Regeringen tillkallade i februari 2004 en särskild utredare
(dir. 2004:16) med uppdrag att föreslå nya delmål till det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö vad gäller fukt, mögel och buller inomhus, utvärdera den obligatoriska ventilationskontrollen samt föreslå en organisation för analys av byggfel och skador.
Utredningen, som har antagit namnet Byggnadsmiljöutredningen, ges nu i uppdrag att därutöver utreda olika organisatoriska utvecklingsalternativ för Fonden för fukt- och mögelskador.
Under 1970- och 1980-talen uppmärksammades att det yngre småhusbeståndet drabbades av fukt- och mögelskador i förhållandevis stor omfattning. Nybyggandet av småhus var omfattande och ingick i det s.k. miljonprogrammet. Exempel på faktorer som bidrog till skadorna var olämpliga konstruktionslösningar, att nya och delvis obeprövade material användes och att mark bebyggdes som tidigare inte brukade bebyggas. Av sociala och ekonomiska skäl infördes ett statligt stöd för att komma till rätta med problemen i småhus.
En särskild nämnd inrättades där delar av byggsektorn enligt ett särskilt avtal svarade för skadekostnaderna. Denna skadenämnd är avvecklad sedan 1991. Sedan dess hanteras det ekonomiska stödet av ett kansli, som utgör en enhet inom Kammarkollegiet. Kansliet bedriver sin verksamhet under arbetsnamnet Småhusskadenämnden. Besluten fattas av en av regeringen tillsatt styrelse och medel för verksamheten anvisas i stadsbudgeten under ett anslag benämnt 31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador.
Det statliga bidraget avser att avhjälpa fukt- och mögelskador som kan relateras till tekniska brister när byggnaderna uppfördes. När stödet infördes lämnades bidrag till småhus som var 30 år eller yngre och färdigställda senast 1988. I mitten på 1990-talet ändrades bestämmelserna bl.a. till att avse småhus som är 25 år eller yngre. Motiveringen var att skador som uppträder när husen är ca 30 år inte sällan beror på bristande underhåll. I 2005 års budgetproposition föreslår regeringen en återgång till de ursprungliga reglerna, dvs. att bidrag får lämnas till småhus som är yngre än 30 år och färdigställda senast 1988. Skälet är att det fortfarande, enligt Boverkets rapport Bättre koll på underhåll, oktober 2003, finns många småhus äldre än 25 år som har fukt- och mögelskador som kan relateras till brister i husets konstruktion vid dess uppförande.
När den nuvarande stödverksamheten infördes 1985 var syftet att de småhusägare som hade blivit drabbade av fukt- och mögelskador på grund av fel rekommendationer i byggregler eller okunskap skulle ha möjlighet att få stöd för att åtgärda skadorna. Fukt-
och mögelskador i byggnader, nya som gamla, har dock fortsatt att prägla debatten de senaste åren. Med hänsyn till att det är bidragsreglernas utformning som styr vilka småhusägare som är bidragsberättigade och inte behovet av åtgärder mot fukt- och mögelskador som uppkommit på grund av brister vid byggutförandet, har det under en längre tid pågått diskussioner om en eventuell utvidgning av fondens regler till att gälla yngre eller äldre småhus. Andra diskussioner handlar om ett eventuellt behov av stöd för att förbättra inomhusmiljön i skolor och förskolor.
Dessa diskussioner tar även sin utgångspunkt i regeringens strävan att bostadsbeståndet skall ha en god standard, vilket exempelvis innebär ökade krav på en god inomhusmiljö.
Enligt det av riksdagen fastlagda delmålet för inomhusmiljö som ingår i miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt efter 2020. Samtidigt är det byggherren och fastighetsägaren som har ansvar för byggnadens kvalitet och dess underhåll.
Som tidigare nämnts föreslås en återgång till de ursprungliga åldersbestämmelserna i budgetpropositionen för 2005. Det innebär att egnahemsägare från och med 2005 kan ansöka om bidrag för åtgärder mot fukt- och mögelskador för hus som är yngre än 30 år.
Regeringen har bl.a. i den förvaltningspolitiska propositionen och det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst angett principerna för organiseringen av statsförvaltningen. Regeringens inriktning är bl.a. att värna om kärnverksamheten i det fortsatta arbetet med att renodla statlig verksamhet. Syftet är att öka effektiviteten och verksamhetens ändamålsenlighet i förhållande till de mål som har lagts fast av riksdagen.
Boverket är den myndighet som har ansvar för samhällsplanering, stadsutveckling, byggande och boende. I byggande och boende ingår inomhusmiljö. Boverket har även ansvar för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö där ett av delmålen handlar om inomhusmiljö. Målet är att 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt.
Boverket betalar även ut bidrag till egnahem för åtgärder mot radon. Vidare har Boverket bemyndigande att utarbeta föreskrifter samt utöva tillsyn inom sitt ansvarsområde. Detta inkluderar t.ex. frågor om radon och ventilation. Ventilation har i många fall beröringspunkter med åtgärder mot både radon samt fukt- och mögel.
Mot bakgrund av att Byggnadsmiljöutredningen har fått i uppdrag att bl.a. ta fram mål och åtgärdsförslag för byggnadsrelaterade fukt och mögelfrågor, anser regeringen att även olika organisatoriska utvecklingsvägar för Fonden för fukt- och mögelskador bör analyseras av samma utredning.
Byggnadsmiljöutredningen (2004:01) ges i uppdrag att utreda olika organisatoriska utvecklingsalternativ för Fonden för fukt- och mögelskador, även kallad Småhusskadenämnden.
Utredningen bör omfatta följande alternativ, men kan även innehålla andra utvecklingsvägar:
1. att stödet till ägare av småhus avvecklas i enlighet med gällande tidsbestämmelser, och
2. att verksamheten inom fonden överförs till Boverket.
I alternativ 2 skall utredningen särskilt belysa och analysera hur ärendehantering och beslutsgång kan hanteras inom Boverket liksom hur den kompetens och erfarenhet som byggts upp inom fonden och dess nätverk av skadeutredare/konsulter kan tillvaratas och överföras till Boverket.
Utredningen skall beräkna kostnaderna för föreslagna åtgärder och analysera de samhällsekonomiska, miljömässiga och statsfinansiella effekterna av förslagen. Uppkommer kostnadsökningar eller intäktsminskningar för staten skall en finansiering föreslås. Även förslagens effekter för enskilda personer och företag samt för näringslivet i stort skall redovisas. Utredningen skall redogöra för konsekvenserna för små företag i enlighet med frågeställningarna i 3 §
förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor. Redovisningen skall innefatta nödvändiga författningsändringar.
Uppdraget är ett tillägg till det tidigare uppdrag som beslutades i februari 2004 (dir. 2004:16).
Arbetet skall ske utifrån uppsatta mål och strategier på politikområdena bostadspolitik, miljöpolitik och folkhälsopolitik. Kommittén skall i sitt uppdrag särskilt beakta barnperspektivet.
Kommittén skall i sitt arbete samverka med Fonden för fukt-
och mögelskador, Kammarkollegiet, Boverket och Statskontoret samt föra en dialog med andra berörda myndigheter och relevanta intresseorganisationer.
Kommittén skall redovisa uppdraget till regeringen senast den 1 juni 2005.
(Miljödepartementet)