeskattning som avses i 4 kap. 7 §.

Avgiften skall tas ut för varje fordon och för varje tillfälle som någon sådan grund föreligger.

2 § Avgiften uppgår för motorcyklar, personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar till 1 000 kronor.

För annat skattepliktigt fordon beräknas avgiften på följande sätt.

Skattevikt, kilogram		Avgift, kronor
	0– 3 500	1 000
3	501–10 000	2 000
10	001–15 000	3 000
15	001–20 000	4 000
20	001–	5 000

Om avgift skall tas ut av den som tidigare under de senaste 12 månaderna har påförts avgift enligt 1 §, skall beloppet bestämmas till en och en halv gånger det som följer av första eller andra stycket.

3 § Om det finns särskilda skäl, skall Skatteverket medge nedsätt- ning av eller befrielse från avgiften.

Författningsförslag

SOU 2004:63

6 kap. Betalning av vägtrafikskatt

Hur vägtrafikskatten skall betalas

1 § Skatten skall betalas genom att sättas in på ett särskilt konto. Betalningen anses ha skett den dag då den har bokförts på

kontot.

Vem som skall betala, betalningstider

Fordonsskatt

2 § Om inte något annat följer av andra eller tredje stycket, skall fordonsskatten betalas av den som är skattskyldig för fordonet vid ingången av den månad under vilken skatten enligt 3 § skall betalas eller skulle ha betalats.

När ett fordon blir skattepliktigt skall fordonsskatten betalas av den som var skattskyldig när skatteplikten inträdde. Om en sådan ändring som avses i 2 kap. 11 § sker, skall fordonsskatten betalas av den som var skattskyldig när registreringsbesiktning i anledning av ändringen skedde eller senast skulle ha skett eller, i fråga om ändrad användning av fordonet, när användningen ändrades.

Fordonsskatt som fastställs genom ett beslut om efterbeskatt- ning skall betalas av den som var skattskyldig under den tid skatten avser.

3 § Fordonsskatten för ett skatteår eller en skatteperiod skall betalas under månaden före ingången av skatteåret eller skatte- perioden (uppbördsmånaden).

Om fordonet har blivit skattepliktigt efter ingången av upp- bördsmånaden, skall fordonsskatten betalas senast tre veckor efter det att skatteplikten inträdde.

Om fordonsskatt i de fall som avses i andra stycket skall betalas för högst en kalendermånad under skatteåret eller skatteperioden, skall fordonsskatt för närmast följande skatteår eller skatteperiod betalas samtidigt.

4 § Om skatten enligt 2 kap. 11 § skall tas ut med ett högre belopp än tidigare, skall skatten betalas

1. vid ändring av fordonets beskaffenhet, senast tre veckor efter utgången av den kalendermånad under vilken registreringsbesikt- ningen skedde eller senast skulle ha skett,

SOU 2004:63

Författningsförslag

2. vid ändring av fordonets användning, senast tre veckor efter den dag då ändringen skedde.

5 § Tillkommande fordonsskatt enligt 13 § skall betalas senast en månad efter det att skatteändringen har trätt i kraft.

Saluvagnsskatt

6 § Saluvagnsskatt skall betalas senast tre veckor efter det att salu- vagnslicens har meddelats.

Om skattskyldighet föreligger vid ingången av december månad skall skatten betalas före ingången av det skatteår som skatten avser.

Gemensam bestämmelse om betalningstider

7 § Vägtrafikskatt som har fastställts enligt 4 kap. 2 eller 6 § samt särskild avgift som har beslutats enligt 5 kap. 3 § skall betalas inom den tid som Skatteverket bestämmer.

Anstånd

Anstånd vid omprövning eller överklagande

8 § Skatteverket får bevilja anstånd med att betala vägtrafikskatt om

1.den skattskyldige har begärt omprövning av eller har över- klagat ett beskattningsbeslut och det är tveksamt om betalnings- skyldighet kommer att föreligga, eller

2.det i andra fall kan antas att den skattskyldige kommer att helt eller delvis bli befriad från skatten.

Bestämmelserna i 19 kap. 6 § första och tredje styckena skatte- betalningslagen (1997:483) om kostnadsränta skall då tillämpas.

Anståndstiden får bestämmas till längst tre månader efter den dag då beslut fattades med anledning av begäran om befrielse eller omprövning eller med anledning av överklagandet.

9 § Även om förutsättningarna i 8 § inte är uppfyllda skall Skatteverket efter ansökan av den skattskyldige bevilja anstånd med

Författningsförslag

SOU 2004:63

betalning av den särskilda avgiften, om den skattskyldige har begärt omprövning av eller till länsrätten överklagat beslutet om särskild avgift eller beslutet i den fråga som har föranlett den särskilda avgiften. Detta gäller dock inte vid begäran om omprövning, om den skattskyldige tidigare har beviljats anstånd med betalningen av den särskilda avgiften enligt denna paragraf i avvaktan på Skatteverkets omprövning avseende samma fråga.

Anståndstiden skall bestämmas till dess att Skatteverket har meddelat beslut i omprövningsärendet eller längst tre månader efter dagen för detta beslut eller, vid överklagande till länsrätten, till dess att länsrätten har meddelat beslut med anledning av överklagandet eller längst tre månader efter dagen för detta beslut.

Anstånd i övriga fall

10 § Om det finns synnerliga skäl, får Skatteverket bevilja anstånd med inbetalning av vägtrafikskatt även i andra fall eller på annat sätt än som avses i 8 och 9 §§.

Gemensamma bestämmelser om anstånd

11 § En ansökan om anstånd med inbetalning av skatt skall ges in till Skatteverket.

12 § Om den skattskyldiges ekonomiska förhållanden har förändrats väsentligt sedan anstånd beviljats eller om det finns andra särskilda skäl, får beslutet om anstånd omprövas.

Återbetalning samt betalning av tillkommande skatt i vissa fall

13 § Om skatteplikten för fordonsskatt för ett fordon upphör under tid för vilken skatt har betalats, återbetalas den över- skjutande skatten till den som var skattskyldig när skatteplikten upphörde.

Om skatten i fall som avses i 2 kap. 11 § sänks, återbetalas den överskjutande skatten till den som var skattskyldig när registre- ringsbesiktning i anledning av ändringen skedde eller, om sänk- ningen beror av ändrad användning, när användningen ändrades.

SOU 2004:63

Författningsförslag

Om skatteplikt för saluvagnsskatt upphör under tid för vilken skatt har betalats, återbetalas efter ansökan överskjutande belopp till den skattskyldige sedan utlämnad saluvagnsskylt har återställts.

14 § Om fordonsskatten för ett fordon på grund av ändring i denna lag skall tas ut med ett annat belopp än tidigare och fordons- skatt har beslutats för tiden efter ikraftträdandet enligt äldre bestämmelser, skall tillkommande skattebelopp betalas för tiden från och med dagen för ändringen till utgången av skatteåret eller, om fordonsskatt har beslutats för en skatteperiod, till utgången av skatteperioden. För samma tid skall överskjutande skattebelopp som har betalats återbetalas.

Den som är skattskyldig vid ikraftträdandet av lagändringen skall betala tillkommande skattebelopp och är berättigad till återbetalning av överskjutande skattebelopp.

15 § Skattebelopp enligt 14 § som understiger 100 kronor behöver inte betalas och återbetalas inte heller.

16 § Om en lastbil eller en släpvagn har transporterats på järnväg inom Sverige får Skatteverket, efter ansökan, medge att hela eller halva den fordonsskatt som har betalats för fordonet för det skatteår då transporten har ägt rum återbetalas.

Skatten återbetalas

1.helt, om fordonet har transporterats på järnväg sammanlagt minst 120 dygn under skatteåret,

2.med hälften, om fordonet har transporterats på järnväg under minst 60 dygn men mindre än 120 dygn.

17 § Berättigad till återbetalning enligt 16 § är den som är skattskyldig för fordonet vid utgången av skatteåret eller, om skatteplikten för fordonet har upphört dessförinnan av annan anledning än avställning, den som då var skattskyldig för fordonet.

Ansökan om återbetalning prövas endast om den har kommit in till Skatteverket inom fyra månader efter skatteårets utgång. För Skatteverkets beslut tillämpas 4 kap. 2 §.

18 § Om vägtrafikskatt har återbetalats med ett för högt belopp till följd av att en oriktig uppgift har lämnats av den skattskyldige, skall denne betala tillbaka det för mycket erhållna.

Författningsförslag

SOU 2004:63

I fråga om åtgärder för att ta ut vad som skall återbetalas gäller bestämmelserna om beskattningsbeslut i tillämpliga delar.

Dröjsmålsavgift

19 § En avgift (dröjsmålsavgift) skall tas ut om vägtrafikskatt inte betalas inom den tid och i den ordning som har bestämts enligt denna lag.

Om anstånd med betalning av skatten har medgetts enligt 8, 9 eller 10 §, skall dröjsmålsavgift tas ut endast på det skattebelopp som inte har betalats senast vid anståndstidens slut.

I övrigt gäller bestämmelserna i lagen (1997:484) om dröjsmåls- avgift.

7 kap. Effekter av att skatt inte har betalats

Förbud att använda fordon på grund av att skatt inte har betalats

1 § Ett skattepliktigt fordon får inte användas, om fordonsskatten inte har betalats inom den tid som har bestämts enligt denna lag. Användningsförbudet gäller till dess skatten har betalats.

Fordonet får dock användas, om det är fråga om

1.skatt som avser tid före det närmast föregående skatteåret,

2.skatt som en tidigare ägare av fordonet är skyldig att betala och som har fastställts genom beslut om efterbeskattning enligt 4 kap. 6 § eller avser ytterligare skatt som har beslutats efter ägar- bytet, eller

3.skatt för vilken anstånd med betalningen föreligger.

Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att ett visst fordon får användas trots vad som sägs i första stycket.

2 § Om ett fordon har sålts vid en exekutiv försäljning eller av ett konkursbo, får det användas av den nye ägaren även om fordons- skatt, som en tidigare ägare är skattskyldig för, inte har betalats. Detsamma gäller för fordon som tillhör ett konkursbo i fråga om skatt som konkursgäldenären eller en tidigare ägare är skattskyldig för.

SOU 2004:63

Författningsförslag

Användning av fordon trots att skatt inte har betalats

Omhändertagande av registreringsskyltar

3 § Om ett fordon används i strid mot 1 § och två månader har förflutit från den dag, då den skatt som har föranlett användnings- förbudet senast skulle ha betalats, skall en polisman ta hand om fordonets registreringsskyltar.

Polismannen skall ta hand om registreringsskyltarna även på ett avställt fordon, om förutsättningarna för en sådan åtgärd skulle ha förelegat enligt första stycket, om fordonet hade varit skatte- pliktigt.

Den polisman som har tagit hand om fordonets registrerings- skyltar får medge att fordonet förs till närmaste lämpliga avlast- ningsplats eller uppställningsplats.

Ansvarsbestämmelser

4 § En ägare av ett fordon, som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder fordonet eller låter det användas i strid mot 1 § sedan fordonets registreringsskyltar har tagits om hand enligt 3 §, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Första stycket gäller även när ett avställt fordon används, om fordonets registreringsskyltar har tagits om hand enligt 3 §, och användningsförbud skulle ha gällt för fordonet enligt 1 §, om fordonet hade varit skattepliktigt.

En ägare av ett fordon som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder fordonet eller låter det användas på något annat sätt i strid mot 1 § döms till penningböter.

5 § Den som använder någon annans fordon utan lov döms i äga- rens ställe enligt 4 §. Detsamma gäller den som innehar fordonet med nyttjanderätt för obestämd tid eller för en bestämd tid som understiger ett år och har befogenhet att bestämma om förare av fordonet eller anlitar någon annan förare än den som ägaren har utsett.

6 § Bestämmelserna i 4 § gäller även föraren, om han eller hon kände till att fordonet inte fick användas. Detta gäller dock inte när fordonet provkörs vid kontroll, prövning, tillsyn eller haveriunder- sökning enligt 3 kap. 4 § fordonslagen (2002:574).

Författningsförslag

SOU 2004:63

7 § Ansvarsbestämmelserna för ägare eller användare av fordon skall i fråga om fordon som tillhör eller används av staten eller en kommun tillämpas på förarens närmaste förman. Om denne har gjort vad som skäligen har kunnat krävas av honom eller henne för att förebygga en förseelse och sker ändå en sådan på grund av en överordnads åtgärd eller vållande, tillämpas bestämmelserna om ansvar för ägare eller användare på den överordnade.

I fråga om ett fordon som ägs eller används av ett oskiftat dödsbo eller ett konkursbo tillämpas de bestämmelser om ansvar som avses i första stycket på den eller dem som har rätt att före- träda boet.

I fråga om ett fordon som ägs eller används av ett bolag, en före- ning, en stiftelse eller någon annan juridisk person tillämpas de bestämmelser om ansvar som avses i första stycket på den eller dem som har rätt att företräda den juridiska personen eller på den som Vägverket på begäran har godtagit som ansvarig företrädare för denne.

8 kap. Överklagande

Överklagbara beslut

1 § Beslut enligt denna lag får, utom i de fall som avses i andra stycket, överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den skatt- skyldige och av det allmänna ombudet hos Skatteverket. Ett beslut som har fattats med stöd av 4 kap. 1 § får dock inte överklagas av den skattskyldige innan beslutet har omprövats enligt 4 kap. 2 §. En skattskyldigs överklagande av ett sådant beslut innan beslutet har omprövats skall anses som en begäran om omprövning enligt nämnda paragraf.

Beslut i fråga om skatterevision och föreläggande vid vite får inte överklagas.

2 § Om det är den skattskyldige som överklagar ett beslut, skall Skatteverket vara den skattskyldiges motpart sedan handlingarna i målet har överlämnats till länsrätten. Om även det allmänna ombu- det hos Skatteverket överklagar, tillämpas dock bestämmelserna i 2 § lagen (2003:643) om allmänt ombud hos Skatteverket.

Det allmänna ombudet får föra talan till den skattskyldiges förmån. Ombudet har då samma behörighet som den skattskyldige.

SOU 2004:63

Författningsförslag

Den skattskyldiges överklagande

3 § Den skattskyldiges överklagande skall, om inte något annat följer av andra stycket, ha kommit in till Skatteverket senast tredje året efter utgången av det kalenderår under vilket skatteåret eller skatteperioden har gått ut. Om beslutet har meddelats efter den 30 september tredje året efter utgången av det kalenderår under vilket skatteåret eller skatteperioden har gått ut och den skattskyldige har fått del av beslutet efter utgången av november samma år, eller om beslutet avser efterbeskattning, får överklagandet dock komma in inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet.

Om en part har överklagat ett beslut om fastställande av skatt eller om efterbeskattning får också motparten överklaga beslutet, även om den för motparten gällande tiden för överklagande har gått ut. Ett sådant överklagande skall ges in inom två veckor från utgången av den tid inom vilken det första överklagandet skulle ha skett. Om det första överklagandet förfaller av någon anledning, förfaller också det senare.

4 § Även om tiden för överklagande har gått ut, får ett beslut om särskild avgift överklagas så länge beslutet i den skattefråga som föranlett den särskilda avgiften inte har fått laga kraft.

5 § I övrigt gäller bestämmelserna i 6 kap. 5–7 taxeringslagen (1990:324) när en skattskyldig har överklagat Skatteverkets beslut.

Det allmänna ombudets överklagande

6 § Det allmänna ombudets överklagande skall ha kommit in till Skatteverket inom den tidsfrist som enligt 4 kap. gäller för beslut om omprövning på initiativ av Skatteverket eller efter sådan tid men inom tre veckor från den dag då det överklagade beslutet meddelades.

Om ett omprövningsbeslut som avser efterbeskattning överklagas och det begärs ändring till den skattskyldiges nackdel, skall överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.

Författningsförslag

SOU 2004:63

Överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut

7 § Om den skattskyldige överklagar länsrättens eller kammar- rättens beslut, skall överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag då han eller hon fick del av beslutet.

Om länsrättens beslut överklagas av Skatteverket eller det allmänna ombudet, skall överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Detsamma gäller om verket eller ombudet överklagar kammarrättens beslut.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

8 § I övrigt gäller bestämmelserna i 6 kap. 10, 14 och 17 §§ taxeringslagen (1990:324) vid överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut.

Handläggning vid domstol

9 § Vid handläggningen i en länsrätt av ett mål om särskild avgift skall muntlig förhandling hållas, om den skattskyldige begär det. Muntlig förhandling behövs dock inte, om det finns anledning att anta att avgiften inte kommer att tas ut.

9 kap. Övriga bestämmelser

Avrundning

1 § Belopp som avser skatt eller underlag för beräkning av skatt enligt denna lag skall avrundas till närmast lägre hela krontal.

Nedsättning av skatt och avräkning

2 § Vägtrafikskatt som skulle ha betalats men inte har betalats får sättas ned genom automatiserad behandling med stöd av uppgifter i vägtrafikregistret.

3 § Vid återbetalning av vägtrafikskatt skall räknas av

1. sådan vägtrafikskatt som är förfallen till betalning och som inte har betalats,

SOU 2004:63

Författningsförslag

2.dröjsmålsavgift och särskild avgift som belöper på sådan skatt som avses i 1, och

3.sådana avgifter för registrering enligt lagen (2001:558) om vägtrafikregister som uppbärs i samband med uppbörd av vägtrafikskatt.

I fråga om avräkningen skall bestämmelserna i 4 kap. 1–5 §§ och 10 § samt i 8 kap. tillämpas på motsvarande sätt.

Verkställighet

4 § En begäran om omprövning eller ett överklagande av ett beslut enligt denna lag inverkar inte på skyldigheten att betala den vägtrafikskatt som omprövningen eller överklagandet avser.

5 § Om vägtrafikskatten inte betalas i rätt tid skall den lämnas för indrivning. Sådan får dock inte begäras för ett belopp som omfattas av anstånd. Indrivning behöver inte heller begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet ske enligt utsökningsbalken.

1.Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2005. Genom lagen upphävs

a) fordonsskattelagen (1988:327), och b) lagen (1976:339) om saluvagnsskatt.

2.De äldre bestämmelserna i 14 a och c §§ fordonsskattelagen gäller fortfarande beträffande sådana fordon som vid ikraft- trädandet omfattas av bestämmelserna.

3.I fråga om lätta bussar och lätta lastbilar som är av modellår 2008 eller tidigare gäller i stället för bestämmelserna i denna lag bestämmelserna i lagen (0000:000) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt.

4.Bilaga 2 till lagen skall för tiden till utgången av september 2006 tillämpas på sådana tunga bussar och tunga lastbilar som uppfyller kraven för miljöklass 2000 eller högre ställda krav enligt bilaga 1 till lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen.

Författningsförslag

SOU 2004:63

5. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en bestämmelse som har ersatts med en bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

SOU 2004:63

Författningsförslag

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen

Fordonsskatt

Fordonsslag	Skattevikt,	Skatt,
	kilogram	kronor
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varje helt
			hundratal kilo-
			gram över den
			lägsta vikten i
			klassen

A	Bussar
1	Bussar som inte kan drivas
	med dieselolja	3 501 –	1 378	–

2Bussar som kan drivas med dieselolja

2.1 med två hjulaxlar	3 501 –		3 999	2 761	–
	4 000	–	4 999	2 877	–
	5 000	–	5 999	3 108	–
	6 000	–	6 999	3 398	–
	7 000	–	7 999	3 662	–
	8 000	–	8 999	3 926	–
	9 000	–	9 999	4 190	–
	10 000	–	10 999	4 441	–
	11 000	–	11 999	5 277	–
	12 000	–	12 999	6 113	–
	13 000	–	13 999	6 933	–
	14 000	–	14 999	9 193	–
	15 000	–	15 999	13 833	–
	16 000	–	16 999	14 893	–
	17 000	–	17 999	19 493	–
	18 000	–	18 999	24 093	–
	19 000	–		28 693	–
2.2 med tre hjulaxlar	3 501 –		3 999	2 547	–
	4 000	–	4 999	2 657	–
	5 000	–	5 999	2 877	–
	6 000	–	6 999	3 101	–
	7 000	–	7 999	3 310	–
	8 000	–	8 999	3 519	–
					81

Författningsförslag SOU 2004:63

Fordonsslag	Skattevikt,			Skatt,
	kilogram			kronor
				grund-	tilläggsbelopp
				belopp	för varje helt
					hundratal kilo-
					gram över den
					lägsta vikten i
					klassen
	9 000	–	9 999	3 728	–
	10 000	–	10 999	3 937	–
	11 000	–	11 999	4 146	–
	12 000	–	12 999	4 355	–
	13 000	–	13 999	4 586	–
	14 000	–	14 999	6 401	–
	15 000	–	15 999	8 216	–
	16 000	–	16 999	10 031	–
	17 000	–	17 999	10 769	–
	18 000	–	18 999	12 397	–
	19 000	–	19 999	13 492	–
	20 000	–	20 999	15 583	–
	21 000	–	21 999	18 483	–
	22 000	–	22 999	21 382	–
	23 000	–	23 999	22 675	–
	24 000	–	24 999	25 701	–
	25 000	–	25 999	28 101	–
	26 000	–	26 999	30 501	–
	27 000	–	27 999	32 901	–
	28 000	–	28 999	35 301	–
	29 000	–		37 701	–
2.3 med fyra eller flera hjul-
axlar	3 501 –		3 999	2 547	–
	4 000	–	4 999	2 657	–
	5 000	–	5 999	2 877	–
	6 000	–	6 999	3 101	–
	7 000	–	7 999	3 310	–
	8 000	–	8 999	3 519	–
	9 000	–	9 999	3 728	–
	10 000	–	10 999	3 937	–
	11 000	–	11 999	4 146	–
	12 000	–	12 999	4 355	–
	13 000	–	13 999	4 586	–
82

SOU 2004:63 Författningsförslag

Fordonsslag	Skattevikt,			Skatt,
	kilogram			kronor
				grund-	tilläggsbelopp
				belopp	för varje helt
					hundratal kilo-
					gram över den
					lägsta vikten i
					klassen
	14 000	–	14 999	5 686	–
	15 000	–	15 999	6 786	–
	16 000	–	16 999	7 886	–
	17 000	–	17 999	8 986	–
	18 000	–	18 999	10 086	–
	19 000	–	19 999	10 169	–
	20 000	–	20 999	11 169	–
	21 000	–	21 999	12 169	–
	22 000	–	22 999	13 169	–
	23 000	–	23 999	14 169	–
	24 000	–	24 999	15 185	–
	25 000	–	25 999	16 655	–
	26 000	–	26 999	18 125	–
	27 000	–	27 999	19 595	–
	28 000	–	28 999	21 065	–
	29 000	–	29 999	22 535	–
	30 000	–	30 999	24 005	–
	31 000	–	31 999	25 475	–
	32 000	–		26 945	–
B Lastbilar
1 Lastbilar som inte kan dri-
vas med dieselolja	3 501 –			1 378	–

2Lastbilar som kan drivas med dieselolja

2.1 med anordning för påhängsvagn med två hjul- axlar

2.1.1 inte	vägavgiftspliktiga
enligt lagen (1997:1137) om
vägavgift	för vissa tunga
fordon	3 501 – 5 999 3 403	–
		83

Författningsförslag SOU 2004:63

Fordonsslag	Skattevikt,			Skatt,
	kilogram			kronor
				grund-	tilläggsbelopp
				belopp	för varje helt
					hundratal kilo-
					gram över den
					lägsta vikten i
					klassen
	6 000	–	6 999	3 769	–
	7 000	–	7 999	5 954	–
	8 000	–	8 999	7 073	–
	9 000	–	9 999	9 271	–
	10 000	–	10 999	9 742	–
	11 000	–	11 999	12 952	–
	12 000	–	12 999	14 701	–
	13 000	–	13 999	18 562	–
	14 000	–		19 511	–
2.1.2 vägavgiftspliktiga
enligt lagen (1997:1137) om
vägavgift för vissa tunga
fordon	7 000 –		7 999	1 891	–
	8 000	–	8 999	2 283	–
	9 000	–	10 999	3 748	–
	11 000	–	12 999	5 203	–
	13 000	–	15 999	7 900	–
	16 000	–	16 999	8 278	–
	17 000	–	17 999	11 258	–
	18 000	–		14 238	–
2.2 med anordning för
påhängsvagn med tre eller
flera hjulaxlar
2.2.1 inte vägavgiftspliktiga
enligt lagen (1997:1137) om
vägavgift för vissa tunga
fordon	3 501 –		4 999	2 936	–
	5 000	–	5 999	3 109	–
	6 000	–	6 999	3 878	–
	7 000	–	7 999	9 299	–
	8 000	–	8 999	12 123	–

SOU 2004:63 Författningsförslag

Fordonsslag	Skattevikt,			Skatt,
	kilogram			kronor
				grund-	tilläggsbelopp
				belopp	för varje helt
					hundratal kilo-
					gram över den
					lägsta vikten i
					klassen
	9 000	–	9 999	12 992	–
	10 000	–	10 999	17 244	–
	11 000	–	11 999	18 124	–
	12 000	–	12 999	19 235	–
	13 000	–	13 999	20 346	–
	14 000	–	14 999	21 457	–
	15 000	–	21 999	22 017	–
	22 000	–	22 999	23 777	–
	23 000	–	23 999	25 932	–
	24 000	–	24 999	27 782	–
	25 000	–	25 999	29 632	–
	26 000	–	26 999	31 482	–
	27 000	–	27 999	33 332	–
	28 000	–	28 999	35 182	–
	29 000	–	29 999	37 032	–
	30 000	–	30 999	38 882	–
	31 000	–		40 732	–
2.2.2 vägavgiftspliktiga
enligt lagen (1997:1137) om
vägavgift för tunga fordon	7 000 –		17 999	5 080	–
	18 000	–	19 999	7 027	–
	20 000	–	20 999	10 395	–
	21 000	–	21 999	11 083	–
	22 000	–	22 999	13 253	–
	23 000	–	23 999	15 408	–
	24 000	–	24 999	17 258	–
	25 000	–	25 999	19 108	–
	26 000	–	26 999	20 958	–
	27 000	–	27 999	22 808	–
	28 000	–	28 999	24 658	–
	29 000	–	29 999	26 508	–
	30 000	–	30 999	28 358	–
	31 000	–	31 999	30 208	–
					85

Författningsförslag SOU 2004:63

Fordonsslag	Skattevikt,	Skatt,
	kilogram	kronor
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varje helt
			hundratal kilo-
			gram över den
			lägsta vikten i
			klassen
	32 000 –	32 058	–

2.3 med annan draganord- ning än anordning för påhängsvagn, med två hjul- axlar

2.3.1 inte	vägavgiftspliktiga
enligt lagen (1997:1137) om
vägavgift	för vissa tunga
fordon	3 501 –		8 999	2 662	–
	9 000	–	9 999	2 802	–
	10 000	–	10 999	3 103	–
	11 000	–	11 999	4 181	–
	12 000	–	12 999	5 259	–
	13 000	–	13 999	5 761	–
	14 000	–	14 999	6 737	–
	15 000	–	15 999	8 487	–
	16 000	–	16 999	10 237	–
	17 000	–		11 984	–
2.3.2 vägavgiftspliktiga
enligt lagen (1997:1137) om
vägavgift för vissa tunga
fordon	7 000 –		12 999	345	–
	13 000	–	13 999	800	–
	14 000	–	14 999	1 100	–
	15 000	–	15 999	2 307	–
	16 000	–	16 999	2 327	–
	17 000	–	17 999	2 376	–
	18 000	–		3 750	–

2.4 med annan draganord- ning än anordning för påhängsvagn, med tre eller

SOU 2004:63 Författningsförslag

Fordonsslag	Skattevikt,			Skatt,
	kilogram			kronor
				grund-	tilläggsbelopp
				belopp	för varje helt
					hundratal kilo-
					gram över den
					lägsta vikten i
					klassen
flera hjulaxlar
2.4.1 inte	vägavgiftspliktiga
enligt lagen (1997:1137) om
vägavgift	för vissa tunga
fordon	3 501 –		11 999	2 455	–
	12 000	–	12 999	3 345	–
	13 000	–	13 999	4 192	–
	14 000	–	14 999	5 039	–
	15 000	–	15 999	5 886	–
	16 000	–	16 999	7 382	–
	17 000	–	17 999	8 071	–
	18 000	–	18 999	9 443	–
	19 000	–	19 999	11 163	–
	20 000	–	20 999	12 883	–
	21 000	–	21 999	14 603	–
	22 000	–	22 999	16 323	–
	23 000	–	23 999	18 043	–
	24 000	–	24 999	19 763	–
	25 000	–	25 999	21 483	–
	26 000	–	26 999	23 203	–
	27 000	–	27 999	24 923	–
	28 000	–	28 999	26 643	–
	29 000	–	29 999	28 363	–
	30 000	–	30 999	30 083	–
	31 000	–		31 803	–
2.4.2 vägavgiftspliktiga
enligt lagen (1997:1137) om
vägavgift för vissa tunga
fordon	7 000 –		16 999	575	–
	17 000	–	18 999	1 000	–
	19 000	–	19 999	1 212	–
	20 000	–	20 999	2 359	–
					87

Författningsförslag SOU 2004:63

Fordonsslag	Skattevikt,			Skatt,
	kilogram			kronor
				grund-	tilläggsbelopp
				belopp	för varje helt
					hundratal kilo-
					gram över den
					lägsta vikten i
					klassen
	21 000	–	21 999	4 079	–
	22 000	–	22 999	5 799	–
	23 000	–	23 999	7 519	–
	24 000	–	24 999	9 239	–
	25 000	–	25 999	10 959	–
	26 000	–	26 999	12 679	–
	27 000	–	27 999	14 399	–
	28 000	–	28 999	16 119	–
	29 000	–	29 999	17 839	–
	30 000	–	30 999	19 559	–
	31 000	–	31 999	21 279	–
	32 000	–		22 999	–
2.5 utan draganordning med
två hjulaxlar
2.5.1 inte	vägavgiftspliktiga
enligt lagen (1997:1137) om
vägavgift	för vissa tunga
fordon	3 501 –		8 999	2 662	–
	9 000	–	9 999	2 802	–
	10 000	–	10 999	3 103	–
	11 000	–	11 999	4 181	–
	12 000	–	12 999	5 259	–
	13 000	–	13 999	5 761	–
	14 000	–	14 999	6 737	–
	15 000	–	15 999	8 487	–
	16 000	–	16 999	10 237	–
	17 000	–		11 984	–
2.5.2 vägavgiftspliktiga
enligt lagen (1997:1137) om
vägavgift för vissa tunga
fordon	12 000 –		12 999	347	–
88

SOU 2004:63 Författningsförslag

Fordonsslag	Skattevikt,			Skatt,
	kilogram			kronor
				grund-	tilläggsbelopp
				belopp	för varje helt
					hundratal kilo-
					gram över den
					lägsta vikten i
					klassen
	13 000	–	13 999	962	–
	14 000	–	14 999	1 480	–
	15 000	–	15 999	3 066	–
	16 000	–	16 999	3 923	–
	17 000	–	17 999	5 670	–
	18 000	–		7 960	–
2.6 utan draganordning
med tre hjulaxlar
2.6.1 inte	vägavgiftspliktiga
enligt lagen (1997:1137) om
vägavgift	för vissa tunga
fordon	3 501 –		11 999	2 455	–
	12 000	–	12 999	3 345	–
	13 000	–	13 999	4 192	–
	14 000	–	14 999	5 039	–
	15 000	–	15 999	5 886	–
	16 000	–	16 999	7 382	–
	17 000	–	17 999	8 071	–
	18 000	–	18 999	9 443	–
	19 000	–	19 999	11 163	–
	20 000	–	20 999	12 883	–
	21 000	–	21 999	14 603	–
	22 000	–	22 999	16 323	–
	23 000	–	23 999	18 043	–
	24 000	–	24 999	19 763	–
	25 000	–	25 999	21 483	–
	26 000	–	26 999	23 203	–
	27 000	–	27 999	24 923	–
	28 000	–	28 999	26 643	–
	29 000	–	29 999	28 363	–
	30 000	–	30 999	30 083	–
	31 000	–		31 803	–
					89

Författningsförslag SOU 2004:63

Fordonsslag	Skattevikt,			Skatt,
	kilogram			kronor
				grund-	tilläggsbelopp
				belopp	för varje helt
					hundratal kilo-
					gram över den
					lägsta vikten i
					klassen
2.6.2 vägavgiftspliktiga
enligt lagen (1997:1137) om
vägavgift för vissa tunga
fordon	12 000 –		16 999	604	–
	17 000	–	17 999	1 757	–
	18 000	–	18 999	3 129	–
	19 000	–	19 999	4 849	–
	20 000	–	20 999	6 569	–
	21 000	–	21 999	8 289	–
	22 000	–	22 999	10 009	–
	23 000	–	23 999	11 729	–
	24 000	–	24 999	13 449	–
	25 000	–	25 999	15 169	–
	26 000	–		16 889	–
2.7 utan draganordning med
fyra eller flera hjulaxlar
2.7.1 inte	vägavgiftspliktiga
enligt lagen (1997:1137) om
vägavgift	för vissa tunga
fordon	3 501 –		11 999	2 455	–
	12 000	–	12 999	3 345	–
	13 000	–	13 999	4 192	–
	14 000	–	14 999	5 039	–
	15 000	–	15 999	5 886	–
	16 000	–	16 999	7 382	–
	17 000	–	17 999	8 071	–
	18 000	–	18 999	9 443	–
	19 000	–	19 999	11 163	–
	20 000	–	20 999	12 883	–
	21 000	–	21 999	14 603	–
	22 000	–	22 999	16 323	–

SOU 2004:63 Författningsförslag

Fordonsslag	Skattevikt,			Skatt,
	kilogram			kronor
				grund-	tilläggsbelopp
				belopp	för varje helt
					hundratal kilo-
					gram över den
					lägsta vikten i
					klassen
	23 000	–	23 999	18 043	–
	24 000	–	24 999	19 763	–
	25 000	–	25 999	21 483	–
	26 000	–	26 999	23 203	–
	27 000	–	27 999	24 923	–
	28 000	–	28 999	26 643	–
	29 000	–	29 999	28 363	–
	30 000	–	30 999	30 083	–
	31 000	–		31 803	–
2.7.2 vägavgiftspliktiga
enligt lagen (1997:1137) om
vägavgift för vissa tunga
fordon	12 000 –		16 999	1 229	–
	17 000	–	18 999	1 242	–
	19 000	–	19 999	1 611	–
	20 000	–	20 999	2 359	–
	21 000	–	21 999	4 079	–
	22 000	–	22 999	5 799	–
	23 000	–	23 999	7 519	–
	24 000	–	24 999	9 239	–
	25 000	–	25 999	10 959	–
	26 000	–	26 999	12 679	–
	27 000	–	27 999	14 399	–
	28 000	–	28 999	16 119	–
	29 000	–	29 999	17 839	–
	30 000	–	30 999	19 559	–
	31 000	–	31 999	21 279	–
	32 000	–		22 999	–
C Traktorer, motorredskap
och tunga terrängvagnar
1 Traktorer och motorred-
skap som hör till skatte–	0 –		1 300	370	0
					91

Författningsförslag SOU 2004:63

Fordonsslag		Skattevikt,			Skatt,
		kilogram			kronor
					grund-	tilläggsbelopp
					belopp	för varje helt
						hundratal kilo-
						gram över den
						lägsta vikten i
						klassen
	klass I
		1 301	–	3 000	425	55
		3 001	–	7 000	1 360	95
		7 001	–		5 160	168
2	Motorredskap som inte
	beskattas enligt punkt 1	2 001 –			1 000	0
3	Tunga terrängvagnar som
	hör till skatteklass 1
	med två hjulaxlar	2 001 –		6 000	300	35
		6 001	–	14 000	1 700	70
		14 001	–		7 300	200
	med tre eller flera hjulaxlar	2 001 –		6 000	300	30
		6 001	–	14 000	1 500	50
		14 001	–	18 000	5 500	130
		18 001	–		10 700	170

D Släpvagnar

1Släpvagnar med skattevikt över 750 men högst 3 000

kilogram	751	–	2 000	360	0
	2 001	–	3 000	380	21

2Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil1 som inte kan drivas med dieselolja

med en hjulaxel	3 001	–	580	11
med två hjulaxlar	3 001	– 13 000	580	9
	13 001	–	1 480	0

1 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en bil som kan drivas med dieselolja, tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en traktor, ett motorredskap eller en tung terrängvagn skatteklass 1 tas skatt ut enligt 4.

SOU 2004:63 Författningsförslag

Fordonsslag	Skattevikt,		Skatt,
	kilogram		kronor
			grund-	tilläggsbelopp
			belopp	för varje helt
				hundratal kilo-
				gram över den
				lägsta vikten i
				klassen
med tre eller flera hjulaxlar	3 001 –	13 000	580	6
	13 001 –		1 180	0

3Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil som kan drivas med dieselolja, om det är fråga om

3.1 styraxel för påhängsvagn
med en hjulaxel	3 001 –		5 000	630	78
	5 001	–	8 000	2 190	107
	8 001	–		5 400	198
med två eller flera hjulaxlar	3 001 –		8 000	610	42
	8 001	–	11 000	2 710	76
	11 001	–	14 000	4 990	114
	14 001	–		8 410	160
3.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel	3 001 –		8 000	320	36
	8 001	–		2 120	64
med två hjulaxlar	3 001 –		8 000	310	23
	8 001	–	11 000	1 460	38
	11 001	–	14 000	2 600	58
	14 001	–	17 000	4 340	76
	17 001	–		6 620	84
med tre eller flera hjulaxlar	3 001 –		11 000	300	14
	11 001	–	17 000	1 420	30
	17 001	–	25 000	3 220	50

Författningsförslag SOU 2004:63

Fordonsslag	Skattevikt,	Skatt,
	kilogram	kronor
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varje helt
			hundratal kilo-
			gram över den
			lägsta vikten i
			klassen

4Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en traktor, ett motorredskap eller en tung terrängvagn skatteklass 12

med en hjulaxel	3 001 –		8 000	550	45
	8 001	–		2 800	120
med två hjulaxlar	3 001 –		8 000	550	20
	8 001	–	11 000	1 550	50
	11 001	–	17 000	3 050	170
	17 001	–		13 250	250
med tre eller flera hjulaxlar	3 001 –		11 000	550	20
	11 001	–	14 000	2 150	40
	14 001	–	20 000	3 350	75
	20 001	–	25 000	7 850	105
	25 001	–	30 000	13 100	120
	30 001	–		19 100	45

2 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en bil som kan drivas med dieselolja, tas skatt ut enligt 3.

SOU 2004:63

Författningsförslag

Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen

Fordonsskatt (Indelningen i skattekategorier för dessa fordon ansluter till den som finns i bilaga 1).

Fordonsslag	Skattevikt,	Skatt,
	kilogram	kronor

A Bussar

2Bussar som kan drivas med diesel- olja

2.1 med två hjulaxlar	3 501 –		3 999	2 510
	4 000	–	4 999	2 615
	5 000	–	5 999	2 825
	6 000	–	6 999	3 089
	7 000	–	7 999	3 329
	8 000	–	8 999	3 569
	9 000	–	9 999	3 809
	10 000	– 10 999		4 037
	11 000	– 11 999		4 797
	12 000	– 12 999		5 574
	13 000	– 13 999		6 292
	14 000	– 14 999		8 949
	15 000	– 15 999		12 575
	16 000	– 16 999		13 769
	17 000	– 17 999		16 622
	18 000	– 18 999		18 932
	19 000	–		23 532
2.2 med tre hjulaxlar	3 501 –		3 999	2 315
	4 000	–	4 999	2 415
	5 000	–	5 999	2 615
	6 000	–	6 999	2 819
	7 000	–	7 999	3 009
	8 000	–	8 999	3 199
	9 000	–	9 999	3 389
	10 000	– 10 999		3 579
	11 000	– 11 999		3 769
	12 000	– 12 999		4 011
	13 000	– 13 999		4 221
	14 000	– 14 999		5 871
				95

Författningsförslag SOU 2004:63

Fordonsslag	Skattevikt,			Skatt,
	kilogram			kronor

	15 000	– 15 999		7 521
	16 000	– 16 999		9 171
	17 000	– 17 999		10 146
	18 000	– 18 999		10 402
	19 000	– 19 999		10 444
	20 000	– 20 999		10 485
	21 000	– 21 999		12 462
	22 000	– 22 999		13 641
	23 000	– 23 999		14 471
	24 000	– 24 999		15 777
	25 000	– 25 999		16 457
	26 000	– 26 999		17 137
	27 000	– 27 999		19 537
	28 000	– 28 999		21 937
	29 000	–		24 337
2.3 med fyra eller flera hjulaxlar	3 501 –		3 999	2 315
	4 000	–	4 999	2 415
	5 000	–	5 999	2 615
	6 000	–	6 999	2 819
	7 000	–	7 999	3 009
	8 000	–	8 999	3 199
	9 000	–	9 999	3 389
	10 000	– 10 999		3 579
	11 000	– 11 999		3 769
	12 000	– 12 999		4 010
	13 000	– 13 999		4 251
	14 000	– 14 999		4 492
	15 000	– 15 999		5 492
	16 000	– 16 999		6 492
	17 000	– 17 999		8 074
	18 000	– 18 999		9 074
	19 000	– 19 999		9 152
	20 000	– 20 999		10 052
	21 000	– 21 999		10 952
	22 000	– 22 999		11 852
	23 000	– 23 999		12 752
	24 000	– 24 999		13 667
	25 000	– 25 999		14 990
96

SOU 2004:63 Författningsförslag

Fordonsslag	Skattevikt,			Skatt,
	kilogram			kronor

	26 000	– 26 999		16 313
	27 000	– 27 999		17 636
	28 000	– 28 999		18 959
	29 000	– 29 999		20 282
	30 000	– 30 999		21 605
	31 000	– 31 999		22 928
	32 000	–		24 251
B Lastbilar
2 Lastbilar som kan drivas med diesel-
olja
2.1 med anordning för påhängsvagn
med två hjulaxlar
2.1.1 inte vägavgiftspliktiga enligt
lagen (1997:1137) om vägavgift för
vissa tunga fordon	3 501 –		5 999	3 094
	6 000	–	6 999	3 426
	7 000	–	7 999	5 413
	8 000	–	8 999	6 430
	9 000	–	9 999	8 429
	10 000	– 10 999		8 857
	11 000	– 11 999		11 775
	12 000	– 12 999		13 365
	13 000	– 13 999		16 875
	14 000	–		17 737
2.1.2 vägavgiftspliktiga enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa
tunga fordon	7 000 –		7 999	1 727
	8 000	–	8 999	2 084
	9 000	– 10 999		3 423
	11 000	– 12 999		4 751
	13 000	–		7 213

2.2 med anordning för påhängsvagn med tre eller flera hjulaxlar

Författningsförslag SOU 2004:63

Fordonsslag	Skattevikt,			Skatt,
	kilogram			kronor

2.2.1 inte vägavgiftspliktiga enligt
lagen (1997:1137) om vägavgift för
vissa tunga fordon	3 501 –		4 999	2 669
	5 000	–	5 999	2 826
	6 000	–	6 999	3 525
	7 000	–	7 999	8 453
	8 000	–	8 999	11 021
	9 000	–	9 999	11 811
	10 000	– 10 999		15 676
	11 000	– 11 999		16 476
	12 000	– 12 999		17 486
	13 000	– 13 999		18 496
	14 000	– 14 999		19 506
	15 000	–		20 015
2.2.2 vägavgiftspliktiga enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa
tunga fordon	7 000 – 17 999			4 638
	18 000	– 19 999		6 416
	20 000	–		9 491
2.3 med annan draganordning än
anordning för påhängsvagn, med
två hjulaxlar
2.3.1 inte vägavgiftspliktiga enligt
lagen (1997:1137) om vägavgift för
vissa tunga fordon	3 501 –		8 999	2 420
	9 000	–	9 999	2 547
	10 000	– 10 999		2 821
	11 000	– 11 999		3 801
	12 000	– 12 999		4 781
	13 000	– 13 999		5 261
	14 000	– 14 999		5 937
	15 000	– 15 999		6 480
	16 000	– 16 999		8 210
	17 000	–		9 908
2.3.2 vägavgiftspliktiga enligt lagen	7 000 –			300

SOU 2004:63 Författningsförslag

Fordonsslag	Skattevikt,			Skatt,
	kilogram			kronor

(1997:1137) om vägavgift för vissa
tunga fordon
2.4 med annan draganordning än
anordning för på påhängsvagn, med
tre eller flera hjulaxlar
2.4.1 inte vägavgiftspliktiga enligt
lagen (1997:1137) om vägavgift för
vissa tunga fordon	3 501 – 11 999			2 232
	12 000	– 12 999		3 041
	13 000	– 13 999		3 811
	14 000	– 14 999		4 581
	15 000	– 15 999		5 351
	16 000	– 16 999		6 711
	17 000	– 17 999		7 571
	18 000	– 18 999		8 943
	19 000	– 19 999		10 451
	20 000	–		11 024
2.4.2 vägavgiftspliktiga enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa
tunga fordon	7 000 –			500
2.5 utan draganordning med två
hjulaxlar
2.5.1 inte vägavgiftspliktiga enligt
lagen (1997:1137) om vägavgift för
vissa tunga fordon	3 501 –		8 999	2 420
	9 000	–	9 999	2 547
	10 000	– 10 999		2 821
	11 000	– 11 999		3 801
	12 000	– 12 999		4 781
	13 000	– 13 999		5 261
	14 000	– 14 999		5 937
	15 000	– 15 999		6 480
	16 000	– 16 999		8 210
	17 000	–		9 908
				99

Författningsförslag SOU 2004:63

Fordonsslag	Skattevikt,		Skatt,
	kilogram		kronor

2.5.2 vägavgiftspliktiga enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa
tunga fordon	12 000 – 12 999		317
	13 000	– 13 999	879
	14 000	– 14 999	1 236
	15 000	–	2 799
2.6 utan draganordning med tre
hjulaxlar
2.6.1 inte vägavgiftspliktiga enligt
lagen (1997:1137) om vägavgift för
vissa tunga fordon	3 501 – 11 999		2 232
	12 000	– 12 999	3 041
	13 000	– 13 999	3 811
	14 000	– 14 999	4 581
	15 000	– 15 999	5 351
	16 000	– 16 999	6 711
	17 000	– 17 999	7 571
	18 000	– 18 999	8 943
	19 000	– 19 999	10 451
	20 000	–	11 024
2.6.2 vägavgiftspliktiga enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa
tunga fordon	12 000 – 16 999		552
	17 000	– 18 999	1 134
	19 000	– 20 999	1 471
	21 000	– 22 999	2 268
	23 000	–	3 525
2.7 utan draganordning med fyra
eller flera hjulaxlar
2.7.1 inte vägavgiftspliktiga enligt
lagen (1997:1137) om vägavgift för
vissa tunga fordon	3 501 – 11 999		2 232
	12 000	– 12 999	3 041

100

SOU 2004:63 Författningsförslag

Fordonsslag	Skattevikt,		Skatt,
	kilogram		kronor

	13 000	– 13 999	3 811
	14 000	– 14 999	4 581
	15 000	– 15 999	5 351
	16 000	– 16 999	6 711
	17 000	– 17 999	7 571
	18 000	– 18 999	8 943
	19 000	– 19 999	10 451
	20 000	–	11 024
2.7.2 vägavgiftspliktiga enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa
tunga fordon	12 000 – 16 999		552
	17 000	– 18 999	1 134
	19 000	– 22 999	1 471
	23 000	– 24 999	1 492
	25 000	– 26 999	2 329
	27 000	– 28 999	3 698
	29 000	– 29 999	5 486

101

Författningsförslag

SOU 2004:63

2Förslag till lag med särskilda bestämmelser om fordonsskatt

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Fordonsskatt skall betalas till staten enligt denna lag för vissa personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar.

2 § Vid tillämpningen av denna lag gäller 1 kap. 2–5 och 8–9 §§ vägtrafikskattelagen (0000:000).

Med skattevikt avses för personbilar tjänstevikten samt för lätta bussar och lätta lastbilar totalvikten.

Skatteplikt

3 § Följande fordon är, om annat inte följer av 4 §, skattepliktiga om de är eller bör vara registrerade i vägtrafikregistret och inte är avställda eller endast tillfälligt registrerade, nämligen

1. personbilar som

a)enligt uppgift i vägtrafikregistret är av modellår 2005 eller tidigare, och

b)inte uppfyller kraven för miljöklass 2005, El eller Hybrid enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, samt

2. lätta bussar och lätta lastbilar som enligt uppgift i vägtrafik- registret är av modellår 2008 eller tidigare.

Undantag från skatteplikt

4 § Fordon som avses i 2 kap. 2 § första stycket 2 eller 3 eller 2 kap. 2 § andra stycket 5 vägtrafikskattelagen (0000:000) är inte skattepliktiga.

102

SOU 2004:63

Författningsförslag

Skattskyldighet

5 § Skattskyldig för ett visst fordon är den som anses som ägare av fordonet enligt 2 kap. 4 § andra stycket vägtrafikskattelagen (0000:000).

Skattens storlek

6 § Fordonsskatten skall betalas för varje fordon för ett skatteår eller, om skatten för ett fordon överstiger 7 200 kronor för ett helt år, för en skatteperiod.

Fordonsskattens storlek för ett skatteår framgår av bilagan till denna lag. För en skatteperiod uppgår skatten till en tredjedel av skatten för ett helt år.

Beträffande skattens storlek för en del av ett skatteår eller en skatteperiod samt för de fall när ett fordons beskaffenhet eller användning ändras gäller bestämmelserna i 2 kap. 10–11 §§ vägtrafikskattelagen (0000:000).

Nedsättning av eller befrielse från fordonsskatt

7 § I fråga om nedsättning av eller befrielse från fordonsskatt gäller bestämmelserna i 2 kap. 18–20 §§ vägtrafikskattelagen (0000:000).

Övriga bestämmelser

8 § I övrigt gäller i fråga om fordonsskatt enligt denna lag följande bestämmelser i vägtrafikskattelagen (0000:000), nämligen om

–beskattningsbeslut i 4 kap.,

–särskild avgift i 5 kap.,

–betalning av vägtrafikskatt i 6 kap.,

–effekter av att skatt inte betalas eller betalas för sent i 7 kap.,

–överklagande i 8 kap., samt om

–avrundning, nedsättning av skatt och avräkning samt verk- ställighet i 9 kap.

1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2005.

103

Författningsförslag

SOU 2004:63

2. De äldre bestämmelserna i 14 a och c §§ fordonsskattelagen (1988:327) gäller fortfarande beträffande sådana fordon som vid ikraftträdandet omfattas av bestämmelserna. Beträffande fordon som vid ikraftträdandet omfattas av 14 b § fordonsskattelagen i enlighet med övergångsbestämmelserna till lagen (2001:1129) om ändring i fordonsskattelagen gäller de äldre bestämmelserna i 14 b §.

3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en bestämmelse som har ersatts med en bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

104

SOU 2004:63

Författningsförslag

Bilaga till lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt

Fordonsskatt

Fordonsslag	Skattevikt,	Skatt,
Fordonsslag	kilogram	kronor
	kilogram	kronor
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varje helt
			hundratal kilo-
			gram över den
			lägsta vikten i
			klassen

A Personbilar

1.	Personbilar som inte kan drivas med dieselolja
	1.1 modellår 1989–2005	0	–		900	585	0
		901		–		734	149
	1.2 modellår 1988 eller tidigare	0	–		900	761	0
		901		–		954	194
2.	Personbilar som kan drivas med dieselolja
	2.1 modellår 1989–2005	0	–		900	2 021	0
		901		–		2 533	512
	2.2 modellår 1988 eller tidigare	0	–		900	2 245	0
		901		–		2 814	569
B	Lätta bussar
1.	Lätta bussar som inte kan dri-
	vas med dieselolja	0	–		1 600	546	0
		1 601		–	3 000	602	56
		3 001		–	3 500	1 377	0
2.	Lätta bussar som kan drivas
	med dieselolja	0	–		1 600	1 008	0
		1 601		–	3 000	1 085	77
		3 001		–	3 500	2 163	0

105

Författningsförslag

SOU 2004:63

C	Lätta lastbilar
1.	Lätta lastbilar som inte kan
	drivas med dieselolja	0	–	1 600	546	0
		1 601	–	3 000	602	56
		3 001	–	3 500	1 377	0

2Lätta lastbilar som kan drivas med dieselolja

2.1 med anordning för påhängsvagn

a) med två hjulaxlar	0 –		1 600	1 217	0
	1 601	–	3 000	1 301	84
	3 001	–	3 500	2 487	77
b) med tre eller flera hjulaxlar	0 –		1 600	1 217	0
	1 601	–	3 000	1 270	53
	3 001	–	3 500	2 024	97
2.2 med annan draganordning
än anordning för påhängsvagn
a) med två hjulaxlar	0 –		1 600	1 008	0
	1 601	–	3 000	1 085	77
	3 001	–	3 500	2 168	0
b) med tre eller flera hjulaxlar	0 –		1 600	955	0
	1 601	–	3 000	1 023	69
	3 001	–	3 500	2 032	0
2.3 utan draganordning
a) med två hjulaxlar	0 –		1 600	1 008	0
	1 601	–	3 000	1 085	77
	3 001	–	3 500	2 168	0
b) med tre eller flera hjulaxlar	0 –		1 600	955	0
	1 601 –		3 000	1 023	69
	3 001 –		3 500	2 032	0

106

SOU 2004:63

Författningsförslag

3 Förslag till vägtrafikskatteförordning

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde och definitioner

1 § Denna förordning gäller vid tillämpning av vägtrafikskattelagen (0000:000) och lagen (0000:000) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt.

2 § Beteckningar som används i denna förordning har samma betydelse som i vägtrafikskattelagen (0000:000).

De beslutande myndigheternas uppgifter

Skatteverkets uppgifter

3 § Skatteverket skall, utöver vad som framgår av vägtrafikskatte- lagen (0000:000),

1.meddela de föreskrifter som behövs för debitering och uppbörd av vägtrafikskatt,

2.samordna kontrollen av vägtrafikskatt, och

3.fastställa formulär till de blanketter som behövs.

Skatteverket får föreskriva att Vägverket i vägtrafikregistret skall föra in de särskilda uppgifter som behövs för debitering och upp- börd av vägtrafikskatt.

Skatteverkets uppgifter enligt första stycket 1 och 3 samt andra stycket skall utföras efter samråd med Vägverket.

4 § Om det finns anledning anta att ett brott har begåtts enligt vägtrafikskattelagen (0000:000) eller lagen (0000:000) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt, skall Skatteverket anmäla detta till åklagarmyndigheten. Anmälan skall dock inte göras om det kan antas att brottet inte kommer att medföra påföljd eller om anmälan av något annat skäl inte behövs.

107

Författningsförslag

SOU 2004:63

Vägverkets uppgifter

5 § Vägverket skall, utöver vad som framgår av vägtrafikskatte- lagen (0000:000),

1.svara för att de uppgifter som behövs för beräkning av skatte- vikt förs in i vägtrafikregistret,

2.beräkna skattevikt och föra in denna uppgift i vägtrafik- registret,

3.återbetala vägtrafikskatt, samt

4.begära indrivning.

Vid indrivning gäller 3–9 §§ indrivningsförordningen (1993:1229).

Vägverkets uppgifter enligt första stycket 3 och 4 utförs för Skatteverkets räkning.

Uppbörd av fordonsskatt

6 § Skatteår, skatteperioder och uppbördsmånader för fordonen bestäms efter slutsiffran i fordonets registreringsnummer enligt följande uppställning.

Slutsiffra	Skatteår/	Fordonsskatt	Uppbörds-
	skatteperioder		månad
1	skatteår:	maj–april	april
	skatteperioder:	maj–augusti	april
		september–december	augusti
		januari–april	december
2	skatteår:	juni–maj	maj
	skatteperioder:	juni–september	maj
		oktober–januari	september
		februari–maj	januari
3	skatteår:	juli–juni	juni
	skatteperioder:	juli–oktober	juni
		november–februari	oktober
		mars–juni	februari

108

SOU 2004:63 Författningsförslag

Slutsiffra Skatteår/	Fordonsskatt	Uppbörds-
skatteperioder		månad

4skatteår: september–augusti augusti skatteperioder: september–december augusti

januari–april december

		maj–augusti	april
5	skatteår:	november–oktober	oktober
	skatteperioder:	november–februari	oktober
		mars–juni	februari
		juli–oktober	juni
6	skatteår:	december–november	november
	skatteperioder:	december–mars	november
		april–juli	mars
		augusti–november	juli
7	skatteår:	januari–december	december
	skatteperioder:	januari–april	december
		maj–augusti	april
		september–december	augusti
8	skatteår:	februari–januari	januari
	skatteperioder:	februari–maj	januari
		juni–september	maj
		oktober–januari	september
9	skatteår:	mars–februari	februari
	skatteperioder:	mars–juni	februari
		juli–oktober	juni
		november–februari	oktober
0	skatteår:	april–mars	mars
	skatteperioder:	april–juli	mars
		augusti–november	juli
		december–mars	november

7 § Uppbörd av fordonsskatt skall ske för ett skatteår eller en skatteperiod, om inte något annat följer av 6 kap. 3 § andra eller tredje stycket, 4, 5 eller 7 § vägtrafikskattelagen (0000:000). Uppbörden av fordonsskatt skall avse skatt för tiden till utgången

109

Författningsförslag

SOU 2004:63

av skatteåret eller, om skatten för hela året överstiger 7 200 kronor, till utgången av skatteperioden, om inte något annat följer av 2 kap. 16 § eller 6 kap. 7 § vägtrafikskattelagen.

8 § Ett inbetalningskort avseende skatten skall sändas till den skattskyldige snarast möjligt, i fråga om uppbörd enligt 6 kap. 3 § första stycket vägtrafikskattelagen (0000:000) senast den 12 i upp- bördsmånaden.

Om en fordonsägare inte har fått inbetalningskortet, skall han eller hon anmäla detta till Vägverket senast en vecka innan skatten skall vara inbetald.

9 § På begäran av den skattskyldige kan fordonsskatt förskotts- debiteras.

10 § Om fordonsskatt betalas efter utgången av den tid då skatten enligt vägtrafikskattelagen (0000:000) senast skulle ha betalats, skall ett bevis om att skatten har betalats medföras vid färd med fordonet. Beviset gäller under två veckor efter betalningsdagen.

Uppbörd av saluvagnsskatt

11 § Ett inbetalningskort avseende skatten skall sändas till den skattskyldige snarast möjligt efter det att saluvagnslicens enligt 19 § lagen (2001:558) om vägtrafikregister har beslutats.

12 § Om skattskyldighet föreligger vid ingången av december månad skall ett inbetalningskort avseende saluvagnsskatt för närmast följande skatteår sändas till den skattskyldige senast den 10 december.

Om den skattskyldige inte har fått inbetalningskortet, skall han eller hon anmäla detta till Vägverket senast den 20 december.

Omhändertagna registreringsskyltar

13 § Registreringsskyltar som har tagits om hand enligt 7 kap. 3 § första eller andra stycket vägtrafikskattelagen (0000:000) skall förvaras hos polismyndigheten under en vecka efter omhändertagandet.

110

SOU 2004:63

Författningsförslag

Skyltarna får under denna tid återlämnas till fordonets ägare, om det visas att användningsförbud inte längre råder för fordonet enligt 7 kap. 1–2 §§ nämnda lag. Om skyltarna inte återlämnas, skall polismyndigheten förstöra dem.

14 § Vid färd med ett fordon vars registreringsskyltar har tagits om hand enligt 7 kap. 3 § första eller andra stycket vägtrafikskattelagen (0000:000) skall det finnas ett bevis i fordonet om en polismans medgivande enligt tredje stycket i den paragrafen.

Beslut om skattevikt samt överklagande

15 § En ägare av ett fordon får begära beslut av Skatteverket i frå- gor som gäller skattevikt för fordonet.

16 § Beslut enligt 15 § får överklagas hos allmän förvaltningsdom- stol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2005. Genom förordningen upphävs

a) fordonsskatteförordningen (1993:1028), och

b) förordningen (1976:767) om uppbörd av saluvagnsskatt, m.m.

2.Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en bestämmelse som har ersatts med en bestämmelse i denna förord- ning, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

111

Författningsförslag

SOU 2004:63

4Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift

Härigenom föreskrivs att 7 och 9 §§ lagen (1972:435) om över- lastavgift skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	7 §3

Överlastavgift påförs för motordrivet fordon, ägaren, och för släpvagn, ägaren av det fordon som släpvagnen dras av.

I fråga om motordrivet fordon som innehas på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller som innehas med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år anses innehavaren som ägare. Innehas fordon i annat fall med nyttjanderätt, anses innehavaren som ägare, om han har befogenhet att bestämma om förare eller anlitar annan förare än ägaren har utsett.

Brukar någon annans fordon	Använder någon annans for-
utan lov, påförs brukaren över-	don utan lov, påförs användaren
lastavgiften.	överlastavgiften.
Lydelse enligt prop. 2003/04:160	Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 9 § första stycket, 10 § andra stycket, 45 § första stycket, 56, 61–63, 66 och 85 §§ fordonsskattelagen (1988:327) skall också gälla överlastavgift. Det som sägs där om beskattningsmyndighet gäller då länsstyrelsen.

Denna lag gäller ej i fråga om fordon som är registrerat i militära fordonsregistret, brukas hos Försvarsmakten enligt skriftligt avtal med denna eller är taget i anspråk med nyttjan- derätt enligt förfogandelagen (1978:262).

9 §

Bestämmelserna i 2 kap. 2 § första stycket, 6 kap. 19 § och 9 kap. 2–5 §§ vägtrafikskattelagen (0000:000) skall också gälla överlastavgift. Det som sägs där om Skatteverket gäller då länsstyrelsen.

Denna lag gäller inte i fråga om fordon som är registrerat i militära fordonsregistret, används hos Försvarsmakten enligt skriftligt avtal med denna eller är taget i anspråk med nyttjanderätt enligt förfogan- delagen (1978:262).

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2005.

3 Senaste lydelse 1990:1197.

112

b) skatt enligt vägtrafikskatte- lagen (0000:000) eller lagen (0000:000) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,

SOU 2004:63

Författningsförslag

5 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 § konkurslagen (1987:672) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

1 §4

Återvinning till konkursbo får på begäran av boet ske i enlighet med vad som anges i detta kapitel.

Återvinning får dock inte ske av 1. betalning av

a) skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 eller 1 b § skatte- betalningslagen (1997:483),

b) skatt enligt fordonsskattela- gen (1988:327),

c)tull och

d)ränta på belopp som avses i a–c, om beloppet var förfallet till betalning,

2. betalning av eller förmånsrätt för underhållsbidrag enligt äktenskaps- eller föräldrabalken, om bidragsbeloppet var förfallet till betalning och den underhållsberättigade inte har gynnats på ett otillbörligt sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2005.

4 Senaste lydelse 2003:538.

113

Författningsförslag

SOU 2004:63

6Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2003/04:145	Föreslagen lydelse
	2 §
Under indrivningen gäller	bestämmelserna i 7 kap. 14 §

utsökningsbalken om företrädesrätt vid utmätning av lön för böter och viten samt för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i

1.lagen (1972:435) om överlastavgift,

2.bilskrotningslagen (1975:343),

3.lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,

4. lagen (1976:339) om salu-	4. vägtrafikskattelagen
vagnsskatt,	(0000:000),
5. fordonsskattelagen	5. lagen	(0000:000)	med
(1988:327),	särskilda	bestämmelser	om
	fordonsskatt,

6.lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,

7.lagen (1994:419) om brottsofferfond,

8.skattebetalningslagen (1997:483),

9.lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon, eller.

10.lagen (2004:000) om trängselskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2005.

114

2. vägtrafikskattelagen (0000:000), eller lagen (0000:000) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,

SOU 2004:63

Författningsförslag

7Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §5

Denna lag tillämpas vid revision eller annan kontroll av att skatt eller avgift tas ut enligt bestämmelserna i

1. kupongskattelagen (1970:624),

2. fordonsskattelagen (1988:327),

3.taxeringslagen (1990:324),

4.lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlandsbo- satta artister m.fl., och

5.skattebetalningslagen (1997:483).

Lagen tillämpas även vid revision enligt tullagen (2000:1281) och lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och mark- nadshandel m.m. samt för kontroll av att föreläggande enligt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, 6 kap. 25 § tullagen eller 2 § lagen om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m. fullgjorts riktigt och fullständigt.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2005.

5 Senaste lydelse 2002:418.

115

Författningsförslag

SOU 2004:63

8Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi

dels att 1 kap. 5 §, 2 kap. 1 § och 10 kap. 5 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 2 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

2 a §

Vad som i denna lag sägs om energiskatt skall i förekommande fall avse energiskatt med tillägg av, eller avdrag för, en miljö- klasskomponent med det belopp som framgår av 2 kap. 1 § första stycket.

	5 §6
Fordonsbegreppen i denna	Fordonsbegreppen i denna
lag har samma betydelse som i	lag har samma betydelse som i
lagen (2001:559) om vägtrafik-	lagen (2001:559) om vägtrafik-
definitioner.	definitioner och vägtrafikskatte-
	lagen (0000:000).
Nuvarande lydelse

2 kap.

1 §7

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

6Senaste lydelse 2001;569.

7Senaste lydelse 2003:810.

116

SOU 2004:63

Författningsförslag

	KN–nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
1.	2710 00 26,	Bensin som uppfyller
	2710 00 27,	krav för
	2710 00 29
	eller
	2710 00 32
		a) miljöklass 1
		– motorbensin	2 kr 68 öre	2 kr 11 öre	4 kr 79 öre
			per liter	per liter	per liter
		– alkylatbensin	1 kr 12 öre	2 kr 11 öre	3 kr 23 öre
			per liter	per liter	per liter
		b) miljöklass 2	2 kr 71 öre	2 kr 11 öre	4 kr 82 öre
			per liter	per liter	per liter
2.	2710 00 26,	Annan bensin än som	3 kr 38 öre	2 kr 11 öre	5 kr 49 öre
	2710 00 34	avses under 1	per liter	per liter	per liter
	eller
	2710 00 36
3.	2710 00 51,	Eldningsolja,
	2710 00 55,	dieselbrännolja,
	2710 00 69	fotogen, m.m. som
	eller
	2710 00 74–
	2710 00 78
		a) har försetts med	732 kr per m3	2 598 kr per m3	3 330 kr per m3
		märkämnen eller ger
		mindre än 85 volym-
		procent destillat vid
		350oC,
		b) inte har försetts
		med märkämnen och
		ger minst 85 volym-
		procent destillat vid
		350oC, tillhörig
		miljöklass 1	733 kr per m3	2 598 kr per m3	3 331 kr per m3
		miljöklass 2	975 kr per m3	2 598 kr per m3	3 573 kr per m3
		miljöklass 3 eller inte	1 294 kr per m3	2 598 kr per m3	3 892 kr per m3
		tillhör någon miljö-
		klass

117

Författningsförslag

SOU 2004:63

	KN–nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
4.	ur	Gasol som används
	2711 12 11–	för
	2711 19 00
		a) drift av motor-	0 kr per	1 344 kr per	1 344 kr per
		drivet fordon, fartyg	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
		eller luftfartyg
		b) annat ändamål än	143 kr per	2 732 kr per	2 875 kr per
		som avses under a	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
5.	ur	Metan som används
	2711 29 00	för
		a) drift av motor-	0 kr per	1 105 kr per	1 105 kr per
		drivet fordon, fartyg	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		eller luftfartyg
		b) annat ändamål än	237 kr per	1 946 kr per	2 183 kr per
		som avses under a	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
6.	2711 11 00,	Naturgas som
	2711 21 00	används för
		a) drift av motor-	0 kr per	1 105 kr per	1 105 kr per
		drivet fordon, fartyg	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		eller luftfartyg
		b) annat ändamål än	237 kr per	1 946 kr per	2 183 kr per
		som avses under a	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
7.	2701, 2702	Kolbränslen	312 kr per	2 260 kr per	2 572 kr per
	eller 2704		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
8.	2713 11 00–	Petroleumkoks	312 kr per	2 260 kr per	2 572 kr per
	2713 12 00		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skatte- belopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2005 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Föreslagen lydelse

Energiskatt, med justering av en miljöklasskomponent, och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

118

SOU 2004:63

Författningsförslag

	KN–nr	Slag av bränsle				Skattebelopp
						Energi-	Miljöklass-	Koldioxid-	Summa
						skatt	komponent	skatt	skatt
1.	2710 00 26,	Bensin	som	upp-
	2710 00 27,	fyller krav för
	2710 00 29
	eller
	2710 00 32
		a) miljöklass 1
		– motorbensin				2 kr 68 öre	0 kr	2 kr 11 öre	4 kr 79 öre
						per liter	per liter	per liter	per liter
		– alkylatbensin				2 kr 68 öre	-1 kr 56 öre	2 kr 11 öre	3 kr 23 öre
						per liter	per liter	per liter	per liter
		b) miljöklass 2				2 kr 68 öre	0 kr 3 öre	2 kr 11 öre	4 kr 82 öre
						per liter	per liter	per liter	per liter
2.	2710 00 26,	Annan	bensin		än	2 kr 68 öre	0 kr 70 öre	2 kr 11 öre	5 kr 49 öre
	2710 00 34	som avses under 1				per liter	per liter	per liter	per liter
	eller
	2710 00 36
3.	2710 00 51,	Eldningsolja,
	2710 00 55,	dieselbrännolja,
	2710 00 69	fotogen, m.m. som
	eller
	2710 00 74–
	2710 00 78
		a) har försetts med				732 kr	–	2 598 kr	3 330 kr
		märkämnen		eller		per m3		per m3	per m3
		ger mindre		än	85
		volymprocent
		destillat vid 350oC,
		b) inte har försetts
		med	märkämnen
		och ger minst			85
		volymprocent
		destillat vid 350oC,
		tillhörig
		miljöklass 1				1 233 kr	0 kr	2 598 kr	3 831 kr
						per m3	per m3	per m3	per m3
		miljöklass 2				1 233 kr	242 kr	2 598 kr	4 073 kr
						per m3	per m3	per m3	per m3

119

Författningsförslag

SOU 2004:63

	KN–nr	Slag av bränsle				Skattebelopp
						Energi-	Miljöklass-	Koldioxid-	Summa
						skatt	komponent	skatt	skatt
		miljöklass		3	eller	1 252 kr	542 kr	2 598 kr	4 392 kr
		inte	tillhör		någon	per m3	per m3	per m3	per m3
		miljöklass
4.	ur	Gasol			som
	2711 12 11–	används för
	2711 19 00