En särskild utredare tillkallas med uppdrag att analysera och lämna förslag till regionala stimulansåtgärder inom skatteområdet.
Uppdraget avser i första hand ett förhöjt grundavdrag till fysiska personer inom stödområde A från och med inkomståret 2005.
I andra hand skall utredaren överväga om andra regionala stimulansåtgärder kan vidtas med syfte att stimulera den regionala utvecklingen i detta område eller andra delar av Sverige där medborgare och företag kan ha höga utgifter till följd av långa transportavstånd och kallt klimat. Åtgärderna skall helst vara individinriktade men även insatser riktade till företag kan komma i fråga om de bedöms uppfylla syftet med uppdraget.
De offentligfinansiella effekterna av förslagen får inte uppgå till mer än 300 miljoner kronor per år.
Uppdraget skall redovisas senast den 15 augusti 2005.
En till ytan stor del av Sverige, huvudsakligen Norrlands inland och de nordligaste delarna av Dalarna och Värmland, har andra förutsättningar för näringslivets utveckling än övriga delar av landet. Området definieras i detta sammanhang som stödområde A i enlighet med förordningen
(1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd. Att förutsättningarna skiljer sig åt beror främst på områdets geografiska läge med bl.a. långa transportavstånd, liten hemmamarknad, sämre tillgång till service, låg befolkningstäthet och kallt klimat.
För att stimulera utvecklingen i detta område har riksdagen bl.a. beslutat om särskilda riktade åtgärder inom ramen för den regionala utvecklingspolitiken. Målet för denna är väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet (prop. 2001/02:4, bet.
2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118). Med väl fungerande lokala arbetsmarknadsregioner avses att de är så attraktiva för människor och företag att det är möjligt att ta till vara den potential och livskraft som finns i alla regioner. Med en god servicenivå avses att människor och företag har tillgång till kommersiell och offentlig service i tillräcklig omfattning.
För att detta mål skall nås krävs både goda generella förutsättningar för företagande och särskilda åtgärder riktade till geografiskt avgränsade områden som bedöms ha särskilda behov. Åtgärderna behöver vidtas inom många olika samhällssektorer. Det är t.ex. mycket viktigt att utbildnings-, transport- och arbetsmarknadspolitiken utformas så att de bidrar till att stärka utvecklingen i dessa områden. Inom den regionala utvecklingspolitiken har också sedan lång tid tillbaka en mängd åtgärder för att utveckla dessa områden vidtagits. Exempelvis sker fördelningen av statliga medel för allmänna regionalpolitiska åtgärder och från EG:s strukturfondsprogram med hänsyn till de regionala problemens svårighetsgrad. Möjligheterna att lämna olika regionala företagsstöd är också störst i stödområde A. Där har t.ex. en särskild nedsättning av socialavgifterna införts.
En viktig faktor för att upprätthålla den offentliga servicen i dessa områden är det kommunala utjämningssystemet. Dess huvudsyfte är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting att bedriva sina verksamheter.
Tillgång till kvalificerad arbetskraft har regeringen bedömt vara en av de viktigaste förutsättningarna för att uppnå en framtida tillväxt inom små lokala arbetsmarknadsregioner.
Ett förslag från en särskild utredare till utformning av ett system för skattegynnade tjänster i detta syfte har regeringen dock nyligen bedömt inte bör genomföras (prop. 2004/05:1 utg.omr. 13 avsnitt 4.9.2, s. 49).
Regeringen har vidare den 6 maj 2004 tillkallat en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av reglerna om avdrag vid beskattningen för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning. Den utredaren skall bl.a. undersöka om avdragsrätten kan utformas så att den förstärker den regionala utvecklingen på kort och lång sikt.
Som regeringen framhöll i budgetpropositionen för 2005 är det angeläget att på olika sätt stimulera den regionala utvecklingen i vissa delar av Sverige där medborgare och företag kan ha höga kostnader till följd av långa transportavstånd och kallt klimat.
Regionala stimulansåtgärder inom skatteområdet finns i dag på socialavgiftsområdet och punktskatteområdet. När det gäller socialavgifterna finns sedan den 1 januari 2002 en särskild nedsättning för arbetsgivare och enskilda näringsidkare i stödområde A. För arbetsgivare innebär det att de varje månad får göra ett avdrag med tio procent av avgiftsunderlaget. Avdraget får uppgå till maximalt 7 100 kronor per månad. Det underlag som ger maximalt avdrag motsvarar en årlig lönesumma på 852 000 kronor.
På punktskatteområdet finns en nedsättning av energiskatten på el med 6 öre per kilowattimme i norra Sverige samt en regional differentiering av fordonsskatten.
I enlighet med uttalandena i budgetpropositionen för 2005 finns ett behov av att överväga ytterligare regionala inslag i skattesystemet, i första hand i form av höjda grundavdrag i stödområde A.
Rätt till grundavdrag har fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret och som har haft förvärvsinkomst. Även begränsat skattskyldiga kommer från och med den 1 januari 2005 att få rätt till grundavdrag, om de har sin förvärvsinkomst uteslutande eller så gott som uteslutande i Sverige. Dödsbon har inte rätt till avdrag för senare år än det år då dödsfallet inträffade.
Grundavdragets storlek är beroende av den taxerade förvärvsinkomstens storlek och uppgår för inkomståret 2004 till 16 700 kronor vid en taxerad förvärvsinkomst upp till 58 900 kronor. För en taxerad förvärvsinkomst över 269 200 kronor uppgår grundavdraget till 11 600 kronor. För inkomster däremellan är grundavdraget högre. Den högsta nivån uppgår till 26 400 kronor.
För dem som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret är grundavdraget en tolftedel av 11 600 kronor för varje kalendermånad eller del av kalendermånad som de är obegränsat skattskyldiga. Om denna grupp skattskyldiga har sin förvärvsinkomst uteslutande eller så gott som uteslutande i Sverige, kommer de från och med den 1 januari 2005 att få rätt till motsvarande grundavdrag som om de varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret.
Grundavdraget får inte överstiga den skattskyldiges sammanlagda överskott av tjänst och aktiv näringsverksamhet sedan allmänna avdrag först gjorts. Det finns särskilda regler för hur överskottet av tjänst och allmänna avdrag skall beräknas i vissa speciella fall.
Någon form av grundavdrag har funnits i skattelagstiftningen sedan lång tid tillbaka. Avdraget, som har ett fördelningspolitiskt syfte, avser främst att lindra beskattningen för låginkomsttagare. Fram till 1962 varierade avdraget beroende på var den skattskyldige var bosatt, s.k.
dyrortsgruppering, och benämndes då ortsavdrag.
Dyrortsgrupperingen slopades fr.o.m. 1962 med hänvisning till att starka skäl av rättvisekaraktär kunde framföras till stöd för enhetliga ortsavdrag vid beskattningen. Beteckningen ortsavdrag ändrades dock inte till grundavdrag förrän 1970.
Utredaren skall analysera och lämna förslag till regionala stimulansåtgärder på skatteområdet, företrädesvis på individnivå. I första hand skall utredas om ett förhöjt grundavdrag från och med inkomståret 2005 kan ges till fysiska personer bosatta inom stödområde A. Om ett sådant avdrag inte bedöms kunna införas, eller inte bedöms på bäst sätt uppfylla syftet att stimulera den regionala utvecklingen, skall utredaren överväga om andra regionala stimulansåtgärder kan vidtas i detta område eller andra delar av Sverige där medborgare och företag kan ha höga utgifter till följd av långa transportavstånd och kallt klimat.
Vid bedömningen av om ett förhöjt grundavdrag eller andra åtgärder bör införas skall utredaren särskilt beakta
- de gränsdragningsproblem som kan uppkomma när personer är bosatta i t.ex. olika kommuner på var sin sida av gränsen för stödområdet,
- de krav som följer med vårt medlemskap i Europeiska unionen, främst när det gäller den fria rörligheten för personer och statliga stöd,
- hur åtgärder på inkomstbeskattningens område förhåller sig till regeringsformen,
- att skattereglerna utformas på ett så samhällsekonomiskt effektivt sätt som möjligt,
- de ekonomiska effekter som kan uppkomma för landsting och kommuner, och
- de administrativa effekter som kan uppkomma för Skatteverket.
Vid övervägandena om vilka regionala stimulansåtgärder som bör vidtas skall utredaren beakta behovet och effekterna av åtgärden med hänsyn till befintliga regionala insatser.
De offentligfinansiella effekterna av förslagen får inte överstiga 300 miljoner kronor per år.
Uppdraget skall redovisas senast den 15 augusti 2005.
(Finansdepartementet)