Bilaga 1

Kommittédirektiv

Översyn av Brottsförebyggande rådet	Dir.
	2003:26

Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2003.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av Brottsförebyggande rådet (BRÅ). BRÅ:s verksamhet och organisation skall analyseras. Utredaren skall lämna förslag till hur BRÅ:s framtida verksamhet bör se ut, vilka ansvarsområden som myndigheten bör ansvara för och hur verksamheten bör organiseras.

Förslag till en ny förordning med instruktion för BRÅ skall lämnas.

Finner utredaren att det finns behov av en mer genomgripande översyn när det gäller hela rättsväsendets forsknings- och utvecklingsverksamhet, kan ett nytt uppdrag komma att ges.

Bakgrund

BRÅ inrättades 1974 efter det att Kommittén för kriminologisk behandlingsforskning hade konstaterat att forskningen inom det kriminalpolitiska området var starkt eftersatt i Sverige. BRÅ:s huvudsakliga roll skulle därför vara att stärka den kriminalpolitiska forskningen i Sverige. BRÅ har sedan dess utretts flera gånger och myndighetens roll som kunskaps- och informationsorgan har förstärkts. Verksamheten har över tid förändrats i riktning mot att i allt större utsträckning bli regeringens expertorgan i kriminalpolitiska frågor. Sedan 1994 har BRÅ även ansvaret för den officiella statistiken på området Rättsväsendet.

153

Bilaga 1

SOU 2004:18

Den senaste utredningen genomfördes 1997 och redovisades i Ds 1997:28 Forskning för rättsväsendet. Riksdagen beslutade i samband med 1998 års budgetproposition i enlighet med regeringens, och utredarens, förslag att forskningen inom Rikspolisstyrelsen (RPS) skulle flyttas över till BRÅ, som skulle fungera som ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamheten för rättsväsendet. Vid BRÅ inrättades ett rådgivande organ (referensgruppen) med företrädare för rättsväsendets myndigheter och Justitiedepartementet. Referensgruppen lämnar förslag till prioriteringar för forsknings- och utvecklingsverksamheten. Vid BRÅ finns även en vetenskaplig nämnd som också fungerar som ett rådgivande organ. Nämnden består av forskare och inrättades för att säkerställa att en hög vetenskaplig kvalitet upprätthålls i arbetet.

År 1996 fattade regeringen beslut om ett nationellt brottsförebyggande program, “Allas vårt ansvar”. I samband med detta tillsattes Kommittén för brottsförebyggande arbete (KBA), som fick i uppgift att stödja utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet. BRÅ tog 1998 över uppgiften att stödja det lokala brottsförebyggande arbetet och fördela de av regeringen särskilt avsatta medlen till denna verksamhet.

BRÅ tilldelades särskilda medel för att under åren 1998–2002 verka för att forskningen om ekonomisk brottslighet samt miljöbrott utvecklades vid universitet och högskolor. I samband med BRÅ:s årsredovisning för år 2001 presenterades ett förslag till hur den fortsatta forskningen på detta område skulle kunna organiseras.

Från och med 2003 har BRÅ även i uppgift att fördela finansieringsbidrag om 18 miljoner kronor årligen till medlingsverksamhet samt att svara för frågor om utbildning, metodutveckling och kvalitetssäkring inom området.

BRÅ har idag en viktig samordnande roll och är ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet för hela rättsväsendet. BRÅ fungerar också som ett expertorgan i kriminalpolitiska frågor och har utvecklats till att i allt högre grad vara ett stabsorgan till regeringen.

154

SOU 2004:18

Bilaga 1

Behovet av en översyn

Regeringen har i budgetpropositionen för 2003 (utgiftsområde 4, Rättsväsendet) uttalat att en översyn av BRÅ bör äga rum.

Kriminalpolitiska frågor har under de senaste åren fått allt större betydelse i samhällsdebatten, vilket flera opinionsundersökningar också visar. BRÅ, som skall vara den myndighet som står för en stor del av kunskapen på detta stora och prioriterade politikområde, är en relativt liten myndighet med begränsade resurser. Under årens lopp har BRÅ:s ansvarsområden blivit allt fler och allt mer olikartade. Det finns därför ett behov av att se över BRÅ:s verksamhet för att analysera om myndighetens roll kan renodlas och tydliggöras.

Samtidigt som BRÅ skall fungera som ett oberoende centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet, skall myndigheten vara regeringens stabsorgan. I regleringsbrevet för 2003 har regeringen tydliggjort myndighetens roll som stabsorgan. Det är därför angeläget att BRÅ, inom befintliga ramar och med kort varsel, har möjlighet att ta hand om uppgifter som regeringen har behov av att få utförda.

Kriminalpolitiken berör flera olika politikområden. Under de senaste åren har flera myndigheter, både inom och utom rättsväsendet, visat stort intresse för att ta del av BRÅ:s kunskap och att samarbeta med BRÅ. Samtidigt har regering och myndigheter behov av att få olika reformer och annan typ av verksamhet utvärderad av ett av verksamheten oberoende organ. Dessa båda typer av ansvarsområden kan vara svåra att förena.

Det förekommer att BRÅ stödjer och bidrar med kunskap i andra myndigheters verksamheter, och samtidigt har i uppdrag att utvärdera verksamheten i fråga.

Myndigheten har under de senaste åren fått en rad resurskrävande arbetsuppgifter, som att ge stöd och fördela bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete och till medlingsverksamhet. Det bör övervägas om också andra liknande uppgifter skall ingå i BRÅ:s verksamhet. BRÅ har sedan 1994 ansvaret för den officiella statistiken inom området Rättsväsendet. Förändringen har inte varit helt problemfri. Myndigheten har också övertagit själva produktionen av statistiken. Samtidigt som det är en fördel för hela myndighetens verksamhet att BRÅ har ansvar för kriminalstatistiken, belastar produktionen av statistiken en stor del av myndighetens resurser.

155

Bilaga 1

SOU 2004:18

Det är angeläget att regeringen och rättsväsendets myndigheter har kunskapsunderlag av hög kvalitet. Det statsfinansiella läget gör emellertid att det för närvarande inte finns utrymme för någon betydande förstärkning av resurserna. I stället måste möjligheterna att använda redan befintliga resurser inom rättsväsendet på ett effektivare sätt utredas.

Uppdraget

En särskild utredare skall göra en översyn av BRÅ. BRÅ:s verksamhet, organisation och arbetsformer skall analyseras. Utredaren skall lämna förslag till hur BRÅ:s framtida verksamhet bör se ut, vilka ansvarsområden som myndigheten bör ansvara för och hur verksamheten bör organiseras. Följande frågor skall belysas särskilt:

•BRÅ:s ledningsstruktur (inklusive styrelse och rådgivande organ),

•BRÅ:s roll som stabsorgan,

•BRÅ:s forsknings- och utvecklingsverksamhet,

•former för och omfattning av stödet till det lokala brottsförebyggande arbetet (inklusive stödet till medlingsverksamheten),

•BRÅ:s informationsverksamhet, särskilt myndighetens webbplats,

•statistikverksamheten, särskilt produktionen av kriminalstatistiken,

•möjligheten till effektivare resursutnyttjande i verksamheten.

Som grund för utredarens analys och förslag skall inledningsvis en kartläggning göras av hur BRÅ för närvarande strukturerar sin verksamhet och fördelar sina resurser.

För att kunna ta ställning till omfattningen av BRÅ:s forsknings- och utvecklingsverksamhet behöver en översiktlig kartläggning göras av vilket behov rättsväsendets myndigheter anser sig ha av forsknings- och utvecklingsverksamhet på sina respektive områden.

Vid kartläggningen bör utredaren särskilt uppmärksamma frågan om hur den framtida forskningen skall bedrivas beträffande ekonomisk brottslighet och miljöbrott samt när det gäller kriminalvårdens och polisens verksamhet.

156

SOU 2004:18

Bilaga 1

Syftet med uppdraget är att ta fram en ny instruktion för BRÅ med inriktning på en modern, effektiv och ändamålsenlig verksamhet samt att få en översiktlig analys av hur behovet av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom rättsväsendet kan tillgodoses.

Utredaren skall lämna förslag till hur BRÅ:s framtida verksamhet och struktur bör se ut. Olika förslag på lösningar och de konsekvenser dessa kan medföra bör diskuteras och jämföras. Vidare skall utredaren uppskatta de kostnader som förslaget kan medföra. Förslag till en ny förordning med instruktion för BRÅ skall därför lämnas av utredaren.

Om utredaren finner det lämpligt bör även ett nytt namn för myndigheten övervägas.

Redovisning av uppdraget

Uppdraget skall redovisas senast den 30 september 2003.

Bedömer utredaren att det finns behov av en fortsatt utökad översyn när det gäller hela rättsväsendets forsknings- och utvecklingsverksamhet skall detta tydliggöras. Det kan då komma att beslutas om ett nytt uppdrag.

Justitiedepartementet

157

Bilaga 2

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till 2003 års BRÅ-utredning Dir. 2003:108

Beslut vid regeringssammanträde den 18 september 2003.

Sammanfattning av tilläggsuppdraget

Utredaren för 2003 års BRÅ-utredning (Ju 2003:01) skall, utöver nuvarande uppdrag, göra en utvidgad kartläggning av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som är relevant för kriminalpolitikens mål att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Kartläggningen skall användas som underlag för utredarens analys, överväganden och förslag gällande Brottsförebyggande rådets (BRÅ:s) framtida roll.

Utredaren får förlängd tid för att slutföra sitt arbete. Uppdraget skall redovisas senast den 30 januari 2004.

Bakgrund

Den 6 mars 2003 beslutade regeringen om direktiv till en utredning om en översyn av BRÅ (dir. 2003:26). I samband härmed tillkallades en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till hur BRÅ:s framtida verksamhet bör se ut, vilka ansvarsområden som myndigheten bör ha och hur verksamheten bör organiseras.

Utredningen har antagit namnet 2003 års BRÅ-utredning. BRÅ bedriver bl.a. tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet på det kriminalvetenskapliga området. Forsknings- och utvecklingsverksamhet som är av relevans för kriminalpolitikens mål att minska brottsligheten och öka människors trygghet finansieras eller bedrivs även vid andra myndigheter, både inom och utom rättsväsendet. Forskning som bidrar med kunskap för

159

Bilaga 2

SOU 2004:18

verksamheten inom rättsväsendet, förekommer även inom flera olika discipliner vid universitet och högskolor.

För att kunna bedöma vilken roll och vilka ansvarsområden BRÅ skall ha i framtiden har utredaren gjort bedömningen att det är nödvändigt att utvidga den kartläggning som skall användas som grund för den analys och de förslag utredaren skall redovisa till regeringen.

Regeringen delar denna bedömning. Det är av stor vikt att den verksamhet som bedrivs inom rättsväsendet bygger på kunskap. Det är därför angeläget att utredningen kan få en heltäckande bild av den samlade forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs och har relevans för den kriminalpolitiska delen av rättsväsendets verksamhet. Mot en sådan bakgrund har utredaren bättre möjlighet att göra en väl avvägd bedömning när han föreslår hur BRÅ:s framtida verksamhet skall se ut.

Uppdraget

Utredaren skall göra en utvidgad kartläggning av den forsknings- och utvecklingsverksamhet, som har relevans för kriminalpolitikens mål att minska brottsligheten och öka människors trygghet och som bedrivs vid

•myndigheterna inom rättsväsendet,

•övriga statliga myndigheter som bedriver eller finansierar verksamhet som har särskild relevans för detta mål, och

•universitet och högskolor.

Utredaren är fri att göra de begränsningar som anses nödvändiga. Kartläggningen skall användas som underlag för utredarens analys, överväganden och förslag gällande BRÅ:s framtida roll.

Utredaren skall samråda med den utredare som tillkallats för att göra en översyn av Brottsoffermyndigheten (dir. 2003:104).

Utredaren får förlängd tid för att slutföra sitt arbete. Uppdraget skall redovisas senast den 30 januari 2004.

Justitiedepartementet

160

.bild Egen Källa:

161

	Styrelse
	Styrelse		Referensgrupp för

Vetenskaplig nämnd	Elva ledamöter
Vetenskaplig nämnd	Elva ledamöter		rättsväsendet
Förordnas av styrelsen			Sammansättningen bestäms i
			Sammansättningen bestäms i
			förordningen med instruktioner
			för BRÅ

Enheten för…		Enheten för…

Generaldirektör

Presstjänst

lokalt	individinriktade		IT	statistik
brottsförebyggande		åtgärder
arbete
			information	administration
reformutvärdering		brottsutvecklingen	och förlag	administration
reformutvärdering		brottsutvecklingen	och förlag	inklusive en jurist
				inklusive en jurist

rådets Brottsförebyggande 2003 organisation

3 Bilaga

Bilaga 4

Förteckning över personer som utredningen varit i kontakt med

Intervjuade personer samt personer som utredningen i övrigt talat med

Andersson, Jan, generaldirektör vid BRÅ

Ackum Agell, Susanne, generaldirektör vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Alexandersson, Lars, personalrepresentant för SACO vid BRÅ Arnstedt, Kerstin, personalrepresentant för ST-DT vid BRÅ

Begler, Ann-Marie, överdirektör vid Rikspolisstyrelsen (tidigare generaldirektör vid BRÅ)

Bergenstrand, Klas, riksåklagare

Bjelle, Britta, generaldirektör vid Brottsoffermyndigheten

Eberstein, Susanne, vice ordförande i Justitieutskottet samt ordförande i BRÅ:s styrelse

Egerstedt, Olof, chef för Statens Kriminaltekniska Laboratorier Engwall, Viveka, personalrepresentant för ST-DT vid BRÅ Hansson, Birgit, rektor vid Polishögskolan

Heckscher, Sten, rikspolischef

Hellsvik, Gun, generaldirektör vid Patent- och registreringsverket

163

Bilaga 4

SOU 2004:18

Holmquist, Rolf, tidigare generaldirektör vid Ekobrottsmyndigheten

Håkansson, Marianne, utredare vid Polishögskolan (tidigare generaldirektör vid BRÅ)

Högne, Doris, överdirektör vid Kriminalvårdsstyrelsen Knutsson, Johannes, professor vid Polishögskolan i Oslo Levander, Sten, professor vid Lunds universitet

Persson, Leif G W, professor vid Rikspolisstyrelsen Sarnecki, Jerzy, professor vid Stockholms universitet Sporre, Tove, personalrepresentant för SACO vid BRÅ Torstensson, Marie, docent vid Växjö universitet Törnqvist, Mårten, utredare vid Svenska Kommunförbundet Wahlin, Lottie, personalrepresentant för SACO vid BRÅ Weibull, Lennart, professor vid Göteborgs universitet Wikström, Per Olov, professor vid Cambridge universitet Villius, Anders, kurator vid Rättsmedicinalverket

Härutöver har utredningen varit i kontakt med ytterligare ett antal personer för kortare samtal.

164

SOU 2004:18

Bilaga 4

Personer som deltagit i av utredningen anordnat FoU- seminarium

Alalehto, Tage, FD, universitetslektor

Andersson, Tommy, universitetslektor

Hydén, Margareta, FD, docent, universitetslektor

Kühlhorn, Eckart, professor

Lindgren, Sven-Åke, docent, universitetslektor

Sahlin, Ingrid, FD, docent, universitetslektor

Sjögren, Hans, professor

Tham, Henrik, professor Westin, Charles, professor Åkerström, Malin, professor Öberg, Johan, forskarsamordnare

165

Bilaga 5

Publicerat av BRÅ 1997–2003

Publicerat av BRÅ år 1997

Rapporter

Våld mot kvinnor (BRÅ-rapport 1997:2)

Antologi baserad på en konferens om våld mot kvinnor. Presentation av våldet mot kvinnor ur olika synvinklar.

Det barbariska straffet (BRÅ-rapport 1997:3)

Redovisning bland annat för hur dödsstraffet används i olika länder liksom för dödstraffets ställning inom folkrätten.

Tio års erfarenheter av brottsförebyggande arbete i Nederländerna. (BRÅ-PM 1997:1)

Exempel på olika brottsförebyggande projekt och resultaten av dem liksom en diskussion om vilka hinder som kan finnas för brottsförebyggande verksamhet.

Att arbeta med förebyggande projekt. (BRÅ-PM 1997:2)

En kritisk granskning av förebyggande verksamhet.

Situationell brottsprevention. (BRÅ-PM 1997:3)

Argument för situationell brottsprevention, hur den bör utformas och varför.

Our Collective Responsibility (BRÅ-report 1997:1)

Översättning av regeringens brottsförebyggande program, Allas vårt ansvar, Ds 1996:59.

Current Swedish Legislation on Narcotic Drugs and Psychotropic Substances (BRÅ-report 1997:2) Översättning av narkotikastrafflagen.

167

Bilaga 5

SOU 2004:18

Statistikpublikationer

Domstolsstatistik 1997 (BRÅ-rapport 1997:1)

Domstolsstatistik 1995 (BRÅ-rapport 1997:4)

Kriminalstatistik 1995 (BRÅ-rapport 1997:5)

Övriga publikationer

Prognoser för brottsutvecklingen 1997–1998 (Kortfakta PM).

Anmälda brott 1996. Kvartalsstatistik (Kortfakta PM).

Svenska folket om brott och brottsförebyggande åtgärder. Redovisning av resultaten av en opinionsundersökning om

allmänhetens syn på brottslighet och andra ordningsstörningar och vad man kan göra för att minska problemen.

Varningsblad om bedrägerier (BRÅ, Företagarnas Riksorganisation, Polisen och Svenska Arbetsgivareföreningen).

Vad är Ekobrott.

Genomgång av vad som räknas som ekobrott.

Videofilmen Klipp som lockar.

Film om ett fall av ekonomisk brottslighet för visning i gymnasieskolan.

Lärarhandledning Klipp som lockar.

Videofilmen Dog Han? Om filmvåld och verklighet (BRÅ, Rädda Barnen, Riksförbundet Hem och Skola och Våldsskildringsrådet).

Film för åk 7–9 om skillnaden i konsekvenser mellan filmvåld och verkligt våld. Till filmen gjordes också en studiehandledning.

Information på UR:s webbplats på Internet i samband med TV- serien STOP Om brott , våld och gäng. (Utbildningsradion och BRÅ).

Studies on Crime & Crime Prevention (Vol. 6 No 1 och 2, 1997).

168

SOU 2004:18

Bilaga 5

Publicerat av BRÅ år 1998

Rapporter

Rattfylleri. Utvärdering av 1994 års reform av trafiknykterhetslagstiftningen. (BRÅ-rapport 1998:7)

På jakt efter den svenska normen (BRÅ-PM 1998:1) Konferensrapport med inlägg som diskuterar om ”det allmänna

rättsmedvetandet” är en gemensam norm i det svenska samhället och om det stämmer överens med de värderingar som styr lagar och rättsväsende.

Brottslighet och utsatthet för brott (BRÅ-PM 1998:2) Intervjuundersökning bland svenskar och invandrare från

Finland, Polen och Chile för att få en bild av svenskars inställning till invandrare liksom några invandrargruppers inställning till andra invandrare och svenskar.

Drograttfylleri. Omfattning, olycksrisker och bevisproblem (BRÅ- PM 1998:3)

Uppgifter från sex undersökningar, bland andra en om förekomsten av alkohol och andra trafikfarliga medel hos förare som omkommit eller skadats svårt i trafikolyckor.

Brottsutvecklingen i Sverige 1995–1997. (BRÅ-rapport 1998:2)

Statistikpublikationer

Kriminalstatistik 1996. (BRÅ-rapport 1998:1)

Kriminalstatistik 1997. (BRÅ-rapport 1998:3)

Domstolsstatistik 1996–1997. (BRÅ-rapport 1998:4)

Övriga publikationer

Crime Prevention in the Nordic Context. The Nordic Model. Beskrivning av de brottsförebyggande råden i de nordiska

länderna, deras organisation och verksamhet.

169

Bilaga 5

SOU 2004:18

European Crime Prevention Awards 1998. De fem svenska bidragen till den europeiska tävlingen.

Konsten att läsa statistik om brott och brottslingar.

Handledning i hur man tolkar och använder kriminalstatistiken.

Man ville vara hjälte… (BRÅ och Våldsskildringsrådet) Djupintervjuer med unga pojkar om deras upplevelser och tankar

om våld i verkligheten och på film.

När behövs polisen bäst?

En analys av utryckningsverksamheten vid polismyndigheten i Stockholms län.

Pedofili. Barnpornografi och sexuella övergrepp mot barn. Sammanställning av den aktuella forskningen om pedofili, bland

annat faktorer som inverkar vid pedofili, behandling av pedofili och pornografins betydelse för pedofilen.

Publicerat av BRÅ år 1999

Rapporter

Ungdomar, droger och polisens insatser (BRÅ-rapport 1999:1) Resultat från två undersökningar av polisens förebyggande

strategier mot narkotikaproblemet bland ungdomar.

Internationella jämförelser (BRÅ-rapport 1999:3) Redovisning av en internationell brottsofferundersökning.

Intensivövervakning med elektronisk kontroll (BRÅ-rapport 1999:4)

Utvärdering av 1998 års försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll.

Bygga upp brottsförebyggande arbete. Idéskrift 1 (BRÅ-rapport 1999:5)

Vägledning för hur man bygger upp lokalt brottsförebyggande arbete.

170

SOU 2004:18

Bilaga 5

MC-brott (BRÅ-rapport 1999:6)

Kunskapsöversikt över fenomenet MC-gäng och motstrategier för att bemöta problemet.

Forskning om ekonomisk brottslighet (BRÅ-rapport 1999:7) Översikt av ekobrottsforskningen i Danmark, Finland, Norge

och Sverige.

Antologi. 8 reflektioner om kriminalpolitik (BRÅ-rapport 1999:9) Forskare i BRÅ:s vetenskapliga nämnd ger sin syn på utvecklingsbehov, problem och tänkbara förändringar inom

kriminalpolitiken.

Vit maktmusik (BRÅ-rapport 1999:10)

Fallstudie om den vita maktmusikens roll för tillväxten av den svenska rasideologiska undergroundkulturen.

Medling vid brott. Rapport från en försöksverksamhet (BRÅ- rapport 1999:12)

Kartläggning, problemanalys och prioriteringar. Idéskrift 2 (BRÅ- rapport 1999:13)

Beskrivning av hur man i lokalt brottsförebyggande arbete kan bygga upp och använda kunskap om lokala problem och förhållanden.

Medling vid brott. Gärningsmän berättar (BRÅ-rapport 1999:14)

Kvinnors brottslighet (BRÅ-rapport 1999:15). Kartläggning av kvinnors brottslighet i Sverige.

Statistikpublikationer

Narkotikastatistik 1996 och 1997 (BRÅ-rapport 1999:2)

Domstolsstatistik 1998 (BRÅ-rapport 1999:11)

171

Bilaga 5

SOU 2004:18

Övriga skrifter

Kodning av brott. Anvisningar för brottskodning.

Den organiserade cigarettsmugglingen. Från ax till limpa

En undersökning av såväl den legala som illegala handeln med cigaretter och av effektiviteten i kontrollåtgärderna.

Cigarettsmugglingens struktur, omfattning och utveckling under senare delen av 1990-talet. Från limpa till lunga

Kartläggning av cigarettsmugglingens struktur, omfattning och utveckling under senare delen av 1990-talet.

Råd för framtiden. Rapport från en studiedag med de lokala brottsförebyggande råden.

Prognos för brottsutvecklingen 1999–2000.

40 poäng tillämpad kriminologi. Informations- och anmälningsbroschyr till kurs anordnad av Stockholms universitet och BRÅ.

European Crime Prevention Awards 1999.

Broschyr om de svenska tävlingsbidragen.

Svensk polis i förändring.

En granskning av närpolisreformen (publicerad på BRÅ:s webbplats).

Internationella jämförelser av kriminalstatistiken (publicerad på BRÅ:s webbplats).

Publicerat av BRÅ år 2000

Rapporter

Brottsförebyggande åtgärder i praktiken. Idéskrift 3 (BRÅ-rapport 2000:1)

Exempel på brottsförebyggande åtgärder som genomförts i Sverige och andra länder.

172

SOU 2004:18

Bilaga 5

IT-relaterad brottslighet (BRÅ-rapport 2000:2)

En kunskapsöversikt av IT-relaterad brottslighet och vilka åtgärder som bör sättas in mot den.

Strategiska brott (BRÅ-rapport 2000:3)

En analys av olika typer av kriminella karriärer, vilka debutbrotten är och vilka risker de innebär.

Förbud mot köp av sexuella tjänster (BRÅ-rapport 2000:4) Kartläggning av tillämpningen av lagen under dess första år.

Utvärdering & dokumentation. Idéskrift 4 (BRÅ-rapport 2000:5) Beskrivning av hur utvärderingar kan genomföras, från att

granska målen till att avgöra om åtgärderna påverkat brottsligheten.

Ungdomar som rånar ungdomar i Malmö och Stockholm (BRÅ- rapport 2000:6)

Kartläggning av ungdomsrånens omfattning, utveckling och karaktär i Malmö och Storstockholm.

Påföljdssystemet för unga lagöverträdare (BRÅ-rapport 2000:7) Undersökning av samtliga lagföringar under 1980–1998 som

gäller ungdomar i 15–17 årsåldern.

Medling vid brott. Slutrapport från en försöksverksamhet (BRÅ- rapport 2000:8)

Perspektiv på ekobrottsligheten. (BRÅ-rapport 2000:10)

En antologi. Med utgångspunkt från 1977 års översyn av lagstiftningen gällande den ekonomiska och organiserade brottsligheten ger författarna sina perspektiv på hur den ekonomiska brottsligheten har utvecklats och hur samhällets motstrategier utvecklats.

Grov kvinnofridskränkning. (BRÅ-rapport 2000:11) En kartläggning av hur rättsväsendet tillämpat den nya bestämmelsen och polisens och åklagarväsendets insatser mot kvinnovåld.

173

Bilaga 5

SOU 2004:18

Sannolikheten att dömas till fängelse. En statistisk analys (BRÅ- rapport 2000:13)

Redovisning av skillnader mellan landets tingsrätter i andelen fängelsedomar.

Brott på karta. Idéskrift 5 (BRÅ-rapport 2000:14)

Beskrivning av hur man med hjälp av datateknik kan använda kartor i det brottsförebyggande arbetet.

Barnmisshandel. En kartläggning av polisanmäld misshandel av små barn (BRÅ-rapport 2000:15)

Stöld, våld och droger bland pojkar och flickor i årskurs 9 (BRÅ- rapport 2000:17)

Självdeklarationsundersökning av brottsligheten bland ett urval av ungdomar i åk 9.

Utvisning på grund av brott. De dömda och deras barn (BRÅ- rapport 2000:18)

Beskrivning bland annat av hur många barn som berörs av att en förälder döms till utvisning och de avvägningar som rättsväsendet ställs inför i dessa situationer.

Finansiella offshoremarknader och skatteparadis (BRÅ-rapport 2000:19)

Förklaring av begreppet ”offshore” och hur det används i finansiella sammanhang.

Från anstalt till livet i frihet. Delrapport I (BRÅ-rapport 2000:20)

Undersökning av hur anstalterna arbetar med behandlingsundersökningar och behandlingsplaner för de intagna.

Kriminaliseringen av narkotikabruk (BRÅ-rapport 2000:21) Utvärdering av vilka konsekvenser kriminaliseringen av

narkotikabruk år 1988 och skatteskärpningen år 1993 har haft för rättsväsendets arbete mot narkotikamissbruk.

Grannsamverkan. Idéskrift 6 (BRÅ-rapport 2000:22)

Beskrivning av grannsamverkan i olika typer av områden, från storstädernas ytterområden till mindre orter med mindre problem.

174

SOU 2004:18

Bilaga 5

Statistikpublikationer

Narkotikastatistik 1998 (BRÅ-rapport 2000:9)

Kriminalstatistik 1998 (BRÅ-rapport 2000:12)

Domstolsstatistik 1999 (BRÅ-rapport 2000:16)

Publicerat av BRÅ år 2001

Rapporter

White Collar Crime Research (BRÅ-rapport 2001:1)

Bidrag från en internationell forskarkonferens om ekonomisk brottslighet.

Från anstalt till livet i frihet. Efter muck (BRÅ-rapport 2001:2) Delrapport från en studie av kriminalvårdsanstalternas

frigivningsförberedelser.

Upprepad utsatthet för brott (BRÅ-rapport 2001:3)

Underökning av 30 000 polisanmälningar rörande upprepad utsatthet för misshandel och hot, inbrott i skolor, butiker och bostäder samt bilrelaterade brott.

Hur – Var –Närpolis? (BRÅ-rapport 2001:5)

En granskning av närpolisreformen.

Brott och annan misskötsamhet under permission (BRÅ-rapport 2001:6)

Undersökning av hur vanligt det är att intagna missköter sin permission.

Hets mot folkgrupp (BRÅ-rapport 2001:7)

Kartläggning av brottet hets mot folkgrupp och av hur lagen om det har tillämpats.

Exit (BRÅ-rapport 2001:8)

En uppföljning och utvärdering av organisationen Exit för avhoppare.

175

Bilaga 5

SOU 2004:18

Brottsförebyggande arbete i skolan. Idéskrift 7 (BRÅ-rapport 2001:9)

Exempel bland annat på åtgärder för att motverka mobbning, lösa konflikter och öka elevinflytandet.

Brottsutvecklingen i Sverige 1998–2000 (BRÅ-rapport 2001:10) Beskrivning och analys av utvecklingen av olika brott, med

tonvikt på åren 1998–2000.

Dödligt våld mot kvinnor i nära relationer (BRÅ-rapport 2001:11) Genomgång av alla fall av dödligt våld mot kvinnor i nära

relationer under 1990-talet.

LUPP. En lokal uppföljnings- & prognosprocedur i problemorienterat arbete mot brott. Idéskrift 8 (BRÅ-rapport 2001:13)

Modell för en procedur som fullt utvecklad kan bli ett hjälpmedel för att analysera och styra framför allt närpolisens arbete mot vardagsbrottsligheten.

Kriminell utveckling. Tidiga riskfaktorer och förebyggande åtgärder (BRÅ-rapport 2001:15)

Översiktlig bild av nationell och internationell kunskap om tidiga individ- och familjefaktorer som medför ökad risk för att utveckla allvarlig kriminalitet.

Miljödriven utveckling – på gott och ont? (BRÅ-rapport 2001:17) Forskningsprojekt finansierat av BRÅ inom ramen för

regeringens uppdrag att verka för forskning om ekonomisk brottslighet.

Brottsligheten i olika länder (BRÅ-rapport 2001:18)

Resultaten från brottsofferundersökningen år 1999 som Sverige deltog i tillsammans med 16 andra industriländer.

Statistikpublikationer

Narkotikastatistik 1999 (BRÅ-rapport 2001:4)

Kriminalstatistik 1999 (BRÅ-rapport 2001:12)

176

SOU 2004:18

Bilaga 5

Narkotikastatistik 2000 (BRÅ-rapport 2001:19)

Domstolsstatistik 2000 (BRÅ-rapport 2001:14)

Kriminalstatistik 2000 (BRÅ-rapport 2001:16)

Övriga skrifter

Crime Prevention in Sweden

Crime Prevention in the Nordic Context – The Nordic Model

Crime Trends in Sweden 1998–2000. English summary

European Crime Prevention Awards 2001 – de fjorton bidragen till den svenska uttagningstävlingen

Publicerat av BRÅ år 2002

Ekobrott – utvecklingen av några centrala brottstyper (2002:1) Summering av utvecklingen av några centrala brottstyper och

diskussion om ekobrottsligheten i ett vidare perspektiv.

Crime Trends in Sweden 1998 – 2000 (2002:2) Översättning av Brottsutvecklingen i Sverige 1998 – 2000.

Lugna Gatan (2002:3)

Undersökning av två av Lugna Gatans verksamheter, tunnelbane- och juniorverksamheten.

Varför har brottsuppklaringen minskat? (2002:4)

Analys av orsakerna till varför brottsuppklaringen minskar.

Brottsnivåerna i landets kommuner (2002:5)

Undersökning som genom statistiska metoder tar hänsyn till många av de förutsättningar som påverkar brottsnivåerna i kommunerna.

177

Bilaga 5

SOU 2004:18

Just in time (2002:6)

Ekobrottslighet inom svensk och norsk långtradartransport.

Organiserad brottslighet ((2002:7)

Några empiriska data om den ekonomiska brottsligheten.

Att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer (2002:8)

Exempel på verksamheter som inriktas på att förhindra våld mot kvinnor i nära relationer.

Hatbrott (2002:9)

En uppföljning av rättsväsendets insatser mot hatbrott.

Miljöstraffrätt i praktiken (2002:10)

En studie av rättstillämpningen.

Att lära ut ett nytt sätt att tänka (2002:11)

Utvärdering av Cognitive Skills-programmet i kriminalvården 1995–2000.

Giftfabriken som sprängdes (2002:12)

En skildring av hur BT Kemi-skandalen lade grunden till begreppet miljöbrott och hur det har utvecklats sedan den tiden.

Våld mot kvinnor (2002:14)

Undersökning om denna typ av brottslighet och om gärningsmännen och offren.

Butiksrån (2002:16)

Fakta om butiksrån, exempelvis var, när och hur brotten begås.

Sju ungdomar om sin rättegång (2002:18)

Som en del i arbetet med att utvärdera 1999 års påföljdsreform för unga gjordes denna studie om sju ungdomars syn på sin rättegång.

Vad händer med unga lagöverträdare? (2002:19)

Om överlämnande till socialtjänsten.

178

SOU 2004:18

Bilaga 5

Statistikpublikationer

Kriminalstatistik 2001 (2002:13)

Domstolsstatistik 2002 (2002:15)

Narkotikastatistik 2001 (2002:17)

Övriga publikationer

Åklagares, domares och socialtjänstens syn på påföljdssystemet för unga (webbrapport)

Butiksstölder – problembild och åtgärder (PM med fakta)

Bebyggelseinriktade åtgärder mot brott och otrygghet. (Rapport- PM)

Du & jag, rätt & fel. En lärarhandledning för temaarbete i åk 6 –9

Det går att reducera bilbrottslighet.

Ett idédokument vars förslag till organisation och arbetsrätt är inspirerat av liknande strategier i Nederländerna och Storbritannien.

ECPA. Tio bidrag till den svenska uttagningstävlingen

En plattform är lagd. Dokumentation från fyra regionala konferenser.

Publicerat av BRÅ år 2003

Förebygga ekobrott. Behov och metoder (2003:1)

Rapporten utgör en grund för utvecklingen av det förebyggande arbetet på ekobrottsområdet.

Besöksförbud (2003:2)

En utvärdering av lagen om besöksförbud och dess tillämpning.

179

Bilaga 5

SOU 2004:18

Samhällstjänst – i samhällets tjänst? (2003:3)

En utvärdering av den utvidgade samhällstjänsten med fokus på hur samhällstjänstpåföljderna utvecklats och hur de tillämpas rättsligt och praktiskt.

Fängelse i frihet (2003:4)

En utvärdering av intensivövervakning med elektronisk kontroll.

Stöld, våld och droger bland ungdomar i årskurs nio (Rapport 2003:5)

Resultat från fyra självdeklarationsundersökningar.

Föräldrastöd i teori och praktik. Idéskrift 10 (Rapport 2003:6) Presentation av ett urval olika föräldrastödjande verksamheter

som har haft dokumenterad effekt på barn- och ungdomskriminalitet.

KRIS (Rapport 2003:7)

En kartläggning av föreningen Kriminellas Revansch I Samhället.

Förebyggande metoder mot ekobrott (Rapport 2003:10)

Antologi. Bidragen är skrivna av allt från internationellt etablerade forskare till initierade och engagerade praktiker som dagligen bekämpar ekobrott.

Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte (Rapport 2003:11) Presentation av de första fallstudierna av kameraövervakning och

en sammanställning av de tidigare, främst internationella, erfarenheterna på området.

Polisens insatser mot narkotikabrottsligheten (Rapport 2003:12) Utvärdering av effekterna av polisens arbete mot narkotika-

brottsligheten.

Tio lokala brottsförebyggande råd. Idéskrift 11. (Rapport 2003:13) Beskrivning av verksamheten i tio lokala brottsförebyggande råd, byggd på intervjuer med samordnarna i råden, och exempel på hur de andra nordiska länderna organiserar det lokala brottsföre-

byggande arbetet.

Attityder till ekonomisk brottslighet 1988 och 2000 (webb)

180

SOU 2004:18

Bilaga 5

Resultat av en enkätundersökning om allmänhetens inställning till ekobrott.

Från anstalt till frihet. Förstärkta frigivningsförberedelser (webb) Delrapport om utvärdering av försöksverksamheten med

förstärkta frigivningsförberedelser, som beskriver verksamheten och redogör för hur kriminalvården arbetade med frigivningsförberedelser i början av försöksperioden.

Skattefifflare och tjuvar (webb)

En studie av sociala förhållanden och brottsbelastning hos två grupper av lagförda gärningsmän.

Brottsförebyggande insatser i utsatta områden (Rapport-PM).

En studie av de brottsförebyggande frågorna inom ramen för storstadsarbetet.

Indikatorer på trygghet inom storstadsarbetet (webb) Kartläggning av de brottsförebyggande insatser som gjorts och

en analys av det brottsförebyggande storstadsarbetet med fokus på hur det skulle kunna utvecklas i framtiden.

Dödligt våld i kriminalstatistiken (webb)

Undersökning med syfte att avgöra det faktiska antalet anmälda fall av dödligt våld år 2002.

Vård av missbrukare i anstalt (Rapport-PM)

Utvärdering av kriminalvårdens särskilda satsning på narkotikabekämpning.

Klotter. En inventering av förebyggande åtgärder (Rapport-PM) Undersökning av det klotterförebyggande arbetet i Sverige och

en inventering av de förebyggande åtgärder som har vidtagits.

Återfall i brott. En översikt (webb)

En studie av personer lagförda för brott och andelen som återfaller i ny lagföring.

181

Bilaga 5

SOU 2004:18

Statistikpublikationer

Kriminalstatistik 2002 (Rapport 2003:8)

Narkotikastatistik 2002 (Rapport 2003:9)

Övriga publikationer

ECPA-broschyr. De fjorton svenska bidragen till den europeiska tävlingen.

182

Bilaga 6

Utvärdering av BRÅ:s statistikverksamhet

Statskontorets PM 2003-11-28

Dnr 2003/391-5

Sammanfattning och Statskontorets bedömningar

•Regeringen bör säkerställa att de uppgifter som rättsväsendets myndigheter lämnar till BRÅ håller hög kvalitet.

•Regeringen bör rikta ett särskilt uppdrag till BRÅ för att säkerställa att kriminalstatistiken kvalitetsgranskas.

•Utvecklingsarbetet bör ges högre prioritet inom BRÅ

•Syftet med kriminalstatistiken måste tydliggöras.

•Statistikrådets sammansättning bör ses över och BRÅ bör ta större hänsyn till ledamöternas synpunkter.

•BRÅ bör genomföra bredare användarundersökningar.

•Regeringen bör styra kriminalstatistikens utveckling tydligare genom särskilda uppdrag och preciserade återrapporteringskrav.

•Regeringen bör ta ett starkare grepp om det myndighetsgemensamma utvecklingsarbetet inom rättsväsendet.

•Möjligheten att lägga ut nya statistikprodukter på extern leverantör bör undersökas.

Uppdraget

Den särskilda utredaren som har till uppgift att göra en översyn av Brottsförebyggande rådets (BRÅ) verksamhet och organisation (Dir. 2003:26) har uppdragit åt Statskontoret att granska hur BRÅ:s utvecklingsarbete när det gäller rättsstatistiken fungerar. Även den löpande produktionen av statistik, samordningen med andra myndigheter inom rättsväsendet samt kostnadsutvecklingen ska belysas. Statskontoret genomförde ett liknande uppdrag år

183

Bilaga 6

SOU 2004:18

1997. Utredaren har ansett att det är angeläget att undersöka hur arbetet med rättsstatistiken har utvecklats sedan dess.

BRÅ:s statistikansvar

BRÅ fick statistikansvar för rättsstatistiken i samband med den s.k. statistikreformen år 1994. Avsikten med statistikreformen var att regeringen eftersträvade ökad flexibilitet och minskade kostnader i statistikproduktionen. Detta skulle åstadkommas genom att användarnas inflytande stärktes. År 1996 överfördes även produktionen av rättsstatistiken från SCB till BRÅ. Övertagandet av produktionen var förknippat med en rad problem, som bland annat resulterade i att statistiken blev kraftigt försenad. Även kostnaderna för produktionen ökade.

Beställar–utförarmodell införd

Efter Statskontorets tidigare utredning av statistikverksamheten har det skett en uppdelning av verksamheten i en statistikenhet som beställare och en IT-enhet som utförare. Själva driften av BRÅ:s IT-system har lagts ut på en extern leverantör. BRÅ har även infört en förvaltningsmodell i verksamheten. Förvaltningsmodellen har tillsammans med uppdelningen av verksamheten lett till en tydligare ansvars- och arbetsordning.

Statistiken i tid och BRÅ är inte längre konsultberoende

BRÅ:s produktion av kriminalstatistik har förändrats i flera avseenden sedan år 1997. Den löpande produktionen har förbättrats avsevärt under senare år. Den bristande kontinuitet och de förseningar som fanns i statistikproduktionen under åren närmast efter BRÅ:s övertagande har i huvudsak återhämtats. Statistiken kommer numera ut i tid. Dessutom har IT-kompetensen vid BRÅ utvecklats och myndigheten är i dag i princip inte beroende av externa konsulter för produktionen av statistik. Driften av IT- systemen har dock lagts ut på extern leverantör.

184

SOU 2004:18

Bilaga 6

Få resultat i utvecklingsarbetet

BRÅ har initierat utvecklingsarbete på flera områden. Merparten av utvecklingsprojekten har handlat om kriminalstatistikens innehåll. Många projekt har pågått under flera år, men få har lett till konkreta resultat. Orsaken till att vissa projekt har avstannat ligger delvis utanför BRÅ, exempelvis när det gäller flödesstatistiken och det nya brottskodningssystemet. BRÅ har dock en samordnande roll i dessa frågor. Statskontoret anser därför att myndigheten borde driva på arbetet i större utsträckning än vad man hittills gjort.

I andra fall handlar det om att BRÅ har prioriterat att komma i kapp med den löpande produktionen. Detta är enligt Statskontoret en rimlig prioritering. I och med att produktionen började fungera bättre efter år 2001 anser Statskontoret dock att högre krav kan ställas på BRÅ:s utvecklingsarbete. Trots att resurser har satsats på vissa utvecklingsprojekt under de senaste åren finns ännu inget färdigt resultat av arbetet, vilket Statskontoret anser är anmärkningsvärt. Två projekt som enligt BRÅ beräknas kunna slutföras under slutet av år 2003 och i början av år 2004 är återfallsstatistiken och utveckling av webbplatsen – SOL-projektet.

Statistikens tillgänglighet och aktualitet prioriterad

I utvecklingsarbetet har BRÅ prioriterat att tillgängliggöra statistiken och att få fram aktuella uppgifter så snabbt som möjligt. Myndigheten har under det senaste året arbetat intensivt med att utveckla statistiken på webbplatsen. Statskontoret anser dock att BRÅ:s prioritering av detta arbete kan ifrågasättas, eftersom den innebär att andra viktiga delar av utvecklingsarbetet riskerar att hamna i skymundan. Detta gäller exempelvis arbetet med statistikens tillförlitlighet. Resurserna för utvecklingsarbete är begränsade och utvecklingen av webbplatsen är förknippad med höga kostnader. Två tredjedelar av de totala utvecklingskostnaderna för år 2002 har gått till SOL-projektet.

Brister i statistikens tillförlitlighet

Uppgiftslämnarna anser att det finns bristande tillförlitlighet i de uppgifter som levereras till BRÅ. De huvudsakliga bristerna finns i misstanke- och belastningsregistret och i polisens anmälnings-

185

Bilaga 6

SOU 2004:18

system RAR. Hos de uppgiftslämnande myndigheterna görs inga systematiska kvalitetsgranskningar av den information som skickas till BRÅ. BRÅ tvingas därför avsätta stora personalresurser för att rätta underlaget. Det mandat som BRÅ har för att begära in uppgifter av god kvalitet är dessutom begränsat.

Mot bakgrund av de brister som finns när det gäller tillförlitlighet anser Statskontoret att regeringen i högre grad bör säkerställa att de uppgifter som rättsväsendets myndigheter lämnar till BRÅ håller hög kvalitet och att uppgifterna granskas av uppgiftslämnarna innan de skickas till BRÅ. Regeringen kan styra denna fråga exempelvis genom myndigheternas regleringsbrev.

På ett fåtal områden har BRÅ genomfört mer grundläggande kvalitetsgranskningar av kriminalstatistiken och bland annat upptäckt allvarliga felaktigheter i anmälningsstatistiken. Sådana undersökningar har dock inte genomförts systematiskt. Det ligger i BRÅ:s roll som statistikansvarig myndighet att svara för att statistiken är tillförlitlig. Statskontoret anser att det är en allvarlig brist att myndigheten inte har undersökt statistikens kvalitet mer grundligt. Med tanke på att utvecklingsprojekten riskerar att nedprioriteras i BRÅ:s statistikverksamhet bör det kvalitetsarbete som BRÅ planerar inför år 2004 säkerställas genom ett riktat uppdrag till myndigheten.

Ökade kostnader för utvecklingsarbetet

En granskning av kostnaderna för statistikverksamheten visar att utvecklingsarbetet utgjorde en obetydlig del av statistikverksamheten år 1998. Utvecklingsarbetet svarade då för cirka två procent av kostnaderna för statistikverksamheten. Kostnaderna har därefter successivt ökat till närmare 30 procent år 2002. I takt med att produktionen av kriminalstatistiken börjat fungera bättre har BRÅ således satsat mer resurser på utvecklingsarbete. Det är framför allt utvecklingen av webbplatsen och arbetet med ett nytt brottskodningssystem som BRÅ har investerat i under senare år.

186

SOU 2004:18

Bilaga 6

Omprioriteringar inom BRÅ nödvändiga

Även om BRÅ arbetar mer med att utveckla statistiken i dag är inte utvecklingsarbetet lika högt prioriterat som den löpande produktionen och de olika serviceåtaganden som BRÅ har gentemot användarna. Denna prioriteringsordning har i praktiken inneburit att utvecklingsarbetet har fått stå tillbaka. Det viktigaste är att statistiken kommer i tid.

Statskontoret anser att det är rimligt att den löpande produktionen prioriteras, men för att säkerställa att utvecklingsarbetet leder till resultat bör dock detta arbete ges högre prioritet inom myndigheten än i dag.

Flera syften med kriminalstatistiken

Kriminalstatistiken har flera syften. Enligt statistiklagen ska den finnas såväl för allmäninformation som för utredningsverksamhet och forskning. Dessutom ska statistiken utgöra underlag för regeringens och myndigheternas verksamhetsplanering. Det finns ingen rangordning av dessa tre syften. Vilken typ av statistik som efterfrågas och vad den ska användas till får konsekvenser för vilken statistik som produceras. Till stor del kan statistiken säkerligen användas till flera olika ändamål. Statskontoret anser ändå att de olika syftena riskerar att konkurrera med varandra. I praktiken har de båda syftena om verksamhetsuppföljning och allmäninformation prioriterats, genom att BRÅ framför allt har valt att satsa på att utveckla statistikens tillgänglighet. Såsom situationen ser ut i dag är resurserna för utvecklingsarbete vid BRÅ begränsade och myndigheten är därför tvungen att göra prioriteringar i detta arbete. Statskontoret anser att syftet med kriminalstatistiken behöver tydliggöras för att BRÅ ska kunna göra välmotiverade prioriteringar i utvecklingsarbetet.

Användarnas inflytande över statistikverksamheten svagt

För att få stöd i utvecklingsarbetet har BRÅ inrättat ett statistikråd. Rådet ska framför allt spegla BRÅ:s användare. Ledamöterna i statistikrådet anser generellt att ett användarråd fyller en viktig funktion. Däremot förefaller statistikrådets sammansättning inte vara ändamålsenlig om syftet är att rådet ska spegla viktiga

187

Bilaga 6

SOU 2004:18

användargrupper. Flera av de myndigheter som finns representerade i rådet använder inte statistiken i någon större utsträckning och ett antal av BRÅ:s prioriterade målgrupper saknas. Ledamöterna har dessutom begränsade möjligheter att påverka kriminalstatistiken. BRÅ använder rådet i huvudsak som ett forum för informationsspridning.

Statskontoret anser att ett användarråd behövs och att BRÅ:s statistikråd bättre bör spegla de prioriterade användargrupperna. De målgrupper som ska prioriteras bör också ligga i linje med syftet med kriminalstatistiken. Dessutom bör BRÅ ge ledamöterna större utrymme att lämna synpunkter på utvecklingsarbetet och även ta hänsyn till dessa synpunkter i arbetet. Det finns ett intresse från BRÅ:s sida att ta reda på hur användarna uppfattar kriminalstatistiken. De undersökningar som har genomförts handlar dock uteslutande om statistikens tillgänglighet och förståelighet via webbplatsen. Det saknas bredare användarundersökningar som avser statistikens innehåll, tillförlitlighet, aktualitet och jämförbarhet. Det finns inga formella krav på en statistikansvarig myndighet att genomföra sådana användarundersökningar, men det borde ligga i myndighetens intresse att mer systematiskt ta reda på användarnas önskemål och behov.

Svag styrning av utvecklingsarbetet från regeringens sida

BRÅ måste ta hänsyn till en rad aktörer i arbetet med kriminalstatistiken. Ramarna för verksamheten sätts av regeringen och de regleringar som omgärdar den officiella statistiken. Regeringen har tidigare inte styrt utvecklingen av statistiken i någon större omfattning, förutom när det gäller statistikens tillgänglighet. Under de senaste åren har dock regeringen försökt utöva större inflytande över utvecklingsarbetet, exempelvis när det gäller återfallsstatistiken.

Grundprincipen är att en statistikansvarig myndighet själv ansvarar för att statistiken utvecklas. Statskontoret anser dock att det kan finnas behov av tydligare styrning från regeringens sida om det framkommer att vissa delar av statistiken systematiskt blir eftersatta. Regeringen skulle därför på angelägna områden kunna styra BRÅ:s utvecklingsarbete tydligare genom särskilda uppdrag och mer preciserade återrapporteringskrav i regleringsbrevet.

188

SOU 2004:18

Bilaga 6

Statskontoret anser också att regeringen bör ta ett starkare grepp om det myndighetsgemensamma utvecklingsarbetet inom rättsväsendet. För att arbetet med det nya brottskodningssystemet och flödesstatistiken ska komma vidare krävs tydligare styrning från regeringens sida av samtliga berörda myndigheter och en precisering av myndigheternas ansvar i dessa frågor.

Mest fördelar med BRÅ som producent

Det finns både för- och nackdelar med att BRÅ både är beställare och utförare av kriminalstatistiken. Den främsta fördelen är att BRÅ kan dra nytta av myndighetens kunskap inom det kriminalpolitiska området i arbetet med att producera och utveckla statistiken. Beställarrollen blir också enklare genom att myndigheten kan samordna den verksamhetsanknutna delen av kriminalstatistiken med det tekniska kunnandet. En nackdel med att BRÅ även producerar statistik är att statistikverksamheten riskerar att bli sårbar eftersom myndigheten är liten. Förändringar i omvärlden tenderar att få betydande konsekvenser för BRÅ:s statistikproduktion. Även om produktionen fungerar bra i dag finns en uppenbar risk för att ytterligare förändringar i omvärlden framöver kan leda till nya problem i produktionen.

Bland användarna och uppgiftslämnarna anser man att statistikproduktionen även fortsättningsvis bör bedrivas vid BRÅ. Det finns en farhåga bland de intervjuade att ytterligare en flytt skulle leda till nya störningar i produktionen.

Nya statistikprodukter bör på försök läggas ut

Statistikverksamheten har redan i dag begränsade personalresurser, som gör det svårt att hinna med utvecklingsarbetet. Samtidigt finns det ett behov av att komplettera statistiken med andra typer av undersökningar, som exempelvis årliga brottsofferundersökningar. För att undvika att produktionen av nya statistikprodukter tar upp för stor del av medarbetarnas tid anser Statskontoret att BRÅ bör undersöka möjligheterna att lägga ut nya statistikprodukter på extern leverantör. Det gäller framför allt statistikprodukter som inte baseras på registerdata.

189

Bilaga 7

Redovisning av enkätsvar från rättsväsendets myndigheter samt Statens institutionsstyrelse

I syfte att översiktligt kartlägga vilket behov rättsväsendets myndigheter anser sig ha av forsknings- och utvecklingsverksamhet inom sina respektive områden har utredningen genomfört dels en enkätundersökning, dels intervjuer med ett antal myndighetschefer för att komplettera uppgifterna. Enkäten har även skickats till Statens institutionsstyrelse (SiS).

Utredningen har i kap. 7 kortfattat redovisat vad som framkommit vid enkätundersökning och vid intervjuerna. Nedan följer en närmare redogörelse av vad som framkommit vid undersökningen.

I vilken mån bedriver rättsväsendets myndigheter egen FoU-verksamhet?

Riksåklagaren (RÅ)

RÅ uppger att de inte bedriver någon forskningsverksamhet men däremot viss utvecklingsverksamhet med inriktning på rättslig utveckling, metod- och IT-utveckling samt verksamhetsuppföljning. Myndigheten har upprättat en utvecklingsplan. Man beräknar att ca 3 årsarbetskrafter används för metodutveckling och samverkansfrågor samt att ca 4 årsarbetskrafter används för IT- utveckling inklusive deltagandet i RIF-samverkan. Man har under de tre senaste åren haft kostnader mellan 7,5 miljoner kr och 11 miljoner kr per år för IT-projekt, IT-förvaltning mm. samt mellan 2 miljoner kr och 3,5 miljoner kr per år för ren utvecklingsverksamhet. RÅ deltar aktivt i utvecklingen av en samordnad informationsförsörjning inom rättsväsendet (RIF-verksamheten) t.ex. genom arbetet med att utarbeta ett nytt brottskodsystem och gemensamma begrepp. Vidare har RÅ kontakt med universiteten och har därvid lämnat förslag till uppsatsämnen som

191

Bilaga 7

SOU 2004:18

haft betydelse för åklagarväsendet. RÅ deltar vidare i ett stort antal projekt runt om i landet med syfte att bekämpa våld mot kvinnor. Oftast är det kommunerna som varit initiativtagare till projekten. RÅ deltar också aktivt dels i utvärderingar av rättsväsendet som RRV genomfört, dels i RPS utvecklingsverksamhet mm. RÅ har även deltagit i flera BRÅ-projekt samt deltar frekvent i statliga utredningar.

Rikspolisstyrelsen (RPS)

På RPS bedrivs generellt sett inte någon myndighetsgemensam organiserad forskningsverksamhet med undantag för SKL (Statens Kriminaltekniska Laboratorium) som bedriver forskning inom det forensiska området. Däremot bedriver myndigheten egen metod- och systemutveckling med utgångspunkt i polisens huvudprocesser (brottsreduktion, brottsutredning och extern service) och stödprocesser (ledning och styrning). På utvecklings- och strategienheten (USE) beräknas de senaste tre åren ca 20–22 årsarbetskrafter per år tas i anspråk för utvecklingsverksamhet (inkluderar även sådant som inte direkt är relevant för BRÅ) samt på IT-enheten beräknas ca 9–13 årsarbetskrafter per år för sådant arbete. När det gäller kostnaderna för detta arbete vid USE har dessa beräknats till mellan 69 miljoner kr och 102 miljoner kronor per år under de senaste tre åren. RPS uppger vidare att man samverkar med andra aktörer när det gäller att tillgodogöra sig forsknings- och utvecklingsresultat. Man nämner t.ex. ett nära samarbete med Vägtrafikverket och Väg- och transportforskningsinstitutet beträffande effekterna av automatisk hastighetsövervakning, samverkan med Växjö universitet i ett arbete med målsättningen att få fram effektivare insatser mot våld riktat mot kvinnor samt att myndigheten tillfälligt knutit till sig en doktorand på brottsofferområdet från Stockholms universitet i syfte att denne skall tillföra myndigheten sina kunskaper. Det senare samarbetet har resulterat i en studie om brottsoffer, deras reaktioner och hur polisen skall förhålla sig till dem.

192

SOU 2004:18

Bilaga 7

Kriminalvårdsstyrelsen (KVS)

KVS arbetar i viss mån med tillämpad forskning i betydelsen att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer med en bestämd tillämpning i sikte samt med utvecklingsverksamhet i betydelsen att utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap och nya idéer för att åstadkomma nya produkter, nya processer eller nya system eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana. Man bedriver kvalificerat utredningsarbete och analys av den egna verksamheten. Statistik sammanställs och publiceras för att beskriva verksamheten. Ett flertal rapporter som belyser de olika problemområden som varit aktuella har publicerats under årens lopp.

Den största enskilda satsningen inom kriminalvården för närvarande är att skapa brotts- och missbruksprogram av hög kvalité utifrån de kunskaper den så kallade What Worksforskningen kommit fram till. En arbetsgrupp har sedan 1999 i uppdrag att arbeta för att på sikt kunna införa bl.a. evidensbaserade nationella program mot brott och missbruk i svensk kriminalvård.

Kriminalvårdens Forskningskommitté bildades den 1 februari 1999 och består av ledamöter utsedda av generaldirektören. Ledamöterna är samtliga anställda på central eller lokal nivå inom KVS. Kommittén skall utgöra en resurs i frågor som rör uppföljning, utvärdering och forskning, bevaka forskningsbehov och komma med förslag till forskningsprojekt. Kommittén formulerar uppdrag och beställer forskning i första hand från universitet och högskolor. Resultaten av de beställda forskningsuppdragen publiceras i forskningskommitténs rapportserie. När uppdrag formuleras av kommittén prioriteras de behov som föreligger inom strategiskt viktiga områden. Ett prioriterat område är för närvarande olika frågor i anslutning till utvecklingen av nationella brotts- och missbruksprogram.

KVS:s personal deltar i samverkansprojekt inom FoU-området och KVS bistår med statistiska uppgifter, särskilda registerkörningar och vissa databearbetningar till extern forskning och utredningsverksamhet.

Den projektverksamhet som drivs centralt inom myndigheten har beräknats omfatta ca 7–8 årsarbetskrafter per år de senaste tre åren. I kostnader beräknas ca 4–5 miljoner kr årligen tas i anspråk för egna tjänster och driftskostnader. Därtill kommer köpta tjänster via forskningskommittén med ca 2,5–3 miljoner kr samt

193

Bilaga 7

SOU 2004:18

beställar- och administrationskostnader med ytterligare ca 500 000 kr per år. Dessa kostnader har varit likartade de tre senaste åren.

Brottsoffermyndigheten (BrOM)

BrOM driver externt finansierade forsknings- och utvecklingsprojekt. Myndigheten har i princip kontinuerligt haft EU- finansiering för sådana under de senaste åren. Myndigheten har arrangerat nordiska konferenser och har för dessa fått ekonomiskt stöd av Nordiska ministerrådet. Vidare har man bl.a. drivit samverkansprojekt om integration med finansiering av Integrationsverket. Andra exempel är omfångsundersökningen ”Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige” som genomfördes på uppdrag av regeringen och med särskilda medel samt rapporten ”Ofrid? Våld mot äldre kvinnor och män” – en omfångsundersökning i Umeå kommun som finansierades med medel från Socialstyrelsen.

BrOM ansvarar för Brottsofferfonden vilket inkluderar uppföljning och presentation av beviljade forskningsprojekt. Man har ett omfattande samarbete med forskare inom det viktimologiska forskningsfältet. Detta avspeglas i de konferenser, temadagar och seminarier som myndigheten arrangerar på olika håll i landet. Forskare bjuds med jämna mellanrum in till BrOM för att föreläsa. Myndigheten samarbetar dessutom med de stora statliga forskningsfinansiärerna i syfte att utveckla och sprida kunskap om brottsofferforskning.

Ekobrottsmyndigheten (EBM)

EBM har bl.a. i uppgift att beskriva och ge en samlad bild av den ekonomiska brottslighetens former och omfattning samt dess orsaker och effekter. Myndigheten skall kontinuerligt följa utvecklingen och avrapportera i första hand till regeringen samt sprida kunskap on den ekonomiska brottslighetens utveckling till politiker och andra beslutsfattare samt till andra intressenter såsom näringslivets organisationer.

Myndigheten har inom den nationella stabsfunktionen bl.a. en utvecklingsenhet som har sekreterar- och kanslifunktioner i förhållande till EKO-rådet. Rådet består av myndighetscheferna i

194

SOU 2004:18

Bilaga 7

de myndigheter som har till uppgift att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Genom detta samarbete har EBM kunnat engagera specialister inom de övriga myndigheterna som representeras i rådet för specifika utredningsuppdrag och även kunnat sätta samman arbetsgrupper för sådana uppdrag. Dock är behovet av djupstudier mycket större än vad som kan täckas av sådana insatser.

EBM:s utvecklingsenhet har tillsammans med Ekorådets arbetsgrupp fått i uppdrag av Ekorådet att bedriva en samlad hotbildsanalys av ekobrottsligheten, ett pågående arbete där behovet av specifika djupstudier är många.

EBM har i anslagsframställningen för år 2004 ansökt om medel till djupstudier för att kunna lägga ut uppdrag på forskare och andra experter.

EBM har ett uppdrag från regeringen att utarbeta ett samlat system för uppföljning av ekobrottsbekämpningen. Man har tillsammans med de övriga samverkande myndigheterna utvecklat rutiner för fortlöpande insamling av grundinformation på ärendenivå med direkt anknytning till anmälda misstänka ekonomiska brott. Denna information skall lagras fortlöpande i en central databas hos EBM. Med hjälp av denna databas skulle en heltäckande, jämförbar och relevant statistik avseende den upptäckta ekonomiska brottsligheten och dess bekämpning kunna redovisas och göras allmänt tillgänglig. Syftet är att skapa ett korrekt, lättillgängligt och aktuellt underlag för statsmakterna, myndigheterna och näringslivet när det gäller att följa ekobrottslighetens utveckling och att besluta om åtgärder mot denna.

Ett projekt för att ta tillvara och utnyttja vunna erfarenheter har påbörjats inom EBM. Projektet benämns ”EkoBank”. En förstudie med fördjupad analys av förutsättningar och problem samt förslag till utveckling och implementering av ett system för insamling, lagring och tillhandahållande av erfarenheter och kunskaper inom EBM har genomförts. En begränsad pilotverksamhet avses genomföras under hösten 2003 och vintern/våren 2004.

På EBM har mellan två och en halv och tre årsarbetskrafter arbetat med FoU-frågor inom analys- och utvecklingsfunktionen under de tre senaste åren. Kostnaden för dessa har beräknats till ca 2,6 miljoner kr – 3,9 miljoner kr per år. Det högre beloppet inkluderar särskilda projektmedel. Härutöver förekommer visst FoU-arbete inom stabsfunktionen och inom de operativa avdelningarna. EBM finansierar en 20 % professur i Rätt och samhälle vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

195

Bilaga 7 SOU 2004:18

Statens institutionsstyrelse (SiS)

SiS finansierar forskning för ca 9 miljoner kr årligen. Forskningen utförs till övervägande del vid universiteten. Ingen forskning utförs vid myndigheten. Utvecklingsverksamhet tar även den ca 9 miljoner kr i anspråk årligen.

Forskningsanslag delas ut efter ett årligt ansökningsförfarande. Projekten, som skall ta sin utgångspunkt i SiS forskningsprogram, studerar främst SiS verksamhet, personal och klienter. Utvecklingsprojekten avser dels projekt som initieras och bedrivs av SiS- institutioner, dels den klientdokumentationsverksamhet som SiS FoU-enhet genomför tillsammans med institutionerna. Vidare bedrivs sedan 2002 en omfattande personalutbildning i huvudkontorets regi, Enheten för verksamhetsutveckling.

Under de senaste tre åren har vid SiS huvudkontor mellan 8,5 och 10 årsarbetskrafter arbetat med forsknings- och utvecklingsverksamhet. Verksamheten har beräknats kosta mellan 22,8 miljoner kr och 28,8 miljoner kr årligen. Härutöver kommer den verksamhet som bedrivs vid Enheten för verksamhetsutveckling.

Rättsmedicinalverket (RMV)

RMV bedriver forskning inom områdena rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik i syfte att utveckla verksamheterna samt bibehålla och utveckla ett vetenskapligt arbetssätt.

Den rättspsykiatriska forskningen är inriktad på frågor kring personlighetsstörning och neuropsykiatriska störningar samt olika riskbeteenden som kan vålla återfall till kriminellt och asocialt beteende. Denna forskning bedrivs i samarbete med universiteten.

Den rättsmedicinska forskningen har under lång tid till viss del varit inriktad på skadeprevention. Forskningsarbetet sker i nära samarbete med universitetsinstitutioner.

Rättskemisk och rättstoxikologisk forskning är inriktad på metodanpassning för att följa den utveckling som sker inom droganvändningen. Arbetet sker i nära samarbete med institutionen för farmakologi vid Hälsouniversitetet i Linköping samt med Läkemedelsverket och andra myndigheter inom det farmakologiska och toxikologiska området.

196

SOU 2004:18

Bilaga 7

Den rättsgenetiska forskningen rör dels utveckling av metoder för identifiering av personer utgående från tillvarataget biologiskt material, dels undersökningar av den genetiska variation som gör människor olika mottagliga för förgiftningar orsakade av läkemedel och droger. Forskningen sker i nära samarbete med RMV:s rättskemiska avdelning och med institutioner inom Hälsouniversitetet i Linköping och andra institutioner.

Under de senaste tre åren beräknar myndigheten att mellan 9 och 15 årsarbetskrafter har tagits i anspråk för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Kostnader härför har beräknats till mellan 10 och 15 miljoner kr per år. Dock har reservation gjort för att uppgifterna är osäkra.

Vidare deltar myndigheten i FoU-projekt som ligger utanför myndigheten bl.a. genom att myndigheten bekostar ett antal adjungerande tjänster. Kostnaderna för detta beräknas till mellan ca 1,1 miljoner kr och 1,8 miljoner kr årligen.

Vid myndigheten finns en FoU-nämnd som bereder frågor av FoU-karaktär. Nämnden har även möjlighet att föreslå tilldelning av projektbidrag i mindre omfattning, ca 1,3 miljoner kr årligen. Projektmedlen har bidragit till att flera projekt kommit till stånd och kunnat genomföras.

Domstolsverket (DV)

Domstolsverket bedriver inte någon regelbunden forskning eller utvecklingsverksamhet inom det kriminalpolitiska området.

Hur uppfattas BRÅ av rättsväsendets myndigheter?

Riksåklagaren (RÅ)

RÅ uppger att man använder resultaten av BRÅ:s forsknings- och utvecklingsverksamhet som input till den interna utvecklingsverksamheten men att värdet av dem är begränsat eftersom rapporterna oftast inte är inriktade mot åklagarväsendet utan mot polisens verksamhet. Man menar också att rapporterna ofta är relativt övergripande i sin analys vilket påverkar värdet av dem. Man menar att BRÅ:s hemsida är en viktig informationskälla när det gäller framför allt statistikuppgifter samt att hemsida håller hög kvalitet och är tidsbesparande både för RÅ och BRÅ.

197

Bilaga 7

SOU 2004:18

Rikspolisstyrelsen (RPS)

RPS har pekat på sina nära relationer med BRÅ och uppger att polisen medverkat i en mängd olika BRÅ-rapporter. Man har från RPS sida anlitat forskare och utredare vid BRÅ på olika sätt och i olika sammanhang för medverkan i samverkansprojekt, t.ex. i samband med uppföljning av projekt i Södermanland och Örebro län under år 2002 och i samband med utbildning och vid seminarier. Myndigheten följer BRÅ:s rapporter och beaktar dessa i utvecklingsarbetet avseende metodutveckling och informationsförsörjning. Man pekar särskilt på ”Strategiska brott” BRÅ-rapport 2000:3 och ”Upprepad utsatthet för brott” BRÅ- rapport 2001:3, vilka ligger till grund för metodutvecklingsarbete inom ramen för brottsreduktion och brottsutredning. RPS anger också att myndigheten samverkar inom ramen för olika ämnesområden med BRÅ genom att lämna underlag till deras rapporter. Som exempel nämns bl.a. BRÅ:s utvärdering av närpolisverksamheten, bebyggelseplanering i brottsförebyggande syfte, förebyggande av bilrelaterad brottslighet, särskilda gänginsatser och Östersjöbrott. Man framhåller från RPS att myndigheten har mycket stor nytta av den nationella kriminal- och rättsstatistiken som presenteras av BRÅ och påpekar att statistiken från BRÅ ingår som en näst intill omistlig del av analysen av polisens verksamhet – åtminstone på nationell nivå. Myndigheten anser dock att kriminal- och rättsstatistiken skulle kunna bli ännu mer användbar om statistikuppgifterna kunde brytas ner till lokal nivå, t.ex. närpolisområdesnivå. Lokal brottsstatistik är mycket efterfrågat såväl bland medarbetare som medborgare och näringsliv.

Kriminalvårdsmyndigheten (KVS)

Det finns exempel på att KVS ändrat arbetssätt eller påskyndat en process med utgångspunkt i resultat som kommit fram i BRÅ:s rapporter. Ett exempel är rapporterna ”Från anstalt till frihet” som satte fokus på och påskyndade KVS arbete med mer strukturerad verkställighetsplanering och dokumentation. Rapporten om Cognitive Skills-programmet används i den fortsatta utvecklingen av nationella program och av kriminalvårdens ackrediteringspanel som ett bedömningsunderlag för programmets kvalité.

198

SOU 2004:18

Bilaga 7

Rapporterna används vid t.ex. interna seminarier som underlag för eventuella ställningstagande om förändring och utveckling.

BRÅ:s hemsida är väl strukturerad och mycket informativ. Det är en värdefull källa, både för att få en överblick av rapportproduktionen och för att kunna hämta flertalet rapporter i PDF- format samt för att snabbt få tillgång till statistikfunktionen.

Ett exempel på där KVS beställt ett uppdrag från BRÅ är uppdraget om ”Brott och annan misskötsamhet under permission”. I övrigt har BRÅ utfört och utför fortfarande en mängd projekt som direkt rör kriminalvården. Dessa uppdrag kan komma till på olika sätt. Representanter från BRÅ och KVS brukar träffas på tjänstemannaplanet ca två gånger per år för att överföra kunskaper om pågående verksamheter samt att diskutera BRÅ:s förutsättningar till uppdrag som KVS har intresse av att få utförda. Andra sätt är att uppdrag kommer till efter en dialog mellan myndigheternas ledningar eller regeringsuppdrag.

Brottsoffermyndigheten (BrOM)

BrOM använder sig sällan av resultatet av BRÅ:s forsknings- och utvecklingsverksamhet. Man använder sig inte heller av BRÅ:s hemsida i någon större utsträckning. I den mån den används är det framför allt i syfte att få fram uppgifter ur kriminalstatistiken.

Ekobrottsmyndigheten (EBM)

De fortlöpande sammanställningarna av forskning och de kontaktskapande aktiviteter mellan forskning och operativ verksamhet som BRÅ initierat inom eko-brottsområdet har varit värdefulla. EBM har använt sig av de empiriska forskningsresultat inom eko-brottsområdet som BRÅ publicerat fram till 1998. Därefter har i stort sett denna forskning upphört inom BRÅ. Relevansen av BRÅ:s arbete i övrigt har varit låg för EBM:s del.

När det gäller BRÅ:s hemsida har EBM främst haft användning för statistikuppgifterna. Myndigheten har inte anlitat BRÅ för något uppdrag. Däremot har man sökt pengar för forskning av de speciella medel för eko-brottsforskning som BRÅ administrerat men myndigheten har fått avslag.

199

Bilaga 7

SOU 2004:18

Statens institutionsstyrelse (SiS)

SiS har uppgett att man läser och refererar till BRÅ:s rapporter samt att de används i utbildning och utredningsverksamhet m.m. Det förekommer att man hämtar rapporter från hemsidan samt att man beställer statistik från BRÅ.

Rättsmedicinalverket (RMV)

De olika verksamheterna inom myndigheten har inte i någon större utsträckning använt resultat från forskning vid BRÅ. I viss mån har dock uppgifter från BRÅ:s officiella statistik kommit till användning i anslutning till några forskningsprojekt. Det har främst skett i anslutning till rättspsykiatrisk forskning kring sexualbrott. Information inhämtas i ringa omfattning vilket delvis kan förklaras av att statistikuppgifterna tidigare varit sent tillgängliga.

Man anlitar inte BRÅ för uppdrag då BRÅ saknar kompetens inom RMV:s verksamhetsområden, särskilt vad gäller den medicinska och biovetenskapliga kompetensen.

Domstolsverket (DV)

I mindre omfattning använder DV uppgifter från kriminalstatistiken i t.ex. utbildningsverksamhet och vid utveckling av verksamheten vid enskilda domstolar. I de fall myndigheten behöver uppgifter är det sannolikt att de hämtas från BRÅ:s hemsida. DV har inte anlitat BRÅ för några uppdrag under de tre senaste åren.

Vilka krav ställer rättsväsendets myndigheter på BRÅ och vilka behov har dessa myndigheter av FoU-verksamhet inom respektive område?

Rent allmänt har de flesta myndigheterna uppgett att det finns ett omfattande behov av forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendets område och att behovet på intet sätt är uppfyllt.

200

SOU 2004:18

Bilaga 7

Riksåklagaren (RÅ)

RÅ menar att BRÅ skulle kunna fylla en viktig funktion när det gäller att vara ett rådgivande organ och en kunskapsbank. Man vill kunna få kalla fakta om brottsligheten och dess utveckling i landet. Ett önskemål är att BRÅ kunde göra framtidsprognoser som brottslighetens utveckling, hotbilder m.m. Det har vidare framförts att man nog måste välja om BRÅ skall ägna sig åt rådgivning eller åt utvärderingar då det är svårkombinerade uppgifter ur ett trovärdighetsperspektiv.

RÅ har vidare framfört synpunkter på att en helhetssyn och ett rättskedjeperspektiv borde genomsyra BRÅ:s verksamhet i betydligt större utsträckning. Som ett exempel på en rapport som har ett tydligt helhetsperspektiv anges rapporten ”Hatbrott. En uppföljning av polisens insatser.” (BRÅ:s rapport 2002:9). Man efterlyser en tätare dialog med rättsväsendet i samband med verksamhetsplaneringen. Man menar vidare från RÅ att BRÅ bör ges utrymme att ägna sig åt framtidsfrågor såväl som analys av den nuvarande verksamheten. BRÅ borde fungera som informationsinhämtare och inspiratör för nya metoder och idéer samt skulle kunna ha till uppgift att samla rättsväsendets representanter för diskussion och bidra med stöd för projekt gemensamma för rättsväsendet. Ytterligare ett önskemål är att analysen av den nuvarande verksamheten görs djupare; färre men kvalitativt mer utvecklade projekt efterfrågas. Önskemål om att rapporter som läggs ut på hemsidan borde finnas tillängliga under längre tid har framförts. Man har vidare framfört önskemål om att BRÅ skulle utföra analyser av t.ex. lagföringen (RÅ har inte haft några resurser att finansiera sådana uppdrag.).

Rikspolisstyrelsen (RPS)

RPS anser att det föreligger ett stort behov av forskning kopplat till polisens kärnverksamhet inom t.ex. beteendevetenskapen, juridik, kriminologi, forensisk psykologi och informationsförsörjning. Myndigheten menar att det på sikt på grundval av polisforskningen bör utvecklas ett vetenskapligt ämne, som skulle kunna benämnas polisvetenskap eller polisiärt arbete och att detta är viktigt för utvecklingen av polisverksamheten. RPS menar att BRÅ:s forsknings- och utvecklingsverksamhet måste integreras mer med

201

Bilaga 7

SOU 2004:18

polisverksamheten än vad som sker i dagsläget. Det är angeläget, enligt RPS, att BRÅ i samverkan med polisen kan prova egenutvecklade hypoteser och antaganden som kan underlätta för polisen att nå de övergripande verksamhetsmålen. BRÅ bör få möjlighet att mer systematiskt bygga upp kunskap inom olika områden än vad som hittills varit möjligt. BRÅ bör också ha möjlighet att bistå myndigheterna inom rättsväsendet med att förbättra sina rutiner att följa upp respektive verksamhet systematiskt och kontinuerligt. Vidare bör BRÅ, enligt RPS, utveckla en mer offensiv forskningsverksamhet genom att tillsammans med de rättsvårdande myndigheterna identifiera viktiga strategiska forskningsområden inom ramen för respektive myndighets verksamhetsområde. BRÅ bör även utveckla sin hemsida ytterligare i syfte att sprida kunskap inom sitt ansvarsområde till myndigheter och allmänheten då det finns ett stort behov av att få tillgång till en elektronisk erfarenhetsbank där erfarenheter från olika brottsbekämpande projekt och åtgärder redovisas.

När det gäller BRÅ:s rapporter menar RPS att de är föredömligt korta och lättillgängliga men lyfter fram att problemet är att de sällan leder till operativa konsekvenser i verksamheten. Man påtalar att det naturligtvis ligger ett stort ansvar för detta hos mottagaren av rapporterna men efterlyser samtidigt nya vägar för BRÅ, t.ex. genom att skapa en erfarenhetsbank på hemsidan för att positioner sig på den ständigt växande informationsarenan.

Kriminalvårdsstyrelsen (KVS)

KVS har tillsammans med BRÅ gjort en inventering av kunskapsläget samt föreslagit en plan för det fortsatta FoU-arbetet på kriminalvårdsområdet. Uppdraget redovisades till regeringen den 30 juni 2003. Förslaget innebär att ett antal områden definieras som viktiga byggstenar i en FoU-plan med syfte att utveckla det återfallsförebyggande arbetet. Dessa byggstenar är följande.

•Forskningsinventeringar och sammanställningar av kunskapsläget

•Utarbetandet av mätinstrument för uppföljning och utvärdering och kontinuerlig insamling av data

•Löpande statistiska uppföljningar

•Fördjupade kartläggningar och analyser av data

202

SOU 2004:18

Bilaga 7

•Effektutvärderingar

•Löpande dialog och återkoppling till personal

I planen föreslås hur de olika uppgifterna skall fördelas mellan kriminalvården, BRÅ och universiteten.

BRÅ bör, enligt KVS, i framtiden inrikta sig på reformutvärderingar och brottsförebyggande arbete. Myndighetens styrka har inte varit att arbeta med behandlingsforskning eller med forskning kring effekter av insatser inom kriminalvård. Frågan är om BRÅ, som är en mycket begränsad resurs, har förmåga att rekrytera, bibehålla och utveckla detta komplexa och svåra forskningsfält.

Trots förslag i tidigare utredningar på området har det, enligt KVS, aldrig kommit till stånd en etablering av akademiskt förankrad behandlingsforskning med inriktning på kriminalvård. Långt utarbetade förslag om etableringar inom forskningsfältet (t.ex. Örebro universitet, Stattin, Eriksson, Oskarsson m.fl.) har inte kommit längre än till diskussionsnivå. Det saknas helt enkelt akademiska miljöer där forskningsfältet kriminalvård kan hämta den kompetens och näring som verksamheten behöver.

Brottsoffermyndigheten (BrOM)

BrOM har haft regeringens uppdrag att ta fram ett viktimologiskt forskningsprogram som innehåller en inventering av befintlig viktimologisk forskning samt förslag till prioriteringar för hur forskningen bör utvecklas. I korthet kan sägas att tre områden pekas ut, brottsoffer i rättsväsendet, barn som brottsoffer samt brottsoffer och etnicitetsfrågor.

Enligt myndigheten bör BRÅ även fortsättningsvis ha ansvar för brottsförebyggande åtgärder och för att utvärdera kriminalpolitiska åtgärder.

Ekobrottsmyndigheten (EMB)

EBM har ett stort behov av medel för riktade djupstudier för att kunna ge den samlade bild av eko-brottsligheten som myndigheter har fått i uppdrag att framställa. EBM menar att det vore mest ändamålsenligt om en större del av forsknings- och utrednings-

203

Bilaga 7

SOU 2004:18

verksamheten kunde kanaliseras genom eller påverkas av EBM när det gäller eko-brottsforskningen. Det är, enligt myndigheten, angeläget att EBM får del av de ytterligare resurser för forskning och utveckling som satsas på eko-brottsforskningen i framtiden. Rent generellt föreligger ett stort behov av FoU-insatser när det gäller att bedöma vilka effekter ny lagstiftning eller lagändringar kommer att få beträffande brottslighet överhuvudtaget.

Statens institutionsstyrelse (SiS)

SiS behöver utveckla sin uppföljningsverksamhet av klienterna med data ur brottsregister m.m. Fortlöpande information om ungdomsbrottslighetens utveckling behövs samt hur olika påföljder fungerar för olika grupper. Såväl forskning som utveckling behövs. SiS skall fortsätta sin forskningsverksamhet i enlighet med forskningsprogrammet. I utvecklingsarbetet kommer implementering och utvärdering av evidensbaserade metoder att prioriteras.

BRÅ bör, enlig myndigheten, fortsätta med sina nuvarande arbetsuppgifter statistikföring och statistikproduktion, forskning om kriminalitet och dess utveckling samt policyfrågor.

Rättsmedicinalverket (RMV)

RMV efterlyser en mer samordnad syn på forskning och utveckling. En förändring i riktning mot forskning inom mer övergripande frågeställningar pågår inom myndigheten. För att få tillräcklig effekt i arbetet saknas främst möjlighet att avsätta mer tid till sammanhållet projekt arbete. En ökad samverkan med universiteten i syfte att öka antalet forskarstuderande inom RMV:s olika verksamhetsområden bör eftersträvas.

Den egna FoU-verksamheten är av allra största betydelse för att ta till sig ny kunskap.

RMV har i sitt svar presenterat en idé över en framtida organisation för rättsväsendets utrednings- och forskningsverksamhet. Den innebär i stora drag nuvarande RMV samt hela eller delar av Statens kriminaltekniska laboratorium samt eventuellt socialt och psykologiskt inriktad utredningsverksamhet tillsammans skulle kunna bilda en egen myndighet direkt under Justitiedepartementet. Delar av den utrednings- och forskningsverksamhet som i dag är

204

SOU 2004:18

Bilaga 7

samlad till BRÅ skulle ingå i en division med samhälls- och beteendevetenskaplig kompetens. I förhållande till BRÅ:s nuvarande organisation skulle detta innebära en mer sammanhållen länk till övrig brottsförebyggande verksamhet av utrednings- och forskningskaraktär.

Domstolsverket (DV)

DV har uppgett att eftersom verket inte regelmässigt utnyttjar BRÅ:s kompetens har verket inte några närmare synpunkter i fråga om DV:s behov av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det aktuella området.

205

Bilaga 8

Redovisning av enkätsvar avseende pågående FoU-projekt

Utredningen har tillställt ett antal universitetsinstitutioner, högskolor, statliga myndigheter och forskningsråd en enkät i syfte att kartlägga FoU-verksamhet relevant för det kriminalpolitiska målet att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Det efterfrågade området är naturligtvis svårt att avgränsa. I syfte att klargöra vilket område som efterfrågades angav utredningen ett antal ledord i samband med enkäten. Dessa ledord var brott och dess orsaker, gärningsmän, brottsoffer, polisiära arbetsmetoder, kriminalvård, brottsförebyggande åtgärder, trygghetsfrågor och övriga frågor som har samband med rättsväsendet och kriminalvetenskap.

Enkätsvaren har sammanställts av forskningssekreterare Agneta Brimse vid Rättsmedicinalverket i Göteborg. Vi har valt att här redovisa svaren avseende pågående projekt (september 2003). Vidare finns en lista över dem som uppgett att det för närvarande inte pågår några för utredningen relevanta projekt. Bland de senare har vi även redovisat dem som inte svarat då vi tolkat detta som att inga projekt av den efterfrågade karaktären pågår.

1.1 Pågående projekt (september 2003)

STOCKHOLMS UNIVERSITET

Humanistiska fakulteten

Filosofiska institutionen

Projektperiod Projektmedel

Torbjörn Tännsjö (professor)

Grundforskning rörande påföljder och omhändertagande av personer som begår brott

207

Bilaga 8

SOU 2004:18

under inflytande av psykisk störning samt tvångsvård av missbrukare

Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK)

		Projektperiod	Projektmedel
Eric Carlsson (doktorand),		2003–2004	379.000 kr från
Ester Pollack (FD)			Brottsoffer-
”Offer och gärningsmän.			myndigheten
Berättelser om etnicitet och kön
i mediers rapportering kring
våldsbrott” (grundforskning)
Centrum för genusforskning

	Projektperiod			Projektmedel
Carin Holmberg (FD) ”Våld i	2003–2004			593.000 kr/år
samkönade parrelationer – en
svensk kartläggning”
(tillämpad forskning)

Samhällsvetenskapliga fakulteten

Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer (CEIFO)

Samarbetsprojektet ”Brott etnicitet och boendesegregation” redovisas under ”Kriminologiska institutionen” nedan.

Kriminologiska institutionen

	Projektperiod	Projektmedel
Kriminalpolitik
Hanns von Hofer (professor),		648.000 kr
Henrik Tham (professor)		(6 årsarbets-
“Svensk brottslighet och		krafter)
208

SOU 2004:18 Bilaga 8

kriminalpolitik i europeisk
belysning”
Hanns von Hofer (professor)		648.000 kr
”Svensk brottslighet och		(6 årsarbets-
kriminalpolitik under		krafter)
mellankrigstiden”
Henrik Tham (professor),		648.000 kr
Hanns von Hofer (professor)		(5 årsarbets-
”Svensk kriminalpolitik 1950–		krafter)
2000”
Magnus Hörnqvist (FK)		324.000 kr
”Brottsförebyggande arbete inom		(2 årsarbets-
ramen för storstadssatsningen”		krafter)
Janne Flyghed (professor)		500.000 kr
”Gränsöverskridande		(2,25 årsarbets
brottslighet. En analys av det		krafter)
svenska samhällets beredskap att
möta internationell brottslighet”
Janne Flyghed (professor)		639.000 kr
”Kriminalpolitikens		(2 årsarbets-
internationalisering och dess		krafter)
konsekvenser”
Tove Pettersson (FD)		623.000 kr
“Diskriminering inom		(2 årsarbets-
rättsväsendet”		krafter)
Hanns von Hofer (professor)		111.000 kr
“Nordic Criminal Statistics“		(0,2 årsarbets-
		krafter)

Ekonomisk brottslighet
Helena du Rées (JK)		324.000 kr
“Miljöbrott i näringsverksamhet”		(4 årsarbets-
		krafter
Hanns von Hofer (professor)		324.000 kr
“Statistik om ekonomisk		(2 årsarbets-
brottslighet”		krafter)
Henrik Tham (professor)		324.000 kr
“Ekonomisk brottslighet i		(2 årsarbets-
skandinavisk trailertransport –		krafter)
avvikelse eller normalitet?”
	209

Bilaga 8 SOU 2004:18

Drogpolitik
Leif Lenke (professor)
”Narkotikamissbruk och
kontrollstrategier i ett Europa
under förvandling”
My Lilja (FM)		324.000 kr
”Narkotikafrågan i Ryssland”		(4 års arbets-
		krafter)
Leif Lenke (professor)		216.000 kr
”Gäller den s.k. totalkonsum-		(1,5 årsarbets-
tionsmodellen också narkotika?”		krafter)
Börje Olsson (professor, Center for		648.000 kr
social research on alcohol and		(4 årsarbets-
drugs) ”Narkotikamissbruk bland		krafter)
sociala marginalgrupper”
Lise-Lotte Rytterbro (FD)	2003–2005	450.000 kr
”Narkotikamissbruk från polisens		(2 årsarbets-
och socialtjänstens perspektiv –		krafter) från
problemuppfattning, samverkan		Mobilisering
och handlingsutrymme”		mot narkotika

Unga lagöverträdare
Jerzy Sarnecki (professor)		324.000 kr
”Brottsliga nätverk i Stockholm”		(3 årsarbets-
		krafter)
Jerzy Sarnecki (professor),	2003–2005	324.000 kr
Marianne Saether (MSc)		(2 årsarbets-
“Kriminella nätverk”		krafter)
		Utbildnings-
		bidrag
Jerzy Sarnecki (professor)		324.000 kr
”Nätverksanalys av fängelsegäng”		(4 årsarbets-
		krafter
Jerzy Sarnecki (professor)		200.000 kr
”Offender spatial behaviour”		(0,6 årsarbets-
		krafter)
Jerzy Sarnecki (professor)		324.000 kr
”Nätverkseffekter av		(1 årsarbets-
rånkommissionens insatser i		kraft)
Västerort
210

SOU 2004:18 Bilaga 8

Jerzy Sarnecki (professor),	2003–2004	324.000 kr
Karl-Magnus Carlsson (FM)		(1 årsarbets-
”Särskilda gänginsatser i		kraft) från
Botkyrka”		BRÅ
Jerzy Sarnecki (professor),	2003–2006	605.000 kr
David Shannon (FL), Li Eriksson		(4,8 årsarbets-
(forskar ass) ”Hur går det för f.d.		krafter) från
§ 12-ungdomar? Uppföljning av		SiS
ungdomar inskrivna på särskilda
ungdomshem åren 1997–2001”
Jerzy Sarnecki (professor)		324.000 kr
”Klotter och klottrare”		(4 årsarbets-
		krafter)
Jerzy Sarnecki (professor),		324.000 kr
Charles Westin (professor),		(4 årsarbets-
Centrum för forskning om		krafter)
internationell migration och
etniska relationer – CEIFO)
”Brott, etnicitet och
boendesegregation”
Tove Pettersson (FD)		300.000 kr
“Masculinities and violence in		(0,7 årsarbets-
youth cultures”		krafter)

Viktimologi
Eva Tiby (FD)
”Nyckelinformanter om problem,
brott och brottsprevention”
Eva Tiby (FD) ”Utsatthet och		550.000 kr
rädsla för brott bland barn,		(2 årsarbets-
ungdomar och vuxna i Tyresö”		krafter)
Malena Carlstedt		324.000 kr
”Upprepad viktimisering”		(2 årsarbets-
		krafter)
Felipe Estrada (forsk ass)
”Utsatthet och oro för våld – En
studie av den ojämlika
utsatthetens mekanismer”
Anita Heber (FM)
”Var rädd om dig! Uppfattningar
		211

Bilaga 8 SOU 2004:18

om rädsla för brott hos folket,
medier och politiker”
Lise-Lotte Rytterbro (FD)		324.000 kr
”Medling mellan offer och		(3 årsarbets-
gärningsman – praktik, ideologi		krafter)
och form”
Staffan Litzén (FK)
”Viktimisering, trygghet och
brottsprevention”

Marginalisering
Henrik Tham (professor)		324.000 kr
”Social exclusion as a		(2 årsarbets-
multidimensional process”		krafter)
Anita Rönneling ”Marginalisering		324.000 kr
och ”social identitet” i en		(3 årsarbets-
inkluderande välfärdsstat”		krafter)
Henrik Tham (professor)		324.000 kr
“Fängelsedömdas		(4 årsarbets-
levnadsnivåundersökning”		krafter)
Leif Lenke (professor) ”Kvinnorna		324.000 kr
utanför – om narkotika,		(3,5 årsarbets-
kriminalitet och prostitution”		krafter)
Janne Flyghed (professor),
Anders Nilsson (FD)
”Den svenska ofärden.
Marginaliseringsprocesser bland
straffade, vräkta och hemlösa”
Eva Tiby (FD)		324.000 kr
”Kartläggning av kunskap om		(1 årsarbets-
prostitution i Sverige”		kraft)

Mord och dråp
Maria Kaspersson		324.000 kr
”Dödligt våld i Stockholm i ett		(3 årsarbets-
historiskt perspektiv”		krafter)
Mikael Rying		324.000 kr
”Dödligt våld i Sverige 1990–		(2 årsarbets-
1998”		krafter

212

SOU 2004:18 Bilaga 8

Nationalekonomiska institutionen

	Projektperiod		Projektmedel
Anna Nilsson (forsk stud)	–2004
”Income inequality and crime: the
Swedish evidence” (tillämpad
forskning)
Claes-Henric Siven (professor),
Mats Persson (professor, Institutet
för internationell ekonomi vid
Stockholms Universitet – ILES)
”Type I and type II errors in the
economics of crime”
(grundforskning)
Centre for health equity studies (CHESS)

		Projektperiod		Projektmedel
Britt af Klinteberg (professor),		2003–2005		380.000 kr/år
Lars Oreland (professor)				(75 %
“Monoaminergic mechanisms				årsarbetskraft)
related to personality and drug
abuse”
Britt af Klinteberg (professor),		2001–2004		950.000 kr/år
Per-Anders Rydelius (professor)				(1,5 arbets-
”Tidiga riskfaktorer, alkoholvanor				kraft/år)
och dryckesmönster hos ungdomar
samt stöd till barn med
missbrukande föräldrar”
(utvecklingsverksamhet)
Birgitta Rydén Lodi (doktorand),		2002–2004		80.000 kr/år
Håkan Stattin (professor),
Britt af Klinteberg (professor)
”Några bakgrunds- och
personlighetsfaktorers inverkan på
återfall i brott: Faktorer som
särskiljer gravt kriminella män som
återfaller respektive icke återfaller i
brott” (tillämpad forskning)

213

Bilaga 8 SOU 2004:18

Psykologiska institutionen

	Projektperiod	Projektmedel
Sven-Åke Christianson (professor),	2003–2006	550.000 kr/år
Pär Anders Granhag (docent,		(1,25 %
Psykologiska institutionen,		årsarbetskraft)
Göteborgs Universitet)
”Barn som utsatts för brott: Vad de
minns och berättar”
Sven-Åke Christianson (professor)	2002–2005	25 %
“Vad gärningsmän minns från		årsarbetskraft
dödligt våld”
Anna Dåderman (docent)
”Dr Jekyll and Mr Hyde –
behaviour patterns among young
male delinquents with a combined
abuse of alcohol and
benzodiazepines: biological and
psychological indicators”
Anna Dåderman (docent)
”Central arousal mechanisms in
sexual offenders”
Anna Dåderman (docent)
”Dyslexia in young criminal men
who underwent forensic
psychiatric assessment: biological,
social, and psychological
indicators”
Institutionen för socialt arbete

	Projektperiod	Projektmedel
Astrid Schlytter (univ lektor),	2002–2004	En heltid under
Annika Jemteborn (doktorand)		2 år finansiering
”Utsatta invandrarflickor och		från
samhällets stöd” (grundforskning)		Brottsoffer-
		fonden
Astrid Schlytter (univ lektor),	2003–2004	500.000 kr
Annika Jemteborn (doktorand)		fördelat mellan
”Våld i närrelationer bland etniska		de nordiska
214

SOU 2004:18 Bilaga 8

minoriteter i Norden”		länderna
(tillämpad forskning)		Nordisk
Samarbetsprojekt mellan		Forsker-
nordiska forskare.		utdannings-
		akademi
Anna Hollander (professor) ”Straff	2001–2004	400.000 kr/år
eller vård – ett paradigmskifte i		från SiS
synen på unga lagöverträdare”
(grundforskning)
Anna Hollander (professor)	2001–2004	400.000 kr/år
”Omedelbara omhändertaganden		från FAS
och häktning av ungdomar”

Centre for social research on alcohol and drugs (soRAD)

	Projektperiod	Projektmedel
Robin Room (professor)	2000–2004	1 ½ tjänst/år +
“Unga vuxnas erfarenheter av		cirka 417.000 kr
alkohol som orsak och ursäkt för		för survey från
våld” (grundforskning)		FAS,
		Folkhälso-
		institutet,
		Kriminologiska
		institutionen,
		SU
Eckart Kühlhorn (professor)
”Socialtjänstens reaktioner på
ungdomars första lagföring för
narkotikabrott för eget bruk”
Eckart Kühlhorn (professor)
”Sluten ungdomsvård”
(tillämpad forskning)
Eckart Kühlhorn (professor)
”Effekter av socialtjänstens
reaktioner på första narkotikabrott”
(tillämpad forskning)
Eckart Kühlhorn (professor)
”Återfall i brott för unga
lagöverträdare efter sluten
ungdomsvård, fängelse och
		215

Bilaga 8

SOU 2004:18

alternativa straff utanför anstalter” (tillämpad forskning)

Eckart Kühlhorn (professor)

”Återfall i brott för unga lagöverträdare efter sluten ungdomsvård, fängelse och alternativa straff utanför anstalter” (tillämpad forskning)

Sociologiska institutionen

Projektperiod Projektmedel

Carl-Gunnar Janson 2000–2004 (professor emeritus),

Robert Svensson (doktorand)

”Social control and socialisation”

Carl-Gunnar Janson (professor emeritus)

”Youth justice in Sweden”

KAROLINSKA INSTITUTET

Institutionen för folkhälsovetenskap

	Projektperiod	Projektmedel
Eva Wallin (doktorand),	1996 och fort-	500.000 kr/år
Sven Andréasson (docent)	löpande	(1 årsarbetskraft
”Ansvarsfull alkoholservering		100 %) från SLL,
på krogen” Ett aktionsinriktat		FAS, FHI
forskningsprojekt för att
minska problem relaterade till
alkoholkonsumtion på krogen.
Centrum för våldsprevention

	Projektperiod	Projektmedel
Martin Grann (docent)	2002–2006	220.000 kr/år
”Våld mot kvinnor – en		(0,5 årsarbetskraft)
prospektiv studie med risk-		för 2002–2003
216

SOU 2004:18 Bilaga 8

bedömning, programbaserad		450.000 kr
behandlingsverksamhet och		(1 årsarbetskraft)
långtidsuppföljning av		för 2004–2006
resultat”
Martin Grann (docent)	2001–2006	Kostnad: cirka 1,5
”Contextual factors that		miljoner kr/år från
mediate violence risk		Vårdalstiftelsen
(COMET)“		Söd-König, RMV
(tillämpad forskning)		och berörda
		landsting
Niklas Långström (docent)		400.000 kr/år (ca
”Tidig utvärdering av risk- och		1 årsarbetskraft)
skyddsfaktorer för utagerande
och missbruk bland barn
(TURE) “ (tillämpad
forskning registrerad vid
annan institution)
Niklas Långström (docent)	2002–2005	450.000 kr/år
”Samhällsomhändertagna		(1 årsarbetskraft)
ungdomar med		Doktorand
aggressionsproblematik: risk		finansierad av
för missanpassning på		Vårdalsstiftelsen
institution och återfall i brott”
Niklas Långström (docent)		800.000 kr/år (2,5
”Utvärdering av individuellt		årsarbetskrafter)
kognitivt beteendeterapeutiskt		Knutna till
behandlingsprogram för		projektet är en
ungdomar med svår		doktorand och en
våldsproblematik (IKBT+)“		projektkoordinator
(tillämpad forskning)		finansierade från
		SiS
Niklas Långström (docent)		150.000 kr/år
“Avvikande sexuella		(0,3 årsarbets-
preferenser, attityder och		krafter)
beteenden av betydelse för
risken att begå sexuella
övergrepp:
populationsbaserade och
beteendegenetiska studier”
(grundforskning i samarbete
med forskare i Kanada)
		217

Bilaga 8 SOU 2004:18

Martin Grann (docent) “Psykisk sjukdom och brott” (grundforskning)

KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN

Institutionen för bioteknologi

	Projektperiod	Projektmedel
Peter Savolainen (FD),	Flerårigt och	Från bl.a.
Joakim Lundeberg (professor)	pågående	VINNOVA och
”Detektion och analys av		Vetenskapsrådet
biologiska prover (hår) från
husdjur (hund)”
“Etablering av världens största
genetiska (mitokondrier)
databas för hund”.
Peter Savolainen (FD)	Flerårigt och	Från bl.a.
Joakim Lundeberg (professor)	pågående	VINNOVA och
“Framtagande av ny DNA		Vetenskapsrådet
teknik för analys av mycket
små provmängder av kärn-
DNA från människor”

UPPSALA UNIVERSITET

Juridiska fakulteten

Juridiska institutionen

	Projektperiod	Projektmedel
Petter Asp (docent)	–2005	Från
”Från tanke till gärning – om		Vetenskapsrådet
möjligheterna att ingripa mot
allvarlig planerad brottslighet”
Alvar Nelson
(professor emeritus)
”Brott och straff under 1900-
talet”, ”Översikt över svensk
straffrätt”, Meddelanden sub
218

SOU 2004:18 Bilaga 8

rosa (studier i rättshistoria och gällande rätt)

Malin Thunberg (JK, doktorand) ”Internationell straffrättsprocess. Gränsöverskridande användning av tvångsmedel i brottsmål”

Håkan Westin (JK, doktorand) “Uppsåt och psykisk avvikelse”

Magnus Ulväng (JK, doktorand) ”Straffrättslig konkurrens – problem och principer” ”Sammanträffande av brott och förändring av påföljd”

Medicinska fakulteten

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

	Projektperiod	Projektmedel
Barbro Lewin (MD)	Start och slut	Ofinansierat
”Intervjuer med brottsoffer	2004
med utvecklingsstörning”
(Grundforskning angående
offentlig bemötande efter det
att man utsatts för övergrepp
eller misstänkt brottsliga
handlingar.
Kerstin Finndahl (doktorand)		Från
”Bemötande av		Handikapp-
funktionshindrade personer i		förbundets
samband med		samarbetsorgan
brottsutredningar.
Medvetandegörande av
problematik vid olika former av
funktionshinder”
Louise von Essen (docent)
”Formellt och informellt tvång
inom psykiatrisk vård”
		219

Bilaga 8 SOU 2004:18

Per-Olow Sjödeén (professor),	2000–2005
Söderlund Anne (MDSci),
Gunilla Stålenheim (MD),
Helena Lindstedt (doktorand)
”Aktivitetsförmåga hos
psykiskt störda lagöverträdare”

Institutionen för kvinnors och barns hälsa (Rikskvinnocentrum

– RKC)

	Projektperiod	Projektmedel
Gun Heimer (docent),	1997–2005	1.778.000 kr
Birgitta Sidenvall (docent),		från
Kristina Stenson (doktorand)		Brottsoffer-
”Våld under graviditet”		myndigheten
Gun Heimer (docent),		Från RKC:s
Birgitta Sidenvall (docent),		universitetsdel
Kristina Stenson (doktorand)
Pågående studie där samtliga RKC
patienter följs sedan februari 2003
för att kartlägga situationen för
misshandlade kvinnor och deras
barn med speciellt fokus på
rättsprocessen”
Lars Eriksson	2002–2004
(docent, rättsmedicin),
Gun Heimer (docent)
”Pågående studie där våldsutsatta
kvinnor undersöks av rättsläkare
även om polisanmälan skett” I
samarbete med den rättsmedicinska
avdelningen vid Uppsala
Universitet.

220

SOU 2004:18 Bilaga 8

Historisk-filosofiska institutionen

Centrum för genusvetenskap

	Projektperiod	Projektmedel
Denise Malmberg (FD),	2003–2004	Planerings-
Kerstin Färm (FD)		bidrag
”Lika inför lagen. Brottsoffer		150.000	kr
med funktionshinder”		från
		Brottsoffer-
		fonden

Samhällsvetenskapliga institutionen

Institutionen för freds- och konfliktforskning

	Projektperiod	Projektmedel
Svante Cornell (FD),	2003–2005	800.000 kr/år
Niklas Swanström (FD)		(1,5 årsarbets-
”Drug trade in Eurasia”		krafter)
Nationalekonomiska institutionen

	Projektperiod	Projektmedel
Lars Lindvall (doktorand)	Avhandling
”Does public spending on youths	beräknad till
affect crime rates?”	hösten 2004
Empirisk undersökning på svensk
data av kommunala skol- och
fritidsutgifters påverkan på
ungdomsbrottslighet.
Lars Lindvall (doktorand)	Avhandling
”Size and quality of schools and	beräknad till
youth crime”	hösten 2004
Empirisk undersökning på
amerikansk data om effekter av
skolstorlek och skolkvalitet på
ungdomsbrottslighet

221

Bilaga 8 SOU 2004:18

Institutionen för psykologi

	Projektperiod	Projektmedel
Mats Haglund (FD),	2003–2004	50.000 kr
Lars Åberg (professor)
”Gymnasieungdomars syn på
alkohol och trafik”
Sociologiska institutionen

	Projektperiod	Projektmedel
Hedvig Ekerwald (universitets	2001–2003
lektor)	(dec)
”Husockupationen i Linköping”
Maria Eriksson (doktorand)	2003 (apr)–
”Mäns våld, föräldraskap och	2003 (dec)
vardagsliv efter separationer i
Sverige”

LINKÖPINGS UNIVERSITET

Rektor redovisar relevanta forskningsinriktningar för hela universitetet. Specifika projekt presenteras nedan.

Ekonomiska institutionen

	Projektperiod	Projektmedel
Pontus Braunerhjelm	– nov 2003	Från SNS
(adj professor),
Göran Skogh (professor),
Maria Boyce (universitets adj),
Jan Kjellgren (universitets lektor),
Johanna Romare (doktorand),
Hans Sjögren (professor)
”Donationer, tillväxt och skatter
i en globaliserad värld”
(grundforskning och tillämpad
forskning)

222

SOU 2004:18 Bilaga 8

Jan Kjellgren (universitets lektor)				Från
”Kunskapsutveckling och				Nordiska
beskattning”				Skatte-
				vetenskapliga
				Forsknings-
				rådet och
				Vetenskaps-
				rådet
Centre for Education	and
Research on Economic Crime
and Crisis (CEREC)

Helen Forslind (doktorand) –			Samtliga	Cirka
miljöbrott (incitament för			projekt	450.000
återvinning av bilskrot)			avslutas 2006–	kr/person
Erik Lenntorp (doktorand) –		2008		och år
uppkomst och förhindrande av
miljöbrott
Adam Mantaye (doktorand) –
ansvar vid stora miljöolyckor
Eva Matsson (doktorand) –
skattekontroll och
skattebrottslighet
Johanna Romare (doktorand) –
företagsetik i relation till
ekonomisk brottslighet
Joel Westerlund (doktorand) –
aktiebolagsrättens incitament till
ekonomisk brottslighet
Institutionen för datavetenskap

			Projektperiod		Projektmedel
Laboratoriet för ekonomiska
informationssystem

Leif Appelgren (adj professor)			1997–2005		1,2 miljoner kr
”Utveckling av metoder och					(20 % i 8 år =
modeller för optimal användning					1,6 årsarbets-
av begränsade kontrollresurser, i					krafter)
				223

Bilaga 8 SOU 2004:18

första hand för skattekontroll, i
andra hand även för andra
myndigheter samt för revision i
näringsverksamhet”
Leif Appelgren (adj professor)		2003–2005		0,2 miljoner kr
”Empirisk testning av				(10 % i 2 år =
kontrollstrategier i samarbete				0.2 årsarbets-
med Riksskatteverket”				krafter)
Bengt Nättorp (FK, Högskolan i		2003–2005		Cirka
Borås),				0,5 miljoner kr
Leif Appelgren (adj professor)
”Ekonomisk brottslighet i
samband med kommunal
verksamhet” (lic avh)
Leif Appelgren (adj professor),		2000–2004		0,4 miljoner kr
Rune Wigblad (universitets lektor,
Högskolan i Dalarna)
”Behovet av förtroendeskapande
åtgärder inom e-handel till
konsument”
Beteendevetenskapliga institutionen

	Projektperiod		Projektmedel
Forskargruppen för klinisk
psykologi och socialpsykologi

Rolf Holmqvist (docent)	1998–2003		2.483.000 kr
”Utvärdering av Sundbo			från SiS
behandlingshem”
(tillämpad forskning)
Rolf Sandell (professor)	2000–2003		1.163.000 kr
”Förutsättningar för en god			från SiS
behandlingsallians mellan
personal och elever på
ungdomshem”
(tillämpad forskning)
Kjell Granström (professor)	2001 och		250.000 kr för
”Göteborgskravellerna som	framåt		2001–2002 från
attitydskapande fenomen”			Styrelsen för
224

SOU 2004:18 Bilaga 8

(grundforskning)			psykologiskt
			försvar
Kjell Granström (professor)		2003–2006	1.325.000 kr
”Fredliga demonstrationers			från
förvandling till			Krisberednings-
konfrontationer”			myndigheten
(grundforskning)

Forskargruppen för kognition,
kommunikation,	utveckling
och handikapp

Ann-Christin Cederborg		2002–2005	1.530.000 kr
(docent)			från
“Barn, brott och handikapp”			Brottsoffer-
(grundforskning)			fonden
Ann-Christin Cederborg		2001–2004	300.000 kr från
(docent)			Socialstyrelsen
”Samtal med barn som
misstänks fara illa”
(grundforskning)

Institutionen för molekulär och klinisk medicin

Projektperiod Projektmedel

Avdelningen för medicinsk kvinnoforskning

Studier som bl.a. rör frågor om övergrepp mot kvinnor

UMEÅ UNIVERSITET

Medicinsk-odontologiska fakulteten

Institutionen för omvårdnad

	Projektperiod	Projektmedel
Sture Åström (docent),	1996–2004	Från Vårdal-
Britt-Inger Saveman (docent,		stiftelsen
		225

Bilaga 8 SOU 2004:18

Institutionen för hälso- och
beteendevetenskap, Kalmar),
Åsa Sandvide (doktorand,
Kalmar)”Våld i samband med
vård och omsorg (äldreomsorg)”
(grundforskning)
Mats Lundström (doktorand),	1998–2005	Från Ralf/
Sture Åström (docent)		FAS
”Våld i samband med vård och
omsorg för personer med psykisk
utvecklingsstörning”
(grundforskning)
Ulf Isaksson (doktorand),	2001–2005	Från FAS
Sture Åström (docent)
”Våld mot vårdare: Upplevelser
och etiska resonemang
(äldreomsorg, transkulturellt
projekt) (grundforskning)
Sture Åström (docent)	2003–2006	Anslag för
”Kommunikation och interaktion		3 år från
i vård och omsorg för personer		Vetenskaps-
med psykisk utvecklingsstörning”		rådet
(grundforskning)
Sture Åström (docent),	2003–2006	Sökes
Stig Karlsson (MD, Institutionen
för geriatrik),
SO Edvinsson (MD,
Handikappförvaltningen,
Västerbottens läns landsting)
”Faktorer i omvårdnaden som
påverkar användning av tvång
(fysiska begränsningsåtgärder) i
psykogeriatrisk vård och
omsorger för personer med
psykisk utvecklingsstörning”
(grundforskning)

226

SOU 2004:18 Bilaga 8

Samhällsvetenskapliga fakulteten

Juridiska institutionen

		Projektperiod		Projektmedel
Övergripande projekt				Från Kempe-
”Brottsoffer i rättsväsendet”				stiftelserna,
bedrivs med hjälp av anslag från				Brottsoffer-
				fonden,
				Marcus och
				Amalia
				Wallenbergs
				Minnesfond,
				RJ och Umeå
				Universitet
Görel Granström (JD),		–2006		Intern-
Monica Larsson (doktorand)				finansierat
”Relationernas betydelse vid
bedömning av ett brotts
svårighetsgrad och straffvärde –
en genusteoretisk studie”
Görel Granström (JD),		2003–2007		Från Marcus
Maria Forsman (doktorand)				och Amalia
”Barns rättigheter och rättsliga				Wallenbergs
skydd när de utsätts för våld av				Minnesfond
vårdnadshavare”
Monica Burman (doktorand)		– 2005		Från
”Den straffrättsliga				Brottsoffer-
konstruktionen av mäns fysiska				fonden
och psykiska våld mot kvinnor”
Åsa Persson (doktorand)		– 2004		Intern-
”De politiska partiernas				finansierat
rättspolitik”
Pedagogiska institutionen

	Projektperiod		Projektmedel
Thomas Bäck (univ. adjunkt),	2003–2008		Beräknad
Ethel Dahlgren (univ. lektor)			kostnad		av
			227

Bilaga 8 SOU 2004:18

”Arbetskravsanalys för	poliser				arbetsinsats
med inriktning mot	psykisk				cirka
förberedelse”					950.000 kr
Psykologiska institutionen

			Projektperiod		Projektmedel
Elisabet Sundbom (professor),			3-årsperiod		Från
Mikael Henningson (FD)					Brottsoffer-
”Betydelsen av tidig diagnostik					fonden
och behandling av brottsoffer:
en prospektiv longitudinell
studie”
Mikael Henningson (FD)					Polisutbild-
”Applied information logistics					ningen Umeå
in criminal intelligence”					Universitet och
					polismyndig-
					heten i
					Västerbotten
Sociologiska institutionen

			Projektperiod		Projektmedel
Björn Halleröd (professor),			2003
Daniel Larsson (doktorand)
“Exposure to crime and
poverty”
Kvinnovetenskapligt forum/Centre for women’s studies

		Projektperiod			Projektmedel
Nea Mellberg (FD)		2003–2004		1.050.000
”Mödrar och moderskap i det					norska kr från
könsrelaterade våldets vardag”					Nordiska
					Ministerrådet

228

SOU 2004:18

Bilaga 8

Nationellt centrum för värdegrund – livsvetenskap

Institutionen har svarat i huvudsak följande. Allt arbete med värdegrundsfrågor i ett multikulturellt samhälle är också ett preventivt arbete för att minska brottslighet. Detta gäller inte minst förebyggande insatser mot mobbning och kränkande behandling. Man bedriver ett stort antal aktiviteter med olika samarbetspartners, men det är svårt att redovisa dessa här då de sällan formulerar syften som explicit lyfter fram kriminalpolitiska frågor.

Institutionen för klinisk vetenskap – Enheten för psykiatri

	Projektperiod	Projektmedel
Annika Nordström	1999–2004	Cirka 300.000
(doktorand/socionom),		kr/år från SFR,
Gunnar Kullgren (professor)		RMV, Söd-
”Schizofreni och familjevåld”		König
(avhandlingsarbete)

GÖTEBORGS UNIVERSITET

Sahlgrenska akademin

Institutionen för kvinnors och barns hälsa

	Projektperiod	Projektmedel
Christopher Gillberg	2002 och	Från
(professor),	minst 3 år	Vetenskaps-
Maria Råstam (docent),	framöver	rådet,
Henrik Söderström (MD),		Systembolaget
Paul Lichtenstein (docent)		och Wilhelm &
”The Swedish national child		Martina
and adolescent psychiatry twin		Lundgrens
study”		stiftelse.
Christopher Gillberg	Fortlöpande	Kostnad för
(professor),	under flera år	provtagning
Maria Råstam (docent),		ca 80.000 kr/år
Henrik Söderström (MD)		och
”The Göteborg		250.000 kr/år
		229

Bilaga 8 SOU 2004:18

neuropsychiatric genetics						för löne-
project”.						kostnader från
						LUA-medel
Institutionen för samhällsmedicin

				Projektperiod		Projektmedel
Gunnel Hensing (docent),
Lena Spak (MD),
Fredrik Spak (MD)
”Women and alcohol in
Göteborg”
En longitudinell studie av
kvinnors alkoholproblem med
intervjuer av stora kohorter
1990, 1995 och 2000
Fredrik Spak (MD),						Från Västra
Per Blanck (FK)						Götalands-
Utvärdering av VADÅ-						regionen
projektet (alkohol- och
drogprevention i Västra
Götaland)
Humanistiska fakulteten
Filosofiska institutionen

					Projektperiod		Projektmedel
Projekt	relativism		(behandlar				Från
frågan om det är rätt att							Riksbankens
bestraffa	brott	mot	mänskliga				Jubileumsfond
rättigheter som		begåtts under
diktaturregimer)

230

SOU 2004:18 Bilaga 8

Samhällsvetenskapliga fakulteten

Psykologiska institutionen

	Projektperiod	Projektmedel
Inga Tidefors (FD)	2003–2006	50 % årsarbets-
”Forskning om unga förövare av		kraft i 3 år från
sexuella övergrepp i Sverige”		SiS
Inga Tidefors (FD)
”Gruppterapiprojekt för män
dömda till rättspsykiatrisk vård
för sexuella övergrepp” (pågår
vid Rättspsykiatriska kliniken,
Växjö)
Research unit for criminal, legal
and investigative psychology
(CLIP)
Pär Anders Granhag (docent)	2001–2004	365.000 kr/år
”Att förbättra människors		(1 årsarbets-
förmåga att skilja mellan		kraft) från
sanning och lögn”		Vetenskaps-
(tillämpad forskning)		rådet
Pär Anders Granhag (docent)	2001–2004	650.000 kr/år
”Barns vittnesmål: Hur skiljer		(1,5 årsarbets-
sig autentiska utsagor från		kraft/år) från
fabricerade?” (tillämpad		FAS
forskning)
Per Henrik Holmberg (professor,	2001–2004	100.000 kr/år
Uppsala Universitet)		(0,25 årsarbets-
”Muntlighet vid domstol. En		kraft/år) från
rättsvetenskaplig,		Nordiska
rättspsykologisk och		samarbets-
rättssociologisk studie av		nämnden för
presentationsformernas		samhälls-
betydelse i förfarandet vid		forskning
domstol” (tillämpad forskning)

231

Bilaga 8 SOU 2004:18

Institutionen för socialt arbete

	Projektperiod	Projektmedel
Ulla-Carin Hedin (docent)	2003–2006	1.777.999 kr
”Exitprocesser ur kriminalitet		från ESF och
och missbruk, egenmakt och		Kriminal-
social integration”		vårdsstyrelsen
Anders Bjerkman (docent)	2001–2004	2.057.773 kr
”Bland huliganer och		från RJ
fotbollsälskare på
ståplatsläktaren – en
socialpsykologisk studie om
identitet, maskulinitet och
supporterkultur”
Ove Sernhede (docent),	2000–2003	1.100.000 kr
Stig Grundvall (doktorand)		från FAS
”Brödraskap utanför lagen? En
studie om etableringen av en
MC-klubb och dess inträde i
den lokala outlaw-bikerkulturen
i Västsverige”
Sociologiska institutionen

	Projektperiod	Projektmedel
Ulla Björnberg (professor),	2002–2004	År 1:
Hans Ekbrand (doktorand)		600.000 kr
”Separationsfasen i ett		(80 %
misshandelsförhållande”		årsarbetskraft)
(grundforskning)		År 2: 600.000
		kr (80 %
		årsarbetskraft)
		från
		Brottsoffer-
		myndigheten
Sven-Åke Lindgren (docent),	2001–2004	1.364.000 kr
Bengt Larsson (FD)		(85 %
”Revisorns roll i kontroll-		årsarbetskraft
systemet – uppkomsten och		2001, 75 %
effekterna av en lagstadgad		2002, och 75 %
232

SOU 2004:18 Bilaga 8

anmälningsskyldighet vid		2003) från
misstanke om ekonomisk		Brottsoffer-
brottslighet” (grundforskning)		myndigheten
Sven-Åke Lindgren (docent),	2001–2005	600.000
Anne-Lie Steen (doktorand)		kr/år(25 % och
”Offentliga föreställningar om		100 %
kön och sexualitet.		årsarbetskrafter
Rättssystemets granskning och		för de första tre
bedömning av våldtäktsfall”		åren) från SFR,
(grundforskning)		FAS
Abby Peterson (docent)	2002–2004	År 2002:
”Polisen och politiska protester:		490.000 +
en jämförande studie av polisens		650.00 kr
hantering av protestaktioner i		År 2003:
Sverige och England”		500.000 +
(grundforskning)		650.000 kr,
		År 2004:
		430.000 kr från
		Vetenskaps-
		rådet
Philip Lallander (docent)	2003 (april –	239.000 (40 %
”Att droga ibland”	december)	arbetskraft)
(uppdragsforskning,		från Centre for
grundforskning),		social research
		on alcohol and
		drugs(soRAD)
		Stocholms Univ
Sven-Åke Lindgren (docent),	2003–2005	År 2003:
Oskar Engdahl (FD)		702.000 kr
”Finansiella mellanhänder och		(75 % +2 5%
ekonomisk brottslighet”		arbetskraft).
(grundforskning)		År 2004:
		536.000 kr
		(75 % arbets-
		kraft).
		År 2005:
		525.000 kr
		(75 % arbets-
		kraft) från
		Vetenskaps-
		rådet
		233

Bilaga 8 SOU 2004:18

Ingrid Sahlin (docent),	2003–2005	År 2003:
Cecilia Löfstrand (doktorand)		900.000 kr
”Bostadslöshet som politik och		(100 %+10 %
”karriär” (grundforskning)		arbetskraft).
		År 2004:
		650.000 kr
		(100 % arbets-
		kraft).
		År 2005:
		650.000 kr
		(100 % arbets-
		kraft) från FAS
Ingrid Sahlin (docent)	2003–2005	År 2003:
”Myndigheters		530.000 kr
trovärdighetsbedömningar”		(35 % arbets-
(grundforskning)		kraft).
		År 2004:
		556.000 kr
		(70 % arbets-
		kraft).
		År 2005,
		572.000 kr
		(75 % arbets-
		kraft) från
		Vetenskaps-
		rådet
Ingrid Sahlin (docent)	Årligt	500 Euro/år
”European Observatory on	löpande	(5 % årsarbets-
Homelessness (FEANTSA)”		kraft) från
(tillämpad forskning)		FEANTSA

Handelshögskolans fakultet

Juridiska institutionen

Projektperiod Projektmedel

Dennis Töllborg (professor)

Ett flertal projekt har eller kommer att få anknytning till det aktuella området. Ex.

234

SOU 2004:18 Bilaga 8

Paralegalprojektet, Utvärdering av brottsförebyggande arbete m.m.

LUNDS UNIVERSITET

Juridiska fakulteten

Juridiska institutionen

	Projektperiod	Projektmedel
Malin Sjöstrand (doktorand),	2001 och	Från
Per Ole Träskman (professor),	pågående	Brottsföre-
Helén Örnemark Hansen		byggande rådet
(docent)		och Juridiska
”Samband mellan ekonomisk		fakulteten
och organiserad brottslighet”
Fredrik Andersson	2003 och	Från
(doktorand),	pågående	Brottsförebygg
Per Ole Träskman (professor)		andet rådet,
Helén Örnemark Hansen		Försäkrings-
(docent)		förbundet och
”Personförsäkringsbedrägeri”		Juridiska
		fakulteten
Linda Gröning (doktorand),	2003 och	Från Juridiska
Per Ole Träskman (professor),	pågående	fakulteten
Aleksander Peczenik (professor)
”Den straffrättsliga
utvecklingen inom EU – en
analys av legitimiteten i
straffrättslig kompetens på
EU-nivå”
Christoffer Wong (doktorand),	1999 och	Från Juridiska
Per Ole Träskman (professor)	pågående	fakulteten
”Criminal acts, criminal
jurisdiction, and criminal
justice”
Sverker Jönsson (doktorand),	Slutförs under	Från
Per Ole Träskman (professor)	2004	Brottsföre-
”Den ekonomiska		byggande rådet

235

Bilaga 8 SOU 2004:18

brottslighetens straffsubjekt –		och Juridiska
Möjligheter och		fakulteten
förutsättningar för ett
kollektivt eller korporativt
straffansvar”
Ulrika Andersson (doktorand),	1996 och	Från Juridiska
Per Ole Träskman (professor)	pågående	fakulteten
”Den straffrättsliga
hanteringen av sexuell
integritet, med andra ord den
straffrättsliga regleringen av
sexuella övergrepp som
återfinns i Brottsbalkens
bestämmelser om sexualbrott”

Medicinska fakulteten

Avdelningen för allmän psykiatri och rättspsykiatri

	Projektperiod	Projektmedel
Sten Levander (professor),	Beräknas	Ursprungligen
Eva Tuninger (MD)	slutfört cirka	finansierat av
”After care study”	2007	EU och
(Ett internationellt multi-		sedermera
centerprojekt med avsikt att		beroende av
karakterisera, riskevaluera och		lokal
följa upp personer som dömts		finansiering
till rättspsykiatrisk vård.)
Sten Levander (professor),	Pågående	För närvarande
Mats Berglund (MD),		ingen
Anders Villius (FK)
”Avvikande alkoholreaktioner
och brott”
Sten Levander (professor)	Pågående	För närvarande
”Kumlaprojektet” (Alla		ingen
personer som dömts till mer
än 4 års fängelse för våldsbrott
och passerat Riksmottag-
ningen på Kumlafängelset
1998–2001 har undersökts
236

SOU 2004:18 Bilaga 8

med psykiatriska,
psykologiska och vissa
biologiska metoder.)
Henrik Belfrage (adj professor),		Ingen
Göran Fransson (MD),
Sten Levander (professor)
”Riskbedömningar inom olika
brottspopulationer”
Sten Levander (professor),	Pågående	100.000 kr
Bengt Persson (leg psykolog)		under 2004 från
”Tillräknelighetsbegreppet”		RMV
(Inför den förväntade
övergången från nuvarande
LRV.)
Göran Hermeren (professor,		För närvarande
Enheten för medicinsk etik),		ingen
Sten Levander (professor),
Pontus Höglund (doktorand)
”En medicinsk genomgång av
rättspsykiatrisk vård”

Humanistiska fakulteten

Filosofiska institutionen

	Projektperiod	Projektmedel
Wlodek Rabinowocz	1998 och	Från
(professor),	pågående	Riksbanken,
Erik Carlsson (docent,		Kulturveten-
Filosofiska institutionen,		skapliga fonden
Uppsala Universitet),
Krister Bykvist,
Magnus Jiborn (FD)
”Att handla rationellt över
tiden. Dynamiska val i
beslutsteori, ekonomi och
moralfilosofi”

237

Bilaga 8 SOU 2004:18

Historiska institutionen

	Projektperiod	Projektmedel
Marie Lindstedt Cronberg	Planerad
(forskarassistent) i samarbete	2001, medel
med 14 forskare inklusive	söks för
historiker, idéhistoriker,	2004–2007
sociologer och
religionshistoriker.
”Våldets gränser. Legitimt och
illegitimt våld från
tidigmodern tid till
modernitet. Ett komparativt
perspektiv på dagens Sverige”
Marie Lindstedt Cronberg	2002–2005	Lön för en
(forskarassistent)		forskarassistent-
”Från husbondemakt till		tjänst för 3 år
jämställda makar” (fokus på
våld inom kärnfamiljen från
1800-tal till nutid)
(grundforskning och tillämpad
forskning)

Samhällsvetenskapliga fakulteten

Centrum för genusvetenskap

	Projektperiod	Projektmedel
Tora Friberg (professor, Tema	2001–2004	100 %
kultur och samhälle vid		doktorandtjänst
Linköpings Universitet),		och 15 %
Birgitta Andersson		projektledning
(doktorand)”Rädslans rum II		från Vägverket
– Om kvinnors erfarenheter		och Banverket
och den fysiska planeringens
lösningar” (Fortsättning på
”Rädslans rum – trygghetens
rum I” fokuserad på kvinnors
upplevelser av otrygghet i det
offentliga rummet.)
238

SOU 2004:18 Bilaga 8

Socialhögskolan

			Projektperiod	Projektmedel
Rolf Granér (doktorand)			– 2004	Två års
”Patrullerande polisers				finansiering
yrkeskultur i ord och				med heltidslön
handling”				från fakulteten
(grundforskningskaraktär)
Kerstin Svensson (vik.			2002–2003	Från
universitetslektor)				Brottsoffer-
”Stödpersonernas		sociala		fonden
arbete	med	brottsoffer”
(grundforskning)
”Skolpersonalens		inställning	2003–2004	Från
till drogförebyggande arbete”				Mobilisering
(grundforskning)				mot narkotika
Cecilia	Heule	(projekt-	2003–
assistent)
Utvärdering av projektet
”Bättre frigivning”
Sociologiska institutionen

			Projektperiod	Projektmedel
Anna Sonander (doktorand),			2001–2003	994.000 kr från
Karsten Åström (professor)				Brottsoffer-
”Barn som brottsoffer”				fonden
David Wästerfors (doktorand)			Pågående	Från Centrum
”Berättelser om mutor – det				för Europa-
korruptas betydelse bland				forskning,
svenska affärsmän i Öst- och				Lunds
Centraleuropa.				Universitet,
				Brottsoffer-
				myndigheten
				samt intern
				doktorand-
				tjänst
Malin Åkerström (professor),			1999 och	Från
Anna Ryding (doktorand)			pågående	Brottsoffer-
”Brottsofferjourernas				myndigheten

239

Bilaga 8 SOU 2004:18

professionalisering och		1999–2000,
preciseringssträvanden”		därefter internt
		finansierad
		doktorand-
		tjänst
Kjell Eriksson (FD)
”Indragning av sjukpenning –
ur rättsligt, ekonomiskt och
socialt perspektiv.
Arbetsskadeförsäkringen. Från
autonom till responsiv rätt –
och tillbaka”
Charlotte Agevall (doktorand),	2002 och	335.000 kr
Håkan Hydén (professor	pågående	beviljas för ett
rättssociologi)		år åt gången
”Kvinnomisshandel – mellan		från
rättsordning och		Brottsoffer-
genusordning”		fonden
Malin Åkerström (professor),	2001 och	Finansierad
Joakim Thelander (doktorand)	pågående	från
”Mutor och moral – Moraliska		Vetenskaps-
dilemman och kluvna		rådet 2001–
yrkesideal bland		2003, därefter
biståndsarbetare”		intern
		finansiering av
		doktorand-
		tjänst
Malin Åkerström (professor),	Pågående	1.500.000 kr
Katarina Jacobsson (FD),		från BRÅ
Petra Nordqvist (doktorand)
”Mutor i svensk gestaltning”
Malin Åkerström (professor),	Pågående	800.000 norska
Viveka Burcar (doktorand)		kr från
”Män som offer för våld –		NORFA
dilemman i gestaltningen av
maskulinitet”
Malin Åkerström (professor),	2000–2003	1.500.000 kr
Håkan Jönsson (FD,		från
Socialhögskolan)		Vetenskaps-
”Pensionärerna och våldet”		rådet
240

SOU 2004:18 Bilaga 8

Antoinette Hetzler (professor)
”Polisen i förändring.
Intervjuer med de anställda
och analys av deras
arbetsmiljö”
(polismyndigheten i Skåne)
Berit Andersson (docent)	2003–2004	Cirka
”Socialarbetare i centrum –		150.000 kr
försök att fånga upp ungdomar
i riskzonen”
Marianne Liedholm (docent),	1999–2003	Totalt
Göra Lindberg (docent),		7 miljoner,
Berit Andersson (docent),		varav delar gått
Jill Sörensson (doktorand)		till brottsföre-
”Storstadssatsningen i Malmö		byggande
– en utvärdering”		projekt

VÄXJÖ UNIVERSITET

Institutionen för humaniora

	Projektperiod	Projektmedel
Marie Eriksson (FM)	2002–2007	Doktorandlön,
”Den man älskar agar man?		cirka 350.000 kr
Mäns våld mot kvinnor ur ett
genus- och klassperspektiv,
1850–1950” (grundforskning)
Samhällsvetenskapliga institutionen

	Projektperiod		Projektmedel
Marie Torstensson Levander	2001 och		Från SiS
(docent)	pågående
”Kvinnors antisocialitet och
kriminalitet i ett livsförlopps-
perspektiv”
Marie Torstensson Levander	2003 och		Från Region-
(docent),	pågående		psyk. klin.
Björn Gustafson (doktorand)			Växjö och

241

Bilaga 8 SOU 2004:18

”Psykisk störning, antisocialitet		Region
och kriminalitet bland kvinnor.		Kronoberg
Möjligheter till prediktion,		för 2003–2005
prevention och intervention”
Marie Torstensson Levander	2003 och	Från
(docent)	pågående	Brottsoffer-
”Utsatthet för brott och		myndigheten
otrygghet bland äldre”
Marie Torstensson Levander		För
(docent),		närvarande
Lise-Lotte Nilsson (MD, Lunds		inga medel
Universitet)
”Schizophrenia, neighbourhood,
and crime”
Marie Torstensson Levander		För
(docent), Sten Levander		närvarande
(professor, Lunds Universitet)		inga medel
”Fear of crime and personality”
Magnus Lundberg (FD)		Internt anslag
”Rättsväsendets bemötande av		Från Växjö
brottsoffer”		Universitet
Marie Torstensson Levander		Internt anslag
(docent)		Från Växjö
”Problemorienterat arbetssätt		Universitet
och närpolisarbete i Sverige
under 1990-talet. Erfarenheter
av implementering, strategier
och konkreta åtgärder”
Marie Torstensson Levander		För
(docent)		närvarande
”Problem-oriented policing:		inga medel
The R&D approach”
Jan Mill (FK, Polisutbildningen
Växjö Universitet),
Marie Torstensson Levander
(docent)
”Implementering av problem-
orienterat polisarbete i Örebro
län”

242

SOU 2004:18 Bilaga 8

Joakim Larsson (doktorand),			Doktorand-
Gunnar Olofsson (professor)			tjänst Växjö
”Lärande och poliskultur.			Universitet
Utbildningens betydelse för
socialisation in i poliskulturen”
Marie Torstensson Levander	2002–2003		Från Malmö
(docent),			Stad
Björn Gustafsson (doktorand)
”Utvärdering av påverkans-
programmet Vägvalet”
(Påverkansprogram för unga
pojkar som dömts för brott.)
Roddy Nilsson (FD, Centrum	2003–2006		Från
för kulturforskning, Växjö			Vetenskaps-
Universitet)			rådet
”Från cellfängelse till
elektronisk fotboja. Fängelse,
kriminalpolitik och välfärdsstat
1940–2000”
Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete

		Projektperiod		Projektmedel
Mikael Rask (Dr Med Vet),		2003–2004		Cirka
Jonas Åberg (MD)				150.000 kr
”Polisers bemötande av personer
med psykiatriska problem”
(Samverkansprojekt med
Polisutbildningen vid Växjö
Universitet.)
David Brunt (Dr Med Vet),		2002–2004		Cirka
Mikael Rask (Dr Med Vet)				380.000 kr
”Psykosocial vårdmiljö och
omvårdnad för patienter som
vårdas inom rättspsykiatrisk vård”

243

Bilaga 8

SOU 2004:18

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap

	Projektperiod	Projektmedel
Avdelningen för psykologi ett	Årlig budget	Från
stort antal undersökningar som	för	Vetenskapsrå
kan sammanfattas under	centrumbild-	det, RJ,
rubrikerna	ningen	HSFR,
”Brott och dess orsaker”,	uppgår till 3–	Wenner-
”Brottsförebyggande åtgärder”,	4 miljoner kr	Grenska
”Institutionaliserade vuxna”,		Samfundet,
Psykopatiska personlighetsdrag		STINT, CuS,
hos ungdomar” och ”Barn med		SiS, Ax-son
normbrytande och aggressivt		Johnson
beteende”. Omfattande		Stiftelse,
publicering, varav endast ett fåtal		Statens
exempel från varje		Folkhälso-
problemområde presenteras		institut
nedan.
Avdelningen för sociologi

Jürgen Degner (doktorand),
Anna Henriksen (doktorand)
”Kontinuitet som
förändringsagent i socialt arbete
med tvångsomhändertagna
ungdomar på institution – en
studie med fokus på relationen
som transformatör”
Åsa Källström Cater (doktorand)
”Pappas våld mot mamma –
normalitet och avvikelser ur barns
perspektiv”
Odd Lindberg (FD),
Björn Johansson (FD),
Erik Flygare (FD)
”Kvinnors erfarenheter av livet på
Hinseberg”
”Anstaltskulturen på Kumla
anstalten”
244

SOU 2004:18 Bilaga 8

Samhällsvetenskapliga institutionen

			Projektperiod	Projektmedel
Centrum	för	stadsmiljö-
forskning

Rolf Lidskog (professor)			2000–2003	400.000 kr/år
”Staden, våldet och tryggheten”				(1,5 årsarbets
(grundforskning inom ramen för				kraft) från
forskningsprogrammet ”Staden				FORMAS
som livsmiljö”)

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET

Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Projektperiod Projektmedel

”Utveckling av medling vid brott Från BRÅ enligt medlingslagen i

14 kommuner i Norrbotten”

BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA

Centrum för elektronisk säkerhet

	Projektperiod	Projektmedel
Rune Gustavsson (professor)		Cirka
Projekt med viss anknytning till		2 miljoner
aktuellt område		kr/år

HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING

Internationella Handelshögskolan

	Projektperiod	Projektmedel
Dan Magnusson (adj professor)	2000–2003	Genomförs på
”Företagskonkurser och	(dec)	20 % av full
ekonomisk brottslighet”		arbetstid
(grundforskning och tillämpad
forskning)
		245

Bilaga 8 SOU 2004:18

Björn Westberg (professor),	2001–2003
Anna K Hansson (doktorand)
”Bedrägerier i samband med
gränsöverskridande handel”
(grundforskning och tillämpad
forskning)
Samuel Cavallin (docent)	2001–2004
“Manipulationer av priset på
värdepapper” (grundforskning
och tillämpad forskning)
Samuel Cavallin (docent)	2003–2005
“Culpa och ansvar i
näringsverksamhet: Om ansvar
för oaktsamma transaktioner,
särskilt beträffande
offentligrättsligt ansvar på de
finansiella marknaderna”
(grundforskning och tillämpad
forskning)

HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD

Institutionen för beteendevetenskap

			Projektperiod	Projektmedel
Ulf	Holmberg	(universitets	1998–2004	Från
adjunkt, doktorand vid Psykolog-				Brottsoffer-
iska	institutionen,	Stockholms		myndigheten
Universitet)				och internt
”Undersökning om hur attityder
relaterar till förhörsutfallet”

MALMÖ HÖGSKOLA

Hälsa och samhälle – Avdelningen för socialt arbete

Projektperiod Projektmedel

Sven-Axel Månsson (professor)

”Är droger coolt? – En studie om

246

SOU 2004:18 Bilaga 8

ungdomars navigeringsstrategier i
det svenska droglandskapet”
Bent Svensson (docent),	–2004	Från
Philip Lalander (docent,		Folkhälso-
Stockholms Universitet)		institutet
”Heroinmissbrukares
försörjningssätt”
Bent Svensson (docent)	2002–2004	Från SiS
”Rymningar inom tvångsvården”
Ingrid Claezon (docent),		Från
Annelie Björkhagen (socionom)		Allmänna
”Barn till frihetsberövade		Barnhuset
mödrar”
Ingrid Claezon (docent),		Från
Mats Hilte (docent,		Allmänna
Socialhögskolan i Lund)		Barnhuset
”Behandlarnas berättelser om
problem och möjligheter i socialt
arbete med barn och ungdom –
sett ur ett genusperspektiv”
Martina Campart (FD)
“Skolvåld och antisociala
beteenden i Europeiska skolor”
(samarbetsprojekt med ett flertal
europeiska forskare)
Lena Widding-Hedin (Dr Med
Vet)
”International dating violence”
(samarbetsprojekt med nationella
och internationella
forskningsgrupper)
Annika Staaf (JK, doktorand vid	2000–2004	1,5 miljoner
Avdelningen för rättssociologi i		kr på cirka
Lund),		90 % arbets-
Karsten Åström (professor)		tid
”Rättssäkerhet och tvångsvård.
En rättssociologisk studie av
rättssäkerheten vid vård av
missbrukare enligt LVM”

247

Bilaga 8 SOU 2004:18

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA

Arkitektursektionen

	Projektperiod	Projektmedel
Solveig Schultz (docent),	2002–2004	Från
Gunilla Jivén (TD),		Göteborgs
Inga Malmqvist (universitets		kommun
lektor), Jenny Stenberg (TL),		(1,5 årsarbets
Lotta Särnbratt (forskar ass.)		krafter)
”Utvärdering av storstads-
satsningen i Göteborg – Del 3:
Delaktighet, trygghet och
förbättrad folkhälsa”
(tillämpad forskning)

MITTHÖGSKOLAN

	Projektperiod	Projektmedel
Henrik Belfrage (professor)
”Familjerelaterat våld –
prevalens, incidens, prevention,
behandling och rehabilitering”
Henrik Belfrage (professor)
”Utveckling av riskbedömning
och riskhantering vid våldsbrott”
Henrik Belfrage (professor)	2002 och
”Psykopati – validitet och	pågående
reliabilitet i befintlig diagnostik”
(grundforskning)

HÖGSKOLAN I GÄVLE

	Projektperiod	Projektmedel
Max Stenlund (doktorand,		Samtliga
Uppsala Universitet)		projekt har
”Incidentrapportering av våld i		erhållit olika
skolan genom SMS-		former av stöd,
meddelande”		ex stöd till
”Interventionsstrategier mot		professuren,
248

SOU 2004:18 Bilaga 8

våld i och utanför skolan”		amanuens-
”Vad har du varit med om?”		anställningar
(kartläggning av individers		och bidrag från
(förskola till vuxna) faktiska		Högskolan i
våldserfarenheter)		Gävle.
”Våldets pedagogik”

STATLIGA MYNDIGHETER

Institutionen för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU)

	Projektperiod	Projektmedel
Jonas Agell (professor,		Finansierat av
Stockholms Universitet),		myndigheten
Anna Nilsson (doktorand,
Stockholms Universitet)
”Ungdomskriminalitet,
arbetslöshet och
arbetsmarknadspolitiska
åtgärder”
Jonas Agell (professor,		Finansierat av
Stockholms Universitet),		myndigheten
Anna Nilsson (doktorand,
Stockholms Universitet)
”Inkomstspridning och brott”
Boverket

	Projektperiod	Projektmedel
Inga egna forskningsmedel och
bedriver således varken egen
forskning eller finansierar andra
institutioners eller myndigheters
forskning. Däremot utför man
ett antal utvecklingsprojekt:
”Uppföljning och utvärdering av
miljömålet ”God bebyggd miljö”
”Regeringsuppdrag rörande hur
den byggda miljön kan bidra till
att minska risken att bli utsatt
för brott”
		249

Bilaga 8

SOU 2004:18

Riksskatteverket

Projektperiod Projektmedel

Arbetsgrupp utreder sedan feb 2003 hur skattebrottsenheternas brottsförebyggande arbete skall utformas.

Myndigheten för skolutveckling

	Projektperiod	Projektmedel
Ungas livstolkning och skolans	2000–2003	Cirka
värdegrund”		300.000 kr
Socialstyrelsen – Individ- och familjeenheten

	Projektperiod	Projektmedel
Annika Eriksson (FD)	2002–2004	Totalt cirka
”Utvecklingsverksamhet angående		400.000 kr
socialtjänstens stöd för unga
brottsoffer (där brotten begås i
offentliga miljöer)”
Annika Eriksson (FD)	2002–2004	Totalt cirka
”Utvecklingsverksamhet angående		400.000 kr
barn som bevittnat våld i hemmet
(=barn i hem där partnerrelaterat
våld förekommer)”
Annika Eriksson (FD)	2003–2003	Cirka
”Kartläggning av prostitutionens		100.000 kr
omfattning och utveckling i		(25 % av
Sverige (återkommande)”		heltid)
Helena Silfverhielm (MD)	–2003
Regeringsuppdrag om kopplingen
mellan våld och psykisk sjukdom

250

SOU 2004:18 Bilaga 8

Projekt finansierade av
myndigheten

Ylva Sörman Nath (Kvinnoforum),			400.000 kr
Nima Ismail (Kvinnoforum)
”Ungdomar och könsstympning”
(besvär, behov av hjälp, unga
somaliska mäns attityder mm)
Sara Johnsdotter (Lunds			200.000 kr
Universitet),			(del-
Aje Carlbom (Lunds Universitet)			finansiering)
”Somaliska föräldrars beslut att
könsstympa respektive inte
könsstympa sina döttrar”
Siv Hamring (projektledare)			375.000 kr
”IDIL-projektet: Afrikanska			(del-
kvinnor utbildas till informatörer			finansiering
som sedan bedriver			sedan år
informationsarbete bland sina			2000)
landsmän”
Annika Eriksson (FD)			8 miljoner kr
Utvecklingsprojektet ”Våld mot			för
kvinnor”. År 2002 och 2003 har			utvecklings-
14 kvinnojourer fått sammanlagt			projekt
8 miljoner kr för
utvecklingsprojekt kring
våldsutsatta kvinnor med
funktionshinder, våldsutsatta
kvinnor med
missbruksproblematik och
våldsutsatta kvinnor med
invandrarbakgrund.
Statens folkhälsoinstitut

	Projektperiod	Projektmedel
Philip Lalander (docent)		Totalt 900.000
”Ungdomars heroinanvändning.		kr för åren
Om heroinets karaktär,		2000–2002
legitimering och betydelse i
svenska ungdomsgrupper”
		251

Bilaga 8 SOU 2004:18

Robin Room (professor, soRAD,		999.916 kr för
Stockholms Universitet)		år 2000
“Utveckling av
forskningsprogram vid centrum
för socialvetenskaplig alkohol-
och drogforskning”
Stefan Borg (Beroendecentrum		300.000 kr för
Nord, Stockholm)		år 2001
”Uppföljningssystem av
alkoholrelaterade skador och
dödlighet”
Anna Fugelstad (Institutionen för		114.000 kr för
klinisk neurovetenskap,		år 2001
Karolinska Institutet)
”Validering och utvärdering av
statistiken över
narkotikarelaterade dödsfall”
Väg- och transportforskningsinstitutet

	Projektperiod	Projektmedel
Gunnar Andersson	2001–2003
”Onykterhet i trafiken –
omfattning och samband med
polisens övervakning” (på
uppdrag av Vägverket)
Tullverket

	Projektperiod	Projektmedel
Roger Lundström	2001 och
”Utvecklingsprojekt TIGER”	pågående
med mål att effektivisera
verkets brottsbekämpnings-
process”

252

SOU 2004:18 Bilaga 8

Vägverket

	Projektperiod	Projektmedel
Projektet ”Rädslans rum”	2001–2003	År 2001:
redovisat av Centrum för		3.000 kr
genusvetenskap vid Lunds		År 2002:
Universitet		342.000 kr
		År 2003:
		350.000 kr

FORSKNINGSRÅD

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)

			Projektperiod	Projektmedel
FAS har tillsatt två			2003–2006	Total
forskarassistenttjänster i			(4 år)	kostnad
brottsofferforskning: en				5.923.000 kr
inriktad mot etnicitet
(Stockholms universitet) och en
mot barn (Göteborgs
universitet).
Ingela Kolfjord, Malmö				Sökt:
Högskola Hälsa och samhälle				615.000
Flickors	och	kvinnors		Beviljat:
brottslighet				615.000
Eva Chinapah				Sökt:
Stockholms Universitet:				860.000
Psykologiska institutionen				Beviljat:
Ungdomsnormer och				860.000
normbrott som förstadier till
senare kriminellt beteende
Carl-Göran Svedin				Sökt:
Linköpings Universitet:				855.000
Institutionen för molekylär och				Beviljat:
klinisk medicin (IMK), Barn-				200.000
och ungdomspsykiatri
Fysisk barnmisshandel – ett
samhällsproblem

253

Bilaga 8 SOU 2004:18

Vetenskapsrådet

	Projektperiod	Projektmedel
Jerzy Sarnecki		2001:450.000
Stockholms Universitet		2002: 400.000
Diskriminering inom
rättssystemet
Malin Åkerström		2001:355.000
Lunds Universitet		2002:370.000
Mutor och moral – moraliska		2003:380.000
dilemman och kluvna yrkesideal
Jerzy Sarnecki		1998:290.000
Stockholms Universitet		1999:360.000
Mätinstrumentens betydelse vid		2000: 310.000
studier av självdeklarerad
brottslighet
Henrik Tham		1999:570.000
Stockholms Universitet		2000:590.000
Svensk kriminalpolitik 1950–		2001:610.000
2000: en kriminologisk analys
Riksbankens Jubileumsfond (RJ)

	Projektperiod	Projektmedel
Örjan Edström (docent) Umeå		800.000 kr
Universitet.		Sammanlagda
”Brottsoffer i rättsväsendet”		beslutade stöd
Dessutom under 2002 anslag till		till området
ytterligare tre projekt inom		under 2002
aktuellt område.		uppgick till
		4,3 miljoner kr

254

SOU 2004:18

Bilaga 8

1.2Ingen relevant forskning för närvarande (september 2003, här redovisas även de som ej besvarat enkäten)

STOCKHOLMS UNIVERSITET

Ekonomisk-historiska institutionen

Företagsekonomiska institutionen

Institutet för internationell ekonomi

Institutet för tillämpad miljöforskning

Juridiska institutionen

Pedagogiska institutionen

SCORE

Socialantropologiska institutionen

SOFI

KAROLINSKA INSTITUTET

Institutionen för klinisk neurovetenskap Institutionen för kvinnors och barns hälsa

Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME)

Institutionen för omvårdnad

Psykiatri Centrum Karolinska – Rättspsykiatriska sektionen

UPPSALA UNIVERSITET

Ekonomisk-historiska institutionen

Filosofiska institutionen

Företagsekonomiska institutionen

Historiska institutionen

Institutet för bostads- och urbanforskning

Institutionen för farmaci

Institutionen för handelsrätt

Institutionen för informationsvetenskap

Institutionen för kirurgiska vetenskaper

Institutionen för läkemedelskemi

Institutionen för lärarutbildning

Institutionen för neurovetenskap

Institutionen för östeuropastudier

255

Bilaga 8

SOU 2004:18

KARLSTADS UNIVERSITET

Institutionen för ekonomi

Institutionen för hälsa och vård

Institutionen för kultur och kommunikation

Institutionen för natur och miljö

Institutionen för samhällsvetenskap

UMEÅ UNIVERSITET

Arbetsenheten för polisutbildning Folkhälsa och klinisk medicin Genusforskarskolan

Handelshögskolan vid Umeå Universitet Historiska studier

Institutionen för ekonomisk historia Institutionen för filosofi och lingvistik Institutionen för företagsekonomi Institutionen för nationalekonomi

Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Institutionen för socialt arbete

Kultur och medier

GÖTEBORGS UNIVERSITET

Företagsekonomiska institutionen Historiska institutionen Institutionen för genusvetenskap

Institutionen för klinisk neurovetenskap Institutionen för miljövetenskap och kulturvård Institutionen för nationalekonomi med statistik Institutionen för omvårdnad

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET

Institutionen för arbetsvetenskap

LUNDS UNIVERSITET

Ekonomisk-historiska institutionen

Enheten för rättsmedicin

Forskningspolitiska institutionen

Företagsekonomiska institutionen

Institutet för ekonomisk forskning

256

SOU 2004:18

Bilaga 8

Institutionen för arkitektur

Institutionen för handelsrätt

Institutionen för klinisk neurovetenskap

Institutionen för omvårdnad

Institutionen för psykologi

Internationella miljöinstitutet

LTH-teknik och samhälle

Nationalekonomiska institutionen

Pedagogiska institutionen

Samhällsmedicinska institutionen

VÄXJÖ UNIVERSITET

Ekonomihögskolan

Institutionen för pedagogik

ÖREBRO UNIVERSITET

Humanistiska institutionen

Idrott och hälsa

Institutionen för ekonomi, statistik och informatik

Institutionen för naturvetenskap

Institutionen för teknik

Institutionen för vårdvetenskap och omsorg

Pedagogiska institutionen

HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM

HÖGSKOLAN I BORÅS

HÖGSKOLAN I DALARNA

HÖGSKOLAN I HALMSTAD

HÖGSKOLAN I KALMAR

HÖGSKOLAN I SKÖVDE

HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

HÖGSKOLAN PÅ GOTLAND

MÄLARDALENS HÖGSKOLA

SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA

257

Bilaga 8

SOU 2004:18

STATLIGA MYNDIGHETER

Glesbygdsverket

Kustbevakningen

Läkemedelsverket

Naturvårdsverket

Riksförsäkringsverket

Riksrevisionen

Räddningsverket

Sjöfartsverket

Ungdomsstyrelsen

FORSKNINGSRÅD

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas)

258

Bilaga 9

Kartläggning av kriminalpolitiskt relevanta forskningsprojekt

Rickard Danell

INFORSK, Sociologiska institutionen Umeå universitet

Inventeringen av kriminalpolitiskt relevant forskning är baserad på en enkät och syftar till att identifiera aktiva forskningsmiljöer, samt att ge en grov uppskattning av forskningsresursernas storlek. Särskilt intressanta är miljöer med forskning om polisverksamhet, kriminalvård, eko- och miljöbrott, samt forskningsmiljöer där en brottsförebyggande ansats finns. Urvalet av institutioner till vilka enkäten skickades syftade till att täcka in alla universitetsinstitutioner, högskolor och statliga myndigheter som antogs bedriva FoU-verksamhet relevant för det kriminalpolitiska målet att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Enkäten har skickats till samtliga högskolor, samt ett urval av universitetsinstitutioner och statliga myndigheter. Ett första urval av universitetsinstitutioner och statliga myndigheter gjordes hjälp av Statskalendern, vilket granskades av utredningens experter för synpunkter. I enkätens följebrev efterfrågades även synpunkter på urvalet. De påpekanden som inkom ledde till att enkäten skickades till ytterligare institutioner och myndigheter (bilaga 1). I enkäten uppmanas de svarande att redovisa vilka relevanta projekt som pågår samt att ge en uppskattning om projektens finansiering och årsarbetskrafter.

259

Bilaga 9

SOU 2004:18

Övergripande analys av forskningsaktivitet

Universitet och Högskolor

Tabell 1: Projekt vid universitet och högskolor

Universitet och högskolor	Hum	Juridik	Med	Sam	Teknik	Alla
						ämnen

Blekinge tekniska högskola	0	0	0	0	1	1
Chalmers tekniska högskola	0	0	0	0	1	1
Göteborgs universitet	1	0	4	17	0	22
Högskolan i Gävle	0	0	0	1	0	1
Högskolan i Jönköping	0	0	0	4	0	4
Högskolan i Kristianstad	0	0	0	1	0	1
Karolinska Institutet	0	0	8	0	0	8
KTH	0	0	0	0	2	2
Linköpings universitet	0	0	1	9	4	14
Luleå tekniska universitet	0	0	0	1	0	1
Lunds universitet	3	6	6	13	0	28
Malmö högskola	0	0	0	8	0	8
Mitthögskolan	0	0	0	3	0	3
Stockholms universitet	3	0	0	63	0	66
Umeå universitet	0	0	6	9	0	15
Uppsala universitet	1	5	7	6	0	19
Växjö universitet	1	0	2	12	0	15
Örebro universitet	0	0	0	5	0	5
Alla universitet och	9	11	34	152	8	214
högskolor

Tabell 1 visar fördelningen av projekt vid universitet och högskolor. Det är 18 av de tillfrågade lärosätena som Tabellen summerar alla projekt som framkommit vid enkäten och skiljer inte på projektens storlek eller om projekten är externt finansierade. Tabellen ger en grov uppskattning av aktiviteten vid de olika lärosätena. Räknat i antalet projekt som rapporterats från lärosätena är det Stockholms universitet som uppvisar den klart största aktiviteten. Aktiviteten är på det hela taget relativt koncentrerad till de större och äldre universiteten, vilka står för ca 77 procent av projekten. När det gäller projektens fördelning över fakulteter så bedrivs de flesta projekten inom ramen för samhällsvetenskaplig fakultet.

260

SOU 2004:18

Bilaga 9

Respondenterna uppmanades även att svara på frågor rörande projektens finansiering, samt hur många årsarbetskrafter som ryms inom projekten. För 101 av de 214 projekten som bedrivs vid universitet och högskolor har varken projektmedel eller årsarbetskrafter angivits. På 30 av dessa projekt är individer utan doktorsexamen uppsatta som projektansvariga, vilket indikerar att det handlar om avhandlingsprojekt finansierade av respektive institution. I övriga fall är det vanskligt att avgöra i vilken utsträckning det rör sig om ofinansierad forskning eller forskning som bedrivs inom ramen för internt finansierade forskartjänster. Det är även svårt att avgöra projektens storlek. För ytterligare en del av de svarande har varken anslagens storlek, årsarbetskraft, eller projekttider angivits, trots att man svarat att projekten är finansierade av forskningsråd eller myndigheter. Detta gör estimering av resurstillgång och arbetsinsatsernas storlek problematisk. För de projekt vilka enbart angivit anslagens storlek har årsarbetskraften estimerat genom att jämföra dessa med projekt för vilka både anslagens storlek och årsarbetskraften angivits.

Tabell 2: Projektens årsarbetskraft fördelade på universitet och högskolor

Universitet och högskolor	Årsarbetskraft
Blekinge tekniska högskola	10,0
Chalmers tekniska högskola	1,5
Göteborgs universitet	35,5
Högskolan i Jönköping	0,6
Karolinska Institutet	16,3
KTH	6,0
Linköpings universitet	29,8
Lunds universitet	27,8
Malmö högskola	3,6
Stockholms universitet	117,7
Umeå universitet	12,5
Uppsala universitet	14,0
Växjö universitet	3,0
Örebro universitet	1,5
Summa årsarbetskraft	279,7

Tabell 2 visar på projektens årsarbetskraft fördelade på universitet och högskolor. Antalet organisationer minskar i jämförelse med

261

Bilaga 9

SOU 2004:18

tabell 1 från 18 organisationer till 14. Men i huvudsak ger fördelningen av projektens resurser samma bild som fördelningen av antal projekt. Jämförelsen av tabell 1 och tabell 2 visar att koncentrationen av resurser är starkare än koncentrationen av projekt. Stockholms universitet svarar för 31 procent av projekten, men 42 procent av årsarbetskraften. Givet den osäkerhet som finns i analysen på grund av bortfallet pekar detta på de större och externt finansierade projekten finns vid de äldre universiteten.

Statliga myndigheter

Tabell 3: Projekt fördelade efter statlig myndighet

Statliga myndigheter	Antal projekt
Boverket	1
IFAU (Institutionen för arbetsmarknadspolitisk utvärdering)	2
Myndigheten för skolutveckling	1
Riksskatteverket	1
Socialstyrelsen – Individ och familjeenheten	8
Statens folkhälsoinstitut	4
Tullverket	1
Väg och transportforskningsinstitutet	1
Vägverket	1
Totalt antal projekt	20

Totalt 20 olika projekt har uppgivits vid olika statliga myndigheter. Framför allt handlar det om projekt vid Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut. De redovisade projekten är både projekt som finansieras av myndigheterna, samt projekt som drivs av myndigheterna. De projekt som finansieras eller bedrivs av Socialstyrelsens behandlar i huvudsak frågor om våld inom familjen, inkluderande frågor relaterade till könsstympningar. Totalt uppgår de projektmedel som är avsatt inom myndigheten till 9,9 miljoner kronor, varav 8 miljoner går till utvecklingsprojektet ”Våld mot kvinnor”. Medel vilka fördelas på 14 kvinnojourer. Vid statens folkhälsoinstitut behandlar alla fyra projekten drogrelaterade problem. Projektmedlen för dessa projekt är 2,3 miljoner kronor. På det hela taget verkar myndigheterna stödja projekt som ligger nära myndighetens verksamhet. För samtliga statliga myndigheter som redovisar projektmedel uppgår dessa till 13,2 miljoner kronor.

262

SOU 2004:18 Bilaga 9

Forskningsråd
Tabell 4: Forskningsrådens	anslag till	kriminalpolitisk relevant
forskning

Forskningsråd	Antal projekt	Totalt anslag till projekt
Forskningsrådet för arbetsliv och	4	7 598 000
socialvetenskap (FAS)
Riksbankens jubileumsfond (RJ)	4	5 100 000
Vetenskapsrådet	4	4 685 000
Totalt	12	17 383 000

Forskningsråden har delat ut 17,3 miljoner kronor till 12 projekt som av svarande ansetts relevanta. Antalet projekt är helt jämt fördelade mellan forskningsråden, men störst anslag har delats ut vid FAS. Det bör noteras att råden svarat lite olika på frågan. FAS och RJ verkar endast redovisat pågående projekt, medan Vetenskapsrådet även redovisat avslutade projekt.

De mest aktiva forskningsmiljöerna

Tabell 5: De mest aktiva forskningsmiljöerna

Institution eller motsvarande vid universitet	Antal projekt	Årsarbetskrafter
eller högskola
Kriminologiska institutionen, Stockholms	41	95,65
universitet
Institutionen för samhällsvetenskap, Växjö	12	1,5
universitet
Sociologiska institutionen, Lunds universitet	12	11,6
Hälsa och samhälle - Avdelningen för socialt	8	3,6
arbete, Malmö högskola
Sociologiska institutionen, Göteborgs	8	18,5
universitet
Centrum för Våldsprevention, Karolinska	7	6,3
Institutet
Avd för psykiatri och rättspsykiatri, Lunds	6	0
universitet
Beteendevetenskapliga institutionen,	6	6,6
Linköpings universitet

263

Bilaga 9 SOU 2004:18

Juridiska institutionen, Lunds universitet	6	0
soRAD, Stockholms universitet	6	7,5
Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet	5	3
Juridiska institutionen, Uppsala universitet	5	2,1
Psykologiska institutionen, Göteborgs	5	5
universitet
Psykologiska institutionen, Stockholms	5	1,05
universitet
Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala	4	0
universitet
Institutionen för beteende, social och	4	0
rättsvetenskap, Örebro universitet
Institutionen för datavetenskap, Linköpings	4	3,8
universitet
Institutionen för socialt arbete, Stockholms	4	2
universitet
Internationella handelshögskolan, Högskolan i	4	0,6
Jönköping
Juridiska institutionen, Umeå universitet	4	0
Övriga institutioner	58	57,3

Tabell 5 visar de mest aktiva institutionerna när det gäller antalet projekt som redovisats. Endast institutioner med fler än 3 projekt återfinns namngivna i tabell 5. Den aktivaste institutionen är kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet, vilken står för 41 av de 66 projekt som redovisats vid Stockholms universitet. På en delad andra plats återfinns samhällsvetenskapliga institutionen vid Växjö universitet och sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Projekten vid kriminologiska institutionen representerar en bred ansats. De områden inom vilken flest projekt rapporterats är kriminalpolitik, forskning om unga lagöverträdare, forskning om brottsoffer, samt drogpolitisk forskning. Forskning finns även om social marginalisering och ekonomisk brottslighet. Vid sociologiska institutionen vid Lunds universitet ligger tyngdpunkten på forskning om brottsoffer med fem projekt, samt forskning om mutor (tre projekt). Vid samhällsvetenskapliga institutionen Växjö universitet ligger är forskningen framförallt fokuserad vid frågor rörande polisväsendet, brottsoffer, samt antisocialitet och kriminalitet bland kvinnor.

264

SOU 2004:18

Bilaga 9

Identifiering av forskningsmiljöer med inriktning mot polisverksamhet, kriminalvård, eko- och miljöbrott, samt forskning med brottsförebyggande ansats

Forskning om polisverksamhet

Nedan är de projekt som forskar om frågor relaterade till polisverksamhet återgivna. Totalt handlar det om 10 projekt, vilka återfinns på ett relativt stort antal universitet och högskolor. Den forskningsmiljö som har de flesta projekten rörande polisverksamhet är Växjö universitet med fyra olika projekt.

Lise-Lotte Rytterbro (FD) Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet, ”Narkotikamissbruk från polisens och socialtjänstens perspektiv – problemuppfattning, samverkan och handlingsutrymme”, 450 000 kr (2 årsarbetskrafter).

Thomas Bäck (universitetsadjunkt), Ethel Dahlgren (universitetslektor) Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, ”Arbetskravsanalys för poliser med inriktning mot psykisk förberedelse”, Beräknad kostnad av arbetsinsats cirka 950 000 kr.

Mikael Henningson (FD), Psykologiska institutionen, Umeå universitet, ”Applied information logistics in criminal intelligence”.

Abby Peterson (docent) Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet ”Polisen och politiska protester: en jämförande studie av polisens hantering av protestaktioner i Sverige och England”, År 2002: 490 000 + 650 000 kr, År 2003: 500 000 + 650 000 kr, År 2004: 430 000 kr.

Antoinette Hetzler (professor) Sociologiska institutionen, Lunds universitet, ”Polisen i förändring. Intervjuer med de anställda och analys av deras arbetsmiljö” (polismyndigheten i Skåne).

Marie Torstensson Levander (docent), Samhällsvetenskapliga institutionen, Växjö universitet, ”Problemorienterat arbetssätt och närpolisarbete i Sverige under 1990-talet. Erfarenheter av implementering, strategier och konkreta åtgärder”.

265

Bilaga 9

SOU 2004:18

Jan Mill (FK, Polisutbildningen Växjö Universitet), Marie Torstensson Levander (docent), Samhällsvetenskapliga institutionen, Växjö universitet, ”Implementering av problemorienterat polisarbete i Örebro län”.

Joakim Larsson (doktorand), Gunnar Olofsson (professor), Samhällsvetenskapliga institutionen, Växjö universitet, ”Lärande och poliskultur. Utbildningens betydelse för socialisation in i poliskulturen”.

Mikael Rask (Dr Med Vet), Jonas Åberg (MD), Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet, ”Polisers bemötande av personer med psykiatriska problem” (Samverkansprojekt med Polisutbildningen vid Växjö Universitet.), ca 150 000 kr.

Gunnar Andersson, Väg- och transportforskningsinstitutet, ”Onykterhet i trafiken – omfattning och samband med polisens övervakning” (på uppdrag av Vägverket).

Forskning om kriminalvård

När det gäller projekt rörande olika aspekter av kriminal vård återfanns 13 projekt var av fem är baserade vid Stockholms universitet.

Torbjörn Tännsjö (professor), Filosofiska institutionen, Stockholms universitet. Grundforskning rörande påföljder och omhändertagande av personer som begår brott under inflytande av psykisk störning samt tvångsvård av missbrukare.

Anna Hollander (professor), Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. ”Straff eller vård – ett paradigmskifte i synen på unga lagöverträdare” (grundforskning) 2001–2004, 400 000 kr/år.

Anna Hollander (professor), Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. ”Omedelbara omhändertaganden och häktning av ungdomar” 2001–2004, 400 000 kr/år

Eckart Kühlhorn (professor), Centre for social research on alcohol and drugs (soRAD), Stockholms universitet. ”Sluten ungdomsvård” (tillämpad forskning).

266

SOU 2004:18

Bilaga 9

Eckart Kühlhorn (professor), Centre for social research on alcohol and drugs (soRAD), Stockholms universitet. ”Återfall i brott för unga lagöverträdare efter sluten ungdomsvård, fängelse och alternativa straff utanför anstalter” (tillämpad forskning)

Niklas Långström (docent), Centrum för våldsprevention, Karolinska institutet. ”Samhällsomhändertagna ungdomar med aggressionsproblematik: risk för missanpassning på institution och återfall i brott”, 450 000 kr/år (1 årsarbetskraft)

Alvar Nelson (professor emeritus), Juridiska institutionen, Uppsala universitet. ”Brott och straff under 1900-talet”

Rolf Holmqvist (docent), Beteendevetenskapliga institutionen, Linköpings universitet. ”Utvärdering av Sundbo behandlingshem” (tillämpad forskning), 2 483 000 kr

Rolf Sandell (professor), Beteendevetenskapliga institutionen, Linköpings universitet. ”Förutsättningar för en god behandlingsallians mellan personal och elever på ungdomshem” (tillämpad forskning), 1 163 000 kr.

Roddy Nilsson (FD, Centrum för kulturforskning, Växjö Universitet). ”Från cellfängelse till elektronisk fotboja. Fängelse, kriminalpolitik och välfärdsstat 1940–2000”.

Jürgen Degner (doktorand), Anna Henriksen (doktorand), Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap, Örebro universitet. ”Kontinuitet som förändringsagent i socialt arbete med tvångsomhändertagna ungdomar på institution – en studie med fokus på relationen som transformatör”.

Odd Lindberg (FD), Björn Johansson (FD), Erik Flygare (FD), Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap, Örebro universitet. ”Kvinnors erfarenheter av livet på Hinseberg” samt ”Anstaltskulturen på Kumla anstalten”.

Bent Svensson (docent), Hälsa och samhälle – Avdelningen för socialt arbete, Malmö högskola. ”Rymningar inom tvångsvården”.

267

Bilaga 9

SOU 2004:18

Forskning om eko- och miljöbrott

Forskning om eko- och miljö brott återfinns i 18 olika projekt varav fyra behandlar frågor rörande miljöbrott. När det gäller forskning om eko- och miljöbrott framstår vissa institutioner som relativt aktiva. Sex projekt pågår vid ekonomiska institutionen vid Linköpings universitet. Fyra projekt drivs vid internationella handelshögskolan i Jönköping och tre projekt pågår vid kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Helena du Rées (JK), Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.

”Miljöbrott i näringsverksamhet” Projektmedel: 324 000 kr (4 årsarbetskrafter)

Hanns von Hofer (professor), Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet

”Statistik om ekonomisk brottslighet”, 324 000 kr (2 årsarbetskrafter)

Henrik Tham (professor), Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet

”Ekonomisk brottslighet i skandinavisk trailertransport – avvikelse eller normalitet?”, 324 000 kr (2 årsarbetskrafter)

Helen Forslind (doktorand), Ekonomiska institutionen (CEREC), Linköpings universitet

”Miljöbrott (incitament för återvinning av bilskrot)”, 2006–2008, 450 000 per år

Erik Lenntorp (doktorand) Ekonomiska institutionen (CEREC), Linköpings universitet

”Uppkomst och förhindrande av miljöbrott”, 2006–2008, 450 000 per

år

Adam Mantaye (doktorand) Ekonomiska institutionen (CEREC), Linköpings universitet

”Ansvar vid stora miljöolyckor”, 2006–2008, 450 000 per år

Eva Matsson (doktorand) Ekonomiska institutionen (CEREC), Linköpings universitet

”Skattekontroll och skattebrottslighet”, 2006–2008, 450 000 per år

268

SOU 2004:18

Bilaga 9

Johanna Romare (doktorand) Ekonomiska institutionen (CEREC), Linköpings universitet

”Företagsetik i relation till ekonomisk brottslighet”, 2006–2008, 450 000 per år

Joel Westerlund (doktorand) Ekonomiska institutionen (CEREC), Linköpings universitet

”Aktiebolagsrättens incitament till ekonomisk brottslighet”, 2006– 2008, 450 000 per år

Bengt Nättorp (FK, Högskolan i Borås), Leif Appelgren (adj professor), Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet

”Ekonomisk brottslighet i samband med kommunal verksamhet” (lic avh)

Sven-Åke Lindgren (docent), Bengt Larsson (FD), Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet

”Revisorns roll i kontrollsystemet – uppkomsten och effekterna av en lagstadgad anmälningsskyldighet vid misstanke om ekonomisk brottslighet” (grundforskning), 1 364 000 kr (85 % årsarbetskraft 2001, 75 % 2002, och 75 % 2003)

Sven-Åke Lindgren (docent), Oskar Engdahl (FD), Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet

”Finansiella mellanhänder och ekonomisk brottslighet” (grundforskning), År 2003: 702 000 kr (75 % +25 % arbetskraft). År 2004: 536 000 kr (75 % arbetskraft). År 2005: 525 000 kr (75 % arbetskraft).

Malin Sjöstrand (doktorand), Per Ole Träskman (professor), Helén Örnemark Hansen (docent), Juridiska institutionen, Lunds universitet

”Samband mellan ekonomisk och organiserad brottslighet”

Sverker Jönsson (doktorand), Per Ole Träskman (professor), Juridiska institutionen, Lunds universitet

”Den ekonomiska brottslighetens straffsubjekt – Möjligheter och förutsättningar för ett kollektivt eller korporativt straffansvar”

Dan Magnusson (adj professor) Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping

269

Bilaga 9

SOU 2004:18

”Företagskonkurser och ekonomisk brottslighet” (grundforskning och tillämpad forskning), Genomförs på 20 % av full arbetstid

Björn Westberg (professor), Anna K Hansson (doktorand), Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping

”Bedrägerier i samband med gränsöverskridande handel” (grundforskning och tillämpad forskning)

Samuel Cavallin (docent), Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping

“Manipulationer av priset på värdepapper” (grundforskning och tillämpad forskning)

Samuel Cavallin (docent), Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping

“Culpa och ansvar i näringsverksamhet: Om ansvar för oaktsamma transaktioner, särskilt beträffande offentligrättsligt ansvar på de finansiella marknaderna” (grundforskning och tillämpad forskning)

Forskning med brottsförebyggande ansats

Elva projekt om brottsförebyggande arbete eller med brottsförebyggande ansats återfanns bland de redovisade projekten. I denna grupp av projekt återfinns några av de statliga myndigheterna. Ingen särskild miljö framstår som mera aktiv inom området.

Magnus Hörnqvist (FK), Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet

”Brottsförebyggande arbete inom ramen för storstadssatsningen”, 324 000 kr (2 årsarbetskrafter)

Niklas Långström (docent), Centrum för våldsprevention, Karolinska institutet

”Utvärdering av individuellt kognitivt beteendeterapeutiskt behandlingsprogram för ungdomar med svår våldsproblematik (IKBT+)” (tillämpad forskning), 800 000 kr/år (2,5 årsarbetskrafter)

Leif Appelgren (adj professor), Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet

270

SOU 2004:18

Bilaga 9

”Utveckling av metoder och modeller för optimal användning av begränsade kontrollresurser, i första hand för skattekontroll, i andra hand även för andra myndigheter samt för revision i näringsverksamhet”, 1,2 miljoner kr (20 % i 8 år = 1,6 årsarbetskrafter).

Leif Appelgren (adj professor), Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet

”Empirisk testning av kontrollstrategier i samarbete med Riksskatteverket”, 0,2 miljoner kr (10 % i 2 år = 0.2 årsarbetskrafter)

Berit Andersson (docent), Sociologiska institutionen, Lunds universitet ”Socialarbetare i centrum – försök att fånga upp ungdomar i

riskzonen”, Cirka 150 000 kr

Marianne Liedholm (docent), Göra Lindberg (docent), Berit Andersson (docent), Jill Sörensson (doktorand), Sociologiska institutionen, Lunds universitet

”Storstadssatsningen i Malmö – en utvärdering”, Totalt 7 miljoner, varav delar gått till brottsförebyggande projekt

Marie Torstensson Levander (docent), Björn Gustafsson (doktorand), Samhällsvetenskapliga institutionen, Växjö universitet

”Utvärdering av påverkansprogrammet Vägvalet” (Påverkansprogram för unga pojkar som dömts för brott.)

Henrik Belfrage (professor), Mitthögskolan

”Familjerelaterat våld – prevalens, incidens, prevention, behandling och rehabilitering”

Max Stenlund (doktorand, Uppsala Universitet), högskolan i Gävle ”Interventionsstrategier mot våld i och utanför skolan”

Riksskatteverket

Arbetsgrupp utreder sedan februari 2003 hur skattebrottsenheternas brottsförebyggande arbete skall utformas.

Annika Eriksson (FD), Socialstyrelsen – Individ- och familjeenheten Utvecklingsprojektet ”Våld mot kvinnor”. År 2002 och 2003 har

14 kvinnojourer fått sammanlagt 8 miljoner kr för utvecklingsprojekt kring våldsutsatta kvinnor med funktionshinder, våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik och våldsutsatta kvinnor med invandrarbakgrund.

271

Bilaga 9

SOU 2004:18

Roger Lundström, Tullverket

”Utvecklingsprojekt TIGER” (med mål att effektivisera verkets brottsbekämpningsprocess”

Avslutande kommentarer

Syftet med denna inventering av kriminalpolitiskt relevant forskning var att identifiera aktiva forskningsmiljöer, samt att ge en grov uppskattning av forskningsresursernas storlek. Särskilt intressanta är miljöer med forskning om polisverksamhet, kriminalvård, eko- och miljöbrott, samt forskningsmiljöer där en brottsförebyggande ansats finns. När det gäller den bild av forskningens koncentration framstår Stockholms universitet och framförallt kriminologiska institutionen som den mest aktiva, med en relativt bred ansats. Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet har även den största koncentrationen av forskningsresurser räknat i årsarbetskraft. Å andra sidan är den Stockholms dominans som påtalades i SOU 1992:80 inte lika påtaglig som när den utredningen genomfördes. Ett relativt stort antal projekt bedrivs vid de större universiteten samt vid de nya universiteten och högskolorna. När det gäller koncentrationen av forskning med inriktning mot några av de specifikt efterfrågade områdena är det framförallt när det gäller forskning om polisverksamhet och forskning om eko- och miljöbrott som några miljöer framstår som aktivare än andra. När det gäller forskning om polisverksamhet är Växjö universitet relativt aktiva och när det gäller forskningen om eko- och miljöbrott framstår ekonomiska institutionen vid Linköpings universitet, internationella handelshögskolan vid högskolan i Jönköping, samt kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet som de mest aktiva.

272

Bilaga 10

Kartläggning av kriminalpolitiskt relevant forskning i internationella tidskrifter

Rickard Danell INFORSK

Sociologiska institutionen Umeå universitet

Syftet med denna studie är att ge övergripande bild av forskning relevant ur ett kriminalpolitiskt perspektiv. Det är framför allt den forskning som är publicerad i vetenskapliga tidskrifter som är intressanta i sammanhanget. De frågeställningar som skall besvaras är hur fördelar sig svensk brottsforskning på olika ämnesområden? Inom vilka organisationer och institutioner bedrivs forskningen? Vilka är de mest produktiva forskarna och vilka är de mest citerade arbetena? Rapporten inkluderar tre typer av litteratursökningar. Dels har en litteratursökning gjorts som med hjälp av en sökprofil med begrepp syftande till att fånga relevant forskning. Sökning syftar till att ge en generell bild av den forskning som publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Eftersom det är relativt vanskligt att kartlägga ett så pass löst definierat forskningsområde som brottsforskning har även en specifik sökning efter svenska artiklar kriminologiska tidskrifter utförts med syfte att kartlägga den svenska närvaron. Fördelen med att använda olika sökstrategier är att det ger möjlighet att validera sökprofilen genom att jämföra resultaten. I ett tredje steg har sökningar gjorts för att kartlägga aktiviteten när det gäller forskning om ekobrottslikhet, miljöbrott, kriminalvård samt polisiärverksamhet.

Metod och data

Sökningen efter artiklar rörande olika aspekter av kriminell verksamhet börjar med att utveckla en sökprofil. Sökprofilen måste utvecklas stegvis eftersom begrepp kan ha en mängd olika betydelser inom olika domäner. Ett problem som blir allvarligare vid sökningar i generella databaser av typen Web of Science. När mångtydiga ord upptäckts så har deras betydelse preciserats antingen med hjälp av booleanska operatorer eller med specifika ord kombinationer. Upprepade sökningar och kvantitativa analyser

273

Bilaga 10

SOU 2004:18

av titelfälten har även gjort det möjligt att expandera sökprofilen. På grund av begränsningar när det gäller hur många ord en profil får innehålla så har nya begrepp endast inkluderat om de resulterats i träffar i dokument med svenska författare.

Web of Science består av Science Citation Index Expanded

(inkluderar 5900 tidskrifter från 150 ämnesområden), Social Science Citation Index (indexerar allt från 1725 tidskrifter samt inkluderar för samhällsvetenskaperna relevant material från 3300 vetenskapliga och tekniska tidskrifter) och Art & Humanities Citation Index

(indexerar allt från 1144 tidskrifter, samt urval av dokument från 6800 naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga tidskrifter). När sökningarna utfördes bestod hela Web of Science av 18 521 367 dokument för perioden 1986 till 2002.

Följande sökprofil har använts:

TS=(correctional treatment* or imprison* or homicid* or perpetrator* or antisocial or delinquent or sexual assault or sexual violence or sexual abuse* or sexual viola* or sexually abuse* or sexually assault* or sexually viola* or rape and women* or rape and men* or crimes or crime or criminal* or jail or prison or jails or prisons or offender* or battered women or robber* or rape victim or rapist or murder* or child abuse or fraud* or shell compan* or money launder* or tax eva* or drug abuse* or drug trade* or traffic* and drug* or burglar* or thief or theft or thieving or steal or stealing or violence or felony or offence or forensic* or correctional institu* ) AND AD=(sweden)

DocType=All document types; Language=All languages; Database(s)=SCI- EXPANDED, SSCI, A&HCI; Timespan=1986–2002

Utan begränsning till dokument med svenska författare gav sökprofilen 97279 träffar för perioden 1986 till 2002, varav 1012 var svenska dokument, dvs. 1.04 procent. Resultatet har sedan sparats och bearbetats med hjälp av en för ändamålet utvecklad mjukvara Bibexcel. Efter rensning av duplikat återstod 910 svenska dokument (tabell 1). I analysen av svensk brottsforskning har sedan endast de dokument klassificerade som artiklar inkluderats.

274

SOU 2004:18 Bilaga 10

Tabell 1: Resultat av sökning i Web of Science

Dokument typ	Antal dokument
Article	788
Book Review	25
Editorial Material	13
Item About an Individual	2
Letter	11
Meeting Abstract	29
Note	8
Review	34
Totalt antal	910

Tidskriftsartiklar i Web of Science

Det första steget i analysen av svensk brottsforskning var att söka efter svenska artiklar i Web of Science. Den sökprofil som använts testades som nämnts ovan i flera steg. Artiklarna klassificerades med avseende på ämnestillhörighet. Det är i sammanhanget viktigt att notera att artiklarna har delats in ämneskategorier med hjälp av klassificeringssystem för tidskrifter. I tabell 2 redovisas hur artiklarna fördelar sig över aggregerade tidskriftskategorier.

Tabell 2: Fördelningen av artiklar över tidskriftsområden

Tidskriftens ämnesklass	Procent artiklar	Antal artiklar
Humaniora	0,9	7
Lantbruksvetenskap	0,3	2
Medicin	64,1	505
Naturvetenskap	5,3	42
Samhällsvetenskap	29,3	231
Teknik	0,1	1
Totalt	100,0	788

Tabell 2 visar på en tydlig medicinsk dominans när det gäller forskning om brottsrelaterade frågor. På grund av att den använda databasen enbart registrerar tidskriftspublikationer kan man anta att andelen medicinsk forskning är något överskattad i relation med andelen samhällsvetenskaplig forskning. Mer oväntat är de två artiklarna inom lantbruksvetenskap. Vid en närmare granskning

275

Bilaga 10

SOU 2004:18

visar dessa sig behandla frågan om afrikanska bönder som väljer grödor för att förhindra stölder, vilket gör att artiklarna innehåller ordet ”theft”.

För att få en mera nyanserad bild av den forskning som bedrivs inom de större ämnesområdena redovisas dessa särskilt i tabell 3 och 4 där artiklarna fördelats med avseende på mera specifika ämnesområden.

Tabell 3: De medicinska artiklarnas fördelning		över tidskrifts-
områden

Tidskriftens ämnesklass	Procent artiklar	Antal artiklar

Clinical Medicine	42,4	214
Clinical Medicine;	5,5	28
Ecology/Environment
Clinical Medicine; Immunology	2,0	10
Clinical Medicine; Microbiology	0,2	1
Clinical Medicine; Molecular Biology &	0,2	1
Genetics
Clinical Medicine; Neurosciences	26,7	135
Clinical Medicine; Pharmacology	1,2	6
Clinical Medicine;	17,4	88
Psychology/Psychiatry
Clinical Medicine; Social Sciences,	4,4	22
General
Totalt	100,0	505

Tabell 3 visar de medicinska artiklarnas fördelning över olika underavdelningar i tidskriftsområdet klinisk medicin. De medicinska artiklarnas fördelning över dessa underavdelningar visar att för de tidskrifter som tillskrivits en underavdelning så är de flesta artiklarna publicerade in de besläktade ämneskategorierna psykiatri och neurovetenskap. En stor andel av artiklarna är publicerade i tidskrifter endast klassificerade som klinisk medicin. För att få en uppfattning om vad dessa handlar om måste man närmare granska de tidskrifter i vilka artiklarna är publicerade. Av tidskrifternas namn framgår det att 92 av artiklarna i den generella medicinska gruppen är publicerade i rättsmedicinska tidskrifter.

276

SOU 2004:18 Bilaga 10

Tabell 4: De samhällsvetenskapliga		artiklarnas fördelning över
tidskriftsområden.

Tidskriftens ämnesklass	Procent artiklar	Antal artiklar
Economics & Business	2,6	6
Education	0,9	2
Law	0,4	1
Psychology	45,5	105
Social Sciences, General	50,6	117
Totalt	100,0	231

I tabell 4 finns de samhällsvetenskapliga artiklarnas fördelning med avseende på ämnesområden. De samhällsvetenskapliga tidskrifterna har inte lika många underavdelningar som de medicinska vilket gör att tabell 4 ger en mycket grov beskrivning. De samhällsvetenskapliga artiklarnas fördelning över ämnesområden är primärt koncentrerade i den generella samhällsvetenskapliga klassen och inom psykologi. En granskning av den generella samhällsvetenskapliga gruppen visar inte på någon tydlig dominans av något enskilt ämnesområde. Gruppen inkluderar tidskrifter inom socialt arbete, omvårdnad, sociologi och kriminologi. Anmärkningsvärt med fördelningen över ämnesområden är att endast en artikel är publicerade i en tidskrift klassificerad som juridik.

Tabell 5 ger en uppfattning om inom vilka organisationer som bedriver forskning inom olika ämnesområdena. Det bör observeras att summan organisationer och summan artiklar inte blir densamma eftersom det är relativt vanligt att författare från flera organisationer samförfattar artiklar. Enbart svenska organisationer med minst sju författare redovisas med namn i tabell 5.

Tabell 5: Fördelningen av författarskap med avseende på organisation och ämnesgrupp

Tidskriftens ämnesklass

Organisation	Hum	Land	Med	Natur	Sam	Totalt
Karolinska institutet	0	2	123	3	45	173
Göteborgs universitet	1	0	54	0	20	75
Stockholm universitet	0	0	22	3	44	69
Umeå universitet	0	0	35	1	24	60
Uppsala universitet	2	1	29	11	16	59
Lund universitet	2	0	26	5	14	47

277

Bilaga 10 SOU 2004:18

Huddinge			0	0	24	0	5	29
universitetssjukhus
Linköping universitet			1	0	13	2	12	28
Karolinska sjukhuset			0	0	20	1	1	22
SKL			0	0	21	1	0	22
Uppsala			0	0	18	1	3	22
universitetssjukhus
Linköping			0	0	18	2	1	21
universitetssjukhus
Rättsmedicinalverket			0	0	13	0	0	13
Lund			0	0	7	0	1	8
universitetssjukhus
Brottsförebyggande			0	0	3	0	4	7
rådet
Univ Orebro			0	0	3	0	4	7
KTH			0	0	3	0	3	6
Sahlgrens			0	0	5	1	0	6
universitetssjukhus
Totalt	antal	för	6	3	437	31	197	674
ovanstående
organisationer
Andra organisationer			1	2	285	34	95	417

OBS: Totalt antal organisationer inkluderar även utländska organisationer.

Det faktum att Karolinska institutet står för den största andelen är inte förvånande med tanke på den stora andelen medicinsk forskning i materialet. I övrigt återfinner vi de större universiteten och de tillhörande sjukhusen som primära producenter. Förvånande är brottsförebyggande rådets låga andel. För att testa om sökprofilen missat denna organisations publikationer gjordes en särskild sökning. Sökningen efter AD=(Natl Council Crime Prevent* same sweden or brottsforebygg* same sweden) gav 16 dokument i Web of Science för perioden 1986 till 2003. Även om detta inte är något större antal artiklar så representerar det en väsentlig del av Brottsförebyggande rådets publikationer i internationella tidskrifter. Vid en närmare granskning av de artiklar som inte fångats med den använda sökprofilen finner vi att de handlar om olika aspekter av alkohol missbruk. Ett begrepp som inte kan användas i profilen eftersom det kommer att fånga allt för många artiklar som inte kan klassificeras som brottsforskning.

278

SOU 2004:18

Bilaga 10

När det gäller de olika organisationernas publikationer med avseende på ämnesområde så ser vi att Karolinska institutet även producerar flest artiklar inom det samhällsvetenskapliga ämnesområdet. För övriga större organisationer är relationen mellan samhällsvetenskaplig och medicinsk forskning mera balanserad. En avvikare bland universiteten är Uppsala som har relativt många artiklar i naturvetenskapliga tidskrifter.

Analys av publikationer i samhällsvetenskapliga tidskrifter

Eftersom det finns goda skäl att anta att de använda sökprofilen inte enbart fångat sådant som kan anses relevant för denna undersökning. Den forskning som inte ansågs relevant i sammanhanget behandlade frågor rörande patienters våld mot vårdare. En hel del av de artiklar som gallrats bort behandlade frågor om effekterna av det våld flyktingar blivit utsatta för i hemlandet, samt forskning relaterade till AIDS projekt i Afrika. Av de 126 samhällsvetenskapliga artiklarna återstod efter en granskning av titlarna 55 artiklar publicerade i samhällsvetenskapliga tidskrifter. Artiklar publicerade i psykologiska tidskrifter har inte räknats i den samhällsvetenskapliga gruppen, utan kommer att behandlas särskilt i nästa avdelning. Tabell 6 visar i vilka tidskrifter som de samhällsvetenskapliga artiklarna är publicerade. Det är tydligt att de tidskrifter som framförallt används tillhör ämnesområdena kriminologi, sociologi och socialtarbete.

Tabell 6: Fördelning av artiklar över	samhällsvetenskapliga
tidskrifter

Tidskrift	Antal artiklar

British Journal of Criminology	12
Child Abuse & Neglect	6
Sociologisk Forskning	4
Acta Sociologica	3
Scandinavian Journal of Social Welfare	3
Journal of Interpersonal Violence	2
International Journal of Social Welfare	2
Quality & Quantity	2
Social Science & Medicine	2
Urban Studies	1
	279

Bilaga 10

SOU 2004:18

Social Networks		1
Violence Against Women		1
Security and Control of Information Technology	In	1
Society		1
Society
Sociology and Social Research		1
Womens Studies International Forum		1
Studies in Family Planning		1
Social Science Research		1
Scandinavian Political Studies		1
Discourse & Society		1
Ethnicity, Crime, and Immigration		1
Deviant Behavior		1
Accident Analysis and Prevention		1
Annals of the Association of American Geographers		1
Midwifery		1
Risk Analysis		1
Journal of Quantitative Criminology		1
Interdisciplinary Science Reviews		1
Journal of Peace Research		1
Totalt antal artiklar		55

Tabell 7: Fördelning av de samhällsvetenskapliga artiklarna med avseende på organisation

Organisation	Antal författarskap
Stockholms universitet	19
Karolinska institutet	6
Linköpings universitet	4
Lund universitet	4
Umeå universitet	4
Uppsala universitet	3
Brottsförebyggande rådet	2
KTH	2
Göteborgs universitet	2
Polishögskolan	2
Uppsala universitetssjukhus	1
Örebro universitet	1
Mitthögskolan	1
Karlstads universitet	1
Huddinge universitetssjukhus	1
Socialkontoret, Stockholm	1

280

SOU 2004:18 Bilaga 10

Stockholm	International	Peace	1
Research Institute			1
Research Institute
Totalt antal författarskap			55

I tabell 7 återfinns de organisationer som i huvudsak står bakom produktionen av artiklar i samhällsvetenskapliga tidskrifter. Effekten av granskningen framgår tydligt om man jämför tabell 7 med tabell 5. Efter rensningen framstår Stockholms universitet som den främsta producenten av brottsrelaterad forskning följt av Karolinska institutet och de större universiteten.

Tabell 8: De mest produktiva författarna i samhällsvetenskapliga tidskrifter

Författare	Institution	Antal artiklar
Dahlback O	Sociologiska institutionen, Stockholms universitet	4
Stattin H	Psykologiska institutionen, Stockholms universitet	4
Magnusson D	Psykologiska institutionen, Stockholms universitet	3
Wikström	Polishögskolan, Stockholm	3
POH		3
POH
Grann M	Rättspsykiatri, Karolinska Institutet	2
Estrada F	Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet	2
Franzen M	Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala	2
	universitet	2
	universitet
Lindblad F	Barn psykiatri, Huddinge universitetssjukhus	2
Kratzer L	Samhällsmedicinska institutionen, Lund universitet	2
Langström N	Rättspsykiatri, Karolinska Institutet	2
Akerström M	Sociologiska institutionen, Lunds universitet	2
Cederborg AC	Institutionen för pedagogik & psykologi, Linköpings	2
	universitet	2
	universitet

Bilden av Stockholm som det primära centret för brottsforskning förstärks när vi ser till de mest produktiva författarna (tabell 8). Framförallt är det Dahlbäck vid sociologiska institutionen och Stattin vid psykologiska institutionen som publicerat sig i samhällsvetenskapliga tidskrifter.

281

Bilaga 10 SOU 2004:18

Tabell 9: De tio mest citerade artiklarna i samhällsvetenskapliga tidskrifter

Författare		Organisation			År	Antal citat
Stattin H;	Psykologiska institutionen, Stockholms				1991	32
Magnusson D	universitet				1991	32
Magnusson D	universitet
Somander LKH;	Rättsmedicinska		institutionen,		1991	31
Rammer LM	Lindköpings universitet				1991	31
Rammer LM	Lindköpings universitet
Gelles RJ;	Pedagogiska institutionen, Stockholms				1986	28
Edfeldt AW	universitet				1986	28
Edfeldt AW	universitet
Stattin H;	Psykologiska institutionen, Stockholms
Magnusson D;	universitet				1989	16
Reichel H
Belfrage H	Karolinska institutet				1998	15
Ellsberg M;	Institutionen för folkhälsa och klinisk
Heise L; Pena R;	medicin, Umeå universitet				2001	12
Agurto S;					2001	12
Agurto S;
Winkvist A
Stattin H;	Psykologiska institutionen, Stockholms				1995	12
Magnusson D	universitet				1995	12
Magnusson D	universitet
Smith WR;	Polishögskolan, Stockholm				1997	11
Torstensson M					1997	11
Torstensson M
Hyden M;	Institutionen	för	socialtarbete,
Mccarthy IC	Stockholms	universitet,		Samt 1994		11
	Linköping universitet
Gustafson PE	Sociologiska	institutionen,		Göteborgs	1998	9
	universitet				1998	9
	universitet

I tabell 9 återfinns de mest citerade svenska artiklarna i det samhällsvetenskapliga materialet (för en fullständig bibliografisk referens se appendix 1). Stattin och Magnusson från psykologiska institutionen vid Stockholms universitet återkommer i listan med tre olika artiklar, vilka alla är longitudinella studier av kriminella karriärer. Tydliga teman bland de mest citerade samhällsvetenskapliga artiklarna är även våld inom familjen, t ex våld mot barn och våld mot kvinnor.

282

SOU 2004:18

Bilaga 10

Figur 1: Co-citerade tidskrifter i de samhällsvetenskapliga artiklarna.

Genom att studera författarnas citeringsbeteende med avseende på vilka tidskrifter de väljer kan vi få en kompletterande bild av innehållet i de samhällsvetenskapliga artiklarna. Figur 1 visar på hur olika tidskrifter grupperar sig med avseende på hur de co-citeras i de samhällsvetenskapliga artiklarna. De geometriska relationerna mellan tidskrifterna bestäms med hjälp av en MDS analys, vilken positionerar tidskrifterna utifrån inverterade co-citerings- frekvenser. Tidskrifter som ligger nära varandra är oftare citerade i samma artiklar. Co-citeringar är även representerade med de linjer som går mellan de citerade tidskrifterna. Dessa linjer blir dessutom

283

Bilaga 10

SOU 2004:18

tjockare om tidskrifterna har citerats tillsamman oftare. Cirklarnas area är proportionerlig mot tidskrifternas citeringsfrekvens vilket betyder att de tidskrifter som citerats oftare i materialet har en större cirkel. För att bättre kunna tolka kartan har även de citerade tidskrifterna klustrats utifrån hur de citerats tillsammans med andra tidskrifter (appendix 2).

Den organiserande principen för figur 1 är att de citerade tidskrifterna grupperar i sig i termer av medicinska tidskrifter i figurens övre regioner och kriminologiska och sociologiska tidskrifter i kartans nedre regioner. Ytterligare stöd i tolkningen av MDS analysen ges av klusteranalysen. Här återfinner vi tre kluster. Det kluster som innehåller flest citerade tidskrifter består primärt av kriminologiska och sociologiska tidskrifter. Det näst största klustret består primärt av psykiatriska tidskrifter. Det som utmärker det minsta klustret är att närvaron av tidskrifter som

Pediatrics och Child Abuse & Neglect. Med figur 1 som underlag kan vi dra slutsatsen att trots att psykologiska tidskrifter exkluderats från den samhällsvetenskapliga tidskriftsgruppen framstår psykiatriska och psykologiska tidskrifter som central informationskällor för artikelförfattarna i den samhällsvetenskapliga tidskriftsgruppen.

Analys av publikationer i psykologiska tidskrifter

Även de artiklar som publicerats i psykologiska och psykiatriska tidskrifter har relevans granskats enligt samma princip som artiklarna publicerade i samhällsvetenskapliga tidskrifter. En betydligt större andel av artiklarna överlevde granskningen i denna klass, vilket betyder att den använda sökprofilen ger högre precision i de ”hårdare” vetenskaperna.

Tabell 10: Fördelning av artiklarna över psykologiska tidskrifter

Tidskrift	Antal artiklar
Nordic Journal of Psychiatry	15
Psychology Crime & Law	10
Journal of Forensic Psychiatry	7
International Journal of Law and Psychiatry	7
Personality and Individual Differences	5
Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology	5

284

SOU 2004:18

Bilaga 10

	European Journal of Personality	4
	European Child & Adolescent Psychiatry	4
	Applied Cognitive Psychology	4
	European Journal of Psychiatry	3
	Journal of the American Academy of Psychiatry and the Law	3
	Law and Human Behavior	3
	Behavioral Sciences & the Law	3
	Journal of Psychoactive Drugs	2
	Work and Stress	2
	Journal of Applied Behavior Analysis	2
	Journal of Adolescence	2
	Archives of Sexual Behavior	2
	Nordisk Psykologi	2
	Bulletin of the American Academy of Psychiatry and the	2
	Law	2
	Law
	Journal of Consulting and Clinical Psychology	1
	Journal of Family Violence	1
	Journal of Personality Assessment	1
	Journal of Psychology	1
	Scandinavian Journal of Psychology	1
	Journal of Youth and Adolescence	1
	Psychological Reports	1
	Journal of Reproductive and Infant Psychology	1
	Studia Psychologica	1
	Journal of Social Psychology	1
	Contemporary Family Therapy	1
	Cognition & Emotion	1
	Criminal Justice and Behavior	1
	Feminism & Psychology	1
	Development and Psychopathology	1
	American Psychologist	1
	Aggression and Violent Behavior	1
	Bulletin of the Menninger Clinic	1
	Clinical Psychology & Psychotherapy	1
	Child Development	1
	Journal of Applied Psychology	1
	Journal of Anxiety Disorders	1
	Journal of Business And Psychology	1
	Journal of Community Psychology	1
	Journal of Clinical Psychology	1
	International Journal of Behavioral Medicine	1

285

Bilaga 10 SOU 2004:18

International Journal of Behavioral Development	1
International Journal of Geriatric Psychiatry	1
Journal of Adolescent Research	1
Journal of Abnormal Psychology	1
Totalt antal artiklar	117

Tabell 10 visar hur de 117 artiklarna i psykologi och psykiatri fördelar sig över de olika tidskrifterna. De populäraste tidskrifterna är Nordic Journal of Psychiatry och Psychology Crime & Law. I övrigt återfinns både psykiatriska, rättspsykiatriska och psykologiska tidskrifter bland de som är mest frekvent förekommande.

Tabell 11 visar på fördelningen av de psykologiska artiklarna med avseende på organisation. I likhet med de artiklar som publicerats i samhällsvetenskapliga tidskrifter så är forskningen tydligt centrerad i Stockholm. Forskningen utförs primärt vid Karolinska institutet och Stockholms universitet: ca 41 procent av artiklarna är författade vid dessa organisationer.

Tabell 11: Fördelning av psykologiska artiklar med avseende på organisation

Organisation	Antal författarskap
Karolinska institutet	33
Stockholms universitet	20
Göteborgs universitet	8
Linköpings universitet	8
Umeå universitet	8
Uppsala universitet	6
Rättspsykiatri, Växjö	5
Uppsala universitetssjukhus	5
Huddinge universitetssjukhus	4
Lund universitet	3
Rättsmedicinalverket	3
Örebro universitet	3
Brottsförebyggande rådet	2
Växjö universitet	2
Danderyd sjukhus	1
Falun sjukhus	1
Karlstad universitet	1
Kristianstad universitet	1
Linköping universitetssjukhus	1

286

SOU 2004:18 Bilaga 10

Mitthögskolan	1
Rättspsykiatri, Hisings Backa	1
SVK Mottagningen MOS,	1
Malmö
Umeå universitetssjukhus	1
Värmdö barnklinik Stockholm	1
Totalt antal författarskap	120

Tabell 12 visar vilka forskare som utför forskningen och deras institutionella tillhörighet. De mest produktiva författarna kommer framförallt från rättspsykiatri vid Karolinska institutet (framför allt Grann, Belfrage och Langström) och psykologiska institutionen vid Stockholms universitet (Christianson, Magnusson och Stattin). Dessa forskare står för merparten av de respektive organisationernas produktion. Stockholms psykologerna tillhör dessutom de mest produktiva forskarna i de samhällsvetenskapliga tidskrifterna.

Tabell 12: De mest produktiva författarna i psykologiska tidskrifter

Författare	Institution	Antal artiklar
Grann M	Rättspsykiatri, Karolinska institutet	17
Belfrage H	Rättspsykiatri, Växjö samt Karolinska institutet	10
Langström N	Rättspsykiatri, Karolinska institutet	10
Christianson SA	Psykologiska institutionen, Stockholms universitet	8
Tengström A	Rättspsykiatri, Karolinska institutet	7
Kullgren G	Rättspsykiatri, Karolinska institutet, Umeå	6
	universitet
Magnusson D	Psykologiska institutionen, Stockholms universitet	6
Stattin H	Psykologiska institutionen, Stockholms universitet	6
Levander S	Psykiatri, Lunds universitet	5
Stalenheim EG	Institutionen för Neurovetenskap, psykiatri,	5
	Uppsala universitetssjukhus
Eisemann M	Psykiatri, Umeå universitet	4
Hagglöf B	Psykiatri, Umeå universitet	4
Holmberg G	Rättsmedicinalverket, Stockholm	4
Lidberg L	Rättspsykiatri, Huddinge universitetssjukhus	4
Lindblad F	Barnpsykiatri, Huddinge universitetssjukhus	4
Svedin CG	Barn & ungdomspsykiatri, Linköpings	4
von Knorring L	Institutionen för Neurovetenskap, psykiatri,	4
	Uppsala universitetssjukhus

287

Bilaga 10

SOU 2004:18

Tabell 13 visar de tio mest citerade artiklarna i publicerade i de psykologiska tidskrifterna (för fullständig bibliografisk information se appendix 3). Precis som vid analysen av artiklar publicerade i samhällsvetenskapliga tidskrifter är det psykologiska institutionen vid Stockholms universitet som står för de mest citerade arbetena. Ser vi närmare på vad de mest citerade artiklarna handlar om blir det tydligt att Stattin och Magnusson (1989) även i detta sammanhang utför longitudinella studier av kriminella karriärer. Relaterat tema återfinns även i Stattin och Klackenberglarsson (1993) som behandlar frågan om hur barn utveckling är relaterad till framtida kriminalitet. Även på en andra plats återfinner vi psykologiska institutionen vid Stockholms universitet med en artikel av Christianson och Loftus (1991), vilken handlar om minnen av traumatiska händelser. Ytterligare två artiklar av Christianson återfinns bland de mest citerade. Båda dessa hanterar frågan om emotionella reaktioner bland brottsoffer. I övrigt är det framförallt medicinska och då primärt artiklar inom rättspsykiatri som återfinns bland de mest citerade artiklarna. Eley, Lichtenstein & Stevenson (1999) är resultatet av ett internationellt samarbete mellan en institution baserad i London och Karolinska institutet. Artikeln behandlar frågan om orsaker till aggressivt beteende. Institutionen för rättspsykiatri vid Karolinska institutet är vid sidan av psykologiska institutionen den institution som återkommer flera gånger med högt citerade artiklar. Artiklarna behandlar framförallt frågan om relationen mellan våldshandlingar och olika personlighetsstörningar.

Tabell 13: De mest citerade artiklarna i psykologiska tidskrifter

Författare	Institution	År	Antal citat
Stattin H; Magnusson D	Psykologiska institutionen,	1989	81
	Stockholms universitet
Christianson SA; Loftus EF	Psykologiska institutionen,	1991	60
	Stockholms universitet
Eley TC; Lichtenstein P;	Institutet för miljömedicin,	1999	39
Stevenson J	Karolinska institutet
Stattin H;	Psykologiska institutionen,	1993	26
Klackenberglarsson I	Stockholms universitet
Grann M; Langstrom N;	Rättspsykiatri, Karolinska	1998	25
Tengstrom A;	institutet
Stalenheim EG

288

SOU 2004:18 Bilaga 10

Christianson SA;	Psykologiska institutionen,	1993	24
Hubinette B	Stockholms universitet
Tengstrom A; Grann M;	Rättspsykiatri, Karolinska	2000	19
Langstrom N; Kullgren G	institutet
Kullgren G; Grann M;	Psykiatri, Umeå universitet,	1996	18
Holmberg G	Rättsmedicinalverket,
	Stockholm
Christianson SA; Forth AE;	Psykologiska institutionen,	1996	18
Hare RD; Strachan C;	Stockholms universitet
Lidberg L; Thorell LH
Langstrom N; Grann M;	Rättspsykiatri,	1999	15
Tengstrom A; Lindholm N;	Karolinska institutet
Woodhouse A; Kullgren G

I figur 2 återfinns en co-citerings karta baserad på en MDS analys av de mest citerade tidskrifterna i det psykologiska materialet. Stöd för tolkning av kartan ger även klusteranalys som återfinns i appendix 4. Den nätverksstruktur som finns illustrera i figur 2 är starkt sammanhängande. Detta bekräftas av klusteranalysen som grupperat alla de citerade tidskrifterna i samma kluster. Med hjälp av MDS analysen kan vi åtminstone urskilja tendenser till grupperingar. Den vänstra delen av figuren består av psykologiska och några kriminologiska tidskrifter och rör vi oss mot den högra delen av figuren så rör vi oss mot psykiatri och klinisk medicin.

289

Bilaga 10

SOU 2004:18

Figur 2: Figur 1: Co-citerade tidskrifter i de psykologiska artiklarna

Analys av kriminologiska tidskrifter

Eftersom sökprofilen kan ha missat relevant litteratur som inte explicit innehåller sökprofilens begrepp har även en sökning efter svenska författare som publicerat sig i kriminologiska tidskrifter gjorts. Sökningen resulterade i 52 dokument varav 50 artiklar. Totalt antal dokument publicerade i dessa 44 tidskrifter var under perioden 1986 till 2003 var 16934, vilket ger en svensk andel på 0.31 procent. Procentandelen är relativt låg med tanke på andelen svenska artiklar i databasen (ca 1.5 procent 2002).

290

SOU 2004:18 Bilaga 10

Tabell 14: Svenska publikationer i kriminologiska tidskrifter

Tidskrift	Antal svenska artiklar
Psychology Crime & Law	15
British Journal of Criminology	13
Journal of Forensic Psychiatry	7
Journal of Interpersonal Violence	3
Criminal Law Review	3
Social & Legal Studies	2
Kriminalistik	1
Justice System Journal	1
Journal of Quantitative Criminology	1
Criminal Justice and Behavior	1
Crime Law and Social Change	1
Aggression and Violent Behavior	1
Journal of Family Violence	1
International Journal of Offender Therapy	1
and Comparative Criminology
Ethnicity, Crime, and Immigration	1
Totalt antal artiklar	52

Även när det gäller artiklar publicerade i tidskrifter klassificerade som kriminologiska är närvaron av psykologisk forskningen uppenbar (tabell 14). Tidskrifterna Psychology Crime & Law,

Journal of Forensic Psychiatry och Aggression and Violent Behavior har en tydligt psykologisk profil och i dessa tidskrifter återfinner vi 23 av 52 svenska artiklarna.

I tabell 15 återfinns fördelningen av författare med avseende på organisatorisk tillhörighet. Även när det gäller artiklar publicerade i den primärt samhällsvetenskapliga kategorin kriminologi är Karolinska institutet den organisation som har flest publikationer. Därefter återfinner vi Stockholms universitet och Lunds universitet.

291

Bilaga 10

SOU 2004:18

Tabell 15: Fördelning av kriminologiska artiklar med avseende på organisation

Organisation	Antal författaradresser
Karolinska institutet	14
Stockholms universitet	12
Lunds universitet	6
Rättspsykiatriskt centrum, Växjö	4
Umeå universitet	4
Göteborgs universitet	3
Linköpings universitet	3
Uppsala universitet	3
Brottsförebyggande rådet	2
Huddinge universitetssjukhus	2
Polishögskolan	2
Växjö universitet	2
Linköpings universitetssjukhus	1
Nordiska högskolan för	1
folkhälsovetenskap
RegLak, Karlsborg	1
Rättspsykiatri, Sundsvall	1
Rättspsykiatriskt centrum, Säter	1
SVK Mottagningen MOS	1
Totalt	63

I tabell 16 återfinns de svenska författare som mest frekvent publicerat sig i kriminologiska tidskrifter. De författare och institutioner som framstår som mest produktiva i de kriminologiska tidskrifterna är stort de samma som i det samhällsvetenskapliga och psykologiska materialet. Det är även i detta sammanhang rättspsykiatriker från Karolinska institutet och psykologer från Stockholms universitet som är mest produktiva. Nya på listan över mest de produktiva författarna är psykologer från Göteborgs universitet. En tydlig stutsats är att dock att den använda sökprofilen i sig inte producerat resultaten, eftersom vi får samma bild av vilka institutioner och individer som forskar om brottsrelaterade frågor enbart genom att studera vilka som publicerar i kriminologiska tidskrifter. Att vi inte återfinner representanter för kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet är förvånande. En granskning av kriminologiska institutionens särtrycksserie visar att institutionens låga synlighet

292

SOU 2004:18

Bilaga 10

kan förklaras av att de framförallt publicerar sig i tidskrifter som inte indexeras i Web of Science och då framför allt i Nordisk Tidskrift for Kriminalvedenskab.

Tabell 16: De mest produktiva författarna i kriminologiska tidskrifter

Författare	Institution	Antal artiklar
Grann M	Rättspsykiatri, Karolinska institutet	8
Belfrage H	Rättspsykiatri, Växjö samt Karolinska institutet	5
Stattin H	Psykologiska institutionen, Stockholms universitet	4
Magnusson D	Psykologiska institutionen, Stockholms universitet	3
Gumpert CH	Karolinska institutet	3
Langström N	Rättspsykiatri, Karolinska institutet	3
Wikström POH	Polishögskolan, Stockholm	3
Strömwall LA	Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet	3
Granhag PA	Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet	2
Strand S	Rättspsykiatriskt centrum, Växjö	2
Levander S	SVK Mottagningen MOS, Malmö	2
Lindblad F	Barnpsykiatri, Huddinge universitetssjukhus	2
Dernevik M	Psykiatri, Linköpings universitetssjukhus	2
Dalteg A	SVK Mottagningen MOS, Malmö	2
Christianson SA	Psykologiska institutionen, Stockholms universitet	2
Carlsson B	Lunds universitet	2

Tabell 17 visar på de mest citerade svenska artiklarna som publicerats i kriminologiska tidskrifter. Även denna tabell ger samma bild som tidigare analyser. Vi kan konstatera att de mest citerade artiklarna i de kriminologiska tidskrifterna fångats av sökprofilen. Det är framförallt tre artiklar av Stattin och Magnusson från psykologiska institutionen i Stockholm, samt Belfrage från rättspsykiatri vid Karolinska har flera artiklar på listan över de mest citerade arbetena.

293

Bilaga 10 SOU 2004:18

Tabell 17: De tio mest citerade artiklarna i kriminologiska tidskrifter

Författare	Organisation	År	Antal citat
Stattin H;	Psykologiska institutionen, Stockholms	1991	32
Magnusson D	universitet
Stattin H;	Psykologiska institutionen, Stockholms	1989	16
Magnusson D;	universitet
Reichel H
Belfrage H	Rättspsykiatri, Karolinska institutet	1998	15
Grann M;	Rättspsykiatri, Karolinska institutet	2000	13
Belfrage H;
Tengstrom A
Thiblin I;	Rättspsykiatri, Karolinska institutet	1997	13
Kristiansson R;
Rajs J
Belfrage H	Rättspsykiatri, Karolinska institutet	1998	12
Stattin H;	Psykologiska institutionen, Stockholms	1995	12
Magnusson D	universitet
Smith WR;	Polishögskolan, Stockholm	1997	11
Torstensson M
Hyden M	Institutionen för socialtarbete,	1995	11
	Stockholms universitet
Dalteg A;	Psykiatri, Lunds universitet	1998	9
Levander S

Analys av publikationer medicinska tidskrifter

Eftersom de artiklar som publicerats i den tidskriftsklass som enbart klassats som ”Clinical medicin” inte är särskilt talande med avseende på innehåll har även en analys av dessa publikationer gjorts. Även i denna klass utförs analysen enbart på artiklar.

Tabell 18: Svenska publikationer i klinisk medicin

Tidskrift	Antal artiklar
Forensic Science International	27
Journal of Forensic Sciences	26
Swedish Dental Journal	10
Acta Paediatrica	8

294

SOU 2004:18 Bilaga 10

International Journal of Legal Medicine	6
Acta Paediatrica Scandinavica	5
American Journal of Forensic Medicine and Pathology	4
Acta Obstetricia Et Gynecologica Scandinavica	3
Journal of Internal Medicine	3
British Journal of Addiction	2
British Medical Journal	2
Bulletin of the American Academy of Psychiatry and the Law	2
Bulletin of the World Health Organization	2
Clinical Chemistry	2
Journal of Trauma-Injury Infection and Critical Care	2
Lancet	2
Scandinavian Journal of Gastroenterology	2
Scandinavian Journal of Primary Health Care	2
Sexually Transmitted Diseases	2
Acta Chirurgica Scandinavica	1
Anesthesia and Analgesia	1
Apmis	1
Archives of Gynecology and Obstetrics	1
Archives of Orthopaedic and Trauma Surgery	1
Bjog-An International Journal of Obstetrics and Gynaecology	1
British Journal of Industrial Medicine	1
British Journal of Obstetrics and Gynaecology	1
British Journal of Pharmacology	1
Clinical and Diagnostic Virology	1
Clinical Journal of Pain	1
Developmental Pharmacology and Therapeutics	1
European Journal of Obstetrics Gynecology and Reproductive	1
Biology
European Journal of Surgery	1
Family Practice	1
International Journal of STD & Aids	1
Journal of Clinical Pathology	1
Journal of the International Neuropsychological Society	1
Nuclear Medicine and Biology	1
Obstetrics and Gynecology	1
Pediatric Pathology & Laboratory Medicine	1
Sexually Transmitted Infections	1
Vox Sanguinis	1
Totalt	135

295

Bilaga 10

SOU 2004:18

Sextiofem av de artiklar som publicerats i tidskriftsklassen klinisk medicin är rättsmedicinska tidskrifter. För övrigt är även pediatrik och gynekologi vanligt förekommande tidskrifter i materialet.

I tabell 19 finns de mest produktiva författarna inom tidskriftsklassen klinisk medicin listade. En hel del av namnen har förekommit i de andra tidskriftsgrupperna. Man kan konstatera att det finns en klar Stockholm dominans när det gäller de mest produktiva författarna inom klinisk medicin.

Tabell 19: De mest produktiva författarna i klinisk medicin

Författare	Institution	Antal
		artiklar
Grann M	Rättspsykiatri, Karolinska institutet	24
Bergman B	Psykiatri, Huddinge universitetssjukhus	20
Jones AW	Rättsmedicinsk toxikologi, Linköping	16
	universitetssjukhus
Allebeck P	Institutionen för social medicin, Göteborgs universitet	14
Lindblad F	Barnpsykiatri, Huddinge universitetssjukhus	14
Rajs J	Rättsmedicin, Karolinska institutet	14
Lidberg L	Rättspsykiatri, Karolinska institutet	14
Brismar B	Psykiatri, Huddinge universitetssjukhus	13
Stattin H	Psykologiska institutionen, Stockholms universitet	13
Langstrom N	Rättspsykiatri, Karolinska institutet	13
Eisemann M	Psykiatri, Umeå universitet	12
Hansen S	Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet	12
Belfrage H	Rättspsykiatri, Växjö samt Karolinska institutet	11
Fahlke C	Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet	11

I tabell 20 finns de 10 mest citerade artiklarna inom klinisk medicin listade. För en fullständig bibliografisk referens se appendix 5. När det gäller de 10 mest citerade artiklarna inom tidskriftsklassen klinisk medicin är fem publicerade i rättsmedicinska tidskrifter. Det är även tydligt när man ser till författarnas adresser att flera av dem kommer från rättsmedicinska enheter antingen vid Karolinska institutet eller Linköpings universitet.

296

SOU 2004:18 Bilaga 10

Tabell 20: De tio mest citerade artiklarna i klinisk medicin

Författare	Institution	År	Antal
			citat
Walberg P; McKee M;	Institutionen för	1998	61
Shkolnikov V; Chenet L; Leon DA	folkhälsovetenskap, Uppsala
	universitet
Allen M; Engstrom AS; Meyers S;	Biomedicinsk centrum,	1998	38
Handt O; Saldeen T;	Uppsala universitet
von Haeseler A; Paabo S;
Gyllensten U
Druid H; Holmgren P	Rättsmedicinsk kemi,	1997	35
	Linköpings
	universitetssjukhus
Lafolie P; Beck O; Blennow G;	Klinisk farmakologi,	1991	30
Boreus L; Borg S; Elwin CE;	Karolinska institutet;
Karlsson L; Odelius G;	Toxikologi, Linköpings
Hjemdahl P	universitetssjukhus
Verbaan H; Andersson K;	Avdelningen för	1993	30
Eriksson S	Gastroenterologi &
	Hepatologi, Malmö sjukhus,
	Lunds universitet
Jones Aw	Rättsmedicinsk toxikologi,	1993	26
	Linköping
	universitetssjukhus
Mornstad H; Pfeiffer H; Teivens A	Rättsmedicin, Karolinska	1994	23
	institutet
Karlsson T; Ormstad K; Rajs J	Rättsmedicin, Karolinska	1988	22
	institutet
Befrits R; Hedman M; Blomquist	Alkohol och narkotika	1995	21
L; Allander T; Grillner L;	klinken, Karolinska
Kinnman N; Rubio C;	sjukhuset
Hultcrantz R
Thiblin I; Finn A; Ross SB;	Rättsmedicin, Karolinska	1999	19
Stenfors C	institutet

297

Bilaga 10

SOU 2004:18

Riktad sökning efter forskning om ekonomisk brottslighet, miljöbrottsforskning, polisiärverksamhet, samt kriminalvård

När det gäller sökningen efter forskning om ekonomisk brottslighet, miljöbrottsforskning, kriminalvård samt polisiärverksamhet blir sökprofilerna mera känsliga. Publiceringar i internationella tidskrifter relaterat till de eftersökta områdena visar att det är ont om svenska publikationer rörande ekonomisk brottlighet och miljöbrott. Det bör påpekas att forskning om brott mot miljön är relativt svår att söka efter på grund av att man måste använda begrepp med mångtydig innebörd och vilka är spridda i många olika sammanhang. Men på grund av att inga svenska artiklar återfanns i Web of Science med hjälp av det snäva sökkriteriet gjordes en ny sökning vilket fångade alla artiklar som överhuvudtaget innehöll något av orden miljö eller brott. Med hjälp av denna strategi återfanns 11 svenska dokument men inget av dessa behandlade frågan om miljöbrott. Däremot gav sökningen efter forskning rörande kriminalvård och polisärverksamhet en bättre träffbild när det gäller svenska dokument.

En komplimenterande sökning i Libris har även gjorts. Resultatet från denna är dock mycket osäkert. Eftersom Libris registrerat det mesta är innehåller resultaten mycket annat än vetenskapliga publikationer. Det bör även påpekas att den litteratur som är registrerad i Libris inte behöver ha en svensk författare.

Tabell 21: Fördelning av dokument över forskningsområden

	Web of Science		LIBRIS (ämnesord)
Forsknings-	Totalt	Dokument med	Antal	Avhandlingar
området	antal	svenska	publikationer
	dokument	författare
Ekonomisk	780	6	312	3
brottlighet
Miljöbrott	95	0	25	1
Polisväsende	9399	123	11	0
Kriminalvård	7322	47	462	13

Använda sökprofiler:

Ekonomisk brottlighet: TS=(Economic crim* or economic fraud* or tax eva* or tax fraud* or shell compan* or money launder* or illegal transac* or illegal econ* or corrup* same econo*)

Miljöbrotts forskning: Ts=(environmental crim*), Ts=(environm* and crim*)

298

SOU 2004:18

Bilaga 10

Kriminalvård: TS=( correctional institu* or jail or prison or jails or prisons or probation*) Polisiärverksamhet: TS=(police or law enforce*)

Slutsatser

Syftet med denna studie var att ge bibliometrisk belysning av svensk brottsforskning. Den första slutsats som vi kan dra är att forskningen om brott i Sverige generellt sett är dominerad av psykiatri och psykologi. Detta är en tydlig tendens även i de samhällsvetenskapliga och kriminologiska tidskrifterna. Vilken förstärks när vi ser till författarnas institutionella tillhörighet och deras informationsbeteende. Vidare kan konstateras att de forskningsmiljöer som framträder i analysen är Karolinska institutet och Stockholms universitet. De institutioner vid dessa organisationer som framförallt producerar brottsforskning är rättspsykiatri vid Karolinska och psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. I övrigt verkar brottsforskningen förekomma mera sporadiskt inom mängd olika organisationer. Att kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet inte intar en mera framskjuten position i analysen får sin förklaring om man ser till deras publiceringsbeteende. Det är nordiska och svenska skriftserier som är den främsta publiceringskanalen. Det går vidare att konstatera att det tenderar vara samma forskare som syns i de olika tidskriftsområdena och att även den relativt blygsamma andelen svenska artiklar i kriminologiska tidskrifter produceras av psykologer och rättspsykiatriker.

299