En kommitté tillkallas med uppgift att utveckla principer och utarbeta strategier för stöd till kommunerna för kvalitetsutveckling inom kommunala vården och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling för personalen. Kommittén ansvarar också för att ta fram underlag och förslag till beslut om stöd, samt för att följa upp effekter av insatt stöd. Kommittén skall fungera som forum för dialog och samverkan mellan berörda aktörer i frågor som rör kvalitet och kompetensutveckling inom området äldres vård och omsorg.
Välfärdspolitikens mål är att alla äldre med behov av hjälp och stöd skall erbjudas vård och omsorg av god kvalitet.
Under perioden 2005-2007 genomför därför regeringen en flerårig satsning på kvalitetsutveckling inom den kommunala vården och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling.
I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1) föreslår regeringen att 450 miljoner kronor avsätts 2005 för att ge anställda inom vård och omsorg för äldre möjlighet till kompetensutveckling. För 2006 och 2007 avsätts 300 miljoner kronor årligen för denna satsning.
Stödet skall betalas ut genom en kreditering av kommunernas skattekonto och får användas till kostnader som uppstår i samband med aktiviteterna.
Under de senaste decennierna har kraven på äldreomsorgen ökat och personalen möter allt mer komplexa vård- och omsorgsbehov. Socialstyrelsen har, alltsedan huvudmannaskapet för äldres vård och omsorg förändrades i och med Ädelreformen, haft regeringens uppdrag att följa utvecklingen av vården och omsorgen för äldre. Flera rapporter, t ex Socialstyrelsens lägesrapport om äldreomsorgen 2003, har visat att en positiv utveckling skett.
På flera håll pågår ett framgångsrikt utvecklingsarbete inom vården och omsorgen om äldre. Det gäller t.ex. förbättring av det sociala innehållet, läkemedelsanvändning, samverkan mellan olika huvudmän, förebyggande insatser, anhörigstöd och rehabilitering. Det finns dock stora olikheter i utvecklingen över landet. Det finns också stora kvarstående brister både när det gäller kvalitet i verksamheterna och när det gäller personalförsörjningen inom äldreomsorgen.
Enligt Socialstyrelsens lägesrapport om äldreomsorgen 2003
(Socialstyrelsen 2004) har kommunerna fortfarande stora problem med att rekrytera personal med rätt kompetens.
Läget påverkas även av att sjukfrånvaron bland vård- och omsorgspersonal är oroväckande hög. Det beror delvis på bristfälliga arbetsförhållanden och på att arbetsledarna är för få. Detta får negativa konsekvenser för utbud och kvalitet i vården och omsorgen om äldre.
Kommuner och landsting bedriver en omfattande verksamhet för personal- och kompetensutveckling. Utöver dessa insatser har regeringen under senare år vidtagit en rad åtgärder i syfte att underlätta rekrytering av personal i framtiden och för att höja personalens kompetens.
I samband med den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken (prop. 1997/98:113) gjordes satsningar på fortbildning av förtroendevalda, arbetsledare och biståndsbedömare via ett stimulansbidrag på totalt 210 miljoner kronor till kommunerna. Under åren 1997-2002 genomfördes Kunskapslyftet, som gav 800 000 personer möjlighet att stärka sin kompetens främst på gymnasienivå.
Denna möjlighet utnyttjades i hög grad av personer som hade eller hade haft anställning inom vård och omsorg.
Antagningen till sjuksköterskeutbildningen har utökats med 1200 platser och det har införts specialistutbildningar, varav en med inriktningen vård av äldre. I propositionen Kunskap och kvalitet - elva steg för utveckling av gymnasieskolan
(prop. 2004/05:140) föreslår regeringen åtgärder för att höja kvaliteten på de yrkesinriktade programmen genom bl.a. en bättre koppling till arbetslivet.
Regeringen har även tillsatt en yrkesutbildningsdelegation som skall vara rådgivande åt regeringen och skolmyndigheter i yrkesutbildningsfrågor. Högskoleverket har gjort en översyn över den sociala omvårdnadsutbildningen och socionomutbildningen.
AMS har genomfört kompletteringsutbildningar för personer med utländsk högskoleutbildning och utbildning på gymnasial nivå.
Inom ramen för denna satsning har särskilt invandrares möjligheter att komplettera utbildning inom vårdområdet uppmärksammats. Regeringen beslutade i juli 2003 att ge Socialstyrelsen och Högskoleverket i uppdrag att se över de nuvarande bestämmelserna och systemen för bedömning och godkännande av personer med bl.a. hälso- och sjukvårdsutbildning från länder utanför EU/EES.
Myndigheterna lämnade sina förslag i mars 2004 och de bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen genomför också under perioden 1 juli 2004-31 december 2005 en satsning på s.k. kombinationsutbildning.
I den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149) klargörs att hälso- och sjukvårdsinsatserna för äldre skall förbättras genom ökad läkarmedverkan, förbättrad samverkan mellan kommuner och landsting och i övrigt utvecklad kvalitet av medicinska insatser i den kommunala primärvården. I handlingsplanen lyfts vidare den medicinska kompetensen fram. Bl.a. klargörs att det avtal om utvecklingsinsatser som staten slutit med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet inom ramen för handlingsplansarbetet bör skapa förutsättningar för att höja kvaliteten på såväl medicinska insatser som omvårdnad och rehabilitering i särskilt boende och i hemsjukvården. Detta sker genom att en ökad andel av de anställda får adekvat vårdutbildning, att fler personer med högskoleutbildning anställs och att fler sjuksköterskor erbjuds möjlighet att fördjupa sin medicinska kompetens.
Regeringen gav i juli 2002 i uppdrag till tio statliga myndigheter att - utifrån deras perspektiv och ansvar -
utarbeta en gemensam plan för kompetensförsörjning inom kommunernas vård och omsorg om äldre. Bakgrunden är bl.a.
de framtida stora behoven av att rekrytera personal, att utbildningsnivån bland personalen är låg, att sjukfrånvaron är relativt hög och att antalet arbetsskador ligger på en hög nivå, att anställningsvillkoren och arbetsmiljön inte är tillräckligt bra samt att mäns intresse för yrken inom vård och omsorg är lågt. Uppdraget redovisades i juni 2004 i rapporten Investera nu! Handlingsplan för kompetensförsörjning inom vård och omsorg.
Syftet med planen är att skapa bättre förutsättningar för kompetensförsörjningen inom vården och omsorgen om äldre. Myndigheterna föreslår att tio mål och tio åtgärder läggs fast i en tioårig handlingsplan som skall stödja investeringar i bättre arbetsmiljö och kompetens. Ett av de föreslagna målen är att all personal ska ha minst grundläggande yrkeskompetens. I rapporten läggs 61 konkreta förslag fram om vad staten bör göra för att förbättra förutsättningarna för kommunernas och berörda företags kompetensförsörjning. Inom ramen för sitt nuvarande mandat kommer myndigheterna att genomföra ett antal åtgärder i syfte att förbättra förutsättningarna för kommuner och landsting att sörja för det framtida kompetensbehovet. Det handlar om insatser för att bl.a. utveckla ledarstödet och förbättra de anställdas utvecklingsmöjligheter, utveckla innehållet i de statliga och kommunala utbildningarna för vård och omsorg, utveckla och systematisera arbetsmiljöarbetet, öka tillgången till omvårdnadsutbildad personal genom vuxenlärande, bredda rekryteringsvägarna till yrken inom vård och omsorg samt öka anställningstryggheten och möjligheterna till heltidssysselsättning inom sektorn.
En kommitté tillkallas med uppgift att utveckla principer och utarbeta strategier för stödet till kommunerna för kvalitetsutveckling genom kompetensutveckling för personalen inom vården och omsorgen om äldre.
Syftet är att genom idéer, råd och stöd inspirera och uppmuntra till utökat kvalitetsarbete genom kompetensutveckling av personalen inom vården och omsorgen om äldre.
Huvudinriktningen för kommitténs arbete skall vara att stödja kommunernas långsiktiga arbete med att skapa hållbara system för verksamhetsnära kompetensutveckling i syfte att höja standarden och kvaliteten i äldreomsorgen i hela landet.
Stödet till kommunernas kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete skall omfatta stöd till bl.a.
arbetsplatsförlagd utbildning, validering, utveckling av utbildning anpassad till äldreomsorgens förändrade och framtida behov, att få fler män att välja vård och omsorg om äldre som yrke, att synliggöra karriärvägar, utvecklande av nya utbildningsmoment, användandet av IT, ledarskapsutveckling, handledarutbildning samt arbetsorganisatoriska reformer inom områden som logistik, arbete i mångprofessionella team samt de äldres och personalens möjligheter till inflytande och delaktighet. Kommittén skall verka för att de som deltar i kompetensutveckling som innehåller moment av behörighetsgivande utbildning formellt skall kunna tillgodoräkna sig denna.
Målgrupperna för kommitténs arbete är alla som arbetar inom den primärkommunala, av socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen styrda, vården och omsorgen om äldre, oavsett driftsform. Det gäller i första hand personalen nära de äldre, t.ex. vårdbiträden och undersköterskor, men även arbets- och verksamhetsledare kan komma i fråga.
Kommittén skall arbeta för att stödja verksamhetsnära kompetensutveckling på flera olika nivåer inom verksamheten.
Behoven varierar mellan kommuner i landet beroende på bl.a.
storlek, ekonomiska förutsättningar samt demografisk och social befolkningsstruktur.
De uppföljningar som kommittén skall göra av satsningen bör involvera de äldre och omfatta en bedömning av hur de äldre upplever effekterna av de kvalitetshöjande insatserna.
Uppföljningen skall vidare omfatta analyser av satsningens effekter för kvinnor respektive män bland personal och bland de äldre. Uppföljning av satsningen skall ske kontinuerligt.
Kommittén skall fungera som forum för dialog och samverkan mellan berörda aktörer - t.ex. berörda departement, myndigheter, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, fackliga organisationer, pensionärskommittén - i frågor som rör kvalitet och kompetensutveckling inom området vård och omsorg om äldre.
Kommittén skall även:
- Som en första uppgift, utarbeta förslag till tydliga
kriterier för ansökningsförfarandet som regeringen fastställer
i förordning.
- Gå igenom ansökningar och ge underlag och förslag
till regeringens beslut om stöd. Underlaget skall innefatta en
plan för projektens uppföljning och utvärdering. Kommittén
skall i ett första skede bereda ansökningar som inkommit
senast den 1 september 2005. Därefter skall ansökningar
behandlas efter den 1 mars 2006, 1 september 2006, 1 mars
2007 samt 1 september 2007.
- Knyta en arbetsgrupp till sig som har i uppdrag att ta
fram modeller för hur verksamhetsnära kompetensutveckling
på ett bättre sätt kan systematiseras. Karriärvägar och
utvecklingsmöjligheter för personalen kan tydliggöras t.ex.
genom utarbetande av relevanta påbyggnadsbara
kursmoduler.
- För att kvalitetssäkra arbetet knyta en referensgrupp till
sig med experter med kunskap och erfarenhet av kvalitets-
och kompetensutvecklingsarbete.
- Särskilt uppmärksamma och analysera satsningens konsekvenser
för kvinnor respektive män bland de äldre och bland personal.
Kommittén skall därutöver ansvara för den övergripande inriktningen av den särskilda satsningen, vilket bland annat kan innebära att:
- Samordna och koordinera satsningen.
- Ta initiativ till erfarenhetsutbyte på området.
- Stimulera och stödja initiativ till nyskapande projekt som
kan ge långsiktiga positiva effekter på kvalitetsutveckling
och kompetensförsörjning.
- Identifiera behovet av nya uppdrag till berörda myndigheter.
- Ansvara för att kontinuerlig uppföljning sker.
- Föra en kontinuerlig dialog med kommunerna både i samband med
ansökningar och mellan ansökningstillfällena.
Mål och inriktning för arbetet skall kunna utvecklas och anpassas till de behov av kvalitets- och kompetensutveckling inom vården och omsorgen om äldre som uppstår eller synliggörs under kommitténs arbete.
Kommittén skall kontinuerligt rapportera till regeringen hur arbetet fortskrider. Kommittén skall arbeta i tre år.
Regeringen kommer i en särskild förordning att meddela närmare föreskrifter om stödet, kriterier för ansökningsförfarande och formerna för extern utvärdering.
(Socialdepartementet)