Till statsrådet och chefen för
Kulturdepartementet
Den 19 juni 2002 beslutade regeringen genom tilläggsdirektiv (dir. 2002:85) att utredningen om utvärdering av digital radio m.m.
– digitalradioutredningen (Ku 2001:03) skulle utföra sitt arbete som en parlamentarisk kommitté. Uppdraget utgjorde en fortsättning på det arbete som genomförts av en särskild utredare och som redovisats i delbetänkandet Digital radio. Kartläggning och analys (SOU 2002:38). Med utgångspunkt i vad som framkommit i delbetänkandet har kommittén haft i uppdrag att göra en samlad analys av den digitala radions framtidsförutsättningar och ta ställning till den digitala radions framtid.
Genom beslut den 20 juni 2002 förordnade chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Marita Ulvskog, kanslirådet Henrik Selin som ordförande i kommittén. Som övriga ledamöter förordnades samma dag riksdagsledamöterna Annika Nilsson, Kenth Högström, Birgitta Sellén och Dan Kihlström samt nuvarande partisekreteraren Johan Jakobsson, f.d. riksdagsledamöterna Ewa Larsson, Charlotta Bjälkebring och Ola Karlsson. Som experter förordnades verksjuristen Malin Wallin, kanslirådet Maria Eka, kanslirådet Åsa Finnström och departementssekreteraren Ingolf Berg. Genom beslut den 12 november 2002 entledigades Åsa Finnström och samma dag förordnades departementssekreteraren Sofia Lidström som expert i kommittén. Henrik Selins förordnande gällde t.o.m. den 31 december 2002. Genom beslut den 28 januari 2003 förordnades generalsekreterare Anders Ljunggren som ordförande fr.o.m. den 1 februari 2003. Den 13 januari 2004 beslutades om entledigande av Sofia Lidström med verkan fr.o.m. den 1 januari 2004. Genom beslut den 13 januari 2004 förordnades Åsa Finnström som expert fr.o.m. den 12 januari 2004.
Genom beslut den 29 oktober 2002 förordnades hovrättsassessorn Magnus Haglund som kommittésekreterare fr. o. m. den 1 november 2002. Förordnandet gällde t.o.m. den 25 januari 2004. Kammarrättsassessorn Christina Ridderman Karlsson förordnades den 31 mars 2003 som sekreterare i kommittén fr.o.m. den 1 april 2003.
Kommittén har antagit namnet Digitalradiokommittén. Kommittén överlämnar härmed sitt betänkande Digital Radio.
Till betänkandet är bifogat två reservationer. Utredningsuppdraget är därmed slutfört.
Stockholm i februari 2004
Anders Ljunggren | ||
Birgitta Sellén | Kenth Högström | Ewa Larsson |
Dan Kihlström | Charlotta Bjälkebring | Ola Karlsson |
Annika Nilsson | Johan Jakobsson |
/Magnus Haglund
Christina Ridderman Karlsson
Innehåll
Förkortningar..................................................................... | 15 | ||
Sammanfattning ................................................................ | 19 | ||
Summary .......................................................................... | 33 | ||
Författningsförslag ............................................................. | 47 | ||
1 | Förslag till lag om ändring i radio- och |
||
(1996:844)................................................................................. | 47 | ||
2 | Förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om | ||
koncessionsavgift på televisionens och radions område........ | 54 | ||
Kommitténs uppdrag och dess genomförande ....................... | 61 | ||
Kommitténs uppdrag ........................................................................ | 61 | ||
Uppdragets genomförande............................................................... | 61 | ||
1 | Delbetänkandet och remissinstanserna ......................... | 63 | |
1.1 | Historik och dagens analoga radiomarknad........................... | 63 | |
1.1.1 | Delbetänkandet............................................................. | 63 | |
1.1.2 | Remissinstanserna......................................................... | 65 |
1.2Radiolyssnande och annan medieanvändning, forskning
m.m. | ....................................................................................... 66 | |
1.2.1 | Delbetänkandet............................................................. | 66 |
1.2.2 | Remissinstanserna......................................................... | 67 |
1.3Olika tekniker för distribution av trådlös digital
ljudradio.................................................................................... | 69 |
5
Innehåll SOU 2004:16
1.3.1 | Delbetänkandet ............................................................. | 69 | |
1.3.2 | Remissinstanserna......................................................... | 75 | |
1.4 | Frekvensplanering .................................................................... | 77 | |
1.4.1 | Delbetänkandet ............................................................. | 77 | |
1.4.2 | Remissinstanserna......................................................... | 79 | |
1.5 | 80 | ||
1.5.1 | Delbetänkandet ............................................................. | 80 | |
1.5.2 | Remissinstanserna......................................................... | 82 | |
1.6 | Digitalradiosändningar i Sverige åren |
83 | |
1.6.1 | Delbetänkandet ............................................................. | 83 | |
1.6.2 | Remissinstanserna......................................................... | 85 | |
1.7 | Utvecklingen i andra länder..................................................... | 86 | |
1.8 | Branschens ställningstaganden till digitalradio....................... | 86 | |
1.8.1 | Delbetänkandet ............................................................. | 86 | |
1.8.2 | Remissinstanserna......................................................... | 90 | |
2 | Regelverket med anknytning till ljudradions område....... | 99 | |
2.1 | Översikt över regelverket avseende ljudradiosändningar .... | 100 | |
2.1.1 | Yttrandefrihetsgrundlagen ......................................... | 100 | |
2.1.2 | Regeringsformen......................................................... | 101 | |
2.1.3 | Radio- och |
102 | |
2.1.4 Lagen (2003:389) om elektronisk | |||
kommunikation........................................................... | 105 | ||
2.1.5 | Plan- och bygglagen.................................................... | 107 | |
2.1.6 Lagen (1992:72) om koncessionsavgift på | |||
televisionens och radions område .............................. | 108 | ||
2.2 | Tillståndsgivningen för analoga ljudradiosändningar........... | 109 | |
2.2.1 Tillståndsgivningen till public |
109 | ||
2.2.2 Tillståndsgivningen till privat lokalradio ................... | 112 | ||
2.2.3 | Tillståndsgivningen till närradio................................. | 115 | |
2.3 | Tillståndsgivningen för digitala ljudradiosändningar........... | 116 | |
2.3.1 | Översikt....................................................................... | 116 | |
2.3.2 Tillståndsgivningen till public |
118 | ||
2.3.3 Tillståndsgivningen till privat radio ........................... | 118 |
6
SOU 2004:16 | Innehåll |
2.4Särskilda frågeställningar angående regelverket som lyfts
fram i delbetänkandet ............................................................ | 119 | |
2.4.1 Utgångspunkter för det framtida regelverket | ||
avseende digital radio.................................................. | 119 | |
2.4.2 | Tillståndsperiodernas längd ....................................... | 120 |
2.4.3 Fördelning av sändningstillstånd till lokalradio | ||
m.m.............................................................................. | 120 | |
2.4.4 | Förhållandet mellan programföretag, | |
multiplexoperatör och sändaroperatör...................... | 120 |
2.5Remissyttranden över särskilda frågeställningar
angående regelverket som lyftes fram i delbetänkandet...... | 121 | |
2.5.1 Utgångspunkter för det framtida regelverket | ||
avseende digital radio.................................................. | 121 | |
2.5.2 | Tillståndsperiodernas längd ....................................... | 122 |
2.5.3 | Förhållandet mellan programföretag, | |
multiplexoperatör och sändaroperatör...................... | 122 |
2.6Lokalradiobranschens förslag till regelverk för privat
digitalradio.............................................................................. | 123 | ||
3 | Kompletterande uppgifter ......................................... | 127 | |
3.1 | Den analoga ljudradiomarknaden ......................................... | 127 | |
3.1.1 | Närradion .................................................................... | 127 | |
3.1.2 | Lokalradion ................................................................. | 129 |
3.2Radiolyssnande och annan medieanvändning, forskning
m.m. ..................................................................................... 130
3.3 | Olika tekniker för distribution av trådlös ljudradio ............ | 136 | |
3.3.1 | DAB............................................................................. | 136 | |
3.3.2 | Digital Radio Mondiale .............................................. | 137 | |
3.3.3 | IBOC (HD Radio)..................................................... | 138 | |
3.3.4 |
|||
Broadcasting) .............................................................. | 139 | ||
3.3.5 |
139 | ||
3.3.6 | 140 | ||
3.3.7 | Satellitradio ................................................................. | 143 | |
3.4 | Frekvensplanering.................................................................. | 145 | |
3.5 | 150 | ||
7 |
Innehåll SOU 2004:16
3.6 | Strålning, energiförbrukning, m.m........................................ | 154 | |
3.6.1 | Allmänt om strålning.................................................. | 154 | |
3.6.2 Energiförbrukning för DAB jämfört med FM.......... | 155 | ||
3.6.3 | Gränsvärde/referensvärde........................................... | 155 | |
3.6.4 | Försiktighetsprincipen................................................ | 157 | |
3.6.5 | 157 | ||
3.7 | Digitalradiosändningar i Sverige sedan år 2002 .................... | 158 | |
3.7.1 | Sveriges Radio ............................................................. | 158 | |
3.7.2 SR:s utvecklingsprojekt för |
159 | ||
3.7.3 | Utbildningsradion....................................................... | 160 | |
3.7.4 Kommersiell lokalradio och närradio ........................ | 161 | ||
3.8 | Utvecklingen i andra länder................................................... | 161 | |
3.8.1 | Norge........................................................................... | 161 | |
3.8.2 | Finland......................................................................... | 162 | |
3.8.3 | Danmark ...................................................................... | 163 | |
3.8.4 | Frankrike ..................................................................... | 164 | |
3.8.5 | Storbritannien.............................................................. | 166 | |
3.8.6 | Tyskland ...................................................................... | 168 | |
3.8.7 | Kanada ......................................................................... | 171 | |
3.8.8 | USA ............................................................................. | 172 | |
3.8.9 | EU................................................................................ | 174 | |
3.9 | Branschens ställningstaganden .............................................. | 174 | |
3.9.1 | SR ................................................................................. | 174 | |
3.9.2 | UR................................................................................ | 175 | |
3.9.3 | Privata programföretag............................................... | 176 | |
3.9.4 | Närradion .................................................................... | 177 | |
3.9.5 | Övriga aktörer............................................................. | 177 | |
4 | Kostnader för |
179 |
4.1Delbetänkandets uppgifter om kostnader för DAB-
sändningar m.m. ..................................................................... | 179 | |
4.1.1 | Allmänt om kostnader................................................ | 179 |
4.1.2 Kostnader för dagens analoga radiosändningar......... | 180 | |
4.1.3 Kostnader för de digitala sändarnäten ....................... | 181 | |
4.1.4 | Kostnaden per sändarnät ............................................ | 182 |
4.1.5 Kostnader för privat radio om utrymme delas | ||
med SR......................................................................... | 183 |
8
SOU 2004:16 Innehåll
4.1.6 Jämförelse med kostnader för marksänd digital | |||
TV ................................................................................ | 184 | ||
4.1.7 Sändarnäten för radio och TV delar på kostnader .... | 185 | ||
4.1.8 Möjligheter att begränsa kostnaderna för | |||
parallellsändningar ...................................................... | 186 | ||
4.2 | Remissyttranden .................................................................... | 188 | |
4.3 | Kompletterade uppgifter ....................................................... | 192 | |
4.3.1 Allmänt om |
192 | ||
4.3.2 Allmänt om kostnader för digitala marknät.............. | 195 | ||
4.3.3 Kostnader för |
|||
SR ................................................................................. | 195 | ||
4.3.4 Kostnader för |
|||
programföretag ........................................................... | 212 | ||
4.3.5 Kostnader för |
|||
närradion ..................................................................... | 218 | ||
4.3.6 Kostnader för digitalradiosändningar via satellit ...... | 219 | ||
5 | Ekonomiska förutsättningar för utveckling av svensk | ||
radio | ....................................................................... | 221 | |
5.1 | Delbetänkandet...................................................................... | 221 | |
5.1.1 ............................................................... | Public service | 221 | |
5.1.2 .......................................................... | Privat lokalradio | 223 | |
5.1.3 .................................................................... | Närradion | 224 | |
5.1.4 .................................... | Samhällsekonomiska vinster? | 225 | |
5.1.5 ..................................... | Delbetänkandets bedömning | 225 | |
5.2 | Remissinstanserna.................................................................. | 226 | |
5.3 | Nytillkomna ...........................................................uppgifter | 227 | |
5.3.1 ..................................................................... | Inledning | 227 | |
5.3.2 .......................................................... | Privat lokalradio | 227 | |
6 | Mediepolitiska ..........och konsumentpolitiska aspekter | 235 | |
6.1 | Mediepolitiska .........................................................aspekter | 235 | |
6.1.1 ............................ | Mediepolitik och medieutveckling | 235 | |
6.1.2 ................................................... | Radion som medium | 237 | |
6.1.3 Digitala ljudradiosändningar och dess betydelse | |||
...................................................... | för radions framtid | 238 | |
6.1.4 ...... | Sändningsverksamheten under försöksperioden | 242 | |
9 |
Innehåll SOU 2004:16
6.1.5 | Branschens inställning ................................................ | 243 | |
6.2 | Konsumentpolitiska aspekter ................................................ | 243 | |
6.2.1 | Konsumentpolitik ....................................................... | 243 | |
6.2.2 Övergång till digitala sändningar ............................... | 244 | ||
7 | Tre alternativa handlingsvägar för ljudradions | ||
digitalisering i Sverige............................................... | 247 | ||
7.1 | Allmänt om de tre olika alternativen..................................... | 247 | |
7.1.1 Införande av |
249 | ||
7.1.2 Etappvis utveckling av |
250 | ||
7.1.3 | Upphörande av |
251 |
7.2Incitament för privata aktörer att bedriva DAB-
sändningar............................................................................... | 251 |
7.2.1 Inledning...................................................................... | 251 |
7.2.2Incitament genom införande av nationella sändningstillstånd för den analoga kommersiella
ljudradion..................................................................... | 252 | |
7.2.3 Incitament för att underlätta driften av lokala | ||
digitala ljudradiosändningar ....................................... | 253 | |
7.2.4 Incitament till övriga kommersiella aktörer.............. | 256 | |
7.3 Digitala radiosändningar införs i större skala....................... | 257 | |
7.3.1 | Sändningsverksamhetens omfattning ........................ | 258 |
7.3.2 Programföretagens intresse av att inleda DAB- | ||
sändningar i större skala ............................................. | 262 | |
7.3.3 Tillverkningsindustrins och handelns intresse av | ||
att |
262 | |
7.3.4 Konsumenternas intresse av att |
||
i större skala inleds...................................................... | 264 | |
7.3.5 | Frekvensmässiga förutsättningar ............................... | 266 |
7.3.6 | Regelverket.................................................................. | 267 |
7.3.7 Kostnader och ekonomiska konsekvenser ................ | 270 | |
7.3.8 | Den tekniska utvecklingen ......................................... | 279 |
7.3.9 | Mediepolitiska och konsumentpolitiska | |
konsekvenser ............................................................... | 280 | |
7.4 Etappvis utveckling av |
281 | |
7.4.1 | Sändningsverksamhetens omfattning ........................ | 281 |
10
SOU 2004:16 Innehåll
7.4.2 Programföretagens intresse av en etappvis | |||
utveckling av |
285 | ||
7.4.3 Tillverkningsindustrins och handelns intresse av | |||
en etappvis utveckling av |
285 | ||
7.4.4 Konsumenternas intresse av en etappvis | |||
utveckling av |
286 | ||
7.4.5 | Frekvensplanering....................................................... | 286 | |
7.4.6 | Regelverket.................................................................. | 287 | |
7.4.7 Kostnader och ekonomiska konsekvenser................ | 287 | ||
7.4.8 | Den tekniska utvecklingen......................................... | 289 | |
7.4.9 | Mediepolitiska och konsumentpolitiska | ||
konsekvenser............................................................... | 289 | ||
7.5 | Försökssändningarna med |
290 | |
7.5.1 | Sändningsverksamhetens omfattning........................ | 290 | |
7.5.2 Programföretagens intresse av att DAB- | |||
sändningarna upphör .................................................. | 292 | ||
7.5.3 Tillverkningsindustrins och handelns intresse av | |||
att |
292 | ||
7.5.4 Konsumenternas intresse av att DAB- | |||
sändningarna upphör .................................................. | 292 | ||
7.5.5 | Frekvensplanering....................................................... | 293 | |
7.5.6 | Regelverket.................................................................. | 294 | |
7.5.7 Kostnader och ekonomiska konsekvenser................ | 294 | ||
7.5.8 | Den tekniska utvecklingen......................................... | 294 | |
7.5.9 | Mediepolitiska och konsumentpolitiska | ||
konsekvenser............................................................... | 295 | ||
8 | Överväganden och förslag.......................................... | 297 | |
8.1 | Utgångspunkter ..................................................................... | 297 | |
8.2 | Distribution av ljudradio ....................................................... | 299 | |
8.2.1 Digital distribution av ljudradio ................................ | 299 | ||
8.2.2 | Digitala plattformar.................................................... | 301 | |
8.2.3 Analog distribution av ljudradio................................ | 303 | ||
8.3 | Fortsatta |
304 | |
8.3.1 Etappvis utveckling av |
|||
Sverige.......................................................................... | 306 | ||
8.3.2 Sändningsverksamhetens omfattning under den | |||
första etappen.............................................................. | 310 | ||
11 |
Innehåll | SOU 2004:16 | |
8.4 Mångsidigt programutbud i |
311 | |
8.4.1 Fördelning av kapacitet i sändarnäten till public | ||
312 | ||
8.4.2 | Digitala närradiosändningar ....................................... | 314 |
8.4.3 | Sändningstillstånd ....................................................... | 315 |
8.4.4 | Tillståndsordningen .................................................... | 317 |
8.4.5 | Tillståndsperiodernas längd........................................ | 319 |
8.5Incitament till innehavare av analoga lokalradiotillstånd
att bedriva |
320 |
8.5.1 Val av modell för att underlätta driften av digitala | |
ljudradiosändningar..................................................... | 320 |
8.6 Förslag till lagändringar som syftar till att skapa | |
incitament att bedriva |
325 |
8.6.1 Möjlighet att förena tillstånd att bedriva digitala | |
ljudradiosändningar med villkor om eget material | |
och program med lokal anknytning, m.m. ................ | 325 |
8.6.2 Utökat tillämpningsområde för bestämmelserna i | |
radio- och |
327 |
8.6.3 Möjlighet att förena ett tillstånd att sända analog | |
lokalradio med villkor om sändningars innehåll | |
från ett tillstånd att bedriva lokala digitala | |
ljudradiosändningar..................................................... | 327 |
8.6.4 Möjlighet att förena tillstånd att sända analog | |
lokalradio med villkor om sändningars innehåll | |
från ett tillstånd att bedriva digitala | |
ljudradiosändningar till hela landet............................ | 330 |
8.6.5 Upphörande av villkor om sändningars innehåll....... | 333 |
8.6.6 Förlängning av sändningstillstånd, redovisning av | |
sändningsverksamhet, m.m. ....................................... | 334 |
8.6.7 Utökad tillämplighet av bestämmelserna i lagen | |
(1992:72) om koncessionsavgift på televisionens | |
och radions område..................................................... | 334 |
8.6.8 En fast och en rörlig del av koncessionsavgiften ...... | 335 |
8.6.9 Fastställande och betalning av den rörliga delen | |
av koncessionsavgiften, ränta, m.m............................ | 337 |
8.7 Behövs ytterligare lagändringar avseende särskilda | |
frågeställningar som |
338 |
8.8 Ytterligare utredningsåtgärder............................................... | 339 |
12 |
SOU 2004:16 Innehåll
9 | Konsekvenser........................................................... | 343 | |
9.1 | Inledning................................................................................. | 343 | |
9.2 | Ekonomiska konsekvenser.................................................... | 344 | |
9.2.1 | Kostnader .................................................................... | 344 | |
9.2.2 | Intäktsbortfall ............................................................. | 345 | |
9.2.3 | Samhällsekonomiska konsekvenser........................... | 347 | |
9.3 | Övriga konsekvenser ............................................................. | 348 |
10 | Författningskommentar ............................................. | 351 |
10.1 | Förslaget till lag om ändring i radio- och |
|
(1996:844)............................................................................... | 351 | |
10.2 | Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:72) om | |
koncessionsavgift på televisionens och radions område...... | 354 | |
Reservationer .................................................................. | 357 | |
Bilagor | ||
1 | Kommittédirekiv 2001:88...................................................... | 367 |
2 | Kommittédirektiv 2002:85 .................................................... | 371 |
3 | Remissinstanser...................................................................... | 377 |
Litteratur ........................................................................ | 379 |
13
Förkortningar
ARD | Arbeitsgemeinschaft Deutscher Rundfunkanstalten |
(Samarbetsorganisation för de tyska public service- | |
företagen) | |
BBC | British Broadcasting Corporation (Brittiskt public |
bit/s | Bit per sekund (måttenhet vid dataöverföring) |
BPL | Building Penetration Loss |
BWS | Broadcast Web Site |
CA | Conditional Access (kryptering av signal så att den |
endast är tillgänglig för de hushåll som beställt | |
tjänsten) | |
CD | Compact Disc (kompaktskiva) |
DAB | Digital Audio Broadcasting (digital ljudradio) |
DLS | Dynamic Label Segment (Textfunktion i digitalradio |
DR | Danmarks Radio (Danskt public |
DRM | Digital Radio Mondiale (Teknisk plattform som kan |
distribuera digital radio i frekvensutrymmet under | |
30 MHz) | |
DRDB | Digital Radio Development Bureau (Organisation för |
Radiobranschen i Storbritannien) | |
DRRI | Digital |
Kanada för utveckling och marknadsföring av DAB- | |
radio) | |
DTS | Digital Theater Systems |
15
Förkortningar | SOU 2004:16 |
DVB | Digital Video Broadcasting (Sändningsstandard |
utarbetad av det internationella organet DVB) | |
Digital Video Broadcasting Handheld | |
Digital Video Broadcasting Satellite | |
Digital Video Broadcasting Terrestrial | |
(sändningsstandard för |
|
EACEM | European Association of Consumer Electronics |
Manufacturers | |
EBU | European Broadcasting Union (Samarbetsorgan för |
public |
|
EPG | Elektronisk Programguide (Information om |
pågående och kommande program) | |
ERO | European Radiocommunications Office |
ERP | Effective Radiated Power |
ETSI | European Telecommunications Standards Institute |
(Europeiskt standardiseringsorgan inom | |
telekommunikations- och radioområdet) | |
FCC | Federal Communications Commission (Den federala |
regleringsmyndigheten i USA) | |
GSM | Global System for Mobile Communication (digital |
mobiltelestandard) | |
HDTV | High Definition TV |
större frekvensutrymme och ger en skarpare bild än | |
vanlig TV) | |
IBC | International Broadcasting Convention |
IBOC | |
som standard för digitala ljudradiosändningar i USA) | |
ICNIRP | Internationella strålskyddskommittén för |
ickejoniserande strålning | |
IPDC | Internet Data Casting |
Internetradio | |
IRM | Institutet för Reklam- och Mediestatistik |
16 |
SOU 2004:16 | Förkortningar |
Terrestrial Integrated Services Digital Broadcasting | |
(Teknisk plattform, utarbetad av det Japanska | |
sändningar av både digital marksänd TV och digital | |
ljudradio) | |
ITU | Internationella Teleunionen |
JMG | Institutionen för Journalistik och |
Masskommunikation vid Göteborgs universitet | |
KBM | Krisberedskapsmyndigheten |
kbit/s | kilo bit per sekund (1 000/s) |
KRN | Kristna Radionätet |
LO | Landsorganisationen i Sverige |
Mbit/s | Mega bit per sekund (1 000 000 bit/s) |
MPEG | Moving Pictures Experts Group (Standard för bild- |
och ljudkomprimering vid digital överföring) | |
Nordini | Nordic Radio Digital Initiative (Samarbetsorgan |
mellan bl.a. public |
|
länderna) | |
NRK | Norsk Rikskringkasting (Norskt public service- |
företag) | |
NSAB | Nordic Satellite AB |
PAD | Programme Associated Data (Programanknuten |
information) | |
Prop. | Proposition |
PTS | Post- och telestyrelsen |
Radio Data |
|
RTVL | Radio- och |
RTVV | Radio- och |
RU | Radioutgivareföreningen |
RUAB | Radioundersökningar AB |
17
Förkortningar | SOU 2004:16 |
SOM | Samhälle Opinion Massmedia |
SOU | Statens offentliga utredningar |
SR | Sveriges Radio AB |
SRL | Sveriges Radio & Konsumentelektronikleverantörer |
SSI | Statens strålskyddsinstitut |
SVT | Sveriges Television AB |
TCO | Tjänstemännens Centralorganisation |
UHF | Ultra High Frequency |
UPC | United |
UR | Utbildningsradion AB |
VHF | Very High Frequency (Frekvensband mellan |
WAP | Wireless Application Protocol (Industristandarder |
som ger mobilanvändaren tillgång till Internet- | |
liknande tjänster i |
|
YGL | Yttrandefrihetsgrundlagen |
YLE | Yleisradio (Rundradion, Finländskt public service- |
företag) |
18
Sammanfattning
Kommitténs uppdrag
Uppdraget för denna kommitté – Digitalradiokommittén – har varit att göra en samlad analys av den digitala radions framtidsförutsättningar samt ta ställning till den digitala radions framtid. Uppdraget har utgjort en fortsättning på det utredningsarbete som genomförts av en särskild utredare och som redovisats i delbetänkandet Digital Radio. Kartläggning och analys, (SOU 2002:38). I delbetänkandet aktualiserades det en rad frågeställningar och regeringen har gett kommittén i uppdrag att med utgångspunkt i dessa frågeställningar göra en samlad analys av den digitala radions framtidsförutsättningar genom att bedöma bl.a. den ekonomiska bärkraften, utvecklingen för olika sändningstekniker och intresset hos olika aktörer. Kommittén har vidare haft i uppdrag att ta ställning till den digitala radions framtid i Sverige genom att förorda endera att digital marksänd radio införs i större skala, att försöksverksamheten fortsätter ännu en tid eller att de digitala sändningarna upphör.
Bakgrund
I kapitel 1 Delbetänkandet och remissinstanserna redovisas en sammanfattning av uppgifterna i delbetänkandet avseende ett flertal områden samt remissinstansernas synpunkter på dessa uppgifter.
I kapitel 2 Regelverket med anknytning till ljudradions område redogörs för lagstiftning och övrig reglering avseende ljudradiosändningar, bl.a. tillståndsgivningen för såväl analog som digital sändningsteknik. Även här redovisas remissinstansernas synpunkter på delbetänkandet i denna del.
19
Sammanfattning | SOU 2004:16 |
Kompletterande uppgifter
Kapitel 3 Kompletterande uppgifter är en uppföljning av utvecklingen inom de områden, som redogjorts för i kapitel 1 och som är av grundläggande betydelse för analysen av förutsättningarna för digital radio i Sverige. Utöver uppgifter om den analoga ljudradiomarknaden samt radiolyssnande och annan medieanvändning redogörs för utvecklingen av olika tekniker för distribution av digital radio, frekvensplanering,
Eureka 147 DAB är den standard för digital marksänd radio som är mest etablerad i Europa. European Broadcasting Union har rekommenderat DAB som standard i Europa och sändningsverksamhet med
Vad gäller utvecklingen för
En orsak som anförts som förklaring till att utvecklingen för
20
SOU 2004:16 | Sammanfattning |
billiga
Utöver DAB finns det ytterligare standarder som kan användas för att distribuera digitalradio, häribland Internet och
I Sverige har ljudradioaktörerna ställt sig bakom ytterligare investeringar i
Kostnader för
I kapitel 4 redogörs för kostnader för
21
Sammanfattning | SOU 2004:16 |
SR:s alternativ 2 är det av SR:s tre alternativ som bäst överensstämmer med RU:s förslag, se tabell 4.17, kap. 4. Alternativet innebär att det nationella
Ekonomiska förutsättningar för utveckling av svensk radio
De ekonomiska förutsättningarna för utveckling av svensk radio återfinns i kapitel 5. Den ekonomiska situationen för public serviceföretagen, den privata radiobranschen och närradion, som framgick av delbetänkandet, har varit i stort sett oförändrad under år 2003. Public
22
SOU 2004:16 | Sammanfattning |
Vad gäller den privata lokalradion anser flera bedömare att ett framgångsrikt teknikskifte från FM till DAB förutsätter ett mångsidigt programutbud samt att i vart fall den privata radiobranschen, vid sidan av public
För närradions del är möjligheterna att bidra med de investeringar som krävs för att inleda digital radio mycket små eftersom närradion har begränsade resurser överhuvudtaget. Situationen för den privata radiobranschen och närradion är alltså att de båda verkar under sådana ekonomiska förhållanden att de har svårt att finansiera en satsning på en ny teknik.
Mediepolitiska och konsumentpolitiska aspekter
I kapitel 6 presenteras de mediepolitiska och konsumentpolitiska aspekterna av frågan om förutsättningarna för digitala ljudradiosändningar. Det konstateras att målet för de statliga insatserna på medieområdet gäller även vid val av ny teknik. Frågan huruvida den digitala sändningsteknikens fördelar, jämfört med den analoga, också innebär mediepolitiska fördelar för konsumenter, programföretag och radion som medium, skall således bedömas mot bakgrund av bl.a. värnandet om yttrandefrihet, informationsfrihet, etableringsfrihet, mångfald och tillgänglighet. Även betydelsen för public
Digitalisering möjliggör en konvergens mellan olika medier samt mellan
23
Sammanfattning | SOU 2004:16 |
public
För konsumenternas del handlar en övergång från analog till digital radio främst om mervärdet med ett större och bredare utbud av kanaler, program och tjänster samt kostnaderna med att behöva ersätta de analoga mottagarna med digitala mottagare. Faktorer som, enligt kommittén, kommer att ha betydelse för om konsumenterna är beredda att investera i nya radiomottagare är bl.a. utbudet av program och tjänster, ljudkvaliteten, sändningarnas täckningsgrad, information om
Handlingsvägar för ljudradions digitalisering i Sverige
Analysen av framtidsförutsättningar för och konsekvenser av den digitala radion redovisas i kapitel 7 Tre alternativa handlingsvägar för ljudradions digitalisering i Sverige. I enlighet med kommitténs direktiv skall analysen göras utifrån tre olika alternativ: att digital marksänd radio införs i större skala, att försöksverksamheten fortsätter ännu en tid eller att sändningarna upphör. Inledningsvis i kapitlet återfinns en beskrivning av hur kommittén uppfattar de tre alternativen.
När det gäller alternativ ett, införande av
Alternativ två, som enligt direktiven benämns ”försöksverksamheten fortsätter ännu en tid”, har kommittén benämnt ”etappvis utveckling av
24
SOU 2004:16 | Sammanfattning |
begreppet ”försökssändningar” kan uppfattas som att det råder en osäkerhet om
Alternativ tre, upphörande av
Analysen av förutsättningarna för och konsekvenserna av den digitala radion enligt de tre alternativen görs utifrån nio olika sakområden. Dessa områden är sändningsverksamhetens omfattning, programföretagens, tillverkningsindustrins och handelns samt konsumenternas intresse av att genomföra respektive alternativ, frekvensmässiga förutsättningar, regelverket, kostnader och ekonomiska konsekvenser, den tekniska utvecklingen samt mediepolitiska och konsumentpolitiska konsekvenser.
25
Sammanfattning | SOU 2004:16 |
Överväganden och förslag
I kapitel 8 redovisas kommitténs Överväganden och förslag avseende den digitala radions framtid. Kommitténs bedömning är att digitaliseringen av ljudradion i Sverige bör fortsätta, eftersom det finns en rad fördelar med att distribution av ljudradio även sker med digital teknik. Digitala standarder utnyttjar ett givet frekvensutrymme mera effektivt än analoga standarder, vilket innebär att fler aktörer kan bedriva ljudradiosändningar och verksamma programföretag kan utöka och bredda sitt nuvarande utbud. Detta skulle möjliggöra en ökad mångfald och ett gynnande av
Vid en jämförelse mellan olika standarder för distribution av digital ljudradio har
En avveckling av
26
SOU 2004:16 | Sammanfattning |
som digitalradioutvecklingen fortfarande befinner sig i ett inledningsskede finns det enligt kommitténs bedömning inte underlag att fastlägga någon bestämd tidpunkt när de analoga ljudradiosändningarna kan upphöra.
Kommittén konstaterar att
Kommittén finner att det för närvarande råder en osäkerhet avseende möjligheterna för
När det gäller sändningsverksamhetens omfattning under den första etappen av en fortsatt sändningsverksamhet anser kommittén att investeringarna bör begränsas. Kommittén har utgått ifrån att både SR och privata aktörer skall ges möjligheter att bedriva DAB- sändningar under den fortsatta sändningsverksamheten. Public
27
Sammanfattning | SOU 2004:16 |
Detta innebär att sändningar kommer att kunna bedrivas i
Enligt kommitténs bedömning bör det skapas förutsättningar för ett mångsidigt programutbud under den första etappen av de fortsatta
Beträffande fördelning av kapacitet i sändarnäten gör kommittén bedömningen att SR, under den första etappen av den fortsatta sändningsverksamheten, bör förfoga över hela kapaciteten i det nationella
Vad gäller digitala närradiosändningar anser kommittén att det i framtiden är av största vikt att närradion kan beredas sändnings-
28
SOU 2004:16 | Sammanfattning |
utrymme av minst samma omfattning som närradion förfogar över i de analoga sändningarna i dag. Kommittén bedömer dock att det för närvarande finns varken ekonomiska eller tekniska lösningar för närradions deltagande i
Kommittén föreslår att public
För public
De incitament, som enligt kommitténs mening bör skapas för att underlätta driften av lokala digitala ljudradiosändningar, föreslås utgöras av möjligheter för innehavare av tillstånd att sända analog lokalradio att få lättnader för de analoga tillstånden i form av sänkta koncessionsavgifter eller sänkta krav på skyldighet att sända viss mängd eget material och program med lokal anknytning. Incitamenten bör riktas till alla tillståndshavare för analog lokalradio och syfta till att befrämja mångfalden i både de analoga och de digitala ljudradiosändningarna. Den modell för incitament som kommittén förordar bygger på att befintliga tillståndshavare skall få möjlighet att verka under lika och konkurrensneutrala villkor. Modellen utgår från att en tillståndshavare som erhållit sitt sändningstillstånd före den 1 juli 2001 skall kunna erhålla lättnader av koncessionsavgifterna om tillståndshavaren erhåller tillstånd att bedriva
29
Sammanfattning | SOU 2004:16 |
På motsvarande sätt skall tillståndshavare som erhållit sändningstillstånd efter den 1 juli 2001 kunna erhålla lättnader avseende villkor för sändningars innehåll i sin analoga sändningsverksamhet. Beträffande koncessionsavgifter föreslår kommittén att koncessionsavgiften för ett tillstånd att sända analog lokalradio som förenats med motsvarande villkor om sändningars innehåll som framgår av ett tillstånd att bedriva digitala ljudradiosändningar bör bestå av dels en fast del på 40 000 kr med viss indexuppräkning, dels en rörlig del. Den rörliga delen skall vara beroende av de intäkter som utgör vederlag till programföretaget för att de sänder annonser i den analoga sändningsverksamheten och bör enligt kommitténs mening tas ut med fyra procent av intäkterna.
De fortsatta
Det bör vid utvärderingen även utredas om det finns möjligheter att inom ramen för miljöbalken eller plan- och bygglagen åstadkomma en samlad bedömning och prövning vid utbyggnad av mastsystem för elektronisk kommunikation.
30
SOU 2004:16 | Sammanfattning |
Konsekvenser
I kapitel 9 redogörs för konsekvenserna av kommitténs förslag. Beträffande de ekonomiska konsekvenserna innebär kommitténs förslag att SR bör anvisas ytterligare medel för att kunna bedriva
31
Summary
The Committee’s terms of reference
The terms of reference for this Committee – the Digital Radio Committee – have been to make an overall analysis of the future conditions for digital radio and to come to a decision about the future of digital radio. The assignment constitutes a continuation of the work of a special inquiry, which was described in the interim report Digital Radio. Kartläggning och analys (Digital Radio. Survey and analysis – SOU 2002:38). The interim report prompted a number of questions and the government has instructed the Committee, on the basis of these questions, to make an overall analysis of the future prospects of digital radio by assessing the financial viability, developments in various broadcasting techniques and the interest among various players. The Committee has also been instructed to come to a decision about the future of digital radio in Sweden by advocating one of the following; that digital terrestrial radio be introduced on a larger scale, that the trials with digital radio be continued for a further period or that the digital broadcasts cease.
Background
In chapter 1 The Interim report and referral bodies a summary is given of the information in the interim report concerning a number of areas and the views of the referral bodies on this information.
In chapter 2 Regulatory code relating to radio an account is given of legislation and other regulations concerning radio broadcasting, including licensing for both analogue and digital broadcasting technologies. The views of the referral bodies on the interim report in this respect are also reported here.
33
Summary | SOU 2004:16 |
Supplementary information
Chapter 3 Supplementary Information follows up developments in the areas covered in chapter 1, which are of fundamental importance for the analysis of conditions for digital radio in Sweden. Apart from information about the analogue radio market and radio listening and other media use a description is given of developments in various technologies for distribution of digital radio, frequency planning, DAB receivers, digital radio broadcasts in Sweden since 2002, developments in other countries and positions taken by the industry.
Eureka 147 DAB is the standard for digital terrestrial radio which is most established in Europe. The European Broadcasting Union has recommended DAB as the European standard and broadcasting using the DAB standard is in progress in several European countries. As regards developments in the Nordic countries Sveriges Radio AB (SR) has been making broadcasts in the national DAB multiplex in 2002 and 2003. The broadcasts have covered about 35 percent of the population. In autumn 2003 SR adopted a new digital strategy and since autumn 2003 SR has broadcast seven digital channels, most of which were unique as regards digital selection. In Denmark DAB broadcasts have covered 80 percent of the population since spring 2003 and the degree of coverage is expected to reach 100 percent on 1 April 2004. DR has broadcast eight national channels in DAB in 2003. In Norway as well DAB broadcasts have been increased recently. Finland is, however, waiting before making further investments in the DAB standard until it has achieved greater international penetration.
As regards the developments for DAB receivers it can be noted that several new models have been launched since spring 2002, stationary, portable as well as mobile, and the prices of receivers have fallen from previously high levels. In the United Kingdom sales of receivers have increased. Up to October 2003 about 200,000 DAB receivers had been sold in the United Kingdom and according to information from the DRDB (Digital Radio Development Bureau) about 100,000 DAB receivers were sold there in December 2003. The problem of low sales figures for DAB receivers in Europe has, however, by and large continued even in 2003.
One reason put forward as an explanation for the weak penetration of the DAB standard in Europe as yet is that neither governments nor players in the radio industry have decided that DAB is
34
SOU 2004:16 | Summary |
to be the future distribution technology for digital radio. Another reason is the lack of availability of cheap DAB receivers in the market. In France, for example, a government commission has stated that the future for radio lies in creating a situation where different digital technologies, such as DAB, satellite radio, mobile telephony and mobile Internet are used together. In the United Kingdom, however,
Apart from DAB there are other standards that can be used to distribute digital radio, including the Internet and
In Sweden the players involved in radio have given their support to further investments in the DAB standard. SR and Radioutgivareföreningen (the Association of Radio Publishers – RU) have put forward proposals for extending the DAB networks and phasing out the FM networks. Their proposal is described in chapters 3 and 4.
Costs of DAB broadcasts
A description is given in chapter 4 on the costs of DAB broadcasts etc. To start with, a description is given of the interim report’s information concerning costs and the referral bodies’ views on this information. After this the supplementary information gathered by the Committee is presented. The cost calculations assume that the two
35
Summary | SOU 2004:16 |
networks and phasing out the FM networks
SR’s alternative 2 is the one of the three alternatives that is closest to RU’s proposal, see table 4.17, chapter 4. The alternative implies that the national DAB network should be developed with a population coverage of 88 percent in 2005, 90 percent in 2012, 95 percent in 2015 and 99 percent in 2018. According to this alternative, the regional network is to be developed with population coverage of 75 percent in 2005, 80 percent in 2012, 86 percent in 2015 and 99 percent in 2020. The alternative is also based on a continual
Financial conditions for development of Swedish radio
The financial conditions for development of Swedish radio are presented in chapter 5. The financial situation of public service companies, the commercial radio industry and local radio, which was presented in the interim report, has remained by and large unchanged in 2003. The public service companies are in a licence period that started on 1 January 2002 and extends until the end of 2005. During this period the companies’ financial conditions will remain the same. Hence it is difficult to address SR’s and UR’s financial conditions
36
SOU 2004:16 | Summary |
for investing in digital radio without at the same time taking into consideration the full range of the public service companies’ activities. The costs of DAB broadcasts are great and a shift in technology from FM to DAB can be counted on to continue for a long period. The costs for double broadcasting can thus be expected to reach considerable amounts.
As regards commercial local radio, several commentators consider that a successful technology shift from FM to DAB assumes diversified programming and that at all events the commercial radio industry starts DAB broadcasts as soon as possible, alongside those of the public service companies. RU has, however, reported to the Committee that the commercial radio companies are in a difficult financial situation. This applies above all to the radio companies that were granted broadcasting licences on the basis of the now repealed Local Radio Act. RU is of the opinion that a change must be made in the concession fees so that these broadcasters will be able to start DAB broadcasts.
As far as community radio is concerned the possibilities of contributing the investments needed to start digital radio are very small, since community radio has limited resources in general. The situation for the commercial radio industry and community radio is, thus, that both operate under such financial conditions that they have difficulties in financing investments in new technology.
Media policy and consumer policy aspects
Chapter 6 presents the media policy and consumer policy aspects of digital radio broadcasts. It is noted that the goal for the government investments in the media field also applies to the choice of new technology. The question whether the advantages of digital broadcasting technology, compared with the analogue technology, also imply media policy advantages for consumers, broadcasters and the radio as a medium, shall thus be assessed in the light of such considerations as protection of freedom of speech, freedom of information, freedom of establishment, diversity and availability. The significance for public service shall also be taken into consideration. A transition to digital broadcasting technology means that the radio companies can broadcast more channels and programmes and the consumers can enjoy a greater and wider selection. This makes increased diversity possible and benefits freedom of expression
37
Summary | SOU 2004:16 |
and freedom of information. The public service companies, through the use of digital broadcasting technology, are given the opportunity to fulfil their public service mandate even better and to offer diversified services that meet shifting needs and interests within the country’s population.
Digitalisation makes convergence possible between different media and between the media, telecoms and IT sectors. If radio is not digitalised and remains analogue, there is therefore a risk that radio and what it offers will be marginalized. In the light of the great importance of public service radio it is, in the opinion of the Committee, important that the public service companies and other players in the radio industry are given favourable conditions for using new technology to develop and renew their operations.
As regards consumers a transition from analogue to digital radio mainly concerns the value added by a greater and wider selection of channels, programmes and services and the costs of replacing analogue receivers with digital receivers. According to the Committee, significant factors for whether consumers will be prepared to invest in new radio receivers include the programmes and services offered, sound quality, coverage of the broadcasts, information concerning DAB broadcasts and their contents and services, as well as a large selection of
Approaches to digitalisation of radio in Sweden
The analysis of future prospects for and consequences of digital radio is presented in chapter 7 Three alternative approaches to digitalisation of radio in Sweden. Under the Committee’s terms of reference the analysis shall be made on the basis of three alternatives: the
As regards alternative one, introduction of DAB broadcasts on a large scale, the Committee believes that this alternative should
38
SOU 2004:16 | Summary |
include a concrete goal that FM broadcasts are to be replaced in the long term by DAB broadcasts. The Committee believes that what is crucial in the choice of alternative one is being able to predict now that the DAB standard, even in the longer term, will contribute to the fulfilment of media policy goals as well as creating conditions for competitive overall solutions, both technical and financial, for all players within radio, including the consumers.
Alternative two, which the terms of reference calls ”continuation of trial broadcasts for a while longer”, has been called by the Committee “development of DAB broadcasts in stages”. The main reason is that the concept “trial broadcasts” can be understood to mean that there is uncertainty as to the technical properties of the DAB standard. In the opinion of the Committee there should no longer be any uncertainty as to the fact that the DAB standard has the technical capabilities required to distribute radio and other supplementary services. The Committee therefore believes that the alternative should instead be called development of DAB broadcasts in stages. This designation should indicate that the approach does not imply a decision as to the establishment of the DAB standard as the future distribution system for radio and other supplementary services in Sweden and that the approach assumes a later decision, which may imply that the broadcasting activities are extended or that they cease. Alternative two is understood by the Committee to be a natural choice if there are insufficient grounds either for the assessment that FM broadcasts will in the long term be replaced by DAB broadcasts or for the assessment that the reasons for discontinuing DAB broadcasts outweigh the benefits of continuing the DAB broadcasts in some form. The purpose of developing DAB broadcasts in stages should be, according to the Committee, that the transmissions, within a relatively short period and at a limited cost, are to clarify whether the DAB standard has the potential required for establishment as the future distribution system for radio and other supplementary services in Sweden.
Alternative three, discontinuation of DAB broadcasts, should be chosen according to the Committee if it is already known now that the DAB standard does not have the potential required to be the main future method of distribution in the area of radio and replace FM broadcasts. According to the Committee it may also be rational to discontinue DAB broadcasts in the event that the costs of continued transmissions under alternative two are estimated to be greater than their expected benefit.
39
Summary | SOU 2004:16 |
The analysis of the future prospects for and consequences of digital radio according to the three alternatives is made on the basis of nine different subject areas. These areas are the scope of the transmissions, the broadcasters’, manufacturing industry’s, retailers’ and consumers’ interest in implementing the respective alternatives, frequency considerations, the regulatory code, costs and financial consequences, technical developments and media policy and consumer policy consequences.
Considerations and proposals
Chapter 8 presents the Committee’s Considerations and proposals concerning the future of digital radio. The assessment of the Committee is that digitalisation of radio in Sweden should continue, since there are a number of advantages to distributing radio also using digital technology. Digital standards utilise a given frequency space more effectively than analogue standards, which implies that more players can broadcast radio and active broadcasters can increase and broaden their present services. This would make increased variety possible and benefit freedom of expression, information and establishment. The possibility of broadcasting more channels and programmes gives the broadcasters greater scope to meet the various needs and interests of radio listeners. For the public service companies it would entail even better opportunities to satisfy the requirement to offer varied services that provide for changing conditions and needs among the country’s population. Digitalisation would probably, according to the Committee, also contribute to ensuring that the position of radio in the mass media field can be retained or strengthened.
In a comparison between different standards for distribution of digital radio the DAB standard has stood out as being the superior existing standard in terms of technology. However, in the opinion of the Committee it is difficult to foresee which platform or platforms should be used in a technology shift from analogue to digital distribution of radio. A deciding factor should be which system can most
40
SOU 2004:16 | Summary |
distribute radio via various digital standards which in the future will have a corresponding coverage to today’s FM networks, i.e. good indoor and outdoor coverage as well as both portable and mobile coverage. In the opinion of the Committee the public service companies also in the future should be obliged to broadcast with the same coverage as at present.
Phasing out FM broadcasts is dependent on a number of different factors, such as geographical coverage for terrestrial digital radio, the number of digital radio receivers sold, digital radio listening, costs of parallel analogue and digital radio transmissions and the savings that a closedown of analogue broadcasts would entail. Since digital radio is still at an introductory stage, the Committee believes there is no basis on which to determine a definite date when analogue radio broadcasts can cease.
The Committee notes that DAB broadcasts constitute an important link in the development of digital distribution of radio. A cessation of these broadcasts, pending the outcome of whether the DAB standard will be established as the main distribution system for radio in Europe, would mean many years’ delay of digitalisation of radio in Sweden. Therefore the Committee thinks that DAB broadcasts should continue in Sweden. To start with these broadcasts should take place from the perspective of innovation, i.e., the broadcasts should create scope for more diversity and better accessibility to more groups, in order to increase the attractiveness of the radio medium. When evaluating the broadcasts, which according to the Committee should be done in 2008, it should be possible to then decide if it is possible to go further with a technology shift and direct policy towards replacing the present analogue broadcasts with digital broadcasts.
The Committee finds that at present there is uncertainty concerning the possibilities of DAB broadcasts to reach a larger number of radio listeners within a short period. As a consequence of this uncertainty, as well as of the substantial costs associated with rapid development, the Committee therefore proposes that continued broadcasting using the DAB standard should take place through creating conditions for development of DAB by stages. In the first stage, which the Committee proposes be started in 2005, the scope of investments in the DAB networks should be restricted. In the opinion of the Committee this decision does not prevent the broadcasters from themselves taking the initiative of increasing
41
Summary | SOU 2004:16 |
transmissions within the framework of available broadcasting space and available broadcasting licences.
As regards the extent of transmissions in the first stage of continued broadcasting the Committee considers that the investments should be restricted. The Committee has assumed that both SR and commercial players are to be given the opportunity to offer DAB services during the continued transmissions. In this, the public service companies and the commercial players should have approximately the same population coverage during the first stage. The Committee proposes that the DAB networks already set up be used for DAB broadcasts in the first stage and that the broadcasts in each of the networks should have about 35 percent population coverage. This implies that it will be possible to broadcast in the Stockholm, Gothenburg and Malmö areas as well as the Luleå region. After the first stage the Committee considers that the question of putting up further funds for increasing the DAB broadcasts should be put in relation to the degree of consumer demand for the broadcasts. However, during the stage by stage development of the DAB broadcasts the players in the radio market, in the opinion of the Committee, should themselves be able to initiate increased DAB broadcasts both in the regional and the national DAB network.
The Committee’s assessment is that conditions should be created for diversified programming in the first stage of the continued DAB transmissions. The Committee proposes that SR be allocated increased resources to cover the added costs associated with the Committee’s proposed broadcasting in the first stage of the continued DAB transmissions. As no commercial market has as yet been established for DAB broadcasts, the Committee assumes that the participation of commercial players will require the provision of incentives to broadcast.
As regards the allocation of capacity in the broadcasting networks, the Committee’s assessment is that SR, during the first stage of the continued transmissions, should have the entire capacity of the national DAB network at its disposal, as well as about one third of the capacity of the regionally divisible DAB network. Other capacity in the regional DAB network should be let to commercial players. Broadcasts in the national DAB network are relatively costly and as no commercial market for DAB broadcasts has as yet been established, relatively extensive incentives would probably be needed to induce the commercial players to broadcast in the national DAB network. The Committee’s assessment is that at present it is
42
SOU 2004:16 | Summary |
not possible to propose such incentives. The transition to digital broadcasting technology, however, creates greater scope for national broadcasts and the Committee considers that commercial players should also be offered the opportunity to use this broadcasting space. In connection with the expiry of the present broadcasting licences for the public service companies consideration should therefore be given to whether there is a commercial demand for broadcasting on the national frequency. If such an interest exists the Committee believes that it should also be possible to grant licences to broadcast in the national DAB network to commercial players.
As regards digital community radio broadcasts, the Committee considers that in the future it will be of the greatest importance that community radio can be provided with broadcasting space of at least the same proportions as community radio has at its disposal in the present analogue transmissions. The Committee’s assessment, however, is that at present there are neither financial nor technical solutions for the participation of community radio in the DAB broadcasts.
The Committee proposes that the public service companies should continue even in the future to be granted broadcasting licences for both national and regional DAB broadcasts. In the first stage of the continued DAB transmissions, licences should be offered to commercial players to make both regional and national radio broadcasts in the regionally divisible DAB network. Licences to make digital radio broadcasts should, both for SR and the commercial players, be issued by the government under the present regulations. In the event of competition between commercial players for broadcasting licences, the Committee proposes that the licences be allocated in accordance with the basic principles applicable for allocation of licences to make analogue local radio broadcasts. Holding an analogue broadcasting licence in a certain broadcasting area shall not, however, constitute an obstacle to receiving a digital broadcasting licence in the same broadcasting area. The broadcasting licences to commercial players should be allocated in an open application procedure.
The licence period for public service companies in the opinion of the Committee should be the same both for the analogue and the digital broadcasts. The question of the licence period’s length should be referred to the Committee for radio and television in the public service (Ku 2003:01) for a decision. For the commercial
43
Summary | SOU 2004:16 |
broadcasters the Committee proposes that the licences for DAB broadcasts should be issued for a period of eight years. The first period should be counted from 1 January 2005 inclusive, even if the transmissions are started at a later date.
It is proposed that the incentives, which in the opinion of the Committee should be created to facilitate the operation of local digital radio broadcasts, consist of the possibility for the licence holders for analogue local radio broadcasts to enjoy less stringent requirements in the form of reduced concession fees or reduced obligations to broadcast a certain amount of own material and programmes with a local connection. The incentives should be directed at all
The continued DAB transmissions should be evaluated in 2008 according to the Committee. This evaluation should examine whether a step is to be taken from the perspective of innovation; to enable programming that is more diverse and more available to a greater number of groups in order to increase the attractiveness of the radio medium, to a technology shift perspective; to direct policy towards replacing the present analogue broadcasts by digital broadcasts. If the evaluation concludes that the continued transmissions should be based on the technology shift perspective a decision must be
44
SOU 2004:16 | Summary |
made on several questions, including the rate at which the DAB networks should be developed and the FM networks phased out, whether the legislation relating to radio should be neutrally formulated in terms of technology, which authority should issue licences for local digital radio broadcasts and the conditions for licensing of special multiplex operators. Further questions that will be of immediate interest will be investigating how community radio can be guaranteed digital broadcasting space of at least the same proportions as at present when FM broadcasts are being phased out, examining the conditions set up for commercial players’ digital radio broadcasts and examining whether there is a commercial interest among commercial players to broadcast radio in the national DAB network.
The evaluation should also examine the possibilities of achieving an integrated assessment and examination for the building of a mast system for electronic communication within the framework of the Environmental Code or the Planning and Building Act.
Consequences
The consequences of the Committee’s proposals are presented in Chapter 9. As regards the economic consequences the Committee’s proposal implies that SR should be allocated further funds to be able to carry out DAB broadcasts both in the national and regional DAB networks. During the first stage of the continued transmissions the Committee considers that the increased resources should be equivalent to SR’s costs for utilising the entire capacity of the national DAB network and on average a third of the capacity in the regionally divisible network. The costs should, according to the Committee, be calculated on the basis of the assumption that SR’s broadcasts in the respective network will have about 35 percent population coverage. On the basis of the Committee’s proposal for broadcasting during the first stage, SR’s distribution costs are calculated to be about SEK 25 million including value added tax per year for distribution of digital radio. In relation to the resources SR has used in 2002 and 2003 respectively to cover distribution costs for DAB broadcasts, SR should be allocated a further SEK 14 million per year. The Committee considers that the increased cost should be financed by means of an increase in the television licence charge of about SEK 4 per year.
45
Summary | SOU 2004:16 |
The Committee’s proposal for reduced concession fees as an incentive to facilitate for commercial players to carry on DAB broadcasts may imply a fall in revenue for the state of about SEK
46
Författningsförslag
1Förslag till
lag om ändring i radio- och
Härigenom föreskrivs i fråga om radio- och
lydelse,
dels att 5 kap. 5 § och 13 §, 9 kap. 11 § samt 10 kap. 9 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fyra nya bestämmelser, 5 kap. 11 a §, 11 b §, 11 c §, och 18 a §, av följande lydelse,
dels att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2001:272) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
3 kap.
2 §1
Villkor för sändningstillstånd får även avse skyldighet att
1. sända program till hela landet eller till en viss del av landet, 2. sända under en viss minsta tid,
3. samtidigt sända ett visst minsta antal program i varje område, 4. bereda utrymme för sändningar som är särskilt anpassade för
syn- eller hörselskadade enligt 2 kap. 1 § andra stycket,
5. utforma sändningar på ett sådant sätt att de blir tillgängliga för funktionshindrade,
6. bereda utrymme för sändningar som sker med stöd av tillstånd av regeringen,
7. använda en viss sändningsteknik samt samverka med andra tillståndshavare i tekniska frågor,
1 Senaste lydelse 1998:1713
47
Författningsförslag | SOU 2004:16 |
8.använda vissa radiosändare,
9.ta hänsyn till ljudradions och televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen,
10.iaktta bestämmelsen i 6 kap. 3 § första stycket om beriktigande även i fråga om ljudradion,
11.sända genmälen,
12.i programverksamheten respektera den enskildes privatliv,
13.sända ett mångsidigt programutbud,
14.regionalt sända och producera program,
15.kostnadsfritt sända meddelanden som är av vikt för allmänheten om en myndighet begär det,
16.till Granskningsnämnden för radio och TV lämna uppgifter som är nödvändiga för nämndens bedömning om sända program stämmer överens med de villkor som har meddelats enligt denna lag,
17.utforma sändningarna på ett sådant sätt att de inte endast kan tas emot av en begränsad del av allmänheten i sändningsområdet, och
18.utarbeta en beredskapsplan för verksamheten under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred samt lämna planen till regeringen och till den myndighet som regeringen bestämmer.
19.sända eget material och program med lokal anknytning. Med eget material avses program som har tillkommit enbart för den egna verksamheten och som bearbetats redaktionellt.
SOU 2004:16 | Författningsförslag |
radio med villkor om skyldighet att sända eget material och program med lokal anknytning i den omfattning som gäller för ett tillstånd att bedriva lokala digitala ljudradiosändningar, om
1.tillståndshavaren som innehar tillstånden begär det,
2.tillståndshavaren påbörjat sändningsverksamhet med stöd av tillståndet att bedriva lokala digitala ljudradiosändningar,
3.de digitala sändningarna har god geografisk täckning, och
4.samma villkor inte redan förenats med ett annat tillstånd att sända lokalradio.
Som sändningsverksamhet anses inte provsändning i ringa omfattning.
11 b §
Radio- och
1.tillståndshavaren begär det,
2.tillståndshavaren påbörjat sändningsverksamhet med stöd av tillståndet att bedriva digitala ljudradiosändningar, och
3.de digitala sändningarna har god geografisk täckning i den region där sändningarna med stöd av tillståndet att sända lokalradio bedrivs.
49
Författningsförslag | SOU 2004:16 |
Som sändningsverksamhet anses inte provsändning i ringa omfattning.
11 c §
Villkor som förenats med ett tillstånd att sända lokalradio enligt 11 a § eller 11 b § skall tillämpas i stället för motsvarande villkor som annars gäller för tillståndet.
Med eget material avses program som har tillkommit enbart för den egna verksamheten och som bearbetats redaktionellt. Den verksamhet som bedrivs med stöd av tillståndet att sända lokalradio skall därvid anses skild från den verksamhet som bedrivs med stöd av tillståndet att bedriva digitala ljudradiosändningar.
13 §3
Om en tillståndshavare senast sex månader före tillståndsperiodens utgång begär förlängning av sitt sändningstillstånd skall detta förlängas med ytterligare en tillståndsperiod, om inte
1. det finns grund för återkallelse av tillståndet enligt 11 kap.,
2. tillståndshavaren väsentligen | 2. tillståndshavaren väsentligen |
brutit mot villkor som enligt 10 | brutit mot villkor som enligt 10, |
eller 11 § förenats med sänd- | 11, 11 a eller 11 b § förenats med |
ningstillståndet, | sändningstillståndet. |
3. tillståndshavaren väsentligen brutit mot bestämmelsen om eget material i 6 kap. 7 a § och det inte finns särskilda skäl för att tillståndet skall förlängas.
Ett tillstånd skall inte heller förlängas om förändringar i tekniken eller i användningen av radiofrekvenser på grund av internationella överenskommelser som Sverige anslutit sig till medför att ett nytt tillstånd med samma villkor inte skulle meddelas.
3 Senaste lydelse2001:272
50
SOU 2004:16 | Författningsförslag |
Om Radio- och
Som tillståndshavare i denna bestämmelse skall anses också den vars sändningsområde efter ändrad indelning enligt 14 § genomgått endast sådana förändringar att sändningsområdet framstår som väsentligen detsamma som före den ändrade indelningen.
18 a §
Villkor som förenats med ett tillstånd att sända lokalradio enligt 11 a eller 11 b § skall vid tillämpningen av denna lag och lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område anses ha upphört att gälla samma dag som tillståndshavaren inte längre samtidigt innehar de sändningstillstånd som legat till grund för villkoret.
9 kap.
11 §4 Den som fått tillstånd att
sända lokalradio skall årligen till Granskningsnämnden för radio och TV redovisa hur de skyldigheter som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 har uppfyllts.
10 kap.
9 §5
Den som åsidosätter de bestämmelser som anges i denna paragraf får föreläggas att följa bestämmelserna. Ett föreläggande får förenas med vite. Detta gäller bestämmelser om
1. närradiosändningars och 1. närradiosändningars och lokalradiosändningars innehåll lokalradiosändningars innehåll samt skyldighet att i lokalradio samt skyldighet att i lokalradio
4Senaste lydelse 2001:1046
5Senaste lydelse 2001:272
51
Författningsförslag | SOU 2004:16 |
sända eget material och program med lokal anknytning (5 kap. 11 § 2 och 3, 6 kap. 6, 7 och 7 a §§),
sända eget material och program med lokal anknytning (5 kap. 11 § 2 och 3, 11 a och 11 b §§,
6 kap. 6, 7 och 7 a §§),
2.beteckningar (6 kap. 9 §),
3.sändningsplikt eller skyldighet att tillhandahålla kanal för lokala kabelsändarföretag (8 kap. 1, 2 och 4 §§),
4.skyldighet att lämna vissa upplysningar till Radio- och TV- verket (9 kap.
5.skyldighet att lämna inspelning (9 kap. 8 §),
6.skyldighet att lämna upplysning om sändningstider i närradio (9 kap. 9 § första stycket),
7.skyldighet att lämna upplysningar om programinnehåll (9 kap. 9 § andra stycket),
8.varning (6 kap. 2 §),
9.skyldighet att lämna uppgifter till Granskningsnämnden för radio och TV (9 kap. 10 §), eller
10.skyldighet att årligen rapportera till Granskningsnämnden för radio och TV (9 kap. 11 §).
Föreläggande enligt första stycket 1, 2 och
13 kap.
1 a §6
Beslut av Radio- och
1.avslå ansökan om tillstånd,
2.inte medge överlåtelse av tillstånd,
3.inte förlänga ett tillstånd,
4.återkalla ett meddelat tillstånd, och
5.någon enligt 5 kap. 14 § tredje stycket skall anses som tillståndshavare.
6.inte förena tillstånd med villkor om sändningars innehåll enligt 5 kap. 11 a eller 11 b §§.
6 Senaste lydelse 2001:272
52
SOU 2004:16 | Författningsförslag |
Mål om överklagande av beslut som avses i första stycket 1 och 4 skall handläggas skyndsamt.
Beslut som avses i första stycket
Punkt 37
I fråga om sådana sändningar av lokalradio för vilka tillstånd meddelats före den 1 juli 2001 tillämpas de nya bestämmelserna med följande undantag.
a)Bestämmelserna om tillstånd i 8 § första stycket och andra stycket första meningen lokalradiolagen tillämpas till utgången av år 2008. Ett tillstånd skall dock inte förlängas om det finns grund för återkallelse av det.
b)Bestämmelserna om sändningars innehåll i 22 § första stycket samt, såvitt avser brott mot denna paragraf, 30 § lokalradiolagen tillämpas till utgången av år 2008.
c)Tillstånd att sända lokalradio får inte återkallas enligt 11 kap. 5 § första stycket 3 eller 4. I fråga om förvärv av tillstånd som har skett före den 1 juli 2001 tillämpas 28 § andra stycket första meningen lokalradiolagen i stället för 11 kap. 5 § andra stycket.
d)Bestämmelserna om sanktioner i
e)Bestämmelserna om överklagande m.m. i 38 och 39 §§ lokalradiolagen tillämpas i ärenden som väckts hos Granskningsnämnden för radio och TV eller Radio- och
Första stycket punkten b) gäller inte för sändningar som bedrivs av någon som samtidigt innehar tillstånd att till hela landet sända digital ljudradio eller tillstånd att bedriva lokala digitala ljudradiosändningar enligt 2 kap. 2 § första stycket radio- och
7 Senaste lydelse 2001:272
53
Författningsförslag | SOU 2004:16 |
2Förslag till
lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område
dels att det i lagen skall införas fyra nya bestämmelser, 4 b §, 4 c §, 4 d § och 6 b §, av följande lydelse,
dels att 1 §, 4 a §, 6 a §, 7 § och 9 § skall ha följande lydelse,
dels att punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2001:273) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1 §8
Ett programföretag som enligt 2 kap. 2 § radio- och
Den som enligt 5 kap. radio- och
4 a §9 Koncessionsavgiften för den
som enligt 5 kap. radio- och TV- lagen (1996:844) har tillstånd att sända lokalradio utgör 40 000 kr för varje kalenderår under vilket sändningsverksamheten får bedrivas.
8Senaste lydelse 2001:533
9Senaste lydelse 2001:273
54
SOU 2004:16 | Författningsförslag |
kalenderår under vilket sändningsverksamheten får bedrivas.
Avgiften för varje kalenderår skall justeras med hänsyn till kvoten mellan konsumentprisindex för oktober månad året före det år som avgiften avser och konsumentprisindex för oktober månad 2000.
Beloppet avrundas nedåt till närmaste tusental kronor.
4 b §
Koncessionsavgiften för den som har tillstånd att sända lokalradio som är förenat med villkor enligt 5 kap. 11 a eller 11 b § radio- och
4 c §
Den fasta delen av koncessionsavgiften som avses i 4 b § uppgår till 40 000 kr för varje kalenderår under vilket sändningsverksamheten får bedrivas.
Avgiften för varje kalenderår skall justeras med hänsyn till kvoten mellan konsumentprisindex för oktober månad året före det år som avgiften avser och konsumentprisindex för oktober månad 2000.
Beloppet avrundas nedåt till närmaste tusental kronor.
4 d §
Den rörliga delen av koncessionsavgiften som avses i 4 b § beräknas för ett kalenderhalvår i sänder. Den är beroende av de intäkter som utgör vederlag till programföretaget för att det sänder annonser i sändningar som sker
55
Författningsförslag | SOU 2004:16 |
med stöd av tillstånd att sända lokalradio med analog sändningsteknik. Avgiften tas ut med 4 procent av intäkterna.
I intäkter som utgör vederlag för att programföretaget sänder annonser inräknas intäkter som tillförts någon annan, om det framgår av omständigheterna att de utgör sådant vederlag till programföretaget.
Intäkterna skall bestämmas enligt bokföringsmässiga grunder.
6 a §10 Skyldighet att betala avgift för
tillstånd att sända lokalradio gäller från och med den dag då sändningar får bedrivas med stöd av tillståndet. Att avgiften i vissa fall skall betalas dessförinnan framgår av 5 kap. 9 § radio- och
I ett beslut om tillstånd att sända lokalradio skall Radio- och
10 Senaste lydelse 2001:273
56
SOU 2004:16 | Författningsförslag |
Radio- och
6 b §
Tillståndshavare för lokalradio som skall erlägga den rörliga delen av koncessionsavgiften skall senast den 15 februari respektive den 15 augusti varje år lämna Radio- och
Radio- och
Den rörliga koncessionsavgiften för ljudradio skall betalas senast den 31 mars respektive den 30 september om Radio- och TV- verket har meddelat beslut om avgiften senast under mars respektive september månad. I annat
57
Författningsförslag SOU 2004:16
fall skall avgiften betalas så snart Radio- och
7 §11
Räntan skall betalas på koncessionsavgift från förfallodagen.
Räntesatsen bestäms enligt 6 § räntelagen (1975:635). | ||||||||
Om Radio- och |
Om Radio- och |
|||||||
har fattat beslut om den rörliga | har fattat beslut om den rörliga | |||||||
delen | av | koncessionsavgiften | delen av koncessionsavgiften för | |||||
för television efter utgången av | television | eller ljudradio | efter | |||||
mars | respektive | september | utgången | av mars | respektive | |||
månad, skall ränta ändå betalas | september | månad, | skall | ränta | ||||
från den 31 mars respektive den | ändå betalas från den 31 mars | |||||||
30 september. | respektive den 30 september. | |||||||
9 §12 | ||||||||
Om det belopp som program- | Om det belopp som program- | |||||||
företaget har betalat för en viss | företaget har betalat för en viss | |||||||
period överstiger | vad | företaget | period överstiger vad företaget | |||||
skall | betala | enligt | 3 | eller 4 a § | skall betala enligt 3, 4 a eller 4 b § | |||
eller enligt beslut av Radio- och | eller enligt beslut av Radio- och | |||||||
det överskjutande beloppet be- | det överskjutande beloppet be- | |||||||
talas tillbaka till företaget. | talas tillbaka till företaget. |
Ränta skall betalas på belopp som återbetalas. Räntan beräknas efter en räntesats motsvarande den av Riksbanken fastställda referensränta enligt 9 § räntelagen (1975:635) som gällde vid utgången av året närmast före det år då återbetalningen äger rum. Radio- och
Punkt 213
I fråga om tillstånd som med- | I fråga om tillstånd som med- |
delats före den 1 juli 2001 gäller | delats före den 1 juli 2001 och |
som inte är förenade med villkor | |
hävda lokalradiolagen (1993:120) | enligt 5 kap. 11 a eller 11 b § |
i stället för bestämmelserna i | radio- och |
denna lag. | och |
11Senaste lydelse 2001:533
12Senaste lydelse 2002:356
13Senaste lydelse 2001:273
58
SOU 2004:16 | Författningsförslag |
lokalradiolagen (1993:120) i stället för bestämmelserna i denna lag.
59
1Delbetänkandet och remissinstanserna
Digitalradiokommitténs uppdrag är en fortsättning på det arbete som genomförts av en särskild utredare (dir. 2001:88) och som redovisats i delbetänkandet Digital Radio – Kartläggning och analys (SOU 2002:38).
I detta kapitel återfinns en sammanfattande redovisning av uppgifterna i delbetänkandet angående ett flertal olika ämnesområden. Remissinstansernas synpunkter på uppgifterna återfinns i anslutning till varje ämnesområde.
Kompletterande uppgifter avseende de ämnesområden som tas upp i detta kapitel återfinns i kapitel 3. Frågor om kostnader att bedriva
1.1Historik och dagens analoga radiomarknad
1.1.1Delbetänkandet
I Sverige inleddes reguljära ljudradiosändningar till allmänheten på
Det verkliga tekniska genombrottet för ljudradion kom i och med introduktionen av
63
Delbetänkandet och remissinstanserna | SOU 2004:16 |
94 procent av befolkningen. Full täckning, 99,8 procent, uppnåddes i början av
Redan från början betraktades ljudradiosändningarna som ett medium i allmänhetens tjänst och fram till år 1979, då försöksverksamheten med närradioverksamheten inleddes, var ljudradio i Sverige synonymt med Sveriges Radio AB:s (SR) sändningar. Närradioverksamheten permanentades år 1986 och år 1993 öppnades radiomarknaden upp ytterligare i och med att det då blev tillåtet för privata intressen att sända kommersiell lokalradio.
Public
Närradiosändningarna har normalt en räckvidd på endast 10 kilometer, oftast i storleksordningen en kommun. Rätten att sända är öppen för ideella organisationer, församlingar och kyrkliga samfälligheter, studentförbund och föreningar som bildats i syfte att sända närradio. Sedan år 1993 är reklam tillåten, men verksamheten är oftast beroende av annan finansiering från organisationerna själva. Under
Kommersiella lokalradiosändningar introducerades år 1993. Ett av huvudsyftena var att öka yttrandefriheten och ge större mångfald i de svenska medierna. Tanken var att den privata radion skulle ha en självständig ställning och en stark lokal förankring. Sändningstillstånden auktionerades ut till högstbjudande och de årliga avgifterna kom i många fall att bli mycket höga. Ganska snart efter det att lokalradiosändningarna hade inletts organiserade sig i princip samtliga tillståndshavare i något av de fem olika nationella nätverken uppbyggda dels på ägarsamband, dels på samordnad programverk-
64
SOU 2004:16 | Delbetänkandet och remissinstanserna |
samhet och /eller reklamförsäljning. I enlighet med delbetänkandet är de största svenska nätverken; Radio Rix, som sänder från ett trettiotal stationer, NRJ/Energy med 21 stationer, Mix Megapol med 14 stationer, Fria Media med 13 stationer och Radio City med fem stationer. Nätverksbildandet ledde till en likriktning av programmaterialet, varför ett nytt regelverk antogs år 2001. Det nya regelverket skall bättre tillgodose det ursprungliga syftet med lokalradion, men innebär också att lokalradioverksamheten styrs av olika regler beroende på när programföretagen erhöll sina sändningstillstånd. Ett
I delbetänkandet uttalas att den kommersiella radion i Sverige har strukturella problem (SOU 2002:38 s. 43). Följande orsaker anges vara bland de viktigaste.
•Bristen på variation i programutbudet och en koncentration till ett begränsat antal format.
•En i europeisk jämförelse mycket framgångsrik public serviceradio med långt starkare resurser än den kommersiella radion.
•Konkurrenssituationen på reklammarknaden, t.ex. det höga tidningsläsandet i Sverige.
•Kommersiell radio är fortfarande en ung bransch.
•Höga kostnader i form av koncessionsavgifter som grundlades genom auktionsförfarandet i början av
1.1.2Remissinstanserna
Radio- och
RTVV delar uppfattningen att den kommersiella radion har strukturella problem. När det gäller parallellen som görs i delbetänkandet till situationen inom den svenska
65
Delbetänkandet och remissinstanserna | SOU 2004:16 |
visade till närradion. Därigenom, menar verket, är det troligt att den ursprungliga tanken med den kommersiella lokalradion bättre skulle kunna uppfyllas samtidigt som balansen mellan public service och privat radio skulle förbättras och risken för en kommersialisering av närradion skulle minska.
Vägverket har anfört att den trafikantinformation som verket i dag tillhandahåller har sin största genomslagskraft i trafikradion. Vägverket skickar information till SR och andra radioaktörer som sedan använder informationen i sin redaktionella verksamhet. Vidare nyttjar verket
1.2Radiolyssnande och annan medieanvändning, forskning m.m.
1.2.1Delbetänkandet
Närmare 80 procent av Sveriges befolkning mellan 9 och 79 år lyssnade på radio en genomsnittlig dag år 2002, varav cirka 55 procent på någon eller några av SR:s analoga kanaler. P4 var den överlägset mest populära kanalen med en lyssnarandel på knappt 40 procent. För den privata lokalradion totalt låg lyssnarandelen på drygt 30 procent, medan den för närradion låg på knappt tre procent. Radiolyssnande via Internet hade ännu inte tagit några större lyssnarandelar. Av Internetanvändarna en genomsnittlig dag var det färre än en procent som lyssnade på radio via nätet.
Lyssnarundersökningar visar att SR tappade publikandelar de första åren efter lokalradions introduktion, men tendensen sedan mitten av
Medieforskare har noterat att allt färre i de yngsta lyssnargrupperna tar del av utbudet i P1 och P2 och medelåldern bland dem som lyssnar på dessa kanaler har ökat något på senare år. Även om P3 har en relativt hög lyssnarandel i de lägre åldersgrupperna, har kommersiell radio totalt sett varit långt mer framgångsrika än SR att attrahera radiolyssnare i åldrarna under 30 år. Detta tyder på att de yngre i viss mån tar med sig sina vanor upp i åldrarna och inne-
66
SOU 2004:16 | Delbetänkandet och remissinstanserna |
bär bl.a. att allt fler unga människor allt mer sällan kommer i kontakt med ett radioutbud med en bred variation av underhållning, samhällsprogram, nyheter och annan information. Det finns vidare en växande grupp personer som sällan eller aldrig lyssnar på radio och det är bland ungdomarna som denna grupp ökar mest.
Radioundersökningar AB (RUAB) har funnit att cirka 60 procent av radiolyssnandet sker i hemmet, medan radiolyssnandet i bilen och på arbetet står för 25 respektive 15 procent. En tendens på senare år är att radiolyssnandet i hemmet sjunker något medan radiolyssnandet i bilen ökar.
I delbetänkandet framhålls det att programutbudet i privat radio kännetecknas av en utpräglad underhållningsprofil i många fall baserad på musik. Inom underhållning och populärmusik har den privata radion bidragit till en ökad konkurrens och det finns en stor efterfrågan på denna typ av radio. Som helhet har den privata lokalradion dock endast i begränsad utsträckning bidragit till en ökad mångfald i svensk radio och i än mindre utsträckning till en ökad lokal anknytning.
1.2.2Remissinstanserna
SR har pekat på att bolaget under de senaste sju åren tappat mer än 100 000 lyssnare per år samt att RUAB:s undersökningar visat att antalet
Svenskt DABForum har anfört följande. Radion tappar långsamt mark gentemot andra medieformer trots det stora lyssnandet. Publiken ser inte ut som den alltid har gjort. Befolkningen är mer sammansatt, samhället har blivit mångkulturellt och behoven, önskemålen och förväntningarna är mer mångskiftande. Samtidigt finns det fler konkurrenter till radion än tidigare genom de teknikskiften som har skett under
67
Delbetänkandet och remissinstanserna | SOU 2004:16 |
TV och andra traditionella medier som konkurrerar om människors uppmärksamhet. Nya medievanor har uppstått. Webbsurfande, nedladdning av musik från nätet, spel, nya sätt att umgås, konsumera och använda medier tvingar alla att tänka nytt. Radiomediet behöver förnyas för att möta dessa förändrade medievanor. Det handlar både om att möta lyssnarna på de nya digitala plattformarna, och att erbjuda den allt mer fragmentiserade publiken en större mångfald i programutbudet. Den stora fördelen med digitalradio är att den erbjuder just ökad mångfald och variation. När radion blir digital skapas utrymme för fler kanaler och program. Kanaler och programtablåer kan också förändras på ett flexiblare sätt. Digitaliseringen i sig skapar också förutsättningar för samexistens med andra digitala plattformar. Ett digitalt radiomedium kan samverka med t.ex. mobiltelefoni, Internet,
Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Glesbygdsverket har pekat på ljudradion som en viktig informationskälla vid t.ex. större olyckor. De har poängterat att det är viktigt att de meddelanden som distribueras kan nå ut till hela befolkningen och att de system som används för varning bör kunna gå att anpassa till de skiftande behov som finns, dvs. fungera även för hörselskadade, synskadade, äldre och personer som inte har svenska som modersmål. De har vidare framhållit att det bör finnas möjligheter att kunna utnyttja ljudradion även till varning inom ett avgränsat geografiskt område; över en kommun eller ett län.
Pres(s)gruppen och Tidningsutgivarna har framfört att det torde krävas att digitalradion öppnas upp också för andra aktörer än traditionella radioföretag för att den skall bli kommersiellt gångbar. De har pekat på att
Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet har uppgett att den nedgång som skett i det samlade radiolyssnandet inträffat efter det att antalet kanaler mer än fördubblades. Institutionen har pekat på att de svenska radiolyssnarna såväl före år 1993 som under år 2002 i genomsnitt lyssnade på två kanaler. Ökad mångfald leder därför inte till ökad bredd i användandet utan snarare det omvända, menar institutionen. Enligt institutionen är det anmärkningsvärt att digitalisering i sig kan ses som en lösning på problemet med en minskande publik på SR:s kanaler. Institu-
68
SOU 2004:16 | Delbetänkandet och remissinstanserna |
tionen har i nyssnämnda del hänvisat till
RTVV har anfört att erfarenheterna av marksänd
1.3Olika tekniker för distribution av trådlös digital ljudradio
1.3.1Delbetänkandet
DAB
Systemet Eureka 147 DAB (DAB) bygger, liksom
69
Delbetänkandet och remissinstanserna | SOU 2004:16 |
I digitala radiosystem omvandlas signalen till numerisk information innan den sänds ut, dvs. till en ström av ettor och nollor (bitström). Om utsändning skulle ske av all information som t.ex. en studioinspelning innehåller, skulle den digitala tekniken emellertid inte leda till att mindre frekvensutrymme tas i anspråk, snarare tvärtom. En digital stereosignal t.ex. från en
Eftersom en digital radioapparat återskapar ljudet endast ungefär som det lät innan komprimering så sker en kvalitetsminskning. Åtminstone är ljudet sämre i teorin. De matematiska beräkningsmodeller som ligger bakom tekniken för reducering och packning av den digitala signalen utgår dock från det mänskliga örats funktion. I praktiken reduceras alltså i huvudsak sådant ljud som det mänskliga örat inte kan uppfatta. Inom
En annan faktor som leder till att
Den digitala sändningstekniken innebär att flera olika radiokanaler i ett
I samband med multiplexeringen avgörs hur stor kapacitet varje program ska tilldelas. Den gemensamma digitala signalen tar i anspråk ca 1,5 MHz i frekvensutrymme och ger möjlighet att överföra totalt 1152 kbit/s. Hur många radiokanaler och andra tjänster som får plats i en multiplex beror främst på vilken ljudkvalitet man vid
70
SOU 2004:16 | Delbetänkandet och remissinstanserna |
varje givet tillfälle eftersträvar. Program med musik kräver t.ex. regelmässigt mer frekvensutrymme än ett talprogram. Klassisk musik, med höga krav på god ljudåtergivning och dynamik, kräver extra mycket kapacitet. En viktig egenskap hos
En av fördelarna med den digitala tekniken är alltså att utrymmet för en kanal kan anpassas efter behov. Synen på hur stort utrymme som behövs för ljudradiosändningar skiljer sig emellertid åt beroende på vem man talar med. I t.ex. Storbritannien är riktmärket att en multiplex rymmer så många som tio tjänster, varav nio är radiokanaler. I Sverige anser framför allt SR att kapacitetsbehovet per radiokanal är högre, vilket skulle innebära att färre antal kanaler får plats i en multiplex. I det förslag som ligger till grund för den nuvarande fördelningen i de frekvensblock som används i försöksverksamheten grundas fördelningen på att varje kanal kan disponera 224 kbit/s, vilket ger
Medan
Ett problem för att uppnå en hög mottagningskvalitet vid traditionella analoga ljudradiosändningar i
Digital radio utvecklades för att förbättra mottagningen av tal och musik, dvs. det vi uppfattar som traditionell radio. I och med att det handlar om att sända digital information, dvs. en bitström, kan dock i praktiken vilken information som helst sändas ut, t.ex.
71
Delbetänkandet och remissinstanserna | SOU 2004:16 |
information om pågående program eller programmets format, bilder på medverkande, tabelldata i anslutning till sportprogram, väderleksrapporter och Internetliknande tjänster. Man brukar skilja mellan radionära, eller programanknuten information (Programme Associated Data – PAD), och annan information som inte alls behöver vara programanknuten. För kommersiella radioföretag kan de nya tjänsterna innehålla erbjudanden i kombination med traditionell ljudradioreklam. Den nya tekniken kan också användas för att sända olika former av varningsmeddelanden till allmänheten. I Kanada pågår mot bakgrund av terroristattackerna den 11 september 2001 en utveckling av ett system för varningsmeddelanden som kan visas i
Enligt delbetänkandet förutser vissa bedömare att utvecklingen kommer att gå mot att en allt större del av kapaciteten i en multiplex avsätts för datatjänster, bl.a. för att skapa ekonomi i digitalradion. Å andra sidan anser de flesta att DAB huvudsakligen skall användas för utsändningar av ljudradioprogram och programanknutna tilläggstjänster.
En annan viktig egenskap hos den digitala tekniken är att signalerna lätt kan krypteras. Härigenom kan också åtkomsten till olika sändningar styras genom s.k. Conditional Access
Sammanfattningsvis kan det, enligt delbetänkandet, konstateras att
72
SOU 2004:16 | Delbetänkandet och remissinstanserna |
ning, också när mottagning sker mobilt. Slutligen kan
Bland nackdelarna, eller begränsningarna, med
Marksänd
Vid sidan av DAB kan standarden för marksänd
Digital Radio Mondiale
Digital Radio Mondiale (DRM) är en plattform som kan distribuera digital radio i frekvensutrymmet under 30 MHz, vilket är det frekvensutrymme som tidigare utnyttjats för
73
Delbetänkandet och remissinstanserna | SOU 2004:16 |
aktörer i radiobranschen. Målsättningen är att skapa en världsstandard för digital
IBOC
IBOC
Bland systemets fördelar märks att det inte kräver något nytt frekvensutrymme samt att investeringskostnaderna kan hållas nere eftersom sändningarna sker via samma infrastruktur som de analoga signalerna. De nya radiomottagarna skall också klara både analog och digital mottagning.
Bland systemets nackdelar märks risken för att de digitala signalerna stör de analoga signalerna samt annan elektronisk utrustning som t.ex. telefoni. Tekniken har vidare, i vart fall när de digitala sändningarna sker parallellt med de analoga, en lägre total kapacitet i jämförelse med DAB. I och med att befintligt frekvensutrymme utnyttjas skapas det heller inte utrymme för nya aktörer.
Satellitradio
Digital radio kan också distribueras via satellit. En grundläggande förutsättning för mottagning av radio från satellit är fri sikt mellan satelliten och mottagarens antenn. På nordliga breddgrader innebär detta att mottagning från en geostationär satellit som är placerad i
74
SOU 2004:16 | Delbetänkandet och remissinstanserna |
Radio via kabelnät
Liksom
Internetradio
Internetradio
Radio via mobiltelefoninätet
Även mobiltelefoninätet kan användas för att sända digital radio. Sändningarna bygger då på en tvåvägskommunikation där varje mottagare har en egen uppkoppling till sändaren. Tekniken möjliggör flera av de tjänster som kan sändas via DAB. Bland nackdelarna märks att överföringshastigheten och utrymmet för data i dagens nät är jämförelsevis låg samt att sändningskostnaderna med dagens kostnadsmodell skulle bli hög.
1.3.2Remissinstanserna
RTVV har påpekat att det förekommer utsändningar av radioprogram även i
75
Delbetänkandet och remissinstanserna | SOU 2004:16 |
kanaler” med en viss typ av musikformat eller musik från ett visst land. Verket delar bedömningen att olika plattformar för digital radio kommer att existera sida vid sida på samma sätt som TV- sändningar bedrivs i olika distributionssystem utifrån sina olika förutsättningar. Enligt verket lämpar sig radio till skillnad från sändningar av
– i sin enklaste form som uppspelning av musik. En risk med detta kan enligt verket vara att radions karaktär alltmer går mot att bli ett underhållnings- och bakgrundsmedium. Verkets uppfattning är att det ur ett mångfalds- och yttrandefrihetsperspektiv kan te sig viktigt att värna om radion som ett innehållsrikt och lokalt medium, vilket skulle kunna garanteras av en satsning på former av digital radio där radion är huvudmediet, t.ex. marksänd digital radio.
Konkurrensverket pekar på vikten av att överföringskapaciteten i digitalradionät används på ett så effektivt sätt som möjligt och att förutsättningarna att använda frekvensutrymmet på ett friare sätt tas till vara. Att låta flera aktörer få tillstånd att förfoga över överföringskapacitet tjänar detta syfte. Det öppnar också för helt nya företag att träda in på marknaden. Konkurrensverket menar vidare att det finns ett värde i att upplåta kapacitet till aktörer som enbart har intresse av att utveckla sidotjänster eftersom detta ökar förutsättningarna för att få till stånd ett effektivare utnyttjande av tillgänglig kapacitet och ett större och mer varierat utbud till nytta för konsumenterna.
PTS är positiv till att utnyttja digital ljudradio enligt DAB standard för andra typer av tjänster än ljudradio, under förutsättning att tillstånd meddelas enligt objektiva, öppet redovisade,
Pres(s)gruppen menar att DAB bör öppnas upp också för andra än traditionella radioföretag och att det är viktigt att det i lag anges att det vid en tillståndsgivning skall säkerställas att det ges tillräckligt kapacitetsutrymme för olika sidotjänster – t.ex. att en viss andel av kapaciteten i ett frekvensblock får användas för interaktiva tjänster som ej är att anse som rundradio.
76
SOU 2004:16 | Delbetänkandet och remissinstanserna |
Teracom anser att det skall finnas förutsättningar att sända datatjänster inom ramen för ett multiplextillstånd och att det skall finnas en frihet att paketera olika utbud inom givna ramar.
Enligt UR är det unika för DAB att sändningarna når alla och medger mobil mottagning, dvs. att plattformen har samma grundförutsättningar som gäller för analoga sändningar i dag. Vad gäller Internet anser UR att denna plattform har sina begränsningar bl.a. i form av antalet samtidiga lyssnare, men också sina fördelar genom världsvid täckning och tillgång till text, bilder, länkar, etc. Digital- TV (DVB) har enligt UR hög kapacitet för sändning av såväl ljud och bild som text och ger stora möjligheter till utveckling av radiomediet. Vidare framhåller UR att mottagarutrustning för digital TV redan finns och att hemmens ljudanläggningar ofta är kopplade till
Den stora fördelen med digitalradio enligt DABForum är att den erbjuder ökad mångfald och variation och att det skapas utrymme för fler kanaler och program. DABForum har pekat på att kanaler och programtablåer kan förändras på ett flexiblare sätt i digitalradion samt att digitaliseringen i sig skapar förutsättningar för samexistens med andra digitala plattformar. Ett digitalt radiomedium kan enligt DABForum samverka med t.ex. mobiltelefoni, Internet,
1.4Frekvensplanering
1.4.1Delbetänkandet
Det elektromagnetiska frekvensutrymmet är en begränsad naturresurs och det är endast en liten del av utrymmet som lämpar sig för radiosändningar. Planeringen av frekvensutrymmet i Sverige utförs av Post & Telestyrelsen (PTS). Den nuvarande frekvensfördelningen för analoga markbundna radiosändningar i Europa bygger på ett beslut vid en internationell konferens i Genève år 1984, då det beslutades att
77
Delbetänkandet och remissinstanserna | SOU 2004:16 |
sändningar. Utbyggnadsmöjligheterna för den analoga ljudradion är därför begränsade.
För digitala ljudradiosändningar finns det i Sverige två koordinerade rikstäckande frekvensblock, ett nationellt samt 19 regionala block belägna i
Teracom har undersökt vilket frekvensutrymme som teoretiskt skulle kunna utnyttjas för digital radio i Sverige. Bolaget räknar med att det finns utrymme för ytterligare ett i stort sett rikstäckande
PTS delar i stort Teracoms bedömning av möjligheterna till ytterligare utrymme för digital radio men framhåller att de exakta förutsättningarna inte kan klarläggas förrän en konkret nätplanering görs av PTS efter uppdrag från regeringen.
I delbetänkandet framhålls det att om regeringen skall ge ett uppdrag till PTS att koordinera ytterligare sändningsmöjligheter för digital radio är det viktigt att redan från början klargöra för vilken radioanvändning ett nytt frekvensnät skall planeras. Faktorer som bör ingå i en sådan beställning inkluderar bl.a. sändningarnas räckvidd och eventuellt behov av att bryta ner sändningarna i
78
SOU 2004:16 | Delbetänkandet och remissinstanserna |
mindre områden. Ju tydligare beställningen till PTS är, desto bättre är förutsättningarna för att skapa sändningsmöjligheter som är anpassade till radiobranschens behov. Det finns t.ex. skillnader i behov mellan public
1.4.2Remissinstanserna
PTS har anfört att myndigheten inte har någon erinran mot utredningens kartläggning och analys av frekvensutrymmet. Avseende frekvenserna i
PTS har påpekat att
Beträffande
79
Delbetänkandet och remissinstanserna | SOU 2004:16 |
navigeringssystem. Möjligheterna att koordinera ljudradionät vid sidan av det ryska systemet kommer dock att analyseras inom PTS.
RTVV menar att det vid en övergång till digitala sändningar är viktigt att se till att tillgängligt frekvensutrymme utnyttjas på bästa sätt. Verket anser vidare att en framgångsrik
SR har framhållit betydelsen av att regering/riksdag och PTS bevakar det frekvensutrymme som tilldelats Sverige samt att dessa även aktivt engagerar sig för att Sverige skall erhålla ytterligare frekvensutrymme. SR har uppgett att det internationella frekvensplaneringsarbetet pågår för fullt, oaktat att Sverige överväger att ta fram förutsättningar för nationell frekvensplanering på längre sikt. Sverige måste därför enligt SR finnas på plats och verka på den internationella arenan innan besluten tas. SR oroas i sammanhanget över att PTS ifrågasätter om nuvarande frekvenstilldelning tillgodoser de behov av radioanvändning som finns och menar att PTS uppfattning understryker vikten av att den parlamentariska kommittén snabbt lägger fast förutsättningarna för den digitala radion i Sverige.
1.5
1.5.1Delbetänkandet
Enligt en bedömning av Sveriges radio- och hemelektronikleverantörers förening finns det i dag cirka 25 miljoner mottagare för analog radio i Sverige. Mottagare för analog radio kan emellertid inte användas för att lyssna på digital radio utan för detta krävs helt nya apparater. För att radiolyssnandet inte skall falla drastiskt vid en eventuell avstängning av de analoga radiosändningarna måste alltså publiken på lång sikt ersätta samtliga sina radioapparater med apparater byggda för mottagning av digitala radiosändningar.
Enligt delbetänkandet har det största hindret för
80
SOU 2004:16 | Delbetänkandet och remissinstanserna |
delbetänkandet sannolikt inte heller att inleda tillverkning av mottagare i stor skala med mindre än att någon aktör beställer eller subventionerar mottagare. Ingen bedömare tror dock att digitala radiomottagare kommer att subventioneras i stor skala.
Ett exempel på en tillverkare som uttryckt viss försiktighet är Panasonic, som i mars 2002 visade upp en mottagarprototyp som är en GSM/WAP mobiltelefon med en inbyggd
Enligt delbetänkandet finns det emellertid tecken på att priserna på
WorldDAB har i samarbete med the European Association of Consumer Electronics Manufacturers (EACEM) gjort en undersökning av tillverkningsindustrins åsikter om vad som skulle krävas för en framgångsrik utveckling av DAB på den europeiska marknaden (WorldDAB, Dossier on Digital Radio 278/EC 205, 2001). Av undersökningen framgår bl.a. att tillverkningsindustrin betraktar Europa som en gemensam marknad där Tyskland, Storbritannien och Frankrike bedöms vara de viktigaste enskilda länderna. Därefter följer medelstora länder som Italien och Spanien.
I delbetänkandet anges det att WorldDAB och EACEM (European Association of Consumer Electronics Manufacturers) funnit följande kriterier särskilt viktiga för ett genomslag av
•Likvärdiga förutsättningar i hela Europa
•Attraktiva tillståndssystem
•Tillräckligt frekvensutrymme dels för att alla analoga radiostationer också skall kunna sända digitalt, dels för nytt programutbud och utveckling av nya tjänster
•Utveckling av sidotjänster, datatjänster m.m.
•Utbyggda sändarnät till marknadsmässigt viktiga delar av alla länder.
•Tydliga planer för övergång från analoga till digitala sändningar, helst inklusive information om när avstängning av analoga sändningar kan ske.
81
Delbetänkandet och remissinstanserna | SOU 2004:16 |
Utifrån resultatet av sin undersökning bedömde WorldDAB och EACEM att de flesta europeiska länder endast i mycket begränsad utsträckning uppfyllde nämnda kriterier. Endast Storbritannien bedömdes vara en relativt mogen marknad, även om tillverkningsindustrin ansåg att det också där saknades en del viktiga förutsättningar som t.ex. utveckling av nya tjänster och tillräckligt frekvensutrymme. WorldDAB och EACEM ansåg att EU:s institutioner har en viktig roll när det gäller att skapa en större säkerhet för radiomarknaden i frågan om övergång till digital sändningsteknik.
1.5.2Remissinstanserna
RTVV har konstaterat att priserna för de digitala radiomottagarna fortfarande ligger betydligt över motsvarande analoga mottagare, även om skillnaden har minskat väsentligt, i synnerhet i förhållande till högpresterande analoga turners. Enligt RTVV skulle tillgången till ett brett utbud av mottagare i alla prisklasser tjäna som drivkraft för utvecklingen av digital radio. RTVV bedömer samtidigt att ytterligare prisminskningar är nödvändiga för att mottagarna skall kunna nå ut till den genomsnittlige konsumenten.
SR har pekat på att digitala radiomottagare, som en följd av konvergensen, kommer att integreras i andra produkter, såsom handdatorer, mobiltelefoner och
82
SOU 2004:16 | Delbetänkandet och remissinstanserna |
1.6Digitalradiosändningar i Sverige åren
1.6.1Delbetänkandet
Våren 1995 beslutade riksdagen att låta SR, UR och privata programföretag efter särskilda beslut av regeringen påbörja sändningar i begränsad omfattning med digital teknik. Syftet var att SR, UR och andra radioföretag skulle få möjlighet att pröva den nya tekniken samt att allmänheten skulle få möjlighet att bedöma för- och nackdelar med denna. Sändningarna skulle inledningsvis förekomma i ett begränsat antal områden i såväl storstadsregionerna som i andra delar av landet. Regeringens bedömning var att sändningsverksamheten skulle kunna finansieras av de medverkande företagen utan att staten anslog några särskilda medel.
Regeringen fattade kort efter riksdagens beslut två beslut avseende försöksverksamheten. Det första beslutet innebar dels en geografisk begränsning av sändningarnas omfattning, dels en fördelning av utrymme mellan SR och den privata lokalradion. Regeringen beslutade att sändningsutrymmet i det nationella frekvensblocket skulle tilldelas SR helt och hållet samt att SR utöver nationella sändningar skulle få använda detta utrymme för regionala sändningar i
SR startade provsändningar med
Huvuddelen av SR:s sändningar har varit parallellsändningar av företagets analoga programutbud. Även de program som UR distri-
83
Delbetänkandet och remissinstanserna | SOU 2004:16 |
buerat via DAB har huvudsakligen utgjort parallellsändningar av det material bolaget distribuerat analogt.
År 1997 startade SR den första helt digitala radiokanalen i Sverige, finska P7. SR har sedan dess bedrivit en del utvecklingsarbete, t.ex. försöksverksamhet med nya program och tjänster samt prövat de utökade datatjänster som tekniken möjliggör. Programrelaterad service har använts för att sända bilder och textinformation som hör till ljudprogrammet. Även helt fristående datainformation har sänts ut, t.ex. i form av nyhetsinformation, väderprognoser, allmän programinformation m.m. SR planerar på längre sikt att sända webbliknande tjänster, vilket förväntas kunna ske i samverkan med verksamheten på Internet.
UR har tillsammans med SR deltagit i utvecklingsarbetet för digital radio. UR har bl.a. utarbetat prototyper för digitala utbildningsprogram som har prövats i ett antal mellanstadieklasser i Västmanlands län. UR har också testat olika tilläggstjänster i DAB- radion, t.ex. genom att språkprogram har försetts med text och ordförklaringar. I övrigt har UR:s utvecklingsarbete främst skett inom ramen för sändningarna i den digitala marksända televisionen.
I juni 2001 fattade riksdagen beslut om riktlinjer för radio och TV i allmänhetens tjänst under tillståndsperioden
Med stöd av sitt sändningstillstånd för
Till och med år 2001 har inga privata programföretag deltagit i försöksverksamheten med DAB i Sverige. År 1995 inleddes emellertid ett ansökningsförfarande genom vilket privata programföretag gavs
84
SOU 2004:16 | Delbetänkandet och remissinstanserna |
möjlighet att delta i verksamheten. Utlysningsförfarandet väckte inledningsvis intresse bland ett flertal programföretag, men sedan i princip samtliga företag i ett senare skede återkallat sina ansökningar avbröts förfarandet. Det har senare inte varit aktuellt med något nytt ansökningsförfarande.
1.6.2Remissinstanserna
UR har anfört att bolagets analoga riksprogram i P1, P2, P3 och P4 sänds samtidigt och oförändrat i digital radiosändning. UR har vidare uttalat att bolaget i avvaktan på digitalradiokommitténs förslag inte har några planer på att förändra sina digitala radiosändningar i DAB.
Radioutgivareföreningen har som en förklaring till den långsamma utvecklingen för
85
Delbetänkandet och remissinstanserna | SOU 2004:16 |
ett flertal länder tagit fram rimliga villkorsramar inom vilka radiobranschen själv kan utveckla sin verksamhet. Denna kritiska punkt har ännu inte nåtts i Sverige.
1.7Utvecklingen i andra länder
Delbetänkandet innehåller en kartläggning över utvecklingen för digital radio i andra länder (SOU 2002:38 kapitel 6, s.
1.8Branschens ställningstaganden till digitalradio
1.8.1Delbetänkandet
Public
Enligt SR är en digitalisering av den marksända radion en nödvändig förutsättning för att säkra radiomediets position och egenskaper i en miljö där andra medier blir digitala. SR har pekat på att det finns många eftersatta publikgrupper, t.ex. yngre och äldre lyssnare och olika språkliga minoriteter, som bolaget skulle kunna nå med ett mer riktat programutbud än vad som är möjligt i den analoga FM- radion. SR:s viktigaste argument för digital radio är alltså att få tillgång till ett större sändningsutrymme och en flexibel teknik för att bättre kunna uppfylla sitt public
SR har antagit en policy när det gäller ljudkvalitet som innebär att 224 kbit/s per kanal bör vara bashastighet för fullgott ljud i den digitala radion. SR har bedömt att bolaget på lång sikt behöver disponera utrymme i två frekvensblock, dels i en nationell multiplex, dels i en regional multiplex i de 19 olika sändningsområdena. Till dess tillräckligt frekvensutrymme finns också för andra radioaktörer har SR pekat på möjligheten att låta andra aktörer hyra delar av kapaciteten under en övergångstid. SR har också uttalat att det i ett inledningsskede kan vara lämpligt att avvakta med sändningar i de regionala frekvensblocken, åtminstone till dess andra aktörer är beredda att dela utrymme med SR. Beträffande täckningsgraden för SR:s
86
SOU 2004:16 | Delbetänkandet och remissinstanserna |
bör återställas till den nivå som gällde år 2001, dvs. cirka 85 procent befolkningstäckning.
Mot bakgrund av
SR har anfört att den digitala radion främst bör användas för distribution av ljudradioprogram och att de nya tjänster som blir möjliga genom den nya tekniken huvudsakligen bör möjliggöra en fördjupning av och ge ett mervärde till ljudradioprogrammen. SR har vidare anfört att bolaget avser att utveckla synergier mellan digitalradion och andra distributionsplattformar, t.ex. företagets Internetverksamhet.
UR har sett
Närradion
De två intresseorganisationerna inom svensk närradio, Sveriges Närradioförbund och Närradions Riksorganisation, har inte i organiserad form tagit ställning till frågan om introduktion av digital radio. Vid en hearing om frekvensutrymme för digital radio den 6 mars 2002, framförde företrädare för svensk närradio synpunkter på digital radio från närradions perspektiv. Företrädarna hade noterat att hanteringen av digital radio i Sverige ännu inte inkluderat närradions behov och intressen och efterlyste ett förberedelsearbete för att också närradion skall tillförsäkras frekvensutrymme för digital radio. Den bedömning som gjordes var att de flesta närradiostationer i ett övergångsskede sannolikt inte kommer att ha ekonomiska resurser
87
Delbetänkandet och remissinstanserna | SOU 2004:16 |
att klara de kostnader som
Närradions Riksorganisation har framfört att det inom närradion redan finns en uppbyggd organisation, dvs. de lokala närradioföreningarna, som kan medverka i den tekniska samverkan som digital radio kräver.
Sveriges Närradioförbund har framhållit att det kan bli särskilt svårt för den stora del av närradions lyssnare som består av äldre människor att ta till sig den nya tekniken. Förbundet har vidare pekat på att det finns skäl som talar för att
Privata programföretag
Den kommersiella privata lokalradions intresseorganisation Radioutgivareföreningen (RU) och några av de största aktörerna, främst representerade av nätverken inom lokalradion, har i grunden en positiv syn på de möjligheter som den digitala radion innebär. De vill se en successiv övergång från analog till digital sändningsteknik.
RU har tydliggjort att en övergång till digital marksänd radio måste ske på villkor som är kommersiellt gångbara och med ett regelverk som stimulerar innovationer. RU har beskrivit den privata radion som en bransch med stora ekonomiska problem huvudsakligen till följd av det auktionssystem som infördes år 1993. RU har bedömt att målen för privat lokalradio aldrig kommer att infrias, vare sig i analog eller i digital radio, om inte de grundläggande problemen för kommersiell radio ges en lösning. RU vill därför se en modell som innebär att den kommersiella radion ges möjlighet att delta i introduktionen av digitala radiosändningar samtidigt som bättre förutsättningar skapas för den befintliga analoga radioverksamheten.
Den modell RU förespråkat bygger på att de analoga tillståndshavare, som sedan år 1993 har varit med att bygga upp kommersiell radio i Sverige, får delta också i den digitala radion. RU har avvisat tanken på att utlysa digitala sändningstillstånd till fri ansökning, åtminstone i ett inledningsskede. RU har vidare föreslagit att befintliga tillståndshavare erbjuds möjlighet att byta sitt nuvarande tillstånd för analog lokalradio mot ett nytt som innebär en skyldighet att sända med både digital och analog teknik. Enligt RU bör det regel-
88
SOU 2004:16 | Delbetänkandet och remissinstanserna |
verk som sedan år 2001 gäller för nya lokalradiotillstånd gälla också för det nya tillståndet. RU:s föreslag innebär att en ny avgift införs som utgör fem procent av varje radioföretags totala omsättning från reklamintäkter och sponsring. För att motivera tillståndshavare att göra nödvändiga investeringar har RU föreslagit att den första tillståndsperioden skall löpa fr.o.m. 2003 t.o.m. år 2008 och att tillståndsperioden automatisk förlängs med två tillståndsperioder i taget, dvs. åtta år i taget.
RU har anfört att förutsättningarna redan från början bör vara sådana att utveckling av nya tjänster kan utgöra en viktig del av DAB- sändningarna samt att privat radio bör tilldelas två frekvensblock, ett för nationella och ett för regionala sändningar. RU menar att detta har ett starkt symbolvärde för att visa lyssnare att digital radio innebär något nytt. Dessutom skulle utrymmet ge den kommersiella lokalradion incitament att delta i teknikskiftet och på sikt skapa möjligheter för såväl befintliga som nya tillståndshavare att lansera nya radiokanaler och nya tjänster.
Svenskt DABForum
I svenskt DABForum ingår, förutom representanter för SR och privat kommersiell lokalradio, Sveriges hemelektronikleverantörers förening, ett antal mottagartillverkare, teknikföretag och innehållsproducenter. Närradion saknar representation.
Svenskt DABForum har rekommenderat Eureka 147 DAB som standard för svensk digitalradio samt förespråkat att ett uppdrag bör ges till PTS att redovisa de frekvensmässiga förutsättningarna för en snabb utbyggnad. Svenskt DABForum har vidare framfört att alla som våren 2002 sänt analog radio också bör erbjudas att sända digitalt och att ett tydligt regelverk bör tas fram som tillåter sändningar även av annat material än traditionella radioprogram. Slutligen har DABForum uttalat att staten bör stödja teknikskiftet genom att öronmärka resurser för SR och reformera avgiftssystemet för privat radio samt vidta punktinsatser för närradion.
89
Delbetänkandet och remissinstanserna | SOU 2004:16 |
1.8.2Remissinstanserna
Public service
SR har betonat sitt public serviceuppdrag och anfört att en stark public service är en garant för ett demokratiskt samhälle och för att medborgare i så stor utsträckning som möjligt skall erbjudas de verktyg som behövs för att kunna förstå, ifrågasätta och delta i offentliga samtal. I anslutning härtill har SR poängterat att bolaget under de senaste sju åren tappat mer än 100 000 lyssnare per år och att antalet
UR anser att analoga sändningar kommer att vara den viktigaste distributionsformen för UR:s radioverksamhet under överskådlig tid. UR har vidare framhållit att digital radio ger ökad flexibilitet och möjlighet att sända tilläggsinformation samt att digitaliseringen av radiomediet innebär möjlighet till distribution på flera digitala plattformar.
Närradion
Närradions riksorganisation har uppgett att närradion måste få delta från början i ett teknikskifte från analog till digital radio och att närradion också måste få lämna synpunkter kring frekvenstilldelning för att tillgodose närradions behov av lokala sändningsfrekvenser. Organisationen har framhållit vikten av att utreda hur närradion skall kunna erhålla ekonomiska resurser för att kunna fortsätta sin verksamhet med digital sändningsteknik.
KRN – Kristna radionätet har uttalat att ideell och folkrörelseanknuten radio bör garanteras en
90
SOU 2004:16 | Delbetänkandet och remissinstanserna |
Privatradion
Radioutgivareföreningen (RU) bedömer att det krävs ett komplett programutbud kombinerat med nya radiokanaler och nya tjänster för att digitalradion och radiomediet som helhet skall kunna utvecklas. RU menar att public
Radioutgivareföreningen har uttalat att det finns tre avgörande frågor som måste lösas för att privatradiobranschen skall kunna medverka i teknikskiftet: 1) En nödvändig reformering av regelverket som reducerar de svenska sändningsavgifterna till en genomsnittlig europeisk nivå och förenklar de nuvarande reklamreglerna, 2) Lika villkor mellan public service och privata radioföretag vad avser tillgång till frekvensutrymme och multiplexer samt ekonomisk eller annan stimulans från staten, samt 3) Regelverket för privat digitalradio måste utformas med så små kommersiella begränsningar som möjligt i syfte att stimulera såväl befintliga som nya radioföretag att inleda nya satsningar. Radioutgivareföreningen har framhållit att de privata radioföretagen trots en besvärlig ekonomi, insett att man inte kan stå vid sidan vid ett teknikskifte och att företagen är beredda att inleda konkreta satsningar på digitalradio när det finns en rimlig lagstiftning.
Andra aktörer
Svenskt DABForum har i sitt remissyttrande (som även Radioutgivareföreningen ställt sig bakom) anfört att radiomediet behöver förnyas för att möta de förändrade medievanorna. Enligt DABForum handlar förnyelsen av radiomediet om både att möta lyssnarna på de nya digitala plattformarna och att erbjuda den allt mer fragmentiserade publiken en större mångfald i programutbudet. Svenskt DABForum
91
Delbetänkandet och remissinstanserna | SOU 2004:16 |
har pekat på följande punkter som särskilt viktiga för Digitalradiokommittén att beakta vid den fortsatta hanteringen av digitalradiofrågan.
•Digitalradiokommittén bör rekommendera riksdagen att anta Eureka 147 som standard för svensk digitalradio.
•Regeringen bör tillse att Post- och Telestyrelsen snarast får i uppdrag att redovisa de frekvensmässiga förutsättningarna för en snabb och optimal utbyggnad av digitalradion i Sverige.
•Erforderligt frekvensutrymme måste anvisas digitalradion enligt principen att alla som i dag sänder analogt också erbjuds att sända digitalt. En nationell och en lokal multiplex för Sveriges Radio respektive privat radio bör inrättas initialt. Detta ger också utrymme för nya aktörer vilket ökar mångfalden såväl som konkurrensen.
•Lagstiftningen bör inom givna, begränsade ramar ge radioföretagen möjlighet att via digitalradion distribuera annat än traditionella radioprogram och därmed förknippad information i text och bild som en del av sändningstillstånden. Dock bör ett separat regelverk och separata sändningstillstånd inte inrättas för denna typ av kompletterande verksamhet.
•Ett tydligt regelverk måste åstadkommas som klart reglerar och urskiljer vad
•Långsiktiga nationella samt regionala sändningstillstånd i storstadsregionerna för såväl Sveriges Radio som privata aktörer är en absolut förutsättning för digitalradions utveckling. Regionala sändningstillstånd utanför storstäderna bör successivt meddelas i takt med att radioföretagen finner att marknaden mognar.
•De privata sändningstillstånden bör utformas i balans mellan rimliga krav från staten på unikt innehåll i den digitala etern och kommersiella principer.
•Staten bör initialt stödja teknikskiftet genom öronmärkta resurser för Sveriges Radios fortsatta digitalradiosatsningar, genom en reformering av avgiftssystemet för privat radio och genom punktinsatser till närradion.
•Digitalradiokommittén bör bidra till en snabb introduktion av digitalradion genom att medverka till att speciella studier av publikens attityder och beteenden genomförs i ett panelprojekt, gärna i samverkan med Svenskt DABForum.
92
SOU 2004:16 | Delbetänkandet och remissinstanserna |
•Digitalradiokommittén bör genom sitt beslut skyndsamt medverka till att utvecklingen av radiomediet kan fortgå i enlighet med den inriktning som radiobranschen föreslagit och baseras på den europeiska standard för digitalradio som finns fastlagd.
•Digitalradiokommittén bör tillse att Sveriges regering, eftersom radio till skillnad mot TV är en nationell angelägenhet, tar initiativ till en europeisk samverkan inom EU till ett skifte till digital teknik med Eureka 147 som standard. En samverkan kan dramatiskt förkorta övergångstiden från analog till digital teknik.
Konsumentverket/KO har anfört att frågan om en eventuell avveckling av den analoga radion är för tidigt väckt samt poängterat vikten av att närmare utreda konsekvenserna för konsumenterna innan det blir aktuellt att fatta beslut om att upphöra med de analoga sändningarna. Konsumentverket har också framhållit att det är konsumenternas efterfrågan av den nya tekniken som bör vara i fokus för den fortsatta utvecklingen samt att kostnaderna för den parallella distributionen inte får drabba konsumentkollektivet.
Enligt Statskontoret bör en fortsatt introduktion av digital radio avvakta den tekniska utvecklingen och konsumenternas efterfrågan på digital radio. Statskontoret menar att konsumenterna kommer att efterfråga digital radio först när radiomottagare för digital radio finns tillgängliga till rimliga priser och programutbudet ger mer än det analoga utbudet. Statskontorets bedömning är att det ur konsumentsynpunkt är angeläget att de kommersiella kanalerna ges förutsättningar att delta i en framtida utbyggnad av digital distribution av ljudradio.
Annonsörsföreningen har uttalat att utvecklingen mot en digitalisering av radion är oundviklig och att det är viktigt att alla aktörer på marknaden kan delta på goda villkor för att teknikskiftet skall gå så smidigt och effektivt som möjligt. Enligt annonsörsföreningen bör den privata radion få tillgång till en nationell multiplex med möjlighet till regional nedbrytning för att ytterligare skärpa konkurrensen och ge annonsörerna alternativ.
Landsorganisationen i Sverige (LO) har framhållit radions viktiga samhällsfunktion utöver dess förmåga att förströ och underhålla. LO anser att det är viktigt att radion fortsätter att vara ett enkelt, billigt och vida spritt etermedium som når hela befolkningen. Enligt LO är digital distribution av radio ett självklart steg i utvecklingen och digitaliseringen kommer att ha stor betydelse för mediets framtid. LO har poängterat vikten av att digitaliseringen ger utrymme
93
Delbetänkandet och remissinstanserna | SOU 2004:16 |
för en positiv utveckling av public
Journalistförbundet har framfört att följande kriterier måste vara uppfyllda innan den analoga radion kan ersättas av digitalradion.
•Den digitala utvecklingen måste ha nått så långt att public serviceföretagens digitalradiosändningar uppfyller de principiella grundförutsättningarna i företagens sändningsuppdrag. Befolkningen måste kunna ta del av public
•De digitala sändningarna skall kunna tas emot av en lika stor andel av hushållen som kan ta emot SR:s analoga radiosändningar.
•Kvaliteten i public
Journalistförbundet har vidare ansett att eventuella tilläggstjänster skall kunna erbjudas alla lyssnare och att de tilläggstjänster som erbjuds av public
Teracom bedömer att en grundförutsättning för att teknikskiftet skall kunna ske är att det digitala programutbudet är bredare och mer omfattande än dagens analoga. Teracom anser att de kommersiella kanalerna måste få möjlighet att sända digitalt men även få tillstånd att sända över hela landet. Enligt Teracom måste programbolagen få möjlighet att erbjuda konsumenterna såväl ljudradio som informations- och Internetliknande tjänster via DAB.
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) har uttalat att radion är det absolut viktigaste mediet för att ge alla tillgång till såväl information som kultur, underhållning och avkoppling samt att det är av stor vikt att tillgängligheten bevaras även vid en övergång till digital teknik. Detta innebär enligt TCO bl.a. att SR:s ställning som public
94
SOU 2004:16 | Delbetänkandet och remissinstanserna |
period ställs utanför SR:s utbud. Samtidigt har TCO framhållit att den kommersiella radion och närradion måste finnas kvar och kunna arbeta på rimliga villkor. För TCO är det ett oeftergivligt krav att en total övergång inte får ske förrän man kan garantera samma täckningsgrad i hela landet som med nuvarande analoga teknik,
Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet har understrukit att Sveriges Radios kanaler, främst P1 men också P4, domineras av en äldre publik, samt att erfarenheten från publikforskningen visar att äldre personer ändrar sina medievanor långsamt. På grund av resultatet från gjorda mediestudier har institutionen ställt sig tvekande till behovet av fler kanaler respektive bättre ljud eftersom studierna visat att fler kanaler hittills inte ökat radiolyssnandet. Institutionen har också ifrågasatt att det finns ett behov av att förbättra kvaliteten på ljudet i radion, utom möjligen hos de två procent av befolkningen som i dag lyssnar på P2. Sammanfattningsvis ifrågasätter institutionen behovet av en snar digitalisering av svensk radio och institutionen bedömer att det inte är rimligt att på kort sikt aktualisera en nedsläckning av det analoga systemet.
Styrelsen för psykologiskt försvar har poängterat vikten av att en fortsatt digitalisering av radion innebär sändningar som i möjligaste mån är garderade från risker för allvarligare sabotage eller större driftfel. Styrelsen menar att ett brett säkerhets- och beredskapsperspektiv måste finnas med hela vägen i uppbyggnaden av den digitala radion. När det gäller en eventuell framtida nedsläckning av
95
Delbetänkandet och remissinstanserna | SOU 2004:16 |
det analoga sändarnätet har styrelsen uttalat att detta inte får ske förrän de nya digitala näten och produktionsförhållandena kan anses godtagbart säkra. Enligt styrelsen måste teknikskiftet ha förutsättningar att bli ekonomiskt attraktivt för konsumenterna och hänsyn måste tas till allmänhetens ekonomiska möjligheter att kunna byta apparater. Slutligen anser styrelsen det viktigt att regeringen skaffar sig en helhetssyn på säkerheten och beredskapen rörande den snabba utvecklingen av kommunikations- och informationsmedierna för att medieinstitutionerna skall få den vägledning som är nödvändig för att undvika sårbarhet eller mångfaldsbegränsande faktorer i systemen.
Konkurrensverket har framhållit att sändningar av digital radio pågår i många länder men att verksamheten tycks präglad av osäkerhet i många avseenden, att det råder en avvaktande hållning från olika aktörer samt att bristen på mottagare till rimliga priser har inneburit att konsumenterna avskräckts från att pröva den nya tekniken i någon större utsträckning. Enligt Konkurrensverket sker det dock en tydlig utveckling mot digital teknik i alla typer av kommunikationssystem, vilka i sin tur ger möjligheter till lägre distributionskostnader och ett ökat utbud. Konkurrensverket har vidare anfört att digitaliseringen underlättar för interaktivitet i medierna och utgör grund för den pågående sammansmältningen mellan nät, tjänster och apparater, vilket sammantaget leder till ökad konkurrens och mångfald till nytta för konsumenterna. Konkurrensverket har ansett att det inte förefaller rimligt att distributionen av radio skall fortgå opåverkad av denna utveckling.
Vägverket har uttalat att radiosändningar är ett oslagbart distributionssätt av information till trafikanter i ett
Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har anfört att ljudradion är en av de viktigaste informationskällorna vid höjd beredskap eller vid en krissituation och att beredskaps- och säkerhetsaspekter måste vägas in vid ett beslut om att upphöra med de analoga
96
SOU 2004:16 | Delbetänkandet och remissinstanserna |
Enligt KBM bör täckningen för de digitala radiosändningarna och mottagartätheten (antalet mottagare som finns inom en viss population) vid ett beslut om att upphöra med de analoga
97
2Regelverket med anknytning till ljudradions område
I detta kapitel ges en översiktlig bild av regelverket för ljudradiosändningar i Sverige. Kapitlet innehåller en genomgång av de centrala regelverken på området samt en redogörelse för tillståndsgivningen för både analog och digital utsändningsteknik. Vidare innehåller kapitlet ett avsnitt om de centrala frågeställningar angående regelverket som lyftes fram i delbetänkandet samt ett avsnitt om vad remissinstanserna anfört avseende här behandlade frågor.
Det tekniska begreppet ”radio” är ett samlingsbegrepp som innefattar olika sätt att använda elektromagnetiska vågor, eller radiovågor, för att överföra information. Med ett tekniskt språkbruk kan därför ”radio”, ”rundradio”, ”radioprogram”, ”radiosändningar”, etc. innefatta både ”radio”- och ”TV” i vardagsspråkets betydelse. Ett tekniskt språkbruk som här nämnts användes bl.a. i den numera upphävda radiolagen (1966:755).
Vid tillkomsten av radio- och
99
Regelverket med anknytning till ljudradions område | SOU 2004:16 |
2.1Översikt över regelverket avseende ljudradiosändningar
2.1.1Yttrandefrihetsgrundlagen
Enligt 1 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) är varje svensk medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt YGL att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst. Enligt andra stycket har yttrandefriheten enligt YGL till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande och i den får inga andra begränsningar göras än de som följer av YGL. I tredje stycket klargörs att vad som sägs i grundlagen om radioprogram gäller förutom program i ljudradio också program i television och innehållet i vissa andra sändningar av ljud, bild eller text som sker med hjälp av elektronmagnetiska vågor. I propositionen uttalas att syftet med tredje stycket är att göra grundlagen tillämplig på alla kända varianter av radio- och trådsändningar oberoende av om de förmedlar yttranden genom ljudradio, television, videotex, telefax eller i andra moderna tekniska format och oberoende av om digital teknik kommer till användning (prop.1990/91:64 s. 108). Slutligen anges det i fjärde stycket att med tekniska upptagningar avses i YGL upptagningar som innehåller text, bild eller ljud och som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.
Enligt 3 kap. 1 § första stycket har varje svensk medborgare och svensk juridisk person rätt att sända radioprogram genom tråd. Av andra stycket följer att det genom lag kan meddelas föreskrifter ifråga om skyldighet för nätinnehavare att ge utrymme för vissa program eller om ingripanden mot fortsatt sändning av ett utbud som inriktas på bl.a. våldsframställningar.
Rätten att sända radioprogram på annat sätt än genom tråd får med stöd av 3 kap. 2 § första stycket regleras genom lag som innehåller föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända. I syfte att så långt som möjligt låta de värderingar, som bör vara vägledande vid sådan lagstiftning som avses i första stycket, föreskrivs det i 3 kap. 2 § andra stycket att det allmänna skall eftersträva att radiofrekvenser tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Bestämmelsen syftar inte till att
100
SOU 2004:16 | Regelverket med anknytning till ljudradions område |
begränsa användningen av radiofrekvenser för andra ändamål än programverksamhet eller att mera i detalj styra hur radiofrekvensspektrum tas i anspråk för programverksamhet (prop. 1990/91:64 s. 116). I stället syftar den bl.a. till att tillgodose behovet av frekvensutrymme som inte är av egentlig betydelse från yttrande- och informationsfrihetssynpunkt. Enligt 3 kap. 2 § tredje stycket skall det vidare finnas möjlighet för sammanslutningar att få tillstånd att sända ljudradioprogram i lokala radiosändningar i den utsträckning som tillgängliga radiofrekvenser medger. Närmare föreskrifter härom meddelas i lag.
I 3 kap. 3 § föreskrivs det att 2 kap. 12 § andra – femte styckena och 13 § regeringsformen är tillämpliga för sådana begränsningar i sändningsrätterna som är tillåtna med stöd av 3 kap. 1 och 2 §§ YGL (ang. bestämmelserna i regeringsformen, se avsnitt 2.1.2).
Frågor om rätt att sända radioprogram skall enligt 3 kap. 5 § kunna prövas av domstol eller av en nämnd, vars sammansättning är bestämd i lag och vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare. Prövningen av beslut av regeringen skall göras av domstol och behöver endast avse beslutets laglighet. Det kan röra frågor om att välja tillståndshavare och om att frånta någon ett tillstånd att sända radioprogram.
2.1.2Regeringsformen
I enlighet med 3 kap. 3 § YGL skall 2 kap. 12 §
101
Regelverket med anknytning till ljudradions område | SOU 2004:16 |
2.1.3Radio- och
Radio- och
Enligt 1 kap. 1 § första stycket RTVL gäller lagen bl.a. sändningar av ljudradioprogram som är riktade till allmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel. En sändning anses riktad till allmänheten endast om den samtidigt och utan särskild begäran är tillgänglig för vem som helst som vill ta emot den. RTVL är generellt tillämplig på radiosändningar oavsett vilken teknik som används. För trådsändningar gäller dock den begränsningen att lagen enligt 1 kap. 3 § inte är tillämplig på sändningar som når 100 bostäder eller färre. Vidare finns det i 1 kap. 4 § en särskild jurisdiktionsbestämmelse för sändningar av ljudradioprogram över satellit som kan tas emot i Sverige. För sådana sändningar krävs det för lagens tillämplighet att den som bedriver sändningsverksamheten har sitt hemvist i Sverige eller sändningen till satellit sker från en sändare här i landet.
Av 2 kap. 1 § RTVL framgår att tillstånd krävs för att sända ljudradioprogram med hjälp av radiovågor på frekvenser under 3 gigahertz. Som skäl för denna faktiska begränsning av principen om etableringsfrihet anfördes det i propositionen att yttäckande sändarnät är mycket frekvenskrävande och att det med nuvarande teknik inte finns utrymme för mer än ett begränsat antal sådana nät (prop. 1995/96:160 s. 70 f.). Det anfördes vidare att det bl.a. är ett viktigt demokratiskt krav att alla som bor i Sverige har tillgång till åtminstone ett minimiantal radioprogram, varför sändningar i de frekvensområden som lämpar sig bäst för yttäckande marksändningar bör vara fortsatt tillståndspliktiga. Den som bedriver en sändningsverksamhet för vilken det inte behövs tillstånd och den som för någon annans räkning bedriver sändningsverksamhet över satellit eller upplåter satellitkapacitet skall enligt 2 kap. 3 § anmäla sig för registrering hos Radio- och
I RTVL görs det åtskillnad på ljudradiosändningar som sker med tillstånd av regeringen samt närradiosändningar och lokalradiosändningar. Med stöd av 2 kap. 2 § första stycket meddelar regeringen tillstånd att till hela landet eller till utlandet sända ljudradioprogram
102
SOU 2004:16 | Regelverket med anknytning till ljudradions område |
samt bedriva lokala digitala ljudradiosändningar. Regeringen får vidare om det finns särskilda skäl meddela tillstånd att sända ljudradioprogram i lokala sändningar som inte uppfyller kraven för närradio eller lokalradio. Med närradio avses enligt 4 kap. 1 § lokala ljudradiosändningar för föreningslivet. Lokalradio definieras i 5 kap. 1 § såsom andra tillståndspliktiga lokala ljudradiosändningar än sådana som kräver tillstånd av regeringen eller som får ske endast under en begränsad tid enligt 2 kap. 2 § fjärde stycket eller som är närradio. Sändningstillstånden för lokalradio är avsedda för privata aktörer som bedriver kommersiella ljudradiosändningar. Enligt 2 kap. 2 §
Medan det för närradio och lokalradio finns särskilda bestämmelser i RTVL om hur sändningstillstånden skall fördelas till de aktörer som kan komma ifråga för sändningstillstånden, saknar RTVL sådana bestämmelser för sändningar som sker med tillstånd av regeringen. I motiven har det förutsatts att regeringen inte utan att underställa riksdagen frågan skall ge någon tillstånd till rikstäckande sändningar (prop. 1995/96:160 s. 80; se också avsnitt 2.2.1).
Sändningstillstånd som meddelas av regeringen och sändningstillstånd som avser lokalradio kan med stöd av ett flertal bestämmelser i RTVL förenas med villkor som rör utövandet av sändningsrätten i tekniskt och administrativt hänseende. Sändningstillstånd som meddelas av regeringen får enligt 3 kap. 2 § förenas med villkor rörande bl.a. krav på geografisk täckningsgrad, tillgänglighet för syn- och hörselskadade, användande av viss sändningsteknik och vissa sändare samt utarbetande av beredskapsplaner. Med stöd av bestämmelserna i 3 kap. 3 och 4 §§ kan sändningstillstånden vidare förenas med villkor om förbud mot att sända reklam, andra annonser och vissa sponsrade program samt villkor om att ägarförhållandena och inflytandet i ett företag som erhåller sändningstillstånd inte får förändras mer än i begränsad omfattning. För lokalradio kan sändningstillstånden förenas med de villkor som anges i 5 kap. 10 och 11 §§. Dessa villkor avser bl.a. skyldigheter att sända program i en viss del av sändningsområdet, sända under en viss minsta tid, använda en viss sändningsteknik och att samarbeta med andra tillståndshavare i tekniska frågor. Ytterligare villkor som kan ställas rör skyldigheter att inte förändra ägarförhållandena och inflytandet i företaget mer än i begränsad omfattning, att sända en viss mängd eget material
103
Regelverket med anknytning till ljudradions område | SOU 2004:16 |
och att sända en viss mängd program med lokal anknytning. Be- träffande närradion saknas särskilda bestämmelser om att förena sändningstillstånden med villkor.
I RTVL återfinns bestämmelser som avser själva innehållet i sändningarna, huvudsakligen i 6 kap. RTVL. Några av bestämmelserna är generellt tillämpliga för samtliga typer av sändningstillstånd – såsom att program som inte är reklam inte på ett otillbörligt sätt får gynna kommersiella intressen – medan andra är tillämpliga på respektive typ av sändningstillstånd – t.ex. får det i närradio enligt huvudregeln endast sändas program som har framställts särskilt för den egna verksamheten (6 §).
För sändningar med tillstånd av regeringen har det ansetts föreligga ett särskilt behov av att införa speciella regler om saklighet, opartiskhet m.m. Med stöd av 3 kap. 1 § får sändningstillstånd som meddelas av regeringen förenas med villkor som innebär att sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i ljudradion och televisionen. Som skäl för bestämmelsen anfördes det i propositionen att den begränsade frekvenstillgången medför att endast ett fåtal tillstånd till sändningar i hela landet kan meddelas och att det med hänsyn till mediets stora genomslagskraft därför funnits en önskan hos staten att låta verksamheten handhas av ett eller flera bolag i allmänhetens tjänst där staten kunnat ställa villkor på verksamheten, t.ex. krav på opartiskhet, saklighet och ett mångsidigt programutbud. (prop. 1995/96:160 s. 76). Av propositionen framgår att bestämmelsen är tänkt att tillämpas på sådana sändningar där etableringsfriheten fortfarande är begränsad och det finns begränsade möjligheter att balansera ett program som sänds av ett programföretag med ett annat program eller med programinslag som sänds av ett annat programföretag (1995/96:160 s. 92). Vidare gäller enligt 6 kap. 1 § att den som sänder ljudradioprogram med tillstånd av regeringen skall se till att programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet.
I 7 kap återfinns bestämmelser om vad som skall iakttas avseende reklam och annan annonsering. RTVL innehåller dessutom bestämmelser om tillsyn, straff och överklagande.
104
SOU 2004:16 | Regelverket med anknytning till ljudradions område |
2.1.4Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
För frekvensanvändningen inom Sveriges territorium har staten det övergripande ansvaret, med beaktande av internationella konventioner på området. Statens ansvar för frekvensanvändningen har lagreglerats och bestämmelserna återfinns sedan den 25 juli 2003 i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Lagen har ersatt telelagen (1993:597) och lagen (1993:599) om radiokommunikation.
Bestämmelserna i lagen syftar enligt 1 kap. 1 § till att enskilda och myndigheter skall få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga utbyte vad gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris och kvalitet. Syftet skall uppnås främst genom att konkurrensen och den internationella harmoniseringen på området främjas. Samhällsomfattande tjänster skall dock alltid finnas tillgängliga på för alla likvärdiga villkor i hela landet till överkomliga priser. Vid lagens tillämpning skall särskilt beaktas elektroniska kommunikationers betydelse för yttrandefrihet och informationsfrihet.
I 1 kap. 4 § första stycket stadgas att lagen gäller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster med tillhörande installationer och tjänster samt annan radioanvändning. Av andra stycket följer att lagen inte är tillämplig på innehåll som överförs i elektroniska kommunikationsnät med hjälp av elektroniska kommunikationstjänster. Vidare stadgas det i 1 kap. 6 § att det förutom bestämmelserna i lagen om radiokommunikation finns bestämmelser i radio- och
Rätten att använda radiofrekvenser regleras i 3 kap. Enligt huvudregeln i 3 kap. 1 § krävs det tillstånd för att här i landet eller på ett svenskt fartyg eller luftfartyg utomlands få använda en radiosändare.
Det finns en presumtion om att var och en som har behov av att använda radiosändare skall beviljas tillstånd till sådan användning efter ansökan. En ansökan får avslås endast om det brister i någon av de i 3 kap. 6 § första stycket angivna förutsättningarna, t.ex. om det kan antas att radiosändaren kommer att användas på ett sådant sätt att annan tillåten radioanvändning i Sverige och i utlandet riskerar att bli skadligt påverkad. Enligt andra stycket får tillstånd att använda radiosändare för utsändningar som kräver tillstånd enligt annan lag eller enligt bestämmelser meddelade med stöd av annan lag meddelas endast om sådant tillstånd föreligger. Ett tillstånd att
105
Regelverket med anknytning till ljudradions område | SOU 2004:16 |
använda radiosändare för utsändningar av ljudradioprogram under 3 gigahertz förutsätter därför att det redan föreligger ett sändningstillstånd meddelat med stöd av RTVL. För utsändningar av ljudradioprogram föreligger det således dubbel tillståndsplikt.
Om det frekvensutrymme som avsatts för en viss radioanvändning utökas eller på annat sätt medger att ytterligare tillstånd meddelas, skall det under vissa närmare angivna förutsättningar i 3 kap. 8 § första stycket ske en prövning efter allmän inbjudan till ansökan om att meddela tillstånd att använda radiosändare. Ett allmänt inbjudningsförfarande blir aktuellt att tillämpa när fråga uppkommer att meddela tillstånd att använda radiosändare för nya eller väsentligt ändrade radioanvändningar och det kan antas att det frekvensutrymme som kan avsättas för verksamheten inte är tillräckligt för att ge tillstånd åt alla som vill och skulle kunna bedriva sådan verksamhet. I andra stycket räknas det upp vissa undantag från bestämmelsen i första stycket, bl.a. för sådan radioanvändning som huvudsakligen avser utsändning till allmänheten av program i ljudradio eller annat som anges i 1 kap. 1 § YGL. Som skäl för undantagen anges det i propositionen att det inte är lämpligt att tillämpa ett inbjudningsförfarande beträffande sådan radioanvändning som avser utsändning till allmänheten av radioprogram som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket YGL, eftersom detta torde kräva att de sakliga grunderna för ett sådant urvalsförfarande utformades i lag (prop. 2002/03:110 s. 140 f.). För att tillstånd som avser sändare för
Enligt 3 kap. 9 § gäller generellt att tillstånd att använda radiosändare skall avse en viss radioanvändning. Tillstånd att använda radiosändningar för viss radioanvändning och tillstånd att använda enskilda radiosändare inom denna användning får meddelas vid skilda tillfällen.
I 3 kap. 10 § föreskrivs att tillstånd som avser digital utsändning till allmänheten av program i ljudradio eller annat som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen får förenas med rätt att använda radiosändningen för annan användning, motsvarande högst tjugo procent av den digitala kapaciteten i frekvensutrymmet.
106
SOU 2004:16 | Regelverket med anknytning till ljudradions område |
Detta gäller dock endast om villkor enligt 3 kap. 2 § 8 RTVL inte uppställts för motsvarande sändningstillstånd och det i övrigt inte inverkar menligt på konkurrensen. I propositionen anges det att publik
Ett tillstånd enligt lagen om elektronisk kommunikation kan med stöd 3 kap. 11 § förenas med villkor för att tillgodose syftet att uppnå effektivitet i radioanvändningen. Villkoren kan gälla bl.a. det frekvensutrymme som tillståndet avser, täckning och utbyggnad inom landet samt antennens och i övrigt radiosändarens beskaffenhet.
Tillstånd enligt 3 kap. skall enligt 3 kap. 12 § gälla för en bestämd tid. I övrigt kan det nämnas att 3 kap. också innehåller bestämmelser om åtgärder mot störningar och överlåtelse av tillstånd.
Lagen om elektronisk kommunikation innehåller även bestämmelser bl.a. om samtrafik och andra former av tillträde till allmänna kommunikationsnät (4 kap.), integritetsskydd (6 kap.), tillsyn m.m. (7 kap.) samt prövning av ärenden m.m. (8 kap.).
2.1.5Plan- och bygglagen
Uppförande av större master kräver tillstånd enligt plan- och bygglagen (PBL; 1987:10). Bygglovsansökningarna prövas av landets kommuner. Beslut i bygglovsärenden tillhör således den kommunala kompetensen. PBL innehåller bestämmelser om planläggning, markanvändning och bebyggelse. I 8 kap. 2 § anges att det krävs bygglov bl.a. för att uppföra radio- eller telemaster eller torn. Något motsvarande krav beträffande mindre antenner på byggnader finns inte. Vid byggande av nya master som är mer än 20 meter höga krävs samråd med Luftfartsverket om dess lokalisering. Kommunerna ska också samråda med länsstyrelsen i vissa fall. Regeringsrätten är sista instans för överprövning i bygglovsärenden.
Varje ansökan om bygglov prövas individuellt utifrån anläggningens, omgivningens och den tilltänkta placeringens förutsättningar. Vid prövningen har byggnadsnämnden att göra en avvägning mellan
107
Regelverket med anknytning till ljudradions område | SOU 2004:16 |
å ena sidan det intresse som talar för bygglov, t.ex. behovet av en mast, och å andra sidan intressen som talar mot att bygglov lämnas, t.ex. att området är känsligt från natur- eller kulturvårdssynpunkt. När det gäller närboendes inflytande i bygglovsärenden skall byggnadsnämnden enligt huvudregeln bereda berörda sakägare tillfälle att yttra sig över en ansökan om bygglov, men deras samtycke krävs varken för uppförande av telemaster eller andra byggnader.
Det är angeläget att olika miljöaspekter beaktas vid utbyggnaden av alla typer av master, på samma sätt som när det gäller andra verksamheter. PBL innehåller inget formellt krav på att en miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas som underlag inför beslut i bygglovsärenden om lokalisering av bl.a. master. Om det krävs att en detaljplan skall antas eller ändras kan det bli aktuellt att kräva en miljökonsekvensbeskrivning. Vid avvägningar mellan olika intressen som görs vid bygglovsprövningen inför en tilltänkt byggnation skall alltid såväl kulturmiljöaspekter som miljö- och hälsoaspekter beaktas.
Det finns ingen generell skyldighet för operatörerna att dela master med varandra och det finns inte heller någon begränsning i detta avseende. Det är vanligt att master används för flera sändare med olika användningsområden. Enligt lagen om elektronisk kommunikation kan samlokaliseringsskyldighet eller skyldighet om gemensamt utnyttjande föreskrivas. En förutsättning för detta är att skyldigheten krävs för att skydda miljön, folkhälsa eller allmän säkerhet eller för att uppnå mål för fysisk planering m.m. Ett exempel bör kunna vara att en operatör sökt men inte erhållit byggnadslov i en kommun för att uppföra en mast för elektronisk kommunikation och omständigheterna är sådana att alternativa placeringar inte föreligger. Ersättningen skall vara marknadsmässig. Gemensamt utnyttjande av egendom eller annat bör i första hand främjas på grundval av frivilliga överenskommelser.
2.1.6Lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område
Privata programföretag som sänder kommersiell analog lokalradio skall till följd av bestämmelserna i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område (koncessionsavgiftslagen) betala en årlig koncessionsavgift för sina sändningstillstånd. Regelverket skiljer sig åt beroende på om programföretagens sändningstillstånd meddelats med stöd av bestämmelserna i den numera
108
SOU 2004:16 | Regelverket med anknytning till ljudradions område |
upphävda lokalradiolagen eller med stöd av bestämmelserna i 5 kap. RTVL (se avsnitt 2.2.2 om de olika sändningstillstånden för den privata lokalradion).
Enligt 1 § andra stycket koncessionsavgiftslagen skall den som enligt 5 kap. RTVL har tillstånd att sända lokalradio betala koncessionsavgift till staten. Koncessionsavgiftens storlek för dessa sändningstillstånd framgår av 4 a §. Där föreskrivs att koncessionsavgiften utgör 40 000 kr för varje kalenderår under vilket sändningsverksamheten får bedrivas samt att viss justering av beloppet skall göras utifrån konsumentprisindex.
För de programföretag som har tillstånd att sända lokalradio med stöd av bestämmelserna i lokalradiolagen (1993:120), dvs. de programföretag som erhållit sina sändningstillstånd före den 1 juli 2001, följer det av övergångsbestämmelserna till koncessionsavgiftslagen att programföretagen skall betala koncessionsavgifter i enlighet med bestämmelserna i
2.2Tillståndsgivningen för analoga ljudradiosändningar
2.2.1Tillståndsgivningen till public
När rundradiosändningar inleddes i Sverige på
109
Regelverket med anknytning till ljudradions område | SOU 2004:16 |
rande verksamhet och ytterst garantera den ekonomiska basen genom att radion finansierades genom licensavgifter.
I samband med att AB Radiotjänst år 1957 fick ensamrätt att sända
Principen om att programföretagen skall kunna upprätthålla en redaktionell självständighet och integritet i förhållande till såväl staten som olika intresseorganisationer och andra maktgrupper gäller alltjämt. Samtidigt anses det viktigt att riksdag och regering med ett så brett politiskt stöd som möjligt kan utöva ett övergripande inflytande över bolagens programverksamhet genom att kunna anvisa vissa grundläggande riktlinjer om mångsidighet, hög kvalitet, tillgänglighet, hänsyn till minoritetsintressen m.m.
För att tillgodose intresset av att programföretagen intar en självständig ställning har företagen organiserats i aktiebolagsform och bolagen ägs av en för ändamålet särskilt bildad stiftelse (prop. 2000/01:94 s. 12 med vidare hänvisningar). Stiftelsens styrelse består av en ordförande och tio ledamöter. Regeringen utser ledamöterna på förslag av de politiska partierna i riksdagen. Eftersom stiftelsens sammansättning inte skall påverkas direkt av valresultat eller regeringsskiften är styrelsens mandatperioder relaterade till riksdagens enligt viss ordning. Bland arbetsuppgifterna för förvaltningsstiftelsens styrelse ingår att utse ledamöterna i programföretagens styrelser, med undantag för ordförandena som utses av regeringen efter samråd med riksdagspartierna. Regeringen utser även en suppleant i respektive styrelse.
Ytterligare en faktor som syftar till att stärka programföretagens självständighet är att företagens programverksamhet nästan uteslutande finansieras med
Som nämnts i avsnitt 2.1.3 framgår det av 2 kap. 2 § första stycket RTVL att regeringen meddelar tillstånd att till hela landet eller till utlandet sända ljudradioprogram samt bedriva lokala digitala ljudradiosändningar. Lagtexten anvisar varken vilka personer som kan erhålla aktuella tillstånd eller någon särskild ordning som skall
110
SOU 2004:16 | Regelverket med anknytning till ljudradions område |
tillämpas vid regeringens tillståndsgivning. I förarbetena till RTVL anges det emellertid att det i motiven till radiolagen förutsatts att regeringen inte utan att underställa riksdagen frågan skall ge någon tillstånd till rikstäckande sändningar (se prop. 1977/78:91 s. 62 och prop. 1985/86:109 s. 35) och det sägs att införandet av RTVL inte avser att medföra någon ändring av dessa principer (prop. 1995/96:160 s. 80).
Riksdagens och regeringens intresse av att kunna anvisa vissa grundläggande riktlinjer för public
Två av de viktigaste styrdokument som regeringen har till sitt förfogande utgörs av dels sändningstillstånd som regeringen inför varje tillståndsperiod meddelar till programföretagen (SR, UR och SVT) med stöd av RTVL och riksdagsbeslut, dels anslagsvillkor som fastställts i samband med medelstilldelningen för varje år. Sändningstillstånden utformas med beaktande av reglerna i RTVL och de utgör en heltäckande reglering av public
En grundläggande princip för tillståndsgivningen har varit att riktlinjerna och förutsättningarna för verksamheten skall gälla hela tillståndsperioden, vilket syftat till att ge stabilitet åt bolagen.
111
Regelverket med anknytning till ljudradions område | SOU 2004:16 |
2.2.2Tillståndsgivningen till privat lokalradio
Sedan år 1993 pågår det kommersiella lokala ljudradiosändningar i Sverige. Regler om tillstånd att sända lokalradio återfanns fram till den 1 juli 2001 i lokalradiolagen (1993:120) och lagen (1995:1292) om tillfälliga bestämmelser i fråga om tillstånd att sända lokalradio (den s.k. stopplagen).
Enligt den gamla lagstiftningen fördelades sändningstillstånden för lokalradio till högstbjudande vid auktioner. Mellan september 1993 och november 1995 hölls det fem auktioner och totalt 92 tillstånd auktionerades ut. Därefter meddelades inga ytterligare tillstånd med stöd av lokalradiolagen till följd av den s.k. stopplagen. Stopplagen, som trädde i kraft den 16 december 1995, föreskrev att några nya tillstånd att sända lokalradio enligt lokalradiolagen inte skulle meddelas. Den gällde inledningsvis fram till utgången av år 1995 men förlängdes vid ett flertal tillfällen till dess att den upphävdes den 1 juli 2001. Lagen tillkom på initiativ av konstitutionsutskottet som i sitt betänkande anförde att lokalradion inte hade utvecklats enligt de intentioner som angivits i lokalradiopropositionen (1994/95:KU25). Utskottet uttalade vidare att målsättningen med lokalradiolagen inte hade uppnåtts och att de regler som skulle motverka en dominans på marknaden av ett fåtal kapitalstarka kedjeföretag hade visat sig vara otillräckliga. Utskottet föreslog att lokalradiolagstiftningen skulle ses över och ansåg att det var nödvändigt att hejda den pågående utvecklingen medan detta arbete pågick. Syftet med stopplagen var att hindra en fortsatt koncentration av ägande och nätverksbildning (prop. 1999/2000:55 s. 30 f).
I september 1995 beslutade regeringen att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppdrag att bl.a. lägga fram förslag om ändrade regler för lokala ljudradiosändningar. Kommittén, som antog namnet Lokal- och närradiokommittén, överlämnade sitt betänkande i november 1996 med föreslag på en rad förändringar i regelverket för lokalradion (SOU 1996:176 Den lokala radion). Med hänsyn till bl.a. remissinstansernas kritik ansåg regeringen emellertid att det inte gick att genomföra förslagen (prop. 1999/2000:55 s. 32). I stället gavs en särskild utredare i uppdrag att lägga fram förslag om de framtida villkoren för den kommersiella lokalradion utformade i enlighet med statens insatser på massmediaområdet. Betänkandet lades fram i februari 1999 (SOU 1999:14 Den framtida kommersiella lokalradion), och arbetet utgjorde utgångspunkten för den lagstiftning som gäller för lokalradion i dag.
112
SOU 2004:16 | Regelverket med anknytning till ljudradions område |
Radio- och
Genom lagen (2001:272) om ändring i radio- och
De nya reglerna för lokalradion återfinns i RTVL. Tillstånd att sända analog lokalradio meddelas av RTVV i enlighet med 2 kap. 2 § tredje stycket RTVL. De närmare bestämmelserna om tillståndsgivningen för lokalradio återfinns i 5 kap. RTVL. Enligt 2 § bestämmer RTVV sändningsområdenas omfattning. Sändningsområdena skall utformas så att ett stort antal tillstånd kan lämnas och att flera tillstånd kan lämnas för samma sändningsområde. När ett sändningsutrymme blir ledigt skall RTVV kungöra detta och därvid ange sändningsområdets omfattning, sista dag för ansökan och första dag då sändningar får bedrivas med stöd av tillståndet (3 §). Av 4 § första stycket framgår att ett tillstånd att sända lokalradio lämnas till en fysisk eller juridisk person och omfattar endast ett sändningsområde. I nyssnämnda stycke stadgas vidare att ingen får ha mer än ett sändningstillstånd inom ett sändningsområde, om det inte finns särskilda skäl. Enligt propositionen åsyftas med särskilda skäl dels när det bara finns en sökande till ett tillstånd, dels att RTVV kan medge att överlåtelse får ske trots att förvärvaren redan har tillstånd i sändningsområdet (prop. 1999/2000:55 s. 87). Det har vidare
113
Regelverket med anknytning till ljudradions område | SOU 2004:16 |
uppställts förbud för staten, landsting och kommuner att inneha tillstånd att sända lokalradio, vare sig direkt eller indirekt (4 § andra stycket).
I 6 § anges att varje tillståndsperiod skall vara fyra år. Den första perioden skall dock vara tre år och räknas från och med den 1 januari 2002. Reglerna i
Bestämmelser om förlängning av sändningstillstånd återfinns i 13 §. Där anges att förlängning av ytterligare en tillståndsperiod skall ske om tillståndshavaren senast sex månader före tillståndsperiodens utgång begär det. Förlängning skall dock inte beviljas om det föreligger grund för återkallelse av tillståndet eller tillståndshavaren väsentligen brutit mot villkor som förenats med sändningstillståndet eller bestämmelser om eget material. Ett tillstånd skall inte heller förlängas om förändringar i tekniken eller i användningen av radiofrekvenser på grund av internationella överenskommelser som Sverige anslutit sig till medför att ett nytt tillstånd med samma villkor inte skulle meddelas.
En tillståndshavare kan med stöd av 18 § begära att hans tillstånd skall återkallas. Tillståndet skall i så fall anses ha upphört att gälla den dag en sådan begäran kom in till RTVV eller den senare dag som tillståndshavaren angett. Överlåtelse av ett tillstånd kan enligt 16 § ske efter medgivande från RTVV. I bestämmelsen anges att medgivande inte får lämnas om förvärvaren inte skulle kunna få tillstånd att sända lokalradio, eller förvärvaren redan direkt eller indirekt har tillstånd att sända lokalradio i samma sändningsområde. Överlåtelse skall heller inte medges om det medför en påtaglig minskning av mångfalden i medieutbudet inom sändningsområdet. Om det finns särskilda skäl kan RTVV medge att överlåtelse sker trots att för-
114
SOU 2004:16 | Regelverket med anknytning till ljudradions område |
värvaren redan har tillstånd i sändningsområdet. Verkningarna av en överlåtelse av ett sändningstillstånd anges i 17 §.
I 14 och 15 §§ finns bestämmelser om ändrad indelning av sändningsområden. Sådana beslut fattas av RTVV och får endast meddelas vid utgången av en tillståndsperiod. Av 19 och 20 §§ följer att ett tillstånd upphör att gälla om en tillståndshavare försätts i konkurs, träder i likvidation eller avlider.
Den som enligt 5 kap. radio- och
Fram till och med år 2003 har tolv sändningstillstånd meddelats med stöd av den nya lagstiftningen (se närmare härom under avsnitt 3.1.2).
2.2.3Tillståndsgivningen till närradio
Närradiosändningar inleddes på försök i Sverige år 1979 och verksamheten permanentades år 1986 genom ändringar i närradiolagen (1982:459). Reglerna om tillståndsgivningen avseende närradiosändningar återfinns numera i 4 kap. RTVL. Tillstånd att sända närradio meddelas av RTVV i enlighet med 2 kap. 2 § andra stycket RTVL.
I enlighet med 4 kap. 4 § kan ett tillstånd att sända närradio endast ges till följande juridiska personer:
1)lokala ideella föreningar som har bildats för att sända program i närradion eller som bedriver annan verksamhet inom sändningsområdet,
2)församlingar och kyrkliga samfälligheter inom Svenska kyrkan,
3)obligatoriska sammanslutningar av studerande vid universitet och högskolor, samt
4)sammanslutningar av flera tillståndshavare i ett sändningsområde för gemensamma närradioändamål (närradioföreningar).
Tillstånd får ges först efter det att sammanslutningen har anmält vem som har utsetts till utgivare enligt yttrandefrihetsgrundlagen (5 §), och ett tillstånd att sända närradio får inte ges till någon som har tillstånd att sända lokalradio eller digital ljudradio (6 §).
115
Regelverket med anknytning till ljudradions område | SOU 2004:16 |
För det fall en tillståndshavare får tillstånd att sända lokalradio eller digital ljudradio upphör tillståndet att sända närradio från och med den dag sändningar får ske med stöd av det andra tillståndet. Detta framgår av 6 § andra stycket.
Om en sammanslutning som kan få tillstånd enligt 4 § så önskar och det är tekniskt möjligt, skall det i enlighet med 2 § finnas en möjlighet att sända närradioprogram i en kommun. Om det finns särskilda skäl får det med stöd av 2 § samtidigt sändas mer än ett närradioprogram i kommunen, och sändningsområdena för närradio skall omfatta högst en kommun. I 2 § föreskrivs vidare att det utanför storstadsområdena bör eftersträvas att sändningarna kan tas emot i hela kommunen. RTVV får, om det finns synnerliga skäl, besluta om större sändningsområden än en kommun.
Enligt 3 § bestämmer RTVV vilka som får sända närradio. Tillstånden gäller för viss tid, och RTVV kan bestämma om sändningstiderna om tillståndshavarna inte kan enas om fördelningen eller om någon av tillståndshavarna begär att verket skall fastställa sändningsschemat i dess helhet. Enligt praxis meddelas sändningstillstånden normalt för en tid på tre år. Slutligen följer det av 7 § att RTVV får besluta att en sändningstid inte får utnyttjas av någon annan under en tid av högst tre månader, om en innehavare av tillstånd att sända närradio mot vilken det har riktats ett föreläggande vid vite enligt RTVL, avstår sändningstid eller avsäger sig sitt sändningstillstånd. Av 7 § andra stycket framgår att en sändare för närradio inte får användas för andra sändningar för vilka det krävs tillstånd enligt RTVL.
Vid årsskiftet 2002/2003 hade 1 324 sammanslutningar tillstånd att sända närradio, varav cirka 20 procent utgjordes av religiösa föreningar och cirka 17 procent sammanslutningar som bildats för att sända närradio, s.k. radioföreningar (RTVV, Närradion i förändring, s. 40). Se vidare avsnitt 3.1.1 om RTVV:s granskning av närradioverksamheten.
2.3Tillståndsgivningen för digitala ljudradiosändningar
2.3.1Översikt
Genom riksdagsbeslut våren 1995 bemyndigades regeringen att meddela tillstånd till SR, UR och privata programföretag att påbörja sändningar i begränsad omfattning med digital teknik. Syftet med
116
SOU 2004:16 | Regelverket med anknytning till ljudradions område |
försöksverksamheten var att pröva tekniken under svenska förhållanden, att utveckla kompetens hos svenska företag såväl i fråga om de rent tekniska aspekterna av
När försöksverksamheten med digital ljudradio inleddes var den numera upphävda radiolagen (1966:755) alltjämt gällande. Radiolagen innehöll bestämmelser tillämpliga på sändningar med tillstånd av regeringen, och det förutsattes att regeringen under försöksverksamheten skulle meddela sändningstillstånd avseende digital radio med stöd av denna lag (prop. 1994/95:170 s. 13). Någon ändring i radiolagen om regeringen som tillståndsgivande myndighet för digitala ljudradiosändningar ansågs därför inte erforderlig. Först genom ikraftträdandet av RTVL, som ersatte radiolagen, blev det uttryckligen reglerat att regeringen meddelar sändningstillstånd för digitala ljudradiosändningar. I förarbetena till RTVL anfördes det att regeringen enligt gällande ordning bör meddela sändningstillstånd eftersom verksamheten befann sig i ett inledningsskede (prop. 1995/96:160 s. 77).
Eftersom public
I dag meddelas sändningstillstånd avseende digital ljudradio av regeringen med stöd av bestämmelserna i RTVL, vilket leder till att regelverket i RTVL som är knutet till radiosändningar med tillstånd av regeringen är tillämpligt. För public
Hittills har inga sändningstillstånd avseende digital radio meddelats något privat programföretag (jfr nedan under avsnitt 2.3.3). För ett privat programföretag som vid analoga radiosändningar lyder under RTVL:s bestämmelser om lokalradio skulle tillståndsordningen dock leda till att olika regler gäller beroende på om ljudradiosändningarna sker med analog eller digital teknik. Ett privat programföretag skulle
117
Regelverket med anknytning till ljudradions område | SOU 2004:16 |
vid digitala sändningar t.ex. bli bundet av den s.k. demokratibestämmelsen i 6 kap. 1 § RTVL, vilken bestämmelse inte är tillämplig på analoga kommersiella lokalradiosändningar. Vidare skulle lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions områden inte vara tillämplig, eftersom avgiftsskyldigheten enligt denna lag för ljudradiosändningar endast gäller för den som enligt 5 kap. RTVL har tillstånd att sända lokalradio.
Som nämnts i avsnitt 2.2.3 är det inte tillåtet att samtidigt inneha tillstånd att sända närradio och digital ljudradio. De aktörer som sänder närradio kan därför inte delta i försöksverksamheten med bibehållet närradiotillstånd.
2.3.2Tillståndsgivningen till public
Sändningstillstånd avseende digitala ljudradiosändningar till public
2.3.3Tillståndsgivningen till privat radio
Till privata programföretag fördelas sändningstillstånd för digitala ljudradiosändningar enligt det förfarande som föreskrivs i förordningen (1995:1020) om digitala ljudradiosändningar. Förordningen trädde i kraft den 15 augusti 1995.
Enligt 2 § nämnda förordning fastställer regeringen genom särskilda beslut vilket sändningsutrymme som skall upplåtas till privata programföretag. De formella reglerna för själva tillståndsprocessen återfinns i
118
SOU 2004:16 | Regelverket med anknytning till ljudradions område |
fördelning av tillstånden till regeringen för prövning. I 6 § anges det att i de fall samtliga sökande inte kan beredas sändningsutrymme bör ingen sökande föreslås få mer än ett tillstånd. Förslaget bör vidare utformas så att utrymme finns för program av olika karaktär, bl.a. med anknytning till sändningsområdet. Slutligen föreskrivs det att de sökande skall beredas tillfälle att bemöta RTVV:s yttrande.
Inget privat företag har hittills meddelats tillstånd att sända digitala ljudradioprogram. Ett utlysningsförfarande i enlighet med förordningen (1995:1020) om digitala ljudradiosändningar inleddes emellertid i oktober 1995. Av de 22 programföretag som anmälde sitt intresse återkallade fyra företag sina ansökningar. Bland de kvarvarande rekommenderade Radio- och
2.4Särskilda frågeställningar angående regelverket som lyfts fram i delbetänkandet
2.4.1Utgångspunkter för det framtida regelverket avseende digital radio
I delbetänkandet diskuteras tänkbara utgångspunkter för ett eventuellt framtida regelverk för digitala ljudradioprogram. Det framhålls att public
119
Regelverket med anknytning till ljudradions område | SOU 2004:16 |
också i framtiden kommer att hantera riktlinjer för public serviceradio samlat för sig. För privatradions del bedöms det vara rimligt att utgå från nu gällande lagstiftning för analog lokalradio, och det nämns att branschföreträdare ansett detta vara en bra principiell utgångspunkt. Enligt delbetänkandet bör det också avgöras vilken myndighet som skall meddela sändningstillstånd för marksänd digitalradio. Vad gäller närradion uttalas att särskilda lösningar kommer att behöva konstrueras.
2.4.2Tillståndsperiodernas längd
I delbetänkandet anförs det att tillståndsperiodernas längd bör övervägas. I anslutning härtill uttalas att osäkerheten om den tekniska utvecklingen inom
2.4.3Fördelning av sändningstillstånd till lokalradio m.m.
En tillämpning av nu gällande lagstiftning för kommersiell lokalradio skulle innebära bl.a. att sändningstillstånd kommer att fördelas genom ett urvalsförfarande som huvudsakligen baseras på ägarförhållande och åtagande i fråga om graden av programinnehåll som är framtaget för den egna verksamheten och som har lokal anknytning. I delbetänkandet uttalas att det sannolikt kommer att bli nödvändigt att skapa nya bestämmelser i lagstiftningen för att t.ex. reglera fördelning av sändningstillstånd för digital radio. Mot bakgrund av att det kan förväntas ta lång tid innan digitala sändningar har nått en spridning som ger intäkter sägs det vidare att det kan bli nödvändigt med olika former av övergångsregler i ett inledningsskede.
2.4.4Förhållandet mellan programföretag, multiplexoperatör och sändaroperatör
120
SOU 2004:16 | Regelverket med anknytning till ljudradions område |
skall bäras i den gemensamma signalen och hur stort överföringsutrymme respektive tjänst skall ha. Multiplexoperatören kan utgöras av programföretagen själva, av sändaroperatören eller av en extern aktör. I delbetänkandet framhålls vikten av att tydliggöra de tre olika rollerna och att skilja dem från varandra i juridisk mening. Olika tänkbara lösningar för multiplexoperatörens roll presenteras. Ett alternativ är att programföretagen själva bestämmer över multiplexfunktionen och andra tekniska frågor tillsammans. Ett annat alternativ är att en särskild multiplexoperatör innehar sändningstillståndet för hela multiplexen, varvid denne också sköter urvalet av programföretag, bestämmer utbyggnadsgrad och utbyggnadstakt av sändarnätet, m.m.
2.5Remissyttranden över särskilda frågeställningar angående regelverket som lyftes fram i delbetänkandet
Flera remissinstanser har i sina remissvar på delbetänkandet lämnat synpunkter som berör de frågeställningar som redovisats i avsnitt 2.4. I detta avsnitt ges en översiktlig bild av vad remissinstanserna därvid anfört (se också avsnitt 2.6 som behandlar Radioutgivarföreningens förslag på lagändringar m.m.).
2.5.1Utgångspunkter för det framtida regelverket avseende digital radio
RTVV anser att det skulle framstå som naturligt att samla tillståndsgivningen – i vart fall för lokal/regional digital radio – på den myndighet som hanterar tillståndsfrågor för övriga lokala ljudradiosändningar.
Konkurrensverket anför att korta beslutsvägar ökar förutsättningarna för att på bästa sätt beakta den pågående snabba utvecklingen på mediemarknaden, varför tillståndsgivningen torde kunna delegeras till myndighetsnivå.
LO uttalar att det i den digitala radion bör ges utrymme för två eller fler koncessioner för nationell riksspridd privat radio, vilket LO menar skulle underlätta övergången till digital teknik. LO anser att sändningstillstånd för nationella privata radiokanaler skall innehålla kvalitetsgarantier av liknande slag som på
121
Regelverket med anknytning till ljudradions område | SOU 2004:16 |
verket och tillståndsgivningen ifråga om digital privat lokalradio anser LO att nuvarande regelverk för analog privatradio kan gälla även för de digitala sändningarna. Däremot ställer sig LO tveksam till att RTVV skall hantera de lokala tillstånden. Istället föreslår LO att det undersöks om lokala eller regionala politiska församlingar skulle kunna ha ansvar för tillståndsgivningen eftersom det skulle minska risken för bulvanverksamhet och oseriösa ansökningar.
Radioutgivareföreningen (RU) anser att en lämplig utgångspunkt för regelverket avseende digital radio är gällande lagstiftning för lokalradio i RTVL.
Teracom framför att regelverket måste möjliggöra för både public service och kommersiell lokalradio att sända i DAB och att reglerna bör harmoniseras med övriga länder inom EU. Teracom har vidare uttalat att tillståndsgivningen bör delegeras till myndighet.
Vägverket anser att det framtida regelverket kring DAB bör utformas så att det successivt kan anpassas till en alltmer föränderlig värld.
2.5.2Tillståndsperiodernas längd
I fråga om tillståndsperiodernas längd uttalar RU och Teracom var för sig stöd för långsiktiga tillståndsperioder. Teracom anser att tillstånden skall gälla
2.5.3Förhållandet mellan programföretag, multiplexoperatör och sändaroperatör
För det fall att fördelning av sändningstillstånd endast sker i två multiplexer finner RTVV modellen med multiplexoperatörstillstånd mindre lämplig ur ett konkurrensperspektiv. Problem kan uppstå när ett stort antal programbolag är intresserade av att medverka i sändningarna men endast ett fåtal kan beredas plats. Däremot skulle modellen kunna skapa en positiv flexibilitet och incitament för samlade åtgärder kring teknikskiftet i ett läge där frekvensutrymmet är större. Vägverket menar att mycket talar för att de lösningar man valt i Storbritannien med att rikta sändningstillstånden till multiplexoperatörer även är den rätta lösningen för Sverige eftersom utvecklingen av nya tjänster från nya aktörer underlättas med en sådan modell.
122
SOU 2004:16 | Regelverket med anknytning till ljudradions område |
Teracom menar att det skall vara en multiplexreglerad tillståndsgivning som kan baseras på kvalitetskriterier som t.ex. utbud, täckningsgrad, etc.
Pres(s)gruppen anser att tillstånd bör riktas till de enskilda programföretagen, eftersom det annars föreligger en uppenbar risk för oklarheter rörande innehållsansvar.
2.6Lokalradiobranschens förslag till regelverk för privat digitalradio
Radioutgivareföreningen (RU) har till Digitalradiokommittén inkommit med en plan för hur privata radioföretag skall kunna inleda digitalradiosändningar, se avsnitt 3.9.3. RU har i anslutning till denna plan också lämnat en beskrivning över den privata radiobranschens ekonomiska situation, se avsnitt 5.3.1, samt lämnat förslag avseende regelverket för den privata lokalradion. RU:s förslag om regelverket presenteras i detta avsnitt.
Multiplexoperatörsskap
Enligt RU bör det inrättas särskilda tillstånd för att driva DAB- multiplexer på såväl nationell som regional nivå. RU menar att tillstånd skall kunna sökas och meddelas de företag som bäst kan garantera en kostnadseffektiv och driftsäker distribution samt andra tjänster och service som är förknippade med driften av en multiplex.
RU anför att regelverket för ett multiplexoperatörstillstånd i huvudsak bör reglera hur mycket utrymme som operatören måste avsätta till rundradiotjänster respektive till andra tjänster, att rundradiotjänster har förtur upp till en viss gräns av multiplexutrymmet (t.ex. 80 procent), vilken lagstiftning som gäller för publicering/sändning av innehåll i multiplexen samt reklamregler avsedda för
RU har uttalat att oavsett vem som meddelas ett multiplexoperatörsskap ställer sig de privata radioföretagen positiva till eventuell
123
Regelverket med anknytning till ljudradions område | SOU 2004:16 |
samverkan med såväl SR som närradion i de regionala multiplexer som redan är koordinerade. I etableringsskedet skulle en samverkan mellan SR och privata intressen enligt RU sannolikt innebära att de regionala multiplexerna redan initialt i de allra flesta sändningsområden skulle kunna fyllas till minst 80 procent under förutsättning av att det finns intresse från ytterligare något eller några aktörer utöver de befintliga programföretag som kan nyttja en s.k. ”must
Kapacitetsregler och tillståndsgivning
RU har rekommenderat att 128 kbit/s skall utgöra den minsta kapacitet ett privat programföretag tillåts använda för
RU har framfört att bestämmelserna i RTVL avseende lokalradio bör tillämpas även för privata digitala ljudradiosändningar. RU har vidare rekommenderat att separata tillstånd för kommersiella informationskanaler utan ljud direkt kopplade till tillstånden för ljudradio bör inrättas. Ett sådan tillstånd bör enligt RU innefatta en rätt att sända kommersiella meddelanden i text och bild upp till 50 procent av den totala sändningstiden, medan övrig tid skall användas för information utan reklam eller sponsring, t. ex. nyheter, trafikinformation, väderprognoser, nöjes- och sportnyheter, etc. RU har uttalat att tillstånd för ljudradiokanaler och informationskanaler utan ljud inledningsvis bör meddelas till utgången av år 2016 och att de därefter bör förlängas med fyra år i taget utan bortre gräns.
Övergångsregler
Enligt RU bör innehavare av sändningstillstånd meddelade med stöd av den numera upphävda lokalradiolagen ha företrädesrätt till digitala sändningstillstånd i sitt nuvarande analoga sändningsområde enligt en speciell s.k. ”must
124
SOU 2004:16 | Regelverket med anknytning till ljudradions område |
multiplexoperatörstillstånd enligt RU, innefatta en rätt att temporärt fylla upp multiplexen med 35 procent annat innehåll än ljudradiokanaler.
Enligt RU skall en innehavare av ett sändningstillstånd för analog ljudradio meddelat med stöd av lokalradiolagen fr.o.m. den dag innehavaren också erhåller sändningstillstånd för digital radio, eller retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2005, betala koncessionsavgifter för sändningstillstånden i enlighet med bestämmelserna i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område. Vidare anser RU att tillståndshavaren, fr.o.m. samma dag som koncessionsavgifter skall erläggas enligt lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område, skall anpassa sina programutsändningar efter bestämmelserna i RTVL och sända minst tre timmar egenproducerat material dagtid. En innehavare av ett sändningstillstånd för analog ljudradio meddelat med stöd av lokalradiolagen som också innehar tillstånd för digitala radiosändningar skall enligt RU har rätt att varje dygn använda 21 timmar av sitt analoga sändningsmaterial i sina digitala sändningar.
125
3 Kompletterande uppgifter
I kapitel 1 återfinns en sammanfattande redogörelse för delbetänkandets uppgifter jämte remissinstansernas synpunkter angående ett flertal områden av grundläggande betydelse för analysen av förutsättningarna för digital radio i Sverige. Syftet med detta kapitel är att komplettera tidigare redovisade uppgifter samt redogöra för utvecklingen på ljudradioområdet för tiden efter det att delbetänkandet presenterades.
3.1Den analoga ljudradiomarknaden
3.1.1Närradion
I juni 2002 presenterade Radio- och
Närradio – Igår, idag och imorgon. Rapporten är en redovisning av det uppdrag regeringen lämnade till RTVV den 6 december 2001. Enligt uppdraget skulle RTVV bedöma hur närradion i dag uppfyller syftet att vara en lokal föreningsradio utan kommersiella intressen mot bakgrund av de regeländringar som genomfördes år 1998 (Ku2001/2829/Me). De lagändringar som genomfördes för närradion år 1998 innebar bl.a. att tillståndshavarkretsen utökades genom att det blev möjligt att ge tillstånd till lokala ideella föreningar som bildats för att sända närradio, s.k. radioföreningar. Vidare utvidgades bestämmelsen om undantaget från förbudet mot sändningar av centralproducerade program – det s.k. riksförbudet. Utvidgningen innebar att 10 timmar per månad undantogs från förbudet. Reklamsändningar i närradion har varit tillåtna sedan år 1993. Bakgrunden till regeringens uppdrag till RTVV var att regeringen hade uppmärksammats på att det bl.a. förekommit att vissa föreningar som fått sändningstillstånd för närradio hade för avsikt att sända program utan eller med begränsad, anknytning till det lokala föreningslivet och att det funnits farhågor för att en sådan utveckling skulle leda
127
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
närradion bort från att vara en lokal föreningsradio med utrymme för olika åsikter.
Enligt regeringsbeslutet skulle RTVV:s redovisning bl.a. innehålla en genomgång av hur tillståndshavarkretsen förändrats de senaste åren liksom av sändningarnas räckvidd. Vidare skulle redovisningen innehålla uppgift om i vilken utsträckning reklam används för att finansiera närradioverksamhet samt omfatta, dels hur många som sänder reklam, dels hur mycket reklam som förekommer. Dessutom skulle redovisningen innehålla uppgift om hur stora och vilka kostnaderna är för att sända närradio.
RTVV konstaterade i rapporten att det finns flera skillnader mellan lokalradio och närradio, bland annat finansiellt och täckningsmässigt. Vid bedömningen av frågan om närradion uppfyller syftet att vara en lokal föreningsradio utan kommersiella intressen fann RTVV att det är svårt att få fram uppgifter om i vilken omfattning föreningarna direkt eller indirekt bedriver kommersiell verksamhet. RTVV uttalade dock att genomförd kartläggning visar att det finns kommersiella intressen inom närradion men att dessa inte förekommer i någon större omfattning samt att de inte heller på något påtagligt sätt har påverkats av lagändringarna år 1998. Verket ansåg därför att närradion i huvudsak uppfyller sitt syfte att vara en lokal föreningsradio utan kommersiella intressen. Verket betonade samtidigt vikten av att fortsättningsvis noga följa utvecklingen inom närradion.
Efter det att RTVV överlämnat sin rapport gav regeringen i december 2002 ett uppdrag åt RTVV att göra en uppföljning av sin tidigare rapport om närradion. Ett skäl till det nya uppdraget var att flera radioföreningar med kopplingar till den kommersiella lokalradion hade fått tillstånd att sända närradio. Enligt regleringsbrevet skulle verkets redovisning innehålla en analys av de möjliga regeländringar som kan vidtas för att motverka kommersialiseringen inom närradion. Verket skulle därvid redovisa för- och nackdelar med olika regeländringar samt konsekvenser av dessa. Vidare skulle verket lämna förslag till de regeländringar som verket förespråkar.
Verket redovisade sitt resultat av regeringens uppdrag den 15 april 2003 genom rapporten Närradion i förändring. Sammanfattningsvis fann verket att kommersialiseringen inom närradion inte avstannat sedan förra rapporten, men också att det inte skett någon dramatisk ökning av kommersialiseringen. Verket uppgav att lokalradioaktörer har etablerat intressen i närradion, framförallt på några orter i Skåne och till viss del på Västkusten. Verket anförde vidare att det framkommit att lokalradioaktörer har försökt att få till stånd ett samarbete
128
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
med tillståndshavare på andra orter där det finns fungerande närradio kvällstid men där ledig tid har funnits dagtid. Att samarbete senare inte inletts har enligt verket berott på att lokalradioaktörerna strävat efter att få monopol på sändningstid och inte velat släppa in ytterligare tillståndshavare. Verket fann också andra former av nätverksbildningar som försökt etablera sig inom närradion.
Verket föreslog i sin rapport att kravet på lokal förankring för bl.a. radioföreningar bör skärpas samt att information, utbildning och rådgivning bör utökas i syfte att stärka närradion som en lokal föreningsradio. Verket föreslog också att det skall ske en uppföljning av hur närradion uppfyller syftet att vara en lokal föreningsradio utan kommersiella intressen. Verket ansåg att om utvecklingen mot en kommersiell närradio ökar trots skärpt krav på lokal förankring bör ytterligare lagstiftningsåtgärder övervägas, t.ex. införande av reklamförbud eller ytterligare skärpning av tillståndsvillkoren.
RTVV:s senare rapport har remissbehandlats och bereds nu vidare inom Regeringskansliet.
3.1.2Lokalradion
Sedan det nya regelverket för den kommersiella lokalradion trädde i kraft den 1 juli 2001 (se avsnitt 2.2.2) har RTVV utlyst och beslutat om fördelning av tolv lediga sändningstillstånd, varav elva beslut vunnit laga kraft. Ett av besluten överklagades och ärendet hade ännu inte avgjorts år 2003.
Som nämnts i delbetänkandet aviserade Fria Radiobolaget i Borås AB med kanalen Radio Match 105,5 i början av år 2002 att bolaget den 1 juni 2002 skulle återlämna sitt tillstånd. Så skedde också, varefter RTVV utlyste tillståndet på nytt. Sex ansökningar inkom, däribland från Fria Radiobolaget i Borås AB. Verket fann att Fria Radiobolaget i Borås AB var den sökande som bäst uppfyllde de kriterier som uppställts för att tillstånd skulle beviljas och den 28 juni 2002 meddelade verket beslut om ett nytt tillstånd för bolaget att sända kommersiell lokalradio i Borås. Beslutet har inte överklagats. Det nya tillståndet gäller för tiden den 1 juli 2002 – den 31 december 2004 och den årliga koncessionsavgiften uppgår till 40 000 kr, med justering varje år med hänsyn till konsumentprisindex. Genom att återlämna sitt tillstånd som meddelats med stöd av de numera upphävda reglerna i lokalradiolagen (1993:120) och erhålla ett nytt tillstånd med stöd av de nya reglerna i Radio- och
129
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
Fria Radiobolaget i Borås AB sina koncessionsavgifter med nästan 2 mnkr per år. I övrigt bör det nämnas att ett flertal av de övriga nya tillstånden har återkallats på tillståndshavarnas begäran. Vid årsskiftet 2003/2004 återstod endast sex av de totalt tolv nya tillstånd som RTVV fördelat.
Granskningsnämnden för Radio och TV har granskat hur de programföretag som sänder med stöd av de nya sändningstillstånden efterlever bestämmelserna i Radio- och
Hösten 2003 skedde en sammanslagning av nätverken Radio City och Mix Megapol. Efter sammanslagningen omfattar det nya nätverket totalt 22 stycken sändningstillstånd. Övriga nätverk på lokalradiomarknaden utgörs av Fria Media (13 sändningstillstånd), MTG och RIX (30 sändningstillstånd) samt NRJ (20 sändningstillstånd).
3.2Radiolyssnande och annan medieanvändning, forskning m.m.
Enligt den lyssnarundersökning Radioundersökningar AB (RUAB) genomförde i hela riket tredje kvartalet 2003 lyssnade 76,4 procent av befolkningen
130
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
lyssnar mer på den privata lokalradion, medan de mellan
Enligt RUAB:s rapport IV/2003 (som avser tredje kvartalet 2003) uppgår marknadsandelarna för Sveriges Radio och privatradion till 63,5 procent respektive 29,6 procent under ett genomsnittligt dygn måndag – söndag. För sista kvartalet år 1997 uppgick marknadsandelarna för Sveriges Radio och privatradion till 66 procent respektive 30 procent.
I tabellerna
131
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
Tabell 3.1. Publikandelar i åldrarna
HELA RIKET | ||||||||||
IV/2003 | Resultat för Hela Riket— Rapport IV/2003 | |||||||||
Samtliga | Män | Kvinnor | Vecko- | |||||||
% | (.000) | % | % | % | % | % | % | % | % | |
Radio Totalt | 76,4 | 5808 | 77,2 | 75,7 | 70,0 | 75,2 | 77,8 | 80,3 | 77,7 | - |
Sveriges Radio | ||||||||||
Totalt | 50,5 | 3842 | 53,3 | 47,8 | 16,9 | 38,8 | 50,7 | 72,3 | 75,9 | - |
PLR Totalt | 31,1 | 2365 | 30,7 | 31,5 | 51,7 | 44,4 | 38,0 | 13,3 | 1,5 | - |
Närradio Totalt | 2,4 | 184 | 2,9 | 2,0 | 2,1 | 2,1 | 3,2 | 2,8 | 1,2 | - |
P1 | 11,7 | 888 | 12,1 | 11,2 | 1,7 | 4,2 | 10,8 | 18,4 | 26,5 | 29 |
P2 | 1,5 | 116 | 1,5 | 1,5 | 0,4 | 0,6 | 0,9 | 2,9 | 3,3 | 10 |
P3 | 10,9 | 829 | 13,3 | 8,5 | 8,9 | 21,4 | 13,6 | 5,9 | 1,6 | 42 |
P4 Totalt | 34,6 | 2631 | 35,9 | 33,3 | 7,4 | 18,3 | 35,1 | 57,0 | 56,9 | 65 |
Mix Megapol | 6,0 | 455 | 5,8 | 6,2 | 8,2 | 8,5 | 8,4 | 2,7 | 0,3 | 24 |
NRJ | 6,3 | 477 | 5,7 | 6,8 | 16,8 | 9,0 | 4,7 | 0,9 | 0,2 | 22 |
RIX FM | 11,8 | 895 | 11,1 | 12,4 | 19,7 | 17,8 | 14,2 | 4,2 | 0,5 | 31 |
CITY 3 | 4,8 | 368 | 5,7 | 3,9 | 5,1 | 7,9 | 6,8 | 2,7 | 0,1 | 19 |
MTG Radio | 15,9 | 1211 | 15,0 | 16,9 | 27,3 | 23,2 | 18,6 | 6,5 | 0,9 | 39 |
SBS Radio | 10,5 | 796 | 11,3 | 9,6 | 13,0 | 15,4 | 14,7 | 5,5 | 0,5 | 32 |
Hela Sverige | 15,9 | 1206 | 16,9 | 14,8 | 20,4 | 23,6 | 21,9 | 8,1 | 0,7 | 44 |
Fria Media | 4,9 | 375 | 5,2 | 4,7 | 6,9 | 7,7 | 6,4 | 2,2 | 0,1 | 13 |
Källa: RUAB, Rapport IV/2003, Resultat för hela riket.
132
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
Tabell 3.2. Publikandelar i åldrarna
MALMÖHUS | Samtliga | Män | Kvinnor |
Vecko- | |||||||
IV/2003 | år | år | år | år | år | år | lyssnande | ||||
% | (.000) | % | % | % | % | % | % | % | % | ||
Radio Totalt | 75,5 | 549 | 75,1 | 75,9 | 67,8 74,9 77,0 80,4 75,4 | ||||||
Sveriges Radio Totalt | 45,8 | 333 | 47,4 | 44,3 | 10,6 34,3 45,9 68,8 72,4 | ||||||
PLR Totalt | 30,1 | 219 | 29,0 | 31,2 | 52,8 | 41,4 | 37,8 | 9,9 | 1,5 | ||
Närradio Totalt | 9,6 | 70 | 10,4 | 8,8 | 8,2 | 7,9 | 11,8 | 11,6 | 6,6 | ||
P1 | 10,0 | 73 | 11,1 | 9,0 | 0,8 | 5,7 | 10,1 | 16,4 | 18,4 | 27 | |
P2 | 1,5 | 11 | 1,7 | 1,3 | 0,0 | 0,4 | 0,8 | 2,2 | 5,2 | 10 | |
P2 Malmö | 0,4 | 3 | 0,4 | 0,4 | 0,0 | 0,3 | 0,4 | 0,6 | 0,7 | 6 | |
P3 | 9,8 | 72 | 12,0 | 7,7 | 5,2 | 20,9 | 12,9 | 4,3 | 1,1 | 39 | |
P4 Radio Malmöhus | 26,4 | 192 | 25,8 | 26,9 | 5,2 | 10,6 | 24,4 | 46,9 | 49,6 | 55 | |
Mix 106,1 Megapol | 6,6 | 48 | 5,8 | 7,4 | 8,1 | 9,9 | 10,0 | 2,3 | 0,4 | 28 | |
Radio City 107 | 6,9 | 50 | 6,6 | 7,2 | 6,9 | 11,1 | 11,5 | 1,8 | 0,2 | 27 | |
NRJ 105,2 | 8,9 | 65 | 9,5 | 8,4 | 24,1 | 11,2 | 7,7 | 1,3 | 0,2 | 29 | |
106,7 RIX FM Malmö | 7,1 | 52 | 7,3 | 6,9 | 10,7 | 11,3 | 8,6 | 2,5 | 0,6 | 26 | |
Radio Stella | 4,9 | 36 | 4,7 | 5,2 | 6,9 | 6,8 | 6,5 | 2,8 | 0,0 | 17 | |
107,6 RIX FM | 4,5 | 32 | 4,4 | 4,5 | 8,3 | 5,7 | 5,8 | 1,0 | 0,7 | 14 | |
Helsingborg | |||||||||||
Radio Active Ystad | 1,1 | 8 | 1,3 | 1,0 | 1,8 | 0,9 | 1,5 | 1,1 | 0,0 | 3 | |
Vinyl 94,5 |
1,3 | 9 | 1,9 | 0,7 | 1,6 | 0,6 | 1,5 | 1,8 | 0,7 | 4 | |
Dansbandskanalen | 2,9 | 21 | 2,8 | 3,1 | 1,1 | 2,7 | 2,9 | 4,8 | 2,6 | 12 | |
102,6 | |||||||||||
Källa: RUAB, Rapport IV/2003, Resultat för
133
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
Tabell 3.3. Publikandelar i åldrarna
HELSINGBORG | Samtliga | Män | 20- 35- 50- | 65- | Vecko- | ||||||
34 | 49 | 64 | 79 | ||||||||
III/2003 | år | år | år | år | år | år | lyssnande | ||||
% | (.000) | % | % | % | % | % | % | % | % | ||
Radio Totalt | 77,3 | 179 | 75,2 | 79,3 | 71,7 74,7 78,3 87,1 70,4 | ||||||
Sveriges Radio Totalt | 41,7 | 96 | 43,5 | 39,8 | 7,7 | 24,3 39,0 71,6 66,1 | |||||
PLR Totalt | 38,9 | 90 | 36,1 | 41,7 | 64,1 54,3 49,4 17,8 | 0,7 | |||||
Närradio Totalt | 7,8 | 18 | 8,2 | 7,5 | 5,9 | 7,8 | 7,9 | 12,9 | 2,1 | ||
P1 | 7,6 | 18 | 10,0 | 5,1 | 0,0 | 4,3 | 4,9 | 13,6 17,1 | 22,3 | ||
P2 | 1,0 | 2 | 1,1 | 0,9 | 0,0 | 0,6 | 0,4 | 1,4 | 3,0 | 7,4 | |
P3 | 8,0 | 19 | 8,7 | 7,4 | 4,7 | 15,7 11,6 | 5,0 | 1,4 | 33,9 | ||
P4 Radio Malmöhus | 19,4 | 45 | 19,8 | 18,9 | 1,1 | 8,6 | 17,4 36,0 34,3 | 47,9 | |||
Mix 106,1 Megapol | 0,7 | 2 | 0,8 | 0,7 | 1,1 | 0,6 | 1,3 | 0,4 | 0,0 | 5,2 | |
Radio City 107 | 1,0 | 2 | 0,9 | 1,1 | 1,1 | 3,1 | 0,9 | 0,0 | 0,0 | 5,5 | |
NRJ 105,2 | 2,0 | 5 | 2,1 | 1,8 | 4,5 | 3,0 | 1,8 | 0,4 | 0,0 | 9,7 | |
106,7 RIX FM Malmö | 5,3 | 12 | 5,1 | 5,5 | 8,4 | 6,0 | 7,2 | 3,5 | 0,0 | 10,6 | |
Radio Stella | 19,8 | 46 | 17,1 | 22,6 | 28,2 31,9 23,8 10,7 | 0,7 | 55 | ||||
107,6 RIX FM | 16,2 | 37 | 15,0 | 17,3 | 31,3 24,7 20,4 | 2,2 | 0,0 | 46,7 | |||
Helsingborg | |||||||||||
Lugna melodier 89,1 | 2,4 | 6 | 2,1 | 2,7 | 2,9 | 3,1 | 2,2 | 3,1 | 0,0 | 14,1 | |
Vinyl 94,5 |
5,8 | 13 | 6,2 | 5,4 | 5,9 | 4,8 | 5,8 | 9,0 | 1,4 | 22,9 | |
Källa: RUAB, Rapport III/2003, Resultat för koncessionsområde Helsingborg.
134
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
Tabell 3.4. Ungefärligt befolkningsunderlag åldrarna
SR |
7 600 000 |
Privat lokalradio | |
Mix Megapol | 4 100 000 |
NRJ | 4 600 000 |
RIX FM | 5 200 000 |
Fria Media | 1 600 000 |
Övrig PLR | 3 100 000 |
Källa: RUAB, Rapport II/2003.
Lyssnarstrukturen varierar mycket mellan olika kanaler. Genomförda undersökningar visar att yngre personer lyssnar kortare tid på radio än äldre samt att yngre personer företrädesvis lyssnar på kommersiell lokalradio. Enligt medieforskare håller trenderna i sig att allt färre i de yngsta lyssnargrupperna tar del av P1 och P2 och att allt fler personer sällan eller aldrig lyssnar på radio. Det har genom lyssnarundersökningar kunnat konstateras att gruppen ickelyssnare har haft en snabbare tillväxttakt under senare år medan tillväxttakten i gruppen ungdomar som inte tar del av public servicekanalerna i princip varit oförändrad. I den grupp ungdomar som inte lyssnar på radio har man kunnat iaktta ett högre
Enligt RUAB:s undersökningar under år 2003 skedde cirka 52 procent av radiolyssnandet i hemmet. Detta innebär att radiolyssnandet i hemmet minskade med nästan två procent jämfört med år 2002 och med drygt tio procent jämfört med år 1998. Cirka 29 procent av radiolyssnandet skedde i bil. Lyssnandet på radio i bil har ökat successivt sedan år 1998 med totalt cirka fem procent. Radiolyssnandet på arbetet utgjorde under år 2003 cirka 15 procent, vilket är i stort sett samma andel som år 1998, men en ökning sedan år 2002 på nästan två procent. Jfr diagram 3.1.
135
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
Diagram 3.1. Räckvidden av radiosändningar hemma, i bil samt på arbetet.
Räckvidd genomsnittligt dygn |
|||||||||||||
70,0 | hemma, i bil samt på arbetet. Hela Riket |
||||||||||||
62,4 61,3 | 59,3 | ||||||||||||
60,0 | |||||||||||||
P) | 55,2 53,9 | ||||||||||||
52,2 | |||||||||||||
(HN- | |||||||||||||
50,0 | |||||||||||||
i procent | 40,0 | ||||||||||||
28,0 28,8 | |||||||||||||
Räckvidd | 30,0 | 23,8 | 24,7 24,8 26,3 | ||||||||||
20,0 | 15,6 15,0 | 15,1 14,7 | 13,3 | 15,2 | |||||||||
10,0 | |||||||||||||
0,0 | |||||||||||||
Hemma | Bil | Arbetet | |||||||||||
IV/98 | IV/99 | IV/00 | IV/01 | IV/02 | IV/03 |
Källa: RUAB, Rapport IV för respektive år.
Enligt MedieAkademin/NFO Infratests förtroendebarometer för år 2002 åtnjuter SR störst förtroende bland de svenska medierna. Av 750 tillfrågade personer uppgav 62 procent att de har mycket eller ganska stort förtroende för SR. Motsvarande resultat för SVT var 59 procent, för TV4 48 procent och för TV3 25 procent.
3.3Olika tekniker för distribution av trådlös ljudradio
3.3.1DAB
En presentation av
standarder för
136
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
kommer det att krävas cirka 130 kbit/s per program för att sända multikanalsljud. Även försökssändningar med videoöverföringar med relativt låga bithastigheter över DAB har genomförts i samarbete med Microsoft. Vidare har det i Sydkorea under år 2003 bedrivits ett utvecklingsarbete som syftar till att lägga fast en standard för videoöverföring inom
I slutet av augusti 2003 aviserade DRM konsortiet och World DAB Forum att de beslutat inleda ett samarbete för att skapa villkor som gynnar båda de digitala systemen. Det finns förväntningar hos DRM och World DAB Forum om att samarbetet kommer att bana väg för framtida digitala radiomottagare på marknaden som möjliggör för lyssnarna att ta emot alla digitala tjänster utan att behöva bry sig om det underliggande sändningssystemet.
I flera länder där
3.3.2Digital Radio Mondiale
Som nämnts under avsnitt 1.3.1 har Digital Radio Mondiale (DRM) arbetat för att skapa en världsstandard för digital marksänd radio i frekvensutrymmet under 30 MHz, dvs.
137
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
analoga och tekniken medger att på ett befintligt frekvensutrymme parallellt sända flera talprogram, t.ex. på olika språk. Lyssnaren kan därefter själv ställa in mottagaren på det talprogram som önskas.
Den första konsumentmottagaren framtagen för DRM demonstrerades vid IBC:s (International Broadcasting Convention) mässa i september 2002. Det var där möjligt att lyssna på provsändningar från sändare runt om i Europa, från Kanada och från Nederländska Antillerna. Vidare finns det nu en
I juni 2003 inleddes de första
Såsom nämnts ovan aviserade DRM konsortiet och World DAB Forum i slutet av augusti 2003 att de beslutat inleda ett samarbete.
3.3.3IBOC (HD Radio)
För att underlätta övergången från analog till digital radio innefattar
Under år 2003 har introduktionen av
Inom
138
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
3.3.4
Det japanska public service företaget NHK har arbetat med att utveckla en egen plattform som skall användas för sändningar av både digital marksänd TV (DTTB; Digital Terrestrial Television Broadcasting) och digital ljudradio (DTSB; Digital Terrestrial Sound Broadcasting). Systemet, som förkortas
På grund av att
3.3.5
Som nämnts i delbetänkandet (s.65) har tester visat att marknätet för
139
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
3.3.6
För att förbättra
Den nya standarden för mobila tillämpningar inom
Utsändningarna inom
Enligt en rapport från Sonera medialab som publicerades i maj år 2003 har tester visat att
140
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
ytterligare två till sex år för att kunna säga om tekniken kommer att slå igenom på marknaden.
Tillgänglig utsändningskapacitet i ett
Den teknik som skall användas för ljudkomprimering inom DVB- H benämns MPEG 4 AAC, där AAC står för Advanced Audio Coding. Denna ljudkomprimeringsteknik, som komprimerar ljudet mera effektivt än tidigare utvecklade tekniker, t.ex. MPEG 1 och 2, används också i andra nyutvecklade plattformar för digital broadcasting, bl.a. Digital Radio Mondial och det japanska systemet för digital radio och TV
Det är möjligt att utforma ett
Ett problem med utsändning av stora datamängder till batteridrivna mobila enheter är strömförsörjningen i mottagarna. Uppskattningsvis räcker strömmen i dagens mobiltelefonbatterier cirka 15– 20 minuter vid mottagning av film. Arbete pågår emellertid för att lösa detta problem. En teknik som
141
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
tagare av
Olika system för mobil mottagning kräver olika specialanpassade komponenter i mottagarna. För att en mottagare skall kunna användas för både
Om utvecklingsarbetet med
I Finland utformades det under år 2003 konkreta planer på att testa
Den finska arbetsgruppen har angett att olika typer av digitalt innehåll kan bli aktuellt att sända i nätet. I ett appendix till rapporten (appendix 1) exemplifieras hur ett programföretag som har tillgång till cirka 2 Mbit/s kan sätta ihop olika tjänster till ett heltäckande programpaket. I programpaketet ingår en
142
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
shopping (max 256 kbit/s), två ljudradiokanaler, varav en i realtid (max 256 kbit/s) samt
Enligt den finska arbetsgruppen bör testsändningarna i det fjärde digitala nätet senare bli föremål för en utvärdering. Ett syfte med utvärderingen anges vara att utröna om det finns ett kommersiellt intresse för de tjänster som kan erbjudas i nätet.
Utöver Finland, har man enligt uppgift också i Tyskland (Berlin) redan beslutat att genomföra testsändningar av
3.3.7Satellitradio
Nordic Satellite AB (NSAB) har kapacitet för att sända radio via sitt satellitsystem Sirius och deras satellitsändningar täcker hela Sverige med hög effekt. Mottagning av signalerna förutsätter fri sikt mellan mottagare och satelliten, dvs. det får inte finnas hus, träd o. dyl. i vägen. Vid stationär mottagning är detta normalt inga problem.
Radio via satellit,
NSAB:s satellitsystem Sirius har inte specificerats för mobil mottagning och det frekvensband som använts (12 GHz) ligger så högt att det krävs att mottagarantennen är riktad mot satelliten. Det är därmed inte möjligt att ta emot signalerna med hjälp av rundstrålande antenner. Det går visserligen att åstadkomma mobil mottagning av satellitsignalerna och NSAB har bedrivit satellitsändningar till fartyg och tåg. Även flygplan kan utrustas med mottagare från geostationära satelliter i 12
143
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
leken på de antenner som krävs gör att mobil mottagning inte bedömts som praktiskt lämpligt.
Enligt företrädare för NSAB skulle de satellitsystem som finns i Sverige år 2003 kunna användas för distribution av ljudradiosignaler i
Som nämnts i delbetänkandet (SOU 2002:38 s. 68) är Worldspace ett globalt satellitradioprojekt, vars ursprungliga syfte varit att nå främst tredje världen med oberoende radiosändningar. World Space har år 2003 två geostationära satelliter, varav den ena, AfriStar, täcker större delen av Europa. Vissa länder i norra och östra Europa, däribland Sverige, täcks däremot inte av sändningarna.
Worldspace har tillsammans med det franska företaget Alcatel planerat att genomföra ett projekt för satellitradio i Europa av samma typ som de amerikanska satellitsystemen. Sändningsstarten är tänkt att äga rum under år 2006 och diskussioner har pågått med bilindustrin om att utrusta nya bilar med mottagare. Sändningsmaterialet planeras att vid sidan av traditionell radio utgöras av tjänster för nedladdning av musik och video samt specialtjänster inriktade mot trafiken (navigation, kartor, väder etc.).
SR inledde i början av februari 2003 testsändningar av ljudradio i 5.1 Multikanalsljud med DTS över Sirius
För att kunna lyssna på SR:s direktsändningar av multikanalljudet måste lyssnaren ha en hemmabioanläggning med
144
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
3.4Frekvensplanering
Tillgängligt frekvensutrymme för
Enligt PTS är uppgifterna i avsnitt 1.4 om tillgängligt frekvensutrymme för digital ljudradio alltjämt aktuella. Som framgår där finns det två
Figur 3.1. Av figuren framgår de 19 olika regionala sändningsområdena i det regionalt nedbrytbara
12D
13F12D 12C
12A 13E
12D | 12C | 11C |
Källa: Teracom.
PTS uppgav år 2003 att det inte finns några uttalade internationella riktlinjer för hur stort utrymme i VHF band III som skall avsättas för DAB respektive
145
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
omplaneras vid en internationell konferens år 2006 kan detta förhållande enligt PTS leda till att tillgängligt utrymme för DAB kommer att ändras.
År 2003 hade inte något land uttalat sig om hur mycket av VHF band III som skall avsättas för DAB respektive
PTS har bedömt att det finns utrymme i VHF band III för ytterligare ett i stort sett rikstäckande
PTS anser att det i princip är möjligt att bygga ett regionalt nedbrytbart nät i VHF band III där de olika sändningsområdena korresponderar mot de sändningsområden som i dag används av den kommersiella lokalradion. PTS har dock uttalat att utfasningen av den analoga televisionen har stor betydelse för denna fråga. PTS har i sammanhanget påtalat att också utrymmet i
Frekvensplaner för
Gällande frekvensplaner för
I frekvensplanerna för DAB anges utöver högsta värden för utgående interferens också de medianfältstyrkor som
146
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
ställs på att medianfältstyrkan skall uppnås på olika platser inom ett visst täckningsområde (konfidensintervall).
Ett antagande som gjordes vid Wiesbadenkonferensen var att
Medianfältstyrkorna i frekvensplanerna för DAB har beräknats utifrån antagandena att
European Broadcasting Union (EBU), har i en rapport i maj 2003 redovisat rekommendationer om hur mycket den minsta medianfältstyrkan för VHF Band III bör uppgå till vid olika täckning med varierande konfidensintervall (BPN 043, Issue 2, maj 2003). För täckning till fasta utomhusantenner med ett konfidensintervall på 95 procent har EBU angett att det krävs en fältstyrka på 29,8 dBµV/m. Vidare har EBU angett att det krävs en medianfältstyrka på 52,6 dBµV/m för att uppnå portabel täckning utomhus med ett konfidensintervall på 95 procent. En jämförelse mellan Wiesbadenplanens rekommenderade medianfältstyrka och EBU:s redovisade medianfältstyrkor visar alltså att både portabel utomhustäckning och täckning till fasta utomhusantenner uppnås genom att planera
Enligt EBU:s rekommendationer uppnås även viss inomhusmottagning om
EBU har redovisat att det krävs en minsta medianfältstyrka på 54,9 dBµV/m för att uppnå en inomhustäckning med ett konfidensintervall på 70 procent. För att uppnå ett konfidensintervall på 95 procent skulle det enligt EBU krävas en minsta medianfältstyrka
147
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
på 61,9 dBµV/m, alltså en medianfältstyrka som överstiger frekvensplanens rekommenderade medianfältstyrka.
I samband med redovisningen av EBU:s rekommendationer om lämplig medianfältstyrka för att uppnå inomhustäckning bör det noteras att dessa är just rekommendationer. Vad som till sist avgör om inomhusmottagningen på en viss plats kommer att vara problemfri är de lokala förhållandena. Det bör också tilläggas att EBU:s rekommendationer av medianfältstyrkan för inomhusmottagning utgår bl.a. ifrån att BPL uppgår till 8 dB, dvs. att byggnader har en signaldämpande effekt på drygt sex gånger. Som framgått ovan kan dock BPL antas ligga på mellan
Flera aktörer i de länder där
Det ena sättet är att höja medianfältstyrkan i
Det andra sättet är att frekvensplanerna revideras. Detta kan ske inom ramen för Internationella teleunionens konferens år 2006 (2004). En revidering skulle kunna innebära att det högsta tillåtna värdet för utgående interferens i frekvensplanerna höjs. Om så sker skulle effekten på sändarna i
Vilken medianfältstyrka
148
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
sändarnäten behöver förtätas med ett flertal sändare. Ur ett kostnadsperspektiv kan därför en revidering av frekvensplanerna framstå som en bättre lösning.
Bedömare på PTS har inte kunnat uttala sig om sannolikheten att Wiesbadenplanen kan revideras inom ramen för ITU:s kommande konferens, eftersom denna fråga är mycket komplex och den får konsekvenser också för annan radioverksamhet. En ökning av effekten på
En revision av frekvensplanerna innebärande att effekten på DAB- sändarna får ökas, skulle förmodligen leda till att det befintliga regionalt nedbrytbara
Enligt vad kommittén erfarit finns det inte några uppgifter om
Effekt hos sändare för TV och ljudradio
Huvuddelen av de storstationer som finns för TV2 har en effekt (ERP) på mellan
Normal effekt för analog radio är 10 kW per kanal ut från sändaren. De största radiosändarna för rikskanalerna är på 60 kW. Generellt sett är det mellan
Det reducerade
149
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
(ERP) och övriga större sändare (Nacka, Enköping, Göteborg och Malmö) ligger mellan
3.5
I delbetänkandet (se även avsnitt 1.5) sägs att det största hindret för
Det har förekommit att tillverkare producerat
Beträffande
Under år 2003 har flera hemelektroniktillverkare främst i Storbritannien börjat bredda sitt sortiment av
150
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
med nätdrift. Som en vidareutveckling av
I april 2003 presenterade den brittiska radiotillverkaren Roberts Radio Ltd en produktserie av fyra nya
I Sverige tillhandahåller
Eftersom DAB är en öppen standard behöver tillverkarna inte betala någon särskild licensavgift för att tillverka själva
151
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
Beträffande marknaden för digitala bilradiomottagare har de flesta tillverkare sedan tidigare särskilda
Enligt uppgift från Blaupunkt hösten 2003 uppgår riktpriset för Woodstock DAB 53 till 6 495 kr inkl. mervärdesskatt. Modellerna kan köpas i Sverige genom Blaupunkts återförsäljare. Även Goodmans har utvecklat en bilradio som kan ta emot både DAB och FM sändningar. Modellen heter Goodmans GCE7007DAB och den är utrustad med
Som nämnts i delbetänkandet (SOU 2002:38 s. 128 f.) har det svenska företaget Etheractive Solutions AB utvecklat en handhållen apparat som bl.a. möjliggör mottagning av digital radio. Rätten till nämnda apparat övertogs i slutet av 2002 av MobileInvent Sweden AB, vars affärsidé är att tillhandahålla lösningar för mobila interaktiva tjänster genom att kombinera digitala rundradiosändningar med digitala mobiltelefonisystem. Apparaten används som tillbehör till HP:s handdatorer,
I Sverige har utvecklingen bland återförsäljare av hemelektronik att saluföra och lagerhålla
152
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
elektronikkedjorna har inte lagerhållit några
Nordini, den nordiska samarbetsorganisationen bestående av public service företagen i de nordiska länderna, presenterade i september 2003 uppdaterade uppgifter om antalet sålda digitala radiomottagare i ett antal länder i Europa. Enligt Nordini hade det sålts flest mottagare i Storbritannien, cirka 175 000 stycken. (Ungefär motsvarande siffra har redovisats också av Digital Radio Development Bureau och European Radiocommunications Office, som båda uppgett att det sålts cirka 200 000
Enligt uppgift från DRDB var det i Storbritannien i oktober 2003 möjligt att köpa
I september 2003 aviserade SONY att de planerar att introducera sin första mobila digitala mottagare i början av år 2004. SONY meddelade att de avser att delta aktivt i utveckling av såväl DAB som
153
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
3.6Strålning, energiförbrukning, m.m.
3.6.1Allmänt om strålning
Strålning har alltid varit en del av människans miljö. En av våra viktigaste strålkällor är solen. Strålning delas in i ickejoniserande strålning och joniserande strålning. Ickejoniserande strålning delas i sin tur in i optisk strålning (bl.a. ljus eller värmestrålning från
Radiovågor gör det möjligt att överföra information utan att dra ledningar eller gräva ner en kabel. Strålning från radio- och TV- sändare, basstationer och mobiltelefoner är radiovågor som utgörs av elektriska och magnetiska fält. Fälten breder ut sig med ljusets hastighet i luft. De fortplantar sig som vågor som kan vara olika långa och därmed svänga olika fort, dvs. ha olika våglängd och frekvens. Frekvens anger antalet svängningar per sekund. 1 hertz (Hz) är en svängning per sekund.
Den radiofrekventa strålningen delas in i mikrovågor, radiovågor och lågfrekventa elektromagnetiska fält. Större delen av dessa typer av strålning är liksom ultraljud skapade på konstgjord väg. Med radiofrekvent strålning avses elektromagnetiska svängningar från 9 kHz (103 Hz) till 3 THz (1012 Hz).
Olika användningsområden använder olika frekvenser för att de skilda apparaterna inte ska störa varandra. Valet av frekvens bestäms genom internationella avtal. Olika typer av sändare sänder också med olika effekt, vilket påverkar deras räckvidd. Den del av spektra som avvänds för mobil kommunikation och rundradio indelas i LF (upp till 30 Hz), VHF (upp till 300 MHz) och UHF (upp till 3 GHz). Mobiltelefonsystemen använder idag
Energiinnehållet i det elektromagnetiska fältet ökar med frekvensen, dvs. vid låga frekvenser, som finns i jordmagnetiska fält eller radiovågor, är energiinnehållet lägre än i röntgen och vid strålning från radioaktivt sönderfall med s.k. gammastrålning. De senare tillhör gruppen joniserande strålning.
154
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
Ickejoniserande strålning är elektromagnetisk strålning som inte förmår slå sönder atomer eller molekyler. Därmed bildas inga joner, vilket inte hindrar att den kan orsaka andra förändringar och skador hos det som bestrålas. Joniserande strålning har mycket högt energiinnehåll och kan slå loss elektroner ur atomer eller molekyler och på så sätt bilda joner. I människokroppen kan den också orsaka skador i till exempel arvsmassan i kroppens celler vilket kan leda till cancer.
3.6.2Energiförbrukning för DAB jämfört med FM
Den årliga energiförbrukningen för ett
Uppgifterna, som har tagits fram av Teracom AB, baseras på ett lika stort antal sändningstimmar för DAB som P4 (det
Ett rikstäckande
Det bör också noteras att man i ett
3.6.3Gränsvärde/referensvärde
Strålskyddet i Sverige är huvudsakligen baserat på Strålskyddslagen. Lagen är en ramlag som inte ger några detaljer om hur strålskyddet skall bedrivas från tekniks synpunkt. Regeringen har gett Statens strålskyddsinstitut (SSI) i befogenheter att i sin författningssamling
155
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
fylla ramlagen med tekniska föreskrifter. Författningssamlingen omfattar ett
För elektromagnetiska fält finns internationellt rekommenderade gräns- och riktvärden som bygger på resultat från forskning som har bedrivits under mer än 40 år. Människor skall inte utsättas för fält som överstiger dessa nivåer. Elektromagnetiska fält måste mätas på olika sätt, eftersom fälten både består av elektriska och magnetiska fält. Styrkan på de elektriska fälten anges i enheten V/m (volt per meter). Styrkan på de magnetiska fälten anges i A/m (ampere per meter).
Radiovågornas intensitet brukar också mätas, dvs. den energi som varje sekund transporteras genom en yta på en kvadratmeter. Intensiteten anges i W/m2 (watt per kvadratmeter). För radiosändare brukar man ange den energi som kroppen tar upp från de radiovågor som utsänds, det s.k.
Den internationella strålskyddskommitteén för ickejoniserande strålning, ICNIRP, granskade år 1998 all forskning om biologiska effekter av elektromagnetiska fält. På grundval av ICNIRP:s riktlinjer gav EU ut sina rekommendationer år 1999. Dessa rekommendationer för allmänhetens exponering har införts i Sverige som allmänna råd från Statens Strålskyddsinstitut (SSI). SSI gör vissa mätningar, men inga generella kontrollmätningar för att kontrollera efterlevnaden, det är alldeles för resurskrävande.
När radiovågor träffar kroppen, kommer en del att reflekteras och en del att tränga in i kroppen. Inne i kroppen omvandlas radiovågornas energi till värme. Uppvärmningseffekt åstadkoms av molekylär resonans i vävnader vid exponeringen av radiovågor, och den mäts som effekt i förhållande till massa, dvs. Watt per kilogram. Forskarna har funnit att hälsoeffekter kan uppträda om radiovågorna uppvärmer kroppen mer än 1 grad Celsius. Om en person utsätts för sådan påverkan under en längre tid, kan det leda till övergående störningar, som till exempel sänkt prestationsförmåga. Kroppsdelar med lägre blodcirkulation kan också vara särskilt känsliga. Vid djurförsök, där radiovågor orsakat sådan kraftig uppvärmning, har man sett be-
156
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
teendeförändringar och störningar i olika kroppsfunktioner hos djuren, till exempel i hjärtat och i centrala nervsystemet. Forskarna är överens om dessa samband. Gränsvärdet har därför utformats så att dessa skadliga hälsoeffekter undviks med stor säkerhetsmarginal. Enstaka forskningsresultat har visat på ett samband mellan strålningen från mobiltelefonmaster och vissa biologiska effekter, men några biologiska effekter som medför skadliga effekter har trots omfattande forskning inte kunnat påvisas. SSI och Socialstyrelsen följer noggrant forskningsläget.
3.6.4Försiktighetsprincipen
Försiktighetsprincipen innebär huvudsakligen att vid misstanke om risker i samband med en verksamhet, får bristen på kunskap inte hindra att åtgärder vidtas.
Enligt Miljöbalken (2 kap. 3 §) skall en verksamhetsutövare ”… iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet på människors hälsa eller miljön”. ”… Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”
3.6.5
För att få veta mer om orsakerna till de elkänsligas symptom behövs bl.a. ytterligare forskning och utvärdering av behandlingsmetoder. Det är också mycket viktigt att de elkänsliga får en förut-
157
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
sättningslös utredning inom hälso- och sjukvården på basis av symptomen.
3.7Digitalradiosändningar i Sverige sedan år 2002
3.7.1Sveriges Radio
SR bedrev under åren 2002 och 2003 sina
Under år 2002 fortsatte SR att sända SR Sisu Radio och SR International. SR Sisuradio är en finskspråkig kanal med nyheter, aktualiteter, kultur, musik, barn- och ungdomsprogram på finska och tornedalsfinska. Kanalen startade sina digitala sändningar i januari 1998 och sändningarna har sedan dess kontinuerligt ökat med såväl fler sändningstimmar som olika plattformar för sändningar. SR Sisuradio sänder numera från tidig morgon till sen kväll alla dagar i veckan och sändningarna distribueras via ett flertal plattformar såsom DAB, Internet, FM, samt
Vidare sändes under hela år 2002 kanalen SR P3 Star, som vänder sig till en yngre publik och erbjuder bl.a. hits och nyheter för unga. Kanalen är knuten till en mötesplats på Internet där lyssnarna kan träffa kamrater, chatta, tävla och diskutera medan de lyssnar.
SR c är ett ljudmagasin som ger ut ett nytt temanummer varannan månad, i digitalradion och på Internet. Kanalen kan beskrivas som en kulturtidskrift i etern och den hade sju utgivningar under år 2002. Utbudet repriserades ett antal gånger i digitalradion och på Internet och det har också varit sökbart i efterhand på nätet. Varje utgivning bestod av åtta timmar kulturradio kring olika teman med kompletterande utbud på Internet.
I september 2002 startade SR den nya kanalen SR Klassiskt. Kanalen är en klassisk melodiradio och den skall innehålla en mycket bred blandning av klassisk musik. Vidare startade SR i november
158
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
2002 SR X (tidigare SR Mer) som vänder sig till lyssnare som gillar pop och rock.
Under år 2003 beslutade SR att ge digitalradioutbudet en helt egen prägel. I september 2003 trappades de digitala sändningarna av
SR har under år 2003 sänt följande digitala kanaler. P6 International, P7 Sisu Radio, SR Klassiskt, SR X, P3 Star, SR c, SR Sverige och P1 Plus. De två sistnämnda kanalerna inledde provsändningar i september 2003. I P1 Plus sänds bl.a. nyhetsfördjupningar och kulturinslag från P1 och andra
Våren 2004 skall SR börja sända en ny kanal som gått under arbetsnamnet SR Favorit. Basen för kanalen är Sveriges Radios arkiv. SR Favorit kommer att sända underhållningsprogram och samhällsdebatter från förr samt guldkornen bland uppläsningar och radioteaterns produktion. I första hand skall SR Favorit vara en kanal för talad radio.
3.7.2SR:s utvecklingsprojekt för
SR har uppgett att det utsändningssystem för DAB som bolaget hittills använt är en provisorisk lösning med begränsad funktionalitet. Systemet har t.ex. inte stött en meddelandekanal och möjligheterna till utsändningar av datatjänster har begränsats kraftigt för att en någorlunda säker drift skall kunna upprätthållas. Vidare har
159
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
SR uppgett att övervakningen av ljudradiosändningarna i DAB endast kunnat ske genom lyssning på sändningarna via en
Mot bakgrund av ovanstående startade SR fyra
De fyra projekt som SR startat innefattar följande områden:
1)Nya tjänster,
2)Produktionssystem/BWS,
3)Utsändningssystem för DAB samt
4)Monitorering av
Inom projektet Nya tjänster skall projektgruppen definiera realistiska krav på det innehåll som SR kan producera för tjänster i den digitala radio, innefattande DLS (text), PAD (programanknutna data), BWS (Broadcast Web Site), Meddelandekanalen och EPG (elektronisk programguide). Förutsättningar för att testa innehåll i TPEG skall också studeras. Projektet för produktionssystem/BWS skall säkerställa att SR:s utsändning av BWS i DAB skall följa gällande standard och kunna tas emot av alla standardmottagare för DAB samt att utsändningssystemet för BWS skall ha hög prestanda, innebärande att tiden från det att innehåll skapas eller uppdateras till dess att det når användaren är kort. Inom projektet utsändningssystem för DAB skall SR tillsammans med Teracom definiera en långsiktig användbar systemlösning för primärdistribution av DAB. Slutligen skall projektet avseende monitorering av DAB klargöra vilka metoder och rutiner samt mät- och analysinstrument som behövs för övervakning av
3.7.3Utbildningsradion
En viktig uppgift för UR under försöksverksamheten har varit att tillsammans med SR delta i utvecklingsarbetet kring nya digitala tjänster och att praktiskt pröva de tekniska förutsättningarna för produktion, utsändning och mottagning. Eftersom det funnits få
160
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
mottagare ute i handeln och bland konsumenterna har UR haft begränsade möjligheter att utvärdera sina sändningar.
3.7.4Kommersiell lokalradio och närradio
Under år 2003 har varken den kommersiella privatradion eller närradion deltagit i försöksverksamheten med DAB.
3.8Utvecklingen i andra länder
3.8.1Norge
I Norge inleddes digitala försökssändningar med DAB år 1995 av NRK och P4 Radio Hele Norge ASA. Samma år startade NRK världens första helt digitala radiokanal, NRK Alltid Klassisk.
Staten har klargjort att det är radioföretagen själva som avgör i vilken omfattning de vill satsa på DAB. Investeringar och utbyggnad sker med programföretagens egna resurser och på egen risk och några specialdestinerade resurser har inte utgått till NRK. Vid några tillfällen på senare år har dock regeringen beslutat om extra höjningar av licensavgiften för att NRK som helhet skall kunna utveckla verksamheten vid införande av ny teknik.
Utbyggnaden av
Det nationella
Beslut har också fattats om utbyggnad av ett regionalt nät i området kring Oslofjorden och provsändningar har påbörjats. Enligt företrädare för NRK kommer det nationella nätet inte att byggas ut ytterligare förrän det regionala nätet är klart. Dock kommer täckningen i det nationella nätet att förbättras, bl.a. genom installerande av ytterligare sändare. NRK kommer troligen att erhålla fyra av kanalerna i den regionala multiplexen, medan de resterande två
161
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
kanalerna kommer att lysas ut till privata programföretag. Kulturdepartementet i Norge arbetar under hösten 2003 med frågan om hur fördelningen av kapaciteten i det regionala nätet skall ske.
Någon särskild reglering har inte införts för digitala sändningar. NRK har sin verksamhet given i lag och behöver därför inte något särskilt sändningstillstånd för digitala sändningar. Tillståndperioden är tio år.
Fördelningen av sändningstillstånd till privat radio hanteras av myndigheten Statens Medieforvaltning. Det är dock Kulturdepartementet som fastställer själva koncessionsvillkoren. I sändningstillståndet för Kanal 5 Norge AS regleras bl.a. ägarförhållanden, reklam, programprofil och utbyggnadstakt. Reglerna för programinnehåll är relativt detaljerade, bl.a. skall bolaget sända ett varierat utbud, ha ett fast utbud för barn, täcka litteratur, film, m.m. Villkoren skall implementeras i faser och gäller fullt ut först två år efter att de digitala sändningarna kan avlyssnas av minst halva befolkningen.
Av den tilldelade kapaciteten får programföretagen använda tio procent till annat än radio eller programrelaterade tjänster. För sådan annan användning tillämpas regleringen på teleområdet.
Under år 2003 har NRK parallellsänt sina analoga sändningar i P2, P3 och P4. Härutöver har NRK startat fyra nya
NRK har kontinuerligt arbetat med att ta fram tilläggstjänster och redan våren 2003 distribuerades nyheter och spellistor via DAB. Ytterligare tilläggstjänster planeras att tas i bruk från och med årsskiftet 2003/2004.
3.8.2Finland
Liksom Sverige har Finland tilldelats ett nationellt frekvensblock för
YLE har valt en låg befolkningstäckning för att hålla kostnaderna nere under perioden med försökssändningar. Enligt YLE beror den
162
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
fortsatta utbyggnaden av sändarnätet på marknadsutvecklingen för digitala mottagare.
Under år 2003 har YLE parallellsänt sina fem analoga kanaler digitalt samt sänt fem digitala kanaler med bl.a. flerspråkiga nyheter, klassisk musik och program för ungdomar. Utöver eget material har YLE också sänt lånat material från SR, DR och NRK. Sändningar i vissa av kanalerna har pågått dygnet runt, medan sändningar i andra kanaler skett under särskilda tider på dygnet, t.ex. sändningar från parlamentet och utbildningsradion. Från årsskiftet 2003/2004 sänder YLE den nya kanalen SSR plus, en kanal med nyheter, aktualiteter och talprogram.
Under år 2003 har planering pågått för att licensiera kommersiella radiostationer att inleda
I Finland skall det under år 2004 inledas testsändningar i ett nytt fjärde digitalt nät med en ny standard för mobil mottagning, se avsnitt 3.3.6. Nätet skall inledningsvis byggas i Helsingforsområdet och sändningarna skall kunna tas emot mobilt av små, batteridrivna mottagare, både inom- och utomhus. Exempel på tjänster till de mobila mottagarna är TV, film, ljudradio, elektroniska tidningar och olika typer av datatjänster. Inledningsvis kommer sändningarna att riktas till en referensgrupp. Därefter skall testverksamheten utvärderas.
3.8.3Danmark
Testsändningar med DAB inleddes år 1996 i Köpenhamnsregionen och norra Jylland. En arbetsgrupp utsedd av den danska regeringen presenterade rapporten DAB, Fremtidens radio? i maj 1998. I rapporten föreslogs det att marksänd digital radio med
163
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
till privata programföretag, att tillstånden borde ges för en tid av fem år samt att en koncessionsavgift skulle utgå, dock tidigast från år 2005.
I oktober 2002 inleddes DAB sändningarna i Danmark officiellt i ett
DR har under år 2003 sänt åtta nationella kanaler i DAB. Dessa är; DR Nyheder (nyheter, sport, väder och ekonomi), DR Demokrati (politisk debatt), DR Plus (talkanal med debatt och kulturprogram), DR Klassisk (klassisk musik), DR Jazz, DR Rock, DR Soft (lugn populärmusik) och DR Boogie Skum (populära hits för unga). I september startades ytterligare en kanal, DR Litteratur, med uppläsning av romaner, noveller och dikter. Härutöver har DR parallellsänt musikprogram från sina analoga sändningar. Sedan DR fick uppdraget att utveckla och organisera de digitala sändningarna med DAB i Danmark, har DR satsat på att distribuera de digitala programmen via flera olika plattformar. Något datum för avstängning av de analoga sändningarna har inte beslutats i Danmark.
När det gäller den privata lokalradion har Sky Radio genom ett auktionsförfarande köpt sändningsrättigheter till en
I Danmark har det sålts ca 5 000 digitala radiomottagare, varav i stort sett de flesta har sålts under ett knappt års tid, från introduktionen av DAB i oktober 2002 till september 2003.
3.8.4Frankrike
Försökssändningar med DAB i Parisområdet inleddes år 1997 av sändaroperatören TDF, som sköter merparten av distribution av radio i Frankrike. Under hösten 2000 tillsatte kulturministern en
164
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
utredning om digital radio. Utredningen presenterade våren 2001 sin rapport Framtiden för radio i den digitala åldern. I rapporten pekades det på vikten av att radioföretag har kontroll över sina distributionsvägar och inte hamnar i beroendesituationer till andra distributörer. Utredningen uttalade att den digitala radion erbjuder lösningar på dessa problem och att den dessutom skapar goda möjligheter till interaktivitet och beställtjänster m.m. Utredningen ansåg att framtiden för radio ligger i att skapa en situation där olika digitala tekniker, såsom DAB, satellitradio, mobiltelefoni och mobilt Internet används tillsammans. Utredningen föreslog att ytterligare frekvensutrymme skulle frigöras för både marksänd och satellitsänd radio men gjorde samtidigt bedömningen att övergången från analog till digital radio kommer att vara en utdragen process. Utredningen föreslog därför att en prioritet på kort sikt bör vara att förbättra planeringen av
Under år 2003 har
Ett problem i Frankrike har varit att endast frekvenser i L- bandet funnits tillgängliga för DAB. Detta leder till betydligt högre kostnader för nätuppbyggnad över stora arealer jämfört med om VHF Band III (som de flesta länder, inklusive Sverige, använder för DAB) istället hade kunnat utnyttjas.
Intresset bland stora kommersiella aktörer att inleda
I Parisområdet har det funnits idéer till nya stationer med programinnehåll som riktar sig till barn och trafikanter samt utbildningsradio där en del av studiematerialet skall distribueras via DAB. Förhoppningen har varit att sådana kanaler skulle kunna påskynda
Under år 2003 har sändaroperatören TDF bedrivit sändningar i en multiplex med sex program. TDF har alltså skurit ned på sina
165
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
program. Begränsade sändningar har skett även i Lyon, Marseille, Nantes och Toulouse samt längs några större motorvägar i landet.
Franska Alcatel planerar att från och med år 2006 distribuera digital radio via satellit i samarbete med Worldspace. Särskilt sändningsinnehåll skall riktas bl.a. till trafikanter (se avsnitt 3.3.7).
3.8.5Storbritannien
I Storbritannien påbörjade BBC provsändningar med DAB år 1995, men det dröjde till januari 2002 innan företaget på allvar började satsa resurser på DAB. BBC har inte tilldelats några extra resurser av staten specifikt för DAB, men företaget har fått extra resurser för perioden
I Storbritannien ges tillstånd för digital radio direkt till en multiplexoperatör (multiplex service provider) i stället för till respektive programföretag. Multiplexoperatörens uppgift är att fylla multiplexen med ett antal olika kanaler och andra tjänster.
Ansökningsprocessen för att bli multiplexoperatör bygger inte på ett auktionsförfarande, utan på ett öppet anbudsförfarande. Det viktigaste incitamentet för kommersiella radioföretag att gå in i digitalradion anses vara att staten har beslutat att varje analog radiostation som börjar sända digitalt automatiskt får en förlängning av sitt analoga sändningstillstånd med åtta år.
Vid prövningen av kommersiella företags ansökningar att bli multiplexoperatör till en nationell multiplex bedöms bl.a. hur stor andel av befolkningen den sökande avser täcka och tidtabellen för detta, den sökandes finansiella resurser att uppfylla sina löften och hur rättvis den sökande varit vid kontrakteringen av de kanaler/tjänster som ingår i multiplexen. Liknande kriterier används också vid prövningen till lokala multiplexer.
Vid sidan av tillståndet till multiplexoperatören utfärdar Radio Authority (fr.o.m. 1 januari 2004 – Oscom) ett sändningstillstånd för varje programföretag som ingår i en multiplex (digital sound programme service provider). Varje programföretag har dessutom ett avtal med multiplexoperatören som bl.a. reglerar programföretagets skyldigheter och avgifter till operatören.
I Storbritannien finns det ett särskilt tillstånd för tilläggstjänster. Regelverket skiljer på programrelaterade tilläggstjänster (ancillary data services) och
166
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
services). För de förstnämnda tjänsterna krävs inget särskilt sändningstillstånd. För att sända
År 2003 fanns det två nationella multiplexer i Storbritannien, varav BBC disponerat den ena och det privata programföretaget Digital One den andra. Digital Ones
Utbudet i BBC:s multiplex har under år 2003 bestått av följande kanaler: Radio 1, Radio 2, Radio 3, Radio 4LW, Radio 4FM, Radio 5Live, BBC World Service, Radio 5 Live Sports Extra, BBC 6 Music, BBC 1Xtra, BBC Asian Network och BBC 7. De fem sistnämnda kanalerna har endast distribuerats digitalt och innehållet i dessa kanaler har bl.a. utgjorts av musik, komedier och dramatiseringar för unga lyssnare samt nyheter, musik och sport.
I den privata multiplexen som disponerats av Digital One har åtta kommersiella stationer bedrivit sändningar under år 2003: Classic FM, Virgin, Talksport, Core, Planet Rock, Life, Primetime, och Oneword.
Utöver de två nationella multiplexerna fanns det i början av år 2003 tio kommersiella lokala/regionala multiplexer. The Radio Authority har annonserat ut radiolicenser varannan månad. Under tiden
Sammanfattningsvis fanns det år 2003 cirka 300 nationella, lokala och regionala stationer i Storbritannien, varav ungefär hälften endast sände via DAB.
För att främja och marknadsföra DAB har radiobranschen i Storbritannien gått samman och bildat en gemensam organisation, Digital Radio Development Bureau (DRDB). Organisationens viktigaste uppgift har varit att främja utvecklingen av digitala radiomottagare, helst till låga priser.
En viktig marknadsföringsinsats för DAB har under år 2003 varit att BBC och flertalet lokala radiostationer använt sin tid i sina
167
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
radiosändningar för att göra reklam för den digitala radion. Det har också varit vanligt att de digitala radiosändningarna återutsänts samtidigt på andra digitala plattformar, t.ex. via satellit och digital marksänd TV.
Under år 2003 har flera av de största elektronikkedjorna i Storbritannien börjat saluföra stationära och portabla
Enligt en marknadsundersökning publicerad av DRDB i juni 2003 har 80 procent av de personer som köpt
Under julhandeln i Storbritannien år 2002 såldes det cirka 75 000
3.8.6Tyskland
I Tyskland påbörjades de första digitala försökssändningarna år 1995. Med sin stora befolkning och den stora marknaden för bilar och lastbilar anses Tyskland vara en nyckelmarknad för DAB.
168
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
Hösten 2000 presenterades ett introduktionsscenario för digital radio och TV som bygger på ett utredningsmaterial från en särskild kommission, Initiative Digitaler Rundfunk. Kommissionen, som rekommenderat en snabb utbyggnad av nationella och lokala DAB- nätverk i varje tysk delstat, ansåg att samordnade insatser kommer att krävas från alla delar av radioindustrin och samhället för att se till att stora delar av allmänheten kan ta emot digital radio år 2010.
I augusti 2001 uttalade förbundskansler Gerhard Schröder att ljudradion i Tyskland står inför en digital framtid och att år 2015 är slutdatum för när de nuvarande analoga ljudradiosändningarna bör ha ersatts av digitala sändningar.
Flera delstater har fattat beslut om regelverk som är ägnade att främja en övergång från analog till digital radio. I t.ex. Bayern meddelas endast nya sändningstillstånd för radio om sändningarna sker i digital form. Vidare har det i vissa delstater funnits planer på att återkalla analoga sändningstillstånd efter år 2010.
Tillståndsperioden för digital radio är vanligtvis åtta år, men i några delstater bara fyra år. Det finns inga generella regler för hur stor andel av kapaciteten i en multiplex som får användas för datatjänster men vanligtvis är 20 procent reserverat för detta.
I Tyskland har det under år 2003 funnits fler än 150
Enligt aktörer inom den tyska radiobranschen har den långsamma utvecklingen för DAB i Tyskland hängt samman med bristen på samsyn mellan radiobranschens aktörer. Det har rått en viss oenighet om DAB skall ses som en tilläggstjänst eller en ersättningsteknik till analog
169
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
Den långsamma
Vidare anses de tyska föreskrifterna om maximal effekt på sändarna i
Dessutom har utbudet av
I slutet av år 2002 återlämnade fyra privatägda radiobolag sina sammanlagt sju sändningstillstånd för DAB till delstatsmyndigheten i Berlin/Brandenburg. Stationerna anförde som skäl att de tvingats till kostnadsbesparingar på grund av den vikande reklammarknaden och att det i ett läge där också personalnedskärningar kan bli aktuella inte är försvarbart att stå med de höga kostnaderna som
Den federala regeringen har under 2003 arbetat med en utvärdering av den digitala radion. Ett syfte är att eventuellt utarbeta en tidsplan för avstängning av de analoga radiosändningarna.
I juni 2003 presenterade ARD Radio & TV, samarbetsorganisationen för de tyska public
170
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
ligare offentlig finansiering genom avgifter saknas det emellertid politisk samstämmighet för närvarande. Det har visat sig att målet, att gå över från FM till DAB, varken kan nås genom efterfrågan på marknaden eller genom lagbestämmelser. I synnerhet står ljudradiomarknadens ekonomi sedd ur allmänhetens synvinkel i vägen för detta. Även utifrån optimistiska antaganden kommer det att ta decennier innan allmänheten har bytt ut åtminstone 95 procent av de analoga radiomottagarna som de i dag använder mot mottagare som kan ta emot de digitala sändningarna. Vidare skulle klara incitament i form av nya programutbud och tilläggstjänster i anslutning till programmen vara en förutsättning för att lyssnarna skulle köpa ny utrustning.
3.8.7Kanada
I Kanada inleddes digitala radiosändningar år 1999 i Toronto, Montreal och Vancouver och år 2000 i Windsor, Ontario. Kanada förfogar över ett stort frekvensutrymme för
Introduktionen av digital radio i Kanada har inte syftat till att skapa mer utrymme för radio. Tanken har istället varit att varje station får utrymme för digitala sändningar av samma innehåll som i dag sänds analogt i FM eller AM. Några sändningstillstånd till helt nya digitala radiokanaler har därför inte meddelats. Radiobranschen har ansett att det skulle innebära alltför stora fördelar för nya aktörer om de kunde gå in i digital radio med möjlighet att sända helt nytt programmaterial.
Frågan om hur mycket kapacitet som kan används för andra tjänster än radio har ännu inte reglerats. Generellt gäller att tillräckligt utrymme skall ges för en radiosignal av hög kvalitet och programföretagen har rätt att sälja delar av den kapacitet som inte används för ljudradiosändningar. Bedömare antar att frågan om utnyttjandet av överkapaciteten kommer att regleras närmare av myndigheterna när sändningarna fått större spridning.
Ett problem som uppmärksammats i Kanada är att kostnaderna för en del av radiostationerna skulle bli mycket höga med DAB-
171
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
systemet och bedömare anser att vissa
I slutet av år 2002 meddelades det sändningstillstånd till 15 nya
Det har upprättats en plan för hur
Radiobranschen i Kanada har bildat ett särskilt samarbetsorgan för utveckling och marknadsföring av
3.8.8USA
Den federala regleringsmyndigheten Federal Communications Commission (FCC) inledde överväganden om digital radio i början av
172
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
År 1999 återupptog FCC ett initiativ till en regleringsprocess som syftade till att underlätta introduktionen av marksända digitala radiosändningar i USA. Syftet var att bedöma vilket system som är att föredra för marksänd digital radio. Det viktigaste kriteriet som FCC ställde upp var att den digitala signalen inte får störa den existerande analoga FM- eller
Federal Communications Commission (FCC) valde i oktober 2002 att förespråka den tekniska plattformen
Som skäl för sitt beslut att förespråka
Enligt FCC hade i april 2003 drygt 40 radiostationer erhållit tillfälliga tillstånd att sända både analogt och digitalt och ytterligare några stationer hade fått tillstånd att sända experimentellt för att testa vissa koncept. Ytterligare ett hundratal stationer i 40 radiomarknader har gentemot iBiquity åtagit sig att påbörja digitala sändningar under år 2003.
Ett fåtal radiostationer i USA inledde år 2003 digitala sändningar via
Hösten 2003 lanserade företaget Kenwood radiomottagare anpassade för
173
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
3.8.9EU
Frågan om eventuella harmoniseringsåtgärder inom EU för avveckling av analoga sändarnät för ljudradio faller inte in under något särskilt
Enligt World DAB Forum i november 2003 har
3.9Branschens ställningstaganden
3.9.1SR
SR har uttalat sig mycket positiv till ett teknikskifte från analog FM- radio till DAB. Bolaget har anfört att ett sådant teknikskifte bör kunna genomföras inom en tidsram på
174
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
SR har vidare bedömt att de analoga sändningarna bör kunna avvecklas successivt under en övergångsperiod. Enligt SR bör FM4 under hela parallellsändningsperioden vara en kanal för meddelanden eftersom kanalen har den mest selektiva täckningen och den dessutom har ett beredskapsansvar. (Angående SR:s plan för ett teknikskifte från FM till DAB, se avsnitt 4.3.3)
Vid en presskonferens i september 2003 presenterade SR, Radioutgivareföreningen och Teracom ett gemensamt förslag för digitalradions utbyggnad i Sverige. Förslaget innehåller två alternativa utbyggnadsplaner. Enligt det första alternativet skall de nationella
3.9.2UR
Enligt UR bestäms användningen av bolagets produkter av den utrustning som finns i hemmen och i skolorna. UR har för avsikt att använda olika digitala distributionsvägar för att nå olika målgrupper och öka tillgängligheten av sändningarna. UR uttalade i sitt remissyttrande över delbetänkandet (Ku 2002/1055/Me) att analoga radiosändningar kommer att vara den viktigaste distributionsformen för UR:s radioverksamhet under överskådlig tid, men att det är en väsentlig uppgift för UR att erbjuda olika kombinationer av rundradio och webblösningar. Enligt UR kan den relation till användare som byggts upp via UR:s webbtjänst ytterligare förstärkas och utvecklas genom direkta kopplingar till de digitalt sända programmen. En målsättning för UR är att göra det möjligt för användarna att oberoende av tid och rum kunna hitta och utnyttja UR:s produkter i lärandet. UR har inga planer på att öka sin
175
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
3.9.3Privata programföretag
Teracom har våren 2003 på RU:s uppdrag utrett hur ett
Teracom har i sin rapport tagit fram en tänkbar plan för en successiv utbyggnad av sändarnätet avseende täckning, skydd mot störningar, en redovisning av de kostnader som är förknippade med
RU har till Digitalradiokommittén ingett ett nytt förslag till utbyggnad av privat digitalradio och därmed förknippade villkor. Förslaget har utarbetats av RU efter samråd med SR och med beaktande av det underlag avseende utbyggnad av
RU:s förslag är inledningsvis villkorat av att samtliga privata radioföretag som meddelas tillstånd att sända digitalradio (DAB) skall betala koncessionsavgifter för både sina analoga och digitala sändningstillstånd i enlighet med bestämmelserna i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område (se avsnitt 2.1.6), dvs. cirka 40 000 kr per år per sändningstillstånd. I praktiken berör RU:s villkor de cirka 80 stycken radioföretag som erhållit sina sändningstillstånd för analog lokalradio med stöd av den numera upphävda lokalradiolagen. Nämnda företag betalade i snitt cirka 1,4 mnkr i koncessionsavgifter under år 2003 för sina analoga sändningstillstånd. RU har uttalat att radioföretagen mot att koncessionsavgifterna sänks i gengäld är beredda att anpassa sin
176
SOU 2004:16 | Kompletterande uppgifter |
verksamhet till bestämmelserna om lokalradio i Radio- och
RU:s förslag utgår från att privata programföretag i Sverige skall inleda digitalradiosändningar via
RU har föreslagit att ett politiskt beslut om att släcka ned de analoga sändningarna bör meddelas när bruttoräckvidden för DAB- sändningarna uppgår till minst 50 procents befolkningstäckning, dock senast år 2012. RU har vidare uttalat att målet för nedsläckning bör sättas till 2020, den tidpunkt då RU anser att ett teknikskifte borde kunna vara genomfört.
I september 2003 presenterade SR, Radioutgivareföreningen och Teracom ett gemensamt förslag för digitalradions utbyggnad i Sverige, se ovan avsnitt 3.9.1.
3.9.4Närradion
Enligt företrädare för Närradions Riksorganisation och Sveriges Närradioförbund intar organisationerna alltjämt samma inställning till teknikskiftet från analog till digital radio som de tidigare redovisat i frågan, se avsnitt 1.8.2.
3.9.5Övriga aktörer
Sveriges Radio & Konsumentelektronikleverantörer, SRL, som representerar tillverkare och importörer av bland annat radio och TV har till kommittén inkommit med en skrift, där de framhåller betydelsen av att i Sverige välja DAB som teknisk standard för de digitala
177
Kompletterande uppgifter | SOU 2004:16 |
ljudradiosändningarna. Enligt SRL skulle den osäkerhet som nu råder hos tillverkare, distribution och konsumenter försvinna om förslag lades fram om permanenta
På initiativ av ljudradions public
Nordinis huvudsyfte är att genom samarbete och marknadsföringsåtgärder utveckla och främja marknaden för digital radio och DAB- teknologin under teknikskiftet från analoga till digitala sändningar. Enligt Nordini utgörs målgrupperna för organisationens arbete av alla relevanta och intresserade marknadssegment inom den nordiska regionen. Organisationen har som målsättning att attrahera nya medlemmar som har intresse av att främja utvecklingen av digital radio i Norden.
En grundläggande uppgift för Nordini är att initiera och koordinera nya koncept och marknadsföringskampanjer för att främja försäljningen av digitala mottagare. Detta skall uppnås genom ett ökat samarbete mellan medlemmarna och andra aktörer. Med andra aktörer avses främst bolag inom medieindustrin, nätverksoperatörer, tillverkare av hemelektronik m.fl. En annan av Nordinis grundläggande uppgifter är att öka medvetenheten hos olika grupper om begreppet “digital radio” särskilt
178
4Kostnader för
Detta kapitel innehåller en redovisning av de kostnader som är förenade med
4.1Delbetänkandets uppgifter om kostnader för DAB- sändningar m.m.
4.1.1Allmänt om kostnader
Redovisningen i delbetänkandet bygger på uppgifter från Teracom AB (Teracom) och Sveriges Radio AB (SR). Teracom har redovisat uppgifter för beräknad årskostnad för SR vid olika utbyggnadsgrader av sändarnätet, dvs. Teracom har inte särredovisat investeringskostnader (avskrivnings- och räntekostnader) från driftskostnader. Uppgifterna skall därför betraktas som uppskattningar av de årliga avgifter som SR kan komma att få betala vid
Det har inte varit möjligt att inhämta kostnadsuppgifter för digitala radiosändningar hos andra nätoperatörer i Sverige än Teracom till följd av att de andra nätoperatörerna endast haft begränsade erfarenheter och kunskaper om den digitala distributionstekniken. En annan anledning är att det enbart är Teracom som haft erfarenhet av ett så stort sändarnät som krävs för rikstäckande sändningar.
179
Kostnader för |
SOU 2004:16 |
Ett förhållande som påverkar kostnaderna för digitala radiosändningar är att sändarnäten skall tillgodose behovet av hög kvalitet också vid mobil mottagning. Kostnaderna för ett sändarnät beror i övrigt främst på två faktorer, dels på sändarnätets utbyggnadsgrad, dels på de krav olika programföretag ställer på sändaroperatören när det gäller täckning i svåra miljöer, sändningarnas säkerhet och kvalitet, servicegrad, reservutrustning, reservkraft m.m.
De uppgifter som presenteras bör betraktas som uppskattningar utifrån den information som fanns tillgänglig år 2002. Ett flertal av de förutsättningar som behöver finnas innan programföretag kan beställa sändartjänster var inte kända vid nämnda tidpunkt. Teracom har inte känt till vilka krav som olika programföretag kommer att ställa på sändningstjänster i digitala radiosändningar. Programföretagens krav kan också se olika ut, t.ex. beroende på om det är SR eller kommersiella företag som skall köpa tjänsten och var i landet sändningarna skall ske. De avgifter Teracom kommer att ta ut beror också på avskrivningstidens längd för investeringarna i näten. Av- skrivningstidens längd är i sin tur beroende av programföretagens förutsättningar att långsiktigt planera sin verksamhet.
4.1.2Kostnader för dagens analoga radiosändningar
Generellt sett konstateras i delbetänkandet att utsändningarna av public
SR:s kostnad för de fyra rikstäckande
180
SOU 2004:16 | Kostnader för |
Distributionens relativa andel av kostnaderna att driva ett radioföretag varierar mellan olika länder till följd av t.ex. ländernas storlek och deras geografiska förutsättningar. I Storbritannien är BBC Radios kostnader för den analoga distributionen av radiosignaler endast cirka fem procent av de totala kostnaderna. Ett annat land med en låg andel distributionskostnader är Danmark där DR:s kostnader för analog radio endast utgjort cirka tre procent av företagets totala kostnader för radio. I Norge är NRK:s andel cirka 13 procent och i Finland är YLE:s andel cirka nio procent.
4.1.3Kostnader för de digitala sändarnäten
Uppgifterna i delbetänkandet om SR:s kostnader för distributionen av de digitala radiosignalerna bygger på en redovisning av Teracom. En utgångspunkt för beräkningarna har varit att SR disponerar hela utrymmet i det nationella
Enligt Teracoms beräkningar skulle den sammanlagda årliga sändningskostnaden för SR:s digitala sändningar vid samma utbyggnadsgrad som de analoga näten, 99,8 procent, uppgå till i storleksordningen
Vid fullt utbyggda digitalradiosändningar skulle SR:s distributionskostnader för de analoga och digitala sändningarna totalt uppgå till
Det bör noteras att redovisade kostnadsuppskattningar förutsätter att andra aktörer kommer att utnyttja de återstående 70 procenten av utrymmet i det regionalt nedbrytbara
181
Kostnader för |
SOU 2004:16 |
för de begränsade sändningar som gällt sedan år 2001, dvs. sändningar i det nationella
4.1.4Kostnaden per sändarnät
I det föregående avsnittet redovisades från delbetänkandet uppskattade totala kostnader för SR, dvs. för sändningar både i det nationella
Tabell 4.1. Uppskattade årliga kostnader för ett nationellt
Befolkningstäckning | Hyra | Kanaler | Kostnad/kanal |
85 % | 63 | 6 | 10,5 |
90 % | 112 | 6 | 18,7 |
99,5 % | 182 | 6 | 30,3 |
99,8 % | 242 | 6 | 40,3 |
Nära 100 % | 280 | 6 | 46,7 |
Källa: SR och Teracom.
182
SOU 2004:16 | Kostnader för |
Tabell 4.1 visar att kostnaderna ökar ju högre utbyggnadsgrad sändarnätet har. Särskilt kostnadskrävande är utbyggnaden från 85 procents hushållstäckning och uppåt. Enbart kostnaden för att öka täckningsgraden från 99,5 procents hushållstäckning till 99,8 procent, dvs. 0,3 procent av hushållen i Sverige, uppgår till cirka 60 mnkr inkl. mervärdesskatt. Om Sverige har 4 miljoner hushåll är marginalkostnaden för att nå ytterligare 12 000 hushåll därmed cirka 5 000 kr per hushåll. En fortsatt utbyggnad av sändarnätet till nära 100 procents täckning, motsvarande cirka 8 000 hushåll, kostar ytterligare cirka 40 mnkr inkl. mervärdesskatt.
Om fler sändarnät byggs ut, t.ex. för kommersiell ljudradio, blir det fler sändarnät som kommer att dela på infrastrukturen (multiplexutrustning, sändarstationer, master m.m.). Detta bör enligt Teracom kunna leda till att kostnaderna på sikt kan minska något.
4.1.5Kostnader för privat radio om utrymme delas med SR
Om utrymmet i de regionala frekvensblocken delas mellan SR och privata programföretag, så som avsikten varit under försöksverksamheten, och om kostnaderna för ett regionalt nedbrytbart DAB- nät är lika stora som kostnaden för ett nationellt
183
Kostnader för |
SOU 2004:16 |
Tabell 4.2. Uppskattade kostnader för ett regionalt nedbrytbart
Befolkningstäckning | 85 % | 99,5 % | 99,8 % |
Kostnad totalt | 63 | 182 | 242 |
Kostnad per region | 3,3 | 9,6 | 12,7 |
Kostnad per kanal | 0,55 | 1,6 | 2,1 |
(sex stycken i varje region) |
Källa: SR och Teracom samt egna beräkningar.
Det bör understrykas att kostnaderna kommer att variera kraftigt beroende på var i landet sändningar sker. Teracom redovisar t.ex. att åtta sändare i Stockholmsregionen når cirka 20 procent av landets befolkning. I de nordligaste delarna av landet skulle så många som trettio sändare krävas för att nå cirka 2,8 procent av landets befolkning.
Uppgifterna i tabell 4.2 utgår ifrån att det finns plats för sex radiokanaler i varje regionalt område. Hur många kanaler som ryms i praktiken beror på vilken kvalitet respektive programkanal skall ha samt i vilken mån utrymme kommer att användas för andra tjänster. Som jämförelse kan noteras att kommersiella programföretag i Storbritannien i genomsnitt förfogar över
4.1.6Jämförelse med kostnader för marksänd digital TV
Nuvarande sändarnät för digital TV har planerats för att möjliggöra mottagning av
1 Teracom har till Digitalradiokommittén uppgett att det krävs
184
SOU 2004:16 | Kostnader för |
Sändarnätet för distribution av DAB är i stället uppbyggt för att tillgodose behovet av mobil mottagning. För att nå en befolkningstäckning på 99,8 procent krävs det en infrastruktur på 250 sändare. I tabell 4.3 presenteras den årliga kostnaden för SVT:s distribution av analog och digital TV jämfört med SR:s distribution av FM och DAB vid olika grader av hushållstäckning.
Tabell 4.3. Uppskattade årliga kostnader för SVT:s och SR:s analoga respektive digitala distribution (mnkr inkl. mervärdesskatt).
Distribution | Hushållstäckning | Kostnad |
Analog TV (SVT) | 99,8 | 450 |
Digital TV (SVT) | 98,0 | 200 |
Digital TV (SVT) | 99,8 | |
FM (SR) | 99,8 | 240 |
DAB (SR) | 99,8 |
Källa: SR, Teracom och SOU 2001:90.
Av tabellen framgår det att kostnaden för SVT:s digitala sändningar (fyra kanaler) skulle bli ungefär hälften av kostnaderna för SVT:s analoga sändningar (två kanaler). För SR skulle de totala kostnaderna för att sända digitalt tvärtom bli högre än dagens analoga sändningar. SR får dock möjlighet att sända fler kanaler jämfört med de analoga sändningarna.
Fördelen för SR att sända digitalt är att företaget skulle kunna erbjuda ett bredare programutbud genom sändningar i fler kanaler, men då skulle det samtidigt tillkomma kostnader för att fylla det nya kanalutrymmet med program. För SVT:s del skulle en möjlighet kunna vara att använda de frigjorda resurserna vid en nedläggning av analog TV för satsningar på programutveckling. För SR skulle motsvarande ekonomiska resurser inte kunna frigöras. Det bör också tilläggas att perioden med parallellsändningar sannolikt kommer att kunna bli avsevärt kortare för televisionen än för radion.
4.1.7Sändarnäten för radio och TV delar på kostnader
Sedan lång tid har sändarnäten för radio och TV till stora delar haft en gemensam infrastruktur. För de analoga
185
Kostnader för |
SOU 2004:16 |
600 slavsändare. Flera av sändarmasterna används också för radiosändningar. Om hushållstäckningen för digital TV begränsas till 95 procent skulle det sannolikt räcka med att sändarnätet består av 54 stormaster. Om sändarnätet i stället byggs ut till 98 procent hushållstäckning skulle det utöver de 54 stormasterna dessutom behövas ett antal slavsändare, dock inte lika många som i det analoga TV- nätet. Om hushållstäckningen för
4.1.8Möjligheter att begränsa kostnaderna för parallellsändningar
Det enklaste sättet att hålla nere sändningskostnaderna under tiden för parallellsändningarna är enligt delbetänkandet att begränsa utbyggnaden av det digitala sändarnätet till vissa delar av landet. Vidare skulle SR kunna avvakta med sändningar i de regionala frekvensblocken, åtminstone så länge inga andra aktörer också sänder i detta nät. Nämnda alternativ fungerar emellertid endast i ett inledningsskede, innan fler programföretag sänder och efterfrågan bland publiken ökar.
Ett annat sätt att hålla nere sändningskostnaderna i ett inledningsskede är, vilket också SR påpekat, att ställa lägre krav på servicegrad, reservutrustning m.m. för de digitala sändningarna än vad som i dag gäller för de analoga sändningarna. Nackdelen med lägre krav i nämnda avseenden är att sändningarnas tekniska kvalitet och beredskapen för olika påfrestningar minskar, men kraven skulle kunna ökas i takt med att efterfrågan bland publiken ökar.
Ytterligare ett sätt att hålla kostnaderna nere vore att de digitala sändarnäten aldrig byggs ut till samma täckning som de analoga näten har, dvs. 99,8 procent. Möjligheten finns naturligtvis att hänvisa de sista procenten av landets hushåll till mottagning av digital radio via satellit. Teracom har redovisat att det ur ett rent distributionsekonomiskt perspektiv kan vara fördelaktigt att använda satellit för att täcka delar av befolkningen. Om satellitsändningar ersatte marksändningarna för de sista 0,3 procenten av befolkningen skulle SR:s
186
SOU 2004:16 | Kostnader för |
kostnader för ett rikstäckande nät enligt Teracom minska med i storleksordningen 50 mnkr per år inkl. mervärdesskatt. Att begränsa sändarnätets täckningsgrad skulle dock strida mot principen om att sändningarna skall vara tillgängliga i hela landet på lika villkor för hela befolkningen. Det skulle också leda till att mobil mottagning av radio inte skulle vara möjlig i vissa delar av landet.
I några länder det finns planer på att eventuellt begränsa utbyggnaden av de digitala marknäten till cirka 99 procent och att täcka kvarvarande delar av landet med radiosignalerna via satellit eller andra plattformar för digital radio. Nackdelen med de flesta satellitsändningar är att de endast lämpar sig för fast mottagning i hemmet, men det kan i sammanhanget noteras att satellitsändningarna kan anpassas för mottagning med en vanlig
Ytterligare ett sätt för SR att begränsa sina kostnader är att bolaget delar sändningsutrymme med andra aktörer, antingen enbart i det regionalt nedbrytbara
Ett mer långtgående sätt att minska kostnaden för parallellsändningar är att helt eller delvis stänga av
Det finns alltså enligt delbetänkandet olika sätt att hålla kostnaderna för parallellsändningar på en begränsad nivå under ett inledningsskede och det kan enligt betänkandet finnas anledning att närmare pröva dessa möjligheter i det fortsatta utredningsarbetet. I betänkandet framhålls att det emellertid är viktigt att beakta behovet av att även med digitala sändningar kunna upprätthålla en hög beredskap för radion under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
187
Kostnader för |
SOU 2004:16 |
4.2Remissyttranden
SR har i sitt remissyttrande anfört att delbetänkandets redovisning av nätkostnaderna samt resonemangen kring dessa jämte vissa slutsatser är ofullständiga och ostyrkta. SR har framhållit att bolaget är skyldigt att anlita Teracom som leverantör av utsändningstjänster samt att SR:s insyn i Teracom begränsas till de uppgifter som Teracom väljer att lämna ut och som i övrigt offentliggörs t.ex. av Teracoms ägare. SR har också poängterat att det funnits små möjligheter för bolaget att göra inhemska jämförelser och analyser av kostnaderna eftersom det inte finns någon alternativ leverantör av rikstäckande utsändningstjänster för radio och TV. SR har vidare anfört att bolaget i en rad sammanhang påpekat att uppgifter relaterade till Teracoms prisstruktur och interna förhållanden enbart kan besvaras av Teracom eller dess ägare. Enligt SR har bolaget endast förmedlat de uppgifter som Teracom lämnat och till uppgifterna bifogat en matematisk uppräkning utifrån Teracoms egna uppgifter om digital distribution. SR anser därför att det blir märkligt när det både i delbetänkandet och av Teracom åberopas prisuppgifter från SR som grund att utföra simuleringar över kostnader för utbyggnad och drift av ett digitalt marknät. SR anser vidare att kostnaderna kan fastläggas först när alla parametrar för specifikation av sändarnäten, kapacitetsutnyttjande, utbyggnadstakt, avskrivningstid, andra intressenter, etc. är klarlagda.
SR har anfört att bolaget låtit ett fristående konsultföretag för SR:s räkning göra en studie över nätuppbyggnad och kostnader i fyra länder: Sverige, Storbritannien, Tyskland (delstaten Bayern) och Norge. Syftet med studien har varit att identifiera skillnader i uppbyggnad, kostnadsdrivande faktorer samt prisstruktur. Studien visar enligt SR att yttäckning, tillgänglighetskrav och driftskostnader är de tyngsta faktorerna, följda av kapitalkostnader, kostnader för infrastruktur, nätplanering samt forskning och utveckling. En annan faktor som enligt SR ger stort utslag är utnyttjad kapacitet per tjänst. SR har anfört att jämförelsen mellan länderna visar att näten har olika uppbyggnad, sändareffekter, redundans och avbrottsfri kraft samt att skillnaderna återverkar på kostnadsbilden. Enligt SR kan studien sammanfattningsvis sägas visa att SR:s kostnader på ett relevant sätt återspeglat den ambitionsnivå som hittills präglat utbyggnaden av DAB i Sverige. SR har vidare konstaterat att studien tillsammans med SR:s egna vunna erfarenheter ger en god grund för en alternativ planering och uppbyggnad av digitalnäten i Sverige
188
SOU 2004:16 | Kostnader för |
på kort och lång sikt i det fall omprioritering av styrande faktorer aktualiseras.
SR har framhållit att bolaget ser möjligheter att hålla nere kostnaderna för tillgänglighet och täckning, i perspektivet att skapa ekonomisk uthållighet under en längre övergångsperiod. SR har anfört att bolagets hittillsvarande strategi för DAB relaterats till av myndigheterna beslutade kriterier för
SR har uttalat att frågan om kostnaderna för digitala radionät måste ses i ett vidare sammanhang. Bolaget har i detta sammanhang anfört att den digitala överföringstekniken erbjuder en relativt stor datakapacitet och de digitala radionäten till viss del kan användas för överföring av samhällsviktig information till mycket konkurrenskraftiga kostnader. SR bedömer att dessa intäkter i sin tur kan bidra till att finansiera sändarnäten under en övergångstid.
När det gäller jämförelsen av kostnaderna för digitaliseringen av radio och TV har SR uttalat att jämförelsen har förenklats i delbetänkandet. SR har pekat på att kalkylen för hemtagning av merkostnader för digitalisering av SVT:s distribution har ifrågasatts av flera bedömare. SR har vidare anfört att osäkerheten i
Till sitt remissyttrande över delbetänkandet har SR bilagt en promemoria från SR:s utvecklingsenhet. I promemorian sägs att över-
189
Kostnader för |
SOU 2004:16 |
gången till digitala ljudradiosändningar oundvikligen skulle medföra ökade distributionskostnader under den tid då programmen parallellsänds både analogt och digitalt, men också att resonemangen och slutsatserna i delbetänkandet om att SR:s sändningskostnader för DAB skulle bli något högre än dagens kostnader för de fyra FM- näten kan ifrågasättas, även om de i delbetänkandet redovisade beloppen är korrekta. I promemorian anförs i denna del följande.
Teracom har i sitt remissyttrande anfört att DAB är ett mycket kostnadseffektivt sätt att distribuera radiosändningar till många användare samtidigt och att distributionskostnaderna för ett utbud motsvarande dagens
190
SOU 2004:16 | Kostnader för |
kostnader jämfört med möjligheterna med DAB. Teracom har anfört att det kostnadsresonemang som förs fram i delbetänkandet baseras på storskalig drift av två stycken rikstäckande
När det gäller uppgifterna i delbetänkandet om att kostnaderna för de digitala sändningarna kommer att överstiga kostnaderna för dagens analoga sändningar har Teracom uppgett att uppgifterna bygger på en jämförelse mellan kostnaderna för att sända dagens fyra analoga
Statskontoret har kommenterat delbetänkandets uppgifter om att merkostnaderna för digital distribution kan uppskattas till
Radio- och
191
Kostnader för |
SOU 2004:16 |
Enligt RTVV bör frågan om kostnaderna för övergång till digitala radiosändningar i ett längre perspektiv närmare analyseras i det fortsatta arbetet inom Digitalradiokommittén. RTVV har anfört att hänsyn härvid bör tas till att en större konkurrens i framtiden kan komma att råda mellan operatörer – och mellan olika distributionsplattformar – som kan tillhandahålla sändarkapacitet, vilket kan påverka prisbilden för sådana tjänster. RTVV har vidare framhållit att frågan om tiden för parallellsändning är synnerligen väsentlig i detta sammanhang, liksom frågan om graden av utbyggnaden av marknäten.
4.3Kompletterade uppgifter
Avsnittet innehåller kompletterande uppgifter om de kostnader som är förenade med digitala radiosändningar via
4.3.1Allmänt om
Teracoms kostnadsberäkningar utgår ifrån att de två befintligt koordinerade och delvis utbyggda
Vid planeringen av det regionalt nedbrytbara
192
SOU 2004:16 | Kostnader för |
föra, utan
Eftersom SR har för avsikt att fortsätta producera och sända regionala program till samma geografiska regioner som för den analoga radion, dvs. till 25 olika sändningsområden, måste SR ha tillgång till två kanalplatser i de
En förutsättning för att kunna bedriva separata sändningar till olika regioner i ett
Utsändningskapaciteten i varje multiplexstation uppgår till cirka 1,2 Mbit/s (1152 kbit/s). Det nationella
Den tillgängliga kapaciteten i en multiplex kan delas upp med beaktande av hur utrymmeskrävande de aktuella utsändningarna är. SR har t.ex. framställt behov om att kunna förfoga över 224 kbit/s per programplats, medan Radioutgivareföreningen (RU) har angett att privata programföretag har ett behov av minst 128 kbit/s per programplats. Med utgångspunkt från dessa uppgifter ryms det cirka
För att få bedriva privata radiosändningar krävs tillstånd, koncession, till radiosändningarna. År 2003 fanns det 42 olika koncessionsområden (44 sändningsområden) för den analoga kommersiella lokalradion i Sverige, se figur 4.1.
Något
193
Kostnader för |
SOU 2004:16 |
cessionsområdena för den privata lokalradion har ännu inte frekvenskoordinerats. Enligt bedömare på PTS och Teracom skulle detta i och för sig vara möjligt.
Figur 4.1. Av kartan framgår sändningsområdena för privata lokalradiosändningar.
Källa: PTS.
Var och en av de 19
194
SOU 2004:16 | Kostnader för |
sättning av att kommersiella radioföretag endast skulle få bedriva
4.3.2Allmänt om kostnader för digitala marknät
Vid en diskussion om
De faktorer som främst påverkar distributionskostnaden i ett
Teracom har anfört att bolaget har en god uppfattning om kostnaderna för
4.3.3Kostnader för
Teracom och SR har till Digitalradiokommittén gemensamt ingett utredningar avseende kostnadsbilden vid tre olika huvudscenarier för utbyggnad av de två befintliga
195
Kostnader för |
SOU 2004:16 |
Generella antaganden och förutsättningar för kostnadsberäkningarna
Teracom har angett att följande generella antaganden och förutsättningar tillämpats vid kostnadsberäkningarna:
•Kostnaderna är, om inte särskilt anges, angivna exklusive moms i 2003 års penningvärde.
•Kostnader för av Post & Telestyrelsen uttagna frekvensavgifter är inte medräknade.
•Kostnaderna baseras på att Teracom har kostnadstäckning i DAB- näten enligt principen att tillgängligt utrymme disponeras av SR, privata lokalradioföretag eller motsvarande aktörer.
•Redovisningen av uppskattade årskostnader har skett för SR:s nyttjande av kapacitet. Antagandet baseras på att SR disponerar hela kapaciteten i det nationella
•Årskostnaderna är baserade på principen om att efterföljande avtalslängd motsvaras av föreslagna utbyggnadsplaner samt att det i avtalet införs en fast uppräkning av kostnaderna motsvarande dagens s.k. ”SR index”.
•Vid beräkningarna har en självkostnadskalkyl tillämpats i enlighet med ägardirektiv enligt regeringens proposition 1991/92:140.
•Självkostnadskalkylen är uppdelad i två huvudgrupper, dels särkostnader (för tjänsten specifika kostnader, drift och kapitalkostnader), dels samkostnader (bl.a. gemensam infrastruktur såsom hus, fastigheter, kraft och digital radiolänk, drift och kapitalkostnader samt administrativa kostnader såsom staber, affärsenheter, lokaler samt teknisk utveckling).
•Kapitalkostnaderna har beräknats på ett för
196
SOU 2004:16 | Kostnader för |
•Utbyggnadsplanen för de två
•De fullt utbyggda
•Kostnaden för gemensam infrastruktur (mast, kraft och byggnad) delas utifrån antaganden om att den beläggs med ”rundradioliknande tjänster”, t.ex. marksänd TV, privatradio och underbärvågstjänster fram till släckning.
•Det beredskapsavtal som finns idag mellan Teracom och staten har antagits gälla även fortsättningsvis i syfte att planlägga för genomförande av ljudradioverksamhet under höjd beredskap och svåra påfrestningar på samhället i fred.
•Kostnaderna inkluderar regionala
•Reinvesteringsnivån i
•Vid det datum då sändningarna i ett
Påverkande faktorer på kostnadskalkylerna
Teracom har angett att främst följande faktorer har kostnadspåverkande effekt på redovisade kalkyler:
•Omfördelning av samkostnader, vilket påverkar kostnaden för utsändning av analog radio för perioden
•Täckningskartornas konfidensintervall (Teracoms täckningskartor är beräknade med 95 procents konfidensintervall).
•Reinvesteringsnivån i
197
Kostnader för |
SOU 2004:16 |
ifrån att reinvesteringsnivån i
•Utvecklingen av kompletterande verksamheter inom Teracom (t.ex. Telekom).
Den enskilda faktorn som har störst kostnadspåverkande effekt är enligt Teracom omfördelning av samkostnader för analog TV, analog radio, digital TV och digital radio. Beroende på hur det går med dessa fyra näts utbyggnad respektive avveckling får det stort genomslag på kostnaderna för digitalradion för en viss tidsperiod.
Ytterligare faktorer som kan ha en kostnadspåverkande effekt är den grad av inomhustäckning och sammanhållande täckning som
Teracom har uppgett att kostnaderna för att åstadkomma en bättre inomhustäckning måste relateras till kostnaderna för att erhålla en sammanhållande täckning i
Angående frågan om utbyggnaden av de digitala
198
SOU 2004:16 | Kostnader för |
2002/03:72 Digitala
SR:s skatteplikt enligt mervärdesskattelagen (1994:200)
Kostnaderna för
SR:s kostnader för näthyra m.m. år 2002
Under år 2002 hyrde SR utsändningskapacitet av Teracom i fyra FM- nät
199
Kostnader för |
SOU 2004:16 |
Tabell 4.4. SR:s kostnadsstruktur för år 2002 i mnkr inkl. mervärdesskatt.
SR:s kostnadsstruktur för år 2002 | mnkr |
Programproduktionskostnader FM (särkostnad) | 1845 |
Programproduktionskostnader DAB (särkostnad) | 12 |
Summa programproduktionskostnader | 1857 |
Sändningskostnader FM (särkostnad) | 279 |
- Därav Teracom | 279 |
Sändningskostnader DAB (särkostnad) | 11 |
- Därav Teracom | 11 |
Summa sändningskostnader | 290 |
Summa rörelsens kostnader år 2002 | 2147 |
Källa: SR.
Teracoms kostnader för de år 2003 befintliga
Av tabellerna 4.5 och 4.6 framgår Teracoms sär- och samkostnader för de år 2003 befintligt utbyggda
Tabell 4.5. Teracoms årliga särkostnader för befintligt utbyggda två
Nät | 2002 | 2005 | 2010 |
Särkostnader för |
32 | 32 | 32 |
Särkostnader för |
65 | 65 | 65 |
Källa: Teracom.
200
SOU 2004:16 | Kostnader för |
Tabell 4.6. Teracoms årliga samkostnader för befintligt utbyggda två
Nät | 2002 | 2005 | 2010 | |
Samkostnader för |
47 | 47 | 47 | |
Samkostnader för |
147 | 147 | 139 | |
Samkostnader för FM- och |
194 | 194 | 186 | |
mnkr per år | ||||
Källa: Teracom.
Jämförelsevis kan det, som framgår av tabell 4.4, nämnas att SR under åren
Allmänna utgångspunkter och tidsplan för ett teknikskifte från FM till DAB
SR har anfört att det förefaller rimligt att anta att teknikskifte från FM till DAB kan genomföras inom en tidsperiod på ytterligare 10– 15 år. När det gäller SR:s syn på utbyggnaden och avvecklingen av DAB- resp.
SR:s olika utbyggnadsalternativ för
201
Kostnader för |
SOU 2004:16 |
SR har framhållit att en successiv avveckling av
I anslutning till SR:s och Teracoms tidsplaner för ett teknikskifte har SR förtydligat att olika aspekter nämnda i delbetänkandet (SOU 2002:38) bör klarläggas och ligga som grund för bedömningen när de analoga
Allmänt om SR:s resursbehov för
Enligt SR uppgår bolagets interna kostnader (kostnader exkl. kostnader för hyra av distributionsnät) för dess programuppdrag inom ramen för digitalradiosändningarna till 12 mnkr per år, se tabell 4.4. Beloppet utgör en del av de 23 mnkr per år som SR under innevarande tillståndsperiod använt för digitalradiosändningar. Resterande del av nämnda summa har SR använt för hyra av kapacitet i det nationella
SR har bedömt att det inte är möjligt att finansiera bolagets kostnader för hyra av kapacitet i
202
SOU 2004:16 | Kostnader för |
bud riskerar att försämras. SR anser att resurser som frigörs genom rationaliseringar i programverksamheten måste tillfalla densamma.
Om SR skulle erhålla realt ökade intäkter med två procent under perioden fram till och med år 2010 skulle utbyggnadstakten av DAB- näten enligt SR kunna påskyndas motsvarande effekten av intäktsökningen. På motsvarande sätt har SR funnit att realt minskade intäkter med två procent under perioden fram till och med år 2010 skulle bromsa utbyggnadstakten av
Nätkostnader utifrån SR:s alternativ 1 för ett teknikskifte från FM till DAB
Som grund för beräkningarna av de kostnader som ett teknikskifte från
Tabell 4.7. Föreslagen tidsplan för utbyggnad av
Etapp | Tidsplan | Täckning |
Avveckling |
|
(släckningsdatum) | ||||
Nationella | Regionala | |||
nätet | nätet | |||
1 | Januari 2005 | 88 % | 37 % | ______ |
2 | Januari 2008 | 88 % | 51 % | ______ |
3 | Januari 2012 | 90 % | 80 % | FM2 |
4 | Januari 2015 | 95 % | 86 % | FM1 |
5 | Januari 2018 | 99 % | 86 % | FM3 |
6 | Januari 2020 | 99 % | 99 % | FM4 |
Källa: SR och Teracom.
För den i tabell 4.7 angivna utbyggnaden av
203
Kostnader för |
SOU 2004:16 |
sändarstationer som bäst skulle bidra till befolkningstäckningen valts framför stationer som skulle bidra till en mera sammanhållande täckning i nätet.
För att minska de kostnader som en utbyggnad av
Tabell 4.8. Utbyggnadstakt för multiplexstationer i det regionala
Multiplexstationer
Etapp | Tidsplan | Antal |
1 | januari 2005 | 4 |
2 | januari 2008 | 6 |
3 | januari 2012 | 13 |
4 | januari 2015 | 16 |
5 | januari 2018 | 16 |
6 | januari 2020 | 19 |
Källa: SR och Teracom.
Enligt framlagd utbyggnadsplan för multiplexstationerna i det regionala
Av tabellerna 4.9, 4.10 och 4.11 framgår Teracoms särrespektive samkostnader för
204
SOU 2004:16 | Kostnader för |
Tabell 4.9. Teracoms särkostnader för DAB- och
Nät | 2005– | 2008– | 2012– | 2015– | 2018– | 2020 | |
2007 | 2011 | 2014 | 2017 | 2019 | |||
Särkostnad för DAB- | 32 | 35 | 51 | 62 | 104 | 143 | |
nät/en, mnkr/år | |||||||
Särkostnad för FM- | 65 | 64 | 53 | 40 | 21 | 0 | |
näten, mnkr/år | |||||||
Källa: Teracom.
Tabell 4.10. Teracoms samkostnader för DAB- och
Kostnadspost | 2005– | 2008– | 2012– | 2015– | 2018– | 2020 | |
2007 | 2011 | 2014 | 2017 | 2019 | |||
Samkostnad för DAB- | 194 | 187 | 208 | 196 | 210 | 153 | |
och |
|||||||
Källa: Teracom.
Tabell 4.11. Teracoms sär- och samkostnader för
Kostnadspost | 2005– | 2008– | 2012– | 2015– | 2018– | 2020 | |
2007 | 2011 | 2014 | 2017 | 2019 | |||
Sär- och samkostnad | 80 | 85 | 120 | 145 | 225 | 295 | |
för |
|||||||
Källa: Teracom.
Om
205
Kostnader för |
SOU 2004:16 |
Tabell 4.12. SR:s totala kostnader för näthyra (FM och DAB) om
Kostnadspost | 2002 | 2005– | 2008– | 2012– | 2015– | 2018– | 2020 | |
2007 | 2011 | 2014 | 2017 | 2019 | ||||
Totalt resurs- | 290 | 290 | 285 | 325 | 335 | 385 | 295 | |
behov, mnkr/år | ||||||||
Källa: Teracom.
Tabell 4.13. SR:s totala kostnader för näthyra (FM och DAB) om
Kostnadspost | 2005– | 2008– | 2012– | 2015– | 2018– | 2020 | |
2007 | 2011 | 2014 | 2017 | 2019 | |||
Totalt resurs- | 280 | 275 | 290 | 290 | 340 | 195 | |
behov, mnkr/år | |||||||
Källa: Teracom.
Av tabellerna
206
SOU 2004:16 | Kostnader för |
Tabell 4.14. Besparing om
År | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 |
Avveckling | FM2 | FM1 | FM3 | FM4 | |||||
Total | |||||||||
besparing, | 15 | 15 | 15 | 35 | 35 | 35 | 50 | 50 | 0 |
mnkr/År |
Källa: Teracom och kommitténs egna beräkningar.
Om
Tabell 4.15. SR:s totala kostnader för näthyra (FM och DAB) om
Kostnadspost | 2005– | 2008– | 2012– | 2015– | 2018– | 2020 | |
2007 | 2011 | 2014 | 2017 | 2019 | |||
Totalt resurs- | 290 | 290 | 310 | 300 | 335 | 295 | |
behov, mnkr/år | |||||||
Källa: Teracom.
207
Kostnader för |
SOU 2004:16 |
Tabell 4.16. SR:s totala kostnader för näthyra (FM och DAB) om
Kostnadspost | 2005– | 2008– | 2012– | 2015– | 2018– | 2020 | |
2007 | 2011 | 2014 | 2017 | 2019 | |||
Totalt resurs- | 280 | 270 | 275 | 260 | 290 | 195 | |
behov, mnkr/år | |||||||
Källa: Teracom.
Nätkostnader utifrån SR:s alternativ 2 för ett teknikskifte från FM till DAB
SR:s alternativ 2 skiljer sig från alternativ 1 när det gäller utbyggnadstakten av det regionalt nedbrytbara
Tabell 4.17. Föreslagen tidsplan för utbyggnad av
Etapp | Tidsplan | Täckning |
Avveckling |
|
(släckningsdatum) | ||||
Nationella | Regionala | |||
nätet | nätet | |||
1 | Januari 2005 | 88 % | 75 % | ______ |
2 | Januari 2008 | 88 % | 75 % | ______ |
3 | Januari 2012 | 90 % | 80 % | FM2 |
4 | Januari 2015 | 95 % | 86 % | FM1 |
5 | januari 2018 | 99 % | 86 % | FM3 |
6 | januari 2020 | 99 % | 99 % | FM4 |
Källa: SR och Teracom.
208
SOU 2004:16 | Kostnader för |
Tabell 4.18. Utbyggnadstakt för multiplexstationer i det regionalt nedbrytbara
Multiplexstationer
Etapp | Tidsplan | Antal |
1 | januari 2005 | 19 |
2 | januari 2008 | 19 |
3 | januari 2012 | 19 |
4 | januari 2015 | 19 |
5 | januari 2018 | 19 |
6 | januari 2020 | 19 |
Källa: SR och Teracom.
Eftersom alternativ 1 och 2 överensstämmer från och med år 2012 kommer kostnadsbilden utifrån alternativ 2 att från och med år 2012 överensstämma med alternativ 1. Dessa kostnader har redovisats ovan under rubriken ”Kostnader utifrån SR:s alternativ 1 för ett teknikskifte från FM till DAB”. I den följande redovisningen av alternativ 2 redovisas därför enbart kostnaderna för
Tabell 4.19. Teracoms uppskattade årliga kostnader (sär- och samkostnader) för
År | |||
Nationella |
60 | 60 | |
mnkr/år | |||
Regionala |
40 | 40 | |
mnkr/år | |||
Källa Teracom.
Jämfört med alternativ 1 ökar alltså de totala kostnaderna för DAB- näten enligt alternativ 2 med cirka 20 mnkr exkl. mervärdesskatt per år under åren
209
Kostnader för |
SOU 2004:16 |
SR skulle förfoga över hela kapaciteten i det nationella
Nätkostnader utifrån SR:s alternativ 3 för ett teknikskifte från FM till DAB
SR:s alternativ 3 skiljer sig från SR:s alternativ 1 när det gäller utbyggnadstakten av det regionalt nedbrytbara
Tabell 4.20. Föreslagen tidsplan för utbyggnad av
Etapp | Tidsplan | Täckning |
Avveckling |
|
Nationella nätet | Regionala nätet | |||
1 | Januari 2005 | 88 % | 37 % | ______ |
1 | januari 2006 | 88 % | 51 % | ______ |
1 | Januari 2007 | 88 % | 67 % | ______ |
2 | Januari 2008 | 88 % | 75 % | ______ |
3 | Januari 2012 | 90 % | 80 % | FM2 |
4 | Januari 2015 | 95 % | 86 % | FM1 |
5 | januari 2018 | 99 % | 86 % | FM3 |
6 | januari 2020 | 99 % | 99 % | FM4 |
Källa: SR och Teracom.
210
SOU 2004:16 | Kostnader för |
Tabell 4.21. Utbyggnadstakt för multiplexstationer i det regionalt nedbrytbara
Multiplexstationer
Etapp | Tidsplan | Antal |
1 | januari 2005 | 19 |
2 | januari 2008 | 19 |
3 | januari 2012 | 19 |
4 | januari 2015 | 19 |
5 | januari 2018 | 19 |
6 | januari 2020 | 19 |
Källa: SR och Teracom.
Eftersom SR:s alternativ 1 och 3 överensstämmer från och med år 2012 kommer kostnadsbilden utifrån alternativ 3 att från och med år 2012 överensstämma med alternativ 1. Dessa kostnader har redovisats ovan under rubriken ”Kostnader utifrån SR:s alternativ 1 för ett teknikskifte från FM till DAB”. I den följande redovisningen av alternativ 3 redovisas därför enbart kostnaderna för
Tabell 4.22. Teracoms uppskattade årliga kostnader (sär- och samkostnader) för
År | 2005 | 2006 | 2007 | ||
Nationella |
65 | 60 | 60 | 60 | |
mnkr/år | |||||
Regionala |
15 | 25 | 35 | 40 | |
mnkr/år | |||||
Källa: Teracom.
Jämfört med alternativ 1 ökar de totala kostnaderna för
211
Kostnader för |
SOU 2004:16 |
citeten i det nationella
Avvecklingskostnader för FM- och
Kostnaden för att avveckla de fyra
Teracom har uppgett att kostnaden för att avveckla
Det finns ingen överenskommelse mellan Teracom och SR om hur kostnaderna vid en eventuell avveckling av sändarnäten skall finansieras. Vid en avveckling av sändarnäten skulle SR därför inte drabbas av någon kostnad.
4.3.4Kostnader för
På uppdrag av RU har Teracom gjort en grov uppskattning av hur mycket distributionskostnaden skulle uppgå till för privata kommersiella programföretag om dessa skulle inleda
För nätuppbyggnaden har Teracom angett följande förutsättningar och antaganden:
•Teracom har utgått ifrån olika scenarier för att uppnå likvärdig täckningsgrad för
212
SOU 2004:16 | Kostnader för |
•Det
•Det
För prisbilden har Teracom angett följande förutsättningar och antaganden:
•Kapaciteten i
•Planeringen av
•
•Prisbilden inkluderar inte regionala accesser (programföretagens signalanslutning till
•Prisbilden anges exklusive mervärdeskatt och frekvensavgifter.
•Hyrestiden är cirka tio år.
Teracom har vid planeringen av
Utifrån ovan angivna förutsättningar och antaganden för nätuppbyggnaden har Teracom med ett sannolikhetskrav på 95 procent beräknat hur stor del av Sveriges befolkning som kommer att täckas av sändningarna beroende på hur många sändarstationer som används i nätet. Beräkningarna framgår av tabell 4.23.
213
Kostnader för |
SOU 2004:16 |
Tabell 4.23. Täckningsgraden i procent anger befolkningstäckning beräknad med en sannolikhet på 95 procent.
Antal sändarstationer | Täckningsgrad |
30 | 67,7 % |
38 | 74,8 |
41 | 76,7 |
45 | 78,6 |
Källa: Teracom.
Av tabell 4.23 kan utläsas att befolkningstäckningen ökar med cirka 10 procent, från 67,7 procent till 78,6 procent, om antalet sändarstationer utökas med en tredjedel, från 30 stationer till 45 stationer. Att åstadkomma en utökad befolkningstäckning med cirka tio procent genom att öka antalet sändarstationer i nätet med en tredjedel stämmer dock endast i nyssnämnda intervall. Att t.ex. utöka DAB- nätets befolkningstäckning från 85 procent till 99 procent kräver att antalet sändarstationer utökas från cirka 70 stycken till drygt 200 stycken.
Programföretagens årliga kostnad varierar beroende på nätets utbyggnadsgrad. Kostnaden varierar också beroende på hur stor andel av den totala sändningskapaciteten i
Den beräknade årliga kostnaden för ett programföretag per nät och kapacitet framgår av diagram 4.1.
214
SOU 2004:16 | Kostnader för |
Diagram 4.1. Årlig kostnad per målnät och kapacitet. Kostnaden är redovisad exkl. mervärdesskatt (tkr).
9 500 | |||
8 500 | |||
7 500 | |||
6 500 | 64 | ||
128 | |||
5 500 | |||
160 | |||
4 500 | 192 | ||
3 500 | 224 | ||
256 | |||
2 500 | |||
1 500 | |||
500 | |||
30 | 38 | 41 | 45 |
Källa: Teracom.
KAPACITET, kanal
MÅLNÄT, antal sändare
Av diagrammet 4.1 kan utläsas att de årliga distributionskostnaderna uppgår till 5,5 mnkr per år exkl. mervärdesskatt för ett programföretag som förfogar över en sändningskapacitet på 192 kbit/s i ett nät med en beräknad befolkningstäckning på 74,8 procent. Om programföretagets tillgängliga sändningskapacitet ökas till 224 kbit/s och nätets befolkningstäckning till 78,6 procent uppgår kostnaden till drygt 7,5 mnkr per år exkl. mervärdesskatt.
Teracoms uppskattning av de årliga kostnaderna per nät och kapacitet i diagram 4.1 motsvarar de kostnader som ett privat programföretag under ovan angivna förutsättningar skulle få betala för i princip nationella
215
Kostnader för |
SOU 2004:16 |
nätet. Härigenom går det att överslagsmässigt få fram den genomsnittliga kostnad ett programföretag skulle få betala för att sända i en av de 19 olika
Om ett programföretag endast bedriver sändningar i en av de 19
Som framgått ovan har Teracom planerat
Teracoms prisbild bygger på att sändningskapaciteten i nätet är fullbelagd. SR har framställt önskemål om en kanalplats i samtliga
216
SOU 2004:16 | Kostnader för |
I tätbefolkade regionala/lokala sändningsområden kan det antas att det inte kommer att vara något problem att uppnå full beläggning av sändningskapaciteten i
Regionalt nedbrytbara
Enligt aktörer i radiobranschen är nationella sändningstillstånd med möjlighet till regional inbrytning attraktiva för kommersiella företag, såväl för traditionella ljudradioföretag som för företag som sänder icke programanknutna tjänster. Ett sätt att få full beläggning i DAB- näten kan därför vara att något eller några programföretag eller andra kommersiella företag ges tillstånd att sända nationellt. Om det till följd av nationella sändningar uppstår brist på överföringskapacitet i vissa områden där det råder hög efterfrågan på regionala/lokala sändningstillstånd, kan lokala
Det befintliga regionalt nedbrytbara
217
Kostnader för |
SOU 2004:16 |
en mycket stor påverkan på programföretagens distributionskostnader. Distributionskostnaderna ökar snabbt om nätet byggs ut, särskilt vid en utbyggnad över 85 procents befolkningstäckning.
Med hänsyn till att public
Teracom har uppgett att prisbilden för ytterligare
4.3.5Kostnader för
Enligt gällande lagstiftning får ett tillstånd att sända närradio inte ges till någon som har tillstånd att sända digital ljudradio. Tillståndet att sända närradio upphör vidare att gälla om tillståndshavaren får tillstånd att sända digital ljudradio. För att överhuvudtaget möjliggöra för en tillståndshavare att samtidigt inneha ett närradiotillstånd och ett digitalt ljudradiotillstånd krävs en lagändring som innebär att det lagliga hindret mot att kombinera ett närradiotillstånd med ett digitalt slopas. Vidare innebär huvudregeln i gällande lagstiftning för närradio att sändningsområdena för närradio skall omfatta högst en kommun. Utan lagändringar skulle närradion därför i praktiken inte kunna bedriva sändningar i det befintliga regionalt nedbrytbara
Det skall i sammanhanget nämnas att framtidsförutsättningarna för lokal
218
SOU 2004:16 | Kostnader för |
4.3.6Kostnader för digitalradiosändningar via satellit
Enligt uppgifter från NSAB år 2003 uppgår den årliga kostnaden att sända digitalradio genom användande av
De två
Sändningar via NSAB:s satellitsystem täcker i princip hela Sveriges befolkning, men systemet är inte anpassat för mobil täckning för konsumentbruk, se avsnitt 3.3.7. Systemet bygger i stället på att de sändningar som är avsedda att tas emot direkt av konsumenterna tas emot stationärt. För distribution av ljudradio kan dock systemet användas som ett komplement till andra plattformar, särskilt om de andra plattformarna inte byggts ut eller inte kommer att byggas ut till full befolkningstäckning.
219